Bet. 1990/91:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU25

Miljöklasser för nya fordon

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

SkU25

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition

1990/91:156 om införande av ett system med miljöklasser för

nya bilar fr.o.m. 1993 års modell och avstyrker de motioner

som behandlas i anslutning till förslaget.

Vidare behandlar utskottet i detta sammanhang ett antal

motioner rörande trafikbeskattningen. Utskottet avstyrker

dessa motioner.

Vid betänkandet har fogats 22 reservationer.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:156 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på

utländska fordon,

5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1990/91:Jo113 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljöklassning av personbilar.

1990/91:Jo120 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T82 -- yrkas

2. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon befrias från

såväl accis som fordonsskatt,

3. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon befrias från

såväl accis som fordonsskatt,

4. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon befrias från

såväl accis som fordonsskatt.

1990/91:Jo123 av Eva Goës och Krister Skånberg (mp) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N62 -- yrkas

1. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon skall

befrias från såväl accis som fordonsskatt.

1990/91:Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

med avslag på förslaget i propositionen hos regeringen begär

nytt förslag i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk59 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förutom de i propositionen

föreslagna klasserna en miljöklass 0 inrättas som innebär full

befrielse från fordonsskatt,

2. att riksdagen beslutar att kraven för miljöklass 1 sätts på

sätt som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket

fortlöpande skall ge förslag om fordonstyper som kvalificerar

för miljöklass 0,

4. att riksdagen beslutar att eldrivna fordon klassificeras

till miljöklass 0,

5. att riksdagen beslutar att vätgasdrivna fordon

klassificeras till miljöklass 0 på sätt som anges i motionen,

6. att riksdagen beslutar att solenergidrivna fordon

klassificeras till miljöklass 0,

7. att riksdagen beslutar att biogasdrivna fordon

klassificeras till miljöklass 0,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kommuner skall ha rätt att förbjuda eller begränsa

distributionstrafik i tätorter med dieseldrivna fordon

tillhörande miljöklass 2 och 3,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljökvalitetsnormer och därmed

sammanhängande kommunala åtgärder,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i

vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om

vägtrafikskatt för utländska fordon,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i

vägtrafikskattelagen (1988:327) och lagen (1988:328) om

vägtrafikskatt för utländska fordon i enlighet med vad som

angivits i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nedsättning

av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik för

att uppnå neutralitet i beskattningen av trafiken.

1990/91:Sk60 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att riksdagen

med avslag på propositionen hos regeringen begär ett nytt

förslag om miljöstimulanser och certifieringssystem i enlighet

med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk61 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen sagts om nödvändigheten att minska biltrafiken,

2. att riksdagen beslutar inrätta en särskild miljöklass för

eldrivna och andra miljövänliga fordon i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att eldrivna och ur miljösynpunkt

därmed jämförbara fordon skall kompenseras med en

försäljningsskatt som minskas med 4 000 kr. jämfört med klass

1,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

avgasgodkännande för arbetsfordon så att även sådana fordon

kan omfattas av miljöklassificeringen,

5. att riksdagen avslår propositionens förslag vad avser sänkt

kilometerskatt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bilismen skall bära sina egna

kostnader,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om differentierad bensinskatt.

1990/91:Sk62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att komplettera miljöklasserna med en

elitklass,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa miljöklass 1 och 2 för tunga

lastbilar och bussar,

3. att riksdagen beslutar införa bidrag till

avgasreningsutrustning i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk63 av Anders Castberger (fp) vari yrkas att

riksdagen med ändring i regeringens förslag beslutar införa

ett system med miljöklasser inkl. certifieringsregler i

enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk395 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T253 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om motorhobbyers positiva effekter,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp

vid införsel av minst 30 år gamla fordon,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om accis och dispensavgift för s.k.

amatörbyggda fordon.

1990/91:Sk619 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Jo722 -- yrkas, såvitt nu är

i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om trafikbeskattningen.

1990/91:Sk626 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T207 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att införa ett miljöanpassat

skattesystem för att bättre bemästra trafikens miljöproblem

m.m.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattemässigt

gynnande av särskilt miljövänliga väg- och arbetsfordon i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk654 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att riksskatteverket får i uppdrag att

utarbeta rimliga skattevillkor för sällan använda A-traktorer

och därtill hörande transportanordningar.

1990/91:Sk687 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari

yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utredning rörande beskattning av traktortåg.

1990/91:Sk688 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att traktorer som används och

utför med lastbilar jämförbart transportarbete skall bära sina

egna kostnader gentemot samhället.

1990/91:Sk700 av Anders Castberger m.fl. (fp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T438 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om slopad vägtrafikskatt för fordon som är

äldre än 30 år.

1990/91:Sk716 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fordonsskatten.

1990/91:Sk717 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en snabb utredning för en accis som

stimulerar till köp av drivmedelssnåla personbilar.

Utskottet

Miljöklasser för nya fordon

I propositionen föreslås att nya personbilar, lastbilar och

bussar delas in i tre olika miljöklasser fr.o.m. 1993 års

modell. Indelningen skall ske i samband med avgasgodkännandet,

och uppgift om en bils miljöklass skall finnas i

bilregistret. De bilar som uppfyller särskilda miljökrav

erhåller en rabatt på försäljningsskatten om 4000 kr. resp.

6000 kr. som kompensation för den högre kostnaden för

avgasreningsutrustning m.m. Avsikten är att på detta sätt

stödja introduktionen av teknik som ger lägre avgasutsläpp än

vad som krävs enligt bilavgaslagen (1986:1386).

Miljöklassindelningen utgår från de grundläggande krav på låga

utsläpp och på avgasreningssystemens hållbarhet som gäller för

avgasgodkännande enligt bilavgaslagen. Bilar som uppfyller

dessa krav hänförs till miljöklass 3. Bilar som har väsentligt

lägre utsläpp eller uppfyller högre krav när det gäller

avgasreningssystemens hållbarhet hänförs till miljöklass 2.

Miljöklass 1 är reserverad för bilar som har väsentligt lägre

utsläpp och som dessutom uppfyller särskilt höga krav när det

gäller avgasreningssystemens hållbarhet och bilar som är

särskilt lämpade för användning i tätortstrafik till följd av

låga utsläpp av avgaser och andra ämnen eller låga

bulleremissioner. Den angivna regleringen föreslås införd i

bilavgaslagen.

Mer detaljerade bestämmelser om hur miljöklass 1 och 2 skall

vara avgränsade kommer att införas i bilavgasförordningen. Med

hänsyn till att det är angeläget för industrins

utvecklingsarbete och framförhållning med tydliga signaler om

innehållet i de avgasreningskrav som skall gälla i framtiden

avses kraven i miljöklass 2 för tunga och lätta fordon

utformas så att de så nära som möjligt överensstämmer med de

krav som kommer att införas i Sverige senast år 1996 och som

ligger på den nivå som införs federalt i USA från 1994 års

modeller. Regeringen bedömer att utsikterna är goda att också

övriga länder inom EFTA och EG inför motsvarande krav 1996.

Miljöklass 2 skall således inrymma bilar som uppfyller de krav

som kommer att införas inom EFTA och EG 1996, om dessa från

miljömässiga utgångspunkter motsvarar de krav som gäller från

1994 års modeller i USA. Också vid utformningen av kraven för

miljöklass 1 är det enligt propositionen betydelsefullt att

stor hänsyn tas till en framtida internationell samordning.

Försäljningsskatten för personbilar, lätta lastbilar och

bussar reduceras med 4000 kr. i miljöklass 1 och höjs med

2000 kr. i miljöklass 3. Försäljningsskatt utgår för

närvarande med 6,40 kr. per kg, och för en genomsnittlig

personbil är skatten cirka 7000 kr. För de lätta lastbilar

med flak som i dag inte är försäljningsskattepliktiga införs

en försäljningsskatt om 6000 kr. i miljöklass 3 och om

4000 kr. i miljöklass 2. Också för tunga lastbilar och

bussar införs bestämmelser om försäljningsskatt. I miljöklass

3 uppgår skatten till 20000 kr. om fordonets totalvikt är

högst 7000 kg och annars 65000 kr. I miljöklass 2 utgår

skatten med 6000 kr. resp. 20000 kr. De nya reglerna

tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. För bilar av 1992 års eller

tidigare modell erläggs fr.o.m. den 1 januari 1993

försäljningsskatt efter de regler som gäller för fordon i

miljöklass 3.

För att hålla förändringarna statsfinansiellt neutrala

återförs intäkterna från försäljningsskatten för tunga

lastbilar och bussar samt lätta lastbilar med flak genom att

kilometerskatten sänks den 1 januari 1993.

I två motioner framställs yrkanden om avslag på

propositionen. I motion Sk58 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar

motionärerna att propositionen avslås och att riksdagen begär

ett nytt förslag. De anför att kombinationen med miljöklasser

för tunga fordon och ett unikt svenskt certifieringssystem

utestänger utländska producenter och riskerar att betraktas

som ett handelshinder. De framhåller vidare att de

grundläggande avgaskraven för tunga fordon skärpts fr.o.m.

1993 års modell och att den nya försäljningsskatten kommer att

försvåra introduktionen av denna årsmodell. Enligt

motionärerna bör regeringen återkomma med ett nytt förslag där

miljökraven och certifieringsbestämmelserna EG-anpassats och

där stimulanser används för att snabbare införa miljövänliga

modeller. Också i motion Sk60 (delvis) av Kjell Johansson (fp)

yrkar motionären att propositionen avslås och att riksdagen

begär ett nytt förslag. Enligt motionären bör förslaget vara

utformat så att varje minskning av avgaserna utöver EGs krav

resulterar i en rabatt vid inköp av fordon samt bygga på ett

EG-anpassat certifieringssystem. Även enligt denne motionär

kommer den nya försäljningsskatten för tunga fordon att

fördröja introduktionen av de fordon som uppfyller 1993 års

skärpta miljökrav.

I motion Sk63 (delvis) av Anders Castberger (fp) yrkar

motionären att det svenska certifieringssystemet

EG-anpassas.

Utformningen av miljöklasserna för personbilar och lätta

lastbilar tas upp i två motioner. I motion Sk63 (delvis) av

Anders Castberger (fp) vänder sig motionären mot att

miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar skall

baseras på USA-krav och föreslår att riksdagen antar ett

förslag som innebär att kraven för miljöklass 1 och 2

motsvarar de EG-krav som införs 1996 resp. 1991/92, och i

motion Sk59 (yrkande 2) av Gösta Lyngå m.fl. (mp) yrkar

motionärerna att kravet för kväveoxidutsläpp i miljöklass 1

skärps till 0.16g per km och att bullerkrav motsvarande

minst de som planeras inom EG uppställs i denna klass.

Frågan om en senareläggning av miljöklasserna för tunga

fordon för att undvika att försäljningen av 1993 års modell

försvåras tas upp i två motioner. I motion Sk63 (delvis) av

Anders Castberger (fp) yrkar motionären att riksdagen fattar

beslut om en senareläggning och i motion Sk62 (yrkande 2) av

Görel Thurdin m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att

denna åtgärd bör övervägas.

I två motioner framställs yrkanden om avslag på propositionens

förslag om en sänkning av kilometerskatten. Sådana

yrkanden framställs i motion Sk61 (yrkande 5) av Maggi

Mikaelsson m.fl. (v) och i motion Sk59 (yrkande 10) av Gösta

Lyngå m.fl. (mp). I det senare fallet begärs dessutom att

kilometerskatten i stället höjs (yrkande 11) och att

mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik sänks

(yrkande 12).

Det finns enligt utskottets mening starka skäl att komplettera

de grundläggande avgaskraven med en särskild stimulans för

fordon som uppfyller högre krav. Enligt de beräkningar som

miljöavgiftsutredningen gjort när det aktuella förslaget

utarbetades medför systemet med miljöklasser att

kväveoxidutsläppen blir drygt 10000 ton lägre och

kolväteutsläppen drygt 1000 ton lägre år 2000 jämfört med

den annars förväntade utvecklingen. För att ett system med

sådana stimulanser inte skall bli alltför komplicerat bör

stimulanserna utgå vid vissa bestämda kravnivåer. Utskottet

anser således att ett system med miljöklasser av praktiska

skäl är att föredra. Systemet med miljöklasser bör enligt

utskottets mening knytas till redan existerande regler och

således anknyta till det system som används i dag för

godkännande och kontroll av nya fordons avgasegenskaper.

Härigenom kan bilavgaslagens regler för certifiering och

kontroll utnyttjas. Det certifieringssystem som tillämpas vid

avgasgodkännandet bör således enligt utskottets mening

tillämpas också vid miljöklassindelningen. När det gäller

utformningen av miljöklasserna bedömer utskottet förslaget som

välavvägt. Som framgår av förslaget är avsikten att kraven

skall vara anpassade till såväl amerikanska som europeiska

krav. Försäljningsskatteplikten för de tunga fordonen medför

en viss fördyring av 1993 års modell i förhållande till

tidigare års modeller. Möjligheten att sälja 1992 års och

tidigare modeller utan försäljningsskatt upphör därför enligt

förslaget med 1992 års utgång. Även om det således uppstår en

viss tröskeleffekt vid övergången till 1993 års modeller är

denna enligt utskottets mening inte av en sådan storlek att

den kan motivera att förslaget senareläggs i denna del. Enligt

utskottets mening bör miljöklasserna således tillämpas också

på tunga fordon fr.o.m. 1993 års modeller. Inte heller när det

gäller den föreslagna sänkningen av kilometerskatten ser

utskottet något skäl att frångå förslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker de nu aktuella motionerna.

Arbetsfordon

I motion Sk61 (yrkande 4) av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)

hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär ett

förslag som innebär att också arbetsfordon omfattas av kravet

på avgasgodkännande och därmed av miljöklassindelningen.

Enligt motionärerna svarar arbetsfordonen i dag för nästan

lika stor del av t.ex. kväveoxidutsläppen som den tunga

trafiken.

Det framgår av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö att

regeringen har för avsikt att införa avgaskrav för traktorer

och arbetsmaskiner samordnat med EFTA och EG fr.o.m. 1995 och

att en indelning i miljöklasser övervägs också för denna typ

av fordon. Enligt utskottets mening finns det vid dessa

förhållanden inte någon anledning att nu begära ett förslag om

avgasgodkännande för arbetsfordon. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Särskilt miljövänliga fordon

I flera motioner framställs yrkanden om införande av en

särskild klass med hel skattebefrielse för elbilar och andra

miljövänliga fordon med ingen eller mycket liten

miljöpåverkan. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk62

(yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl. (c), Jo113 (yrkande 36) av

Olof Johansson m.fl. (c), Sk61 (yrkandena 2 och 3) av Maggi

Mikaelsson m.fl. (v), Sk626 (yrkande 2) av Inger Schörling

m.fl. (mp), Sk59 (yrkande 1 och 3--7) av Gösta Lyngå m.fl.

(mp), Jo120 (yrkandena 2, 3 och 4) av Claes Roxbergh m.fl.

(mp) och Jo123 (yrkande 1) av Eva Goës och Krister Skånberg

(mp). Även ett genomförande av förslaget i motion Sk60

(delvis) av Kjell Johansson (fp) innebär att fordon som ej ger

skadliga emissioner skattebefrias.

Enligt det nu aktuella förslaget om miljöklasser för nya

fordon skall elbilar erlägga försäljningsskatt efter de regler

som gäller för miljöklass 1. Sedan tidigare gäller att

försäljningsskatten beräknas utan att batterivikten inräknas

och att elfordon är undantagna från kilometerskatt. Utskottet

erinrar vidare om att regeringen i proposition 1990/91:87

Näringspolitik för tillväxt föreslagit kraftfulla satsningar

på ny, miljöanpassad fordonsteknik. Det kan nämnas att

Göteborgs kommun uttryckt en ambition att skapa en garanterad

marknad för 1000 elbilar år 1995 och att en satsning på

kollektivtrafikfordon med avancerad teknik sker i Stockholms

kommun. Vidare har regeringen i proposition 1990/91:88

Energipolitik lagt fram förslag om ett stöd till

utvecklingsinsatser för motoralkoholdrivna fordon.

Mot den angivna bakgrunden finns det enligt utskottets mening

inte något praktiskt behov av en särskild miljöklass för de nu

aktuella fordonen. Utskottet avstyrker motionerna.

Lokala restriktioner för vissa fordon

I motion Sk59 (yrkande 8 och 9) av Gösta Lyngå m.fl. (mp)

begär motionärerna tillkännagivanden om att kommunerna bör ges

rätt att begränsa trafiken med dieselfordon i klass 2 och 3

och att vidta ytterligare åtgärder när miljökvalitetsnormer

överskrids.

Av proposition 1990/91:90 En god livsmiljö framgår att

regeringen har för avsikt att ändra vägtrafikkungörelsen på så

sätt att det blir möjligt att föreskriva att endast sådana

tunga dieseldrivna bussar och lastbilar som möter särskilt

hårda avgaskrav tillåts trafikera miljökänsliga delar av

stadskärnorna. Det kan här också anmärkas att riksdagen under

hösten 1990 fattat beslut om en lag om tillfälliga bilförbud

som ger kommunerna rätt att ingripa med förbud då

luftföroreningarna utgör ett akut hot mot människors hälsa

(prop. 1989/90:143, bet. 1990/91:TU4). Det finns mot den

angivna bakgrunden inte någon anledning för riksdagen att göra

något av de begärda tillkännagivandena. Utskottet avstyrker

därför motionen.

Bensinslukaravgift, m.m.

I motion Sk717 av Carl Frick och Krister Skånberg (mp) begärs

en snabbutredning som syftar till en förändring av

försäljningsskatten så att den stimulerar köp av bensinsnåla

bilar. I motion Sk716 av Sven-Åke Nygårds m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att fordonsskatten bör omvandlas till en

drivmedelsskatt.

Frågan om en stimulans för bensinsnåla bilar har utretts av

miljöavgiftsutredningen i betänkandet (SOU 1990:59) Sätt

värde på miljön, som föreslagit att en s.k. bensinslukaravgift

införs för bilar som har särskilt hög förbrukning. Förslag om

en omvandling av fordonsskatten till drivmedelsskatt har lagts

fram av kommittén för indirekta skatter (KIS). Utskottet är

för närvarande inte berett att tillstyrka att dessa förslag

genomförs och avstyrker därför motionerna.

Bidrag till avgasreningsutrustning

I motion Sk62 (yrkande 3) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar

motionärerna att riksdagen beslutar återinföra det bidrag till

montering av avgasreningsutrustning på äldre bilar som nyligen

avskaffats och bestämmer detta till 4000 kr.

Beslutet att avskaffa bidraget till reningsutrustning för

äldre bilar har fattats av riksdagen den 11 april i år (prop.

1990/91:100 bilaga 8, TU23). Utskottet är inte berett att

tillstyrka att bidraget nu återinförs och avstyrker därför

motionen.

Vissa övriga yrkanden

I tre motioner begärs tillkännagivanden om inriktningen av

trafikbeskattningen. I motion Sk619 (yrkande 2) av Carl

Bildt m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att

trafikbeskattningen i större utsträckning bör relateras till

de faktiska miljöeffekterna. I motion Sk61 av Maggi Mikaelsson

m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att biltrafiken måste

minskas till förmån för spårbunden trafik och sjöfart (yrkande

1), att bilismen och då särskilt den tunga trafiken bör bära

sina egna kostnader (yrkande 6) och att drivmedelsskatterna

bör vara differentierade så att människor som bor i de delar

av landet där bilen är nödvändig inte drabbas (yrkande 7). I

motion Sk626 (yrkande 1) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs

ett tillkännagivande om att ett miljöanpassat skattesystem med

ytterligare höjningar av bensin- och kilometerskatten behövs

för att bemästra trafikens miljöproblem.

Utskottet erinrar om att det ovan behandlade förslaget kan

väntas medföra stora miljövinster och om de förslag om ökad

rabatt för blyfri bensin och miljövänlig dieselolja som

utskottet behandlat i betänkandet 1990/91:SkU25 om

miljöavgifter m.m. Det är enligt utskottets mening bl.a. genom

åtgärder som dessa som beskattningen kan bidra till minskade

miljöproblem inom trafiken. Utskottet avstyrker motionerna.

Slutligen har i motionerna Sk395 (yrkande 7--9) av Rolf

Clarkson m.fl. (m), Sk700 av Anders Castberger m.fl. (fp),

Sk687 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp), Sk688 av Kurt

Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) och Sk654 av Börje

Hörnlund (c) framställts yrkanden beträffande beskattningen av

amatörbyggda fordon, veteranbilar,

jordbrukstraktorer och A-traktorer.

Utskottet har behandlat liknande yrkanden i höstens betänkande

1990/91:SkU5 om ändringar i vägtrafikskattelagen och därvid

avstyrkt dem. Utskottet har inte ändrat inställning i dessa

frågor och avstyrker därför de nu aktuella yrkandena.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk58 och

1990/91:Sk60 i denna del,

res. 1 (m)

res. 2 (fp)

2. beträffande certifieringssystemet

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk63 i denna del,

res. 3 (m, fp)

3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta

lastbilar

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkande 2 och 1990/91:Sk63

i denna del,

res. 4 (m)

res. 5 (mp)

4. beträffande en senareläggning av miljöklasserna för tunga

fordon

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk62 yrkande 2 och 1990/91:Sk63

i denna del,

res. 6 (fp, c)

5. beträffande kilometerskatten, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:156 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 10--12 och

1990/91:Sk61 yrkande 5,

res. 7 (v)

res. 8 (mp)

6. beträffande arbetsfordon

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk61 yrkande 4,

res. 9 (v)

7. beträffande särskilt miljövänliga fordon

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och

3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2

och 3, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36,

1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och

1990/91:Sk626 yrkande 2,

res. 10 (fp)

res. 11 (c)

res. 12 (v)

res. 13 (mp)

8. beträffande lokala restriktioner för vissa fordon

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk59 yrkandena 8 och 9,

res. 14 (mp)

9. beträffande bensinslukaravgift, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk716 och

1990/91:Sk717,

res. 15 (mp)

10. beträffande bidrag till avgasreningsutrustning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk62 yrkande 3,

res. 16 (m, c)

11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6

och 7, 1990/91:Sk619 yrkande 2 och 1990/91:Sk626 yrkande

1,

res. 17 (m)

res. 18 (v)

res. 19 (mp)

12. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk395 yrkande 9,

res. 20 (m)

13. beträffande veteranbilar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk395 yrkandena 7

och 8 och 1990/91:Sk700,

res. 21 (m, fp, c)

14. beträffande trafik och jordbrukstraktorer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk687 och

1990/91:Sk688,

15. beträffande A-traktorer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk654,

res. 22 (m, fp, c)

16. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och

med bifall till propositionen i övrigt antar de vid

propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i bilavgaslagen (1986:1386),

2. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon,

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på

utländska fordon,

5. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343).

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp),

Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Marianne

Andersson i Gislaved (s), Maggi Mikaelsson (v) och Rune

Berglund (s).

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening finns det ett behov av ekonomiska

stimulanser av den typ som regeringen föreslår. En stor del av

de luftburna miljöföroreningarna härrör från trafiken, och

det är därför nödvändigt att trafikens miljömässiga effekter

minskas under 1990-talet. Nya bränslesnåla fordon, utrustade

med effektiv rening, kan på kort sikt minska utsläppen i

betydande omfattning. Bättre vägar och smidigare trafikföring

kan också verka i denna riktning. Elbilar och användning av

alternativa miljövänliga bränslen kan bidra ytterligare till

minskade utsläpp. En sådan positiv teknikutveckling bör

stimuleras.

Vi måste emellertid konstatera att regeringens förslag fått en

utformning som kan ge upphov till allvarliga problem i

Sveriges förhållande till EFTA, EG och övriga handelspartners.

Den föreslagna indelningen i miljöklasser avseende tunga

fordon riskerar nämligen att bli betraktad som ett tekniskt

handelshinder. I kombination med ett unikt svenskt

certifieringssystem torde miljöklassningen i princip komma att

utestänga utländsk konkurrens eftersom den svenska marknaden

är liten. Förslaget om höjda och nya försäljningsskatter står

också i motsats till den anpassning av skatterna som kan

väntas vid ett EG-medlemskap.

Tyvärr hotar förslaget också att motverka arbetet med att ta

fram miljövänliga tunga fordon. Regeringen har valt att införa

en försäljningsskatt på upp till 65000 kr. för tunga fordon

i miljöklass 3 för att på så sätt stimulera efterfrågan på

fordon i miljöklasserna 1 och 2. Problemet är emellertid att

denna skatt också stimulerar till inköp av 1992 års modell och

tidigare modeller. En avsevärd försäljningsökning under åren

1991--1992 kommer att bli följden. Dessutom torde följden bli

att man utnyttjar äldre årsmodeller längre för att undvika den

ökade beskattningen. En sådan utveckling vore mycket olycklig

eftersom nya, skärpta avgaskrav gäller för tunga fordon

fr.o.m. 1993 års modell. Sannolikheten är således mycket stor

att införandet av ekonomiska styrmedel enligt regeringens

förslag kommer att fördröja introduktionen av miljövänligare

fordon i Sverige.

Beskattningen av svensk åkerinäring är redan nästan dubbelt så

hög som i länderna i EG. Genom att i Sverige ensidigt införa

bestämmelser enligt regeringens förslag ökar risken

ytterligare att stora delar av svensk åkerinäring etableras

utanför vårt lands gränser för att på så sätt kunna konkurrera

på lika villkor med åkerinäringen inom EG.

Vi avvisar regeringens förslag. Självklart måste vi i Sverige

minska miljöföroreningarna som härrör från trafiken.

Regeringen bör därför snarast återkomma med ett nytt förslag

som innebär att miljökrav och certifieringsbestämmelser

EG-harmoniseras. Då kan också en positiv miljöeffekt uppnås.

Ett nytt förslag bör dessutom innehålla stimulansåtgärder för

att snabbare införa miljövänligare fordonsmodeller.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk58 och med

anledning av motion 1990/91:Sk60 i denna del avslår

proposition 1990/91:156 och begär ett nytt förslag i

enlighet med vad som anförts.

2. Avslag på propositionen (mom. 1)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Folkpartiet liberalerna har i över två decennier hävdat att

marknadskrafterna bör utnyttjas i miljöarbetets tjänst. Vi är

övertygade om att en kombination av miljöavgifter och

ekonomiska stimulanser kan leda till positiva dynamiska

effekter för miljön. Med det snabbt ökande miljömedvetandet

hos det svenska folket torde denna typ av åtgärder ha goda

förutsättningar att lyckas. Många konsumenter efterfrågar

miljövänliga produkter. Att klassificera fordon så att de i

detta avseende får olika grader av "godkänd-stämpel" synes

vara en bra väg att gå. Även om vi alltså till fullo delar de

i propositionen uttryckta ambitionerna att nedbringa trafikens

utsläpp radikalt, har vi en rad synpunkter på det

föreliggande förslaget.

När det gäller framför allt de tunga fordonen finns risk

att förslaget leder till en effekt motsatt den önskvärda.

Eftersom fordon i miljöklasserna 1 och 2 endast i

undantagsfall blir tillgängliga på marknaden under de allra

närmaste åren blir den huvudsakliga signalen till

fordonsköparna att de skall köpa nya billigare lastbilar

senast 1992 för att slippa den nya försäljningsskatten. Enligt

vissa beräkningar slipper en lastbilsägare i så fall

fördyringar i storleksordningen 100000kr. När så den bilen

är inköpt hålls investeringar i ny vagnpark tillbaka, vilket

vore olyckligt från miljösynpunkt. De positiva miljöeffekterna

av de nya avgaskrav som gäller fr.o.m. 1993 års modeller

fördröjs i stället för att påskyndas.

Enligt regeringens förslag skall certifieringssystem A30

tillämpas vid miljöklassningen. Detta är utvecklat i Sverige

och unikt svenskt. Föregångare inom A-serien har skapat

åtskilliga problem, högre kostnader och i praktiken försvårat

möjligheterna att installera utrustning för att uppnå bättre

reningsgrad än den fastställda. Folkpartiet liberalerna har

länge kritiserat effekterna av detta svenska särsystem. Enligt

vår mening bör Sverige vid införandet av nya normer sträva

efter att i all möjlig utsträckning anpassa dem till kända

eller förväntade krav inom EG. Provmetoder, kontroll och

certifieringsprocedur skall inte utan synnerligen starka skäl

avvika från vad som är känt som EG-bestämmelser eller

motsvarande. EGs allmänna certifieringssystem -- ackreditering

-- håller på att inarbetas i vår egen lagstiftning. Om

regeringens förslag antas är faran överhängande att vi kommer

att ha två parallella lagsystem. Detta vore mycket olyckligt.

Enligt nu gällande lagstiftning får en personbil fr.o.m. 1989

års modell släppa ut en viss mängd emissioner per körd

kilometer. Eftersom tillåtna utsläppsmängder är uttryckta i

absoluta tal per körsträcka måste bilar med hög

bränsleförbrukning ha en högre grad av rening än bilar med låg

bränsleförbrukning för att klara gällande gränsvärden. Ett

framtida rabattsystem för bättre rening bör enligt vår

mening utformas så att stimulansen avser införande av bästa

möjliga reningsteknik oavsett bränsleförbrukning. I ett sådant

rabattsystem bör föroreningar som ej kan reduceras genom känd

reningsteknik såsom koldioxid och bly beläggas med

miljöavgifter på drivmedlet. Reducering av förorenande ämnen

som kan minskas samt reducering av buller bör däremot

resultera i en avgasrabatt vid inköp av fordonet. Kraven

enligt EGs allmänna avgaskrav bör utgöra minimibestämmelser.

Klassgränser därutöver är däremot olyckliga eftersom varje

förbättring bör resultera i en motsvarande rabatt, oavsett om

en ny klassgräns för alla emissioner uppnås eller ej. Det här

skisserade systemet är alltså ett mera flexibelt system som

skulle stimulera konsumenter och producenter att i varje

valsituation eftersträva bästa möjliga miljöteknik.

Sammanfattningsvis skulle ett sådant system stimulera

biltillverkarna att införa bästa möjliga rening oavsett om en

viss åtgärd resulterar i uppflyttning till en ny klass eller

ej.

Av det anförda framgår att regeringens förslag inte har fått

en ur miljösynpunkt optimal utformning och att det brister

också i andra hänseenden. Vi anser att förslaget bör avslås

och att regeringen bör uppmanas att återkomma med ett nytt

förslag om miljöstimulanser och certifieringssystem i enlighet

med vad vi anfört. Vi tillstyrker således motion Sk60 i denna

del.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk60 i denna

del och med anledning av motion 1990/91:Sk58 avslår

proposition 1990/91:156 och hos regeringen begär ett nytt

förslag i enlighet med det anförda.

3. Certifieringssystemet (mom. 2)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) har

dels anfört följande:

Som vi anfört i reservationerna 1 och 2 är det angeläget att

miljöklassningen inte bygger på det unika svenska

certifieringssystemet.

Även om miljöklasserna införs bör regeringen återkomma med ett

förslag som innebär att ett EG-anpassat certifieringssystem

kan tillämpas vid miljöklassningen av bilar när denna träder i

kraft. Härigenom tillgodoses i allt väsenligt motion Sk63 i

denna del.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande certifieringssystemet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk63 i denna

del och proposition 1990/91:156 i denna del hos regeringen

begär förslag om ett EG-anpassat certifieringssystem som kan

tillämpas vid avgasgodkännande och miljöklassning av bilar

fr.o.m. den 1 januari 1992.

4. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Sverige har starka ekonomiska band med Europa och utvecklingen

går nu snabbt mot ett alltmer omfattande utbyte.

Förhandlingarna om ett EES-avtal befinner sig i sitt slutskede

och Sverige kommer inom kort att lämna in en ansökan om

medlemskap i EG. Det är mot denna bakgrund förvånande att

regeringen föreslår att miljöklasserna skall bygga på de krav

som utvecklats i USA. Enligt vår mening bör utgångspunkten för

de krav som uppställs i stället vara den utveckling som är att

vänta inom EG.

Regeringen bör enligt vår mening utarbeta förslag till sådana

EG-anpassade krav och återkomma med en redovisning av dessa

under hösten 1991 så att riksdagen kan ta ställning till dem

innan miljöklasserna träder i kraft den 1 januari 1992.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta

lastbilar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:156 i

denna del och motion 1990/91:Sk63 i denna del och med avslag

på motion 1990/91:Sk59 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om EG-anpassade

miljökrav.

5. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mom. 3)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Kraven för miljöklass 1 måste ställas högre än som föreslås i

propositionen. För personbilar bör kravet på

kväveoxidutsläppen skärpas från föreslagna0,25 gram per km

till0,16 gram per km. Därtill bör bullerkrav motsvarande

minst dem som planeras inom EG uppfyllas.

Regeringen bör utarbeta förslag till sådana skärpta krav och

återkomma med en redovisning av dessa under hösten 1991 så att

riksdagen kan ta ställning till dem innan miljöklasserna

träder i kraft den 1 januari 1992.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande miljöklasserna för personbilar och lätta

lastbilar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk59 yrkande 2,

med anledning av proposition 1990/91:156 i denna del och med

avslag på motion 1990/91:Sk63 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om skärpta krav för

miljöklass 1.

6. En senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon

(mom.4)

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

När det gäller framför allt de tunga fordonen finns risk att

förslaget leder till en effekt motsatt den önskvärda. Eftersom

fordon i miljöklasserna 1 och 2 endast i undantagsfall blir

tillgängliga på marknaden under de allra närmaste åren blir

den huvudsakliga signalen till fordonsköparna att de skall

köpa nya billigare lastbilar senast 1992 för att slippa den

nya försäljningsskatten. Enligt vissa beräkningar slipper en

lastbilsägare i så fall fördyringar i storleksordningen

100000kr. När så den bilen är inköpt hålls investeringar i

ny vagnpark tillbaka, vilket vore olyckligt från

miljösynpunkt. De positiva miljöeffekterna av de nya avgaskrav

som gäller fr.o.m. 1993 års modeller fördröjs i stället för

att påskyndas.

Enligt uppgift kan ett ytterligare problem vara att rätt

bränsle för de svenska fordonen inte finns tillgängligt inom

EG under 1992.

Av dessa skäl bör det övervägas att skjuta på introduktionen

av miljöklasserna 1 och 2 till den 1 januari 1993. Det anförda

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande en senareläggning av miljöklasserna för tunga

fordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk62 yrkande 2

och med anledning av motion 1990/91:Sk63 i denna del

dels bifaller proposition 1990/91:156 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om att en senareläggning av miljöklasserna 1 och 2 för

tunga lastbilar och bussar bör övervägas.

7. Kilometerskatten, m.m. (mom. 5 och mom. 16 i motsvarande

del)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet kan inte acceptera att miljöklassindelningen

skall vara statsfinansiellt neutral. Vi anser att bilismen

skall bära sina totala kostnader och att detta inte är fallet

i dag. Det gäller framför allt den tunga lastbilstrafiken och

bilismen i storstadsområdena. Vänsterpartiet accepterar ej

propositionens förslag om att miljöklassindelningen

kompenseras med sänkt kilometerskatt. En sådan sänkning skulle

dessutom ge kompensation endast till dieseldrivna fordon

eftersom de är de enda som erlägger kilometerskatt. Om en

högre försäljningsskatt kompenseras av en sänkt kilometerskatt

på de fordon som svarar för en stor del av utsläppen

försvinner incitamentet att övergå till fordon med mindre

utsläpp.

Generellt sett bör de ekonomiska styrmedlen vara mer inriktade

på ett fordons användning. Ett sådant skattesystem skulle

gynna kollektiva transporter, fordon med låg

bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik. Ett system med

differentierade drivmedelspriser skulle bidra till att

människor som bor i delar av landet där bilen är nödvändig

inte drabbas lika hårt som i storstadsområdena. Vi har i annat

sammanhang föreslagit förändringar i skattesystemet med den

inriktningen (jfr betänkande 1990/91:SkU24 Miljöavgifter

m.m.).

Med det anförda hemställer jag att propositionens förslag om

sänkt kilometerskatt avslås. Förslagen i motion Sk59 yrkandena

11 och 12 om höjd kilometerskatt, m.m. avstyrks.

dels vid moment 5 och moment 16 i motsvarande del

hemställt

5. beträffande kilometerskatten, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk61

yrkande 5 och 1990/91:Sk59 yrkande 10 avslår proposition

1990/91:156 i denna del samt motion 1990/91:Sk59 yrkandena

11 och 12,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser

kilometerskatten, m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt

avslår de vid propositionen fogade förslagen till

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på

utländska fordon.

8. Kilometerskatten, m.m. (mom. 5 och mom. 16 i motsvarande

del)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att kilometerskatten sänks med ca

10%, även för fordon som inte åläggs någon som helst

försäljningsskatt! Härigenom gynnas miljöfarlig verksamhet

genom skattelättnader och motverkas uppenbart syftet med det

föreslagna miljöklassningssystemet. Förslaget strider mot den

grundläggande idén att använda ekonomiska styrmedel för en

bättre miljö.

Miljöavgiftutredningens förslag var att införa ett system med

avgifter och bidrag för nya tyngre lastbilar och bussar som i

dag inte omfattas av nybilsskatten. Dessutom hade utredningen

föreslagit att kilometerskatten skulle höjas så att

kostnadsansvaret för kväveoxidutsläppen ökas från nuvarande 15

kr. per kg till 25 kr. per kg, vilket kan jämföras med att

miljöavgiften på kväveoxidutsläpp från större

energianläggningar nu är 40 kr. per kg.

Jag anser att regeringens förslag till sänkning av

kilometerskatten måste avvisas och att regeringen bör uppmanas

att skyndsamt återkomma med ett förslag om en höjning av

kilometerskattens kostnadsansvar till 60 kr. per kg kväveoxid.

Den statsfinansiella neutraliteten bör i stället uppnås genom

en sänkning av mervärdeskatten på land- och sjöbaserad

kollektivtrafik. Regeringen bör återkomma med ett förslag även

i denna del.

Med det anförda tillstyrker jag motion Sk59 yrkandena 10--12.

dels vid moment 5 och moment 16 i motsvarande del

hemställt

5. beträffande kilometerskatten, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk59

yrkandena 10--12 och 1990/91:Sk61 yrkande 5

dels avslår proposition 1990/91:156 i denna del,

dels hos regeringen begär ett förslag som innebär att

kilometerskattens kostnadsansvar för kväveoxidutsläpp höjs

till 60 kr. per kg,

dels hos regeringen begär förslag om nedsättning av

mervärdeskatten på land- och sjöbaserad kollektivtrafik,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser kilometerskatten

m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt

avslår de vid propositionen fogade förslagen till

3. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327)

4. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på

utländska fordon.

9. Arbetsfordon (mom. 6)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att arbetsfordon, dvs.

skogsmaskiner, fordonstruckar, traktorer och jordbruksmaskiner

m.m. är undantagna från miljöklassindelningen. Arbetsfordon

svarar i dag för nästan lika stor del av t.ex.

kväveoxidutsläppen som den tunga trafiken och måste

självfallet också miljöklassas. 1988 var utsläppen av

kväveoxid från arbetsfordon 72000 ton och för tunga fordon

75000 ton. Då det i dag inte finns krav på avgasgodkännande

för denna typ av fordon, bör regeringen återkomma med ett

sådant förslag så att även dessa fordon kan omfattas av

miljöklassificeringen.

Jag tillstyrker motion Sk61 yrkande 4.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande arbetsfordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkande 4

hos regeringen begär förslag om avgasgodkännande för

arbetsfordon så att även dessa kan omfattas av

miljöklassningen.

10. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Vi har i reservation 2 redovisat hur ett framtida rabattsystem

för bättre rening bör vara utformat. Föroreningar som inte kan

reduceras genom känd reningsteknik såsom koldioxid och bly bör

beläggas med miljöavgifter på drivmedlet. Rabatter vid inköp

av fordon bör ges för låga halter av ämnen som kan minskas med

känd reningsteknik samt för lågt buller. Rabatten skall utgå

så snart EGs minimikrav överskrids och vara en direkt funktion

av reningsgraden. Några miljöklasser behövs inte eftersom

varje förbättring resulterar i en motsvarande rabatt,

oberoende av om en viss klassgräns uppnåtts eller ej. Det här

skisserade systemet är alltså ett mera flexibelt system som

skulle stimulera konsumenter och producenter att i varje

valsituation eftersträva bästa möjliga miljöteknik.

I det föreslagna systemet får särskilt miljövänliga fordon

också särskilt stora fördelar och detta oberoende av vald

teknik. Någon "nollklass" för elbilar, vätgasbilar, solbilar

etc. skulle inte behövas i detta system. Det anförda bör

riksdagen med anledning av motion Sk60 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande särskilt miljövänliga fordon

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk60 i denna

del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1

och 3--7, 1990/91:Sk61 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Sk62

yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120

yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om särskilt miljövänliga fordon i ett klasslöst system

för miljöstimulanser.

11. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) har

dels anfört följande:

Införandet av tre miljöklasser kan skynda på en successiv

utveckling av etablerad miljövänlig teknik. Dessa klasser är

dock knappast tillräckliga för att stimulera fram nya

motortyper och bränslen. För att få till stånd sådana

satsningar krävs enligt vår uppfattning införande av en

"elitklass" som representerar framtidens bil med ingen eller

mycket liten negativ miljöpåverkan. Exempel på sådan teknik

kan vara t.ex. en vätgasdriven bil med ångmotor och en bil med

något slag av miljövänliga bränsleceller, motoralkoholdrivna

fordon eller en elbil med bättre batterier. Elitklassen skulle

ha en ytterligare förmånlig beskattningssituation utöver

miljöklass 1.

Meningen med centerns förslag är att stimulera

teknikutvecklingen. Det finns enligt vår uppfattning ingen

anledning att avvakta, tvärtom. Nutidens bestämmelser är i hög

grad avgörande för framtidens teknik. Förutsättningarna för

att komplettera de föreslagna tre miljöklasserna med en

elitklass enligt ovanstående förslag bör därför noggrant

undersökas och prövas. Detta bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande särskilt miljövänliga fordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk62 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och

3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2

och 3, 1990/91:Jo113 yrkande 36, 1990/91:Jo120 yrkandena

2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och 1990/91:Sk626 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

att komplettera miljöklasserna med en elitklass.

12. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet föreslår ytterligare en miljöklass för

eldrivna, biobränsledrivna och andra ur miljösynpunkt goda

fordon. Denna miljöklass bör skattegynnas med 4000 kr. i

förhållande till skatteklass 1.

Regeringen skriver i propositionen att en sådan miljöklass kan

behövas i framtiden. Vänsterpartiet menar att det är viktigt

att införa en sådan redan nu. Det är viktigt som en signal

till marknaden för att stimulera till ökade insatser för att

ta fram bra alternativ till dagens fordon. Det visar också på

samhällets viljeinriktning att övergå till miljövänlig teknik.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett skyndsamt förslag om

en miljöklass för särskilt miljövänliga fordon.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande särskilt miljövänliga fordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkandena

2 och 3 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59

yrkandena 1 och 3--7, 1990/91:Sk60 i denna del,

1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36,

1990/91:Jo120 yrkandena 2--4, 1990/91:Jo123 yrkande 1 och

1990/91:Sk626 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om en

särskild miljöklass för eldrivna och andra miljövänliga fordon

där försäljningsskatten sätts ner med ytterligare 4000 kr.

13. Särskilt miljövänliga fordon (mom. 7)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi hävdar att samhället aktivt bör stödja en övergång till

fordon utan miljöfarliga utsläpp och föreslår därför att en

skatteklass0 inrättas för sådana. Klassen skulle medge total

befrielse från fordonsskatt.

Det är vår förväntan att den snabba tekniska utvecklingen

skall medföra att fordonstyper tas fram som är kvalificerade

för skatteklass0. Det är naturvårdsverkets uppgift att följa

denna utveckling och lämna förslag till riksdagen om sådan

klassifikation. Det bör observeras att klassifikationen skall

avse miljöegenskaperna för fordonet vid dess drift. Utsläpp

m.m. vid framställningen av energibärare (elektricitet, vätgas

etc.) bör beskattas vid källan för framställningen. I dagens

läge vill vi som exempel på klass0 ange el-bilen,

vätgasbilen, solenergibilen och biogasdrivna fordon.

Fördelarna med eldrift av fordon är många. Eldrivna fordon ger

i sig inte upphov till några utsläpp och är därför förnämliga

i bl.a. stadskärnor. Elmotorn är i sig mycket energieffektiv.

Eldrift kan enkelt kombineras med andra framdrivningssätt i

s.k. hybridfordon. Teknik för vätgasdrivna fordon har redan

utvecklats på flera håll i världen (exempelvis i Japan,

Tyskland och USA). Ur miljösynpunkt är vätgasen ett utmärkt

drivmedel. Utsläppen består väsentligen av vattenånga. Bilar

drivna direkt av solenergi eller från batterier som laddats

med solceller finns för närvarande, men tekniken befinner sig

på utvecklingsstadiet. Vi har i annat sammanhang framhållit

att nya fordon bör kunna gå på biobränslen. Tekniken är väl

utvecklad, men det fordras målmedveten politik att understödja

dess utnyttjande. Exempelvis krävs statligt engagemang i

uppbyggnaden av biobränslefabriker. Såväl de två alkoholerna

etanol och metanol som biogas är intressanta produkter.

Sammanfattningsvis kan sägas att ny, miljövänlig teknik finns,

men att den i konkurrensen med etablerad, miljöskadlig teknik

behöver samhällets uppmuntran. Det är en viktig utmaning för

både industri och samhälle att forma ett framtida trafiksystem

utan miljöskadliga utsläpp och utan konsumtion av jordens

ändliga resurser. Därför anser jag att regeringen bör

återkomma med ett förslag om införande av miljöklass0.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande särskilt miljövänliga fordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk626 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk59 yrkandena 1 och

3--7, 1990/91:Sk60 i denna del, 1990/91:Sk61 yrkandena 2

och 3, 1990/91:Sk62 yrkande 1, 1990/91:Jo113 yrkande 36,

1990/91:Jo120 yrkandena 2--4 och 1990/91:Jo123 yrkande 1

hos regeringen begär förslag om en miljöklass0 i enlighet

med vad som anförts.

14. Lokala restriktioner för vissa fordon (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Särskilda tätortskrav bör ställas på distributionsfordon i

städerna. Kommunerna bör ges rätt att förbjuda eller begränsa

trafik av fordon som drivs med dieselbränsle i miljöklass 2

eller 3 i tätorter (undantaget genomfartsleder där alternativ

saknas). Kommunerna bör också ges rätt att ställa långtgående

krav på avgasrening m.m. på fordon som särskilt trafikerar

tätorter.

Kommunerna bör vidare ha rätt till ytterligare åtgärder mot

bl.a. trafiken då miljökvalitetsnormer överskrids. Dessa

normer fastställs av staten. Därigenom skulle staten och

kommunerna gemensamt arbeta för lokalt anpassade åtgärder för

en bättre miljö. Givetvis bör kommunerna ha möjlighet att

införa strängare normer än de av staten fastställda.

Regeringen bör enligt min mening ges det anförda till känna.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande lokala restriktioner för vissa fordon

att riksdagen med bifall till 1990/91:Sk59 yrkandena 8 och 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

rätt för kommuner att förbjuda trafik i tätorter och om

miljökvalitetsnormer och därmed sammanhängande kommunala

åtgärder.

15. Bensinslukaravgift, m.m. (mom. 9)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Bilismen står för mycket stora delar av de utsläpp som görs i

Sverige. Det finns ett klart samband mellan utsläppen och den

totala drivmedelsförbrukningen. Drivmedelsåtgången är mycket

stor och uppgår till närmare fem miljoner kubikmeter per år.

Det är miljöpartiet de grönas övertygelse att vi måste minska

den förbrukningen av jordens ändliga resurser kraftigt. En

viktig del av detta arbete är att minska bensinförbrukningen.

Därför måste samhället gynna användning av sådana personbilar

som förbrukar lite drivmedel. Försäljningsskatten bör därför

öka med en bils bensinförbrukning. Förändringen kan hållas

statsfinansiellt neutral genom att de medel som inflyter från

bensindrivna fordon med en förbrukning som överstiger0,70

liter per mil återbetalas till dem som köper fordon med

förbrukning under denna nivå. Tanken är att det skall vara ett

nollsummespel så att staten bara tar hand om så mycket medel

som erfordras för administration av systemet.

Valet av nivå kan synas godtyckligt, men tanken är att den

successivt justeras ner till lägre värden när det kommer

alltfler bensinsnåla bilar i drift. De närmare formerna måste

utredas med stor skyndsamhet. Det är viktigt om vi i framtiden

vill ha små energisnåla bilar i trafik. Ett liknande system

måste övervägas för dieseldrivna personbilar.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 9 hemställt

9. beträffande bensinslukaravgift, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk717 och med

avslag på motion 1990/91:Sk716 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts om en snabb utredning av en

försäljningsskatt som stimulerar till köp av drivmedelssnåla

personbilar.

16. Bidrag till avgasreningsutrustning (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Det är enligt vår uppfattning mycket angeläget att

avgasreningen i befintliga fordon förbättras. De miljöskadliga

utsläppen från äldre fordon är ofta mångdubbelt större än från

nya fordon med katalysatorrening eller motsvarande.

Riksdagen beslutade 1988 om ett bidrag för frivillig

installation av avgasreningsutrustning i den befintliga

fordonsparken. Den socialdemokratiska regeringen motsatte sig

beslutet. Informationen om bidraget har varit bristfällig och

bidraget har därför utnyttjats dåligt. Med hänvisning härtill

har nu riksdagen på regeringens förslag avskaffat bidraget.

Detta är olyckligt ur miljösynpunkt.

Vi yrkar på att bidraget återinförs och att bidragsbeloppet

höjs till 4000 kr.

dels vid moment 10 hemställt

10. beträffande bidrag till avgasreningsutrustning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk62 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna att bidraget för

installation av avgasreningsutrustning skall återinföras och

höjas till 4000 kr.

17. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Om Sverige skall klara av att uppfylla Torontokonferensens

rekommendationer fordras en fortgående modernisering --

förnyelse -- av hela samhället. Nya industriprocesser,

resurssnåla trafiksystem och effektiv energianvändning är

nödvändigt för att kunna minska koldioxidutsläppen.

Marknadsekonomin spelar en betydelsefull roll i denna

dynamiska moderniseringsprocess, eftersom endast en fri

marknad kan åstadkomma en effektiv resurshushållning.

Politiken måste syfta till att skapa utvecklingsutrymme. Hård

politisk styrning och detaljreglering hämmar denna nödvändiga

förnyelse. Politiken bör skapa möjligheter -- bl.a. genom att

bejaka teknisk förnyelse. Den ständigt fortgående

moderniseringsprocessen i samhället gör att koldioxidtaket

inte står i någon motsatsställning till ekonomisk utveckling.

Inom trafiksektorn kan ett antal konkreta åtgärder genomföras.

Den lägsta bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen

erhålls normalt vid hastigheter kring 80 km/tim. Vid högre

hastigheter ökar visserligen utsläppen, men de allra största

koldioxidutsläppen bildas vid hastigheter understigande 40

km/tim. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) skriver i sin

lägesrapport om Trafik, miljö och hälsa följande:

Ännu allvarligare är den starka ökningen vid hastigheter under

40 km/tim. Detta innebär att körning i kötrafik -- som är

vanlig i storstadsområdena -- mer än fördubblar

koldioxidutsläppen jämfört med körning i optimal hastighet.

(IVA-rapport 379, 1990)

För varje ny årsmodell minskar den genomsnittliga

bensinförbrukningen med 1%. Nya motorer är ofta mer

bränslesnåla. Bränsleförbrukningen kan minskas genom bättre

samspel mellan motor och växellåda, samt genom minskat rull-

och luftmotstånd. Även fortsatt utveckling av turbotekniken

kan ge ökad bränsleeffektivitet. En snabbare förnyelse av

bilparken är därför positiv från miljösynpunkt. För att

påskynda utskrotningen av äldre bilar har vi därför i annat

sammanhang (jfr 1990/91:JoU30 Miljöpolitiken) begärt att en

höjning av bilskrotningspremien övervägs.

Det vore enligt vår mening en fördel om trafikbeskattningen i

större utsträckning relaterades till de faktiska

miljöeffekterna. Målet bör vara att uppnå såväl en enkel och

rättvis som modern och miljörelaterad trafikbeskattning.

Beskattningen bör premiera ny teknik som uppvisar goda

miljöegenskaper, exempelvis fordon som drivs med el eller

alternativa bränslen med goda miljöegenskaper.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt

11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk619 yrkande 2

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och

7 och 1990/91:Sk626 yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts om trafikbeskattningen.

18. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Den ständigt ökande bilismen utgör ett av de allvarligaste

hoten mot vår miljö. Ungefär två tredjedelar av de svenska

kväveoxidutsläppen kommer från trafiken. Kväveoxider är

tillsammans med svavel en av de främsta orsakerna till

försurning av mark och vatten. Trafikens utsläpp av koldioxid

bidrar till växthuseffekten. Av de totala koldioxidutsläppen

svarar trafiken för 30%.

Utsläppen från trafiken är också huvudorsaken till

luftföroreningarna, framför allt i städerna. Luftföroreningar

skadar både människors hälsa och är ett hot mot miljön. Enligt

vissa beräkningar orsakar luftföroreningarna 700--1100 nya

cancerfall per år.

Fram till 1990 har den årliga trafikökningen legat på ca

4--5%. Under 1990 har, troligen till följd av Gulfkrisen,

trafikökningen avstannat. Det finns i dag inget som tyder på

ett trendbrott i trafikutvecklingen. Tvärtemot kommer andra

förslag från regeringen -- t.ex. Öresundsbron -- att innebära

ytterligare ökad biltrafik.

Att minska den miljöskadliga biltrafiken till förmån för

spårbunden trafik och sjöfart är det bästa och effektivaste

sättet att minska utsläppen. Bilismen måste bära sina totala

kostnader. Detta är inte fallet i dag. Särskilt den tunga

lastbilstrafiken och bilismen i storstadsområdena står inte

för de kostnader som den vållar. Generellt sett borde de

ekonomiska styrmedlen vara mer inriktade på användandet av

fordonet. Ett skattesystem som i högre grad inriktades mot

användandet av fordonet skulle gynna kollektiva transporter,

fordon med låg bränsleförbrukning och bränslesnål körteknik.

Ett system med differentierade drivmedelspriser skulle

dessutom bidra till att människor som bor i delar av landet

där bilen är nödvändig inte drabbas lika hårt som i

storstadsområdena.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid moment 11 hemställt

11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk61 yrkandena

1, 6 och 7 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk619

yrkande 2 och 1990/91:Sk626 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om nödvändigheten av att

minska biltrafiken, om att bilismen bör bära sina egna

kostnader och om differentierad bensinskatt.

19. Inriktningen av trafikbeskattningen (mom. 11)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

I ett miljöanpassat skattesystem tas skatterna i högre grad ut

på bränslen, energi, råvaror och konsumtion. Samtidigt minskas

skatterna på arbete, dvs. inkomstskatten och

arbetsgivaravgifterna, i motsvarande mån. Skatter och avgifter

används dels som styrmedel, dels som budgetinkomst för att

bekosta investeringar i miljövänlig riktning -- våra förslag

kan således medföra ett förhöjt skattetryck men endast under

en övergångsperiod.

Eftersom man bör kräva ett rimligt kostnadsansvar för miljö,

hälsa och vägar blir beskattningen av vägtrafiken särskilt

hög. Det är ju just vägtrafiken som ger negativa konsekvenser

i dessa hänseenden. Även införande av sådana särskilda

miljöavgifter, områdesavgifter m.m. som avser att styra över

delar av vägtrafiken till mer miljöanpassade trafikformer

innebär viss skattebelastning.

Vi har från miljöpartiet de grönas sida allt sedan vårt

bildande 1981 krävt ett miljöanpassat "grönt" skattesystem,

med inslag som kraftigt höjd bensin- och kilometerskatt. Vi

har under hela 80-talet mött ett utomordentligt hårt motstånd

mot dessa förslag, men sedan vi kom in i riksdagen 1988 har

ett nytänkande uppkommit. Vi har nu faktiskt fått igenom en

stor del av våra ursprungliga förslag om bensin- och

kilometerskattehöjningar. Prishöjningarna under 1990 har också

medfört en minskad biltrafik med en rad positiva effekter till

följd.

Dessvärre innebär samhällsutvecklingen fortfarande en hög

bilism och tilltagande miljöförstöring. Detta motiverar

ytterligare höjningar av de styrande skatterna.

Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels vid moment 11 hemställt

11. beträffande inriktningen av trafikbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk626 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1990/91:Sk61 yrkandena 1, 6 och

7 och 1990/91:Sk619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad som anförts om behovet av att införa ett

miljöanpassat skattesystem för att bättre bemästra trafikens

miljöproblem m.m.

20. Amatörbyggda fordon (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Samhället stöder på olika sätt de flesta fritidsaktiviteter,

framför allt för ungdomar. Motorintresserade ungdomar utsätts

emellertid för onödigt krångel och byråkrati.

Regler och bestämmelser utformas ofta med allmänna företeelser

som grund. Därvid uppstår inte sällan problem för mindre

vanliga verksamheter. Inom motorområdet kan detta belysas med

följande exempel.

När någon bygger ett eget fordon (s.k. amatörbyggt fordon)

klassas det som ett fordon med ny identitet och måste därför

betala bilaccis på tusentals kronor. Detta kan ifrågasättas,

eftersom huvudparten av delarna redan tidigare funnits på ett

motorfordon där accisen betalats.

De nya avgasreglerna från 1989 års bilmodeller har gett och

kommer att ge betydande utsläppsminskningar. Avgasreglerna ger

dock upphov till mycket stora problem för många

motorentusiaster. Möjligheten att importera äldre och på de

svenska vägarna ovanliga fordon har beskurits starkt och den

som renoverar äldre fordon inom landet har problem. När

fordonen efter renoveringen skall tas i bruk räknas dessa ofta

som nya fordon och kravet på avgasrening enligt 1989 års

modell ställs på dem. De fordon som modifierats betydligt kan

visserligen klassas som amatörbyggda fordon och behöver då

inte klara avgasnormerna. Däremot utkrävs en s.k.

dispensavgift på 7000 kr.

Bilaccisen och dispensavgiften uppgår till betydande belopp,

och det bör prövas om inte dessa avgifter kan avskaffas eller

minimeras för amatörbyggda fordon. Det anförda bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Vi tillstyrker således motion Sk395 yrkande 9.

dels vid moment 12 hemställt

12. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk395 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

accis och dispensavgift för amatörbyggda fordon.

21. Veteranbilar (mom. 13)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Motorintresset är stort i vårt land. Bland ungdomar är

motorintresse och motorhobby stora fritidsfrågor. Trots att de

motorintresserade ungdomarna utgör en så stor grupp behandlas

de ofta med stor njugghet. Att var aktivt engagerad i någon

motorsport, och därmed också t.ex. i renovering av bilar eller

motorcyklar, byggande av choppers, båtar, flygplan eller s.k.

hot rods ger goda möjligheter till utveckling och

självförverkligande. Dessutom ger en sådan verksamhet tekniska

kunskaper, känsla för ansvar och planering, kamratskap m.m. De

seriöst verksamma ungdomarna löper mindre risk att få alkohol-

eller narkotikaproblem. Denna verksamhet bör därför

uppmuntras.

Det är mot denna bakgrund oacceptabelt att införsel och

innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta fordon försvåras

genom stela och omotiverat hårda skatteregler. Vissa lättnader

för denna kategori fordon bör enligt vår mening kunna

genomföras utan risk för missbruk.

Dagens bestämmelse om skattebefrielse för årsmodell 1950 och

äldre bör således ersättas av en rullande trettioårsgräns.

Vidare bör införsel av 30 år gamla och äldre fordon inte

beläggas med full accis utan med en schablonaccis i likhet med

vad som gäller i Norge. Beloppet är där 1500 kr.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Vi tillstyrker således motion Sk395 yrkandena 7 och 8

och motion Sk700.

dels vid moment 13 hemställt

13. beträffande veteranbilar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk395

yrkandena 7 och 8 och 1990/91:Sk700

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om motorhobbyns positiva effekter,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om en schablonaccis vid införsel av veteranfordon och

om en rullande trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse.

22. A-traktorer (mom. 15)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

A-traktorer används av lantbrukare och andra egenföretagare

för olika transporter som t.ex. i fråga om lantbrukare för

produkter i form av avsaluspannmål, sockerbetor och

fabrikspotatis. I hela landet finns ca 1500 A-traktorer.

Dessa kör i genomsnitt högst 200 mil per år på allmän väg.

Skatten för ett helt år kan uppgå till mellan 20000 och

30000 kr. Skattekostnaden per mil på allmän väg kan således

vara flera hundra kronor.

Det finns i och för sig en möjlighet att ställa traktorn under

vissa perioder för att nedbringa kostnaden. Detta alternativ

är dock svåradministrerat och inte speciellt lämpligt eftersom

avställningen måste omfatta minst 15 dagar. I många fall sker

transporter diskontinuerligt. Det är i sådana fall inte

möjligt att avregistrera fordonet under någon större del av

året.

Enligt vår mening bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna att A-traktorer som används av egenföretagare för

egna transportbehov och har låga miltal bör ges rimligare

skattevillkor.

dels vid moment 15 hemställt

15. beträffande A-traktorer

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk654 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om rimliga

skattevillkor för sällan använda A-traktorer.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna14

Utskottet17

Miljöklasser för nya fordon17

Arbetsfordon19

Särskilt miljövänliga fordon20

Lokala restriktioner för vissa fordon20

Bensinslukaravgift, m.m.21

Bidrag till avgasreningsutrustning21

Vissa övriga yrkanden21

Hemställan22

Reservationer24

1. Avslag på propositionen (m)24

2. Avslag på propositionen (fp)25

3. Certifieringssystemet (m, fp)27

4. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (m)27

5. Miljöklasserna för personbilar och lätta lastbilar (mp)28

6. En senareläggning av miljöklasserna för tunga fordon (fp,

c)28

7. Kilometerskatten, m.m. (v)29

8. Kilometerskatten, m.m. (mp)30

9. Arbetsfordon (v)31

10. Särskilt miljövänliga fordon (fp)31

11. Särskilt miljövänliga fordon (c)32

12. Särskilt miljövänliga fordon (v)32

13. Särskilt miljövänliga fordon (mp)33

14. Lokala restriktioner för vissa fordon (mp)34

15. Bensinslukaravgift, m.m. (mp)34

16. Bidrag till avgasreningsutrustning (m, c)35

17. Inriktningen av trafikbeskattningen (m)36

18. Inriktningen av trafikbeskattningen (v)37

19. Inriktningen av trafikbeskattningen (mp)38

20. Amatörbyggda fordon (m)38

21. Veteranbilar (m, fp, c)39

22. A-traktorer (m, fp, c)40