Bet. 1990/91:SkU30

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU30

Företagsskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU30

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1990/91:167 om

skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall och

avstyrker den motion som väckts i ärendet.

Samtidigt behandlas ett antal under den allmänna motionstiden

1991 väckta motioner om företagsbeskattningen. Utskottet

föreslår att riksdagen med anledning av tre av motionerna

skall besluta ett tillkännagivande till regeringen beträffande

skadeförsäkringsföretagens skatteförhållanden. I övrigt

avstyrks motionerna. Beträffande en i flera motioner väckt

fråga om avdragsrätt för förlust av pengar i samband med

butiksrån m.m. förutsätter utskottet emellertid att regeringen

uppmärksammar om det finns behov av lagändring.

Vid betänkandet har fogats 33 reservationer (m, fp, c, v, mp).

Proposition 1990/91:167

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:167 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).

I propositionen läggs fram förslag om skatteregler som medger

att aktiebolag under vissa förutsättningar kan omstrukturera

utan omedelbara inkomstskatteeffekter genom att dela upp

verksamheten på mindre enheter.

De föreslagna reglerna tar sikte på det fallet att ett

moderbolag till sina aktieägare delar ut aktier i ett

dotterbolag. Sådan utdelning skall under vissa förutsättningar

vara skattefri. Utdelning på den nya aktien och försäljning av

aktien beskattas dock enligt allmänna regler.

För att utdelningen inte skall beskattas krävs i huvudsak

följande. Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade

vid Stockholms fondbörs. Utdelningen skall avse samtliga

aktier i ett helägt svenskt dotterbolag. Det krävs också att

verksamheterna i de båda bolagen efter delningen har viss

omfattning.

Anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande bolaget skall

proportioneras mellan de ursprungliga och de utdelade aktierna

med ledning av den förändring av marknadsvärdet som uppkommit

till följd av delningen.

Bestämmelsen om skattefri utdelning är kombinerad med undantag

från uttagsbeskattning hos moderbolaget.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991

för att tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

Reglerna blir därmed tillämpliga på alla utdelningar av det

aktuella slaget som redovisas vid 1992 års taxering.

Proposition 1990/91:166 i viss del

Proposition 1990/91:166 innehåller ett förslag rörande

justering i reglerna rörande bilförmån så att värdet härav

skall kunna jämkas även för enskilda näringsidkare. Utskottet

(bet. 1990/91:SkU29) har tillstyrkt förslaget. Den

författningsmässiga regleringen har dock uppskjutits för att

samordnas med den ändring i punkt 1 av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen som föreslås i proposition 1990/91:167.

Proposition 1990/91:107 i viss del

I proposition 1990/91:107 har regeringen föreslagit nya regler

om skattefrihet för utdelning från utländska dotterbolag.

Förslaget förutsätter en ändring i 7 § 8 mom. lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt. Utskottet (bet. 1990/91:SkU34) har

tillstyrkt proposition 1990/91:107 i denna del, men den

författningsmässiga regleringen har fått anstå för att

samordning skall kunna ske med den ändring i samma lagrum som

föreslås i proposition 1990/91:167.

Lagförslagen

Med de redaktionella justeringar som föranleds av förslagen i

propositionerna 1990/91:107 och 1990/91:166 har de vid

proposition 1990/91:167 fogade lagförslagen följande lydelse.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:167

1990/91:Sk75 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL utformas

så att skattefrihet skall gälla för alla aktiebolag på sätt

som framgår i motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1991

1990/91:Sk305 av Ingbritt Irhammar och Per-Ola Eriksson (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

ändrat skatteuttag vid butiksrån i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Sk306 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att småföretagare skall befrias från

skatt, egenavgifter och moms på rånade medel.

1990/91:Sk307 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av lagstiftningen

när det gäller beskattning av genom stöld förlorade pengar i

enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk320 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av beskattning av fiskevårdsområden.

1990/91:Sk322 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c, m,

fp) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter

en utredning med uppgift att utreda möjligheterna att medge

avdragsrätt för premier till s.k. kompanjonförsäkringar.

1990/91:Sk331 av Elving Andersson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T609 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar återinföra fartygsfonder i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att stämpelskatten vid

fartygsförsäljningar avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1991.

1990/91:Sk337 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts angående befrielse av moms,

egenavgifter och skatt på medel som tilltvingats genom våld

(rån).

1990/91:Sk344 av Gunilla Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om översyn av avdragsreglerna vid

kapitalförlust resp. driftförlust.

1990/91:Sk345 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av gällande regler för disposition av

allmän investeringsreserv inom jordbruksrörelser.

1990/91:Sk349 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo306 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskrivningsregler för investeringar i

skogsbilvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om egenavgifter på kapitalavkastning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter att behandla

lantmäterikostnader som avdragsgilla kostnader.

1990/91:Sk352 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N254 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående reserveringsmöjligheter för små

företag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående spärregler vid beskattning av

fåmansföretag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående reserveringsmöjligheter för

egenföretagare.

1990/91:Sk353 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning

till innehållet i motion 1990/91:N255 -- yrkas, såvitt nu är i

fråga,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt

slopad dubbelbeskattning av aktieutdelningar enligt vad i

motionen anförts.

1990/91:Sk358 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär sådana ändringar av lagstiftningen att

förluster på grund av rån, stölder och inbrott ej beskattas.

1990/91:Sk361 av Lars Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag

bör uppnås i samband med skattereformens genomförande.

1990/91:Sk362 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändringar i inkomst- och

företagsbeskattningen.

Motionen behandlas i detta sammanhang såvitt avser

räntefördelning.

1990/91:Sk365 av Göran Engström och Kjell Ericsson (c) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo307 -- yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett högre skogsavdrag.

1990/91:Sk384 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att de ömsesidiga skadeförsäkringsbolagen utan

avskattning får överföra hälften av de obeskattade reserverna

till beskattat eget kapital.

1990/91:Sk386 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Bo233 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lägesavgifter för kontorslokaler.

1990/91:Sk388 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen beslutar att slopa den särskilda årliga

skatten med 15 procent avseende ränta på skogskontomedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskild löneskatt.

1990/91:Sk389 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N448 -- yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Cementa AB skall erlägga en

miljöavgift som skall tillfalla Gotlands kommun.

1990/91:Sk390 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:N322 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om företagsbeskattningen för mindre

företag.

1990/91:Sk391 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari --

med hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Fi221 --

yrkas, såvitt nu är i fråga,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de s.k. spärreglerna för

fåmansföretagen slopas,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

16-årsgränsen för beskattning av eget barn i fåmansföretag

slopas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att reserveringsreglerna bör förbättras

för egenföretagare.

1990/91:Sk397 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:Jo314 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av

reglerna för skogskonton i enlighet med vad som i motionen

anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

kostnaderna för byggande av skogsbilvägar samt investeringar i

skogsdikning skall vara avdragsgilla vid inkomsttaxering.

1990/91:Sk409 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att skatt och sociala avgifter ej skall tas ut på

stulna belopp i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk410 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder

för att underlätta samverkan mellan enskilda näringsidkare

enligt vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk411 av Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär skyndsamt förslag till lösning på de

problem som aktualiserats i motionen.

1990/91:Sk412 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade skatteregler

för fiskevårdsområdesföreningar i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1990/91:Sk413 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om att frågan om

möjligheterna till en snabbare skattemässig avskrivning av

företagens tillgångar i form av byggnader, markanläggningar,

maskinell utrustning och inventarier blir föremål för en

regionalpolitisk utredning.

1990/91:Sk414 av Karin Söder och Elver Jonsson (c, fp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabb

översyn i avsikt att skattebefria Stiftelsen Sveriges

nationaldag och Svenska flaggans dag.

1990/91:Sk415 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att åtgärder bör vidtas som innebär att

konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i

skattehänseende skall kunna uppnås.

1990/91:Sk416 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att skapa

konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag

inom försäkringsbranschen,

2. att riksdagen beslutar att utjämningsfonden och

regleringsfonden för trafikförsäkring får överföras till

beskattat eget kapital utan avskattning,

3. att riksdagen beslutar att 70 % av säkerhetsfonden får

föras över till obeskattat eget kapital utan avskattning.

1990/91:Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skatteregler för föräldrakooperativa

daghem.

1990/91:Sk418 av Rolf Kenneryd och Göran Engström (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar medge fri periodisering av

investeringskostnad för skogsbilvägar.

1990/91:Sk419 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna

av ett friare användningssätt av skogskontomedel i enlighet

med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk424 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är

i fråga,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

nuvärdeavskrivning och rätt till avsättning till

periodiseringsfonder i enlighet med vad som i motionen

anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i övrigt i motionen anförts om företagsbeskattningen.

1990/91:Sk428 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:T647 -- yrkas,

såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sjöfartens kapitalförsörjning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återanskaffningsfonder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stämpelskatt.

1990/91:Sk429 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för beskattning av realisationsvinst vid försäljning av

näringsfastigheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade

regler för beskattning av ränta på skogskonto och

upphovsmannakonto i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrat

underlag för beräkning av skatteutjämningsreserv i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Sk430 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att arbetsrättsligt skadestånd är

avdragsgillt i rörelsen.

1990/91:Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpt bolagsbeskattning under avsnitt

5,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående avskaffande av

skatteutjämningsreserv under avsnitt 5.1,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en allmän översyn av

företagsbeskattningen under avsnitt 5.2,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskild

skatt på finansiella företag enligt vad i motionen anförts

under avsnitt 5.3,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om begränsad

avdragsrätt enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5.4.

1990/91:Sk435 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

15. att riksdagen beslutar om takregel för

realisationsvinstbeskattning vid försäljning av

näringsfastighet och bostadsrätt i näringsverksamhet på samma

nivå som fritidshus,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskild

redovisningsmetod i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar om avsättningsregler till SURV för

egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av principen för

räntefördelning.

1990/91:Sk627 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdragsrätt för reklamkostnader,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdragsrätt för kostnader för

konferenser och kurser.

1990/91:Sk811 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopat

skatteansvar vid stöld och rån i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Sk905 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari -- med

hänvisning till innehållet i motion 1990/91:U306 -- yrkas att

riksdagen begär att regeringen i kompletteringspropositionen

återkommer med förslag på en avgift för finansiering i

enlighet med motionens förslag.

Utskottet

Proposition 1990/91:167

I propositionen föreslås -- som ett provisorium i avvaktan på

resultatet av en generell översyn av skattefrågorna i samband

med omstrukturering -- ett begränsat ingrepp i skattereglerna

i syfte att göra det möjligt för vissa aktiebolag att dela upp

verksamheten på mindre enheter utan omedelbara

inkomstskattekonsekvenser.

Förslaget motiveras med att en uppdelning kan behöva ske när

en verksamhetsgren i ett bolag har en annan karaktär eller är

särskilt riskfylld. Det förhållandet att en verksamhetsgren i

ett bolag i olika avseenden avviker från den normala

verksamheten kan leda till att aktiemarknadens värdering av

företaget inte blir så effektiv och rättvisande som skulle

vara önskvärt. Om den avvikande verksamhetsgrenen placeras i

ett särskilt bolag och aktierna blir allmänt tillgängliga på

marknaden kan bättre förutsättningar för en effektiv värdering

skapas. Därigenom påverkas också villkoren för de olika

verksamhetsgrenarnas möjligheter till extern

kapitalförsörjning genom nyemissioner.

Uppdelningen skall ske genom att ett moderbolag till sina

aktieägare delar ut samtliga aktier i ett helägt svenskt

dotterbolag. Flera ytterligare villkor skall vara uppfyllda,

bl.a. skall gälla ett krav på börsnotering, dvs. att

bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms

fondbörs. I detta hänseende har propositionen föranlett en

motion. Enligt motionen, Sk75 av Kjell Johansson m.fl. (fp),

skall skattefriheten inte begränsas till bara de börsnoterade

bolagen.

De skäl som ligger till grund för förslaget är i huvudsak

tillämpliga endast på marknadsnoterade bolag. Genom kravet på

börsnotering avses ett spritt ägande bli säkerställt, och

utskottet har inte funnit skäl att frångå propositionen i

detta hänseende. Som anförts i propositionen kan den kommande

översynen av omstruktureringsfrågorna ge anledning till att

ompröva vissa av de villkor som ställs upp i samband med det

nu förevarande begränsade ingreppet i skattereglerna.

Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del

och avstyrker motion Sk75.

Beträffande propositionen i övrigt skall, förutom det

nämnda grundläggande villkoret att samtliga aktier i det

helägda dotterbolaget skall delas ut, gälla bl.a. att

verksamheterna i de båda bolagen skall vara av en viss

omfattning efter delningen. Den som tar emot utdelningen i

form av aktierna i dotterbolaget kommer att undantas från

skattskyldighet för utdelningen. Undantaget om skattefri

utdelning kombineras med en uttrycklig regel om undantag från

uttagsbeskattning hos moderbolaget.

Särskilda regler införs för fördelning av anskaffningsvärdet

mellan aktier i moderbolaget och utdelade aktier. Annellavdrag

skall inte medges moderbolaget om skattebefrielse för

utdelningen medges enligt de nya reglerna och ej heller

dotterbolaget för nyemissioner före utdelningstillfället.

Särskilda regler om övertagande av skatteutjämningsreserv

(SURV) eller uppskovsbelopp för obeskattade reserver införs

inte. Lagstiftningen skall tillämpas på utdelningar som

redovisas fr.o.m. 1992 års taxering.

Utskottet har inte någon erinran mot dessa förslag och

tillstyrker följaktligen propositionen även i övriga delar.

Utskottet återkommer senare i betänkandet till vissa tekniska

justeringar i lagförslagen på grund av samordning med

lagförslag i propositionerna 1990/91:107 och 1990/91:166.

Vissa allmänna frågor om företagsbeskattning

I motion Sk433 av Lars Werner m.fl. (v) begärs att riksdagen

skall uttala sig för vissa förändringar i den allmänna

inriktningen av företagsbeskattningen. Enligt motionen bör

skatteuttaget från företagssektorn ökas, främst på de större

börsnoterade bolagen (yrkande 7). Motionärerna vill också

avskaffa SURV-systemet (yrkande 8) och utreda det totala

skatteuttaget på produktion för att uppnå en

företagsbeskattning utformad efter en samlad fördelnings- och

näringspolitisk bedömning (yrkande 9). De förordar även en

särskild skatt på finansiella företag (yrkande 10).

Genom riksdagens beslut om en genomgripande reformering av

företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering har de

principer som skall gälla för denna beskattning lagts fast.

Utskottet finner inte någon anledning till att nu ta upp vissa

grundläggande delar av reformen till förnyat övervägande. Vad

gäller yrkandet angående en särskild skatt på finansiella

tjänster vill utskottet nämna att ett utredningsförslag bereds

i regeringskansliet, och det finns inte anledning att här gå

in på denna fråga. Utskottet avstyrker yrkandena 7--10 i

motion Sk433.

I motionerna Sk353 yrkande 6 och Sk424 yrkande 12 i denna del

av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om ett successivt

avskaffande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar

genom att erlagd bolagsskatt får avräknas vid beskattning av

utdelning hos aktieägaren.

Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen i samband med

skattereformbeslutet. Med hänvisning till det tidigare

ställningstagandet avstyrker utskottet de nu förevarande

motionsyrkandena.

Flera motionärer har väckt yrkanden som rör det pågående

utredningsarbetet om en särskild redovisningsmetod för

egenföretagare. Karl Erik Olsson m.fl. (c) anser i motion

Sk349 yrkande 3 att det för skogsbrukets del är viktigt med en

särskild redovisningsmetod eller en liknande lösning. I motion

Sk352 yrkande 7 i denna del vill Carl Bildt m.fl. (m) få en

snabb lösning på egenföretagarnas resultat- och

konsolideringsmöjligheter med utgångspunkt i det föreliggande

förslaget om en särskild redovisningsmetod. Liknande yrkanden

finns i motionerna Sk390 yrkande 1 av Håkan Hansson m.fl. (c)

och Sk435 yrkande 17 av Görel Thurdin m.fl. (c). Gullan

Lindblad och Göthe Knutson (m) har i motion Sk391 yrkande 11

en mera allmän begäran om förbättrade reserveringsmöjligheter

för egenföretagare.

Under utredningsarbetet till skattereformen prövades

möjligheten att tillskapa en beskattningsmetod som skulle ge

egenföretagarna vissa fördelar som annars bara kan uppnås

genom en ombildning till aktiebolag. Ett förslag om s.k.

särskild redovisningsmetod finns, men det har aktualiserat en

rad problem som inte kan förbigås vid ett ställningstagande i

frågan. En särskild utredare fortsätter nu arbetet med

beskattningen av enskilda näringsidkare och beskattningen av

handelsbolagsinkomster. Utskottet förutsätter att arbetet

bedrivs skyndsamt och finner i avvaktan på att detta slutförts

inte anledning att göra uttalanden i frågan utöver vad som

redan sagts i betänkandet 1989/90:SkU30. Följaktligen

avstyrker utskottet motionerna Sk349 yrkande 3, Sk352 yrkande

7 i denna del, Sk390 yrkande 1, Sk391 yrkande 11 och Sk435

yrkande 17.

De nyss nämnda motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12

i denna del av Carl Bildt m.fl. (m) behandlar också mer

allmänt reserveringsmöjligheter m.m. i små och medelstora

företag. Ett konkret förslag, som tar sikte på nyföretagande,

gäller införande av en s.k. MINI-SURV med utgångspunkt

från de överväganden i denna fråga som gjordes under

utredningsarbetet till skattereformen.

Utskottet har vid tidigare behandling framhållit att en sådan

ytterligare avsättningsmöjlighet sannolikt skulle ha en

begränsad ekonomisk betydelse för företagen med hänsyn till de

allmänna förbättringar som den nya företagsbeskattningen

innebär. Utskottet vill också erinra om att

utredningsförslaget om ett tak för SURV-avsättningarna inte

genomfördes. Detta gynnar naturligtvis de kapitalintensiva

småföretagen. Utskottet avstyrker motionerna Sk352 yrkande 5

och Sk424 yrkande 12 i denna del.

En fråga med koppling till den principiella utformningen av

den nya företagsbeskattningen gäller yrkandena i motionerna

Sk331 yrkande 2 av Elving Andersson m.fl. (c) och Sk428

yrkande 2 av Rolf Clarkson m.fl. (m) om att rätten att göra

avsättningar till fartygsfond med avdragsrätt skall

återinföras.

Skattereformbeslutet innebar en avveckling av fondsystemet. En

sänkt beskattning kunde inte kombineras med så omfattande

reserveringsmöjligheter i olika former som erbjöds i det

tidigare skattesystemet. Möjligheterna till avsättning till

K-SURV fyller dock delvis samma funktion som

fondavsättningarna gjorde. Vid det nämnda beslutet avstyrkte

utskottet yrkanden om att behålla fartygsfonderna. Utskottet

får med hänvisning till det tidigare ställningstagandet

avstyrka även de nu aktuella motionsyrkandena.

Den nya förvärvskälleindelningen för egenföretagare

behandlas i flera motioner.

Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) yrkar i motion Sk410

och Rolf Kenneryd (c) i motion Sk411 om åtgärder för att

underlätta samverkan mellan enskilda näringsidkare, bl.a. i

fråga om möjligheterna för jordbrukare att utnyttja

omställningsstöd för minskad livsmedelsproduktion i gemensamma

projekt. Motion Sk345 av Roland Larsson (c) rör

förvärvskälleindelningen på det sättet, att motionären vill

ändra reglerna så att de medel som nu finns på

investeringskonto skall få tas i anspråk även för förädling av

producerade energigrödor, t.ex. för uppförande av

etanolfabriker. Motionären har i sammanhanget också fört fram

ett yrkande om att den längsta tid under vilken medel får stå

inne på investeringskonto skall förlängas med två år.

Förvärvskälleindelningen har tagits upp också i motion Sk424

yrkande 12 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m). Enligt

motionen bör reglerna medge fri kvittning av underskott mellan

olika förvärvskällor. I motion Sk428 yrkande 1 av Rolf

Clarkson m.fl. (m) yrkas att det skall göras en översyn av

skattereglerna rörande bl.a. partrederier och förvärvskällorna

i syfte att öka tillströmning av riskvilligt kapital till

sjöfartsnäringen.

Motionerna Sk410 och Sk411 behandlar de regler som innebär att

en inkomst från ett handelsbolag utgör en egen förvärvskälla

även om verksamheten i bolaget har anknytning till annan

verksamhet som delägaren bedriver som enskild näringsidkare.

På grund av de olika förvärvskällorna kan ett underskott i

handelsbolaget alltså inte kvittas mot inkomster i annan

näringsverksamhet. Ett handelsbolag uppkommer i princip om

flera personer gemensamt utövar näringsverksamhet.

Riksdagen har genom skattereformbeslutet lagt fast de regler

om förvärvskällor som skall gälla i den nya

företagsbeskattningen. Verksamhet i handelsbolagsform skall

även fortsättningsvis utgöra en egen förvärvskälla. Utskottet

är inte berett att med anledning av vad som anförts i

motionerna gå in på frågor om justeringar i reglerna eller att

genomföra en ny översyn vid sidan av det tidigare nämnda

arbetet med beskattningen av enskilda näringsidkare och

handelsbolag. Detsamma gäller den fråga om partrederier som

tagits upp i en av motionerna.

Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk410, Sk411,

Sk424 yrkande 12 i denna del och Sk428 yrkande 1. Utskottet

avstyrker även den i motion Sk345 föreslagna ändringen

angående medel på investeringskonto.

Skadeförsäkringsföretag

Vid skattereformbeslutet våren 1990 (prop. 1989/90:110, bet.

SkU30) pågick fortfarande ett utredningsarbete angående

konsolideringsmöjligheterna i skadeförsäkringsföretag. Detta

medförde att frågan om dessa företag skulle få tillgång till

SURV och vissa avskattningsfrågor fick anstå.

Under hösten 1990 har riksdagen beslutat (prop. 1990/91:54,

bet. SkU10) att ge skadeförsäkringsföretagen möjlighet till

SURV-avsättningar enligt generella regler, dock att

utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring inte

skall räknas som skuld vid beräkning av underlaget för SURV.

En minskning av dessa fonder utgör skattepliktig intäkt, men

fonderna behöver inte lösas upp vid övergången. Avskattningen

av övriga reserver skall följa de generella reglerna, dvs. att

den del av dessa reserver som inte täcks av den första

SURV-avsättningen som görs i bolagen skall skattas av under en

fyraårsperiod med början vid 1992 års taxering.

I fyra motioner begärs ytterligare åtgärder i syfte att

motverka konkurrensförskjutning i försäkringsbranschen. Enligt

motion Sk361 av Lars Svensson m.fl. (s) skall riksdagen i ett

tillkännagivande till regeringen uttala att

konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag

bör uppnås i samband med skattereformens genomförande.

Yrkanden av i princip samma innbörd finns i motionerna Sk415

av Elver Jonsson m.fl. (fp) och Sk416 yrkande 1 av Per-Ola

Eriksson m.fl. (c). Den sistnämnda motionen innhåller även i

yrkandena 2 och 3 ett förslag om att riksdagen skall besluta

att utjämningsfonden, regleringsfonden för trafikförsäkring

och 70% av säkerhetsreserven skall få överföras till

beskattat eget kapital utan avskattning. Enligt motion Sk384

av Hugo Hegeland (m) skall riksdagen besluta om att de

ömsesidiga skadeförsäkringsföretagen utan avskattning skall få

överföra hälften av de obeskattade reserverna till beskattat

eget kapital.

Motionärerna framhåller att de ömsesidiga bolagens

förutsättningar för kapitaltillväxt och priskonkurrens är

sämre än om verksamheten skulle bedrivits i ett

försäkringsaktiebolag. Detta har enligt motionerna sin grund

i att det relativt sett mindre kapitalunderlaget i ett

ömsesidigt bolag medför sämre möjligheter att bilda

obeskattade reserver. Härigenom skapas ett starkt incitament

för de ömsesidiga bolagen att överge sin associationsform.

Det problem som tagits upp i motionerna uppmärksammades vid

skattereformbeslutet och aktualiserades på nytt hösten 1990

när de kvarstående frågorna i skattereformen behandlades.

Utskottet godtog det i proposition 1990/91:54 framlagda

förslaget men förutsatte att regeringen noga skulle följa

utvecklingen när det gäller de ömsesidiga försäkringsbolagens

konkurrenssituation.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

konkurrensaspekterna bör tas upp till en förnyad bedömning.

Ett ställningstagande till vilka åtgärder som kan behövas

förutsätter emellertid ytterligare överväganden. Utskottet

föreslår därför att riksdagen med anledning av motionerna

Sk361, Sk415 och Sk416 yrkande 1 beslutar ett tillkännagivande

till regeringen om att konkurrensneutralitet bör föreligga

mellan ömsesidiga bolag och aktiebolag i samband med

skattereformens genomförande. Utskottet förutsätter att

beredningen av frågan kan ske skyndsamt. Därmed avstyrker

utskottet att riksdagen nu fattar beslut om åtgärder i

enlighet med motionerna Sk384 och Sk416 yrkandena 2 och 3.

Avdragsfrågor

I flera motioner begärs klarare regler om avdragsrätt m.m.

vid kapitalförlust i samband med rån eller andra

tillgreppsbrott. Dessa motioner är Sk305 av Ingbritt Irhammar

och Per-Ola Eriksson (båda c), Sk306 av Ulf Melin och Anders G

Högmark (m), Sk307 av Knut Wachtmeister (m), Sk337 av Birgit

Henriksson och Karin Falkmer (m), Sk344 av Gunilla Andersson

m.fl. (s), Sk358 av Martin Olsson (c), Sk409 av Wiggo Komstedt

(m) och Sk811 yrkande 19 av Bo Lundgren m.fl. (m).

Motionärerna framhåller bl.a. att de ändringar i

kapitalförlustbegreppet som gjordes för några år sedan medfört

att en bank som utsatts för rån i praxis medgetts avdragsrätt.

Motsvarande avdrag för stulna pengar hos en butiksägare har

dock inte medgivits.

Reglerna om kapitalförlust på grund av brottslig handling fick

sitt nuvarande innehåll genom lagstiftning 1981 som har verkan

fr.o.m. 1984 års taxering. Reglerna utvidgades då med en

uttrycklig regel om att förlust genom brottslig handling av

varulager och inventarier i rörelse och jordbruk inte skall

utgöra kapitalförlust. Därmed föreligger således avdragsrätt

för sådan förlust.

När det gäller förlust av pengar genom brottslig handling får

fråga om avdragsrätt avgöras utifrån den allmänna bestämmelsen

om kapitalförlust i punkt 5 av anvisningarna till 20§ KL.

Enligt den regeln betraktas som kapitalförluster (och därmed

inte avdragsgilla) dels sådana förluster som inte har samband

med någon förvärvskälla, dels förluster som visserligen har

ett samband med förvärvskällan men som inte kan anses normala

för förvärvskällan i fråga.

I fråga om mervärdeskatt finns inte några regler som ger

avdragsrätt för förluster av pengar vid rån o.d. Inte heller

medges i sådana fall nedsättning eller befrielse från

mervärdeskatt enligt dispensregeln i 76§ mervärdeskattelagen

(1968:430).

Med hänsyn till en påtaglig och återkommande risk för

förluster i verksamheten av svenska pengar genom rån, stöld,

bankboxsprängning, m.m. har en bank i ett ärende om

förhandsbesked fått avdrag för vissa förluster av pengar (RÅ

1986 ref. 148).

Skatteutskottet har tidigare (bet. SkU 1985/86:33 och SkU

1986/87:33) prövat motioner med liknande innehåll som de nu

aktuella. Utskottet var inte främmande för att det nuvarande

kapitalförlustbegreppet kunde behöva omprövas. I avvaktan på

närmare erfarenheter från tillämpningen av den lagstiftning

som gäller fr.o.m. 1984 års taxering var utskottet emellertid

inte berett att medverka till en ändring av

kapitalförlustbegreppet. Utskottet uttalade i sammanhanget att

det är angeläget att försäkringsbolagen noga informerar

försäkringstagarna om de villkor som gäller som förutsättning

för att de vid uppkommen skada skall vara berättigade till

ekonomisk gottgörelse för lidna förluster.

Avdragsrätt i andra verksamheter än bankverksamhet synes inte

ha prövats i högre instans. Även om det torde kunna förväntas

att avdrag skall kunna medges även i andra näringsverksamheter

än bankverksamhet måste tillämpningen av reglerna fortfarande

anses som oklar. De problem som detta medför för de

affärsställen som blir utsatta för rån och andra

tillgreppsbrott aktualiserar enligt utskottets mening på nytt

frågan om en lagändring bör komma till stånd. Utskottet utgår

ifrån att regeringen uppmärksammar de uppkommande

skatteproblemen och, om det behövs, i lämpligt sammanhang

återkommer till riksdagen i frågan. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena. Syftet med

motionerna får emellertid anses vara tillgodosett med hänsyn

till vad utskottet anfört.

I motion Sk430 yrkande 5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)

hemställs om återinförande av avdragsrätt för arbetsgivare för

arbetsrättsliga skadestånd. Utskottet har tidigare

avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att

skadeståndets preventiva funktion jämställer detta med böter

och viten och andra icke avdragsgilla kostnader enligt 20§

KL. Utskottet finner inte skäl att ändra uppfattning i frågan.

Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

En fråga som utskottet behandlat vid upprepade tillfällen

gäller den i motion Sk322 av Marianne Andersson i Vårgårda

m.fl. (c, m, fp) väckta frågan om avdragsrätt för premier till

kompanjonförsäkringar. Utskottet avstyrker ånyo detta

förslag.

Göran Engström och Kjell Ericsson (c) har i motion Sk365 yrkat

att skogsavdrag skall medges med 75% vid större

fastighetsregleringar. Gällande regler innebär att fysiska

personer under sin innehavstid kan göra skogsavdrag med

sammanlagt högst 50% av skogens anskaffningsvärde. För

juridiska personer är avdragsutrymmet mindre, högst 25%. Det

årliga avdraget kan i samband med rationaliseringsförvärv bli

högre, men det sammanlagda avdragsbeloppet (avdragsutrymmet)

får dock inte överstiga 50% av anskaffningsvärdet för

rationaliseringsförvärvet. Några sakliga ändringar i reglerna

har inte gjorts i samband med skattereformen. Utskottet har

inte funnit några bärande skäl för att ändra i reglerna.

Motionen avstyrks följaktligen.

I motion Sk349 yrkande 4 av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

hemställs att kostnader för lantmäteriförrättningar skall

vara avdragsgilla. Utskottet har tidigare avstyrkt liknande

yrkanden med hänvisning till bl.a. att vid

rationaliseringsförvärv i underlaget för skogsavdrag skall

inräknas bl.a. lantmäterikostnader. Detta innebär att avdrag

för lantmäterikostnader i sådana fall kan medges mot

skogsinkomster med 50% av den totala kostnaden. Utskottet

har inte ändrat uppfattning i frågan och avstyrker motionen.

I motion Sk433 yrkande 11 av Lars Werner m.fl. (v) hemställs

om inskränkt avdragsrätt för utbildnings- och

konferensverksamhet förlagd till utlandet. Ett liknande

yrkande finns i motion Sk627 yrkande 41 av Inger Schörling

m.fl. (mp). Enligt den sistnämnda motionens yrkande 40 bör

avdragsrätten för reklamkostnader utredas. Utskottet har

inte funnit skäl att förorda någon åtgärd med anledning av

motionerna och avstyrker följaktligen dessa.

Avskrivningsregler m.m.

I motion Sk424 yrkande 11 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om

ett system med nuvärdeavskrivning och periodiseringfonder

i enlighet med vad som föreslagits under utredningsarbetet

till skattereformen. Frågan bereds för närvarande i

regeringskansliet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I motion Sk349 yrkande 2 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) och

Sk397 yrkande 4 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) återkommer

motionärerna till frågan om direktavdrag för kostnader vid

byggande av skogsbilvägar. Förslaget i motion Sk397

gäller som tidigare även skogsdikning. Rolf Kenneryd och Göran

Engström (båda c) yrkar i motion Sk418 att det skall vara

tillåtet med fri periodisering av investeringskostnader för

skogsbilvägar.

Vid skattereformbeslutet (1989/90:SkU30) redovisade

utskottet de regler som gäller för skogsbilvägar och

skogsdikningar. Skattereformen innebär en förändring i så

måtto att avskrivningsunderlaget för samtliga typer av

markanläggningar -- alltså även öppna dikningar -- höjts från

75% till 100% av anskaffningskostnaden. Utskottet anser

det inte vara motiverat med ytterligare ändringar i nu

aktuella avskrivningsregler och avstyrker de nämnda

motionsyrkandena.

I motion Sk413 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) begärs en

regionalpolitisk utredning om snabbare avskrivningar i

stödområden av byggnader, markanläggningar, maskiner och

inventarier.

Skatteutskottet har tidigare gett uttryck för uppfattningen

att regionala skattelättnader bör komma i fråga endast i rena

undantagsfall. Utskottet har också regelmässigt avvisat

motionsyrkanden med samma inriktning som det nu förevarande.

Utskottet har inte ändrat sin principiella inställning och

avstyrker motion Sk413.

SURV-regler och räntefördelning, m.m.

Motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del av Carl Bildt m.fl. (m)

och Sk435 yrkande 18 av Görel Thurdin m.fl. (c) gäller en viss

utvidgning beträffande avsättningsnivåerna för SURV i

egenföretag. Enligt motionerna bör SURV-avsättning kunna ske

med 30% på kapitalet och 20% av företagets inkomster

eller, alternativt, med 30% på kapitalet och 15% av

lönesumman. I motion Sk352 förutsätts att egenföretagarens

egen inkomst och inte endast de anställdas skall få räknas med

vid lönebaserade SURV-avsättningar.

De ursprungliga reglerna om egenföretagarnas SURV reviderades

hösten 1990 i samband med att vissa kvarstående frågor i

skattereformen behandlades (prop. 1990/91:54, bet. SkU10).

Syftet med ändringarna var att anpassa reglerna till vad som

gäller för aktiebolagen och för att mildra skatteuttaget på

stora engångsintäkter. Egenföretagare får enligt de nya

reglerna göra SURV-avsättning med 30% på eget kapital och

20% på inkomsten eller, alternativt, 15% av de löner som

utbetalats till anställda.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå det tidigare

ställningstagandet angående nivåerna för avsättning till SURV

i egenföretag. Följaktligen avstyrks motionerna Sk352 yrkande

7 i denna del och Sk435 yrkande 18.

I tre motioner har tagits upp frågor som gäller eller har

anknytning till reglerna om räntefördelning i egenföretag.

Enligt motionerna Sk362 i denna del av Kjell Ericsson och

Göran Engström (c) samt Sk429 yrkande 10 av Bo Lundgren m.fl.

(m) bör egenföretagares fastighet vid beräkning av

SURV-underlag få tas upp till hela anskaffningsvärdet och inte

reduceras till 70%. Som skäl för förslaget anförs i motion

Sk362 att man därigenom skulle komma till rätta med de problem

som består i att ett s.k. negativt kapitalunderlag uppkommer

för företagaren i samband med tillämpning av reglerna om

räntefördelning.

Görel Thurdin m.fl. (c) hemställer i motion Sk435 yrkande 19

om en översyn av reglerna om räntefördelning.

Regeln att fastigheten vid SURV-avsättning skall medräknas med

70% av det skattemässiga värdet syftar till att ge ett

rättvisande totalt skatteuttag för näringsfastigheter eftersom

försäljningsvinster beskattas som inkomst av kapital med

skattesatsen 30%. Genom att fastighetens värde reduceras vid

beräkningen av kapitalunderlaget motverkas den olikformighet i

beskattningen som ligger i att ränteutgifter är avdragsgilla i

inkomstslaget näringsverksamhet -- mot egenavgifter eller

särskild löneskatt och mot full inkomstskatt -- samtidigt som

försäljningsvinsterna beskattas som inkomst av kapital.

För enskild näringsverksamhet skall också tillämpas de

särskilda reglerna om räntefördelning. Dessa innebär att om

kapitalunderlaget är negativt -- efter justering med ett

fribelopp om 50000 kr. -- skall ett belopp motsvarande det

negativa underlaget multiplicerat med statslåneräntan tas upp

som intäkt i förvärvskällan. Ett avdrag av motsvarande storlek

medges i inkomstslaget kapital. Reglerna om räntefördelning

syftar till att begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor av

privat karaktär så att skattelättnaden inte överstiger 30%.

De ovan redovisade bestämmelserna medför att ett negativt

kapitalunderlag som föranleder räntefördelning uppkommer

om ett fastighetsförvärv är lånefinansierat till mer än 70%.

För att lindra effekten härav tillåts fullt avdrag för

låneräntorna på fastigheten även till den del de överstiger

det s.k. ränteavdragstaket på 100000 kr.

Reglerna om räntefördelning är komplicerade och utskottet har

tidigare uttalat att det inte är uteslutet att reglerna kan

medföra svårigheter för de skattskyldiga och för

skattemyndigheterna. Utskottet förutsatte att regeringen

skulle följa utvecklingen och vidta de åtgärder som kunde

behövas. Vissa justeringar i reglerna har därefter gjorts och

regeringen har även aviserat vissa justeringar i reglerna för

enskild näringsidkare som finansierar en fastighet med

statligt subventionerade lån (prop. 1990/91:54, SkU10).

Utskottet vill hänvisa till de tidigare uttalandena och finner

inte skäl att förorda en särskild översyn eller ytterligare

ändringar i reglerna. Följaktligen avstyrks motionerna Sk362 i

denna del, Sk429 yrkande 10 och Sk435 yrkande 19.

I de nyss nämnda motionerna Sk429 och Sk435 yrkas även en

ändring i den takregel som gäller vid beskattning av vinst vid

icke yrkesmässig avyttring av näringsfastighet. För

näringsfastigheter och sådana bostadsrätter som ingår i en

näringsverksamhet innebär takregeln att reavinsten

alternativt får beräknas till 90% av försäljningsintäkten.

För permanentbostäder får vinsten alternativt beräknas till

30% av försäljningsintäkten och för övriga

privatbostadsfastigheter och privatbostäder gäller 60%.

Motionärerna vill att sistnämna takregel, 60%, skall

tillämpas också för näringsfastigheter.

Utskottet har senast i betänkandet 1990/91:SkU10 avstyrkt

motsvarande yrkanden med hänvisning till de ställningstaganden

som gjordes i samband med skattereformbeslutet våren 1990.

Utskottet har inte ändrat sin uppfattning i frågan och

avstyrker följaktligen även motion Sk429 yrkande 2 och Sk435

yrkande 15.

Skogskonto

I motion Sk397 yrkande 3 i denna del av Sven Eric Lorentzon

m.fl. (m) hemställs om en permanentning av nuvarande

insättningsnivåer på skogskonton och att uppskovstid skall

förlängas från 10 till 15 år.

Utskottet har tidigare avstyrkt yrkanden om permanentning av

de tillfälligt förhöjda insättningsnivåerna för taxeringsåren

1987--1992. Syftet med dessa höjningar är att stimulera till

en ökad avverkning under denna period. Liksom tidigare finner

utskottet inte skäl att permanenta reglerna. Även frågan om

uppskovstidens längd har utskottet prövat tidigare och

avstyrkt. Mot bakgrund av de allmänna förbättringar

skattereformen innebär finns numera än mindre skäl än tidigare

till en förlängd uppskovstid.

En fråga om användningen av skogskontomedel har tagits upp

i motion Sk419 av Kjell Ericsson m.fl. (c). I motionen begärs

utredning av konsekvenserna av att skogskontomedel får tas i

anspråk för investeringar i nya näringsgrenar i den kommun där

medlen förvärvats. Motsvarande yrkande avstyrktes i samband

med skattereformbeslutet (1989/90:SkU30). Utskottet

konstaterade att förslaget går långt utöver syftet med

skogskontot, som är att möjliggöra en utjämning av inkomster

av skogsavverkning mellan olika år. Motionen avstyrks.

I motionerna Sk388 yrkande 2 av Ingrid Hemmingsson och

Karl-Gösta Svenson (m), Sk397 yrkande 3 i denna del av Sven

Eric Lorentzon m.fl. (m) och Sk429 yrkande 8 av Bo Lundgren

m.fl. (m) hemställs om ett slopande av den 15-procentiga

källskatten på skogskontomedel. Den sistnämnda

motionen avser även upphovsmannakonto.

Vid det ovan nämnda skattereformbeslutet avstyrkte utskottet

yrkanden om att ej införa en beskattning av ränta på medel på

skogskonto och upphovsmannakonto. Utskottet vidhåller sin

uppfattning i frågan och avstyrker motionsyrkandena.

I den nyss nämnda motion Sk388 av Ingrid Hemmingsson och

Karl-Gösta Svenson (m) har i sammanhanget väckts fråga om

den särskilda löneskatten på skogsinkomster (yrkande 4).

Utskottet avstyrker även detta yrkande.

Spärregler i fåmansföretag

I motion Sk352 yrkande 6 av Carl Bildt m.fl. (m) hemställs om

lättnader i beskattningen av aktieutdelningar och vinster på

aktieinnehav i fåmansföretag. Enligt motion Sk391 yrkande 8 av

Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) bör spärreglerna i

fåmansföretag slopas. Även i motion Sk424 yrkande 12 i denna

del av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas att reglerna omprövas.

De särskilda spärregler på utdelningar och reavinster som

åsyftas i motionerna infördes vid skattereformen för att

hindra att arbetsinkomster i fåmansföretag omsätts till lägre

beskattad utdelning eller reavinst. Reglerna har därefter

undergått vissa justeringar (prop. 1990/91:54, bet. SkU10).

Utskottet har tidigare avstyrkt motionsvägen väckta förslag om

att slopa reglerna och är också nu av uppfattningen att

reglerna måste finnas kvar. Detsamma gäller de övriga

spärregler mot vissa transaktioner som delägare kan göra med

sitt eget bolag. Dessa s.k. stoppregler har följaktligen

behållits vid skattereformen med vissa ändringar.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk352 yrkande 6, Sk391 yrkande 8 och Sk424 yrkande 12 i denna

del.

Föräldrakooperativa daghem

I motion Sk417 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) yrkas om en

ändring i skattereglerna som uppmuntrar till att driva

föräldrakooperativa daghem i form av ekonomiska föreningar.

Enligt motionen är det inte ovanligt att det kommunala stödet

är konstruerat så, att ett överskott skall täcka kommande års

underskott. Nuvarande bestämmelser medför enligt motionärerna

att detta överskott beskattas trots att det är avsett att

täcka utgifterna under kommande år.

Beskattningen av s.k. föräldrakooperativ torde enligt

utskottets mening normalt ske enligt reglerna för ekonomiska

föreningar eftersom kooperativet främjar föräldrarnas egna

intressen genom ekonomisk verksamhet. Kooperativet får därmed

rätt till skattefri reservering i form av SURV-avsättning.

Under förutsättning att bidrag och avgifter från föräldrarna

inte är alltför stora i förhållande till utgifterna bör då

skattepliktig inkomst inte uppkomma.

Eventuella problem kring föräldrakooperativ barntillsyn kan

uppmärksammas inom stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi

1988:03). Utskottet anser det inte vara nödvändigt med ett

tillkännagivande till regeringen i frågan och avstyrker

följaktligen motionen.

Övriga frågor

I motion Sk391 yrkande 9 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson

(m) hemställs att en ändring i de regler som innebär att lön

till eget barn i familjeföretag beskattas hos barnet först

när detta har fyllt 16 år.

Utskottet hänvisar till sitt tidigare ställningstagande i

frågan (bet. 1989/90:SkU30) och avstyrker följaktligen

motionsyrkandet.

I motion Sk386 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkas utredning om

en lägesavgift för kontorslokaler i storstadsområden.

Avsikten med förslaget är bl.a. att minska antalet

företagsetableringar i innerstäderna. Utskottet har inte

funnit skäl att förorda en sådan utredning och avstyrker

motionen.

I motionerna Sk320 av Carl G Nilsson (m) och Sk412 av Roy

Ottosson m.fl. (mp) yrkas att det skall införas en möjlighet

till skattefria reserveringar i

fiskevårdsområdesföreningar för att bekosta gemensamma

investeringar.

Fiskevårdsområdesföreningarna är inte skattesubjekt, och de

har inte någon möjlighet att göra SURV-avsättningar eller på

annat sätt bilda obeskattade reserver. Utskottet anser det

inte vara motiverat med en sådan förändring som avses i

motionerna. Utskottet avstyrker följaktligen dessa.

I motionerna Sk331 yrkande 3 av Elving Andersson m.fl. (c) och

Sk428 yrkande 5 av Rolf Clarkson m.fl. (m) hemställs att

stämpelskatten vid förvärv av skepp avskaffas.

Stämpelskatten på skepp slopas den 1 januari 1993. Utskottet

har tidigare (bet. 1989/90:SkU31) avstyrkt motsvarande

yrkanden med hänvisning till att stämpelskatt på skepp bör tas

ut även under 1991 och 1992. Utskottet vidhåller denna

uppfattning och avstyrker motionsyrkandena.

I motion Sk414 av Karin Söder och Elver Jonsson (c, fp) yrkas

att det görs en snabb översyn i syfte att skattebefria

Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag.

Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03)

behandlar frågor om förmånsbehandlade subjekt. Utskottet anser

att utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker motionen.

I två motioner föreslås införande av skatter på viss

verksamhet. Den ena motionen, Sk905 av Gudrun Schyman m.fl.

(v), gäller en avgift på vapenindustrin för finansiering

av freds- och konfliktforskning. Enligt den andra motionen,

Sk389 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (v), bör det införas en

miljöavgift på kalkstensbrytning på Gotland som skall

tillfalla kommunen.

I fråga om specialdestinerade skatter är det utskottets

principiella inställning att sådana bör undvikas. Utskottet

anser att de inte bör införas en särskild skatt för att

finansiera vissa forskningsprojekt eller för viss kommun.

Utskottet avstyrker båda motionerna.

Beträffande lagförslagen har utskottet i betänkandet

1990/91:SkU29 tillstyrkt en i proposition 1990/91:166

föreslagen justering i reglerna rörande bilförmån av innebörd

att värdet härav skall kunna jämkas även för enskilda

näringsidkare. Den författningsmässiga regleringen har

uppskjutits för att samordnas med den ändring i punkt 1 av

anvisningarna till 22§ kommunalskattelagen som föreslås i

proposition 1990/91:167. Utskottet har justerat det i

förevarande betänkande återgivna förslaget till ändring i

kommunalskattelagen (lagförslag 1) i enlighet härmed.

Vidare har utskottet i betänkandet 1990/91:SkU34 tillstyrkt

regeringens förslag i proposition 1990/91:107 angående

ändring i reglerna om skattefrihet för utdelning från

utländska dotterbolag. Förslaget förutsätter en ändring i 7§

8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Den

författningsmässiga regleringen har uppskjutits för att

samordnas med den ändring i samma lagrum som föreslås i

proposition 1990/91:167. Utskottet har justerat det i detta

betänkande återgivna förslaget till ändring i lagen om statlig

inkomstskatt (lagförslag 2) i enlighet härmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande krav på börsnotering

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:167 i denna del

och avslår motion 1990/91:Sk75,

res. 1 (m, fp, c)

2. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1990/91:167 i denna del,

3. beträffande den allmänna inriktningen av

företagsbeskattningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk433 yrkandena 7--10,

res. 2 (v)

4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk353 yrkande 6 och

1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del,

res. 3 (m, fp)

5. beträffande särskild redovisningsmetod

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3,

1990/91:Sk352 yrkande 7 i denna del, 1990/91:Sk390 yrkande

1, 1990/91:Sk391 yrkande 11 och 1990/91:Sk435 yrkande 17,

res. 4 (m)

res. 5 (c)

6. beträffande MINI-SURV m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk352 yrkande 5 och

1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del,

res. 6 (m, c)

7. beträffande fartygsfond

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 2 och

1990/91:Sk428 yrkande 2,

res. 7 (m, c)

8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk345,

1990/91:Sk410, 1990/91:Sk411, 1990/91:Sk424 yrkande 12 i

denna del och 1990/91:Sk428 yrkande 1,

res. 8 (m)

res. 9 (c)

9. beträffande skadeförsäkringsföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk361,

1990/91:Sk415 och 1990/91:Sk416 yrkande 1 och med avslag

på motionerna 1990/91:Sk384 och 1990/91:Sk416 yrkandena 2

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört angående konkurrensneutralitet mellan ömsesidiga bolag

och aktiebolag i samband med skattereformens genomförande,

10. beträffande avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i

samband med rån

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk305,

1990/91:Sk306, 1990/91:Sk307, 1990/91:Sk337,

1990/91:Sk344, 1990/91:Sk358, 1990/91:Sk409 och

1990/91:Sk811 yrkande 19,

res. 10 (m)

11. beträffande arbetsrättsliga skadestånd

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk430 yrkande 5,

res. 11 (m, fp)

12. beträffande kompanjonförsäkringar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk322,

res. 12 (m)

13. beträffande skogsavdrag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk365,

14. beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk349 yrkande 4,

res. 13 (m, c)

15. beträffande utbildnings- och konferensverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk433 yrkande 11 och

1990/91:Sk627 yrkande 41,

res. 14 (v, mp)

16. beträffande reklamkostnader

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk627 yrkande 40,

res. 15 (mp)

17. beträffande nuvärdeavskrivning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk424 yrkande 11,

res. 16 (m)

18. beträffande skogsbilvägar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 2,

1990/91:Sk397 yrkande 4 och 1990/91:Sk418,

res. 17 (m)

res. 18 (c)

19. beträffande avskrivningar i stödområden

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk413,

20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 7 i

denna del och 1990/91:Sk435 yrkande 18,

res. 19 (m)

res. 20 (c)

21. beträffande räntefördelning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk362 i denna del,

1990/91:Sk429 yrkande 10 och 1990/91:Sk435 yrkande 19,

res. 21 (m)

res. 22 (c)

22. beträffande avyttring av näringsfastighet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk429 yrkande 2 och

1990/91:Sk435 yrkande 15,

res. 23 (m, c)

23. beträffande insättningsnivåer på skogskonton

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna

del,

res. 24 (m)

24. beträffande användningen av skogskontomedel

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk419,

25. beträffande källskatten på skogskontomedel, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 2,

1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del och 1990/91:Sk429

yrkande 8,

res. 25 (m)

26. beträffande den särskilda löneskatten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk388 yrkande 4,

res. 26 (m)

27. beträffande spärregler i fåmansföretag

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk352 yrkande 6,

1990/91:Sk391 yrkande 8 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i

denna del,

res. 27 (m)

28. beträffande föräldrakooperativa daghem

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk417,

res. 28 (v)

29. beträffande lön till eget barn i familjeföretag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk391 yrkande 9,

res. 29 (m, c)

30. beträffande lägesavgift för kontorslokaler

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk386,

res. 30 (v, mp)

31. beträffande fiskevårdsområdesföreningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk320 och

1990/91:Sk412,

res. 31 (mp)

32. beträffande stämpelskatten vid förvärv av skepp

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk331 yrkande 3 och

1990/91:Sk428 yrkande 5,

res. 32 (m, c)

33. beträffande Stiftelsen Sveriges nationaldag och Svenska

flaggans dag

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk414,

34. beträffande avgift på vapenindustrin

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk905,

res. 33 (v, mp)

35. beträffande miljöavgift på kalkstensbrytning på

Gotland

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk389,

36. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:107 i

denna del, 1990/91:166 i denna del och 1990/91:167 i denna

del samt till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt

antar de på s. 3--13 återgivna förslagen till 1. lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).

Stockholm den 14 maj 1991

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund

(s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin

(c), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson

(m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (v),

Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Marianne Andersson i Gislaved (s) och Rune Berglund (s).

Reservationer

1. Krav på börsnotering (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och

Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "De skäl" och slutar med "motion Sk75" bort ha

följande lydelse:

Begränsningen att endast börsnoterade bolag skall kunna

åtnjuta skattefrihet vid utdelning av alla sina

dotterbolagsaktier är inte tillräckligt välgrundad. Även ett

icke börsnoterat bolag kan ha intresse av att effektivisera

sin kapitalanvändning genom uppdelning på flera bolag utan

skattekonsekvenser. Aktiemarknadsapekterna behöver inte vara

en anledning till delningen, utan denna kan vara starkt

motiverad av andra skäl. En delning kan t.ex. öka bolagens

kreditmöjligheter.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk75 bör kretsen av

bolag som skattefritt får dela ut dotterbolagsaktier vidgas på

så sätt att alla aktiebolag får omfattas av den aktuella

skattefriheten vid delning av företag.

dels att utskottet under moment 1 och moment 36 i

motsvarande del bort hemställa:

1. beträffande krav på börsnotering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk75 och med

anledning av proposition 1990/91:167 i denna del beslutar

att den i propositionen föreslagna skattefriheten vid delning

av företag skall gälla alla aktiebolag,

36. beträffande lagförslagen i fråga om 3§ 7 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:167 i

denna del antar det vid propositionen fogade förslaget till

lag om ändring i 3§ 7 mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt med den ändringen att i det fjärde nya stycket

meningen "Det utdelande bolaget skall ha aktier inregistrerade

vid Stockholms fondbörs" utgår ur lagförslaget.

2. Den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen (mom. 3)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "motion Sk433"

bort ha följande lydelse:

Svenska företag har länge haft en mycket förmånlig beskattning

och skattereformen har inte ändrat i detta. Reformen borde ha

lett till ökade skatter på främst de stora företagen som

finansiering av sänkt skatt på arbetsinkomster. Den ledde i

stället till Västeuropas troligen lägsta företagsskatt.

Allmänt sett gäller dock fortfarande att skatteuttaget är

högre på mindre företag än exempelvis familjeföretag jämfört

med de större börsnoterade bolagen.

I enlighet med vad som anförts i motion Sk433 bör det

genomsnittliga skatteuttaget från företagssektorn ökas, och

detta främst genom att skatteuttaget ökas på de större

börsnoterade företagen. SURV-systemet bör avskaffas för att

förhindra inlåsningar av kapital i företagen och

snedvridningar av industriella och andra

näringslivssatsningar.

Det totala skatteuttaget på produktionen utgörs inte bara av

inkomstskatten. Även andra skatter och avgifter påverkar

kostnadsläge, vinst- och löneutrymme samt investeringar och

sysselsättning. Övriga skatter som påverkar detta är bl.a.

energibeskattningen och miljöavgifter, samt socialavgifter. I

grunden utgör arbetsgivaravgifterna avgifter för sociala

förmåner, men till en del kan de ses som en lönebaserad skatt.

Det är en defensiv industri- och näringspolitisk strategi att

söka trygga den ekonomiska tillväxten genom låg

bolagsbeskattning eller andra skattesubventioner. Resultatet

av en sådan politik blir låg produktivitetstillväxt och

inlåsningseffekter. Starka fördelningspolitiska skäl talar

därjämte mot en alltför låg bolagsbeskattning.

En ny företagsskatteutredning bör tillsättas med uppgift att

se över det totala skatteuttaget från produktion så att

företagsbeskattningen utformas efter en samlad fördelnings-

och näringspolitisk bedömning. I utredningen skall ingå att

lägga förslag om fastighetsskatt på industrifastigheter.

Utskottet tillstyrker motion Sk433 yrkandena 7--9 om

tillkännagivande till regeringen i nämnda avseenden.

Ett utredningsförslag om en särskild skatt om 4% på

finansiella tjänster har nyligen remissbehandlats. Enligt

motion Sk433 skall riksdagen också begära att regeringen

lägger fram ett förslag på grundval av det nyss

remissbehandlade utredningsförslaget. Skattesatsen bör

emellertid sättas till 6%. Av tekniska skäl faller denna

inkomst ut först under budgetåret 1992/93. Under mellantiden

bör arbetsgivaravgifterna höjas i enlighet med vad som

föreslås i motionen. Utskottet tillstyrker yrkande 10 i motion

Sk 433 om att regeringen skall få i uppdrag att lägga fram de

förslag som nu sagts.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande den allmänna inriktningen av

företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk433 yrkandena

7--10 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat skatteuttag från företagssektorn, avskaffande

av SURV-systemet och översyn av skatteuttaget på produktion

och hos regeringen begär förslag om en beskattning av

finansiella tjänster i enlighet med motionen.

3. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Motsvarande yrkande" och slutar med "förevarande

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som yrkas i motionerna Sk352 yrkande 6 och

Sk424 yrkande 12 i denna del bör dubbelbeskattningen av

aktieutdelningar successivt slopas. Den teknik som bör väljas

är den som kommer att gälla eller redan gäller i flertalet

europeiska länder. Den erlagda bolagsskatten får räknas av vid

beskattningen av utdelningen hos aktieägaren. Avvecklingen av

dubbelbeskattningen bör inledas snarast. Motionsyrkandena

tillstyrks följaktligen.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:

4. beträffande dubbelbeskattningen av aktieutdelningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk353

yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del hos

regeringen begär förslag till slopande av dubbelbeskattningen

av aktieutdelningar i enlighet med vad utskottet anfört.

4. Särskild redovisningsmetod (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Under utredningsarbetet" och slutar med "Sk435

yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Regeringen utreder fortfarande de väsentliga frågor om

egenföretagarnas skatter som kvarstod vid

skattereformbeslutet. Enligt utskottets uppfattning måste

frågan om egenföretagarnas resultatutjämnings- och

konsolideringsmöjligheter lösas skyndsamt. Den teknik som

kallas särskild redovisningsmetod bör härvid läggas till grund

för ett förslag till riksdagen. Däremot skall frågan om

handelsbolagens rättsliga ställning inte utredas vidare.

Nuvarande princip för handelsbolagens beskattning skall lämnas

oförändrad. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det

anförda motionerna Sk352 yrkande 7 i denna del. I övrigt får

de motioner som rör särskild redovisningsmetod anses

tillgodosedda genom vad utskottet nu anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande särskild redovisningsmetod

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk352 yrkande 7

i denna del och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349

yrkande 3, 1990/91:Sk390 yrkande 1, 1990/91:Sk391 yrkande

11 och 1990/91:Sk435 yrkande 17 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om ett skyndsamt

förslag om särskild redovisningsmetod.

5. Särskild redovisningsmetod (mom. 5)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Under utredningsarbetet" och slutar med "Sk435

yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Skattereformen som trätt i kraft vid årsskiftet har i huvudsak

lämnat egenföretagarnas skattesituation ofullständigt löst.

För småföretagen medför det klara negativa konsekvenser att

den viktiga frågan om en särskild redovisningsmetod kvarstår

att behandla trots att skattereformen medför genomgripande

förändringar i företagsbeskattningen i övrigt. Arbetet måste

nu bedrivas intensivt med inriktning på att skapa en rimlig

skatte- och avgiftsnivå för egenföretagen. Regeringen bör

skyndsamt lägga fram ett förslag till riksdagen om en särskild

redovisningsmetod som ger möjlighet till uppbyggnad av ett

eget kapital för förstärkning och utveckling av företaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk435 yrkande

17 och Sk390 yrkande 1. I övrigt bör de motioner som rör

frågor om särskild redovisningsmetod kunna vara helt eller

delvis tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa:

5. beträffande särskild redovisningsmetod

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk390

yrkande 1 och 1990/91:Sk435 yrkande 17 och med anledning av

motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 3, 1990/91:Sk352 yrkande

7 i denna del och 1990/91:Sk391 yrkande 11 hos regeringen

begär förslag om särskild redovisningsmetod i enlighet med vad

utskottet anfört.

6. MINI-SURV m.m. (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet har" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Möjligheterna till resultatutjämning, konsolidering och

expansion för små och medelstora företag måste förbättras. En

viktig åtgärd för att underlätta vid nystart av små och

medelstora företag är att i enlighet med motion Sk352 yrkande

5 införa en särskild reserveringsmöjlighet för nystartade

företag med utgångspunkt från det förslag angående s.k.

MINI-SURV som togs fram under utredningsarbetet till

skattereformen. Den extra reserveringsmöjligheten bör dock

utformas så att den gäller oavsett om det egna kapitalet eller

lönesumman valts som bas för reserveringarna. Utskottet

tillstyrker att förslag skall tas fram som kan tillgodose

kraven i motionerna Sk352 yrkande 5 och Sk424 yrkande 12 i

denna del. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande MINI-SURV m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352

yrkande 5 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionerna anförts om

de små och medelstora företagens skatteförhållanden.

7. Fartygsfond (mom. 7)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Skattereformbeslutet innebar" och slutar med

"aktuella motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Hösten 1989 slopades möjligheten till särskild avskrivning på

fartyg och luftfartyg. Våren 1990 avskaffades också

fartygsfonderna. Dessa båda förändringar leder till avsevärda

svårigheter att anskaffa ersättningsfartyg, särskilt för de

mindre rederierna. Gamla fartyg och luftfartyg som egentligen

tjänat ut skall inte behöva behållas av skatteskäl. Enligt

utskottets uppfattning bör riksdagen med anledning av

motionerna Sk331 yrkande 2 och Sk428 yrkande 2 hos regeringen

begära att den skyndsamt lägger fram ett förslag som innebär

att ett system med fartygsfond återinförs.

dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:

7. beträffande fartygsfond

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:331

yrkande 2 och 1990/91:Sk428 yrkande 2 begär att regeringen

lägger fram förslag om fartygsfonder i enlighet med vad

utskottet anfört.

8. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (mom. 8)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "på

investeringskonto" bort ha följande lydelse:

Det gällande förbudet mot kvittning mellan olika

förvärvskällor i enskild näringsverksamhet påverkar

förutsättningarna för nyföretagande och tillgång på

riskvilligt kapital på ett mycket negativt sätt. De nuvarande

reglerna bör utmönstras och ersättas med regler som i princip

medger fri kvittning av underskott mellan olika

förvärvskällor. Vissa restriktioner bör gälla endast i fråga

om vilka kostnader som skall få leda till kvittningsbara

underskott.

Det är angeläget att dessa förändringar kan genomföras snabbt.

För att komma till rätta med de akuta problem som uppkommit i

samband med den pågående omställningen från

livsmedelsproduktion i jordbruket, är det dock sannolikt

nödvändigt att regeringen får lägga fram förslag i två steg.

En första åtgärd som riksdagen bör begära av regeringen är

således att den lägger fram förslag till en snabb lösning på

de problem som uppkommer vid samverkan mellan näringsidkare

och som tagits upp i motion Sk410. Arbetet bör därefter

fortsätta så att regeringen så snabbt som möjligt kan

återkomma till riksdagen med förslag till en fullständig

lösning i enlighet med vad som föreslås i motion Sk424 yrkande

12 i denna del. Detta förslag bör även omfatta de frågor

rörande partrederier och sjöfartsnäringen som tagits upp i

motion Sk428 yrkande 1. Härigenom tillgodoses motion Sk411 och

motion Sk345 till viss del.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk410,

1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428

yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk345,

1990/91:Sk411 hos regeringen begär förslag angående

förvärvskällor och kvittning av underskott m.m. i enlighet med

vad utskottet anfört.

9. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (mom. 8)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Riksdagen har" och slutar med "på

investeringskonto" bort ha följande lydelse:

Gällande skatteregler ger en enskild näringsidkare vissa

möjligheter till en fortsatt utveckling av sin verksamhet så

länge investeringarna stannar inom en och samma förvärvskälla.

Som reglerna om förvärvskällor är konstruerade upphör dessa

utvecklingsmöjligheter om näringsidkaren samverkar med andra

näringsidkare. Detta förhållande hämmar angelägna

investeringar, som av finansieringsskäl eller andra skäl måste

göras gemensamt med andra näringsidkare. Ett aktuellt exempel

där de negativa effekterna framträder tydligt gäller det

omställningsarbete som nu sker inom jordbruket. Nuvarande

regler gör det omöjligt för jordbrukare att tillsammans

investera i kostnadskrävande anläggningar för förädling av de

energigrödor man producerar inom rörelsen, t.ex.

etanolfabriker.

Enligt utskottets mening måste de nämnda problemen med

förvärvskälleindelningen få en snabb lösning. Utskottet

tillstyrker yrkandet i motion Sk411 att regeringen skall få i

uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag till riksdagen i

frågan. Förslaget bör även omfatta de frågor angående

investeringsreserverna som aktualiserats i motion Sk345.

Härmed bör även motion Sk410 anses tillgodosedd och till viss

del motionerna Sk424 yrkande 12 i denna del och Sk428 yrkande

1.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande förvärvskällereglerna för egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk411 och med

anledning av motionerna 1990/91:Sk345, 1990/91:Sk410,

1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och 1990/91:Sk428

yrkande 1 hos regeringen begär skyndsamt förslag till lösning

av problemen med förvärvskälleindelningen i enlighet med vad

utskottet anfört.

10. Avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i samband med rån

(mom. 10)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Avdragsrätt i" och slutar med "utskottet anfört"

bort ha följande lydelse:

De problem som oklarheterna i rådande praxis medför för de

affärsställen som blir utsatta för rån och andra

tillgreppsbrott motiverar enligt utskottet att en lagändring

bör genomföras. Lagändringen skall innebära ett slopat

skatteansvar för en företagare som drabbas av stöld eller rån

av influtna kontanter i verksamheten. Utskottet förordar att

riksdagen med anledning av de motioner som väckts i frågan

uppdrar åt regeringen att skyndsamt lägga fram ett förslag i

enlighet med vad nu sagts.

dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:

10. beträffande avdragsrätt m.m. vid kapitalförlust i

samband med rån

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk305,

1990/91:Sk306, 1990/91:Sk307, 1990/91:Sk337,

1990/91:Sk344, 1990/91:Sk358, 1990/91:Sk409 och

1990/91:Sk811 yrkande 19 hos regeringen begär förslag om

slopat skatteansvar för näringsidkare som drabbas av förlust

av influtna kontanter.

11. Arbetsrättsliga skadestånd (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "I motion Sk430" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

En huvudprincip vid beskattningen är att ett belopp som är

skattepliktigt för mottagaren också skall vara avdragsgillt

för mottagaren. Detta gäller inte -- på grund av en särskild

undantagsregel -- för allmänt skadestånd för åsidosättande av

arbetsrättsliga regler. Enligt utskottets mening finns det

inte skäl för ett sådant särskilt undantag för arbetsrättsliga

skadestånd. Utskottet tillstyrker motion Sk430 yrkande 5. Det

bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med

lagförslag.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:

11. beträffande arbetsrättsliga skadestånd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk430 yrkande 5

hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för

arbetsrättsliga skadestånd i enlighet med vad som anförts i

motionen.

12. Kompanjonförsäkringar (mom. 12)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "En fråga" och slutar med "detta förslag" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det bör prövas om det skall införas en

avdragsrätt för premier som betalas för s.k.

kompanjonförsäkringar. Följaktligen tillstyrks yrkandet i

motion Sk322 att det bör uppdras åt regeringen att utreda

frågan.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:

12. beträffande kompanjonförsäkringar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk322 hos

regeringen begär utredning om rätt till avdrag för

kompanjonförsäkringar.

13. Kostnader för lantmäteriförrättningar (mom. 14)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "I motion Sk349" och slutar med "avstyrker

motionen" bort ha följande lydelse:

De höga lantmäterikostnaderna utgör ofta ett hinder mot

angelägen omarrondering. Enligt utskottets mening bör

lantmäterikostnader vara avdragsgilla. Utskottet tillstyrker

följaktligen förslaget i motion Sk349 yrkande 4 att riksdagen

beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna

innebörd.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa:

14. beträffande kostnader för lantmäteriförrättningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk349 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avdragsrätt för lantmäterikostnader.

14. Utbildnings- och konferensverksamhet (mom. 15)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om utbildnings- och

konferensverksamhet bort ha anfört:

Företagen satsar stora summor på utbildnings- och

konferensverksamhet. Beräkningar har visat att företagen

satsar mer på konferens- och reseverksamhet än vad man betalar

i bolagsskatt. Till övervägande del är dock dessa satsningar

ägnade att stärka produktivitet och utvecklingsmöjligheter i

näringslivet.

Det finns emellertid inslag som har karaktären av ren

marknadsföring eller dolda personalvårdsförmåner till vissa

personalkategorier. Enligt utskottets uppfattning är

avdragsrätten för konferenser och kurser för generellt

utformad och den kan därmed användas på ett sätt som inte är

avsett. Det finns anledning att närmare bereda vilka

förutsättningar det finns att skärpa avdragsreglerna så att

osunda inslag kan minimeras.

Till betydande del sker företagens utbildnings- och

konferensverksamhet numera utomlands. Enligt uppgifter från

Sveriges turistråds turist- och resedatabas kan kostnaderna

för de svenska företagens utlandsresor beräknas till drygt 20

miljarder kronor under 1990. Ca en tredjedel av dessa resor är

kurs- eller konferensarrangemang. Företagen kan göra avdrag

för sin kurs- och konferensverksamhet oavsett var den bedrivs.

Detta gäller ej exempelvis i Tyskland. Där medges inte någon

avdragsrätt om det inte föreligger sakliga skäl för företaget

att förlägga utbildningen utom landet. Utskottet anser att

Sverige bör överväga att införa liknande regler. En sådan

begränsning skulle kunna reducera underskotten i bytesbalansen

och bidra till att stärka turistnäringen i Sverige. Det får

ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag härom till

regeringen. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna

Sk433 yrkande 11 och Sk627 yrkande 41.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa:

15. beträffande utbildnings- och konferensverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk433

yrkande 11 och 1990/91:Sk627 yrkande 41 hos regeringen begär

förslag om begränsad avdragsrätt för utbildnings- och

konferensverksamhet i enlighet med vad utskottet anfört.

15. Reklamkostnader (mom. 16)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om reklamkostnader bort ha

anfört:

De intensiva satsningar som görs på reklam innebär ett enormt

resursslöseri samtidigt som reklamen i sig ofta innebär ett

intrång i köpfriden. Reklamen uppmuntras inte minst av de

frikostiga avdragsbestämmelser som företagen kan utnyttja.

Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk627 yrkande 40 att

frågan om avdragsrätt för reklam behöver utredas, varvid också

den svåra gränsdragningen mellan konsumentinformation och

konsumentpåverkan bör diskuteras.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa:

16. beträffande reklamkostnader

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk627 yrkande

40 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående en utredning om begränsad avdragsrätt för

reklamkostnader.

16. Nuvärdeavskrivning (mom. 17)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "I motion Sk424" och slutar med "utskottet

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

I utredningsarbetet till skattereformen har lagts fram ett

förslag om nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder som

skulle medföra positiva effekter på företagens risktagande och

likviditet. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen få

riksdagens uppdrag att skyndsamt lägga fram ett förslag om

nuvärdeavskrivning och periodiseringsfonder i enlighet med det

föreliggande utredningsförslaget. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk424 yrkande 11.

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa:

17. beträffande nuvärdeavskrivning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk424 yrkande

11 hos regeringen begär förslag om nuvärdeavskrivning och

periodiseringsfonder i enlighet med motionen.

17. Skogsbilvägar m.m. (mom. 18)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Vid skattereformbeslutet" och slutar med "nämnda

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

De bidrag som för närvarande utgår till byggande av

skogsbilvägar och skogsdikning bör slopas. I stället bör

kostnaderna vara direkt avdragsgilla vid taxeringen. Utskottet

tillstyrker följaktligen motion Sk397 yrkande 4.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa:

18. beträffande skogsbilvägar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk397 yrkande 4

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk349 yrkande 2 och

1990/91:Sk418 hos regeringen begär förslag om direktavdrag

för kostnader för byggande av skogsbilvägar och investeringar

i dikning.

18. Skogsbilvägar m.m. (mom. 18)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Vid skattereformbeslutet" och slutar med "nämnda

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Skogsvägar har en avgörande betydelse för ett rationellt

enskilt skogsbruk. Avskrivningstiden för investeringar i

bilvägar för skogsbruket är emellertid för lång. En ordning

med kostnadsavdrag i direkt anslutning till byggandet skulle

avsevärt stimulera skogsvägbyggandet. Många projekt skulle då

också kunna komma till stånd utan statsbidrag. Utskottet

tillstyrker motion Sk349 yrkande 2. Detta innebär att motion

Sk418 tillgodoses i allt väsentligt.

dels att utskottet under moment 18 bort hemställa:

18. beträffande skogsbilvägar m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk349 yrkande 2

och med anledning av motionerna 1990/91:Sk397 yrkande 4 och

1990/91:Sk418 som sin mening ger regeringen till känna vad i

motion 1990/91:Sk349 anförts om direktavdrag för större

delen av kostnaderna vid byggande av skogsbilvägar.

19. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (mom. 20)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "De ursprungliga" och slutar med "yrkande 18" bort

ha följande lydelse:

Reglerna för beskattning av enskilda näringsidkare har inte

fått en tillfredsställande utformning genom

skatteomläggningen. Reserveringsmöjligheterna bör förbättras

genom att egenföretagarens egen inkomst skall få ingå i

SURV-underlaget. Avsättning till SURV skall även få ske med

antingen 30% på ingående kapital och 20% av inkomster för

beskattningsåret eller med 30% på ingående eget kapital och

15% av årets lönesumma. Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion Sk352 yrkande 7 och med anledning av motion

Sk435 yrkande 18 beslutar ett tillkännagivande till regeringen

av denna innebörd.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:

20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk352 yrkande 7

i denna del och med anledning av motion 1990/91:Sk435

yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

20. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (mom. 20)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "De ursprungliga" och slutar med "yrkande 18" bort

ha följande lydelse:

Genom riksdagens ändringar i skattereformbeslutet hösten 1990

togs ett steg i rätt riktning när det gäller SURV i

egenföretagen. Den åtgärd som då vidtogs är emellertid inte

tillräckligt långtgående. Avsättning till SURV skall även få

ske med antingen 30% på ingående kapital och 20% av

inkomster för beskattningsåret eller med 30% på ingående

eget kapital och 15% av årets lönesumma. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion Sk435 yrkande 18 och med

anledning av motion Sk352 yrkande 7 beslutar att hos

regeringen begära att den skyndsamt lägger fram ett förslag av

denna innebörd till riksdagen.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:

20. beträffande avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande

18 och med anledning av motion 1990/91:Sk352 yrkande 7 i

denna del hos regeringen begär förslag till höjda

avsättningsnivåer för SURV i egenföretag i enlighet med vad

utskottet anfört.

21. Räntefördelning m.m. (mom. 21)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 19" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör fysisk persons näringsfastighet i

likhet med vad som gäller för aktiebolag få tas upp till hela

anskaffningsvärdet vid beräkning av SURV-underlaget. Dessutom

bör reglerna om räntefördelning avskaffas. Utskottet

tillstyrker följaktligen motion Sk429 yrkande 10. Motionerna

Sk362 i nu berörd del och Sk435 yrkande 18 är tillgodosedda

genom vad utskottet anfört.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa:

21. beträffande räntefördelning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk429 yrkande

10 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i denna del

och 1990/91:Sk435 yrkande 19 hos regeringen begär förslag om

värdering av fastighet vid SURV-avsättning i enlighet med vad

utskottet anfört.

22. Räntefördelning m.m. (mom. 21)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 19" bort ha

följande lydelse:

Systemet med räntefördelning har vissa brister. En påfallande

sådan brist är att nyanskaffningar av fastigheter i enskild

näringsverksamhet försvåras på sätt som utvecklats i motion

Sk362. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk435 yrkande

19 om att en översyn skall göras. Denna översyn bör resultera

i sådana ändringar i reglerna att den situation som avses i

motion Sk362 inte skall uppkomma.

dels att utskottet under moment 21 bort hemställa:

21. beträffande räntefördelning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk435 yrkande

19 och med anledning av motionerna 1990/91:Sk362 i denna del

och 1990/91:Sk429 yrkande 10 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om en översyn av reglerna om

räntefördelning.

23. Avyttring av näringsfastighet (mom. 22)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "Utskottet har senast" och slutar med "yrkande 15"

bort ha följande lydelse:

De takregler som gäller vid beskattning av

fastighetsförsäljningar innebär en negativ särbehandling av

näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet.

Skatten kan komma att uppgå till 27%, att jämföra med 9%

för permanentbostad och 18% för fritidshus. Enligt

utskottets uppfattning är det skäligt att försäljning av

näringsfastighet åtminstone jämställs med försäljning av

fritidshus. Det skulle innebära att skatten begränsas till

18%. Detta motsvarar en beskattning av 60% av

försäljningsintäkten. Utskottet förordar att regeringen med

anledning av motionerna Sk429 yrkande 2 och Sk435 yrkande 15

får i uppdrag att lägga fram ett lagförslag till riksdagen.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa:

22. beträffande avyttring av näringsfastighet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk429

yrkande 2 och 1990/91:Sk435 yrkande 15 hos regeringen begär

förslag om en ändring i takregeln vid försäljning av

näringsfastigheter och bostadsrätter i näringsverksamhet i

enlighet med vad som anförts i motionerna.

24. Insättningsnivåer på skogskonton (mom. 23)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "förlängd

uppskovstid" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har benägenheten att avverka skog

påverkats positivt av de tidsbegränsade högre procentsatserna

för insättning på skogskonto som gäller t.o.m. 1992 års

taxering. Reglerna bör därför permanentas. Vidare bör

uppskovstiden för skogskontomedel förlängas till 15 år.

Utskottet tillstyrker följaktligen att riksdagen med bifall

till motion Sk397 yrkande 3 i denna del hos regeringen begär

ett förslag av nämnda innebörd.

dels att utskottet under moment 23 bort hemställa:

23. beträffande insättningsnivåer på skogskonton

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk397 yrkande 3

i denna del hos regeringen begär förslag om permanentning av

gällande förhöjda insättningsnivåer på skogskonto och

förlängning av uppskovstiden i enlighet med vad som anförts i

motionen.

25. Källskatten på skogskontomedel, m.m. (mom. 25)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Vid det" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Beslutet hösten 1989 att ta ut 15% skatt på ränta på

skogskontomedel innebär en försämring i skogsbrukarnas

resultatutjämningsmöjligheter och riskerar att minska

avverkningarna och virkestillgången. Det finns starka skäl för

att avskaffa denna skatt och motsvarande skatt på

upphovsmannakonton. Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av motionerna Sk388 yrkande 2, Sk397 yrkande 3 i

denna del och Sk429 yrkande 8 begär att regeringen lägger

fram ett förslag till riksdagen om slopande av

extrabeskattningen av skogskonton och upphovsmannakonton.

dels att utskottet under moment 25 bort hemställa:

25. beträffande källskatten på skogskontomedel, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk388

yrkande 2, 1990/91:Sk397 yrkande 3 i denna del och

1990/91:Sk429 yrkande 8 hos regeringen begär förslag om

slopande av källskatten på skogskonto och upphovsmannakonto.

26. Den särskilda löneskatten (mom. 26)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "I den" och slutar med "detta yrkande" bort ha

följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion Sk388 om den

skatteskärpning som uppkommer till följd av att den särskilda

löneskatten även drabbar skogskontouttag. Utskottet

tillstyrker motionsförslaget om ett tillkännagivande till

regeringen i frågan och vill därutöver tillägga att det är

utskottets uppfattning att den särskilda löneskatten skall

slopas.

dels att utskottet under moment 26 bort hemställa:

26. beträffande den särskilda löneskatten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk388 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den särskilda löneskatten.

27. Spärregler i fåmansföretag (mom. 27)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "De särskilda" och slutar på s. 30 med "denna del"

bort ha följande lydelse:

De spärregler som införts i fråga om aktieutdelningar och

vinster på aktieinnehav i fåmansbolag har fått en utformning

som är diskriminerande. Den skärpta beskattningen av

exempelvis vinster från mindre och medelstora företag har

naturligtvis en hämmande effekt på nyföretagandet. I enlighet

med vad som föreslås i motion Sk352 yrkande 6 bör regeringen

få riksdagens uppdrag att snarast återkomma med förslag till

lindringar i spärreglerna. I det sammanhanget bör regeringen

även genomföra den i motion Sk424 yrkande 12 i denna del

avsedda omprövningen av de s.k. stoppreglerna för

fåmansföretagen. Utskottet tillstyrker följaktligen de båda

nämnda motionsyrkandena. Härigenom är motion Sk391 yrkande 8 i

allt väsentligt tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 27 bort hemställa:

27. beträffande spärregler i fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk352

yrkande 6 och 1990/91:Sk424 yrkande 12 i denna del och med

anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reglerna för

fåmansföretag.

28. Föräldrakooperativa daghem (mom. 28)

Lars Bäckström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Eventuella problem" och slutar med "följaktligen

motionen" bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion Sk417 finns vissa oklarheter i fråga om

de föräldrakooperativa daghemmens status som ekonomiska eller

ideella föreningar. Utskottet anser att regeringen bör pröva

om skattereglerna fått en lämplig utformning när det gäller de

föräldrakooperativa daghemmen.

dels att utskottet under moment 28 bort hemställa:

28. beträffande föräldrakooperativa daghem

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk417 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om de

föräldrakooperativa daghemmen.

29. Lön till eget barn i familjeföretag (mom. 29)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "följaktligen

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Ersättning till barn under 16 år som hjälper till i

föräldrarnas verksamhet beskattas i dag hos den av föräldrarna

som har den högsta inkomsten från bolaget. Anställs annan

ungdom under 16 år gäller däremot vanliga regler. Den

särskilda regeln om lön till eget barn kan motiveras av

kontrollskäl, men åldersgräns bör sänkas till 15 år. Utskottet

förordar att riksdagen hos regeringen begär ett förslag av

denna innebörd.

dels att utskottet under moment 29 bort hemställa:

29. beträffande lön till eget barn i familjeföretag

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk391 yrkande

9 hos regeringen begär förslag om sänkt åldersgräns vid

beskattningen av lön till barn i familjeföretag i enlighet med

vad utskottet anfört.

30. Lägesavgift för kontorslokaler (mom. 30)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "I motion Sk386" och slutar med "avstyrker

motionen" bort ha följande lydelse:

En lägesavgift på kontorslokaler skulle minska intresset för

företagsetablering i innerstäderna. Den företagare som

ändå vill etablera sig inom ett område med lägesavgift skulle

därigenom dock få ge ett skäligt bidrag till samhällets

investeringar i trafikanläggningar m.m. Lägesavgiften får även

effekten att minska kontoriseringen av innerstäderna och till

och med vända utvecklingen så att kontorslokaler börjar byggas

om till bostäder. Utskottet tillstyrker yrkandet i motion

Sk386 om att frågan om införande av en lägesavgift bör

utredas.

dels att utskottet under moment 30 bort hemställa:

30. beträffande lägesavgift för kontorslokaler

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk386 som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

lägesavgift för kontorslokaler.

31. Fiskevårdsområdesföreningar (mom. 31)

Gösta Lyngå (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Fiskevårdsområdesföreningarna är" och slutar med

"följaktligen dessa" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Sk412 är det viktigt att främja

fiskevården. Fiskevårdsområdesföreningarna bör ges möjlighet

att spara ihop överskott från ett eller flera år för att kunna

göra större insatser eller investeringar. Detta sparande i

föreningsregi bör då inte beskattas annat än om det är att

betrakta som en förmögenhet. I enlighet med vad som yrkas i

motion Sk412 bör regeringen få riksdagens uppdrag att

återkomma till riksdagen med ett förslag av denna innebörd.

Detta innebär att motion Sk331 yrkande 3 torde vara

tillgodosedd i allt väsentligt.

dels att utskottet under moment 31 bort hemställa:

31. beträffande fiskevårdsområdesföreningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk412 och med

anledning av motion 1990/91:Sk320 som sin mening ger

regeringen till känna vad i motion 1990/91:Sk412 anförts om

skattefria reserveringar i fiskevårdsområdesföreningar.

32. Stämpelskatten vid förvärv av skepp (mom. 32)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Stämpelskatten på" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motionerna Sk331 och Sk428 att

stämpelskatten på skepp skall avskaffas. Enligt utskottet bör

riksdagen begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag

härom till riksdagen.

dels att utskottet under moment 32 bort hemställa:

32. beträffande stämpelskatten vid förvärv av skepp

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Sk331

yrkande 3 och 1990/91:Sk428 yrkande 5 hos regeringen begär

förslag om slopad stämpelskatt på skepp i enlighet med vad

utskottet anfört.

33. Avgift på vapenindustrin (mom. 34)

Lars Bäckström (v) och Gösta Lyngå (mp) anser

dels att utskottet i fråga om avgift på vapenindustrin

bort anföra:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk905 om att

regeringen skall arbeta fram ett förslag till en särskild

avgift på vapenindustrin. Avgiften skall användas till att

finansiera freds- och konfliktforskning.

dels att utskottet under moment 34 bort hemställa:

34. beträffande avgift på vapenindustrin

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk905 hos

regeringen begär förslag om en avgift på vapenindustrin i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Proposition 1990/91:1671

Proposition 1990/91:166 i viss del2

Proposition 1990/91:107 i viss del2

Lagförslagen2

Motionerna14

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:16714

Motioner väckta under allmänna motionstiden 199114

Utskottet19

Proposition 1990/91:16719

Vissa allmänna frågor om företagsbeskattning20

Skadeförsäkringsföretag23

Avdragsfrågor24

Avskrivningsregler m.m.26

SURV-regler och räntefördelning, m.m.27

Skogskonto29

Spärregler i fåmansföretag29

Föräldrakooperativa daghem30

Övriga frågor30

Hemställan32

Reservationer35

1. Krav på börsnotering (m, fp, c) 35

2. Den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen (v)36

3. Dubbelbeskattningen av aktieutdelningar (m, fp)37

4. Särskild redovisningsmetod (m)37

5. Särskild redovisningsmetod, m.m. (c)38

6. MINI-SURV m.m. (m, c)38

7. Fartygsfond (m, c) 39

8. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (m)39

9. Förvärvskällereglerna för egenföretagare (c)40

10. Avdragsrätt m.m. vid kapitalföretagare (m)41

11. Arbetsrättsliga skadestånd (m, fp)41

12. Kompanjonförsäkringar (m)42

13. Kostnader för lantmäteriförrättningar (m, c)42

14. Utbildnings- och konferensverksamhet (v, mp)43

15. Reklamkostnader (mp)43

16. Nuvärdeavskrivning (m)44

17. Skogsbilvägar m.m. (m)44

18. Skogsbilvägar m.m. (c)45

19. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (m)45

20. Avsättningsnivåerna för SURV i egenföretag (c)46

21. Räntefördelning m.m. (m)46

22. Räntefördelning m.m. (c)47

23. Avyttring av näringsfastighet (m, c)47

24. Insättningsnivåer på skogskonto (m)48

25. Källskatten på skogskontomedel, m.m. (m)48

26. Den särskilda löneskatten (m)49

27. Spärregler i fåmansföretag (m)49

28. Föräldrakooperativa daghem (v)49

29. Lön till eget barn i familjeföretag (m, c)50

30. Lägesavgift för kontorslokaler (v, mp)50

31. Fiskevårdsområdesföreningar (mp)51

32. Stämpelskatten vid förvärv av skepp (m, c)51

33. Avgift på vapenindustrin (v, mp)52