Bet. 1990/91:SkU28 Ny folkbokföringslag

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1990/91:153 om ny folkbokföringslag m.m.
riksdagens skrivelse Rskr. 1990/91:320 Riksdagsskrivelse 1990/91:320

Bet. 1990/91:SkU28
Utskottsbetänkanden · SkU

Ny folkbokföringslag

1991-05-14 · 26 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Svag — ungefär 3,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1990/91:SkU28, Ny folkbokföringslag

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU28

Ny folkbokföringslag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU28

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en

ny folkbokföringslag med en viss komplettering med anledning av

en motion om statsrådens folkbokföringsort. I övrigt avstyrker

utskottet samtliga motioner som behandlas i ärendet, bl.a. några

c- och mp-motioner från allmänna motionstiden i vilka yrkats att

den instundande omorganisationen av folkbokföringen skall rivas

upp.

Reservationer har avgivits av c och mp var för sig beträffande

huvudmannaskapet för folkbokföringen. I denna fråga har m

avgivit ett särskilt yttrande. Vidare har m, c, v och mp avgivit

ett antal reservationer beträffande olika detaljfrågor i

propositionen samt några frågor som avser tidigare fattade

riksdagsbeslut om ett nytt folkbokföringsregister.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:153 att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. folkbokföringslag,

2. lag om införande av folkbokföringslagen (1991:000),

3. lag om fingerade personuppgifter,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i rättegångsbalken,

6. lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i lagen

(1947:529) om allmänna barnbidrag,

7. lag om ändring i föräldrabalken,

8. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),

9. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,

10. lag om ändring i vallagen (1972:620),

11. lag om ändring i datalagen (1973:289),

12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

13. lag om ändring i namnlagen (1982:670),

14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

15. lag om ändring i äktenskapsbalken,

16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),

17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),

18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om

folkbokföringsregister,

19. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

20. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och

gåvoskatt,

21. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

22. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt

medborgarskap,

23. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i

skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,

24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

25. lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående

upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra

nationell kyrkoförsamling m.m.,

26. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

27. lag om ändring i ärvdabalken,

28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

29. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

30. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension,

31. lag om ändring i brottsbalken,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt, m.m.

33. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i

fastighetsmål,

34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar,

35. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av

könstillhörighet i vissa fall,

36. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga

indelningsdelegerade,

37. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

38. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

39. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

40. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar,

41. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

42. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala

indelningsdelegerade,

43. lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling,

44. lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning,

45. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

46. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-

och sjukvårdspersonalen m.fl.,

47. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

48. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

49. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,

50. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,

51. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,

52. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer

m.m.,

53. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),

54. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

55. lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande

svenskundervisning för invandrare,

56. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),

57. lag om ändring i lagen (1988:491) om

skatteutjämningsbidrag,

58. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,

59. lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande,

60. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda

inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare,

61. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift.

I propositionen läggs fram förslag till en ny

folkbokföringslag.

I den föreslagna lagen ersätts de nuvarande begreppen

kyrkobokföring och mantalsskrivning med ett enhetligt begrepp,

folkbokföring, som avser den löpande registreringen av

befolkningens identitets-, bosättnings- och familjeförhållanden.

Hela det särskilda mantalsskrivningsförfarandet föreslås

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

avskaffat. Bosättningsbegreppet har moderniserats och

förenklats. Även ordningen för beslut om folkbokföring och

handläggning av överklaganden har förenklats.

Lagförslaget innehåller vidare en bestämmelse som syftar till

att hindra att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att

söka rätt på en person i syfte att hota eller på annat sätt

förfölja denne. En förföljd person skall kunna beredas skydd

genom att han eller hon efter ansökan hos skattemyndigheten får

behålla sin tidigare folkbokföringsort när han eller hon

flyttat eller avser att flytta från en bostad på grund av

förföljelse. Dessutom föreslås en särskild lag som reglerar

möjligheterna för en person som är utsatt för ett allvarligt hot

att efter prövning av domstol registreras med fingerade

personuppgifter.

Propositionen innehåller slutligen förslag till följdändringar

i lagar där begreppen mantalsskrivning, kyrkobokföring och

pastorsämbete förekommer.

Den nya folkbokföringslagen föreslås träda i kraft den 1 juli

1991. Lagändringarna till följd av mantalsskrivningens

upphörande föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Sk65 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att kommunerna ges rätt att hos den

lokala skattemyndigheten begära prövning av viss persons

folkbokföring oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller

ej,

2. att riksdagen beslutar att den flyttande på

flyttningsblanketten genom kryssmarkering bör upplysa om denne

genom ägande eller förhyrning disponerar bostad utöver den till

vilken flyttning anmäls.

1990/91:Sk66 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva riksdagens beslut om ny

organisation för folkbokföringen med överföring av ansvaret för

folkbokföringen från svenska kyrkan till skattemyndigheterna i

enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna att staten bör ta det fulla

kostnadsansvaret för vården av kyrkobokföringsarkiven i enlighet

med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna att landsarkiven i vissa situationer skall

ha skyldighet att ta emot arkivalier från pastorat i enlighet

med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar bibehålla nuvarande ordning med allmänt ombud i

folkbokföringsmål.

1990/91:Sk67 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

fastighetsägare inte bör åläggas att lämna uppgifter om vem som

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

bor i deras fastigher.

1990/91:Sk68 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om principerna för postverkets agerande i samband med ny

folkbokföringslag.

1990/91:Sk69 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att nuvarande bestämmelser när det gäller statsråds

folkbokföring bibehålls.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Sk346 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler så att

mantalsskrivning sker från den dag man bosätter sig i en kommun.

1990/91:Sk901 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att förberedelserna för folkbokföring med

hjälp av automatisk databehandling vid skattekontor och

försäkringskassor bör avbrytas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att folkbokföringen bör ske i lokala

folkbokföringsmyndigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en alternativ organisation med

datorisering vid pastorsexpeditionerna bör utredas,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

ändring i datalagen att försäljning av personuppgifter från

folkbokföringsregister ej tillåts.

1990/91:Sk902 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att

pastorsexpeditionerna ersätter försäkringskassorna vid

medverkan i det framtida folkbokföringsarbetet i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att något centralt

folkbokföringsregister inte skall införas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet att skilja

folkbokföringsverksamheten från skattemyndigheternas övriga

verksamhet.

1990/91:Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Ju822 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheterna att byta personnummer.

1990/91:Sk904 av Olof Johansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:K618 -- yrkas

1. att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut om ny

organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:258) om

överföring av ansvaret för folkbokföringen från svenska kyrkan

till lokala skattemyndigheten samt som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att svenska kyrkan även i

fortsättningen skall ansvara för folkbokföringen,

2. att -- vid avslag på yrkande 1 -- riksdagen som sin mening

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lag om

församlingsregister.

1990/91:Sk906 av Birgit Henriksson (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:Ju226 -- yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om såväl restriktivare användning av personnummer som

möjligheter att kunna byta personnummer.

Yttrande av annat utskott

Konstitutionsutskottet har avgett yttrande över propositionen

och motionerna. Yttrandet (1990/91:KU5y) är fogat som bilaga

till detta betänkande.

Utskottet

Huvudmannaskap för folkbokföringen

I oktober 1987 fattade riksdagen principbeslut om en ny

organisation av folkbokföringen. Detta beslut innebär bl.a. att

ansvaret för den löpande folkbokföringen skall föras över från

pastorsämbetena till skattemyndigheterna och att de allmänna

försäkringskassorna skall integreras i folkbokföringsarbetet.

Omorganisationen skall genomföras den 1 juli 1991.

Riksdagen har härefter byggt vidare på beslutet, dels genom

att i olika omgångar bevilja anslag till förberedelserna och

dels genom att anta en ny lag om folkbokföringsregister. I det

sistnämnda sammanhanget beslutades också hur folkbokföringen

skall inordnas i skattemyndigheternas nya organisation, hur de

allmänna försäkringskassorna skall medverka i arbetet med

folkbokföringen och hur ADB-stödet för verksamheten skall vara

uppbyggt.

I den nu föreliggande propositionen föreslås en ny

folkbokföringslag med nya regler om bl.a. bosättningsbegreppet

samt om beslutsordning och handläggning av överklaganden.

Dessutom föreslås en bestämmelse som syftar till att hindra att

uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att söka rätt på en

person i syfte att hota eller på annat sätt trakassera denne.

I tre motioner har förslag lagts fram som syftar till att riva

upp 1987 års principbeslut om en omorganisation. I motionerna

Sk904 (yrkande 1) av Olof Johansson m.fl. (c) -- med hänvisning

till motion K618 -- och Sk66 (yrkande 1) av Görel Thurdin m.fl.

folkbokföringen upphävs och att uppgiften även i fortsättningen

skall handhas av svenska kyrkan. I motion Sk901 (yrkandena 1--3)

av Kjell Dahlström m.fl. (mp) krävs att förberedelserna för

folkbokföring vid skattekontor och försäkringskassor avbryts.

Enligt de sistnämnda motionärerna bör folkbokföringen i stället

ske i lokala folkbokföringsmyndigheter. De förslår också att en

alternativ organisation med datorisering vid pastorsämbetena

utreds.

Utskottet vill erinra om att det principbeslut om en

omorganisation som fattades i oktober 1987 grundar sig på

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

mångåriga utredningsarbeten som visar att folkbokföringen är i

stort behov av en rationalisering och förbättring. Riksdagen har

också flera gånger prövat frågan om att riva upp beslutet på

grund av väckta motioner men har ansett att omorganisationen bör

genomföras. Utskottet finner ingen anledning att nu -- när

endast någon månad återstår till ikraftträdandet -- ompröva

denna bedömning. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna

Sk904, Sk66 och Sk901 i nu behandlade delar.

Hemortskommun vid beskattning

I propositionen föreslås att mantalsskrivningen avskaffas och

att hemortskommunen vid beskattning för fysisk person

som är bosatt i landet även i fortsättningen skall vara den

kommun där vederbörande författningsenligt skall vara

folkbokförd den 1 november andra året före taxeringsåret.

I motion Sk346 av Birgitta Hambraeus (c) föreslås

skattskyldighet till kommunen från och med den dag man fyllt i

postens blankett om definitiv flyttning.

Enligt utskottets uppfattning skulle ett genomförande av

motionärens idé innebära så många praktiska och administrativa

olägenheter att utskottet avvisar tanken. Utskottet tillstyrker

således propositionen och avstyrker motionen.

Folkbokföringsort för statsråd m.fl.

Utgångspunkten för folkbokföringen kommer liksom hittills att

vara att en person skall anses bosatt där han faktiskt vistas.

Detta innebär i första hand den plats där personen normalt

tillbringar sin dygnsvila.

Samtidigt har man strävat efter att utforma de nya

bosättningsreglerna så att familjen i större utsträckning än nu

hålls samman i folkbokföringen även om en familjemedlem av något

skäl delvis tillbringar sin dygnsvila på en annan plats.

Reglerna om dubbel bosättning, dvs. när en person regelmässigt

har sin dygnsvila på mer än en plats, har utformats i enlighet

härmed. Den som har dubbel bosättning skall enligt den nya lagen

anses bosatt där han har gemensam bostad med sin familj -- make,

sambo eller barn -- eller där han med hänsyn till övriga

omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist. När det

gäller ensamstående personer och familjer som gemensamt har en

dubbel bosättning bör enligt propositionen -- liksom nu --

arbetsförhållandena vara utslagsgivande för bedömningen av

bosättningsort.

De nya reglerna om var man skall anses bosatt vid tillfälliga

vistelser på annan ort anknyter till det nu anförda.

Propositionen innebär bl.a. att en tillfällig vistelse som är

avsedd att vara högst sex månader och som utgör ett avbrott i en

annars pågående bosättning inte skall anses leda till ändrad

bosättning. Om familjen bor kvar på den ursprungliga

bostadsorten skall motsvarande gälla även om den tillfälliga

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

vistelsen på annan ort är avsedd att vara en längre tid. För

personer som saknar familj eller för makar som båda vistats

borta från sitt ordinarie hem bör däremot enligt propositionen

en sex månaders vistelse på annan ort normalt leda till ändrad

bosättning.

Om den tillfälliga vistelsen på annan ort föranleds enbart av

uppdrag som riksdagsledamot eller av vissa andra omständigheter

mer eller mindre av tvångskaraktär -- värnpliktstjänstgöring

eller vistelse på olika typer av vårdinstitutioner -- skall

enligt propositionen bortavistelsen inte leda till ändrad

bosättning (se 10 § förslaget till ny folkbokföringslag).

Eftersom i dessa fall i första hand familjens hemvist ändå skall

vara utslagsgivande för vilken plats som skall anses som

bosättningsort kommer regeln främst att få betydelse för

ensamstående som enbart på grund av ett riksdagsuppdrag m.m.

vistas borta från sin ordinarie bostad i mer än sex månader. För

att fråga skall uppkomma att folkbokföra en person som på grund

av en sådan omständighet flyttat hemifrån på den nya orten --

för riksdagsledamöter normalt Stockholm -- måste konstateras att

han eller hon flyttat dit av annan anledning än

riksdagsledamotskapet, värnpliktstjänstgöringen eller vad det

kan vara fråga om i det aktuella fallet.

I den nu gällande folkbokföringslagen finns en särskild

bestämmelse som innebär att statsråd som för att utöva

statsrådsämbetet flyttar från församling, där han eller hon var

bosatt vid utnämningen, fortfarande får vara kyrkobokförd där

(21 §). Motsvarande gäller under vissa omständigheter den som

har förordnats av regeringen till ledamot i kommitté eller

kommission eller fått uppdrag att biträda i statsdepartement som

sakkunnig eller fått särskilt uppdrag av riksdagen (22 §). Denna

rätt att vara kvarskriven är personlig och gäller inte en

eventuell familj. Rätten att vara kvarskriven gäller inte heller

en flyttning som inte beror på utövandet av tjänsten.

Förslaget i propositionen innebär att dessa bestämmelser

utmönstras. Folkbokföringen för statsråd m.fl. från landsorten

som vistas i Stockholm -- för att fullgöra sina uppgifter eller

av annan anledning -- kommer således att följa de allmänna

reglerna enligt den nyss lämnade redovisningen. Detta innebär

att t.ex. statsråd som är ensamstående och som uppehåller sig i

Stockholm mer än sex månader för att utöva sitt ämbete mister

möjligheten att vara folkbokförd på den ort ute i landsorten där

han eller hon bodde vid utnämningen.

I motion Sk69 av Hugo Hegeland (m) yrkas bibehållande av

nuvarande regler för statsråd. Motionären åberopar praktiska

skäl för att statsråden skall få behålla sin nuvarande valfrihet

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

i fråga om folkbokföringen.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande -- vilket är fogat

som bilaga till detta betänkande -- anfört att det saknas skäl

att i folkbokföringssammanhang behandla statsråd annorlunda än

riksdagsledamöter. Även kommittéledamöter samt sakkunniga i

departement och personer som erhållit särskilt uppdrag av

riksdagen, dvs. de grupper som omfattas av den nuvarande 22 §

folkbokföringslagen, bör enligt konstitutionsutskottets

bedömning bli föremål för samma behandling i

folkbokföringshänseende som riksdagsledamöter.

Konstitutionsutskottets ståndpunkt torde bl.a. innebära

följande. För statsråd m.fl. som har familj och som vid

utnämningen hade sin bostad utanför Stockholm men som vistas i

Stockholm för att utöva sitt ämbete, samtidigt som den övriga

familjen bor kvar ute i landsorten, upphör i normalfallet den

nuvarande möjligheten att skriva sig på den fastighet i

Stockholm där de bor för att fullgöra sitt uppdrag.

Utslagsgivande för den folkbokföringsmässiga bosättningen blir i

stället i första hand familjens hemvist. Om däremot ett statsråd

m.fl. i en motsvarande situation avvecklar sin

folkbokföringsmässiga anknytning till den tidigare orten och

flyttar till Stockholm med sin familj -- och det med fog kan

hävdas att flyttningen inte enbart beror på utövandet av

tjänsten -- bör liksom hittills vederbörande skrivas på den nya

fastighet där familjen bosatt sig. Om statsrådet m.fl. däremot

behåller något anknytningsmoment till den tidigare orten --

t.ex. en bostad -- får folkbokföringsfrågan i det enskilda

fallet bedömas med hänsyn till samtliga föreliggande

omständigheter.

Statsråd m.fl. som är ensamstående och som uppehåller sig i

Stockholm för att utöva sitt ämbete får ha kvar möjligheten att

vara folkbokförd på den ort ute i landsorten där han eller hon

bodde vid utnämningen, åminstone så länge det inte kan

konstateras att vederbörande vistas i Stockholm även av andra

anledningar än tjänsten.

I praktiken torde den av konstitutionsutskottet förordade

ordningen inte innebära några större skillnader mot vad som

gällt tidigare. Konstitutionsutskottets förslag torde således

innebära att syftet med motion Sk69 infrias.

Skatteutskottet delar konstitutionsutskottets uppfattning att

skäl saknas att i folkbokföringssammanhang behandla statsråd

annorlunda än riksdagsledamöter. Även politiskt tillsatta

tjänstemän och politiskt sakkunniga i departement, vars

anställning är beroende av de politiska förhållandena, bör

omfattas av bestämmelserna, liksom kommittéledamöter och av

riksdagen särskilt tillkallade uppdragstagare. Utskottet

föreslår därför att riksdagen med anledning av motionen

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

kompletterar 10 § förslaget till ny folkbokföringslag i enlighet

med det anförda.

Flyttningsanmälan

Förslaget i propositionen innebär att den som flyttat skall

anmäla detta inom en vecka. Vilka uppgifter som en

flyttningsanmälan skall innehålla anges i lagen, vilket bl.a.

innebär att den flyttande inte behöver ange något eventuellt

ytterligare bostadsinnehav.

I motion Sk65 (yrkande 2) av Hugo Hegeland (m) föreslås att

bestämmelserna utökas med en föreskrift om att den flyttande på

flyttningsblanketten genom kryssmarkering upplyser om hon eller

han disponerar bostad utöver den till vilken flyttning anmäls.

Motionären anser att en sådan upplysningsskyldighet behövs

särskilt i storstäderna för att man skall komma till rätta med

problemet med skenskrivningar på fritidsfastigheter i andra

kommuner.

Enligt konstitutionsutskottets mening kan det inte anses

nödvändigt att införa en sådan uppgiftsskyldighet som

föreslagits i motionen. Skatteutskottet delar denna uppfattning

och tillstyrker därför propositionen och avstyrker motion Sk65 i

denna del.

Postens uppgifter i samband med mottagandet av en

flyttningsanmälan

Förslaget i propositionen innebär bl.a. att en

flyttningsanmälan liksom hittills skall få göras på postkontor.

I motion Sk68 av Margitta Edgren (fp) föreslås olika

föreskrifter om postens uppgifter i samband med mottagande av en

flyttningsanmälan, bl.a. en lagstadgad skyldighet att

vidarebefordra anmälan till folkbokföringen och även till

statens person- och adressregister.

Enligt utskottets uppfattning ankommer det i första hand på

regeringen att pröva behovet av verkställighetsföreskrifter av

den typ som efterlyses av motionären. Utskottet avstyrker därför

motion Sk68.

Uppgifter från fastighetsägare

I propositionen föreslås att den nuvarande skyldigheten för

fastighetsägare att löpande lämna bostadsanmälan slopas. I

stället skall skattemyndigheten ha rätt att förelägga en

fastighetsägare att uppge till vilka hon eller han upplåter

bostad och vilka som enligt hennes eller hans kännedom bor i

bostaden.

Gösta Lyngå m.fl. (mp) motsätter sig i motion Sk67 att

fastighetsägare får åläggas att lämna uppgifter om vem som bor i

deras fastigheter. Uppgiftsskyldigheten härom innebär enligt

motionärerna en oacceptabel integritetskränkning.

Konstitutionsutskottet erinrar i sitt yttrande om att

propositionens förslag innebär en begränsning i

uppgiftsskyldigheten i förhållande till vad som gäller i dag.

Enligt konstitutionsutskottets mening väger behovet av att kunna

kontrollera om folkbokföringen är rätt tyngre än den eventuella

integritetskränkning som uppgiftsskyldigheten skulle kunna

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

innebära. Skatteutskottet, som är av samma uppfattning,

tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk67.

Kommuns rätt att begära prövning av folkbokföring

Förslaget i propositionen går ut på att skattemyndigheterna

efter anmälan eller på eget initiativ skall besluta om en person

skall folkbokföras inom länet. Beslut om en persons

folkbokföring på fastighet eller liknande skall kunna

överklagas, bl.a. av en berörd kommun. Överklagandetiden för en

kommun föreslås till tre veckor från den dag beslutet

meddelades.

I motion Sk65 (yrkande 1) av Hugo Hegeland (m) yrkas att

kommun skall få begära prövning av viss persons folkbokföring

oavsett om beslutet härom vunnit laga kraft eller ej. Förslaget

syftar till att ge kommunerna bättre möjligheter att komma till

rätta med skenskrivningar i andra kommuner.

Enligt konstitutionsutskottet kan kommunerna bevaka sin rätt

även med den i propositionen föreslagna besvärsordningen.

Intresset för den enskilde att veta när hans folkbokföring

vinner laga kraft mot kommunen väger enligt

konstitutionsutskottets mening tyngre än nackdelen för kommunen

när det gäller möjligheten att utnyttja överklaganderätten.

Skatteutskottet delar denna uppfattning och tillstyrker

propositionen i denna del och avstyrker yrkande 1 i motion Sk65.

Allmänt ombud

Enligt propositionen bör riksskatteverket överta de uppgifter

som det allmänna ombudet nu har i folkbokföringsmål. Syftet är

att åstadkomma en samordning med vad som i övrigt gäller i fråga

om det allmännas processföring på skatteområdet.

I motion Sk66 (yrkande 4) av Görel Thurdin m.fl. (c) yrkas

avslag på propositionen i denna del. Motionärerna anser under

åberopande av rättssäkerhetsskäl att nuvarande ordning med

allmänt ombud i folkbokföringsmål bör bibehållas.

Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att

praktiska skäl talar för den ordning som föreslagits i

propositionen. De invändningar om försämrad rättssäkerhet som

riktats mot propositionens förslag i motion Sk66 finner

utskottet inte bärande. Utskottet tillstyrker därför

propositionen i denna del och avstyrker motionen i motsvarande

del.

Skydd för förföljda personer

I propositionen föreslås att en person som på grund av

förföljelse flyttar från en bostad skall kunna få behålla sin

tidigare folkbokföringsort (kvarskrivning). Dessutom

skall en person som är utsatt för ett allvarligt hot kunna

registreras med fingerade personuppgifter. Samtliga

identifierande uppgifter i folkbokföringen skall kunna få bytas

ut och sambandet med den tidigare identiteten utplånas

(identitetsbyte).

I motionerna Sk903 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) och Sk906

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

(delvis) av Birgit Henriksson (m) begärs -- med hänvisning till

motiveringar i motion Ju822 resp. Ju226 -- bättre möjligheter

att byta personnummer för förföljda kvinnor som är i behov av

skydd.

Genom förslaget i propositionen tillgodoses en begäran som

riksdagen tidigare på utskottets förslag riktat till regeringen

om att förbättra möjligheterna för personer som utsätts för

våld, hotelser och trakasserier att freda sig mot att bli

uppspårade genom användning av folkbokföringsregistret.

Utskottet finner liksom konstitutionsutskottet att den

föreslagna ordningen utgör en väl avvägd lösning på ett svårt

problem och tillstyrker propositionen i denna del. Motionerna

Sk903 och Sk906 i denna del får enligt utskottets mening anses

tillgodosedda.

Försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsverksamheten

m.m.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom tanken att

försäkringskassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet genom

att lämna information till allmänheten, tillhandahålla

blanketter och hjälpa enskilda med att upprätta anmälningar

eller kontrollera anmälningar som dessa har upprättat på egen

hand (prop. 1990/91:53, bet. 1990/91:SkU9). Förslaget i den nu

föreliggande propositionen innebär att de allmänna

försäkringskassorna -- jämte skattemyndigheterna -- skall ta

emot anmälningar, förutom om flyttning också om namn och

gemensam vårdnad samt ansökningar om hindersprövning. Prövningen

skall dock göras av den skattemyndighet där vederbörande är

folkbokförd.

I motion Sk902 (yrkande 1) av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

begärs förslag om en överföring till pastorsexpeditionerna av

försäkringskassornas uppgifter i det framtida

folkbokföringsarbetet. Enligt motionärerna skulle härmed

kompetensen, närheten till och tillgängligheten för allmänheten

i betydligt högre grad garanteras.

Att som regeringen föreslår låta försäkringskassorna medverka

genom att ta emot vissa anmälningar och dylikt ligger enligt

utskottets mening i linje med riksdagens tidigare beslut om

försäkringskassornas medverkan i folkbokföringsarbetet. Vad

gäller frågan om att dessutom låta svenska kyrkan ta hand om

vissa uppgifter vill utskottet till att börja med erinra om att

man vid vigsel även i fortsättningen skall kunna göra anmälan om

efternamn till vigselförrättaren och vid dop inom svenska kyrkan

göra anmälan om förnamn till dopförrättaren. Tanken att

därutöver anförtro olika folkbokföringsuppgifter åt svenska

kyrkan, antingen detta skulle ske parallellt med eller i stället

för försäkringskassorna, har utskottet tidigare avvisat med

motiveringen att en organisation med tre olika förvaltningar i

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

en funktion skulle innebära fler olägenheter än fördelar.

Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter har

tillkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande. Med

hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker

motion Sk902 i denna del.

Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven

Beträffande förvaringen av kyrkobokföringsarkiven föreslås i

propositionen att pastor skall sköta dessa arkiv till dess att

de kan tas om hand av landsarkiven och att pastoraten skall ha

det ekonomiska ansvaret för arkivvården.

I motion Sk66 (yrkande 2) av Görel Thurdin m.fl. (c) begärs

ett tillkännagivande om att staten bör ta fullt kostnadsansvar

för vården av kyrkobokföringsarkiven. Den ordning som föreslås i

propositionen finner motionärerna orättfärdig.

Utskottet vill erinra om att pastoraten redan i dag svarar för

att pastor har lokaler, personal och det som i övrigt behövs för

arkivvården. Storleken av församlingsskatteuttaget grundar sig

bl.a. på detta förhållande. Den ordning som föreslås

övergångsvis i propositionen innebär ingen ändring jämfört med

nuvarande förhållanden med avseende på det ekonomiska ansvaret.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker motion Sk66 i aktuell del.

Landsarkivens övertagande av arkivhandlingar

I propositionen föreslås att övergångsbestämmelserna till den

nya folkbokföringslagen förses med en bestämmelse om att

pastorernas vård av kyrkobokföringshandlingar skall ske enligt

arkivlagens bestämmelser till dess att handlingarna har

överlämnats till en statlig arkivmyndighet. Detta innebär bl.a.

att landsarkiven när som helst kan överta arkivhandlingarna från

pastor.

I motion Sk66 (yrkande 3) av Görel Thurdin m.fl. (c)

förespråkas att det föreskrivs en skyldighet för landsarkiven

att ta emot arkivalier från pastorat i samband med t.ex.

pastoratsregleringar då vissa expeditioner upphör eller när

pastoraten på grund av verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl

avyttrar lokaler. I motionen begärs ett tillkännagivande härom.

Enligt vad utskottet erfarit är landsarkivens resurser

begränsade när det gäller att överta arkivhandlingar från

pastoraten. Att föreskriva en skyldighet om ett sådant

övertagande är därför enligt utskottets uppfattning inte

lämpligt. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen

och avstyrker motion Sk66 i berörd del.

Församlingsregister

I motion Sk904 (yrkande 2) av Olof Johansson m.fl. (c) begärs

-- med hänvisning till motivering i motion K618 -- ett uttalande

om införande av församlingsregister i enlighet med ett förslag

av svenska kyrkans centralstyrelse. Motionärerna hänvisar bl.a.

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

till behovet av hjälp från kyrkan till polis, sociala

myndigheter och andra t.ex. vid stora olyckor och katastrofer.

Mot bakgrund av att erforderliga föreskrifter härom enligt

uppgift kommer att införas i datainspektionens

författningssamling finner konstitutionsutskottet att syftet med

motionen får anses vara uppfyllt. I sammanhanget understryker

konstitutionsutskottet också vikten av att hanteringen av

befolkningsregister är så organiserad att bl.a. eftersökningar

av anhöriga i samband med olyckor och katastrofer underlättas.

Skatteutskottet har inte funnit anledning att göra en annan

bedömning än konstitutionsutskottet i denna fråga. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Folkbokföringen i skatteförvaltningen

I motion Sk902 (yrkande 3) av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

krävs en klar åtskillnad mellan folkbokföringsverksamheten och

skattemyndigheternas övriga verksamhet. Härigenom skulle man

enligt motionärerna minska risken för en oacceptabelt stor

koncentration av uppgifter om den enskilde hos

skattemyndigheten.

Motionen anknyter till riksdagens beslut i höstas (prop.

1990/91:53, SkU9) som bl.a. innebar att folkbokförings- och

beskattningsverksamheten inte i organisatoriskt hänseende skulle

föras till skilda arbetsenheter. I ställningstagandet vägdes in

att ett lokalt skattekontor får terminalåtkomst endast till det

lokala register som avser kontorets verksamhetsområde.

Skatteutskottet förutsatte att frågan om en avvägning mellan å

ena sidan den enskildes integritetsbehov och å andra sidan det

allmännas krav på rationalitet och effektivitet i förvaltningen

samt de praktiska konsekvenserna av den valda organisatoriska

lösningen skulle följas med uppmärksamhet inom

regeringskansliet. Utskottet har inte funnit skäl att nu ändra

sitt tidigare ställningstagande utan avstyrker motion Sk902 i

denna del.

Centralt referensregister

I motion Sk902 (yrkande 2) av Knut Wachtmeister m.fl. (m)

begärs ett beslut av riksdagen att inte införa något centralt

folkbokföringsregister. Liknande skäl som beträffande det nyss

behandlade motionsyrkandet åberopas.

Även denna fråga omfattades av riksdagens beslut i höstas

(prop. 1990/91:53, SkU9). Enligt beslutet skall de lokala

registren inom den lokala skatteförvaltningen kompletteras med

ett centralt register som innehåller vissa grundläggande

referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter behöver ha

tillgång till. I detta sammanhang avslog riksdagen -- helt i

enlighet med utskottets hemställan -- ett motionsyrkande

liknande det nu aktuella. Utskottet har, liksom

konstitutionsutskottet, inte funnit anledning att nu ändra på

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

sin bedömning att ett centralt register med vissa grundläggande

referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har

tillgång till behövs för att möjliggöra en så smidig

handläggning som möjligt av ärenden som berör mer än ett

skattekontor. Utskottet avstyrker därför motion Sk902 även i nu

behandlad del.

Restriktivare användning av personnummer

I motion Sk906 (delvis) av Birgit Henriksson (m) begärs -- med

hänvisning till innehållet i motion Ju226 -- ett uttalande om en

restriktivare användning av personnummer.

I sitt yttrande till skatteutskottet hänvisar

konstitutionsutskottet till en nyligen antagen lagstiftning som

innebär att regleringen av användningen av personnummer numera

stramats upp. I likhet med konstitutionsutskottet finner

skatteutskottet att syftet med motionsyrkandet härigenom får

anses tillgodosett och avstyrker därför motionen i denna del.

Försäljning av personuppgifter ifrån folkbokföringsregister

I motion Sk901 (yrkande 4) av Kjell Dahlström m.fl. (mp)

begärs förslag om förbud mot försäljning av personuppgifter för

kommersiella ändamål.

Beträffande detta motionsyrkande har konstitutionsutskottet

erinrat om att konstitutionsutskottet nyligen tillstyrkt

införandet av en bestämmelse av innebörd att försäljning inte

får ske av uppgifter ur ett personregister hos en myndighet

annat än när det finns särskilt stöd för detta i lag, förordning

eller särskilt beslut av regeringen. Med hänsyn härtill

avstyrker skatteutskottet motionen i denna del.

Lagförslagen

10 § förslaget till ny folkbokföringslag (lagförslag 1) bör

ändras till att omfatta statsråd m.fl. i enlighet med vad

utskottet förordat ovan i avsnittet om folkbokföringsort för

statsråd m.fl. Vidare bör de föreslagna ändringarna i 20 § lagen

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (lagförslag 34) och

i 9 § lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar (lagförslag 40)

anpassas till de ändringar i samma paragrafer som riksdagen

nyligen beslutat om på justitieutskottets hemställan (se bet.

1990/91:JuU18). I övrigt tillstyrker utskottet propositionens

lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudmannaskap för folkbokföringen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk904 yrkande 1,

1990/91:Sk66 yrkande 1 och 1990/91:Sk901 yrkandena 1--3,

res. 1 (c)

res. 2 (mp)

s.y. (m)

2. beträffande hemortskommun vid beskattningen

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del

och avslår motion 1990/91:Sk346,

3. beträffande folkbokföringsort för statsråd m.fl.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:153 i

denna del och motion 1990/91:Sk69 beslutar att statsråd m.fl.

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

skall omfattas av samma undantag från ändrad bosättning vid

tillfällig vistelse som bl.a. riksdagsledamöter,

4. beträffande flyttningsanmälan

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del

och avslår motion 1990/91:Sk65 yrkande 2,

res. 3 (m)

5. beträffande postens uppgifter i samband med mottagandet

av flyttningsanmälan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk68,

6. beträffande uppgifter från fastighetsägare

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del

och avslår motion 1990/91:Sk67,

res. 4 (mp)

7. beträffande kommuns rätt att begära prövning av

folkbokföring

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:153 i denna del

och avslår motion 1990/91:Sk65 yrkande 1,

res. 5 (m, v)

8. beträffande allmänt ombud