Bet. 1990/91:SkU26

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU26

Energiskatter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1990/91

SkU26

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition

1990/91:88 att bränsle som används för värmeproduktion i ett

kraftvärmeverk skall vara undantaget från allmän energiskatt och

föreslår dessutom en utvidgning som innebär att bensin undantas

från bensinskatt när den används på motsvarande sätt. Utskottet

tillstyrker vidare att den nuvarande skattebefrielsen för

elkraft som används i avkopplingsbara elpannor slopas. De

motioner som behandlas i anslutning till dessa förslag avstyrks

av utskottet.

Utskottet behandlar också motioner som väckts med anledning av

propositionen och under den allmänna motionstiden beträffande

mervärdeskatten på fjärrvärme, energiintensiv industri, små

kraftverk, råtallolja, motorsågsbränsle och bensincheckar för

utländska turister. Härvid föreslår utskottet tillkännagivanden

till regeringen när det gäller skattepliktsgränsen för

vindkraftverk och prissättningen på råtallolja. I övrigt

avstyrker utskottet motionerna.

Vid betänkandet har fogats 16 reservationer.

Propositionen

Regeringen (industridepartementet) hemställer i proposition

1990/91:88 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de i

propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.

I propositionen föreslår regeringen (industridepartementet)

att kraftvärmen undantas från allmän energiskatt på bränslen.

Vidare föreslås att skattebefrielsen för el som används i s.k.

avkopplingsbara elpannor avskaffas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1990/91:N63 av Roland Larsson och Kersti Johansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattebefrielse för mindre

elproduktionsenheter.

1990/91:N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

de principer för energiskatter och miljöavgifter som anges i

motionens kapitel 12.2 skall vara vägledande för

skattelagstiftningen,

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

all energiskatt skall tas ut på energiråvaran,

58. att riksdagen beslutar att energiråvaror fr.o.m.

budgetåret 1992/93 ej skall vara mervärdebeskattade,

59. att riksdagen beslutar att förnybar energi skall vara

befriad från mervärdeskatt,

60. att riksdagen beslutar att producenter av inhemsk förnybar

energi skall erhålla restitution på i rörelsen erlagd

mervärdeskatt,

61. att riksdagen beslutar att elskatten skall avskaffas,

62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteuttag per energienhet,

63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uranskatt,

64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatt på energiråvara som används för

icke-energiändamål,

65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om restitutioner till konkurrensutsatt

industri,

68. att riksdagen avslår regeringens förslag i

hemställanspunkterna 10.1--10.7 samt 10.9 och 10.10 i enlighet

med vad som anförts i motionens kapitel 12.7,

70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

kraftvärmeverk och värmeverk skall befrias från mervärdeskatt på

kapitalkostnadsdelen av sina el- och värmeleveranser.

Yrkande 68 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt

avser hemställanspunkterna 10.1 och 10.2.

1990/91:N69 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en miljöanpassad

produktionsbeskattning på energiområdet i syfte att stimulera

effektivare energianvändning och ökat utnyttjande av förnybar

energi som ett led i omställningen av energisystemet och

avvecklingen av kärnkraften i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:N73 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

koldioxidavgift på energiproduktion enligt vad som anförts i

motionen,

11. att riksdagen beslutar att elskatten på 7,2 öre/kWh skall

återgå till den som levererar vindkraftsel.

1990/91:N88 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående förutsättningar för hur olika

energislag skall utvecklas,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Yrkande 2 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser

energibeskattningen.

1990/91:N90 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att stödet till

kraftvärmeproduktion utformas så att biobränsleeldade verk ej

missgynnas.

1990/91:N93 av Krister Skånberg (mp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att en koldioxidavgift på 25 öre per

kg skall tas ut på all förbränning av fossila bränslen inom

elsektorn och att avgiftsmedlen skall återbetalas i proportion

till genererad elmängd från alla källor utom vattenkraft och

kärnkraft.

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden

1990/91:Sk367 av Lars Werner m.fl. (v) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Bo224 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av

skatteomläggningen och i första hand ett slopande av

fjärrvärmemomsen och uttagsskatten.

Yrkande 1 i motionen behandlas i detta betänkande såvitt avser

fjärrvärmemomsen.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen beslutar att ersätta nuvarande punktskatter

avseende energiområdet med en koldioxidutsläppsrelaterad skatt

avseende fossila bränslen.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

omläggning av energibeskattning i enlighet med vad som anförts i

motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utformningen av miljöavgifter.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopad moms

på fjärrvärme enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,

21. att riksdagen beslutar om höjd skatt för el från

kärnkraftverk enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8.4,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjd skatt

på el från vattenkraftverk enligt vad i motionen anförts under

avsnitt 8.4.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

25. att riksdagen beslutar att energiområdet skall undantas

från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen från den 1 juli 1991

i enlighet med vad i motionen anförts,

26. att riksdagen beslutar om införande av

elproduktionsbeskattning och avskaffande av elbeskattningen i

konsumtionsled i enlighet med vad som anförts i motionen

innbärande: a) att skatt utgår med 13 öre/kWh för vattenkrafts-

och kärnkraftsproducerad el i produktionsled, b) att

skattefrihet för avkopplingsbar el ej medges, c) att för el

producerad med biobränslen, vind och sol medges skattefrihet, d)

att lika beskattning av bränslen införs oavsett om de utnyttjas

för el eller värmeproduktion i enlighet med vad som anförts i

motionen,

27. att riksdagen beslutar att energiskatten på bensin resp.

kilometerskatten höjs från den 1 juli 1991 i enlighet med vad i

motionen anförts,

28. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

nedsättningsregler för den elintensiva industrin i enlighet med

vad som anförts i motionen,

29. att riksdagen beslutar att skatteavdrag för

produktionsskatter medges vid export och import av el i enlighet

med vad i motionen anförts.

1990/91:Sk601 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att upphäva sitt tidigare beslut om

införande av moms på energi och fjärrvärme så att dessa undantas

från momsbeskattning.

1990/91:Sk605 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en höjning av den skattefria gränsen för

energiproduktion för att främja småskalig egenproduktion av

elenergi.

1990/91:Sk612 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N403 -- yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående en miljörelaterad energibeskattning.

1990/91:Sk615 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att slopa beskattningen på

tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller

uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.

1990/91:Sk619 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Jo722 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

miljörelaterad energibeskattning i enlighet med vad som i

motionen anförts.

1990/91:Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten höjs till 35

öre/kg för budgetåret 1991/92,

2. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även

vid kraftproduktion,

3. att riksdagen beslutar att koldioxidskatten skall

inflationsuppräknas varje år,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om eventuella industripolitiska stöd,

5. att riksdagen beslutar att bensinskatten höjs med 24

öre/liter som en följd av utökat kostnadsansvar för utsläpp av

luftföroreningar,

6. att riksdagen beslutar att kilometerskatten höjs så att

kostnadsansvaret för kväveoxidutsläpp motsvarar 60 kr./kg och så

att kostnadsansvaret för kolväteutsläpp motsvarar 36 kr./kg,

9. att riksdagen beslutar att miljöskatten på

svaveldioxidutsläpp höjs till 50 kr./kg,

10. att riksdagen beslutar att miljöskatten på

svaveldioxidutsläpp skall inflationsuppräknas varje år,

11. att riksdagen beslutar att de i "kostnadsansvaret"

ingående miljöskatterna i bensinskatt och kilometerskatt skall

inflationsuppräknas varje år.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om automatisk

inflationsuppräkning av råvaruskatter och utsläppsskatter

fr.o.m. år 1992 i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag till att

ersätta mervärdeskatten på energi med en enhetlig

råvarubeskattning i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar om borttagande av nuvarande

punktskatter på fossila bränslen från den 1 juli 1991,

24. att riksdagen beslutar införa en råvaruskatt på fossila

bränslen motsvarande bränslets energiinnehåll samt

koldioxidskatt enligt i motionen angivna skattesatser,

25. att riksdagen beslutar att den nuvarande skatten på

elektricitet tas bort från den 1 juli 1991,

26. att riksdagen beslutar höja vattenkraftsskatten med 6

öre/kWh från den 1 juli 1991,

27. att riksdagen beslutar att det införs en skatt på uran

motsvarande uranets energiinnehåll enligt i motionen angiven

skattesats,

28. att riksdagen vid avslag på momenten 23--27 beslutar att

förnybara energikällor undantas från mervärdeskatt på energi,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att, i internationella organ, Sverige bör

verka för slopande av subventioner till elintensiv industri,

31. att riksdagen beslutar höja kilometerskatten från den 1

juli 1991 i enlighet med vad som anförts i motionen,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sänkning av arbetsgivaravgifterna i vissa

områden samt inom vården.

1990/91:Sk628 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Jo733 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om svavelskatten.

1990/91:Sk630 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

åtgärder i avsikt att skapa konkurrens på lika villkor för den

industri som använder råtallolja som råvara.

1990/91:Sk634 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N421 -- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

elskatten skall avskaffas och att energiråvaruskatter skall

införas, vilka för varje råvara är desamma oberoende av varans

användningssätt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

energiråvaror inte skall beläggas med mervärdeskatt, ej heller

levererad energi från energileverantörer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

punktskatter på energi -- inkl. koldioxidskatt -- skall utformas

så att den totala skatten blir lägre än skatten under år 1990

(inkl. mervärdeskatt),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

råvaruskatt skall införas på uranenergi i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om erforderligt stöd till elintensiv industri

under en övergångstid,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

inhemsk förnybar energi såsom vindenergi, spillvärme, biologiska

bränslen, biogas från avfallsanläggningar etc. skall vara helt

skattefria.

1990/91:Sk653 av Sigge Godin och Britta Bjelle (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om försök med bensincheckar för utländska

turister.

1990/91:Sk663 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Kr512 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

2. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om införande av

moms på energi.

1990/91:Sk673 av Lars De Geer och Karin Falkmer (fp, m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att genom tilläggsdirektiv ge den sittande

utredningen om nuvarande maximigräns om 1,7 % av faktureringen

som maximalt uttag av energiskatt i uppdrag att därtill utforma

det nya systemet på ett sådant sätt att en del av erlagd

energiskatt får dras av precis som mervärdeskatten.

1990/91:Sk689 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skattebefrielse för mindre elproduktionsenheter.

1990/91:Sk692 av Mona Saint Cyr och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

svavelskatten omvandlas till en svavelavgift i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1990/91:Sk718 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

skattebefrielse för specialbensin för motor- och röjsågar.

1990/91:Sk720 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att den inför sådana bestämmelser att inte

råvara blir beskattad som energi i enlighet med vad som anförts

i motionen.

Yttrande från annat utskott

Näringsutskottet har yttrat sig över propositionen, de

motioner som väckts med anledning av denna och motionerna Sk630

och Sk720. Yttrandet (1990/91:NU12y Energibeskattning) fogas som

bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Inledning

I proposition 1990/91:88 Energipolitiken föreslår regeringen

att riksdagen antar den överenskommelse om riktlinjerna för

energipolitiken som träffats mellan socialdemokraterna,

folkpartiet liberalerna och centerpartiet i januari 1991 och att

riktlinjerna i berörda delar får ersätta dem som riksdagen

beslutade om år 1988. Propositionen har remitterats till

näringsutskottet som behandlar den i sitt betänkande

1990/91:NU40 Energipolitik.

I propositionen läggs bl.a. fram förslag om ändrade

skatteregler för kraftvärmeverk och avkopplingsbar el.

Näringsutskottet har överlämnat propositionen i denna del samt

sju motioner som väckts med anledning av propositionen till

skatteutskottet med yttrande, 1990/91:NU12y Energibeskattning.

I detta sammanhang behandlar utskottet också ett antal

motioner om energibeskattningsfrågor från den allmänna

motionstiden. Skatteutskottet har berett näringsutskottet

tillfälle att inkomma med yttrande över två av dessa motioner

som gäller prissättningen på råtallolja. Näringsutskottets

yttrande avser även dessa båda motioner.

Riktlinjerna för energibeskattningen

I motion Sk424 (yrkande 13) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad

energibeskattning som innebär att de kvarvarande punktskatterna

ersätts med en höjd koldioxidskatt. Yrkanden av denna innebörd

framställs också i motionerna Sk388 (yrkande 3) av Ingrid

Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m), Sk612 av Carl Bildt

m.fl. (m) och Sk619 (yrkande 1) av Carl Bildt m.fl. (m). I

motion N88 (yrkande 2, delvis) av Carl Bildt m.fl. (m) begärs

ett tillkännagivande om att en sådan beskattning ger de bästa

förutsättningarna för en stor framtida biobränsleanvändning i

Sverige. Svavelskatten bör enligt yrkanden som framställs i

motionerna Sk424 (yrkande 14) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk628 av

Carl Bildt m.fl. (m) och Sk692 av Mona Saint Cyr och Carl G

Nilsson (m) omvandlas till en avgift där intäkterna används för

miljöåtgärder.

I motion Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas att energi

skall vara undantagen från mervärdeskatt (yrkande 25), att

elskatten ersätts med en elproduktionsbeskattning där

biobränsle, vind och sol undantagits (yrkandena 26 och 29) och

att bensinskatten härvid höjs med 24 öre per liter och

kilometerskatten i motsvarande mån (yrkande 27). Yrkanden om

mervärdeskattefrihet för energi framställs också i motionerna

Sk601 (delvis) av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) och

Sk663 (yrkande 2) av Jan Hyttring m.fl. (c). I motion N69 av

Per-Ola Eriksson m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om att en

elproduktionsbeskattning bör införas i syfte att stimulera

effektivare energianvändning och ökat utnyttjande av förnybar

energi.

I motion Sk433 (yrkandena 21 och 22) av Lars Werner m.fl. (v)

framställs yrkanden om höjd skatt för el från kärnkraftverk och

vattenkraftverk. I motion N73 (yrkande 8) av Rolf L Nilson m.fl.

(v) yrkar motionärerna att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en koldioxidavgift på all energiproduktion.

I motion Sk625 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna

att koldioxidskatten höjs till motsvarande 35 öre per kg

(yrkande 1) och att även bränsle som används för skattepliktig

elproduktion beskattas (yrkande 2). Industrier som får svårt att

klara prishöjningen bör medges rabatter (yrkande 4). Enligt

motionärerna bör trafikens miljöansvar öka, och de yrkar att

bensinskatten höjs med 24 öre per liter (yrkande 5) och

kilometerskatten i motsvarande mån (yrkande 6). Svavelskatten

bör höjas till 50 kr. per kg (yrkande 9). Miljöskatter skall

enligt motionärerna räknas upp automatiskt med inflationen

(yrkandena 3, 10 och 11). -- I motion Sk627 av Inger Schörling

m.fl. (mp) yrkas att elskatten, punktskatterna på fossila

bränslen och mervärdeskatten på energi ersätts med råvaruskatt,

koldioxidskatt, svavelavgift, kväveavgift, vattenkraftskatt och

uranskatt (yrkandena 22--27). I andra hand begärs att förnybara

energikällor undantas från mervärdeskatt (yrkande 28). Också

enligt dessa motionärer bör trafikens kostnadsansvar öka, och de

yrkar att den föreslagna beskattningen av bränslen kompletteras

med en höjning av kilometerskatten med 30%. De anser också att

beloppsbestämda skatter och avgifter bör inflationsuppräknas

varje år (yrkande 21). De föreslagna skattehöjningarna gör det

enligt motionärerna möjligt att sänka arbetsgivaravgifterna i

vissa delar av Sverige samt i vården (yrkande 39). -- I motion

Sk634 (yrkandena 1--6) av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden om att elskatten och mervärdeskatten på energi

bör avskaffas och en råvaruskatt införas för energiråvaror.

Härvid får skatten inte ligga under 1990 års nivå. En uranskatt

införs, och under en övergångstid kan stöd utgå till elintensiv

industri. Inhemsk förnybar energi skall vara skattefri. -- I

motion N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs

tillkännagivanden om att elskatten och mervärdeskatten på energi

bör avskaffas och energiskatt utgå på all energiråvara inkl.

vattenkraft och uran. Förnybara bränslen skall vara befriade

från energiskatt (yrkandena 56 och 57). Motionärerna yrkar att

elskatten avskaffas (yrkande 61), att energiråvaror undantas

från mervärdeskatt (yrkandena 57 och 58) och att producenter som

använder inhemsk förnybar energi återfår erlagd mervärdeskatt

(yrkande 60). De begär slutligen tillkännagivanden om att

energiskatt bör tas ut även om råvaran används för annat ändamål

än energialstring, att skatteuttag bör anges per energienhet,

att uranskatten bör ligga på samma nivå som för kol samt att

konkurrensutsatt industri bör erhålla kompensation för viss del

av den kostnadsbelastning som dessa skatter utgör (yrkandena

62--63, 64, delvis, och 65, delvis). -- I motion N93 (yrkande 4)

av Krister Skånberg (mp) yrkar motionären att en koldioxidavgift

på 25 öre per kg införs på all förbränning av fossila bränslen

inom elsektorn. Avgiften återbetalas i proportion till genererad

elmängd från alla källor utom vattenkraft och kärnkraft.

Näringsutskottet har i sitt yttrande anslutit sig till vad som

anförts om energibeskattningen i de riktlinjer för

energipolitiken som läggs fram i propositionen och avstyrkt

motionerna N88 yrkande 2 i denna del, N69, N73 yrkande 8 och N68

yrkandena 56--61 och 63. Näringsutskottet har även avstyrkt

yrkandena 62, 64 och 65 i den sistnämnda motionen.

Enligt utskottets mening har reformeringen av skattesystemet

inneburit en kraftig ökning av energibeskattningen och en

samtidig skärpning av miljöprofilen. Genom reformeringen av

skattesystemet har totalt ca 18 miljarder kronor flyttats från

skatten för arbetsinkomster till olika typer av energi- och

miljöskatter. Sedan den 1 mars 1990 är konsumtion av energi

jämställd med annan konsumtion i mervärdeskattehänseende. Detta

är fördelaktigt ur samhällsekonomisk synpunkt och bidrar till en

mer likformig, överskådlig och rationell utformning av

skattesystemet. En koldioxidskatt infördes den 1 januari 1991 på

bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till

kretsloppet mellan atmosfären och biomassan. Dieseloljor och

eldningsoljor har den 1 januari delats in i miljöklasser med

olika skattesatser. För oljor, med en svavelhalt som

överstiger0,1 viktprocent, samt kol och torv har en särskild

svavelskatt införts. Den 1 januari 1992 införs en miljöavgift på

utsläpp av kväveoxider från större förbränningsanläggningar.

Det är från principiella utgångspunkter rimligt med ett

energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är

beroende av de utsläpp som förbränningen ger upphov till men

oberoende av till vad energin används. En sådan beskattning

skulle gynna användningen av förnybara energislag och även

kraftvärmen. Som anförs i de riktlinjer för energipolitiken som

regeringen lägger fram i propositionen skulle emellertid en

fullt genomförd energibeskattning efter dessa principer höja

totalkostnaderna för elproduktionen och den elintensiva

industrin. Den skulle också kunna ge upphov till problem i det

nordiska kraftutbytet. Åtgärder mot koldioxidutsläpp från

elproduktion bör därför samordnas med övriga länder i Europa. I

avvaktan på en sådan samordning måste andra styrmedel än

koldioxidskatten utnyttjas för att främja de förnybara

energislagen och kraftvärmen. I propositionen föreslås också en

rad ekonomiska stimulansåtgärder som tillsammans med de

skatteändringar som behandlas nedan utgör viktiga steg mot en

bättre energihushållning och miljöhänsyn.

De yrkanden som läggs fram i de anförda motionerna syftar

enligt utskottets uppfattning till en omläggning av

energibeskattningen efter helt andra principer än de nu

gällande. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan

omläggning och avstyrker därför motionerna.

Kraftvärme

I propositionen föreslås att kraftvärmen får en skattefördel i

förhållande till kondenskraften. Det bränsle som används för

framställning av värme i ett kraftvärmeverk skall enligt

förslaget vara undantaget från allmän energiskatt fr.o.m. den

1juli 1991. Skattebefrielsen skall gälla anläggningar som är

avsedda för bränslebaserad samtidig produktion av el och värme,

där båda produkterna framställs i mer än obetydlig omfattning

och båda nyttiggörs.

I motion N68 av Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar motionärerna

att förslaget avslås (yrkande 68, delvis) och begär ett

tillkännagivande om att kraftvärmeverk i stället bör befrias

från mervärdeskatten på kapitalkostnadsdelen av sina el- och

värmeleveranser (yrkande 70). I motion N90 (yrkande 1) av Arne

Kjörnsberg m.fl. (s) begär motionärerna ett tillkännagivande om

att stödet inte bör vara bundet till användningen av bränsle

utan avse kraftvärmeprocessen som sådan för att undvika att

biobränsleeldade verk missgynnas.

Näringsutskottet har tillstyrkt propositionens förslag och

därvid erinrat om att avsikten är att skattebefrielsen skall

gälla för kraftvärmeverk där elproduktionen är av icke obetydlig

omfattning. Näringsutskottet utgår ifrån att tillämpningen och

konsekvenserna kommer att följas av regeringen och att

erfarenheterna delges riksdagen i den årliga redovisning rörande

de energipolitiska programmens resultat som förutskickas i

propositionen. Näringsutskottet har avstyrkt motionerna.

Enligt skatteutskottets mening bör konkurrenskraften hos

kraftvärmeteknikens energieffektiva och därmed miljövänliga

samproduktion av el och värme stärkas i förhållande till såväl

kondenskraftproduktion som ren värmeproduktion. Som anförs i

propositionen kan detta syfte uppnås på ett lämpligt sätt om

beskattningen ändras så att kraftvärmen undantas från allmän

energiskatt men inte från koldioxidskatt. Härigenom tillskapas

en konkurrensfördel för kraftvärmen utan att beskattningens

påverkan på bränslevalet i kraftvärmen upphävs. Utskottet anser

att förslaget bör genomföras. Enligt vad utskottet erfarit finns

det numera planer på bensindrivna kraftvärmeverk. Den föreslagna

befrielsen bör enligt utskottets mening omfatta även denna typ

av kraftvärmeverk.

När det gäller biobränslen föreslås i propositionen särskilda

insatser för att utveckla biobränsletekniken och förstärka

biobränslenas konkurrenskraft på lång sikt. För att säkerställa

en fortsatt stabil marknad för dessa bränslen föreslås vidare

ett bidrag på 1000 kr. per kWh för biobränsleeldade

kraftvärmeverk och ett bidrag på 4000 kr. per kWh för

investeringar i sådana anläggningar. Härigenom erhåller även

biobränsleeldade kraftvärmeverk en konkurrensförstärkning.

Undantaget från allmän energiskatt bör enligt utskottets

mening avse anläggningar som är avsedda för bränslebaserad

samtidig produktion av el och värme, där båda produkterna

framställs i mer än obetydlig omfattning och båda nyttiggörs.

Vid bedömningen om framställningen av el resp. värme har

tillräcklig omfattning bör hänsyn kunna tas till vald

produktionsteknik och andra omständigheter som är av betydelse.

Avsikten med dessa krav är bl.a. att utesluta anläggningar som

inte har den energisnålhet och därmed miljövänlighet som är

kännetecknande för kraftvärmetekniken.

Utskottet har erfarit att regeringsrätten i en dom den 23

april i år (dnr 995-1989) som gäller ett dieselkraftverk på

Gotland funnit att det nuvarande undantaget från allmän

energiskatt på bränsle som använts för produktion av el skall

omfatta skatten på allt bränsle som konsumerats i kraftverket

även om verket producerat värme som nyttiggjorts. Avgörandet

har motiverats med att den nyttiggjorda värmen haft karaktär av

spillvärme som annars skulle ha kylts bort. Enligt de regler som

tillämpats hitintills har det inte varit möjligt att nyttiggöra

värmen i en anläggning utan en motsvarande bränslebeskattning.

Utskottet har inhämtat att det finns ett antal ansökningar om

förhandsbesked i närliggande frågor hos riksskatteverkets nämnd

för rättsärenden. Ytterligare avgöranden kan därför väntas.

Regeringsrättens avgörande torde innebära att vissa av de

kraftvärmeverk som skulle ha omfattats av det föreslagna

undantaget redan nu är befriade från allmän energiskatt. För

övriga kraftvärmeverk kvarstår dock behovet av någon form av

förbättring av konkurrenskraften. Avgörandet ändrar därför inte

utskottets bedömning att propositionens förslag bör genomföras.

Med det anförda och med instämmande i näringsutskottets

önskemål om en redovisning av tillämpningen och konsekvenserna

av dessa regler tillstyrker utskottet propositionen i denna del

med den ändringen att även bensindrivna kraftvärmeverk omfattas

av undantaget. Utskottet avstyrker motionerna.

När det gäller lagtexten bör kravet på registrering som

skattskyldig förbrukare enligt vissa andra lagar i 24§ lagen

(1957:262) om allmän energiskatt slopas då riksdagen numera

(prop. 1990/91:95, SkU20) fattat beslut om att registreringen

till de olika skatterna skall vara parallell. Vidare föranleder

utvidgningen av undantaget till bensinskatt de ändringar i lagen

(1961:372) om bensinskatt och de ytterligare ändringar i

lagarna om allmän energiskatt och koldioxidskatt som framgår av

hemställan.

Avkopplingsbar el

Avkopplingsbar elpannekraft är undantagen från skatteplikt

under förutsättning bl.a. att ingen oljebaserad produktion av

elkraft förekommer inom landet av energibalansskäl under den tid

som pannan utnyttjas. Pannan är avkopplingsbar om det finns ett

alternativt uppvärmningssystem som kan ta över när elpannan

kopplas bort. Skattebefrielsen har tillkommit för att olja skall

kunna ersättas med billig el från vatten- och kärnkraft när

sådan finns tillgänglig.

I propositionen föreslås att skattebefrielsen för el som

används i avkopplingsbara elpannor upphör fr.o.m. den 1 juli

1991. Oljans andel av energiinsatsen i fjärrvärmeverk har

minskat från 90% år 1980 till 11% år 1989, bl.a. genom att

olja har ersatts med fasta bränslen, spillvärme, värmepumpar

etc. Dessutom har systemet kritiserats för att ha medfört att

investeringar i pannor för fasta bränslen har skjutits upp. De

ökade skatteintäkterna beräknas motsvara det bortfall som följer

av skattebefrielsen för bränsle vid kraftvärmeproduktion.

I motion N88 (yrkande 14) av Carl Bildt m.fl. (m) yrkar

motionärerna att propositionen avslås. Enligt motionärerna har

systemet varit effektivt när det gäller att utnyttja de

variationer i elproduktionen som är ofrånkomliga på grund av den

stora andelen vattenkraft och kärnkraft i det svenska systemet.

Utskottet tillstyrker propositionen även i denna del och

avstyrker motionen.

Fjärrvärme

I motion Sk601 (delvis) av Agne Hansson och Marianne Jönsson

(c) yrkar motionärerna att fjärrvärme undantas från

mervärdeskatt eftersom skatten drastiskt försämrar fjärrvärmens

konkurrenskraft och därvid drabbar fliseldade fjärrvärmeverk

särskilt hårt. Också i motionerna Sk367 (yrkande 1, delvis) av

Lars Werner m.fl. (v) och Sk433 (yrkande 20) av Lars Werner

m.fl. (v) begär motionärerna att mervärdeskatten på fjärrvärme

skall slopas. Enligt motionärerna talar såväl miljöpolitiska som

bostadspolitiska skäl för en sådan åtgärd.

När mervärdeskatteplikten utvidgades till energiområdet den 1

mars 1990 sköts skatteplikten för fjärrvärme till den 1 januari

1991 i avvaktan på den omläggning av energibeskattningen med

bl.a. koldioxidskatt som då planerades. Fjärrvärmen bedömdes

annars kunna få svårigheter att hävda sig i konkurrensen med

andra produktionsformer. Den planerade omläggningen har härefter

genomförts och mervärdeskatteplikten för fjärrvärme därför

kunnat träda i kraft som planerat.

Utskottet är medvetet om att enskilda fjärrvärmeverk i vissa

kommuner kan ha problem med kostnadsbilden som en följd bl.a. av

stora kapitalkostnader. Detta förhållande kan emellertid inte

motivera att det nu införs ett särskilt stöd för samtliga

fjärrvärmeverk i form av en mervärdeskattebefrielse.

Biobränsleeldade verk har redan en fördel genom att bränslet

inte beläggs med koldioxidskatt. När det gäller det

bostadspolitiska argumentet finns det enligt utskottets mening

skäl att erinra om att bostadspolitiken inrymmer en mängd olika

former av styrmedel som i första hand bör komma till användning

om det bedöms som nödvändigt att söka förändra kostnadsbilden

för de boende. Utskottet är således inte berett att tillstyrka

att fjärrvärmen undantas från den generella mervärdeskatteplikt

som nu gäller på energiområdet. Utskottet avstyrker motionerna.

Energiintensiv industri

Allmän energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukas

vid industriell tillverkning tas ut med sådant belopp att

skatten inte överstiger 3% av de tillverkade produkternas

försäljningsvärde. Härvid inräknas även energiskatten på

elkraft. Riksskatteverket beslutar om nedsättningen och tar

därvid hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av

energiskatten och koldioxidskatten i förhållande till

försäljningsvärdet för företagen inom en bransch eller en grupp

av företag med likartad tillverkning. Riksskatteverket har

hitintills inte funnit att skattebelastningen överstigit 3% i

någon bransch. Regeringen kan härutöver medge nedsättning för

visst företag. Regeringens beslut för 1991 innebär att skatten

begränsas till 1,7% av försäljningsvärdet. För olja gäller att

endast 473 kr. per m3 av den allmänna energiskatten får

beaktas.

I motion Sk673 av Lars De Geer och Karin Falkmer (fp, m)

begärs ett tillkännagivande om att återbäring av energiskatter

över

1,7% av försäljningsvärdet står i strid med GATTs och EGs

bestämmelser och måste ersättas av en rätt att dra av erlagd

energiskatt, varför utredningen om den energiintensiva industrin

bör få tilläggsdirektiv av denna innebörd. I motion Sk627 av

Inger Schörling m.fl. (mp) framhålls att Sverige bör verka

internationellt för slopade subventioner till elintensiv

industri och begärs ett tillkännagivande härom. I motion Sk435

(yrkande 28) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkar motionärerna att

nedsättningsreglerna för den elintensiva industrin utformas så

att lönsamheten ökar vid effektivare energianvändning. I motion

N68 (yrkandena 64, delvis, och 65, delvis) av Inger Schörling

m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att energiråvaror bör

beskattas även om de används för annat ändamål som t.ex.

framställning av plast och att industrins skattenedsättning bör

avse endast viss del av den kostnadsbelastning som skatterna

utgör.

Utredningen (Fi 1990:10) om översyn av reglerna om

skattenedsättning för industrin och växthusnäringen har i

uppdrag (dir. 1990:41) att utreda effekterna för

energiintensiv industri av ett energisystem med mervärdeskatt

och allmän energiskatt samt koldioxidskatt, svavelskatt och

andra miljörelaterade pålagor och därvid pröva det fortsatta

behovet av nedsättningsregler för industrin. Ett eventuellt

förslag om ändrade nedsättningsregler bör vara utformat så att

reglerna stimulerar till energihushållning och åtgärder för

minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen med bevarande av rimliga

internationella konkurrensvillkor. I utredningsuppdraget ingår

att bedöma nuvarande och eventuellt nya nedsättningsregler ur

handelspolitisk synpunkt och då särskilt med hänsyn till GATTs,

EFTAs och EGs regelsystem.

Näringsutskottet har avstyrkt motion N68 yrkandena 64 och 65

med hänvisning till den pågående utredningen och därvid särskilt

pekat på den del av utredningsuppdraget som rör

nedsättningsreglernas förenlighet med internationella

förpliktelser.

Utskottet delar näringsutskottets bedömning av dessa frågor

och anser således att resultatet av den pågående utredningen nu

bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför såväl motion N68 såvitt

nu är i fråga som de övriga motioner som redovisats under denna

rubrik.

Små kraftverk

Enligt 2§ andra stycket a) lagen om allmän energiskatt tas

skatt inte ut för elkraft som framställs inom landet av en

producent som förfogar över en installerad generatoreffekt som

är mindre än 100 kW och som inte yrkesmässigt distribuerar

elektrisk kraft. En producent som har en yrkesmässig

distribution av elkraft anses således ha producerat

skattepliktig elektrisk kraft även om generatoreffekten är

mindre än 100 kW. Distribution anses yrkesmässig när inkomsten

utgör skattepliktig intäkt av näringsverksamhet enligt

kommunalskattelagen eller om distributionen sker i former

jämförliga med näringsverksamhet.

I motion Sk605 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) begärs

ett tillkännagivande om att skattepliktsgränsen för små vatten-

och vindkraftverk bör höjas till minst 200 kW installerad effekt

och att skatteplikt inte heller bör inträda om energiproduktion

per år understiger 600000 kWh. I motion N63 av Roland Larsson

och Kersti Johansson (båda c) begärs ett tillkännagivande om att

skattepliktsgränsen för vindkraftverk bör gå vid en installerad

effekt på 500 kW eller en årsproduktiom om 700000 kWh. Samma

yrkande framställs i motion Sk689 av Roland Larsson (c). Rolf L

Nilson (v) yrkar i motion N73 (yrkande 11) att riksdagen

beslutar om återbetalning av elskatten på 7,2 öre per kWh till

den som levererar vindkraft. Slutligen begärs i motion Sk634

(yrkande 6, delvis) av Inger Schörling m.fl. (mp) att vindenergi

skall vara helt skattefri.

Näringsutskottet har anslutit sig till det förslag om

skattebefrielse för småskaliga vindkraftverk som förs fram i

motion N63 och har därvid anfört följande.

Vindkraftsproduktion i denna storleksordning är skattemässigt

missgynnad.

För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad

effekt råder i dag skattebefrielse under vissa villkor.

Maximinivån 100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse

effekten hos tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för

skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas

vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett

vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en

tillgänglighet på 95% och ett medeleffektuttag på ca 80%,

medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på

70% och en medeleffekt på ca 30%. Uppgifterna om

vindkraftverken är hämtade från den danska

vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW

installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665000 kWh

medan den för vindkraftverket endast ger ca 180000 kWh. Då

dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns

det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra

Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160000 kWh.

Enligt näringsutskottet bör den nuvarande gränsen för

skatteplikten höjas och skatt utgå vid en årsproduktion på

700000 kWh eller vid en installerad effekt på 500 kW.

Skatteutskottet delar näringsutskottets bedömning. Riksdagen

bör enligt utskottets mening anmoda regeringen att snarast lägga

fram ett förslag av angiven innebörd. Med det anförda

tillstyrker utskottet motionerna N63 och Sk689. Härigenom

tillgodoses även motionerna Sk605 och N73 i viss utsträckning. I

övrigt avstyrker utskottet dessa motioner.

Råtallolja

Råtallolja framkommer som en biprodukt inom massa- och

pappersindustrin och kan användas för framställning av

specialkemikalier. Oljan kan också användas som ersättning för

eldningsolja och andra bränslen. Någon allmän energiskatt eller

koldioxidskatt tas inte ut för råtallolja eftersom den är ett

biobränsle på samma sätt som halm, flis, metanol etc. Inom

massaindustrin sätts priset till externa köpare lägst så att det

motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den eldningsolja

som råtalloljan skulle kunna ersätta.

I två motioner tar motionärerna upp bränslebeskattningens

prishöjande effekt på råtalloljan. I motion Sk630 av Olle

Östrand (s) framhåller motionärerna att svensk industri måste

betala ett väsentligt högre pris för råtallolja än sina

konkurrenter på världsmarknaden och begär ett tillkännagivande

om att åtgärder bör vidtas för att skapa konkurrens på lika

villkor för denna industri. Också i motion Sk720 av Karin

Starrin (c) anförs att det angivna förhållandet innebär en

allvarlig konkurrensnackdel för svensk industri. Enligt

motionären finns det olika lösningar. En möjlighet är att låta

producenten få en motsvarande kvantitet eldningsolja skattefritt

om han försäkrar att råtalloljan försålts för att användas för

inhemsk förädling. En annan möjlighet är att återbetala en

fiktiv bränsleskatt till köparen om denne använder råtalloljan

för annat ändamål än energialstring. Motionären begär ett

tillkännagivande om att regeringen bör införa bestämmelser som

innebär att inte råvara blir beskattad som energi på detta sätt.

Liknande motionsyrkanden har behandlats av riksdagen våren

1990. I sitt yttrande då framhöll näringsutskottet att det från

sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt är angeläget att

den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja

kan fortsätta sin verksamhet och att hindret för en konkurrens

på likvärdiga villkor kan undanröjas. Möjligheterna att finna en

lösning borde därför prövas. Utskottet pekade härvid på

skattefriheten för bränsle som förbrukats för annat ändamål än

energialstring. Olika alternativ till lösningar kunde enligt vad

näringsutskottet anförde diskuteras, och det var angeläget att

behovet av en konkurrensneutral lösning uppmärksammades.

Prövningen borde ske så snabbt att en ändrad ordning kunde komma

till stånd före den 1 januari 1991. Skatteutskottet delade

näringsutskottets uppfattning att det från

sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt var angeläget att

den förädlingsindustri som baserar sin tillverkning på tallolja

kan fortsätta sin verksamhet och att hindret för en konkurrens

på likvärdiga villkor kan undanröjas. Frågan om den berörda

industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen av

råtallolja skulle enligt vad utskottet då erfor utredas inom

regeringskansliet, och utskottet förutsatte att de redovisade

synpunkterna därvid skulle komma att beaktas utan något särskilt

uttalande av riksdagen.

Skatteutskottet har inhämtat att den nämnda utredningen om de

berörda branscherna nu har färdigställts. Frågan bereds för

närvarande gemensamt inom försvars-, finans- och

industridepartementen.

Näringsutskottet har beretts tillfälle till yttrande över de

nu aktuella motionerna och har anfört bl.a. följande.

Våren 1990 uttryckte näringsutskottet sina farhågor för de nu

påtalade förhållandena. Utskottet erfor i detta sammanhang att

frågan om den berörda industrins situation med avseende bl.a. på

försörjningen med råtallolja skulle utredas i regeringskansliet

och ansåg att de synpunkter som utskottet därvid hade redovisat

borde beaktas. Enligt vad som har framkommit har den

färdigställda utredningen hittills inte lett till det resultat

som näringsutskottet hade förutskickat. Näringsutskottet vill på

nytt betona att det är angeläget att problemen för den berörda

industrin får sin lösning. Olika möjligheter står därvid till

buds, vilket näringsutskottet visade på redan förra året.

Näringsutskottet tillstyrker yrkandet i motion Sk630 om att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder

bör vidtas i avsikt att skapa konkurrens på lika villkor för den

industri som använder råtallolja som råvara. Härigenom blir

också motion Sk720 i huvudsak tillgodosedd.

Med hänsyn till att det är angeläget att problemen för den

råtalloljebaserade industrin får sin lösning och då utredningen

om de berörda branscherna nu färdigställts bör enligt

skatteutskottets mening regeringen skyndsamt pröva frågan och

vidta erforderliga åtgärder. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Härigenom tillgodoses motion

Sk630 och i allt väsentligt även motion Sk720.

Motorsågsbränsle

I motion Sk615 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c)

yrkar motionärerna att riksdagen slopar beskattningen av

motorsågsbränsle som uppfyller särskilda ur arbetsmiljösynpunkt

uppställda krav. I motion Sk718 av Jan Hyttring och Kjell

Ericsson (c) framställs ett liknande yrkande.

Utskottet har vid sin tidigare behandling (jfr 1990/91:SkU5)

av liknande yrkanden framhållit att utskottet ser positivt på

det arbete som bedrivs för att få fram en motorsågsbensin som

reducerar de obehag som skogsarbetare upplever på grund av

motorsågens avgaser men har samtidigt förklarat att utskottet

inte är övertygat om att en skattebefrielse är den bästa

metoden för att säkerställa användningen av det nya bränslet.

Utskottet har härvid framhållit bl.a. att en skattebefrielse

skulle vara av marginell betydelse i sammanhanget och ge upphov

till administrativa och kontrollmässiga problem. Utskottet har

inte ändrat uppfattning och avstyrker därför motionerna.

Bensincheckar till utländska turister

I motion Sk653 av Sigge Godin och Britta Bjelle (fp) anför

motionärerna att regeringen bör pröva frågan om försök med

bensincheckar för utländska turister och hemställer att

riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.

En utgångspunkt för beskattningen måste enligt utskottets

mening vara att olika näringar behandlas på samma sätt.

Utskottet har också i betänkandet 1990/91:SkU18 Vissa

mervärdeskattefrågor avstyrkt ett flertal yrkanden om olika

former av särregler på turistområdet. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i denna del och avstyrker därför även denna motion.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3,

1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22,

1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna

del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625

yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och

39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5, 6 i denna del,

1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i

denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N73

yrkande 8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93

yrkande 4,

res. 1 (m)

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

2. beträffande svavelskatten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk424 yrkande 14,

1990/91:Sk625 yrkandena 9 och 10, 1990/91:Sk628 och

1990/91:Sk692,

res. 5 (m)

res. 6 (mp)

3. beträffande kraftvärme

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:88 i

denna del och med avslag på motionerna 1990/91:N68 yrkandena

68 i denna del och 70 och 1990/91:N90 yrkande 1 beslutar

undanta bränsle som används för produktion av värme i ett

kraftvärmeverk från allmän energiskatt och bensinskatt,

res. 7 (m)

res. 8 (mp)

4. beträffande avkopplingsbar el

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:88 i denna del

och avslår motion 1990/91:N88 yrkande 14,

res. 9 (m)

5. beträffande fjärrvärme

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk367 yrkande 1 i

denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och 1990/91:Sk601 i

denna del,

res. 10 (m)

res. 11 (c)

res. 12 (v)

6. beträffande energiintensiv industri

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk435 yrkande 28,

1990/91:Sk627 yrkande 29, 1990/91:Sk673 och 1990/91:N68

yrkandena 64 i denna del och 65 i denna del,

res. 13 (c)

res. 14 (mp)

7. beträffande små kraftverk

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:N63 och

1990/91:Sk689 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk605,

1990/91:Sk634 yrkande 6 i denna del och 1990/91:N73 yrkande

11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om en höjning av skattepliktsgränsen för små vindkraftverk,

8. beträffande råtallolja

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk630 och med

anledning av motion 1990/91:Sk720 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder som

syftar till att skapa konkurrens på lika villkor för den

industri som använder råtallolja som råvara,

res. 15 (m)

9. beträffande motorsågsbränsle

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk615 och

1990/91:Sk718,

res. 16 (c)

10. beträffande bensincheckar till utländska turister

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk653,

11. beträffande lagförslag

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt

dels antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

med den ändringen att 24 och 25§§ erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

24§

I deklaration som -- -- -- -- -- -- -- -- första stycket d),

h) förbrukats för h) förbrukats för

produktion av värme vid produktion av värme vid

samtidig produktion av samtidig produktion av

värme och skattepliktig värme och skattepliktig

elektrisk kraft i en elektrisk kraft i en

kraftvärmeanläggning om kraftvärmeanläggning. i)

förbrukaren även är försålts med -- -- -- --

registrerad som skattskyldig -- -- -- -- -- -- --

förbrukare enligt lagen betalningen avser.

(1990:582) om koldioxidskatt

och i förekommande fall

enligt lagen (1990:587) om

svavelskatt för bränslet

i fråga.

25§

I deklaration -- -- -- -- -- -- -- -- -- om bensinskatt.

Avdrag får även göras Avdrag får även göras

för skatt på bränsle för skatt på bensin

som anges i bilaga 1 och som eller i bilaga 1 angivet

förbrukats vid produktion bränsle, som förbrukats

av sådan värme som avses vid produktion av sådan

i 24§ första stycket h) värme som avses i 7§ 1

av den som inte kan medges mom. första stycket h)

registrering som skattskyldig lagen (1962:372) om

förbrukare av bränsle. bensinskatt eller 24§

första stycket h) av den

som inte kan medges

registrering som skattskyldig

förbrukare av bensin eller

i bilaga 1 angivet bränsle.

2. lag om ändring i lagen

(1990:582) om koldioxidskatt

med den ändringen att 3§

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3§

I fråga om -- -- -- -- -- -- -- -- -- allmän energiskatt.

I fråga om varuslag som I fråga om varuslag som

är skattepliktiga enligt är skattepliktiga enligt

1§ andra stycket 1§ andra stycket

tillämpas lagen (1961:372) tillämpas lagen (1961:372)

om bensinskatt utom 1§ och om bensinskatt utom 1§,

2§ första och andra 2§ första och andra

styckena. Bestämmelserna om styckena och 7§ 1 mom.

bensin i nämnda lag första stycket h).

gäller de varuslag som Bestämmelserna om bensin i

är skattepliktiga enligt nämnda lag gäller de

1§ andra stycket denna lag. varuslag som är

skattepliktiga enligt 1§

andra stycket denna lag.

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1961:372) om

bensinskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§2

1 mom. I deklaration får avdrag göras för skatt på bensin, som

har

a) förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen

rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) återtagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller sålts för förbrukning för framdrivande av

tåg eller andra järnvägsfordon,

d) av den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur

Sverige eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att

förbrukas där,

e) sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån

förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen,

f) förbrukats eller f) förbrukats eller

sålts för förbrukning sålts för förbrukning

vid produktion av vid produktion av

skattepliktig elkraft. skattepliktig elkraft,

h) förbrukats för

produktion av värme vid

samtidig produktion av

värme och skattepliktig

elektrisk kraft i en

kraftvärmeanläggning.

Avdrag enligt första stycket e) får göras med belopp som

svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av

varans försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter

därefter betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på

de varor som betalningen avser.

2 mom. Annan än den som är registrerad får köpa in bensin utan

skatt mot avgivande av en försäkran till leverantören att

bensinen skall användas för ett sådant ändamål som avses i 1

mom. första stycket c) eller f).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

1 Lagen omtryckt 1984:993

2 Senaste lydelse 1990:585

Stockholm den 23 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Bo Forslund

Närvarande: Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell

Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell

Nordström (s), Knut Wachtmeister (m), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Marianne Andersson i Gislaved (s), Martin Olsson (c) och

Maggi Mikaelsson (v).

Reservationer

1. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Grunden för en ny energibeskattning bör vara omtanken om miljön.

Den reformering av energibeskattningen som till en del inleddes

i samband med skatteomläggningen bör fullföljas. Inom ramen för

nuvarande uttag bör återstående punktskatter på energiområdet

ersättas med en högre koldioxidskatt och bensinskatten sänkas

till Europanivå. Varje bränsle bör således beskattas utifrån hur

stora koldioxidutsläpp som uppstår. Ju större koldioxidutsläpp,

desto större beskattning. Biobränslen ger inte upphov till några

varaktiga utsläpp av koldioxid. Därför bör inte heller någon

koldioxidskatt utgå på biobränslen. Härigenom kan den skogliga

resursen vårdas och utnyttjas på ett sådant sätt att det är

balans mellan ekologi och ekonomi. Det innebär också att vatten-

och kärnkraftsproducerad elenergi inte belastas med någon skatt.

Detsamma gäller förnyelsebara energikällor som vindkraft och

sol. Problemen med de små kraftverken uppkommer således inte med

vårt förslag. Genom den miljörelatering av skatteuttaget som

energisektorn får blir det lönsammare att producera energi i

sådana former som inte leder till för miljön negativa utsläpp av

koldioxid. Omläggningen av energibeskattningen bör som nämnts

inledningsvis ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag från

energisektorn. Den pågående Europaintegreringen kommer

emellertid att leda till en lägre skattebelastning på bl.a.

energi.

Koldioxidskatt bör inte utgå när bränslen används i industriella

processer där kolet binds till det framställda ämnet och inte

heller om det för processen är nödvändigt att utnyttja just

grundämnet kol.

Den nuvarande spärregeln som gör att allmän energiskatt och

koldioxidskatt inte behöver överstiga 1,7% av de tillverkade

produkternas värde bör avskaffas i samband med övergången till

den av oss föreslagna nya formen för energibeskattning. Det kan

emellertid inom vissa branscher föreligga svårigheter att

anpassa bränslevalet efter nya förhållanden. Det bör därför

finnas möjlighet att under en övergångstid åtnjuta en viss

nedsättning. Etablerad gasolanvändning inom vissa industrier och

yrkesmässig växthusodling kan vara exempel på näringsgrenar där

en sådan övergångsperiod måste aktualiseras.

Det av oss framlagda beskattningsförslaget skulle ge en

långsiktig konkurrensfördel för olika biobränslen. LRFs

näringspolitiska sektion har i en promemoria den 4 december 1990

beträffande konsekvenserna av olika beskattningsförslag skrivit

att det moderata förslaget innebär att konkurrenskraft skapas

för inhemska bränslen i befintliga och nya hetvattencentraler,

att konvertering från kol- och gasoleldade hetvattencentraler

till inhemska bränslen blir lönsam medan konkurrenssituationen

gentemot olja och gas är mer tveksam, att konkurrenskraft skapas

för inhemska bränslen i såväl befintliga som nybyggda

kraftvärmeanläggningar och att konvertering från koleldade

kraftvärmeanläggningar till inhemska bränslen har

förutsättningar att bli lönsam. Man kan således konstatera att

det moderata beskattningsförslaget, som är utformat med hänsyn

till miljöpåverkan, ger de bästa förutsättningarna för en stor

framtida biobränsleanvändning i Sverige.

Regeringen föreslår att allmän energiskatt inte skall tas ut på

bränsle i kraftvärmeanläggningar, men att koldioxidskatt skall

tas ut. Det är knappast en logisk slutsats. I ren

kraftproduktion befrias bränslet från både koldioxidskatt och

allmän energiskatt. Regeringens förslag är ett exempel på hur

inkonsekvenser i regeringens energibeskattningssystem försämrar

konkurrenskraften för biobränslen.

Vi anser att mervärdeskatten på fjärrvärme bör slopas för att på

det sättet förbättra fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot

enskilda värmepannor. Detta innebär att såväl kraftvärme- som

fjärrvärmeverk erhåller en förstärkning av konkurrenskraften i

förhållande till enskilda värmepannor. Detta gäller även

bensindrivna anläggningar. En sådan åtgärd skulle dessutom inte,

som regeringens förslag, missgynna biobränslen. En

koldioxidrelaterad energibeskattning av fossila bränslen i

kombination med nollmoms för fjärrvärme skapar goda

förutsättningar för att utnyttja det miljövänliga biobränslet på

kommersiell basis.

Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

energibeskattning efter dessa riktlinjer och att riksdagen

härvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts

om förutsättningarna för en stor biobränsleanvändning i Sverige.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424 yrkande

13, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1 och 1990/91:N88

yrkande 2 i denna del, med anledning av motion 1990/91:Sk388

yrkande 3 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk433 yrkandena

21 och 22, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29,

1990/91:Sk601 i denna del, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och

11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634

yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:Sk663 yrkande 2,

1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna

del, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8 och 1990/91:N93

yrkande 4

dels hos regeringen begär förslag om en miljörelaterad

energibeskattning i enlighet med vad som anförts,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om förutsättningarna för en stor framtida

biobränsleanvändning i Sverige.

2. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)

Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har

dels anfört följande:

En miljöanpassad och framtidsinriktad energibeskattning innebär

att miljövänlig och förnybar energi gynnas på bekostnad av

miljöförstörande importerade energislag. Vidare att en

överföring av skattebelastningen bör ske från arbetskraft till

energi och råvaror. En sådan omläggning av skatteuttaget skapar

incitament för hushållning med våra naturresurser och stimulerar

till ökande sysselsättning.

Vi förordar en konsekvent övergång till att skatter/avgifter på

el och värme tas ut i produktionsledet för att stimulera till

effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion,

distribution och konsumtionsled. Vårt förslag till ändringar i

energibeskattningens utformning innebär följande:

1. Skatte- och avgiftsuttaget på energi skall bygga på en

miljöanpassad punktbeskattning. Detta innebär att

mervärdeskatten på energi slopas.

2. Nuvarande konsumtionsbeskattning av el slopas och ersätts av

vattenkraftsskatt, uranskatt och lika beskattning och avgifter

på bränslen oavsett om de används för värme eller elproduktion.

Tekniskt tas skatten ut i produktionsledet på producerad el

motsvarande 13 öre/kWh i konsumtionsledet.

3. Höjd punktbeskattning på bensin med 24 öre/l med motsvarande

höjning av kilometerskatten.

4. Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall

vara skattefria.

5. Den energiintensiva industrins nedsättning av energiskatt och

koldioxidavgift utformas så att den ökar lönsamheten vid

effektivare energianvändning.

Samkörningen av det nordiska elproduktionssystemet är viktig för

att optimalt utnyttja tillgängliga resurser. För att denna

samkörning inte skall störas av de produktionsskatter vi

föreslår krävs att ett generellt skatteavdrag får göras med 13

öre/kWh vid export av el samt att motsvarande påslag görs vid

import av el. Detta innebär att produktionsskatten behandlas på

samma sätt som moms vid export och import.

Fjärrvärmeverken är det enda område där biobränslena har fått en

ordentlig framgång. Trots detta har man låtit

mervärdeskattebelägga fjärrvärme vilket har drabbat mycket hårt

eftersom dessa anläggningar måste täcka sina kapitalkostnader

via priset på värme. Vår omläggning innebär att mervärdeskatten

på fjärrvärme avskaffas.

Enligt vår mening bör riksdagen hos regeringen begära förslag om

en energibeskattning i enlighet med det anförda.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk435

yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna del,

1990/91:Sk663 yrkande 2 och 1990/91:N69 och med avslag på

motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande

13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22, 1990/91:Sk612,

1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och

11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634

yrkandena 1--5 och 6 i denna del, 1990/91:N68 yrkandena

56--63, 64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N73 yrkande

8, 1990/91:N88 yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande

4 hos regeringen begär förslag om en energibeskattning i

enlighet med vad som anförts.

3. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet menar att energibeskattningen bör ses från

energi- och miljöpolitiska utgångspunkter. Vänsterpartiet vill

genom skattepolitiska åtgärder stimulera resurshushållning och

en övergång till miljövänligare energiformer. Detta skapar

förutsättningar för en avveckling av kärnkraften. I detta syfte

kan olika instrument användas, punktskatter, miljöavgifter

liksom sänkt eller slopad moms på energiformer som särskilt bör

gynnas.

All energiproduktion bör enligt vår mening beskattas lika genom

en särskild avgift på koldioxidutsläpp. En sådan avgift bör

kompletteras med en höjning av skatten för el från kärnkraftverk

och vattenkraftverk. Sådana höjningar bör kunna genomföras

snarast.

Mervärdeskatten för fjärrvärme bör sättas till0%. Skälen

härför utvecklas nedan (jfr reservation 12).

Skatten på elkraft från kärnkraftverk bör höjas med 6 öre per

kWh den 1 juli 1991. Detta beräknas ge en intäkt på ca 3,6

miljarder kronor för budgetåret 1991/92.

Skatten på el från vattenkraftverk bör höjas till 6 öre/kWh, en

höjning från 1,5 resp. 2 öre per kWh. Höjningen innebär att

differentieringen avskaffas mellan vattenkraftverk byggda före

resp. efter 1973. Skattehöjningen skall träda i kraft den 1 juli

1991. Detta beräknas ge en inkomstökning på 2,7 miljarder kronor

för budgetåret 1991/92.

Genom att införa moms på energi och reducera andra energiskatter

gynnas särskilt energikrävande produktion. En miljöinriktad

beskattning av energianvändandet i produktionen skall, enligt

vänsterpartiet, i stället tillgodoses via styrande punktskatter

och miljöavgifter, om dessa utformas på ett effektivt sätt.

Vi förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag i

enlighet med vad som anförts.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk433

yrkandena 21 och 22 och 1990/91:N73 yrkande 8 och med avslag

på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3, 1990/91:Sk424 yrkande

13, 1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i

denna del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1,

1990/91:Sk625 yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena

21--28, 31 och 39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna

del, 1990/91:Sk663 yrkande 2, 1990/91:N68 yrkandena 56--63,

64 i denna del och 65 i denna del, 1990/91:N69, 1990/91:N88

yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4 hos regeringen

begär förslag om höjd skatt på kärnkraft och vattenkraft samt om

en koldioxidavgift på energiproduktion i enlighet med vad som

anförts.

4. Riktlinjerna för energibeskattningen (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Miljöpartiet de gröna anser att energiskattesystemet bör vara

utformat så att energianvändningen reduceras; hög

energiförbrukning innebär slöseri med resurser. De låga svenska

energipriserna har medfört att framför allt elkonsumtionen i

Sverige blivit betydligt högre än i jämförbara europeiska

länder.

Särskilt viktigt är att beskattningen stimulerar till sparsamhet

med ändliga resurser, exempelvis fossila bränslen och uran.

Skatterna skall också konstrueras så att de motverkar ett starkt

beroende av import av energiråvara och sålunda skapar ökad

försörjningstrygghet. Energibeskattningen bör också bidra till

att skatten på mänskligt arbete kan sänkas.

Mervärdeskatten på energi, elskatten och punktskatterna på

fossila bränslen bör slopas och ersättas med ett system med

skatt på energiråvaror, uranenergi och vattenkraft samt

koldioxidskatt. Biobränslen, och tills vidare även torv, skall

vara befriade från koldioxidskatt. Principen att all

energiråvara bör vara beskattad innebär att även uran skall

beskattas. Normen för en sådan uranskatt bör vara skatten på det

ur miljösynpunkt sämsta fossila bränslet, nämligen kol. Detta

betyder att tillförd uranenergi belastas med en skatt per kWh

som svarar mot summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol.

Eftersom detta ger ett mycket högt pris på elenergi från

kärnkraftverk föreslår vi att denna skatt införs stegvis under

en treårsperiod. När energiråvaror används för icke

energiändamål bör de beläggas med samma skatter och

miljöavgifter som vid användningen för energiändamål. För

jämförbarhetens skull anges skatter och avgifter på detta område

per kWh. Nedanstående tabell visar uttaget av råvaruskatt och

koldioxidskatt i öre per kWh.

Energislag Råvaruskatt Koldioxidskatt Totalt

Kol 5,9 8,0 13,9

Olja 5,9 7,2 13,1

Naturgas 5,9 5,0 10,9

Uran 9,0 9,0

Vattenkraft

äldre 8,0 8,0

nyare 7,0 7,0

Biobränslen 0

Vindkraft 0

Eftersom skatterna anges i krontal måste de justeras

regelbundet för att undvika att de urholkas av inflationen. En

automatisk uppräkning bör därför införas.

Bensinskatten och kilometerskatten är delvis att betrakta som

miljöskatter. Enligt vår bedömning har inte full hänsyn tagits

till trafikens miljökostnader med det nuvarande uttaget. Såväl

försurningen som skador på byggnadsverk och växtlighet tilltar

ju. Vi anser att bensinskatten bör höjas med 24 öre per liter

och kilometerskatten med 30%.

Vi anser att införandet av en principiellt logisk och jämlik

energibeskattning av denna modell inte behöver hindras av

hänsynen till industrins kostnader om beskattningen kompletteras

med kompensationsregler för industrin under en övergångstid.

Dessa bör vara utformade på ett sådant sätt att den

konkurrensutsatta industrin får ersättning för viss del av den

kostnadsbelastning som skatterna utgör. Ersättningen skall inte

baseras på de enskilda industriernas skattekostnadsbelastning

utan på branschens genomsnittliga belastning och utgå per

producerad enhet.

Huvuddelen av de intäkter som inflyter genom höjda

energiskatter m.m. bör användas till sänkta arbetsgivaravgifter.

Avgiften bör sänkas med 10 procentenheter i hela Norrland, vissa

kommuner i Dalarna och Värmland samt Gotland. Vidare bör

avgifterna sänkas med 4 procentenheter i övriga Sverige utom

storstadområdena för att industrin inte skall drabbas alltför

hårt. I storstadsområdena genomförs en sänkning för sjukvård,

handikapp- och äldreomsorg.

I avvaktan på att ett förslag till energibeskattning efter

dessa principer kan läggas fram bör enligt vår mening förnybara

energikällor undantas från mervärdeskatt. Producenter av sådana

bränslen skall vidare få sin ingående mervärdeskatt återbetald.

Jag förordar att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

energibeskattning med denna utformning samt ett skyndsamt

förslag om undantag från mervärdeskatten för förnybara bränslen.

Vad som anförts om sänkta arbetsgivaravgifter bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande riktlinjerna för energibeskattningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk625

yrkandena 1--6 och 11, 1990/91:Sk627 yrkandena 21--28, 31 och

39, 1990/91:Sk634 yrkandena 1--5 och 6 i denna del och

1990/91:N68 yrkandena 56--63, 64 i denna del och 65 i denna

del och med avslag på motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 3,

1990/91:Sk424 yrkande 13, 1990/91:Sk433 yrkandena 21 och 22,

1990/91:Sk435 yrkandena 25--27 och 29, 1990/91:Sk601 i denna

del, 1990/91:Sk612, 1990/91:Sk619 yrkande 1, 1990/91:Sk663

yrkande 2, 1990/91:N69, 1990/91:N73 yrkande 8, 1990/91:N88

yrkande 2 i denna del och 1990/91:N93 yrkande 4

dels begär förslag om en energibeskattning i enlighet med

vad som anförts,

dels begär förslag om undantag från mervärdeskatten för

förnybara bränslen i enlighet med vad som anförts,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om sänkta arbetsgivaravgifter.

5. Svavelskatten (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Miljölagstiftningen bör enligt vår mening kompletteras med

miljöavgifter som svavelskatten och kväveoxidavgiften. Dessa

rena miljöavgifter måste emellertid utformas på ett väsentligt

annorlunda sätt än koldioxidskatten. Förutsättningen för att

sådana styrmedel skall kunna accepteras är enligt vår mening att

intäkterna återgår till den verksamhet som belastas eller till

åtgärder som syftar till att undanröja uppkomna miljöeffekter.

Syftet får inte vara att finansiera offentlig verksamhet. Det är

viktigt att vid införandet av miljöskatter eller -avgifter komma

ihåg att Sverige är en öppen ekonomi vars näringsliv har att

konkurrera med andra länders. De bör således utformas så att

konkurrenskraften inte försämras.

Ett exempel är svavelskatten som i dag flyter in i budgeten.

Enligt vår mening bör intäkterna i stället användas för att

finansiera miljöåtgärder, bl.a. skogsmarkskalkning. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande svavelskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk424

yrkande 14 och 1990/91:Sk628, med anledning av motion

1990/91:Sk692 och med avslag på motion 1990/91:Sk625

yrkandena 9 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om användningen av intäkterna från svavelskatten.

6. Svavelskatten (mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Skatten på svavelinnehåll i brännoljor med svavelhalter

överstigande0,1 viktprocent är för närvarande 30 kr. per kg

svaveldioxid. Restitution erhålls för svavel som inte släpps ut

i miljön.

Med hänsyn till att försurningsskadorna fortfarande tilltar i

landet anser vi inom miljöpartiet de gröna att ambitionsnivån

borde ligga betydligt högre. Vår bedömning är att skattenivån

bör höjas till 50 kr. per kg svaveldioxid. Med hänsyn till att

möjligheterna till rening är goda och att en rad svavelfattiga

alternativ finns att tillgå, bör detta vara en rimlig

ambitionsnivå.

Miljöskatternas syfte är dels att i sig styra mot mer

miljöanpassade alternativ, dels att delvis finansiera statens

kostnader såväl för att reparera miljöskador som för att

stimulera utveckling av alternativ. Eftersom miljöskatter är

punktskatter i fasta belopp verkar inflationen urholkande på

styreffekten. Skall miljöskatter styra som förutsetts så måste

de inflationsuppräknas varje år. Vi anser att svavelskatten

skall inflationsuppräknas automatiskt varje år.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag i enlighet med det

anförda.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande svavelskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk625 yrkandena

9 och 10 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk424 yrkande

14, 1990/91:Sk628 och 1990/91:Sk692 hos regeringen begär

förslag om höjning och automatisk inflationsuppräkning av

svavelskatten i enlighet med det anförda.

7. Kraftvärme (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag innebär att allmän energiskatt inte skall

tas ut på bränsle i kraftvärmeanläggningar, men att

koldioxidskatt dock skall tas ut. Det är knappast en logisk

slutsats. I ren kraftproduktion befrias bränslet från både

koldioxidskatt och allmän energiskatt. Regeringens förslag är

ett exempel på hur inkonsekvenser i regeringens

energibeskattningssystem försämrar konkurrenskraften för

biobränslen.

Som vi framhållit tidigare innebär det förslag som läggs fram

av moderata samlingspartiet att mervärdeskatt inte tas ut vid

försäljning av värme från kraftvärme- eller

fjärrvärmeverk. Härigenom stärks konkurrenskraften för denna

typ av värme i förhållande till enskilda värmepannor. Detta

gäller även bensindrivna anläggningar. En sådan åtgärd skulle

dessutom inte, som regeringens förslag, missgynna biobränslen.

En koldioxidrelaterad energibeskattning av fossila bränslen i

kombination med nollmoms avseende tillhandahållande av

fjärrvärme skapar således goda förutsättningar att på

kommersiell basis utnyttja det miljövänliga biobränslet för

denna produktion.

Vi har inte någon erinran mot att regeringens förslag nu

genomförs med den komplettering som föreslås av utskottet när

det gäller bensindrivna kraftvärmeverk men anser att riksdagen

som sin mening bör ge regeringen till känna att en omläggning

efter de riktlinjer som förespråkas av moderata samlingspartiet

skulle stärka konkurrenskraften för kraftvärme utan att

biobränslen missgynnas.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande kraftvärme

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:88 i

denna del och motionerna 1990/91:N68 yrkande 70 och

1990/91:N90 yrkande 1 och med avslag på motionerna

1990/91:N68 yrkande 68 i denna del och 1990/91:N90 yrkande 1

dels beslutar undanta bränsle som används för produktion

av värme i ett kraftvärmeverk från allmän energiskatt och

bensinskatt,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om att en omläggning i enlighet med vad som anförts

skulle stärka konkurrenskraften för kraftvärme utan att

biobränslen missgynnas.

8. Kraftvärme (mom. 3 och mom. 11 i motsvarande del)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Vi i miljöpartiet de gröna avvisar regeringens förslag att

befria fossila bränslen i kraftvärmeanläggningar från

energiskatt. En sådan befrielse missgynnar biobränslen. Däremot

kan vi tänka oss att befria värmeverk och kraftvärmeverk från

mervärdeskatten på den del av priset på levererad värme och el

som svarar mot anläggningens kapitalkostnad. Härigenom erhålls

en bränsleneutral stimulans som stärker värmeverkens och

kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot individuellt eldade

fastigheter.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att riksdagen

avslår förslaget om befrielse från allmän energiskatt och

bensinskatt för kraftvärmeverken och som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts om en delvis befrielse

från mervärdeskatt för värme och el från dessa anläggningar.

dels vid moment 3 och moment 11 i motsvarande del

hemställt

3. beträffande kraftvärme

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N68 yrkandena

68 i denna del och 70 och med anledning av motion 1990/91:N90

yrkande 1

dels avslår proposition 1990/91:88 i denna del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om en delvis befrielse från mervärdeskatt för värme och

el från kraftvärmeverk och värmeverk,

11. beträffande lagförslag såvitt avser kraftvärme

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

såvitt avser 24 ch 25 §§,

2. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt.

9. Avkopplingsbar el (mom. 4 och mom. 11 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Systemet med avkopplingsbara pannor har varit ett effektivt

sätt att utnyttja de variationer i elproduktionen som är

ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och

kärnkraft i det svenska elsystemet. Under vissa tider på dygnet

eller vissa tider under året kan det uppstå överskott på

elkraft, som på ett bra sätt kan ersätta miljöfarliga bränslen.

Mot bakgrund av att vi förordar en i grunden mindre styrande

energibeskattning som gör det möjligt att använda ledig

överskottsel under lönsamma former utan att snedvrida

konkurrensen yrkar vi avslag på regeringens förslag.

dels vid moment 4 och moment 11 i motsvarande del

hemställt

4. beträffande avkopplingsbar el

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N88 yrkande 14

avslår proposition 1990/91:88 i denna del,

11. beträffande lagförslag såvitt avser avkopplingsbar el

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt avslår det vid propositionen fogade förslaget till

1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

såvitt avser 2 §.

10. Fjärrvärme (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Vi har i reservation 1 begärt förslag om en energibeskattning

där de nuvarande punktskatterna ersätts med en förhöjd

koldioxidskatt inom ramen för nuvarande skatteuttag. Härigenom

förbättras förutsättningarna för bl.a. biobränslen. Ett inslag i

omläggningen är att mervärdeskatten för fjärrvärme bestäms

till0% för att stärka konkurrenskraften för denna typ av

värme i förhållande till enskilda pannor.

Även om vårt förslag till ny energibeskattning inte vinner

bifall anser vi att en sänkning av mervärdeskatten för

fjärrvärme till0% bör genomföras. Riksdagen bör hos

regeringen begära förslag härom.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande fjärrvärme

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367

yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och

1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om en

mervärdeskattesats på0% för fjärrvärme.

11. Fjärrvärme (mom. 5)

Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har

dels anfört följande:

Riksdagsbeslutet att belägga fjärrvärme och inhemska

energislag med moms är mycket olyckligt. Det motverkar

riksdagens energipolitiska målsättning att komma bort från

kärnkraften som energikälla och ersätta importerad ändlig energi

med inhemsk förnybar energi. Det motverkar de miljöpolitiska

strävandena att minska de farliga utsläppen. Det ger ökad

belastning på bytesbalansen, och det tar bort viktiga

arbetstillfällen lokalt som skulle kunna skapas om avsättning

skapades för alternativ energi, t.ex. i form av biobränslen.

Fjärrvärme är ett av våra absolut renaste och bästa

uppvärmningsalternativ med verkningsgrader på omkring 80%

räknat hos konsumenten. Det kan t.ex. jämföras med kärnkrafts-

och kondenskraftsel där verkningsgraden ligger på ungefär

hälften. Fjärrvärmeanläggningar är det enda

energiförsörjningssystem där biobränslet, vårt inhemska

bränsle, har fått en ordentlig framgång.

Eftersom momsbeläggning på fjärrvärme omfattar moms på alla

kostnader inkl. kapitalkostnaderna, som kan uppgå till 45% av

det totala konsumtionspriset, försämrar detta mycket drastiskt

fjärrvärmens konkurrenskraft framför allt på fliseldade verk.

Beräkningar från Västerviks kommun visar att fjärrvärmetaxan

blir 25% högre än kostnaden för enskild oljeuppvärmning när

moms nu tillkommit på den flisbaserade fjärrvärmen. Det är en

helt omöjlig konkurrenssituation. Den kommer att få till följd

att allt fler går över till oljeuppvärmning.

En fördyring av det slag som nu inträffat genom moms på

fjärrvärme kommer således att innebära att oljevärme och elvärme

ökar i omfattning. Belastningen på miljön ökar, bytesbalansen

försämras, viktiga lokala arbetstillfällen försvinner och de

energipolitiska målen i övrigt kommer att motverkas.

Vi anser att fjärrvärme bör undantas från mervärdeskatt och

förordar att riksdagen hos regeringen begär ett förslag härom.

Med hänsyn till att mervärdeskatt tagits ut sedan den 1 januari

1991 bör förslaget även inrymma en kompensation för den

mervärdeskatt som tagits ut fram till den dag då undantaget för

fjärrvärme kan börja tillämpas.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande fjärrvärme

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367

yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och

1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om

undantag från mervärdeskatten för fjärrvärmen i enlighet med vad

som anförts.

12. Fjärrvärme (mom. 5)

Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet anser att momssatsen för fjärrvärme bör sättas

till0%. Detta är motiverat av såväl bostadspolitiska skäl

som miljöskäl. Mervärdesbeskattningen av fjärrvärmen gör att

detta energi- och miljöpolitiskt välmotiverade energisystem

riskerar att slås ut från stora delar av energimarknaden. En

nollskattesats gör även att boendekostnaderna kan pressas ned.

För att momsreduceringen verkligen skall resultera i sänkta

hyror fordras tid för övergångsförhandlingar. Vänsterpartiet

föreslår att nollskattesatsen skall gälla från den 1 januari

1992.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande fjärrvärme

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk367

yrkande 1 i denna del, 1990/91:Sk433 yrkande 20 och

1990/91:Sk601 i denna del hos regeringen begär förslag om en

sänkning av mervärdeskatten för fjärrvärme till0% i enlighet

med vad som anförts.

13. Energiintensiv industri (mom. 6)

Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har

dels anfört följande:

Den nuvarande skattenedsättningen för energiintensiv industri

har en utformning som gör att det inte kvarstår något som helst

incitament till energisparande sedan den fastställda nivån för

skattenedsättningen uppnåtts. Detta är oacceptabelt.

Nedsättningsreglerna bör i stället vara utformade på ett sådant

sätt att effektiv energianvändning premieras.

Det är viktigt att den pågående utredningen inriktas på en

lösning efter dessa linjer. Riksdagen bör därför hos regeringen

begära ett förslag av angiven innebörd.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande energiintensiv industri

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande

28 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 29,

1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och

65 i denna del hos regeringen begär förslag om ändrade

nedsättningsregler för energiintensiv industri i enlighet med

vad som anförts.

14. Energiintensiv industri (mom. 6)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Inom miljöpartiet de gröna har vi tidigare kritiserat att

begränsningen av skatteuttaget för elintensiv industri inte har

en utformning som gynnar energisparande. Det är positivt att

notera att en utredare nu tillsatts. Vi avvaktar för närvarande

resultatet av denna utredning, som för övrigt skall vara klar

den 31 maj i år.

Vi vill dock påpeka att den energiintensiva industrins förmåga

att spara på energi är av vikt för den globala

energikonsumtionen och den globala miljön. Regeringen bör därför

bedriva ett aktivt arbete för att i internationella organ förmå

andra länder att också överväga slopandet av subventioner till

energikrävande industri. Detta bör framför allt framföras via

FN, GATT och EFTA, där Sverige har inflytande.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande energiintensiv industri

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk435 yrkande 28 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk627 yrkande 29,

1990/91:Sk673 och 1990/91:N68 yrkandena 64 i denna del och

65 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om slopade subventioner till energiintensiv industri.

15. Råtallolja (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Råtalloljan drabbas indirekt av bränsleskatterna genom att

köparen betalar ett pris som motsvarar priset för den

eldningsolja som går åt för att ersätta råtalloljan som bränsle.

En lösning som ligger i linje med den nuvarande rätten att få

göra skatteavdrag för bränslen som används för annat ändamål än

energialstring är att låta producenterna av råtallolja få

skattefri eldningsolja motsvarande de volymer råtallolja de

säljer för vidareförädling.

Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om att producenter

av råtallolja snarast befrias från skatt på den eldningsolja som

inköps som ersättning för råtallolja som säljs till

vidareförädling.

dels vid moment 8 hemställt

8. beträffande råtallolja

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk720 och med

anledning av motion 1990/91:Sk630 hos regeringen begär förslag

om ändrade bestämmelser så att inte råtallolja blir beskattad

som energi i enlighet med vad som anförts.

16. Motorsågsbränsle (mom. 9)

Rolf Kenneryd och Martin Olsson (båda c) har

dels anfört följande:

Skogsarbetare utsätts för en nära och långvarig kontakt med

det bränsle som används vid motorsågsarbetet. Det har härvid

visat sig att tidigare använd bensin inte är lämplig. Det är

bl.a. den ökade förekomsten av aromatiska kolväten som givit

besvär. I Sverige har därför bedrivits ett forskningsarbete med

målsättningen att få fram ett bättre bränsle. Detta arbete har

resulterat i en specifikation av ett särskilt motorsågsbränsle

med mycket låg halt av aromatiska kolväten.

Enligt vår mening är det angeläget att det nya

motorsågsbränslet verkligen kommer till största möjliga

användning. Genom att bränslet är dyrare än vanlig bensin finns

det en risk att det inte slår igenom fullt ut. Vanlig bensin är

billigare och dessutom mer lättillgänglig.

Vi anser att det är motiverat med en skattebefrielse för de

bränslen som uppfyller de särskilda krav som bör ställas på

bränslen som används i motorsågsarbete och liknande. Regeringen

bör återkomma med ett förslag i saken.

dels vid moment 9 hemställt

9. beträffande motorsågsbränsle

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk615 och

1990/91:Sk718 hos regeringen begär förslag om en slopad

bensinskatt för motorsågsbränsle i enlighet med vad som anförts.

Näringsutskottets yttrande

Bilaga

Energibeskattning

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att

yttra sig över två motioner, 1990/91:Sk630 (s) och

1990/91:Sk720(c), som rör energibeskattning. Sju motioner som

har väckts med anledning av proposition 1990/91:88 om

energipolitiken och hänvisats till näringsutskottet innehåller

yrkanden som avser energibeskattning. Näringsutskottet

överlämnar propositionen såvitt gäller ändringar i lagen

(1957:262) om allmän energiskatt och lagen (1990:582) om

koldioxidskatt (avsnitt 10 momenten 1 och 2) samt de senast

angivna motionerna i berörda delar till skatteutskottet -- under

förutsättning av dess medgivande -- med det yttrande som här

följer.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition

1990/91:88 och som med detta yttrande överlämnas till

skatteutskottet är följande:

1990/91:N63 (c),

1990/91:N68 (mp) (yrkandena 56--65, yrkande 68 såvitt gäller

avslag på proposition 1990/91:88 i här aktuell del och yrkande

70),

1990/91:N69 (c),

1990/91:N73 (v) (yrkandena 8 och 11),

1990/91:N88 (m) (yrkande 2 såvitt gäller beskattning och

yrkande 14),

1990/91:N90 (s) (yrkande 1),

1990/91:N93 (mp) (yrkande 4).

Näringsutskottet kommenterar också följande motioner från

allmänna motionstiden som har hänvisats till skatteutskottet:

1990/91:Sk630 (s) Prissättningen på råtallolja,

1990/91:Sk720 (c) Prissättningen på råtallolja.

Huvudpunkterna i regeringens förslag

En överenskommelse om riktlinjer för energipolitiken träffades

den 15 januari 1991 mellan socialdemokraterna, folkpartiet

liberalerna och centerpartiet. I proposition (1990/91:88) om

energipolitiken föreslås nu att dessa riktlinjer -- som däri

återges till sin exakta ordalydelse -- antas av riksdagen.

Energipolitikens mål är, sägs det i propositionen, att på kort

och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med

omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom främjas en god

ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken skall

utgå ifrån vad natur och miljö kan bära.

I propositionen föreslås i enlighet härmed åtgärder av olika

slag. Förslagen gäller bl.a. stöd till kraftvärmeproduktion med

biobränslen och till investeringar i vindkraftverk.

Beskattningen av energi omfattas av två förslag.

Konkurrenskraften för kraftvärmeproduktion skall förbättras.

Sådan teknik innebär en samproduktion av elkraft och värme,

varvid det insatta bränslet utnyttjas effektivare än vid

produktion av enbart elkraft vid s.k. kondenskraftverk. Vid

kraftvärmeproduktion, som hittills inte har haft någon

skattemässig fördel, skall enligt vad som nu föreslås den

allmänna energiskatten för det insatta bränslet få dras av.

Däremot avses koldioxidskatt även i fortsättningen belasta den

del av bränslet som går åt för produktionen av värme. Detta

innebär att beskattningens styreffekt på bränslevalet finns

kvar. Skattebortfallet beräknas till 130 milj.kr. Det föreslås

bli kompenserat genom att hittillsvarande skattebefrielse för

sådan elkraft som används i s.k. avkopplingsbara elpannor

avskaffas.

Näringsutskottet

Riktlinjer för energibeskattningen

Efter de förändringar av avgifter och skatter på energiområdet

som riksdagen fattade beslut om under föregående riksmöte

omfattar energibeskattningen nu dels mervärdeskatt, dels

punktskatter. I det följande redovisas huvuddragen i gällande

system.

Mervärdeskatt belastar energi fr.o.m. den 1 mars 1990 (prop.

1989/90:50, 1989/90:SkU10). För fjärrvärme infördes

skatteplikten först den 1 januari 1991, vilket motiverades med

att fjärrvärmeverkens konkurrenskraft inte borde försämras i

avvaktan på en samordnad reform på energiskatteområdet.

Punktskatterna är numera av två slag, nämligen energiskatter

och miljöskatter. Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt

gäller skatteplikt dels för elkraft, dels för fossila bränslen.

För att elkraften inte skall dubbelbeskattas medges avdrag för

allmän energiskatt och -- numera -- koldioxidskatt (se i det

följande) för det bränsle som har använts för elproduktion.

Omläggningen av energiskattesystemet syftade bl.a. till att en

skarpare miljöprofil skulle åstadkommas. Genom lagen (1990:582)

om koldioxidskatt, som trädde i kraft den 1 januari 1991,

infördes skatt på bränslen som vid förbränning tillför fossilt

bundet kol till kretsloppet mellan atmosfären och biomassan.

Koldioxidskatten omfattar därmed inte biobränslen,

avfall och torv samt metanol och etanol.

I fråga om punktskatterna gäller bestämmelser om avdrag resp.

nedsättning, vilka syftar till att skatteeffekterna i vissa fall

skall lindras. Avdrag medges, som nyss har nämnts, för bränsle

för att man skall undvika dubbelbeskattning vid produktion av

elkraft. Vidare får avdrag göras bl.a. för bränsle som säljs

eller förbrukas för annat ändamål än energialstring, t.ex. i

samband med metallurgiska processer. Möjligheterna till avdrag

regleras i lagen om allmän energiskatt. Bestämmelser om

nedsättning finns i lagen (1974:988) om nedsättning av allmän

energiskatt och koldioxidskatt. Lagen medger möjligheter till

begränsning av -- eller ett tak för -- det totala uttaget av

energiskatter och har betydelse i första hand för den

energiintensiva industri som möter internationell konkurrens

från länder utan motsvarande skattebelastning på energiområdet.

I proposition 1990/91:88 om energipolitiken föreslår

regeringen beträffande kraftvärmeproduktion att den allmänna

energiskatten på insatt bränsle får dras av. I övrigt skall

nuvarande beskattningsprinciper behållas. Skattebefrielsen för

elkraft som används i avkopplingsbara elpannor föreslås

samtidigt upphöra.

De förslag till ändringar i energibeskattningen som läggs fram

i den energipolitiska propositionen berörs i motioner från

moderata samlingspartiet, centerpartiet, vänsterpartiet och

miljöpartiet de gröna. Dessa motioner har hänvisats till

näringsutskottet, som med detta yttrande överlämnar motionerna i

berörda delar till skatteutskottet. De riktlinjer för

energibeskattningen som de nämnda partierna anger i de till

näringsutskottet hänvisade motionerna överensstämmer i stora

drag med dem som de förordar i motioner i ämnet från allmänna

motionstiden vilka har hänvisats till skatteutskottet. Dessa

sistnämnda motioner omfattas inte av yttrandet.

Partiernas huvudlinjer när det gäller de olika skatteslagen är

följande.

En gemensam utgångspunkt är att energibeskattningen i större

utsträckning skall vara ett miljöpolitiskt styrmedel. Skilda

vägar föreslås för att detta mål skall nås.

Mervärdeskatten på energi bör slopas, eller i vart fall bli

föremål för vissa modifieringar, anser centerpartiet och

miljöpartiet. Dessa skulle främst gälla fjärrvärmeteknik och

enligt miljöpartiet dessutom kraftvärmeproduktion. Även

vänsterpartiet och moderata samlingspartiet vill skattemässigt

gynna fjärrvärmeteknik, vilket skulle ske genom befrielse från

mervärdeskatt. I övrigt uttalar det sistnämnda partiet sitt stöd

för fortsatt mervärdeskatt på energi.

Alla fyra partierna förespråkar en ökad användning av

punktskatter eller införande av avgifter som har en styrande

effekt när det gäller valet av bränsle. Moderata samlingspartiet

anser att användningen av biobränsle borde gynnas genom att

punktskatten relateras enbart till koldioxidutsläpp.

Centerpartiets förslag går ut på en principiell omläggning av

systemet som innebär att skatten bara skall tas ut på

produktionen. Miljöpartiet förordar skatt endast på råvaran. En

konsekvens av båda förslagen är att gällande skatt på elkraft

slopas. För att oönskade effekter inte skall uppkomma -- t.ex.

för viss energiråvara, viss produktionsmetod eller viss

brukargrupp -- diskuteras modifieringar av olika slag rörande

energibeskattningen, såsom befrielse, avdrag, nedsättning eller

andra former för kompensation. De olika partiernas förslag bör

emellertid ses som sammanhållna system och ställas i relation

till finansieringen.

Fyra av de motioner som berör energibeskattningen innehåller

yrkanden av övergripande karaktär.

Grunden för en ny energibeskattning bör vara omtanken om

miljön, anförs i motion 1990/91:N88 (m). Nuvarande punktskatter

på bränslen och energi bör därför ersättas med en

koldioxidrelaterad skatt. Detta innebär att varken biobränslen

-- som inte ger upphov till varaktiga utsläpp av koldioxid --

eller elenergi som har producerats i vattenkraftverk eller i

kärnkraftverk belastas med någon punktskatt. Motionärerna anser

vidare att mervärdeskatten på energi bör behållas. Vid

försäljning av värme eller ånga, en åtgärd varigenom den

miljövänliga tekniken i fjärrvärme kan tillvaratas, borde

emellertid inte någon mervärdeskatt tas ut. Inledningsvis borde

omläggningen av energibeskattningen ske inom ramen för ett

oförändrat skatteuttag från energisektorn, menar motionärerna.

De räknar emellertid med att den pågående Europaintegrationen

kommer att leda till en lägre skattebelastning, bland annat på

energi.

Viss kritik mot att principerna för den framtida

energibeskattningen inte tas upp i propositionen förs fram i

motion 1990/91:N69 (c). Enligt centerpartiets uppfattning är det

nödvändigt att skatter och avgifter utformas så att de främjar

utnyttjandet av förnybara och miljövänliga energislag. Riksdagen

bör därför fatta ett principbeslut om att skatter och avgifter

på el och värme skall tas ut i produktionsledet, anförs det.

Konsumtionsskatten på el borde följaktligen avskaffas och

ersättas med skatt på uran och vattenkraft. Energiområdet borde

beskattas enbart genom punktskatter; mervärdeskatten borde

alltså slopas. Punktskatten på bensin borde höjas liksom

kilometerskatten. Skattefrihet borde även i fortsättningen gälla

för biobränslen, vind- och vågenergi samt energi från solceller.

Beskattningen på bränslen skall vara lika, oavsett om de används

för uppvärmning eller för elproduktion.

Också i motion 1990/91:N73 (v) förordas att all

energiproduktion beskattas lika. Detta kan väntas leda till att

koldioxidutsläppen från energiproduktionen minskar. Regeringen

borde lägga fram förslag om en koldioxidavgift i detta syfte.

Likaså borde vindkraftsproduktionen främjas genom att elskatten

får återgå till dem som levererar elenergi från vindkraftverk.

Motionärerna betecknar det som angeläget att beskattningen

utnyttjas som ett medel för att åstadkomma sådana förändringar

inom energisektorn som både på kort och framför allt på lång

sikt är nödvändiga för ett ekologiskt hållbart system.

En logisk och mer jämlik beskattning på energiområdet

efterlyses i motion 1990/91:N68 (mp). I denna anges en rad

principer för energiskatter och miljöavgifter som, enligt

motionärernas mening, tillgodoser detta syfte. Miljöpartiets

förslag innebär sammanfattningsvis att energi beskattas enbart

genom punktskatter och att skatten träffar endast råvaran. Mer

konkret innebär detta i fråga om mervärdeskatt att riksdagen

beslutar att denna skatteform avskaffas helt budgetåret 1992/93

i fråga om energi. Redan tidigare kan emellertid en partiell

avveckling medges, menar man. Kapitalkostnadsandelen i

kraftvärme- resp. värmeverk borde vara befriad från

mervärdeskatt fr.o.m. nästkommande budgetår. Sådan

skattebefrielse borde samtidigt omfatta energi som härrör från

förnybara energikällor. Producenter av "inhemsk förnybar energi"

borde erhålla restitution på i rörelsen erlagd mervärdeskatt.

Som kompensation för den slopade mervärdeskatten föreslår

miljöpartiet att punktskatterna på energi höjs. Skatten på

elkraft borde ersättas med skatt på bl.a. uran; införandet borde

härvid fördelas över en treårsperiod.

Motioner från fyra partier (m; c; v; mp) om

energibeskattningen i stort behandlades förra året av

näringsutskottet. I sitt yttrande (1989/90:NU10y) till

skatteutskottet över dessa erinrade näringsutskottet om att

mervärdeskatten på energi hade införts av i huvudsak andra skäl

än sådana som kan anföras från energipolitisk synpunkt. Skatten

kan dock ha effekter, t.ex. på energiförbrukningen, av intresse

också med hänsyn till riktlinjerna för energipolitiken,

påpekades det. Näringsutskottet anslöt sig till regeringens

uppfattning att gällande punktskatter på energiområdet borde

bibehållas vid sidan av de miljörelaterade skatterna. Dessa

punktskatter utgör, framhöll utskottet, ett av de ekonomiska

styrmedel som nu används för att styra energitillförsel och

energianvändning i den riktning som har beslutats av riksdagen;

de borde finnas kvar i samma syfte även i fortsättningen.

Utskottet utgick från att det i den då aviserade energipolitiska

propositionen skulle komma att ingå en analys av hur

energiskatterna medverkar som styrmedel för förverkligandet av

däri formulerade energipolitiska mål och program. Avvikande

meningar anmäldes (m; c; v; mp).

Frågan om beskattning av uran har behandlats av

miljöavgiftsutredningen i delbetänkandet (SOU 1989:83)

Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, Energi och trafik

(s.443--453). Utredningens slutsats var att en eventuell

beskattning, avsedd att träffa kärnkraftsproduktionen, borde

utformas som en skatt på elkraft från kärnkraftverk. Eftersom

sådan elkraft redan är beskattad enligt lagen (1983:1104) om

särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk, menade

utredningen att en höjning av skattesatsen till önskad nivå

skulle ge avsett resultat.

Principiella aspekter på energibeskattningen har behandlats av

utredningen om kraftföretagens vinster, som i januari 1991 lade

fram sitt betänkande (SOU 1991:8) Beskattning av kraftföretag.

Bakgrunden till utredningen var förväntningar om kraftiga

elprishöjningar under 1990-talet, orsakade av omställningen av

energisystemet och de höjda vinster i befintliga

kraftanläggningar som denna skulle medföra. Efter att ha

analyserat effekterna av fyra olika beskattningsmodeller --

skatt per kWh, skatt per kW, fastighetsskatt och vinstskatt --

förordar utredningen att den nuvarande kWh-skatten ersätts med

en fastighetsskatt, baserad på markvärdena enligt nu gällande

principer för taxering. Detta skulle, enligt utredningens

uppfattning, bäst tillgodose de olika krav som har ställts upp,

bl.a. möjligheten av att beskattade medel skall kunna återföras

till de regioner där vattenkraften produceras. Betänkandet

remissbehandlas för närvarande.

I den överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet

liberalerna och centerpartiet, vari riktlinjerna för

energipolitiken dras upp, sägs (prop. s. 9) bl.a. följande om

ekonomiska styrmedel för ny kraftproduktion:

Från principiella utgångspunkter är det rimligt med ett

energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är

beroende av de utsläpp förbränningen ger upphov till men

oberoende av till vad energin används. Miljöhänsyn kan tas genom

särskilda utsläppsavgifter, t.ex. skatt på koldioxid och svavel.

Med en sådan beskattning skulle användningen av förnybara

energislag och även kraftvärmen gynnas. Sådana

beskattningsprinciper skulle dock höja totalkostnaderna i den

svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin. Vidare

skulle det kunna uppstå problem i det nordiska kraftutbytet.

Bl.a. kunde kondensanläggningar utomlands komma att utnyttjas

före kraftvärme i Sverige.

Åtgärder mot koldioxidutsläpp från elproduktion bör samordnas

med övriga länder i Europa. Sverige bör eftersträva sådana

internationella överenskommelser som möjliggör en ökad

användning av gentemot omvärlden konkurrensneutrala

koldioxidskatter.

EGs miljöministerråd har nyligen uppdragit åt kommissionen att

ta fram förslag till ekonomiska styrmedel avseende bl.a.

klimateffekter.

I avvaktan på en internationell samordning måste andra

styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de

förnybara energislagen och kraftvärmen.

Vidare anförs (prop. s. 9):

Den koldioxidbeskattning som har trätt i kraft vid årsskiftet

belastar kraftvärmen. För att förbättra kraftvärmens

konkurrenskraft föreslås att beskattningen ändras så att

kraftvärmen undantas från energiskatt på bränslen. Härigenom

stärks kraftvärmeverkens konkurrenskraft gentemot såväl

kondenskraftverk som värmeverk. Samtidigt bör åtgärder vidtas

för att säkerställa konkurrenskraften för de befintliga

biobränsleeldade kraftvärmeverken.

Bortfallet av intäkterna av energiskatten från kraftvärmen kan

finansieras genom att möjligheterna till skatteavdrag vid

användning av s.k. avkopplingsbara elpannor avskaffas.

Kraftvärmens konkurrenskraft skulle stärkas ytterligare om

Sverige tillsammans med andra europeiska länder vidgar

koldioxidskatten till att omfatta elproduktionen. Vi bör noga

följa utvecklingen i Europa och vara beredda på att genomföra en

sådan utvidgning.

Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för

energibeskattningen som anges i propositionen på grundval av den

nämnda överenskommelsen. Den omläggning av skatter och avgifter

på energiområdet som för närvarande genomförs innebär en ökad

användning av ekonomiska styrmedel för att energisystemets

miljöpåverkan skall kunna reduceras. I propositionen föreslås en

rad ekonomiska stimulansåtgärder som tillsammans med nu

föreslagna skatteändringar utgör viktiga steg mot de mål som

motionerna ytterst syftar till, nämligen energihushållning och

miljöhänsyn. Med vad nu har sagts avstyrks motion 1990/91:N88

(m) yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1990/91:N69 (c),

motion 1990/91:N73 (v) yrkande 8 och motion 1990/91:68 (mp)

yrkandena 56--61 och 63.

Åtgärder för främjande av kraftvärmeproduktion, m.m.

Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion

Regeringen föreslår (prop. s. 54 f.) att den allmänna

energiskatten på insatt bränsle skall få dras av vid

kraftvärmeproduktion. I övrigt skall nuvarande

beskattningsprinciper behållas. Förslaget syftar till att

kraftvärmetekniken skall främjas. Kraftvärmeteknikens

energieffektiva och därmed miljövänliga samproduktion av

elenergi och nyttiggjord värme har hittills inte fått någon

särskild fördel i beskattningshänseende. Dess konkurrenskraft

bör, sägs det i propositionen, generellt stärkas gentemot såväl

kondenskraftsproduktion som ren värmeproduktion. Förslaget

innebär att endast koldioxidskatt skall tas ut för det bränsle

som åtgår för värmeproduktionen i kraftvärmeanläggningar.

Härigenom uppnås konkurrensfördelarna utan att beskattningens

påverkan på valet av bränsle för kraftvärmeproduktionen upphävs.

Biobränslenas relativa konkurrenskraft bedöms inte bli nämnvärt

försämrad. Intäktsbortfallet, som beräknas till ca 130 milj.kr.

per år, förutsätts bli kompenserat genom att skattebefrielsen

för avkopplingsbara elpannor upphör (se i det följande).

Lagtekniskt består ändringen i dels tillägg till24 och

25 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt, dels en

följdändring i3§ lagen (1990:582) om koldioxidskatt.

Ikraftträdandet föreslås till den 1 juli 1991.

Regeringens förslag om att kraftvärmeproduktionen skall

främjas på detta sätt tillbakavisas i motion 1990/91:N68 (mp)

yrkande 68 i ifrågavarande del. Formellt täcker yrkandet även

den lagändring som föreslås beträffande avkopplingsbar el (se i

det följande). Vid behandlingen inom näringsutskottet har

emellertid från motionärernas sida klargjorts att avsikten

inte har varit att regeringens förslag i detta senare avseende

skulle avstyrkas. I yrkande 70 i samma motion föreslås i stället

att kraftvärmeverk och värmeverk befrias från mervärdeskatt för

sina leveranser såvitt gäller kapitalkostnadsandelen.

Upphovsmännen till motion 1990/91:N90 (s) ansluter sig till

uppfattningen att kraftvärmetekniken bör premieras men ställer

sig frågande till att den metod som regeringen anvisar är den

rätta. De begär ett uttalande av riksdagen om vikten av att

stödet till kraftvärmeproduktion utformas så att

biobränsleeldade verk inte missgynnas.

Näringsutskottet fäster uppmärksamheten på den definition av

begreppet kraftvärmeverk som är knuten till det aktuella

förslaget till ändring i 24 och 25 §§ lagen om allmän

energiskatt. Därav följer att avdrag för sådan skatt på insatt

bränsle får göras endast om elproduktionen vid anläggningen är

av icke obetydlig omfattning. Näringsutskottet konstaterar att

det får ankomma på riksskatteverket att precisera innebörden av

denna bestämning. Med erinran härom tillstyrker näringsutskottet

de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ lagen om allmän

energiskatt och i 3 § lagen om koldioxidskatt. Härav följer att

utskottet avstyrker motion 1900/91:N68 (mp) yrkande 68 i

ifrågavarande del och yrkande 70 samt motion 1990/91:N90 (s)

yrkande 1.

Föredragande statsrådet uttalar (s. 55) att han avser att noga

följa utvecklingen när det gäller såväl utbyggnaden av

kraftvärme som utnyttjande av de befintliga anläggningarna.

Näringsutskottet utgår från att också tillämpningen och

konsekvenserna av de här behandlade reglerna för skatteavdrag

kommer att beaktas i detta sammanhang och att erfarenheterna

härvidlag kommer att delges riksdagen i den årliga redovisning

rörande de energipolitiska programmens resultat som

förutskickas i propositionen (s. 8).

Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor

Regeringen föreslår (prop. s. 55 f.) att hittillsvarande

skattebefrielse för elkraft som används i s.k. avkopplingsbara

elpannor skall upphöra. Undantag för skatt av detta slag har

funnits sedan 1950-talet och infördes för att man ville främja

att olja i värmepannor skulle ersättas med billig elenergi från

vatten- och kärnkraftverk under perioder då det fanns god

tillgång på sådan energi. En avsevärt minskad oljeförbrukning

har också åstadkommits. Nu har emellertid oljans andel av

energiinsatsen i fjärrvärmeverk minskat från 90 % år 1980 till

11 % år 1989, bl.a. genom att olja har ersatts med fasta

bränslen, spillvärme och utnyttjande av värmepumpar. Därför har

de tidigare skälen för skattebefrielse försvagats. Dessutom har

systemet kritiserats för att ha medfört att investeringar i

pannor för fasta bränslen har skjutits upp. De ökade

skatteintäkterna beräknas motsvara det bortfall (ca 130 milj.kr.

per år) som följer av avdraget för bränsle vid

kraftvärmeproduktion (se i det föregående).

Lagtekniskt innebär ändringen att 2 § andra stycket punkt e)

lagen (1957:262) om allmän energiskatt slopas. Ikraftträdandet

föreslås till den 1 juli 1991.

Invändningar mot förslaget förs fram i motion 1990/91:N88 (m).

Motionärerna pekar på att systemet har varit effektivt när det

gäller att utnyttja de variationer i elproduktionen som är

ofrånkomliga på grund av den stora andelen vattenkraft och

kärnkraft i det svenska systemet.

Näringsutskottet tillstyrker att riksdagen antar förslaget om

ändring i 2 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Av det

sagda följer att motion 1990/91:N88 (m) yrkande 14 avstyrks av

utskottet.

Koldioxidskatt m.m.

Information om koldioxidskatten

Koldioxidskatt -- och i vissa fall svavelskatt -- skall tas ut

på råvaran per kilo utsläpp av koldioxid resp. svavel, sägs det

i motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62. Av praktiska skäl, heter

det vidare, bör skatten omräknas till belopp per vikt- eller

volymenhet för de olika bränslena. För att man skall kunna

åstadkomma bättre jämförbarhet bör skatten alltid omräknas till

och anges som skatt per kWh.

Enligt lagen (1990:582) om koldioxidskatt, som trädde i kraft

den 1 januari 1991, tas sådan skatt ut för bränslen som vid

förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan

atmosfären och biomassan. Koldioxidskatten utgår med belopp som

motsvarar 25 öre per kg utsläppt koldioxid. Skatt tas inte ut på

biobränslen, avfall, torv, metanol och etanol. Enligt

miljöavgiftsutredningen (SOU 1989:83) är det inte praktiskt

möjligt att införa pålagor som beräknas på faktiska utsläpp.

Utredningen förordade därför att skatten tas ut på

insatsvarorna. Detta är också den lösning som sedermera valdes.

I bilaga till lagen anges således skatten per ton, per m3 eller

per liter, alltefter bränslets beskaffenhet. Statens energiverk

lämnar i sina sammanställningar av gällande skattesatser också

information om punktskatterna, beräknade i öre per kWh.

Näringsutskottet finner att de krav som framställs i motionen

i huvudsak är tillgodosedda genom de uppgifter avseende

koldioxidskatten som anges i lagen. Med det sagda avstyrker

utskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62.

Återföring av koldioxidavgift

Också i motion 1990/91:N93 (mp) tas en fråga med anknytning

till koldioxidskatt upp. Innebörden är att koldioxidutsläpp i

högre utsträckning än som gäller i dag borde belastas med

kostnader, som dessutom borde justeras i takt med inflationen.

En höjning av den nyss införda koldioxidskatten skulle vara

befogad, hävdas det. Motionären anser i andra hand att en

koldioxidavgift -- förslagsvis på 25 öre per kg koldioxid -- bör

tas ut på all förbränning av fossila bränslen som används för

produktion av elkraft. Avgiftsmedlen skall härefter återbetalas

i proportion till genererad elmängd från alla källor utom

vattenkraft och kärnkraft.

Ett system liknande det som föreslås i motionen, med en

"återföring" av det totala inbetalda beloppet, har behandlats i

miljöavgiftsutredningens betänkande Ekonomiska styrmedel i

miljöpolitiken. Utredningen anger såväl fördelar som nackdelar

med ett sådant system (s. 301 f.). Bland de senare nämns dess

omfattning och komplexitet samt behovet av en omfattande

administration.

I det föregående har en redovisning lämnats för den nyligen

införda koldioxidskatten. Näringsutskottet finner inte att någon

åtgärd i enlighet med motionärens förslag är påkallad. Motion

1990/91:N93 (mp) yrkande 4 avstyrks härmed.

Råtallolja

Vissa effekter av energibeskattningssystemet uppkommer

därigenom att energiråvara i vissa industriella processer kan

användas även som råvara eller insatsvara. Även det omvända

förhållandet förekommer, nämligen att en industriråvara också

kan användas såsom bränsle. I några motioner har härmed

sammmanhängande frågor uppmärksammats.

Råtallolja framkommer som biprodukt inom massa- och

pappersindustrin. Produkten kan försäljas externt för

framställning av specialkemikalier. Råtalloljan kan också

användas som bränsle vid massa- och pappersproduktion. Inom

denna sätts därför priset på råtalloljan till externa köpare så

att det motsvarar priset -- inkl. energiskatter -- för den

eldningsolja som skulle kunna ersätta råtalloljan som bränsle.

Härigenom kommer en indirekt skattebelastning att drabba

råtallolja i industriell användning.

Våren 1990 aktualiserades denna fråga i riksdagen genom två

motioner (m; c). I yttrande (1989/90:NU10y s. 14 f.) till

skatteutskottet betecknade näringsutskottet det som uppenbart

att de successiva höjningarna av skatten på olja hade lett till

att den svenska råtalloljebaserade industrin hade fått sina

konkurrensförutsättningar kraftigt försämrade i förhållande till

framför allt motsvarande industri i länder med låg

energibeskattning. Näringsutskottet anförde vidare:

Näringsutskottet anser att det från sysselsättningssynpunkt

och beredskapssynpunkt är angeläget att den förädlingsindustri

som baserar sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin

verksamhet och att det hinder för en konkurrens på likvärdiga

villkor som nu angivna förhållanden utgör kan undanröjas.

Möjligheterna att finna en lösning på det här angivna problemet

bör därför prövas. Bestämmelserna i 24 § första stycket f) lagen

(1957:262) om allmän energiskatt, enligt vilken avdrag medges

för skatt på bränsle som har förbrukats eller försålts för

förbrukning för annat ändamål än energialstring, ger enligt

näringsutskottets mening stöd åt detta krav. Olika alternativ

till lösning kan diskuteras och det är angeläget att behovet av

en konkurrensneutral lösning uppmärksammas vid prövningen.

Prövningen bör ske så att en ändrad ordning kan komma till stånd

innan de nya punktskatterna på energi träder i kraft den

1 januari 1991.

Den utredning inom regeringskansliet som, enligt uppgift till

näringsutskottet, skulle komma att behandla frågan om den

berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen

med råtallolja borde beakta de synpunkter som utskottet hade

redovisat. Näringsutskottet ansåg att riksdagen med anledning av

de berörda motionerna som sin mening borde ge regeringen till

känna vad utskottet hade anfört.

Skatteutskottet (1989/90:SkU31 s. 128 f.) delade visserligen

näringsutskottets uppfattning om att det hinder för en

konkurrens på likvärdiga villkor som de angivna förhållandena

utgjorde borde undanröjas, men ansåg att de redovisade

synpunkterna skulle komma att beaktas av den aviserade

utredningen utan något särskilt uttalande av riksdagen. En

reservation (m) förelåg. Riksdagen beslöt enligt

skatteutskottets förslag och avslog motionerna.

I två motioner har nu frågan om den indirekta effekten av

energibeskattningen på priset på råtallolja återkommit. I motion

1990/91:Sk720 (c) framförs krav på bestämmelser som innebär

något slags kompensation för "skatten". Motionären anger två

alternativ. Antingen bör avdrag medges för skatten på

eldningsolja om köparen försäkrar att oljan skall användas för

att ersätta försåld råtallolja eller bör en återbetalning av

skatten medges i likhet med vad som gäller för utländska

beskickningar. Också i motion 1990/91:Sk630 (s) begärs åtgärder

som medför att konkurrens på lika villkor möjliggörs för den

industri som använder råtallolja som industriråvara. Motionären

erinrar om riksdagens behandling våren 1990 av frågan och

påpekar att något förslag i det aktuella avseendet inte har

lagts fram för riksdagen. Inte heller har regeringen vidtagit

andra åtgärder för att problemet skall undanröjas.

Näringsutskottet har inhämtat att utredningen om berörda

branscher nu har färdigställts. Frågan bereds för närvarande

gemensamt inom försvars-, finans- och industridepartementen.

Våren 1990 uttryckte näringsutskottet sina farhågor för de nu

påtalade förhållandena. Utskottet erfor, som nämnts, i detta

sammanhang att frågan om den berörda industrins situation med

avseende bl.a. på försörjningen med råtallolja skulle utredas i

regeringskansliet och ansåg att de synpunkter som utskottet

därvid hade redovisat borde beaktas. Enligt vad som har

framkommit har den färdigställda utredningen hittills inte lett

till det resultat som näringsutskottet hade förutskickat.

Näringsutskottet vill på nytt betona att det är angeläget att

problemen för den berörda industrin får sin lösning. Olika

möjligheter står därvid till buds, vilket näringsutskottet

visade på redan förra året. Med det sagda tillstyrker

näringsutskottet motion 1990/91:Sk630 (s). Genom ett uttalande

av riksdagen av nu angiven innebörd blir också motion

1990/91:Sk720(c) i huvudsak tillgodosedd.

Energiintensiv industri

Punktskatterna -- allmän energiskatt och koldioxidskatt --

påverkar de energiintensiva företagens internationella

konkurrenskraft. För industriell tillverkning vid sådana företag

medges för närvarande normalt nedsättning av den sammanlagda

energiskatten för elkraft och bränslen så att den begränsas till

1,7% av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade

försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt regeringens beslut får

hela energiskatten på elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas

beaktas vid skattebelastningen. För olja gäller numera att 473

kr. per m3 av den allmänna energiskatten får beaktas.

Koldioxidskatten på andra bränslen än bensin skall ingå i

underlaget för industrins nedsättning.

Våren 1990 tillstyrkte näringsutskottet regeringens förslag om

att koldioxidskatten skall ingå i underlaget.

Miljöavgiftsutredningen och EL 90 hade i resp. betänkanden (SOU

1989:83 och SOU 1990:21) föreslagit att koldioxidskatten skulle

ingå i nedsättningsunderlaget i avvaktan på att motsvarande

åtgärder avseende koldioxidutsläpp genomfördes i den svenska

industrins viktigaste konkurrentländer.

Innebörden i den nu aktuella delen av motion 1990/91:N68 (mp)

är att skatt skall betalas fullt ut även för sådana

energiråvaror som används för andra ändamål än energialstring.

Detta förslag ligger i linje med miljöpartiets inställning att

all energiråvara bör vara beskattad. Motionärerna nämner som

exempel olja som används vid framställning av plast och kol som

används i metallurgiska processer. I motionen sägs vidare att

det system med nedsättning av skatten som gäller enligt lagen

(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och

koldioxidskatt bör ersättas med restitutioner.

En särskild utredare (Fi 1990:10) tillkallades i juni 1990 för

att göra en översyn av reglerna om skattenedsättning för

industrin och växthusnäringen m.m. I uppdraget ingår (dir.

1990:41) att från vissa utgångspunkter pröva de tre systemen för

modifiering av energiskatter, nämligen nedsättning, avdrag och

skattebefrielse.

I fråga om nedsättningsreglerna skall utredaren bedöma om det

-- för att industrin skall ges rimliga internationella

konkurrensförutsättningar -- finns ett fortsatt behov av sådana

regler inom ett skattesystem på energiområdet med mervärdeskatt,

allmän energiskatt och miljörelaterade pålagor. En utgångspunkt

bör vara att konkurrensneutrala och icke diskriminerande regler

skall eftersträvas. Om utredaren skulle finna ett fortsatt behov

av sådana regler bör han föreslå hur de skall utformas. Reglerna

bör dels stimulera till energihushållning och åtgärder för

minskade utläpp av miljöskadliga ämnen med bevarande av rimliga

internationella konkurrensvillkor för den energiintensiva

industrin, dels vara väsentligt enklare att tillämpa än de

nuvarande.

Vidare ingår det i uppdraget att pröva om bestämmelserna om

skatteavdrag och om undantag från skatteplikt som avser inhemska

produkter enligt lagen om allmän energiskatt och lagen om

koldioxidskatt bör behållas av miljö-, energi- och

industripolitiska skäl.

Slutligen skall utredaren bedöma gällande och föreslagna

bestämmelser om nedsättning, avdrag och undantag ur

handelspolitisk synvinkel, främst med hänsyn till regelsystemen

inom GATT, EFTA och EG.

Utredaren skall senast den 31 maj 1991 redovisa sina

överväganden till regeringen.

Näringsutskottet anser att resultatet av den pågående

utredningen bör avvaktas innan statsmakterna tar ställning i

fråga om nedsättningsreglerna för den energiintensiva industrin.

Utskottet vill härvid särskilt peka på den del av

utredningsuppdraget som rör nedsättningsreglernas förenlighet

med internationella handelsförpliktelser. Motion 1990/91:N68

(mp) yrkandena 64 och 65 avstyrks sålunda.

Vindkraftsproduktion

Skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion

Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår inte skatt

för elektrisk kraft som framställs inom riket av producent som

förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kW

och som icke yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft.

Bestämmelsen tillkom i första hand för att produktionen vid små

vattenkraftverk inte skulle drabbas av skatt. Gränsen, som från

början var 50 kW, höjdes till nuvarande nivå genom en ändring i

lagen år 1985 (prop. 1984/85:120, SkU 1984/85:50).

Gällande gräns om 100 kW för skattebefrielse har kommit att

diskriminera sådan elkraft som framställs vid små vindkraftverk,

anförs det i motion 1990/91:N63 (c). Anledningen är skillnaderna

-- när det gäller såväl produktionstid som medeleffekt -- mellan

vattenkraftverk och vindkraftverk i denna storleksordning. En

möjlighet att undanröja detta missförhållande vore att höja

gränsen för skattebefrielse. Denna borde, enligt motionärernas

uppfattning, vara antingen 500 kW installerad effekt eller

700000 kWh i årsproduktion.

Våren 1990 behandlades samma fråga av riksdagen. Motioner (fp,

c; vpk) tillstyrktes av näringsutskottet (1989/90:NU10y s.21),

som uttalade följande:

Regeln om skattebefrielse för elproduktion i anläggningar med

högst 100 kW installerad effekt var ursprungligen anpassad till

mindre vattenkraftverk. Dessa kan emellertid, som framhålls i

motionerna 1989/90:Sk644 (fp) och 1989/90:Sk642 (c), inte direkt

jämföras med vindkraftverk, eftersom de senare har avsevärt

lägre tillgänglighet och medeleffektuttag. Näringsutskottet

delar motionärernas uppfattning att skattebefrielse för elkraft

från små vindkraftverk resp. små vattenkraftverk på så sätt inte

ges på lika villkor. Lagen (1957:262) om allmän energiskatt bör

därför ändras så att denna skevhet undanröjs.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda

regeringen att pröva de olika alternativ till lösning som anges

i motionerna och härefter återkomma med förslag till riksdagen.

Enligt en avvikande mening (s) borde riksdagen inte göra något

uttalande i saken; denna förutsattes bli beaktad i den planerade

energipolitiska propositionen.

Skatteutskottet avstyrkte (1989/90:SkU31 s. 126) samtliga

motioner med hänvisning till att den energipolitiska

propositionen borde avvaktas. Utskottet erinrade samtidigt om

att den aktuella effektgränsen motiveras av rent administrativa

skäl. Den är avsedd att på ett enkelt och schablonmässigt sätt

hålla nere antalet registrerings- och skattskyldiga.

Skatteutskottet hänvisade också till att kommittén för indirekta

skatter hade redovisat sina överväganden i fråga om en justering

av effektgränsen för vindkraftverk i betänkandet (SOU 1989:35)

Reformerad mervärdeskatt. Motionerna följdes upp i en

reservation (c, v, mp).

I propositionen om energipolitiken framhåller regeringen

(s.66) som angeläget att småskaliga vindkraftverk erbjuds

rimliga villkor för leverans av el till nätet. Det erinras om

den ändring av ellagen (1902:71 s. 1) som genomfördes år 1988

(prop. 1986/87:167, NU 1987/88:7) och som innebär att

eldistributionsföretag är skyldiga att köpa elenergi från små

elproduktionsanläggningar inom företagets distributionsområde.

Samtidigt har givits möjlighet att få skäligheten i pris och

andra villkor prövad av en oberoende statlig instans.

Storleksgränsen om 1500 kWh medför att flertalet "oberoende"

små vatten- eller vindkraftverk omfattas av bestämmelserna.

Regeringen aviserar nu en översyn av alla lagregler och andra

förutsättningar som kan ha betydelse för utbyggnad och drift av

småskaliga vindkraftverk.

Näringsutskottet ansluter sig till det förslag om

skattebefrielse för småskaliga vindkraftverk som förs fram i

motion 1990/91:N63 (c). Vindkraftsproduktion i denna

storleksordning är skattemässigt missgynnad.

För elproduktionsanläggningar med mindre än 100 kW installerad

effekt råder i dag skattebefrielse på vissa villkor. Maximinivån

100 kW har satts med utgångspunkt i den gängse effekten hos

tidigare små vattenkraftverk. Genom att gränsen för

skattebefrielse baseras på installerad effekt missgynnas

vindkraften i förhållande till vattenkraften. Ett

vattenkraftverk med en installerad effekt på 100 kW har en

tillgänglighet på 95 % och ett medeleffektuttag på ca 80 %,

medan ett motsvarande vindkraftverk har en produktionstid på

70% och en medeleffekt på ca 30 %. Uppgifterna om

vindkraftverken är hämtade från den danska

vindkraftsstatistiken. I årsproduktion betyder det att 100 kW

installerad effekt för ett vattenkraftverk ger ca 665 000 kWh,

medan den för vindkraftverket endast ger ca 180 000 kWh. Då

dessutom vindförhållandena i Danmark är dokumenterat goda finns

det skäl att anta att ett landbaserat vindkraftverk i södra

Sverige endast når upp till en årsproduktion på ca 160 000 kWh.

För att man skall komma till rätta med de nu påtalade

missförhållandena bör gränsen för skattebefrielse höjas. Skatt

bör utgå vid en årsproduktion på 700 000 kWh eller vid en

installerad effekt på 500 kW.

Riksdagen bör anmoda regeringen att snarast lägga fram förslag

av nu angiven innebörd. Näringsutskottet tillstyrker sålunda

motion 1990/91:N63 (c).

Återbetalning av elskatt

Den som har levererat elenergi från ett vindkraftverk borde få

tillbaka elskatten, hävdas det i motion 1990/91:N73 (v) yrkande

11; ett sådant system skulle bidra till den snabba och kraftiga

utbyggnad av vindkraftsproduktionen som motionärerna anser

nödvändig.

Regeringen föreslår i den energipolitiska propositionen (s.

65--67) åtgärder av olika slag för att utnyttjande av vindkraft

skall främjas. Dessa består av dels insatser för utveckling av

storskalig vindkraftsproduktion, dels stöd till investeringar i

vindkraftverk. Investeringsbidraget gäller 25 % av kostnaden för

investeringar i verk med en eleffekt på minst 60 kW.

Stödsystemet föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 och gälla

under en femårsperiod. De medel som beräknas, totalt 250

milj.kr., bör enligt regeringens mening anvisas i form av årliga

anslag på 50 milj.kr. Frågan om investeringsbidrag behandlar

näringsutskottet i betänkandet 1990/91:NU40.

Vid remissbehandlingen av miljöavgiftsutredningens förslag om

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken framkom, anförs det i

propositionen (s. 57), att ett rent driftstöd har betydande

nackdelar. Bl.a. framhöll många remissinstanser att ett

driftsbidrag knappast skulle få någon betydande styrverkan vid

valet av anläggning, eftersom det upplevs som mycket osäkert.

Ett investeringsbidrag skulle därför vara att föredra eftersom

ett sådant kan betraktas som en säker post i

investeringskalkylen.

Enligt näringsutskottets mening är det av regeringen

föreslagna investeringsstödet till vindkraftsproduktion väl

ägnat att främja en sådan utveckling av denna som motionärerna

vill åstadkomma med ett system för återbetalning av elskatt.

Några insatser härutöver finner utskottet inte erforderliga.

Motion 1990/91:N73 (v) yrkande 11 avstyrks med vad nu har

anförts.

Stockholm den 25 april 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune

Jonsson (s)**, Per-Ola Eriksson (c), Bo Finnkvist (s)*, Reynoldh

Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp)*, Roland Larsson (c)**, Rolf

L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats

Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp)**, Barbro

Andersson (s), Lars Ahlström (m)***, Ivar Franzén (c)*, Björn

Kaaling (s), Christina Raud (s)** och Bertil Danielsson (m).

* Avsnitten Riktlinjer för energibeskattningen,

Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor, Information om

koldioxidskatten, Energiintensiv industri och Återbetalning av

elskatt.

** Avsnitten Avdrag för allmän energiskatt vid

kraftvärmeproduktion, Återföring av koldioxidavgift, Råtallolja

och Skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion.

*** Ej avsnittet Återbetalning av elskatt.

Avvikande meningar

1. Riktlinjer för energibeskattningen

Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m)

anser att den del av yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för

energibeskattningen -- som börjar med "Näringsutskottet

ansluter" och slutar med "och 63" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning måste intresset av att

värna om miljön läggas till grund för en ny energibeskattning.

Detta är också huvudtanken i de riktlinjer för

beskattningssystemet som anges i moderata samlingspartiets

motioner i ämnet, bl.a. i motion 1990/91:N88. Nuvarande

punktskatter på bränslen och energi bör ersättas med en

koldioxidrelaterad skatt. Varje bränsle bör sålunda beskattas

utifrån hur stora koldioxidutsläpp som uppstår. Ju större

koldioxidutsläpp, desto större beskattning. Biobränslen ger inte

upphov till några varaktiga utsläpp av koldioxid. Därför bör

inte heller någon koldioxidskatt utgå på biobränslen. Det

innebär också att den elenergi som produceras i vattenkraftverk

och kärnkraftverk inte belastas med någon skatt.

Näringsutskottet finner det däremot befogat att mervärdeskatt

tas ut på energi. Reglerna härom bör alltså inte ändras, utom på

en punkt. Försäljning av värme eller ånga bör ha

mervärdeskattesatsen noll. Därigenom kan den miljövänliga

tekniken i fjärrvärmeproduktionen tillvaratas.

Ett skattesystem enligt nu angivna huvudlinjer tillgodoser

enligt utskottets mening det angelägna intresset av att

koldioxidutsläppen reduceras. Det ger en logisk och långsiktigt

hållbar struktur för beskattningen av olika bränslen. Det ger

också de gynnsammaste förutsättningarna för en

biobränsleanvändning i Sverige.

I fråga om den totala skattebelastningen för energi anser

näringsutskottet att omläggningen av energibeskattningen

inledningsvis bör ske inom ramen för ett oförändrat skatteuttag

från energisektorn. Den pågående integrationen i Europa kommer

att ställa krav på en lägre skattebelastning på bland annat

energi.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion

1990/91:N88 (m) yrkande 2 i ifrågavarande del. Övriga här

behandlade motioner avstyrks.

2. Riktlinjer för energibeskattningen

Per-Ola Eriksson (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av

yttrandet -- under rubriken Riktlinjer för energibeskattningen

-- som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med

"och 63" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet noterar att regeringen i propositionen inte

berör principerna för hur den framtida energibeskattningen

långsiktigt skall utformas. Detta är en brist. Beslut om

energiinvesteringar präglas i allmänhet av långsiktighet. En

motsvarande framförhållning i fråga om de ekonomiska

förutsättningar som anges av statsmakterna är därför nödvändig.

Mot den nu angivna bakgrunden ansluter sig näringsutskottet

till de riktlinjer för energibeskattningen som föreslås i motion

1990/91:N69 (c). Det är angeläget att energibeskattningen

utformas så att den i högre grad stimulerar förnyelseprocessen i

energisystemet. En miljöanpassad och framtidsinriktad

energibeskattning innebär att miljövänlig energiproduktion,

baserad på förnybara energiråvaror, gynnas på bekostnad av

miljöförstörande importerade energislag.

Näringsutskottet vill ange följande huvuddrag i

skattesystemet. Energiområdet skall undantas från mervärdeskatt.

Uttaget av skatter och avgifter på energi skall ske genom en

miljöanpassad punktbeskattning, kombinerad med miljöavgifter.

Punktskatten på bensin skall höjas liksom kilometerskatten.

Biobränslen, vindkraft, vågkraft och el från solceller skall

vara skattefria. Nuvarande konsumtionsbeskattning av elenergi

skall ersättas med skatt på vattenkraft och uran. Vidare skall

beskattningen på bränslen vara lika, oavsett om de används för

värme eller elproduktion.

Riksdagen bör, enligt näringsutskottets mening, fatta ett

principbeslut om övergång till ett system som innebär att

skatter och avgifter på elenergi och värme tas ut i

produktionsledet. Ett sådant system stimulerar till

effektivisering såväl i produktionsledet som i distributions-

och konsumtionsleden och därmed till en begränsning av

utsläppsnivåerna. Ett generellt skatteavdrag för

produktionsskatten bör kunna göras vid export av elenergi med

motsvarande påslag vid import. Med vad som här har anförts

tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N69 (c). Övriga

här behandlade motioner avstyrks.

3. Riktlinjer för energibeskattningen

Rolf L Nilson (v) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med

"Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha

följande lydelse:

Den i särklass mest miljövänliga energin är den som inte

behöver produceras. Denna insikt bör vara riktningsgivande för

den framtida energipolitiken. Detta är också en central

tankegång i vänsterpartiets energipolitiska motioner, till vilka

näringsutskottet ansluter sig. Införandet av effektivare

processer i produktion, distribution och konsumtion av energi

stimuleras och påskyndas genom att man genom politiska beslut

åstadkommer ett högre relativpris på energi. Miljöavgifter --

främst på koldioxid -- är härvid ett viktigt styrmedel. Vidare

bör skattepolitiken på energiområdet inriktas på att all

energiproduktion skall beskattas lika. Härigenom får den

miljövänliga kraftvärmetekniken stärkt konkurrenskraft. Detta

möjliggör i sin tur minskad energiproduktion. Det är

angeläget att produktion av vindkraft stimuleras skattevägen.

Till denna fråga återkommer näringsutskottet i det följande.

Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag i enlighet med

de riktlinjer som anges i motion 1990/91:N73 (v) yrkande 8.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda denna i berörd del. Övriga

nu aktuella motioner avstyrks.

4. Riktlinjer för energibeskattningen

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Riktlinjer för energibeskattningen -- som börjar med

"Näringsutskottet ansluter" och slutar med "och 63" bort ha

följande lydelse:

Näringsutskottet vill slå fast att energiskattesystemet bör

vara utformat så att energianvändningen reduceras; stor

energiförbrukning innebär slöseri med resurser. Särskilt viktigt

är att beskattningen stimulerar till sparsamhet med ändliga

resurser, exempelvis fossila bränslen och uran. Skatterna skall

också konstrueras så att de motverkar ett starkt beroende av

import av energiråvara och sålunda skapar ökad

försörjningstrygghet. Energibeskattningen bör också bidra till

att skatten på mänskligt arbete kan sänkas.

Ett system för beskattning och avgiftsbeläggning av energi bör

därför vara baserat på följande principer. Energiskatt skall tas

ut på energiråvaran och betalas lika av alla användare. I fråga

om vattenkraft bör dock skatten av praktiska skäl baseras på

kraftverkets avgivna nettoeffekt och inte på vattenflöde gånger

fallhöjd. All energi bör undantas från mervärdebeskattning. En

sådan drabbar konsumentledet och gynnar därigenom producenterna.

Det finns, menar näringsutskottet, ingenting som säger att

industrins energianvändning skulle vara nyttigare än hushållens.

I en värld med knappa resurser behöver inte produktionen

stimuleras. I avvaktan på att mervärdeskatten på energi slopas

helt bör befrielse från sådan skatt införas tidigare när det

gäller förnybara bränslen och kapitalkostnadsandelen i

kraftvärmeverk och värmeverk.

Näringsutskottet anser också att förnybara bränslen även i

fortsättningen skall vara fria från allmän energiskatt.

Energiproducenter som utnyttjar förnybara energiråvaror bör

dessutom få i verksamheten inbetald mervärdeskatt restituerad.

Elenergi är ingen energiråvara och skall därför inte beskattas.

Skatt skall betalas i proportion till förbrukningen av

energiråvara och energiråvarans egenskaper. Dessutom har

näringsutskottet synpunkter på hur skatteuttaget bör omräknas

och anges när det gäller koldioxidskatt. Den frågan återkommer

utskottet nu till. Biobränslen, och tills vidare även torv,

skall vara befriade från koldioxidskatt. Principen att all

energiråvara bör vara beskattad innebär att även uran skall

beskattas. Normen för en uranskatt bör vara skatten på det

sämsta fossila bränslet, nämligen kol. Detta betyder att

tillförd uranergi belastas med en skatt per kWh som svarar mot

summan av energiskatt och koldioxidskatt för kol. Eftersom detta

ger ett mycket högt pris på elenergi från kärnkraftverk föreslår

utskottet att denna skatt införs stegvis under en treårsperiod.

När energiråvaror används för icke energiändamål bör de beläggas

med samma skatter och miljöavgifter som vid användningen för

energiändamål. Även till denna fråga återkommer utskottet i det

följande.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda

regeringen att lägga fram förslag till energibeskattning enligt

de principer som åsyftas i motion 1990/91:N68 (mp) yrkandena

56--61 och 63. Motionen tillstyrks alltså i dessa delar. Övriga

här aktuella motioner avstyrks.

5. Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion

Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m)

anser att den del av yttrandet -- under rubriken Avdrag för

allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion -- som börjar med

"Näringsutskottet fäster" och slutar med "propositionen (s. 8)"

bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad moderata

samlingspartiet har anfört om miljörelaterad energibeskattning.

Genom en sådan får kraftvärmeproduktionen goda

konkurrensförutsättningar. Regeringen bör snarast lämna förslag

till en sådan energibeskattning. Mot denna bakgrund avstyrker

utskottet de föreslagna ändringarna i 24 och 25 §§ lagen

(1952:262) om allmän energiskatt och i 3 § lagen (1990:582) om

koldioxidskatt. Inte heller kan utskottet ansluta sig till

motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och

yrkande 70 samt motion 1990/91:N90 (s) yrkande 1. Även dessa

avstyrks.

6. Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Avdrag för allmän energiskatt vid kraftvärmeproduktion

-- som börjar med "Näringsutskottet fäster" och slutar med

"propositionen (s. 8)" bort ha följande lydelse:

Åtgärder för att produktionen av kraftvärme skall främjas är

enligt näringsutskottets uppfattning viktiga. De åtgärder i

detta syfte som regeringen nu föreslår är emellertid inte

ändamålsenliga; förslagen måste därför avvisas. Ett bättre

alternativ är, menar utskottet, att alla kraftvärme- och

fjärrvärmeanläggningar befrias från mervärdeskatt för den del

som avser kapitalkostnaderna. Fjärrvärmeverkens

konkurrensförmåga i förhållande till individuell uppvärmning av

fastigheter förbättras då liksom konkurrensförmågan för

kraftverkens elproduktion i förhållande till kondenskraftverk.

Näringsutskottet tillstyrker med det nu sagda motion

1990/91:N68 (mp) yrkande 68 i ifrågavarande del och yrkande 70

och avstyrker regeringens förslag till ändringar i 25 och 26 §§

lagen (1957:262) om allmän energiskatt såvitt gäller avdrag för

bränsle i kraftvärmeverk och i 3 § lagen (1990:582) om

koldioxidskatt. I anslutning till motion 1990/91:N90 (s)

yrkande1 vill utskottet betona vikten av en kraftfull satsning

på biobränsle i kraftvärmeproduktionen.

7. Skattebefrielse för avkopplingsbara elpannor

Karin Falkmer (m), Lars Ahlström (m) och Bertil Danielsson (m)

anser att den del av yttrandet -- under rubriken Skattebefrielse

för avkopplingsbara elpannor -- som börjar med "Näringsutskottet

tillstyrker" och slutar med "av utskottet" bort ha följande

lydelse:

Näringsutskottet anser att skattebefrielsen för

avkopplingsbara elpannor bör bibehållas. Under vissa tider på

dygnet och vissa tider på året kan överskott på elkraft uppstå.

Sådana variationer är ofrånkomliga på grund av den stora andelen

vattenkraft och kärnkraft i det svenska elsystemet. Syftet med

avkopplingsbara elpannor är att man effektivt skall kunna

utnyttja variationer av detta slag i elproduktionen. Härigenom

kan miljöfarliga bränslen ersättas.

I konsekvens med att näringsutskottet förordar en i grunden

mindre styrande energibeskattning -- som möjliggör användning av

överskottsel under lönsamma former utan att konkurrensen

snedvrids -- avstyrker utskottet propositionen såvitt gäller 2 §

lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Motion 1990/91:N88 (m)

yrkande 14 tillstyrks.

8. Information om koldioxidskatten

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Information om koldioxidskatten -- som börjar med

"Näringsutskottet finner" och slutar med "yrkande 62" bort ha

följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer i vad motionärerna har uttalat om

vikten av att energiskatten för olika bränslen och för elkraft

kan jämföras. För att hushållningen med energi skall främjas bör

brukarna särskilt informeras om skatteuttag per energienhet och

per kWh. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av

denna innebörd. Med vad nu har anförts tillstyrker

näringsutskottet motion 1990/91:N68 (mp) yrkande 62.

9. Återföring av koldioxidavgift

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Återföring av koldioxidavgift -- som börjar med "I det"

och slutar med "avstyrks härmed" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening krävs klara styrsignaler till

kraftindustrin och elanvändarna. En ökad kostnadsbelastning bör

gälla för utsläpp av koldioxid -- men även för utsläpp av andra

växthusgaser -- som har uppkommit genom mänsklig aktivitet.

I fråga om koldioxid bör, såsom framgår av motion Sk627 (mp)

som behandlas av skatteutskottet, i första hand den nyligen

införda skatten från och med den 1 januari 1992 höjas med 10 öre

per kg koldioxid och år. Den ändrade skattesatsen bör tillämpas

till dess att utsläppen av fossil förbränning påtagligt har

minskats. Detta innebär att koldioxidskatten -- som nu

uppgår till 25 öre per kg koldioxid -- under år 1992 bör vara 35

öre. Dessutom anser näringsutskottet att skatten bör uppräknas

med inflationen. Detta alternativ förutsätter samtidigt att

allmän energiskatt tas ut såvitt gäller bränsle, medan däremot

den del som gäller elkraft slopas.

Skulle detta krav beträffande skatten på koldioxid inte vinna

gehör anser näringsutskottet i andra hand i enlighet med motion

N93 yrkande 4 att en avgift på koldioxid bör införas. Avgiften,

som bör avse förbränning av alla fossila bränslen, bör uppgå

till 25 öre per kg koldioxid. I det nu angivna alternativet

förutsätts att skatten på elkraft finns kvar. Därför bör

avgiften återbetalas till alla elkraftproducenter som använder

fossila bränslen och biobränslen. Återföringen bör ske i

proportion till levererad elmängd. Detta innebär att den

elenergi som genereras vid kärnkraftverk och vattenkraftverk

undantas från sådan återföring av avgiften.

Såsom näringsutskottet har antytt i det föregående har även

andra växthusgaser än koldioxid skadliga effekter på klimatet

m.m. Därför bör även sådana gaser -- t.ex. metan -- omfattas av

punktskatter och avgifter. Kostnadsbelastningen bör i

förhållande till den växthuseffekt som gasen genererar vara

dubbelt så stor som den som nu gäller för koldioxid. Regeringen

bör uppmanas att lägga fram förslag i enlighet med vad som här

har sagts. Med det nu anförda tillstyrker utskottet motion

1990/91:93 (mp) yrkande 4.

10. Råtallolja

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Råtallolja -- som börjar med "Våren 1990" och slutar

med "huvudsak tillgodosedd" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har förståelse för den uppfattning som kommer

till uttryck i de nu behandlade motionerna och som går ut på att

den berörda branschen bör kompenseras för den indirekta skatten

på råtallolja. Utskottet anser emellertid inte att sådan

ersättning bör åstadkommas genom avdrag för skatt eller liknande

skattelindring. Alla fossila bränslen som kan användas för

energialstring bör enligt utskottets mening vara skattebelagda.

I stället bör köpare av råtallolja som används för industriell

förädling kompenseras i särskild ordning genom ett

restitutionssystem. Regeringen bör anmodas att lägga fram

förslag till bestämmelser av denna innebörd. I detta avseende

delar näringsutskottet den uppfattning som kommer till uttryck i

motion 1990/91:Sk630 (s). Synpunkterna om befrielse från skatt

kan emellertid utskottet inte ansluta sig till, varför denna

motion liksom motion 1990/91:Sk720 (c) avstyrks.

11. Energiintensiv industri

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet -- under

rubriken Energiintensiv industri -- som börjar med

"Näringsutskottet anser" och slutar med "avstyrks sålunda" bort

ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner förslaget i motion 1990/91:68 (mp)

yrkande 65 om ett restitutionssystem för den energiintensiva

industrin väl värt att ta fasta på. Under förutsättning att ett

system för energibeskattningen som innebär att all energiskatt

tas ut på energiråvaran införs -- vilket utskottet har

förespråkat i det föregående -- kommer detta att medföra

konsekvenser för den del av den energiintensiva industrin som

möter konkurrens på världsmarknaden.

I lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt finns

bestämmelser som innebär möjlighet för regeringen att medge

nedsättning för visst företag. Den nuvarande tillämpningen av

dessa bestämmelser -- som innebär att den sammanlagda

energiskatten på elkraft och bränslen har begränsats till 1,7%

av de tillverkade produkternas faktiska eller beräknade

försäljningsvärde fritt fabrik -- blir enligt utskottets mening

tekniskt komplicerad. Reglerna är vidare ineffektiva när det

gäller att uppnå målet att energihushållningen skall stimuleras.

Den nuvarande ordningen bör därför ersättas med ett system genom

vilket den del av den energiintensiva industrin som möter

internationell konkurrens får ersättning för viss del av den

kostnadsbelastning som skatterna utgör. Ersättningen bör

beräknas på basis inte av det enskilda industriföretagets

skattebelastning utan av den berörda branschens genomsnittliga

skattebelastning. Den bör utgå per producerad enhet.

Näringsutskottet anser att den nu verksamma utredningen om

nedsättning av energiskatter genom tilläggsdirektiv bör ges i

uppdrag att utreda det nu föreslagna restitutionssystemet.

Riksdagen bör anmoda regeringen att föranstalta härom. Med det

nu sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1990/91:N68 (mp)

yrkandena 64 och 65.

12. Återbetalning av elskatt

Karin Falkmer (m), och Bertil Danielsson (m)

anser att den del av yttrandet -- under rubriken Återbetalning

av elskatt -- som börjar med "Enligt näringsutskottets" och

slutar med "har anförts" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening är det av moderata

samlingspartiet i bl.a. motion 1990/91:N88 föreslagna systemet

för energibeskattning väl ägnat att främja en utveckling av

vindkraftsproduktionen. Med en miljörelaterad energibeskattning,

där nuvarande punktskatter omvandlas till en beskattning av

koldioxidutsläppen, skulle vindkraften inte belastas med vare

sig elskatt eller någon annan punktskatt. Några insatser

härutöver finner utskottet inte erforderliga.

13. Återbetalning av elskatt

Rolf L Nilson (v) och Lars Norberg (mp) anser att den del av

yttrandet -- under rubriken Återbetalning av elskatt -- som

börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "har

anförts" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning utesluter inte ett system

med återbetalning av elskatten till elleverantören att även ett

system med investeringsbidrag tillämpas.

Det är, menar utskottet, nödvändigt att statsmakterna nu

vidtar ändamålsenliga åtgärder för att en snabb och kraftig

utbyggnad av vindkraftsproduktionen skall kunna komma till

stånd. Vid produktion i större skala är kostnaden för vindkraft

konkurrenskraftig jämfört med annan ny elproduktion. Skulle man

därtill väga in kostnaderna för miljöeffekter blir vindkraften

ekonomiskt överlägsen. Riksdagen bör därför besluta att

elskatten -- som för närvarande uppgår till mellan 5 och 7,2 öre

per kWh beroende av område och brukarkategori -- skall återgå

till den som levererar elenergi från vindkraftverk. Motion

1990/91:73 (v) yrkande 11 tillstyrks med vad här har anförts.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna6

Motioner som väckts med anledning av propositionen6

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden7

Yttrande från annat utskott11

Utskottet11

Inledning11

Riktlinjerna för energibeskattningen 12

Kraftvärme14

Avkopplingsbar el16

Fjärrvärme16

Energiintensiv industri17

Små kraftverk18

Råtallolja19

Motorsågsbränsle21

Bensincheckar till utländska turister22

Hemställan22

Reservationer25

1. Riktlinjerna för energibeskattningen (m)25

2. Riktlinjerna för energibeskattningen (c)27

3. Riktlinjerna för energibeskattningen (v)28

4. Riktlinjerna för energibeskattningen (mp)29

5. Svavelskatten (m)31

6. Svavelskatten (mp)32

7. Kraftvärme (m)32

8. Kraftvärme (mp)33

9. Avkopplingsbar el (m)34

10. Fjärrvärme (m)34

11. Fjärrvärme (c)35

12. Fjärrvärme (v)36

13. Energiintensiv industri (c)36

14. Energiintensiv industri (mp)36

15. Råtallolja (m)37

16. Motorsågsbränsle (c)37

Bilaga Näringsutskottets yttrande 1990/91:NU12y39