Bet. 1990/91:SkU5

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU05

Ändringar i vägtrafikskattelagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU5

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1990/91:37 om

vägtrafikskatten för utländska fordon, m.m. och avstyrker en med

anledning av propositionen väckt motion.

I betänkandet behandlar utskottet vidare ett antal motioner

som väckts under den allmänna motionstiden 1990.

Motionsyrkandena rör beskattningen av amatörbyggda fordon,

samlarfordon, traktorer och elbilar samt motorsågsbränsle. I en

motion tas frågan om kommunala områdesavgifter upp. Utskottet

avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:37 att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på

utländska fordon,

2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen

(1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till

kommuner,

4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning

av vissa värdepapper.

I enlighet med förslag som lämnats av en nordisk arbetsgrupp

för vägtrafikskattefrågor föreslås vissa ändringar i lagen

(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon. Förslagen

innebär att utländska fordon skall beskattas endast om

totalvikten överstiger 6 000 kg. Nuvarande skattepliktsgräns är

3 500 kg. Vidare föreslås att kilometerskatt för de utländska

fordonen inte skall tas ut om körsträckan är högst 100 km.

Nuvarande gräns går vid 50 km.

I propositionen föreslås också i fråga om mervärdeskatt bl.a.

att ingående mervärdeskatt vid hyra av personbil eller

motorcykel för yrkesmässig personbefordran inte skall omfattas

av de avdragsbegränsningar som gäller avseende hyra av sådant

fordon. Vidare föreslås att den kommunala förvaltningen av egna

bostadsfastigheter skall omfattas av uttagsbeskattning.

Kommunerna föreslås också få rätt till statsbidrag när man

utger bidrag eller andra ersättningar till kommunalförbund i

vissa fall.

Slutligen föreslås vissa följdändringar i lagen om

mervärdeskatt och lagen om omsättningsskatt på vissa värdepapper

på grund av ändringar i annan lagstiftning.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 2-10. NY SIDA

Motionerna

Motion väckt med anledning av propositionen

1990/91:Sk14 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i den del som avser

ändring i lagen (1988:328) om vägtrafikskatt på utländska

fordon,

2. att riksdagen begär att regeringen verkar för

internationella miljöavgifter m.m. i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990

1989/90:Sk424 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ändrade avgifter för amatörbyggda, ombyggda samt samlarfordon.

1989/90:Sk440 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari -- såvitt nu är

i fråga -- yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp vid

införsel av minst 30 år gamla fordon.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T248.

1989/90:Sk613 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c)

vari yrkas att riksdagen beslutar slopa beskattningen på

tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap, som fyller

uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.

1989/90:Sk618 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

beskattning av traktorer.

1989/90:Sk625 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson

(båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra

vägtrafikskattelagen 11 a §, punkt 2, så att de A-traktorer som

enbart används i jordbruket även efter den 30 juni 1990 hänförs

till klass II (jordbrukstraktorer).

1989/90:Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari -- såvitt nu är

i fråga -- yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

lagändring att kommuner får rätt att införa särskilda områdes-

eller trängselavgifter i storstäders cityområden samt

beträffande särskilda restriktioner i sådant område vid

tillfälliga allvarliga utsläppssituationer, s.k. inversioner.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T212.

1989/90:Sk629 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

inrättande av en särskild fordonsklass för batteridrivna elbilar

i enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T413.

1989/90:Sk641 av Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring i 11 a §, punkt

2, vägtrafikskattelagen, att de A-traktorer som enbart används i

jordbruket även efter den 30 juni 1990 hänförs till klass II

(jordbrukstraktorer).

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslås att viktgränsen för fordons- och

kilometerskatt för utländska fordon som används i Sverige höjs

från nuvarande 3 500 kg till 6 000 kg. Också den körsträckegräns

som gäller för kilometerbeskattningen av sådana fordon föreslås

höjd, från 50 km till 100 km.

I motion Sk14 av Roy Ottosson m.fl. (mp) yrkar motionärerna

att propositionen avslås. Motionärerna motsätter sig förslaget

då det enligt deras uppfattning innebär en oacceptabel lättnad i

beskattningen av viss tung trafik. De anser att

gränsöverskridande transporter i stället bör underlättas genom

en samordning av miljöavgifter inom de nordiska länderna och

yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regeringen bör verka för att gemensamma miljöavgifter införs på

tung landsvägstrafik och färjetrafik inom de nordiska länderna.

Bakom förslaget i propositionen ligger en strävan att

underlätta den gränsöverskridande trafiken i Norden. Nordiska

ministerrådet (finansministrarna) har i en ekonomisk

handlingsplan för åren 1989--1992, Ett starkare Norden, angivit

bl.a. de nu föreslagna förenklingarna i vägtrafikbeskattningen

som en av de åtgärder som bör vidtas för att utveckla Norden som

hemmamarknad. Utskottet anser att den föreslagna förenklingen

bör genomföras och tillstyrker därför propositionen i denna del

och avstyrker motion Sk14 yrkande 1.

När det gäller miljöavgifter på landsvägstrafik och

färjetrafik pågår i Sverige ett arbete som syftar till en

styrning mot miljövänligare bränslen, fordon och fartyg.

Miljöavgiftsutredningen har lagt fram olika förslag med denna

inriktning. Vissa av dessa förslag, som t.ex. en miljöklassning

av motorbrännoljor, har redan genomförts och andra förslag, som

miljöklasser för tunga fordon och ett miljöavgiftssystem för

sjöfart, är föremål för överväganden inom regeringskansliet.

Ett inslag i det nordiska samarbetet är att söka finna

gemensamma nordiska lösningar i olika sammanhang. Som framgår av

detta ärende bedrivs ett sådant samarbete bl.a. i Nordiska

ministerrådet, som är ett samarbetsorgan mellan de nordiska

regeringarna.

Utskottet anser inte att det framkommit något som föranleder

ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför

även motion Sk14 yrkande 2.

Vad gäller propositionen i övrigt har utskottet inte

funnit anledning till erinran och tillstyrker därför förslagen.

I förtydligande syfte bör dock anges att den i propositionen

föreslagna rättelsen i 7 § lagen (1983:1053) om omsättningsskatt

på vissa värdepapper tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1990.

Vissa allmänna motioner

I det följande tar utskottet upp vissa motioner som väckts

under den allmänna motionstiden 1990.

Amatörbyggda fordon

Försäljningsskatt för motorfordon (bilaccis) tas ut efter

fordonets vikt. Också amatörbyggda fordon beskattas och detta

gäller även om fordonet är ihopsatt av delar från andra fordon.

För en personbil på 1 000 kg uppgår bilaccisen till 6 400 kr.

I bilavgaslagen (1986:1386) och bilavgasförordningen

(1987:586) uppställs särskilda avgasreningskrav för fordon av

1976 års och senare modeller. Statens naturvårdsverk har

meddelat föreskrifter (SNFS 1990:12) om dispens från

reningskraven för bl.a. ombyggda och amatörbyggda fordon. Med

stöd av 10 § bilavgaslagen tas en dispensavgift ut som är avsedd

att jämna ut den ekonomiska fördelen av att fordonet inte

behöver uppfyller uppställda krav. Fr.o.m. den 1 juli är

avgiften 7000 kr för fordon av årsmodell 1976 och senare.

I motion Sk424 av Jan Sandberg (m) begär motionären ett

tillkännagivande om att amatörbyggda och ombyggda fordon som

fogats samman av delar från andra fordon bör undantas från

bilaccisen och dispensavgiften.

Utskottet har vid sina tidigare ställningstaganden till

liknande yrkanden framhållit svårigheterna med att

författningsreglera en nedsättning eller schablonisering av

bilaccisen för fordon som består av delar av äldre fordon.

Skattskyldigheten för motorfordon som tillverkats inom landet av

icke yrkesmässiga tillverkare inträder som framgått när fordonet

förs in i registret. Att införa särskilda undantagsregler för

accisen för de fall att det nytillverkade fordonet byggts av

delar av äldre, beskattade fordon skulle enligt utskottet leda

till praktiska problem av olika slag. Utskottet vidhåller sin

inställning i denna fråga.

När det gäller dispensavgiften utgår denna inte för fordon med

årsmodell före 1976. Ett nytillverkat fordon registreras normalt

med ett modellår som ansluter till tillverkningsåret. Genom s.k.

årsmodelldispens är det emellertid möjligt att åsätta ett fordon

som till alla delar överensstämmer med ett ursprungligt

fabrikstillverkat fordon det ursprungliga modellåret. En

Chevrolet av 1958 års modell som betraktas som nytillverkad vid

registreringsbesiktningen kan således genom årsmodelldispens

åsättas modellåret 1958. Någon dispens från bilavgaslagens krav

på avgasrening behövs normalt inte i ett sådant fall och

dispensavgift utgår därmed inte. Trafiksäkerhetsverket har den 1

januari 1989 skärpt sin praxis när det gäller årsmodelldispens

som en följd av att ett missbruk konstaterats. Regeringen har

dock medgivit årsmodelldispens i ett antal besvärsärenden som

avgjorts i juni i år. I regeringens beslutsmotivering anges att

det i regel rör sig om fordon som har satts samman av

bilentusiaster för att användas vid utställningar,

veteranbilsrallyn etc., att mycket arbete och pengar lagts ner

på fordonen och att de kan antas endast i mindre utsträckning

komma att trafikera vägarna. Enligt vad utskottet inhämtat pågår

inom trafiksäkerhetsverket ett arbete med att utforma

föreskrifter för en årsmodelldispens efter dessa riktlinjer.

Utskottet konstaterar att den angivna utvecklingen innebär att

motionärens krav i viss mån tillgodosetts. Utskottet vill dock

klargöra att utskottet inte är berett att tillstyrka undantag

från principen att en dispens från bilavgaslagens krav inte bör

medföra någon ekonomisk förmån.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk424.

Veteranbilar

Fordonsskatt och kilometerskatt tas inte ut för fordon som

enligt bilregistret har årsmodell 1950 eller äldre.

I motion Sk440 av Rolf Clarkson (m) begär motionären ett

tillkännagivande om att vägtrafikskattebefrielsen för äldre

fordon bör ändras till en rullande trettioårsgräns och att en

schablonaccis bör införas vid införsel i likhet med vad som

gäller i Norge.

Utskottet har tidigare framhållit att man vid en jämförelse

mellan de norska och svenska bestämmelserna bör beakta att den

norska accisen för personbilar är avsevärt högre än den svenska.

Mot den bakgrunden har utskottet funnit att förhållandena i

Norge knappast kan åberopas för att i Sverige sänka accisen på

importerade veteranfordon. Utskottet vidhåller denna

uppfattning. Utskottet har vid behandlingen av liknande frågor

tidigare också funnit att man med en rullande trettioårsgräns

skulle riskera att ett alltför stort antal gamla bilar i trafik

inom några år skulle komma att omfattas av skattebefrielsen.

Utskottet vidhåller även denna uppfattning och anser dessutom

att en fast gräns av praktiska skäl är att föredra framför en

rullande.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk440.

Motorsågsbränsle

Arbetarskyddsstyrelsen har initierat ett forskningsprojekt vid

arbetsmiljöinstitutet i Umeå beträffande motorsågsbensin.

Projektet har resulterat i en undersökningsrapport

Motorsågsavgaser och bränslen (1988:29). I rapporten presenteras

ett förslag till specifikation för en miljövänlig

motorsågsbensin som bedöms innebära avsevärt mindre akuta besvär

samt minskade långtidsrisker för skogsarbetaren. Problemet med

den höga koloxidexponeringen vid motorsågsarbete bedöms i

rapporten emellertid kvarstå också med den nya blandningen och

det är inte heller säkert att den helt tar bort de besvär som

kan uppstå vid sådant arbete.

I motion Sk613 av Lennart Brunander och Karin Starrin (båda c)

yrkar motionärerna att riksdagen slopar beskattningen av

tvåtaktsbränsle för motorsågar och arbetsredskap som uppfyller

uppställda krav ur arbetsmiljösynpunkt.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av liknande yrkande

framhållit att utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs

för att få fram en motorsågsbensin som reducerar de obehag som

skogsarbetare upplever på grund av motorsågens avgaser. Det är

enligt utskottets mening viktigt att de arbetsmiljöproblem som

framkallas av olämpliga motorbränslen snabbt får sin lösning.

Sedan utskottet senast behandlade liknande yrkande kan noteras

att två motorsågsbränslen nu finns på marknaden och att

arbetarskyddsstyrelsen gjort vissa rekommendationer beträffande

användningen av sådana bränslen.

När det gäller frågan om en eventuell skattebefrielse är

utskottet emellertid inte övertygat om att en sådan är den bästa

metoden för att säkerställa en användning av det nya bränslet.

Skattebefrielser är ett trubbigt instrument och ger

erfarenhetsmässigt upphov till administrativa och

kontrollmässiga problem. Den sänkning av priset som skulle bli

följden framstår också i nu aktuella sammanhang som marginell.

Mervärdeskatten på bensin lyfts av och i övrigt är kostnaden för

bensinen avdragsgill. Bensinkostnaden torde dessutom utgöra en

mindre del av de kostnader inklusive lön och avgifter som

arbetsgivaren har för denna typ av arbete.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk613.

Jordbrukstraktorer

Trafiktraktorer är traktorer över 2 ton som används för

transport på allmän väg. En sådan traktor anses emellertid som

en jordbrukstraktor om den uteslutande eller så gott som

uteslutande används för transport av produkter från eller

förnödenheter för lantbruk, skogsbruk, yrkesmässig växtodling

eller yrkesmässigt fiske. För skogsbruk gäller detta under

förutsättning att lasten sammanlagt inte överstiger 15 ton. Om

en jordbrukstraktor tillfälligt skall användas på ett sådant

sätt att den blir att anse som en trafiktraktor skall

tilläggsskatt betalas för en minsta period om 15 dagar. För

trafiktraktorer utgår fordonsskatten efter vikt. Fordonsskatten

för en bensindriven trafiktraktor med en tjänstevikt på 3 ton

uppgår till 1 360 kr. Fordonsskatten för en jordbrukstraktor

över 2 500 kg är 225 kr.

I motion Sk618 av Siw Persson (fp) begärs ett tillkännagivande

om att traktorer inte bör betraktas som jordbrukstraktorer om de

används för transporter åt andra eller har en större last än 15

ton.

Utskottet har vid upprepade tillfällen avstyrkt liknande

yrkanden med hänvisning till att en sådan begränsning kan

medföra en ökning av antalet transporter, vilket inte skulle

förbättra trafiksäkerheten. Utskottet avstyrker motionen.

A-traktorer

Riksdagen har hösten 1986 beslutat att bilar som byggts om

till traktorer (A-traktorer) alltid skall utgöra

trafiktraktorer. Under en treårig övergångsperiod fram till den

30 juni 1990 skulle dock A-traktorer som används i jordbruk

alltjämt anses som jordbrukstraktorer (prop. 1986/87:50, SkU10).

I motion Sk625 av Lennart Brunander och Sven-Olof Petersson

(båda c) hemställer motionärerna att riksdagen beslutar att

A-traktorer som enbart används i jordbruk skall hänföras till

jordbrukstraktorer även efter den 30 juni 1990. Samma yrkande

framställs av Hugo Andersson (c) i motion Sk641.

När den förändring som nu är i fråga beslutades av riksdagen

hösten 1986 anförde utskottet bl.a. följande.

I fråga om ombyggda bilar finner utskottet det angeläget att

bestämmelserna utformas så att skatten blir enklare att

administrera och kontrollera inte minst mot bakgrund av att

många av dessa s.k. A-traktorer och Epa-traktorer ägs av

ungdomar och används för nöjeskörning och alltså redan i dag

rätteligen borde vara registrerade som trafiktraktorer. Den

skattehöjning som berörda jordbrukare kan drabbas av bör enligt

utskottets mening inte överdrivas då det torde vara vanligt att

dessa fordon då de används för bettransporter o.d. är avställda

en stor del av året. Kravet på en rimlig anpassningstid i fråga

om de A-traktorer som används inom jordbruket och liknande

näringsgrenar får dessutom till stor del anses tillgodosett

genom förslaget om en treårig övergångstid.

Utskottet har härefter vid olika tillfällen haft anledning att

avstyrka yrkanden om ett generellt undantag för A-traktorer i

jordbruket. Utskottet är alltjämt av uppfattningen att dessa

regler inte bör förses med ett sådant undantag och avstyrker

därför motionerna.

Områdesavgifter

I motion Sk628 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) yrkar motionärerna

att riksdagen beslutar ge kommunerna en rätt att införa

områdesavgifter i storstädernas cityområden samt särskilda

restriktioner vid allvarliga utsläpp.

Riksdagen har nyligen antagit en lag om tillfälliga bilförbud

(prop. 1989/90:143, bet 1990/91:TU04, rskr. 20). Lagen ger en

kommun rätt att tillfälligt förbjuda person- och lastbilstrafik

inom vissa områden i situationer då luftföroreningarna utgör ett

akut hot mot människors hälsa. Lagen bygger på ett förslag som

lämnats av storstadstrafikkommittén i betänkandet

Storstadstrafik 1 -- Tillfälligt förbud mot biltrafik vid

särskilt svåra luftföroreningar (1988:62).

Storstadstrafikkommittén har också lagt fram förslag om

bilavgifter (Storstadstrafik 3 -- bilavgifter, SOU 1989:43) och

om regionala miljöavgifter på drivmedel (Storstadstrafik 5 --

ett samlat underlag, SOU 1990:16).

Enligt utskottets mening har motionen i viss utsträckning

tillgodosetts genom den nyligen antagna lagen om tillfälliga

bilförbud. Något skäl att nu fatta ytterligare beslut med denna

inriktning finns inte, och utskottet avstyrker därför motionen i

denna del. När det gäller frågan om regionala miljöavgifter

anser utskottet att den fortsatta behandlingen av de förslag som

lagts fram av storstadstrafikkommittén nu bör avvaktas.

Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.

Elbilar

För elbilar erläggs bilaccis och fordonsskatt. Batteriets vikt

undantas vid beräkningen av bilaccis. Någon kilometerskatt tas

inte ut för elbilar.

I motion Sk629 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)

hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär

förslag om en särskild fordonsklass för elbilar.

Utskottet erinrar om att olika utredningar lagt fram förslag

om vägtrafikbeskattningens utformning. Storstadstrafikkommittén

har föreslagit skattelättnader för elfordon både när det gäller

försäljningsskatten och fordonsskatten. Miljöavgiftsutredningen

har i sitt delbetänkande Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

-- energi och trafik (SOU 1989:83) föreslagit att nya fordon

placeras i en av tre miljöklasser beroende på fordonets utsläpp

av olika förorenande ämnen. Enligt utskottets mening bör den

fortsatta behandlingen av dessa förslag nu avvaktas. Utskottet

avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fordons- och kilometerskatt för utländska

fordon

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:37 i denna

del och avslag på motion 1990/91:Sk14 yrkande 1 antar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen

(1988:328) om vägtrafikskatt på utländska fordon,

res. 1 (mp)

2. beträffande nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik

och färjetrafik

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk14 yrkande 2,

res. 2 (mp)

3. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:37 i denna

del antar de vid propositionen fogade

Förslagen till

2. lag om ändring i lagen (1990:576) om ändring i lagen

(1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till

kommuner,

4. lag om ändring i lagen (1983:1053) om skatt på omsättning

av vissa värdepapper, med den ändringen att

ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande lydelse. "Denna lag

träder i kraft den 1 januari 1991. 7 § tillämpas i sin nya

lydelse fr.o.m. den 1 juli 1990."

4. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk424,

res. 3 (m)

5. beträffande veteranbilar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk440,

res. 4 (m, c)

res. 5 (fp)

6. beträffande motorsågsbränsle

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk613,

res. 6 (c, v)

7. beträffande jordbrukstraktorer

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk618,

8. beträffande A-traktorer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk625 och

1989/90:Sk641,

res. 7 (m, c)

9. beträffande områdesavgifter

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk628 yrkande 1,

s.y. (v)

10. beträffande elbilar

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk629.

res. 8 (v, mp)

Stockholm den 20 november 1990

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten

Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita

Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Sverre Palm (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Kjell

Nordström (s), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s),

Isa Halvarsson (fp), Maggi Mikaelsson (v) och Marianne Andersson

i Gislaved (s).

Reservationer

1. Fordons- och kilometerskatt för utländska fordon (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Regeringen föreslår en sänkning av skattekraven på utländska

lastbilar.

Vi inom miljöpartiet de gröna anser att det är viktigt att

vägtrafiken inte undgår sitt kostnadsansvar. Särskilt den tunga

trafiken är förenad med stora samhällskostnader för väghållning,

miljöförstöring, olyckor m.m., och vi anser att den tunga

trafiken inte står för de samhällskostnader den orsakar. Även om

det är viktigt att skattebelastningen är densamma för inländsk

och utländsk trafik är det mot denna bakgrund betänkligt att

minska beskattningen på tunga utländska fordon. Propositionen

bör därför avslås.

Jag avstyrker propositionen och tillstyrker motion Sk14

yrkande 1.

dels vid moment 1 hemställt:

1. beträffande fordons- och kilometerskatt för utländska

fordon

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk14 yrkande 1

och med avslag på proposition 1990/91:37 i denna del avslår

förslaget till lag om ändring i lagen (1988:328) om

vägtrafikskatt på utländska fordon.

2. Nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik och färjetrafik

(mom. 2)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att det nordiska samarbetet utvecklas och att

transporterna till och från våra grannländer underlättas. En

förutsättning är dock att de åtgärder som vidtas är förenliga

med ett bibehållet samhällsekonomiskt ansvarstagande. En

utvecklingsmöjlighet är då att införa gemensamma nordiska

miljöavgifter eller samordnade miljöskatter på t.ex. tung trafik

och färjetrafik inom de nordiska länderna.

Riksdagen bör som sin mening ge regeringen det anförda till

känna.

Jag tillstyrker motion Sk14 yrkande 2.

dels vid moment 2 hemställt:

2. beträffande nordiska miljöavgifter på landsvägstrafik

och färjetrafik

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk14 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

gemensamma nordiska miljöavgifter eller samordnade miljöskatter

på tung trafik och färjetrafik inom de nordiska länderna.

3. Amatörbyggda fordon (mom. 4)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) har

dels anfört följande:

Samhället stöder på olika sätt de flesta fritidsaktiviteter,

framför allt för ungdomar. Motorintresserade ungdomar utsätts

emellertid för onödigt krångel och byråkrati.

Regler och bestämmelser utformas ofta med allmänna företeelser

som grund. Därvid uppstår inte sällan problem för mindre vanliga

verksamheter. Inom motorområdet kan detta belysas med följande

exempel.

När någon bygger ett eget fordon (s.k. amatörbyggt fordon)

klassas det som ett fordon med ny identitet och måste därför

betala bilaccis på 1 000-tals kronor. Detta kan ifrågasättas,

eftersom huvudparten av delarna redan tidigare funnits på ett

motorfordon där accisen betalats.

De nya avgasreglerna från 1989 års bilmodeller har gett och

kommer att ge betydande utsläppsminskningar. Avgasreglerna ger

dock upphov till mycket stora problem för många

motorentusiaster. Möjligheten att importera äldre och på de

svenska vägarna ovanliga fordon har beskurits starkt och den som

renoverar äldre fordon inom landet har problem. När fordonen

efter renoveringen skall tas i bruk räknas dessa ofta som nya

fordon och kravet på avgasrening enligt 1989 års modell ställs

på dem. De fordon som modifierats betydligt kan visserligen

klassas som amatörbyggda fordon och behöver då inte klara

avgasnormerna. Däremot utkrävs en s.k. dispensavgift på 7 000

kr.

Bilaccisen och dispensavgiften uppgår till betydande belopp,

och det bör prövas om inte dessa avgifter kan avskaffas eller

minimeras för amatörbyggda och ombyggda fordon samt

samlarfordon. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi tillstyrker således motion Sk424.

dels vid moment 4 hemställt:

4. beträffande amatörbyggda fordon

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk424 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om skatt och

avgifter för amatörbyggda och ombyggda fordon samt samlarfordon.

4. Veteranbilar (mom. 5)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

Det är oacceptabelt att införsel och innehav av äldre

kulturhistoriskt intressanta fordon försvåras genom stela och

omotiverat hårda skatteregler. Vissa lättnader för denna

kategori fordon bör enligt vår mening kunna genomföras utan risk

för missbruk.

Dagens bestämmelse om skattebefrielse för årsmodell 1950 och

äldre bör således ersättas av en rullande trettioårsgräns.

Vidare bör införsel av 30 år gamla och äldre fordon inte

beläggas med full accis utan med en schablonaccis.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Vi tillstyrker således motion Sk440.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande veteranbilar

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk440 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om en rullande

trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse och om en

schablonaccis vid införsel av äldre fordon.

5. Veteranbilar (mom. 5)

Kjell Johansson och Isa Halvarsson (båda fp) har

dels anfört följande:

Vi anser att dagens bestämmelse om vägtrafikskattebefrielse

för fordon av årsmodell 1950 och äldre bör kunna ersättas av en

rullande trettioårsgräns utan risk för missbruk. Härigenom

underlättas innehav av äldre kulturhistoriskt intressanta

fordon.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Vi tillstyrker således motion Sk440 i denna del.

dels vid moment 5 hemställt:

5. beträffande veteranbilar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk440 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts om en rullande

trettioårsgräns för vägtrafikskattebefrielse.

6. Motorsågsbränsle (mom. 6)

Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Maggi Mikaelsson (v)

har

dels anfört följande:

Skogsarbetare utsätts för en nära och långvarig kontakt med

det bränsle som används vid motorsågsarbetet. Det har härvid

visat sig att dagens bensin inte är lämplig. Det är bl.a. den

ökade förekomsten av aromatiska kolväten som givit besvär. I

Sverige har därför bedrivits ett forskningsarbete med

målsättningen att få fram ett bättre bränsle. Detta arbete har

resulterat i en specifikation av ett särskilt motorsågsbränsle

med mycket låg halt av aromatiska kolväten.

Enligt vår mening är det angeläget att det nya

motorsågsbränslet verkligen kommer till användning. Genom att

bränslet är dyrare än vanlig bensin finns det en risk att det

inte slår igenom fullt ut. Vanlig bensin är billigare och

dessutom mer lättillgänglig.

Vi anser att det är motiverat med en skattebefrielse för de

bränslen som uppfyller de särskilda krav som bör ställas på

bränslen som används i motorsågsarbete och liknande och

tillstyrker därför motion Sk613. Regeringen bör dock återkomma

med ett förslag i saken.

dels vid moment 6 hemställt:

6. beträffande motorsågsbränsle

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk613 hos

regeringen begär förslag om skattebefrielse för

motorsågsbränslen i enlighet med vad som anförts ovan.

7. A-traktorer (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c) har

dels anfört följande:

A-traktorer används så gott som uteslutande för lantbrukarnas

egna transporter av produkter i form av främst avsaluspannmål,

sockerbetor och fabrikspotatis. Fordonen används inte för

entreprenadverksamhet och dylikt. I hela landet finns cirka 1

500 A-traktorer. Dessa kör i genomsnitt högst 200 mil per år på

allmän väg.

En transportutrustning av denna typ skrivs normalt av på 15

till 20 år. Inköpskostnaden för en A-traktor kan uppgå till

mellan 50 000 och 100 000 kr., och inköpskostnaden för ett släp

är i samma storleksordning. De lantbrukare som investerat i

A-traktorer borde därför när reglerna ändrades hösten 1986

rimligen ha fått en tioårig övergångsperiod. Detta förordades

också av lantbruksstyrelsen och vissa länsstyrelser när de nya

reglerna antogs.

Årskostnaden för en A-traktor var fram till den 1 juli 1990 i

stort sett densamma som för en jordbrukstraktor. Nu uppgår

skatten för ett helt år till mellan 20 000 och 30 000 kr.

Lantbrukarna har ingen möjlighet att betala en så hög

fordonsskatt. Enda alternativet är skrotning vilket är ett såväl

företagsekonomiskt som nationalekonomiskt slöseri.

Det finns i och för sig en möjlighet att ställa traktorn under

vissa perioder för att nedbringa kostnaden. Detta alternativ är

dock svåradministrerat och inte speciellt lämpligt eftersom

avställningen måste omfatta minst 15 dagar. T.ex. transporter av

avsaluspannmål sker diskontinuerligt och då speciellt från

företag som har egna torknings- och lagringsanläggningar. Det är

i sådana fall inte möjligt att avregistrera fordonet under någon

större del av året.

Vi anser att A-traktorer som enbart används i lantbruk har

bort betraktas som jordbrukstraktorer även efter den 30 juni

1990 och tillstyrker därför motionerna Sk625 och Sk641. Reglerna

bör således ändras på det sätt motionärerna yrkar och en

särskild kompensation utbetalas till de lantbrukare som hunnit

erlägga den högre skatten. Regeringen bör dock återkomma med ett

förslag i saken.

dels vid moment 8 hemställt:

8. beträffande A-traktorer

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Sk625 och

Sk641 hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med

det anförda.

8. Elbilar (mom. 10)

Gösta Lyngå (mp) och Maggi Mikaelsson (v) har

dels anfört följande:

Elbilen är mycket miljövänlig och går helt ljudlöst. De flesta

resor med bil är kortare än en mil, och 80 % av resorna är

kortare än fem mil. Elbilen är därför idealisk för

närtransporter, särskilt i tätorter. Den lämpar sig dessutom

särskilt väl som ungdomsbil.

Vi anser att någon form av stimulans för elbilsanvändning bör

införas och föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk629

begär ett förslag som innebär att eldrivna bilar befrias från

fordonsskatt.

dels vid moment 10 hemställt:

10. beträffande elbilar

att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Sk629 hos

regeringen begär ett förslag som innebär att eldrivna bilar

befrias från fordonsskatt.

Särskilt yttrande

Områdesavgifter (mom. 9)

Maggi Mikaelsson (v) har anfört:

Vänsterpartiet stöder tanken på särskilda bilavgifter i

storstädernas cityområden. Frågan har utretts av

storstadstrafikkommittén, som också lagt fram ett förslag i

delbetänkandet Storstadstrafik 3 -- Bilavgifter, SOU 1989:43.

Det är viktigt att bilavgifter i någon form införs så att

trafik- och miljöproblemen i storstadsområdena kan minskas. Jag

förutsätter att regeringen inom kort lägger fram ett förslag med

denna inriktning och har därför inte något yrkande i detta

ärende.