Bet. 1990/91:SkU3

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU03

Deklarations- och kontrollfrågor i anslutning till

skattereformen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:5 om en

modernisering av företagens självdeklarationer och

förfarandefrågor i anslutning till skattereformen, m.m.

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar. Med

anledning av propositionen och en i ärendet väckt motion (c)

föreslår utskottet bl.a. att de föreslagna nya reglerna om

skyldighet att betala preliminär skatt på räntor och utdelningar

skall tillämpas fr.o.m. den 1 april 1991 i stället för den 1

januari 1991. Övriga i ärendet väckta motioner avstyrks av

utskottet.

Vid betänkandet har fogats elva reservationer (m, c, mp) och

ett särskilt yttrande (c).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:5 att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om uttag av prelimär B-skatt från en fysisk person

under uppbördsåret 1991/92,

7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och

från utlandet m.m.,

8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).

I propositionen föreslås en modernisering av företagens

uppgiftslämnande i självdeklarationerna. Uppgiftslämnandet görs

enhetligt och anpassas till den eftersträvade inriktningen av

kontrollverksamheten, företagens bokföring och den tekniska

utvecklingen. Genom förslaget förbättras möjligheterna till en

mera likformig och effektiv kontroll av företagen. För många

företag innebär förslaget förenklingar genom att de uppgifter

som skall lämnas kan hämtas direkt ur bokföringen.

Det nya uppgiftslämnandet föreslås gälla fr.o.m. 1992 års

taxering. Företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut

ges dock möjlighet att vid taxeringen 1992 i stället lämna

uppgifter enligt nuvarande ordning.

I propositionen föreslås vidare att preliminär skatt i

allmänhet skall tas ut på fysiska personers kapitalinkomster i

form av räntor och utdelningar med normalt 30%. Den

preliminära skatten skall innehållas och betalas in av det

kreditinstitut eller liknande som gottskriver eller betalar ut

avkastningen under förutsättning att det är skyldigt att lämna

kontrolluppgift beträffande avkastningen. Genom förslaget

behöver den som endast har sådana inkomster inte lämna någon

självdeklaration eller själv betala in någon skatt.

De nya reglerna om preliminär skatt på avkastning föreslås

gälla fr.o.m. den 1 januari 1991.

Uttaget av preliminär B-skatt för fysiska personer föreslås

sänkt från normalt 120% till 110% av den slutliga skatten

året före inkomståret. Förslaget avser dock endast B-skatten för

1991.

Propositionen innehåller också en rad ändringar av

huvudsakligen följdkaraktär med anledning av de omfattande

förändringar av skattereglerna som riksdagen nyligen beslutat om

(prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356).

Slutligen föreslås att kontrolluppgiftsskyldigheten

beträffande räntor skall utvidgas till att omfatta också räntor

till personer som inte är bosatta i Sverige.

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-72 NY SIDA

Motionerna

1990/91:Sk4 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda mp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår den del av propositionen som handlar

om preliminär skatt på avkastning av kapital m.m.,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att barn

skall medges rätt till sparavdrag på 1600 kr.

1990/91:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari -- såvitt nu är i

fråga -- yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen vad avser att

handelsbolag skall lämna de närmare uppgifterna om

näringsverksamhet för taxeringsarbetet,

2. att riksdagen beslutar att de nya reglerna för företagens

uppgiftslämnande skall gälla från och med 1993 års taxering,

3. att riksdagen med avslag på propositionen beträffande

registrering i skatteregister hos regeringen begär förslag om

ändring i skatteregisterlagen i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen avslår förslaget i propositionen beträffande

uppgifter om koncernförhållanden,

6. att riksdagen avslår förslaget om införande av

preliminärskatt för räntor och utdelningar,

7. att riksdagen beslutar införa ett särskilt grundavdrag vid

inkomst av kapital på 1000 kr. från och med den 1 januari 1991

i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen avslår förslaget om skyldighet att ange

personnummer när konto öppnas i bank m.m.,

9. att riksdagen, om propositionen bifalls vad avser

preliminärskatteuttag på ränta och utdelningar, ändrar

ikraftträdandet till den 1 januari 1992,

10. att riksdagen beslutar att preliminär B-skatt för fysisk

person skall beräknas till samma belopp som den slutliga skatt

som påförts året före inkomståret.

1990/91:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:5 beslutar

att preliminärskatteavdrag ej skall göras på konto som avslutas

och där tillgodoförd ränta understiger 100 kr. i enlighet med

vad i motionen anförts,

2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:5 beslutar

att berört utskott fastställer ikraftträdandeperiod för regler

för preliminärskatt på fysiska personers kapitalinkomster i

enlighet med vad i motionen anförts.

Yttrande av annat utskott

Skatteutskottet har inhämtat konstitutionsutskottets yttrande

angående vissa förslag i propositionen. Konstitutionsutskottets

yttrande (1990/91:KU2y) har fogats som bilaga till detta

betänkande.

Utskottet

Inledning

Våren 1990 beslutade riksdagen om en skattereform som innebär

omfattande ändringar i inkomst- och företagsbeskattningen

fr.o.m. 1992 års taxering (prop. 1989/90:110, bet. SkU30, rskr.

356). Riksdagen beslutade under våren också om förändringar i

skatteorganisationen, och i det sammanhanget ersattes 1956 års

taxeringslag av en ny taxeringslag och en särskild lag om

kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet (prop. 1989/90:74,

bet. SkU32, rskr. 217). Vid tidpunkten för de nämnda

riksdagsbesluten kunde frågan om erforderliga anpassningar i

förfarandereglerna med anledning av den reformerade inkomst- och

företagsbeskattningen inte behandlas. Beträffande exempelvis

reglerna om kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet skulle

regeringen senare lägga fram förslag till riksdagen.

I proposition 1990/91:5 har regeringen nu lagt fram förslag om

ändrade regler för kontrolluppgifts- och deklarationsskyldighet

och andra ändringar i förfarandereglerna. Till stor del är de

föreslagna lagändringarna rena konsekvensändringar till de nya

materiella skatteregler som tillkommit genom skattereformen.

Några av lagändringarna bygger också på att riksdagen antar den

proposition om värdepappersfonder som nyligen beretts av

näringsutskottet (prop. 1989/90:153, bet. 1990/91:NU4). På ett

par punkter gäller proposition 1990/91:5 dessutom mer

genomgripande förändringar i förfarandet. Det ena är ett nytt

system för företagens uppgiftslämnande vid taxeringen på

grundval av förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet

och ett utredningsarbete som utförts av riksskatteverket. Det

andra genomgripande förslaget gäller införande av ett system för

uttag av preliminärskatt på räntor och utdelningar till i

Sverige bosatta fysiska personer och svenska dödsbon.

Propositionen i denna del baseras på ett förslag av

inkomstskatteutredningen i betänkandet (SOU 1989:33) Reformerad

inkomstbeskattning.

Flera betänkanden som skatteutskottet lämnar under hösten

innehåller frågor som anknyter till skattereformen. Betänkandet

1990/91:SkU6 om fastighetstaxering och betänkandet 1990/91:SkU7

om nya omprövningsregler vid uppbörd av inkomstskatter och

socialavgifter innehåller vissa sådana frågor. I ett senare

betänkande, 1990/91:SkU10, kommer utskottet att behandla de

kvarstående frågor med anledning av skattereformen som tagits

upp i regeringens proposition 1990/91:54.

Företagens uppgiftslämnande för taxering

I proposition 1990/91:5 föreslås ett nytt system för

företagens uppgiftslämnande för taxeringen. Uppgiftslämnandet

skall vara anpassat till den redovisning många företag har för

egen del. Uppgifterna skall lämnas enligt ett visst schema, och

detaljeringsgraden skall vara oberoende av om företaget avslutar

sina räkenskaper med årsbokslut eller inte. Det nya

uppgiftslämnandet har utformats på ett sätt som medger en bättre

skattekontroll med hjälp av datateknik.

Närmare innebär förslaget att den som har inkomst av

näringsverksamhet, med undantag för bl.a. delägare i

handelsbolag, skall i ett räkenskapsutdrag i självdeklarationen

för varje förvärvskälla lämna uppgifter om varje slag av

intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och

skattemässiga avsättningar samt tillgångar, skulder och eget

kapital. Uppgifterna skall kunna lämnas på blankett eller, efter

riksskatteverkets medgivande, på ADB-medium. Vilka poster som

skall ingå i räkenskapsutdraget kommer att fastställas genom

verkställighetsföreskrifter.

En möjlighet för enskilda företag att få dispens från

skyldigheten att följa räkenskapsschemat skall finnas. Dispens

skall kunna medges av skattemyndigheten under förutsättning

bl.a. att företaget har sådan utformning av sin redovisning att

det inte utan stora svårigheter och förhållandevis stora

kostnader kan lämna begärda uppgifter i form av

räkenskapsutdrag.

Utskottet, som i det följande tar upp vissa enskildheter i

förslaget, anser det vara tillfredsställande att det nu är

möjligt att genomföra en reformering av företagens

uppgiftslämnande vid taxeringen. Ett uppgiftslämnande i enlighet

med vad som föreslås i propositionen bör enligt utskottets

mening kunna främja en effektivare skattekontroll av företagen,

samtidigt som uppgiftslämnandet bör bli enklare för företagen

själva i och med att uppgifter kan lämnas direkt ur bokföringen.

Propositionen innebär i fråga om räkenskapsutdrag i

handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg att

handelsbolaget eller rederiet -- inte delägarna -- skall lämna

räkenskapsutdrag till ledning för delägarnas taxering. Fullgörs

inte uppgiftsskyldigheten i rätt tid skall handelsbolaget eller

rederiet kunna påföras förseningsavgift.

I motion Sk5 yrkande 1 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas avslag

på propositionen i denna del. Motionärerna framhåller att

handelsbolag inte är och inte heller bör göras till ett eget

skattesubjekt. Enligt motionen bör handelsbolaget som sådant

därför inte göras ansvarigt för att räkenskapsutdrag lämnas.

Utskottet vill erinra om att redan nuvarande regler innebär

att handelsbolag och rederier för registreringspliktigt fartyg

är skyldiga att lämna vissa uppgifter till ledning för

delägarnas taxeringar. Det gäller uppgifter om storleken på

delägarnas andelar och del i inkomsterna. Utskottet finner det

lämpligt att också räkenskapsutdrag skall lämnas av

handelsbolaget och rederiet. Härigenom undviks att det uppkommer

osäkerhet om vem av delägarna som skall vara skyldig att lämna

uppgifterna. Den föreslagna ordningen bör därför underlätta

såväl för delägarna vid uppgiftslämnandet som för

skattemyndigheterna. Utskottet tillstyrker således propositionen

i denna del och avstyrker motion Sk5 yrkande 1.

Det nya systemet för uppgiftslämnandet skall göra det möjligt

att med hjälp av datastöd utföra rimlighetskontroller och urval

för fördjupad kontroll. Kontrollverksamheten skall härigenom

kunna lättare styras mot granskning av deklarationer som kan

antas vara särskilt granskningsvärda. Enligt propositionen skall

skatteregistret tillföras de uppgifter som lämnas via

räkenskapsutdraget. Skatteregistret kommer därmed att innehålla

fler uppgifter om företagens räkenskaper än för närvarande.

Detta ställer krav på att åtkomsten görs begränsad.

Skatteförvaltningens ADB-system har enligt propositionen ett

behörighetssystem som medger att man kan begränsa

åtkomstmöjligheterna till uppgifterna i registret till endast de

tjänstemän som har behov av uppgifterna.

Enligt yrkande 3 i den ovan nämnda motion Sk5 bör systemet med

räkenskapsutdrag utvärderas bl.a. med hänsyn till olika

branschförhållanden innan en ändring av skatteregisterlagen

genomförs.

Utskottet vill först allmänt framhålla att räkenskapsschemat

visserligen omfattar ett stort antal poster, men för många

företag blir det dock inte aktuellt att lämna uppgifter annat än

på en mindre del av posterna. Att alla företag skall följa samma

räkenskapsschema underlättar vid deklarationsgranskningen och

befrämjar en likformig bedömning vid taxeringen. Med anledning

av vad som anförts i motionen om hänsyn till olika

branschförhållanden vill utskottet nämna att det enligt

propositionen inte är något som hindrar att riksskatteverket tar

fram bl.a. branschanpassade deklarationsblanketter. En möjlighet

att ta hänsyn till olika branschförhållanden skall alltså på

detta sätt vara tillgänglig i det nya uppgiftslämnandet. Enligt

utskottets mening finns det inte anledning att fördröja beslutet

om att räkenskapsuppgifterna skall få ingå i skatteregistret.

För att de förväntade effektivitetsvinsterna i kontrollarbetet

skall kunna uppnås är det viktigt att uppgifterna från

räkenskapsutdragen redan från början får tillföras

skatteregistret och bearbetas med stöd av datateknik.

Skatteutskottet har i fråga om den föreslagna utvidgningen av

skatteregisterlagen inhämtat konstitutionsutskottets yttrande.

Konstitutionsutskottet (1990/91:KU2y) har inte framfört någon

erinran mot förslaget.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker

skatteutskottet propositionen i här berörd del och avstyrker

följaktligen motion Sk5 yrkande 3.

I fråga om ikraftträdandet av de nya reglerna för företagens

uppgiftslämnande för taxeringen föreslås i propositionen att

reglerna skall gälla fr.o.m. 1992 års taxering. Företag som

avslutar sina räkenskaper med årsbokslut kan i stället välja att

vid 1992 års taxering lämna uppgifter enligt gällande regler.

Bo Lundgren m.fl. föreslår i motion Sk5 yrkande 2 att

ikraftträdandet av de nya reglerna skall flyttas fram till 1993

års taxering och då gälla utan undantag.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning i fråga om

ikraftträdandet. Den i propositionen föreslagna tidpunkten

innebär att det nya uppgiftslämnandet i tiden bättre

sammanfaller med nya materiella beskattningsregler. Med det i

propositionen föreslagna undantaget för de företag för vilka

omställningen kommer att få störst betydelse anser utskottet att

företagen ges ett tillräckligt rådrum för att anpassa sig till

den nya ordningen. Utskottet tillstyrker följaktligen

propositionen i fråga om ikraftträdandet och avstyrker därmed

även yrkande 2 i motion Sk5.

Beträffande företagens uppgiftsskyldighet i övrigt innebär

propositionen bl.a. att skyldigheten att bifoga

revisionsberättelser begränsas till att omfatta endast

berättelser som innehåller anmärkningar m.m. och som därför kan

vara av intresse för skattemyndigheten. I det sammanhanget tas i

propositionen avstånd från ett tidigare utredningsförslag om att

revisorn skall åläggas ett större ansvar för uppgifterna i

självdeklarationen genom en skyldighet att lämna s.k.

revisorsintyg. Utskottet har inte funnit anledning till någon

erinran mot propositionen i detta hänseende eller mot förslagen

rörande företagens uppgiftslämnande i övrigt. Utskottet

tillstyrker således propositionen i dess helhet vad gäller

företagens uppgiftsskyldighet för taxeringen.

Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering

I propositionen föreslås även vissa andra förändringar i fråga

om uppgiftslämnandet för taxering. Enligt propositionen är de

nuvarande reglerna om kontrolluppgiftsskyldighet utformade på

sådant sätt att det är tveksamt om en sådan skyldighet

föreligger i flera fall där den ter sig rimlig och befogad. Ett

huvudsyfte med skattereformen är att skapa en neutral

beskattning av arbetsinkomster så att alla typer av ersättningar

beskattas likformigt. Mot den bakgrunden föreslås i

propositionen att kontrolluppgiftsskyldigheten skall omfatta

samtliga ersättningar och förmåner som utgör inkomst av tjänst.

Närmare innebär propositionen i denna del att den som betalar

lön eller andra förmåner som utgör skattepliktig inkomst av

tjänst för mottagaren skall vara kontrolluppgiftsskyldig. För

att skyldigheten inte skall bli alltför betungande för personer

som inte driver näringsverksamhet undantas dock ersättning från

fysiska personer och dödsbon, om ersättningen inte utgör

omkostnad i näringsverksamhet eller för år räknat inte uppgår

till 1000 kr. Därmed uppnås också överensstämmelse med den

beloppsgräns som gäller för skyldigheten att betala sociala

avgifter.

I anslutning till de nya inkomstskatteregler som beslutades

våren 1990 föreslås att traktamentsersättning och ersättning för

resa med egen bil i tjänsten som understiger eller motsvarar

schablonbelopp inte behöver redovisas i den skattskyldiges

självdeklaration. Arbetsgivaren skall i kontrolluppgift ange att

sådan ersättning betalats ut men inte beloppets storlek. Om det

utbetalda beloppet överstiger schablon skall den överskjutande

delen redovisas särskilt för sig. Kostnadsersättning för logi

vid tjänsteresa motsvarande den faktiska utgiften behöver inte

redovisas i självdeklarationen. Det skall i kontrolluppgift

anges att sådan kostnadsersättning betalats ut. Detsamma gäller

för kostnadsersättningar motsvarande gjorda utlägg för resa i

tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi och

representationsersättning. Övriga kostnadsersättningar skall

redovisas i såväl kontrolluppgift som deklaration.

Kontrolluppgift om räntor m.m. skall lämnas även för personer

bosatta i utlandet.

Utskottet har inte något att erinra mot de ovan redovisade

förslagen utan tillstyrker propositionen i dessa delar.

Ett annat förslag om uppgiftsskyldighet gäller att

dotterföretag i sin deklaration skall lämna vissa uppgifter om

koncernförhållanden. Uppgifterna skall avse namn och

organisationsnummer för moderföretaget jämte aktie- eller

andelsinnehav med angivande av röstvärde samt, i förekommande

fall, uppgifter om namn och organisationsnummer för dettas

moderföretag. De av dotterföretaget lämnade uppgifterna samt

uppgifter om antal årsanställda i koncernen, totalt resp. i

Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för

koncernmoderföretag skall få föras in i centrala

skatteregistret. Skattemyndigheterna skall få ha terminalåtkomst

till uppgifterna.

I motion Sk5 yrkande 5 av Bo Lundgren m. fl. (m) yrkas att

propositionen skall avslås i denna del. Som skäl härför anförs i

motionen att frågor om uppgiftslämnandet i fråga om koncerner

bereds inom EG och att Sverige bör avvakta resultatet av det

arbetet.

Förslaget i propositionen syftar till att underlätta

skattekontrollen av koncerner. Genom att i det centrala

skatteregistret föra in grundläggande uppgifter om

koncernföretag får skatteförvaltningen ett hjälpmedel för att

kunna bedöma vilka företag som bör granskas och vilka resurser

som kommer att krävas för granskningen. Att skattemyndigheten

har tillgång till relevanta och aktuella uppgifter om koncerner

i taxeringsarbetet kommer enligt utskottets mening att bidra

till att granskningen av företagens deklarationer kan ske på ett

rationellt sätt. Konstitutionsutskottet har yttrat sig i frågan

och har inte haft något att erinra mot propositionen i denna

del. Skatteutskottet, som förutsätter att regeringen

uppmärksammar utvecklingen inom EG i förevarande fråga,

tillstyrker förslaget och avstyrker därmed motion Sk5 yrkande 5.

Preliminär skatt för avkastning på kapital m.m.

I propositionen föreslås en ordning med uttag i vissa fall av

preliminär skatt på räntor och utdelningar som gottskrivs

eller utbetalas fr.o.m. den 1 januari 1991. Förslaget innebär

att fysisk person som är bosatt i Sverige och svenskt dödsbo

skall betala preliminär skatt på sådana ränte- och

utdelningsinkomster för vilka kontrolluppgift skall lämnas.

Preliminärskatten skall tas ut enligt den skattesats som gäller

för kapitalinkomster, dvs. normalt 30%.

Preliminärskatteuttaget på räntor och utdelningar på utländska

värdepapper skall vara sådant att det tillsammans med vad som

dragits av för skatt i utlandet uppgår till 30%.

Skatten skall innehållas och betalas in av den som är skyldig

att lämna kontrolluppgift om räntan eller utdelningen, bl.a.

bankerna, fondkommissionärerna och värdepapperscentralen (VPC).

Inbetalning av preliminär skatt skall ske månadsvis och

redovisas i en särskild uppbördsdeklaration. Ansvarsregler

motsvarande reglerna för arbetsgivares skatteavdrag skall gälla

också för skatteavdrag på räntor och utdelningar.

Deklarationsskyldighet skall inte föreligga för den som bara

har ränteinkomster eller utdelningsinkomster för vilka

preliminär skatt skall betalas. Taxeringsbeslutet skall i sådant

fall grundas på kontrolluppgifter. Skattejämkning skall kunna

äga rum även på kapitalinkomster. Emellertid skall en jämkning

i första hand avse andra inkomster än kapitalinkomster.

En följd av förslaget om preliminär skatt på kapitalinkomster

är att skattetabellerna för preliminär A-skatt på inkomst av

tjänst skall grundas på förutsättningen att den skattskyldige

erhåller schablonavdrag med 4000 kr., dock högst 10% av

inkomsten. Schablonavdraget beaktas inte fullt ut i dagens

skattetabeller, eftersom räntor, utdelningar och andra

sidoinkomster som den skattskyldige kan ha inte beaktas.

I motion Sk4 yrkande 1 i denna del av Carl Frick och Claes

Roxbergh (båda mp) och i motion Sk5 yrkande 6 av Bo Lundgren

m.fl. (m) hemställs om avslag på förslaget om preliminärskatt på

räntor och utdelningar. Enligt mp-motionen medför förslaget

konsekvenser från rättsäkerhets- och integritetssynpunkter.

Motionärerna hänvisar härvid till att det i propositionen

föreslås en skyldighet att ange personnummer när ett bankkonto

öppnas. Vidare ifrågasätts i motionen om banker och andra som

lämnar kontrolluppgifter på kapitalinkomster också bör anförtros

att verkställa skatteuppbörden. Enligt motion Sk5 medför det

föreslagna systemet komplikationer av olika slag. Antalet

jämkningsärenden kommer att öka. För korrekta

preliminärskatteavdrag måste bankerna m.fl. göra besvärliga

bedömningar i olika hänseenden, t.ex. i fråga om innehållet i

dubbelbeskattningsavtal.

Utskottet vill framhålla att den i våras beslutade

skattereformen innebär avsevärda förändringar i beskattningen av

kapitalinkomster. Fr.o.m. den taxering som sker år 1992

beskattas kapitalinkomster med en proportionell statlig skatt på

normalt 30%. Sparavdraget på 1600 kr. avskaffas, och

grundavdrag skall inte medges på kapitalinkomster.

Konstruktionen av den nya kapitalbeskattningen innebär en

möjlighet att utveckla uppbördssystemet för att uppnå större

överensstämmelse mellan uttaget av preliminär och slutlig skatt.

Det förutsattes i inkomstskatteutredningens förslag till en

reformerad inkomstbeskattning att preliminär skatt skall betalas

på räntor och utdelningar. Riksdagen antog under våren de nya

materiella reglerna för kapitalbeskattningen. Det beslutet måste

enligt utskottets mening nu följas upp med de erforderliga

förändringarna i uppbördsförfarandet för att skattereformen

skall bli helt genomförd i denna del.

En ordning med preliminärskatteavdrag på räntor och

utdelningar medför den praktiskt sett betydelsefulla

konsekvensen att skattskyldiga, som inte har andra inkomster än

kapitalinkomster, fortfarande i stor utsträckning kan befrias

från deklarationsskyldighet. Om preliminärskattesystemet inte

infördes skulle personer med endast kapitalinkomster, i många

fall barn, bli tvungna att deklarera för dessa inkomster,

eftersom sparavdraget slopas och grundavdrag inte medges på

kapitalinkomster.

Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet

framhålla att det slag av administration som ett

preliminärskattesystem kräver i dag är en naturlig del av

verksamheten hos arbetsgivarna, och ett liknande system för

kapitalinkomster bör också kunna hanteras hos de banker m.fl.

finansinstitut som lämnar kontrolluppgifter på räntor och

utdelningar. Utskottet kan inte dela den tveksamhet i detta

hänseende som kommer till uttryck i motion Sk4. Vad gäller

sådana tekniska problem som tas upp i motion Sk5 är det

ofrånkomligt att ett nytt uppbördssystem under en inledande

period kan medföra vissa praktiska svårigheter. Utskottet anser

emellertid att motionärerna överdrivit svårigheterna. Något

hinder mot att genomföra systemet föreligger inte enligt

utskottets mening.

Utskottet tillstyrker propositionen i fråga om uttag av

preliminär skatt på kapitalinkomster. Detta innebär att

utskottet avstyrker motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del och Sk5

yrkande 6.

Som utskottet nämnde ovan föreslås i propositionen att det

införs en skyldighet att uppge personnummer när konto öppnas

i bank eller pengar annars placeras för förräntning hos någon

som är kontrolluppgiftsskyldig beträffande räntan eller när

skuldförbindelse för den allmänna marknaden anskaffas. En

bakgrund till förslaget är det krångel som kan uppkomma när

kontrolluppgifter om räntor saknar personnummer.

I motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del av Carl Frick och Claes

Roxbergh (båda mp) och Sk5 yrkande 8 av Bo Lundgren m.fl. (m)

hemställs att förslaget om en skyldighet att uppge personnummer

inte skall genomföras.

Utskottet vill erinra om att redan gällande regler om

bankernas m.fl. kontrolluppgiftsskyldighet förutsätter att

personnummer skall anges. Emellertid saknas det fortfarande

personnummer i många kontrolluppgifter. I många fall får

skattemyndigheterna lägga ned ett betydande arbete på att

identifiera den som kontrolluppgiften avser. Enligt

propositionen finns det även en risk för att enskilda personer i

vissa fall kan drabbas av rättsförluster om uppgift om ränta och

om verkställt skatteavdrag inte kan härledas till rätt person.

Konstitutionsutskottet (1990/91:KU2y) framhåller i yttrandet

till skatteutskottet bl.a. att integritetshänsyn talar för en

begränsning så långt möjligt av användningen av personnummer.

Samtidigt framhåller konstitutionsutskottet att personnumret är

ett enhetligt och för varje person unikt identifikationsbegrepp

och att det därför är ett effektivt hjälpmedel när det t.ex.

gäller att förebygga förväxlingar av personers identitet. Det

kan därför i vissa fall vara av betydelse bl.a. från

rättssäkerhetssynpunkt. På grund härav har

konstitutionsutskottet från sina utgångspunkter inte något att

erinra mot förslaget.

För att undvika de problem för myndigheter och enskilda som

kan uppkomma i vissa fall då personnummer saknas i

kontrolluppgift anser skatteutskottet det motiverat att införa

en uttrycklig regel om att personnummer skall uppges i de i

propositionen avsedda fallen. Med instämmande i vad

konstitutionsutskottet anfört i det ovan nämnda yttrandet

tillstyrker skatteutskottet propositionen i förevarande del.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk4 och Sk5 såvitt

nu är i fråga.

I motion Sk4 yrkande 2 av Carl Frick och Claes Roxbergh (båda

mp) hemställs -- vid avslag på motionens yrkande 1 -- att ett

sparavdrag om 1600 kr. på kapitalinkomster skall medges

barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år. Det framgår av vad

utskottet tidigare anfört att det nuvarande sparavdraget om

1600 kr. på kapitalinkomster inte finns kvar i det reformerade

skattesystem som riksdagen beslutade om i våras. Utskottet vill

inte förorda en omprövning av det beslutet. Ett sparavdrag

skulle för övrigt vara svårt att hantera i ett

preliminärskattesystem för kapitalinkomster. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Bo Lundgren m.fl. (m) föreslår i motion Sk5 yrkande 7 ett

särskilt grundavdrag på kapitalinkomster. Det särskilda

grundavdraget skall enligt motionen uppgå till 1000 kr. Ett

liknande yrkande prövades av utskottet i samband med beslutet om

skattereformen och avstyrktes. Utskottet har inte ändrat

uppfattning i frågan och avstyrker följaktligen även det nu

väckta motionsyrkandet.

I motion Sk6 yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) har tagits

upp en fråga om undantag från skyldigheten att verkställa

skatteavdrag på konton med ränta under 100 kr. Propositionen

innebär i detta hänseende att preliminär skatt inte skall tas ut

om en bankkunds räntor på ett eller flera konton hos banken

under ett år understiger 100 kr. Detta korresponderar med redan

gällande regler om kontrolluppgiftsskyldighet. Enligt motionen

skall preliminärskatteavdrag inte behöva göras på konto som

avslutas under året och där tillgodoförd ränta understiger 100

kr. Motionärerna anför som skäl för att undanta de mindre

kontona att de skattebelopp som det rör sig om inte motiverar

den extra administrativa hantering som blir följden för

bankerna.

När ett konto med ränta under 100 kr. avslutas under året kan

enligt propositionen banken göra en prognos för att se om räntan

för kunden totalt under året kan antas uppgå till 100 kr. eller

ej. En annan möjlighet är enligt propositionen att banken först

när ytterligare ränta tillgodoförts innehåller skatt med 30%

på den sammanlagda räntan. Enligt propositionen får det

överlåtas åt banken att välja metod för att fullgöra sin

skyldighet att innehålla preliminär skatt.

En utformning av reglerna enligt motionsförslaget skulle

innebära att banken skulle vara skyldig att betala in skatt på

ett avslutat konto endast om räntan på detta konto uppgår till

100 kr., även om kunden har andra konton hos banken och den

upplupna räntan sammanlagt på kundens samtliga konton i banken

överstiger 100 kr. Utskottet anser en sådan ordning vara mindre

bra med hänsyn till den skillnad som i sådana fall helt

omotiverat skulle uppkomma mellan uttaget av preliminär skatt

och slutlig skatt. Utskottet är inte berett att förorda en

avvikelse från propositionen i detta hänseende. Utskottet

tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker

motion Sk6 yrkande 1.

Som utskottet nämnt tidigare föreslås i propositionen den 1

januari 1990 som tidpunkt för ikraftträdande av reglerna om

uppbörd av preliminär skatt på räntor och utdelningar. Fråga

om att flytta fram ikraftträdandet har väckts i två motioner.

Enligt motion Sk5 yrkande 9 av Bo Lundgren m.fl. (m) skall

ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 1992. Yrkandet

är ett andrahandsyrkande till motionens yrkande 6 om avslag på

propositionen i fråga om preliminärskatt på kapitalinkomster.

I motion Sk6 yrkande 2 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) hemställs att

skatteutskottet, efter hörande av kreditinstituten, lägger fram

förslag om en ny ikraftträdandetidpunkt som medger en längre

förberedelseperiod.

Med anledning av vad som anförts i motion Sk6 vill utskottet

nämna att Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen

och Sveriges Föreningsbankers Förbund vid en uppvaktning och i

skrivelser har lämnat synpunkter på bl.a. ikraftträdandet av

preliminärskattesystemet.

Propositionen innebär att ikraftträdandet av

preliminärskattesystemet för kapitalinkomster samordnas med

ikraftträdandet av den nya kapitalbeskattningen i övrigt, dvs.

den 1 januari 1991. Härigenom undviks att personer som endast

har inkomst i form av räntor och utdelningar skall behöva

deklarera och själva betala in skatten. Utskottet har i princip

inte någon annan uppfattning om ikraftträdandet och kan därför

inte biträda yrkandet i motion Sk5 om ett ikraftträdande den 1

januari 1992. Med hänsyn till den korta tid som nu återstår till

årsskiftet anser utskottet att en viss justering ändå är

motiverad. En framflyttning till den 1 april 1991 medför att

banker och andra som skall verkställa skatteavdrag får

ytterligare tid för bl.a. utbildning av personal och utarbetande

av nya datarutiner. En åtgärd som begränsas på detta sätt bör

inte föranleda några större problem, eftersom huvudparten räntor

och utdelningar gottskrivs eller betalas senare under året.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk5

yrkande 9 och förordar att riksdagen med anledning av

propositionen i denna del och motion Sk6 yrkande 2 tillför den i

propositionen föreslagna övergångsbestämmelsen till

uppbördslagen en bestämmelse av innebörd att reglerna i 3 § 2

mom. tredje stycket och 39 § 3 mom. om skyldighet att betala

respektive innehålla preliminär skatt på ränta och utdelning

inte skall tillämpas på belopp som gottskrivs eller betalas ut

före den 1 april 1991.

Uttaget av preliminär B-skatt

I propositionen föreslås att uttaget av preliminär B-skatt

från fysisk person under uppbördsåret 1991/92 skall sänkas från

120% till 110% av den slutliga skatt som har påförts året

före inkomståret. Reglerna om uttaget av B-skatt enligt

huvudregeln i 13 § 1 mom. första stycket uppbördslagen

(1953:272) föreslås bli tillfälligt ersatta med en tidsbegränsad

särskild lag avseende fysiska personers B-skatt.

Bakgrunden till förslaget är att skattereformen beräknas

medföra en inte obetydlig sänkning av skatteuttaget för den

genomsnittlige enskilde näringsidkaren. En annan konsekvens av

skattereformen är den återföring av obeskattade reserver som

skall ske i samband med övergången till det nya systemet. Det

finns enligt propositionen anledning att räkna med att det stora

flertalet enskilda näringsidkare väntar med att återföra dessa

reserver till beskattning vid 1993 års taxering. Vid avvägningen

av nivån på B-skatteuttaget har även vägts in att preliminär

A-skatt skall betalas på räntor och utdelningar. B-skatten

beräknas för närvarande på alla slags inkomster i

näringsverksamheten. Fysiska personer som är näringsidkare skall

emellertid betala preliminär A-skatt på kapitalinkomster. Även

detta förhållande motiverar alltså ett något lägre

B-skatteuttag.

I motion Sk5 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att

preliminär B-skatt för fysisk person skall beräknas till samma

belopp som den slutliga skatt som påförts året före inkomståret.

Enligt utskottets mening är propositionens förslag tillräckligt

för att det avsedda syftet att underlätta vid övergången till

det nya systemet skall kunna uppnås. Utskottet avstyrker

motionsyrkandet.

Vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m.

I propositionen föreslås en rad andra ändringar till följd av

skattereformen. Exempelvis måste både den allmänna och den

förenklade självdeklarationen delvis ges en ny utformning. Bland

övriga förslag kan nämnas att det gällande förbudet för den som

är bosatt i Sverige mot att betala mer än 3000 kr. om året i

premie för en livförsäkring i utlandet föreslås bli upphävt.

Genom skattereformen införs en beskattning av premier till

utländska försäkringsbolag, och det finns därför inte ett lika

påtagligt behov av en sådan begränsning. Utskottet har inte

funnit anledning till någon erinran i sak mot dessa förslag

eller mot propositionen i övrigt. Frånsett vissa justeringar i

de framlagda lagförslagen, som utskottet strax återkommer till,

tillstyrker utskottet de i propositionen framlagda förslagen i

övriga delar.

Övriga frågor

I propositionen föreslås att när kommun överklagar beslut av

kammarrätten skall -- i likhet med vad som gäller för

riksskatteverket -- överklagandet ha kommit in inom två månader

från den dag beslutet meddelades. Det vid propositionen fogade

förslaget till ändring i 6 kap. 13 § taxeringslagen har

utformats i enlighet härmed. Denna ändring och vissa andra

föreslagna ändringar i taxeringslagen skall enligt

ikraftträdandebestämmelsen tillämpas fr.o.m. 1992 års taxering.

Detta innebär emellertid att en kommun som överklagar ett

kammarrättsbeslut angående 1991 års taxering skulle få iaktta

den i förvaltningsprocesslagen (1971:291) föreskrivna tiden om

tre veckor, något som inte är avsett. Utskottet föreslår att

ikraftträdandebestämmelsen justeras så att överklagandetiden på

två månader gäller även 1991 års taxering.

Enligt vad utskottet erfarit under ärendets beredning förutser

riksskatteverket att skattemyndigheterna kan förväntas få ett

större antal ansökningar från arbetsgivare enligt 10 § första

stycket uppbördslagen än man hinner med att behandla under

december i år. Utskottet vill mot denna bakgrund föreslå att det

öppnas möjlighet för arbetsgivarna att under en övergångstid få

verkställa preliminärskatteavdrag med beaktande av

schablonbelopp enligt punkt 3 a av anvisningarna till 33 §

kommunalskattelagen även för tjänsteresor som varat mer än tre

månader utan hinder av att en ansökan hunnit prövas. Utskottet

föreslår att det i propositionen framlagda förslaget till

ändring i 10 § uppbördslagen tillförs en övergångsbestämmelse av

innebörd att vad som sägs i 10 § första stycket andra meningen

skall gälla under tiden januari -- mars 1991, även om

skattemyndigheten inte prövat en sådan ansökan som avses i den

nämnda bestämmelsen.

Slutligen har utskottet gjort ett par rättelser som avser

förslagen till ändring i 4 kap. 6 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter samt 39 § 3 mom.

uppbördslagen (1953:272).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande skatteregistret

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 3,

res. 2 (m)

3. beträffande ikraftträdande av nya regler för företagens

uppgiftslämnande

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 2,

res. 3 (m)

4. beträffande uppgifter om koncernförhållanden

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 5,

res. 4 (m)

5. beträffande övriga frågor om uppgiftslämnande för

taxering

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:Sk5 i denna del,

6. beträffande preliminär skatt på räntor och utdelningar

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk5 yrkande 6,

res. 5 (m)

7. beträffande skyldighet att uppge personnummer

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1 i denna del och

1990/91:Sk5 yrkande 8,

res. 6 (m, mp)

8. beträffande sparavdrag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk4 yrkande 2,

res. 7 (mp)

s.y. (c)

9. beträffande särskilt grundavdrag på kapitalinkomster

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 7,

res. 8 (m)

10. beträffande konton med ränta under 100 kr.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk6 yrkande 1,

res. 9 (m, c, mp)

11. beträffande ikraftträdande av reglerna om uppbörd av

preliminär skatt på räntor och utdelningar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:5 i denna

del och motion 1990/91:Sk6 yrkande 2 och med avslag på motion

1990/91:Sk5 yrkande 9 beslutar att preliminär skatt inte skall

betalas eller innehållas på ränta eller utdelning som

gottskrivs eller betalas ut före den 1 april 1991,

res. 10 (m) -- villk. 5

12. beträffande uttaget av preliminär B-skatt

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del och

avslår motion 1990/91:Sk5 yrkande 10,

res. 11 (m)

13. beträffande vissa andra följdändringar till

skattereformen, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:5 i denna del,

14. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:5 och vad

utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid propositionen

fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter med den ändringen 4 kap. 6 § första stycket

får följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 kap. 6 §

Skattemyndighetens beslut Skattemyndighetens beslut

enligt 2 kap. 19 § och 3 enligt 2 kap. 19 § får

kap. 12 § får överklagas till

överklagas till riksskatteverket. Övriga

riksskatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten

beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får inte

enligt denna lag får inte överklagas.

överklagas.

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) med den ändringen

beträffande

a) 39 § 3 mom. att momentet får följande som Utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

39 § 3 mom.

3 mom. Vid utbetalning eller 3 mom. Vid utbetalning eller

gottskrivning av sådan gottskrivning av sådan

ränta eller utdelning som ränta eller utdelning som

avses i 3 § 2 mom. 1 tredje avses i 3 § 2 mom. 1 tredje

stycket skall den som har att stycket skall den som har att

avge kontrolluppgift avge kontrolluppgift

beträffande räntan eller beträffande räntan eller

utdelningen göra utdelningen göra

skatteavdrag för betalning skatteavdrag för betalning

av preliminär A-skatt som av preliminär A-skatt som

mottagaren har att betala. I mottagaren har att betala. I

fråga om sådant avdrag fråga om sådant avdrag

skall bestämmelserna i 27 skall bestämmelserna i 27

§ 2 mom., 39 § 1 mom. § 2 mom., 39 § 1 mom.

fjärde stycket och 44 § tredje stycket och 44 §

gälla i tillämpliga gälla i tillämpliga

delar. Vad som där sägs delar. Vad som där sägs

om arbetsgivare och om arbetsgivare och

arbetstagare skall då arbetstagare skall då

gälla den som har att avge gälla den som har att avge

kontrolluppgift beträffande kontrolluppgift beträffande

räntan eller utdelningen, räntan eller utdelningen,

respektive den som gottskrivs respektive den som gottskrivs

eller mottar räntan eller eller mottar räntan eller

utdelningen. utdelningen.

b) övergångsbestämmelserna att bestämmelserna får

följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 31 december 1990 och tillämpas

första gången vid uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras

1992.

Den äldre bestämmelsen i 1 § beträffande särskild vinstskatt

gäller dock vid uppbörd av skatt enligt 1992 års taxering.

De nya bestämmelserna i 3

§ 2 mom. 1 tredje stycket

och 39 § 3 mom. angående

skyldighet att betala

respektive innehålla

preliminär skatt på

ränta och utdelning

tillämpas inte på belopp

som gottskrivs eller betalas

ut före den 1 april 1991.

Under tiden januari -- mars 1991 gäller vad som sägs i 10 §

första stycket andra meningen även om skattemyndigheten inte

prövat en sådan ansökan som avses där.

3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) med den

ändringen att övergångsbestämmelsen till lagen får följande som

Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1991 och den 1 januari 1991 och

tillämpas från och med tillämpas såvitt avser 6

1992 års taxering. Äldre kap. 13 § från och med

bestämmelser i 1 kap. 1 1991 års taxering och i

§ första stycket 9 övrigt från och med 1992

gäller dock till och med års taxering. Äldre

1992 års taxering. bestämmelser i 1 kap. 1

§ första stycket 9

gäller dock till och med

1992 års taxering.

4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om uttag av preliminär B-skatt från en fysisk person

under uppbördsåret 1991/92,

7. lag om ändring i lagen (1990:750) om betalningar till och

från utlandet m.m.,

8. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137).

Stockholm den 20 november 1990

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten

Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita

Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell

Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Isa Halvarsson (fp), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson

i Gislaved (s).

Reservationer

1. Räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. (mom. 1 och mom. 14 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73

börjar med "Utskottet vill" och på s. 74 slutar med "yrkande 1"

bort ha följande lydelse:

Handelsbolagen utgör en viktig företagsform jämsides med

aktiebolag och enskild näringsverksamhet. Nuvarande regler för

beskattning av näringsverksamhet som drivs i handelsbolag bör

därför behållas i huvudsak. Detta innebär att inkomsterna även i

framtiden skall beskattas hos delägarna. Mot den bakgrunden bör

det inte införas regler som innebär att handelsbolaget och inte

delägarna skall svara för att räkenskapsutdrag lämnas. Yrkandet

i motion Sk5 om avslag på propositionen i denna del tillstyrks

därför. Samma regler bör gälla för sådana rederier som omfattas

av propositionen. De i propositionen framlagda lagförslagen i

berörda delar bör utgå ur förslaget, vilket gäller även den

föreslagna bestämmelsen om förseningsavgift för handelsbolag

m.fl. som inte lämnat räkenskapsutdrag. Det får ankomma på

regeringen att skyndsamt återkomma med de justeringar i andra

bestämmelser som kan vara erforderliga.

dels att utskottet under moment 1 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

1. beträffande räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 1

avslår proposition 1990/91:5 såvitt avser förslaget att

handelsbolag och rederi för registreringspliktigt fartyg skall

lämna räkenskapsutdrag till ledning för delägarnas taxering och

kunna påföras förseningsavgift,

14. beträffande lagförslagen i fråga om räkenskapsutdrag i

handelsbolag, m.m.

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 1

dels antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget

till ändring i 2 kap. 25 § lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter med den ändringen att den föreslagna

ändringen av paragrafens första stycke utgår,

dels avslår det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget

till ändring i 5 kap. 5 § taxeringslagen (1990:324).

2. Skatteregistret (mom. 2 och mom. 14 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Det nya standardiserade uppgiftslämnandet berör alla som

driver näringsverksamhet. Riksdagen bör redan i detta sammanhang

slå fast att det skall ske en utvärdering av hur det nya

systemet utfaller. En sådan utvärdering kan leda till att det

krävs anpassningar till förhållandena inom olika branscher och

företagstyper. I avvaktan på en sådan utvärdering bör inte

skatteregistret tillföras den stora mängd uppgifter om enskilda

företag som blir följden av förslaget i propositionen. Yrkande 3

i motion Sk5 tillstyrks och propositionen avstyrks därmed i

denna del.

dels att utskottet under moment 2 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

2. beträffande skatteregistret

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 3

avslår proposition 1990/91:5 såvitt avser registrering av

uppgifter från räkenskapsutdrag och hos regeringen begär att den

efter utvärdering av det nya systemet med räkenskapsutdrag

lägger fram förslag till ändring i skatteregisterlagen,

14. beträffande lagförslagen i fråga om registrering av

uppgifter från räkenskapsutdrag i skatteregistret

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 2 avslår förslaget till ändring i 7 § 18

skatteregisterlagen (1980:343).

3. Ikraftträdande av de nya reglerna för företagens

uppgiftslämnande (mom. 3 och mom. 14 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion Sk5" bort ha

följande lydelse:

Den föreslagna omläggningen i företagens uppgiftslämnande för

taxeringen innebär stora förändringar för många företag. Detta

kommer delvis till uttryck i propositionen genom förslaget att

företag som avslutar sina räkenskaper med årsbokslut vid 1992

års taxering kan välja att lämna uppgifter enligt gällande

regler. Alla andra företag skall emellertid tillämpa reglerna

från 1992 års taxering. Företagen bör i enlighet med vad som

föreslås i motion Sk5 få en längre förberedelsperiod inför

övergången till det nya systemet. Därmed behövs inte heller

särskilda undantagsregler för de företag som avslutar sina

räkenskaper mot årsbokslut. Yrkande 2 i den nyss nämnda motionen

tillstyrks.

dels att utskottet under moment 3 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

3. beträffande ikraftträdande av de nya reglerna för

företagens uppgiftslämnande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 2 och

med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att

de nya reglerna för företagens uppgiftslämnande för taxering

skall tillämpas första gången vid 1993 års taxering,

14. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdande av de

nya reglerna för företagens uppgiftslämnande

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 3 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget

till övergångsbestämmelser till lagen om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter med de

ändringarna,

dels att punkten 1 får följande lydelse: "1. Denna lag

träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas såvitt avser 2

kap. 19 § första gången vid 1993 års taxering, såvitt avser 2

kap. 33 § första gången vid 1991 års taxering, och i övrigt

första gången vid 1992 års taxering."

dels att punkten 3 i övergångsbestämmelserna utgår och att

punkten 4 numreras om till 3.

4. Uppgifter om koncernförhållanden (mom. 4 och mom. 14 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Förslaget i" och slutar med "yrkande 5" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Sk5 bör förslaget i propositionen om att

dotterföretag skall lämna uppgifter rörande moderbolaget i en

koncern avslås. Inom EG övervägs för närvarande gemensamma

regler om redovisning av uppgifter om koncernförhållanden. Dessa

bör avvaktas innan den svenska lagstiftningen ändras. Yrkande 5

i den nyss nämda motionen tillstyrks således och propositionen

avstyrks i denna del.

dels att utskottet under moment 4 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

4. beträffande uppgifter om koncernförhållanden

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 5

avslår proposition 1990/91:5 i denna del,

14. beträffande lagförslagen i fråga om uppgifter om

koncernförhållanden

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 4

dels antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget

till ändring i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter med den ändringen att den föreslagna

ändringen av paragrafens fjärde stycke utgår,

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till

ändring i 7 § 1 skatteregisterlagen (1980:343) med den ändringen

att uttrycket "och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter" utgår,

dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till 7

§ 22 skatteregisterlagen (1980:343).

5. Preliminär skatt på räntor och utdelningar (mom. 6 och mom.

14 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet vill" och på s. 78 slutar med "yrkande 6"

bort ha följande lydelse:

Ett system för avdrag av preliminärskatt på räntor och

utdelningar medför många komplikationer. Korrekta

preliminärskatteavdrag kan inte utföras utan att det krävs

bedömningar i fråga om valutakurser, innehållet i

dubbelbeskattningsavtal m.m. Det torde vara svårt att få

systemet att fungera rättssäkert. Antalet jämkningsansökningar

skulle sannolikt öka kraftigt, vilket skulle tynga ned och

fördyra skatteadministrationen. I enlighet med vad som yrkas i

motionerna Sk4 yrkande 1 i denna del och Sk5 yrkande 6 bör det

föreliggande förslaget om preliminärskatteavdrag på räntor och

utdelningar inte genomföras. Utskottet tillstyrker följaktligen

motionsyrkandena och avstyrker propositionen i denna del. I

enlighet härmed bör riksdagen avslå de i propositionen

föreslagna ändringarna i uppbördslagen såvitt avser ett

preliminärskattesystem för räntor och utdelningar. Det får

ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma angående

följdändringar i andra lagar till följd av att

preliminärskattesystemet inte införs.

dels att utskottet under moment 6 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

6. beträffande preliminär skatt på räntor och utdelningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1

i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 6 avslår proposition

1990/91:5 i denna del,

14. beträffande lagförslagen i fråga om preliminär skatt på

räntor och utdelningar

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 6 beträffande det vid proposition 1990/91:5 fogade

förslaget till uppbördslagen (1953:272), dels antar 3 § 2

mom. 1 med den ändringen att det föreslagna nya tredje stycket

och den föreslagna nya lydelsen av nuvarande tredje stycket

utgår, dels avslår den föreslagna lydelsen av 7 §, dels

antar 10 § med den ändringen att den föreslagna lydelsen av

paragrafens femte stycke d)--h) utgår, dels antar 13 § 1

mom. med den ändringen att orden "enligt 3 § 2 mom. 1 tredje

stycket" i paragrafens fjärde stycke utgår, dels antar 24 §

1 mom. med den ändringen att orden "för annan inkomst än

kapital" utgår, dels antar 33 § med den ändringen att den

föreslagna nya lydelsen av första stycket och det nya andra

stycket utgår, dels avslår förslaget till 39 § 3 mom.,

dels antar 45 § 1 mom. 2) med den ändringen att det nya

fjärde stycket utgår, antar 46 § 2 mom. med den ändringen att

det nya fjärde stycket utgår, dels antar 54 § 1 mom. med den

ändringen att paragrafens sjätte stycke upphävs, dels avslår

förslaget till ny 87 a §.

6. Skyldighet att uppge personnummer (mom. 7 och mom. 14 i

motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Utskottet vill" och på s. 79 slutar med "i fråga"

bort ha följande lydelse:

Användningen av personnummer bör så långt möjligt begränsas.

Det framgår av propositionen att personnummer inte är en

nödvändig förutsättning för det system med skatteavdrag från

räntor och utdelning som föreslås i propositionen. Att i det

sammanhanget ändå tillföra lagstiftningen en uttrycklig regel om

en sådan skyldighet gentemot bankerna, m.fl. förefaller därför

inte välmotiverat. I enlighet med vad som yrkats i motionerna

Sk4 och Sk5 bör propositionen avslås i denna del.

dels att utskottet under moment 7 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

7. beträffande personnummer

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk4 yrkande 1

i denna del och 1990/91:Sk5 yrkande 8 avslår proposition

1990/91:5 i denna del,

14. beträffande lagförslagen i fråga om skyldighet att uppge

personnummer

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 9 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget

till ändring i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter med den ändringen att det föreslagna nya

tredje stycket i paragrafen utgår.

7. Sparavdrag (mom. 8)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Det framgår" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I en sund samhällsekonomi måste det finnas ett utrymme för

enskilda att kunna spara av sina inkomster för framtida behov.

Ett sparat kapital ger en grundtrygghet och större valfrihet när

det gäller att ordna sin privata ekonomi. Skattereformen innebär

att sparavdrag inte längre skall medges. Detta är principiellt

tvivelaktigt särskilt när det gäller barns sparande. Som anförs

i motion Sk4 bör ett sparavdrag om 1600 kr. finnas kvar för

barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år. Riksdagen bör nu med

anledning av yrkande 2 i den nyss nämnda motionen uttala sig för

ett på detta sätt utformat sparavdrag. Det bör emellertid

ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med ett förslag

till riksdagen av denna innebörd. Sparavdraget bör tillämpas

redan fr.o.m. 1991 års inkomster.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande sparavdrag

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk4 yrkande 2

hos regeringen begär förslag om ett bibehållet sparavdrag för

barn t.o.m. det år barnet fyller 18 år i enlighet med vad som

anförts i motionen.

8. Särskilt grundavdrag på kapitalinkomster (mom. 9)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Ett liknande" och slutar med "väckta

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Den under våren beslutade omläggningen av kapitalbeskattningen

innebär att grundavdrag inte skall medges från inkomst av

kapital. Detta kan vara riktigt i princip, men för att undvika

att mycket små belopp ger upphov till taxeringsåtgärder och

debitering av skatt bör införas ett särskilt grundavdrag på

1000 kr. Detta grundavdrag bör samordnas med det allmänna

grundavdraget så att den totala summan inte kan överstiga det

senare. Ett på så sätt uformat grundavdrag tillgodoser även

intresset av att uppmuntra barn att spara. Riksdagen bör nu med

anledning av motion Sk5 yrkande 7 i denna del uttala sig för ett

särskilt grundavdrag i enlighet med det ovan anförda fr.o.m. den

1 januari 1991. Regeringen får skyndsamt återkomma till

riksdagen med förslag om erforderliga lagändringar.

dels att utskottet under moment 9 bort hemställa:

9. beträffande särskilt grundavdrag på kapitalinkomster

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk5 yrkande 7

hos regeringen begär förslag om ett särskilt grundavdrag på

kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1991 i enlighet med vad

som anförts i motionen.

9. Konton med ränta under 100 kr. (mom. 10)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80

börjar med "En utformning" och slutar med "yrkande 1" bort ha

följande lydelse:

Som anförs i motion Sk6 skulle det föra för långt och vara

förenat med, i förhållande till de skattebelopp det här rör sig

om, alltför stor administrativ hantering att kräva att

kreditinstituten skall ta ut preliminär skatt på avslutade

konton med ränta under 100 kr. I enlighet med yrkande 1 i

motionen bör riksdagen besluta att preliminärskatteavdrag ej

skall göras på konton som avslutas och där den tillgodoförda

räntan understiger 100 kr.

dels att utskottet under moment 10 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

10. beträffande konton med ränta under 100 kr.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk6 yrkande 1

avslår proposition 1990/91:5 i denna del,

14. beträffande lagförslagen i fråga om konton med ränta

under 100 kr.

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 10 antar det vid propositionen fogade förslaget till 3 §

2 mom. 1 tredje stycket uppbördslagen (1953:272) med den

ändringen att stycket tillförs en bestämmelse av följande

innehåll: "Preliminär skatt skall inte betalas ifråga om ränta

på konto som avslutats om räntan på det avslutade kontot

understiger 100 kronor."

10. Ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt

på räntor och utdelningar (mom. 11 och mom. 14 i motsvarande

del)

Vid avslag på reservation 5

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80

börjar med "Propositionen innebär" och på s. 81 slutar med

"april 1991" bort ha följande lydelse:

Det föreslagna systemet med preliminärskatteavdrag på

kapitalinkomster innebär avsevärda och dyrbara omställningar för

banker, fondkommissionärer och andra som betalar ut räntor och

utdelningar. Ikraftträdandetidpunkten bör bestämmas så att

omarbetningar av dataprogram, personalutbildning, information

m.m. säkert kan genomföras. En framflyttning bör ske så att

reglerna skall tillämpas i fråga om räntor och utdelningar först

under år 1992. Detta innebär ett tillstyrkande av motion Sk5

yrkande 9.

dels att utskottet under moment 11 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

11. beträffande ikraftträdande av reglerna om uppbörd av

preliminär skatt på räntor och utdelningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 9 och

med anledning av motion 1990/91:Sk6 yrkande 2 och med avslag på

proposition 1990/91:5 i denna del beslutar att ikraftträdandet

flyttas fram till den 1 januari 1992,

14. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdande av

reglerna om uppbörd av preliminär skatt på räntor och

utdelningar

att riksdagen beslutar

dels såvitt avser det vid proposition 1990/91:5 fogade

förslaget till ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter att punkt 1 övergångsbestämmelserna

tillförs en mening av följande lydelse: "De nya reglerna rörande

räntor och utdelningar tillämpas dock första gången vid 1993 års

taxering",

dels såvitt avser det vid proposition 1990/91:5 fogade

förslaget till ändring i uppbördslagen (1953:272) att första

stycket övergångsbestämmelsen tillförs en mening av följande

lydelse: "I fråga om uppbörd av skatt på räntor och utdelningar

tillämpas dock lagen första gången vid uppbörd av skatt som

skall taxeras vid 1993 års taxering".

11. Uttaget av preliminär B-skatt (mom. 12 och mom. 14 i

motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Som yrkas i motion Sk5 bör uttaget av preliminär B-skatt

normalt vara 100% av den slutliga skatt som påförts året före

inkomståret. Motionens yrkande 10 tillstyrks.

dels att utskottet under moment 12 och moment 14 i

motsvarande del bort hemställa:

12. beträffande uttaget av preliminär B-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk5 yrkande 10

och med anledning av proposition 1990/91:5 i denna del beslutar

att uttaget av preliminär B-skatt skall motsvara 100% av den

slutliga skatt som påförts året före inkomståret,

14. beträffande lagförslagen i fråga om uttaget av

preliminär B-skatt

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt ovan under

moment 12 antar det vid proposition 1990/91:5 fogade förslaget

till 13 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) med den ändringen att

paragrafens första, andra och tredje stycken ersätts med en

mening av följande lydelse: "Preliminär B-skatt skall tas ut med

belopp motsvarande den i 14 § angivna delen av den slutliga

skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret om

den preliminära B-skatten inte skall beräknas med ledning av

preliminär taxering enligt 2 mom. eller annars när särskilda

omständigheter föreligger".

Särskilt yttrande

Sparavdrag (mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vi har från centerns sida motsatt oss det beslut av riksdagen

som innebär att sparavdraget slopas fr.o.m. nästa år. Vi ser det

som mycket angeläget att på olika sätt stimulera det privata

sparandet. Sparavdraget är en viktig sparstimulans med hänsyn

till den betydelse det har för personer med låga eller normala

inkomster. En person med låg marginalskatt som utnyttjat

sparavdraget riskerar att få höjd skatt på sitt sparande efter

skattereformen. Detta är en följd av att en sådan sparare inte

får någon större nytta av att skattesatsen sänkts till 30% på

kapitalinkomster. Denna risk bör undanröjas. Ett sparavdrag bör

enligt vår uppfattning även i fortsättningen finnas kvar i

skattesystemet. Med tanke på att skattesatsen sänkts finner vi

att 1000 kr. kan vara en lämplig nivå på avdraget.

Konstitutionsutskottets yttrande

1990/91:KU2y

Bilaga

Vissa taxerings- och kontrollfrågor i anslutning till

skattereformen (prop. 1990/91:5) jämte motioner

Till skatteutskottet

Till skatteutskottet har hänvisats proposition 1990/91:5,

Taxering, kontroll och uppbörd i anslutning till skattereformen.

Regeringen föreslår bl.a. ändrade regler för företagens

uppgiftslämnande i självdeklarationer. Vidare föreslås att

preliminär skatt i allmänhet skall tas ut på fysiska personers

kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar. Av det senare

följer -- utöver regler om befrielse i vissa fall från

deklarationsskyldighet och om uppbörd m.m. -- bl.a. ett förslag

om skyldighet att ange sitt personnummer.

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle

att yttra sig över de i propositionen framlagda förslagen till

ändringar dels i 3 kap. 57§ lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK) såvitt avser

skyldighet att ange personnummer, dels i skatteregisterlagen

(1980:343). De övriga författningar som berörs är bl.a.

uppbördslagen (1953:272), taxeringslagen (1990:324) och

kommunalskattelagen (1928:370). Med anledning av propositionen

har väckts tre motioner, 1990/91:Sk4 av Carl Frick och Claes

Roxbergh (båda mp), 1990/91:Sk5 av Bo Lundgren m.fl. (m) samt

1990/91:Sk6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c).

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor

som omedelbart berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i

motionerna Sk4 yrkande 1 samt Sk5 yrkandena 3, 5 och 8.

Utskottet

Enskilds personnummer -- 3 kap. 57 § LSK

Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som

riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr.

356) för också med sig behov av ändringar och anpassningar på

taxerings- och uppbördsområdena. Vissa förändringar i

skatteorganisationen och när det gäller förfarandet på

skatteområdet har redan genomförts. Således har taxeringslagen

(1956:623) upphävts samt ersatts av en ny taxeringslag

(1990:324) och lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter (LSK).

Det kan erinras om att den förenklade självdeklaration som

infördes fr.o.m. 1987 års taxering bl.a. bygger på att den

enskilde och skattemyndigheterna i stor utsträckning har

tillgång till samma information av betydelse vid taxeringen;

skyldigheten att lämna kontrolluppgifter utökades således. Detta

gällde t.ex. banker och andra kreditinstitut, som blev skyldiga

att lämna kontrolluppgifter om räntor.

Genom skattereformen införs en proportionell 30-procentig

statlig skatt på inkomstslaget kapital. Detta gäller alla och

utan grundavdrag. För att undvika att den nya

kapitalbeskattningen för med sig att t.ex. omyndiga barn måste

deklarera och betala in skatt föreslås i propositionen (s.100

ff, jfr s.109ff, s.112f och s.113f) en preliminär,

normalt 30-procentig skatt från den 1 januari 1991 på ränte- och

utdelningsinkomster. Regeln gäller fysiska personer bosatta i

Sverige och svenskt dödsbo för avkastning beträffande vilken

kontrolluppgift skall lämnas; därigenom undantas t.ex.

räntebetalning från en privatperson. Undantag gäller vidare

bl.a. för små belopp (s.105 ff).

Banker m.fl. skall redan i dag ange personnummer i

kontrolluppgifter (3 kap. 57§ LSK). Personnumret finns

emellertid inte alltid tillgängligt. Ofullständiga

kontrolluppgifter, i synnerhet sådana utan eller med felaktigt

personnummer, orsakar ofta ett betydande merarbete och krångel.

Det föreslås nu i propositionens avsnitt 5.3 (s.103ff) en

osanktionerad skyldighet bl.a. för den som placerar pengar för

förräntning att i vissa fall ange sitt personnummer. Denna fråga

har uppmärksammats i motionerna Sk4 yrkande 1 (mp) och Sk5

yrkande 8 (m). Lagrådet redovisade tveksamhet, inte av omsorg om

integriteten, utan på grund av regelns placering i lagen och att

skyldigheten inte förenas med någon sanktion.

Utskottet, som noterar att skyldighet för enskild att i andra

fall än inför myndighet ange sitt personnummer inte annat än

undantagsvis kan härledas ur lag (jfr dock 3 kap. 10§ första

stycket aktiebolagslagen /1975:1385/ och 3 kap. 28§ LSK), vill

också framhålla att personnumret är ett enhetligt och för varje

person unikt identifikationsbegrepp. Oaktat de skäl som bl.a. av

integritetshänsyn talar för en begränsning så långt möjligt av

användningen av personnummer -- här kan erinras om data- och

offentlighetskommitténs delbetänkande Integritetsskyddet i

informationssamhället 4 (SOU 1987:31) och pågående

lagstiftningsarbete i justitiedepartementet -- är personnumret

ett effektivt hjälpmedel när det t.ex. gäller att förebygga

förväxlingar av personers identitet. Det kan därför i vissa fall

vara av betydelse bl.a. från rättssäkerhetssynpunkt. På grund

härav har konstitutionsutskottet inte från sina utgångspunkter

något att erinra mot förslaget om ett nytt tredje stycke i 3

kap. 57§ LSK.

Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen

Gransknings- och taxeringsarbetet i fråga om inkomst av

näringsverksamhet är uppbyggt på ett annat sätt än för enskilda.

Det bygger snarare på självdeklarationer än på obligatoriska

kontrolluppgifter. En mer ingående granskning kan sedan ske

genom kontroll av bokföringen, men först efter ett beslut om

taxeringsrevision. En sådan är förhållandevis resurskrävande. I

syfte att effektivisera skattekontrollen lägger regeringen nu

fram ett förslag om ändringar i skatteregisterlagen som ytterst

går tillbaka på ett principförslag till standardiserade

räkenskapsutdrag som kommissionen mot ekonomisk brottslighet

lade fram i delbetänkandena (SOU 1983:75 och 76) Företagens

uppgiftslämnande för beskattningsändamål. Uppgifterna skall

kunna lämnas på ADB-medium. Vidare utvidgas skyldigheten att

lämna uppgifter om koncernförhållanden.

Omfattningen av företagens uppgiftslämnande tas upp närmare

med början i propositionens avsnitt 3.1 (s.77ff). Den som

har inkomst av näringsverksamhet -- med undantag bl.a. för

delägare i handelsbolag -- skall lämna uppgifter som återger de

väsentliga beskattningsförhållandena på ett enhetligt sätt,

närmare bestämt inom ramen för en s.k. bruttoförteckning med

drygt 140 poster (se s.222f). Skattemyndigheterna skall

därefter med hjälp av ADB kunna välja ut de deklarationer som

kan antas ha väsentliga fel och djupgranska dessa. Det kan också

nämnas att dessa poster inte räknas upp närmare i lagen utan att

detta sker i verkställighetsföreskrifter. Uppgiftsskyldigheten

lagfästs i 2 kap. 19§ LSK. Av 7§ 18 skatteregisterlagen

framgår att dessa uppgifter får tas in i det centrala

skatteregistret. De närmare formerna för uppgiftslämnandet --

blankett eller ADB-medium -- tas upp i avsnitt 3.3 (s.87f).

Också detta berörs i 2 kap. 19§ LSK.

Av avsnitt 3.6 (s. 91 f), som handlar om rätten att få ta in

lämnade uppgifter i skatteregistren samt åtkomsten till dem (7

och 10 §§ skatteregisterlagen), framgår att datainspektionen

inte har haft några erinringar mot förslaget. En annan mening

har bl.a. Företagens uppgiftslämnardelegation; jfr också motion

Sk5 yrkande 3 (m). Det kan i detta sammanhang erinras om att det

enligt 9 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100) hos andra

myndigheter än tullverket och domstolar i huvudsak föreligger

s.k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit, för uppgifter i

skatteregistren; beslut i skatteärenden är dock i princip

undantagna.

Lagrådet har utan erinran (s. 114 och s. 221) yttrat sig över

förslaget om ändringar i skatteregisterlagen såvitt avser 7§

18.

Propositionens kapitel 4 har rubriken Övriga frågor om

uppgiftslämnande för taxering. Avsnitt 4.4 (s. 99f) innehåller

den allmänna motiveringen för förslaget att utvidga

dotterföretags uppgiftsskyldighet. De skall även -- för notering

i skatteregistren -- lämna besked i olika hänseenden om

moderföretaget (2 kap. 16§ LSK samt 7 och 10 §§

skatteregisterlagen). Uppgifterna skall underlätta

skattekontrollen av koncerner. På denna punkt finns ett yrkande,

nr 5, i motion Sk5 (m).

Av propositionen framgår att det nya uppgiftslämnandet vad

gäller räkenskaperna skiljer sig från det nuvarande i fråga om

enhetlighet, detaljeringsgrad och koppling till företagens

redovisning. För det övervägande antalet företag blir det endast

fråga om att lämna uppgifter om en mindre del av alla posterna.

Inemot hälften av alla företag i Sverige har en årsomsättning på

mindre än 20 basbelopp. I praktiken kommer flertalet av dem inte

att behöva lämna fler uppgifter än i dag. När det gäller övriga

företag kan det enligt propositionen bli fråga om såväl fler som

färre uppgifter som skall lämnas. För i stort sett alla blir

uppgiftslämnandet smidigare. Riksskatteverket har uppgett att

uppemot ett 30-tal av de nuvarande deklarationsbilagorna kan

avskaffas. I fråga om den utvidgade uppgiftsskyldigheten för

dotterbolag är, som nämnts, motivet att underlätta

koncernrevisioner.

Mot bakgrund av det anförda finns inte anledning till någon

erinran från konstitutionell synpunkt vare sig mot att i berörda

hänseenden utvidga uppgiftsskyldigheten eller mot reglerna om

registrering av och åtkomst till dessa uppgifter i

skatteregistren.

Lagstiftningens ikraftträdande

I några motioner, Sk5 yrkandena 2 och 9 (m) samt Sk6 yrkande 2

(c), förordas ett senare ikraftträdande för vissa av de nya

reglerna än vad som föreslås i propositionen. I denna del vill

utskottet hänvisa till sina uttalanden i samband med

granskningen av författningsutgivningen (senast 1989/90:KU30,

s.19 ff). Det får ankomma på skatteutskottet att bedöma

möjligheten att uppskjuta tidpunkterna för ikraftträdande.

Stockholm den 8 november 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Kurt Ove Johansson (s),

Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans

Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson

(s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar

(v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill

Wåhlstedt (s), Stig Bertilsson (m) och Rosa Östh (c).

Avvikande meningar

1. Enskilds personnummer -- 3 kap. 57 § LSK

Hans Nyhage (m), Elisabeth Fleetwood (m), Hans Leghammar (mp)

och Stig Bertilsson (m) anser att den del av utskottets yttrande

under rubriken Enskilds personnummer -- 3 kap. 57§ LSK som

börjar med "Utskottet, som" och slutar med "3 kap. 57§ LSK"

bort ha följande lydelse:

Den föreslagna, sanktionslösa skyldigheten för enskilda att i

förhållande till banker m.fl. i vissa fall ange sitt

personnummer står i strid med strävandena att begränsa

användningen av detta identifikationsbegrepp. Mot denna bakgrund

samt då det framgår av propositionen att personnumret inte är en

nödvändig förutsättning för ett system med skatteavdrag från

räntor och utdelningar anser konstitutionsutskottet, i likhet

med vad som sägs i motionerna Sk4 yrkande 1 (mp) och Sk5 yrkande

8 (m), att integritetshänsyn talar för att propositionen avslås

vad gäller förslaget om ett nytt tredje stycke i 3 kap. 57§

LSK.

2. Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen

Hans Nyhage, Elisabeth Fleetwood och Stig Bertilsson (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande under rubriken

Företagens uppgiftslämnande -- skatteregisterlagen som

börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "i skatteregistren"

bort ha följande lydelse:

Det finns inte anledning till någon erinran från

konstitutionell synpunkt mot förslaget om ändrat

uppgiftslämnande när det gäller räkenskaperna. Däremot anser

konstitutionsutskottet att förslaget om utvidgad

uppgiftsskyldighet i koncernförhållanden bör avstyrkas med

hänsyn till att det inom EG övervägs gemensamma regler i detta

hänseende. Som framhålls i motion Sk5 yrkande 5 (m) bör dessa

regler avvaktas innan den svenska lagstiftningen ändras. Vad

härefter angår rätten att ta in uppgifter ur räkenskaperna i

skatteregistren anser utskottet, på sätt som görs gällande i

motion Sk5 yrkande 3 (m), att de nya räkenskapsutdragen bör

utvärderas bl.a. med hänsyn till olika branschförhållanden och

skatteregisterlagen först därefter ändras.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 71

Yttrande av annat utskott 72

Utskottet 72

Inledning 72

Företagens uppgiftslämnande för taxering 73

Övriga frågor om uppgiftslämnande för taxering 75

Preliminär skatt för avkastning på kapital m.m. 76

Uttaget av preliminär B-skatt 81

Vissa andra följdändringar till skattereformen, m.m. 81

Övriga frågor 82

Hemställan 82

Reservationer 86

Räkenskapsutdrag i handelsbolag, m.m. (m) 86

Skatteregistret (m) 87

Ikraftträdandet av de nya reglerna för företagens

uppgiftslämnande (m) 87

Uppgifter om koncernförhållanden (m) 88

Preliminär skatt på räntor och utdelningar (m) 89

Skyldighet att uppge personnummer (m, mp) 90

Sparavdrag (mp) 91

Särskilt grundavdrag på kapitalinkomster (m) 91

Konton med ränta under 100 kr. (m, c, mp) 92

Ikraftträdande av reglerna om uppbörd av preliminär skatt på

räntor och utdelningar (m) 92

Uttaget av preliminär B-skatt (m) 93

Särskilt yttrande 94

Sparavdrag (c) 94

Bilaga Konstitutionsutskottets yttrande 1990/91:KU2y 95

rättelser till sättningen

s.11 första stycket i högerspalt (siffra ändrad)

7. vad som behövs för

beräkning av

pensionsgrundande inkomst

enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring

eller av fastighetsskatt

enligt lagen (1984:1052) om

statlig fastighetsskatt.

s.58 87 a § ett paragraftecken borttaget inne i stycket

Vad som sägs i 46 § 3

mom., 47, 58, 65 och 66

§§, 69 § 1 mom., 70

§ 2 mom., 71, 75--77 a och

78 §§ samt i 80, 81, 83

och 84 §§, 85 § 1

mom., 86 § 1 mom. samt 86 a

§ gäller i

tillämpliga delar också

i fråga om den som är

skyldig att göra

skatteavdrag från sådan

ränta eller utdelning som

avses i 3 § 2 mom. 1 tredje

stycket. Vad som där

sägs om arbetsgivare och

arbetstagare skall då

gälla den som är skyldig

att göra skatteavdraget,

respektive den för vilken

skatteavdraget gjorts.