Bet. 1990/91:SkU6

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU06

Fastighetstaxering av lantbruk

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1990/91

SkU6

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet de förslag som

regeringen lägger fram beträffande vissa tekniska justeringar av

värderingsförfarandet m.m. inför 1992 års allmänna

fastighetstaxering av lantbruk. De motioner om uppskov med

fastighetstaxeringen och om ändringar i förfarandet som

utskottet behandlar i detta sammanhang avstyrks.

Till betänkandet har fogats reservationer angående uppskov med

fastighetstaxeringen och ändringar i värderingsförfarandet m.m.

Regeringens förslag

Proposition 1990/91:47

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:47 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag

till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,

4. lag om ändring i ärvdabalken (1958:637),

5. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

6. lag om ändring i jordabalken (1970:944),

7. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),

8. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av

fast egendom m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa

samägda jordbruksfastigheter,

10. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),

11. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av

jordbruksmark,

12. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Förslagen innebär vissa ändringar i bestämmelserna om

fastighetstaxering inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av

lantbruksenheter. Det är främst fråga om tekniska justeringar i

värderingsförfarandet samt även vissa förenklingar.

STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2.

Proposition 1990/91:54

I proposition 1990/91:54 hemställer regeringen

(finansdepartementet) bl.a. att riksdagen antar ett vid

propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt (lagförslag 23).

Propositionen behandlas i denna del i detta betänkande för att

samordnas med det förslag beträffande samma lag som läggs fram i

proposition 1990/91:47.

Förslaget i proposition 1990/91:54 innebär vissa

klarlägganden, bl.a. i fråga om bostadsbyggnad som vid

fastighetstaxeringen inte har åsatts något värdeår efter det att

den har färdigställts.

Lagförslagen

De i propositionerna framlagda lagförslagen har följande

lydelse. Förslaget i proposition 1990/91:47 rörande lagen

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt har här sammanförts med

det i proposition 1990/91:54 framlagda förslaget som rör 2 §, 3

§ andra stycket och punkt 1 av övergångsbestämmelserna

(1990:652) till denna lag.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 3-37. NY SIDA

Propositionen

I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om

fastighetstaxering inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av

lantbruksenheter. Det är främst fråga om tekniska justeringar i

värderingsförfarandet samt även vissa förenklingar. Bl.a.

föreslås att värdet på småhus med tomtmark som ingår i

lantbruksenhet skall tillåtas variera med hänsyn till hur stor

enhetens produktiva mark är. Värderingsförfarandet för

åkermarken föreslås bli förenklat bl.a. genom att åkermarken

delas upp i värderingsenheter endast vid arealer av större

omfattning. En ny värdefaktor, storlek, införs med vilken kan

beaktas de olika hektarpriser som förekommer vid olika

arealomfattning. Motsvarande värdefaktor införs även för

betesmark, skogsmark och skogsimpediment. Släktköp skall inte

heller i fortsättningen ingå i prisstatistiken för allmän

fastighetstaxering.

Motioner

I yttrandet behandlar jordbruksutskottet följande motioner:

1990/91:Sk15 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar skjuta den allmänna

fastighetstaxeringen av lantbruksenheter till 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande utredning av utformningen och

behovet av allmän fastighetstaxering,

3. att riksdagen i den mån yrkandet om att uppskjuta den

allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter vinner

riksdagens bifall beslutar avslå proposition 1990/91:47.

1990/91:Sk16 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen angående värdering av skogsmark avslår

förslaget att ändra 2 § 14 kap. fastighetstaxeringslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår

i lantbruksenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräkningen av marknadsvärdet på

jordbruksfastighet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avregleringens inverkan på

fastighetstaxeringen när det gäller indelningen av ägoslag samt

ekonomibyggnadernas användning,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade

regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk17 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:47

beslutar att nästa allmänna fastighetstaxering av

lantbruksenheter skjuts upp till 1996,

samt, vid avslag på yrkande 1,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:47 såvitt

avser differentierade hektarvärden i enlighet med vad som i

motionen anförts,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:47 i

denna del beslutar att släktköp skall ingå i prisunderlaget för

fastighetstaxeringen i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:47

beslutar att jämkning på grund av säregna förhållanden skall

kunna ske i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Sk18 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:47,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår

i lantbruksenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avregleringens inverkan på

fastighetstaxeringen när det gäller ekonomibyggnaders

användning.

1990/91:Sk19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett tillägg till 5 kap. 5 § i FTL,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsvårdsavgiften.

1989/90:Sk367 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att allmän fastighetstaxering av jordbruksfastigheter

skall ske 1996 med 1995 års marknadsvärden som grund.

1989/90:Sk453 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att den allmänna

fastighetstaxeringen avseende jordbruksfastigheter skjuts upp

till 1996.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo274.

1989/90:Sk801 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar att uppskjuta

fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter till år 1996.

1989/90:Sk817 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade

regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1989/90:Sk820 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att uppskjuta fastighetstaxeringen av

jordbruksfastigheter till 1996.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo222.

1989/90:Sk830 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att uppskjuta fastighetstaxeringen av

jordbruksfastigheter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo246.

1989/90:Sk836 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med

fastighetstaxering bör fastställas.

Utskottet

Allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter m.m.

Uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen av

lantbruksenheter och avslag på regeringens proposition yrkas i

flera motioner. Enligt motion Sk15 (m) skall de

fastighetstaxeringsvärden som åsätts lantbruksenheter vid

taxeringen år 1992 bygga på de marknadsvärden som gäller under

innevarande år. Taxeringsvärdena kommer sedan att ligga till

grund för bl.a. uttag av flera skatter. Den prisutveckling som

ägt rum kan förväntas leda till stora nominella höjningar av

taxeringsvärdena. Om inga åtgärder vidtas på beskattningsområdet

kommer uttaget av flera skatter att öka kraftigt. Till detta

kommer att prisnivån för år 1990 kan komma att förändras under

de närmaste åren på grund av den omläggning av

jordbrukspolitiken som beslutats av riksdagen. Sammantaget kan

detta leda till kraftiga prisfall. Att genomföra en allmän

fastighetstaxering år 1992, som baseras på en prisnivå som

sannolikt kommer att vara alltför hög, är orimligt.

Fastighetstaxeringen för lantbruksenheter bör därför skjutas upp

till år 1996 (yrkande 1). Under tiden för uppskovet bör frågan

om behov och utformning av fastighetstaxeringen generellt och

för lantbruksenheter i synnerhet utredas (yrkande 2). I den mån

yrkandet om uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen av

lantbruksenheter vinner riksdagens bifall bortfaller behovet att

nu genomföra tekniska förändringar i regelsystemet.

Propositionen bör mot den bakgrunden avslås (yrkande 3). Även i

de moderata motionerna Sk18 yrkande 1 och Sk453 yrkande 6 yrkas

att propositionen avslås resp. att den allmänna

fastighetstaxeringen av lantbruksenheter skjuts upp till år

1996. Enligt motion Sk17 (c) befinner sig det svenska jordbruket

i en brytningstid. Ett nytt riksdagsbeslut har fattats med

inriktning på intern och extern avreglering samt omställning av

produktionen. Detta kommer med stor sannolikhet att få stora

konsekvenser för prisbildningen. Mot denna bakgrund och med

tanke på att taxeringsvärdena skall avspegla marknadsvärdena är

det inte lämpligt med en fastighetstaxering år 1992. Taxeringen

bör skjutas upp till dess näringens omställning enligt

riksdagsbeslutets tidsplan är klar och dess konsekvenser slagit

igenom på fastighetspriserna. År 1996 är en lämplig tidpunkt för

nästa fastighetstaxering. Riksdagen bör därför med avslag på

propositionen besluta att nästa allmänna fastighetstaxering av

lantbruksenheter skall skjutas upp till år 1996 (yrkande 1).

Krav på uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen av

lantbruksenheter till år 1996 framförs även i centermotionerna

Sk801, Sk820 och Sk830. Vänsterpartiet yrkar i motion Sk367 att

den allmänna fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter skjuts

upp till år 1996. Enligt motionären kommer förändringarna i

jordbrukspolitiken med all säkerhet att påverka jordbruket både

vad gäller priser på produkter och på jordbruksfastigheter. Det

är orimligt att taxeringsvärdet fastställs i en situation med

stor rörlighet och osäkerhet vad gäller värdet på

jordbruksfastigheter.

I motion Sk16 (m) framhålls att omställningen kan ske under en

följd av år och att det på många håll kan bli aktuellt med en

omtaxering. En sådan särskild fastighetstaxering kan enligt

nuvarande regler ske om fastighetens beskaffenhet påtagligt

ändras. Omtaxering på grund av sjunkande marknadsvärde utgör

däremot ingen tillräcklig grund. Detta kan inte accepteras.

Regeringen bör lägga fram förslag till ändrade regler för

särskild fastighetstaxering så att sjunkande marknadsvärde

tillåts slå igenom på taxeringsvärdet (yrkande 5). Samma yrkande

framförs även i motion Sk817 (m).

Jordbruksutskottet vill för sin del framhålla att den senaste

allmänna fastighetstaxeringen genomfördes år 1981. De

marknadsvärden som låg till grund för denna taxering kan med

största sannolikhet betraktas som inaktuella. Det föreligger

således ett behov av en allmän fastighetstaxering av

lantbruksenheter. Tillräckliga skäl att uppskjuta taxeringen

finns inte. Utskottet erinrar dessutom om att riksdagen vid

flera tillfällen (se bl.a. 1988/89:SkU36, rskr. 298) framhållit

att beskattningsreglerna regelmässigt har omprövats i samband

med att resultatet av en ny allmän fastighetstaxering blir känt.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet för sin del

regeringens förslag och avstyrker motionerna Sk15 yrkandena 1, 2

och 3, Sk17 yrkande 1, Sk18 yrkande 1, Sk367, Sk453 yrkande 6,

Sk801, Sk820 och Sk830.

I samband med riksdagens behandling av vissa förslag om

ändringar i reglerna för fastighetstaxering inför den allmänna

fastighetstaxeringen av småhus år 1990 (prop. 1988/89:137,

SkU36, rskr. 298) konstaterades att den återkommande frågan om

ny taxering vid sjunkande marknadsvärden tidigare avstyrkts med

motiveringen att sådana regler kan befaras leda till att den

särskilda fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän

fastighetstaxering. Skäl till ändrat ställningstagande ansågs

inte vara för handen. Jordbruksutskottet har ej funnit anledning

till annan bedömning. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet motionerna Sk16 yrkande 5 och Sk817.

Vissa värderingsregler

Enligt motion Sk16 kan det godtas att en lantbruksenhet med

större areal får en lägre prisnivå per hektar än mindre

lantbruksenheter. Däremot kan förslaget om att värdet för de

första 20 hektaren skog också för större skogsfastigheter skall

fastställas så att de överensstämmer med det värde som skulle ha

gällt om taxeringsenheten bestått av endast 20 ha inte

accepteras. För stora skogsfastigheter är frågan närmast

försumbar medan negativa effekter framför allt kan uppkomma för

familjejordbruken med ett litet kompletterande skogsinnehav.

Regeringens förslag att ändra 14 kap. 2 §

fastighetstaxeringslagen (1979:1152), FTL, bör avslås (yrkande

1). Enligt motionärerna visar prisutvecklingen beträffande

småhus med tomtmark ingående i lantbruksenhet ett högre pris än

småhus och tomt på självständig fastighet. Det är enligt

motionärerna felaktigt att denna prisskillnad får slå igenom

fullt ut vid taxeringen eftersom prisskillnaden till stor del

beror på den hittills rådande avdragsrätten för reparation och

underhåll av bostad på jordbruksfastighet (yrkande 2).

Avregleringen av jordbruket borde påverka de kommande

taxeringsvärdena. Detta beror på ändrad användning av mark och

byggnader samt på försämrad lönsamhet. Den försämrade

lönsamheten reser krav på ändrade bestämmelser. Dagens

taxeringsvärde skall motsvara 75 % av ett marknadsvärde som

beräknats med ledning av det genomsnittliga prisläget i orten

under andra året före det år då fastighetstaxering sker. Först i

andra hand beräknas marknadsvärdet med ledning av en

avkastningskalkyl. Betydligt större hänsyn måste tas till en

fastighets avkastningsförmåga än till de pris som satts vid en

försäljning som kunnat ske innan beslutet om avreglering

fattades. Köpeskillingsstatistiken är dessutom i flera avseenden

bristfällig, särskilt beträffande skogsmark. Köp av rotposter

ger ett orealistiskt högt pris. Ett sådant pris saknar

förankring i de förhållanden som måste vara bestämmande för ett

uthålligt skogsbruk på brukningsenheter i allmänhet (yrkande 3).

En annan fråga som enligt motionärerna måste uppmärksammas är

avregleringens påverkan på indelning av ägoslag. Stora belopp

kommer att betalas ut för åkermark som ställs om till annan

produktion än livsmedel. Denna åkermark måste då få en annan

klassificering med sänkt taxeringsvärde som följd. Ersättning

kommer också att lämnas till lantbrukare som minskar eller helt

upphör med sin animalieproduktion. Många ekonomibyggnader kommer

därvid inte att kunna utnyttjas, något som också bör observeras

vid taxeringen. Vad som anförts om avregleringens inverkan på

fastighetstaxeringen bör ges regeringen till känna (yrkande 4).

Även i motion Sk18 (m) yrkas att prisskillnaden mellan småhus

med tomtmark ingående i lantbruksenhet och småhus med tomt på

självständig fastighet inte skall tillåtas slå igenom vid

taxeringen (yrkande 2). I jordbrukets avreglering ingår att

ersättning lämnas till lantbrukare som minskar eller helt upphör

med animalieproduktion. Många ekonomibyggnader kommer därvid

inte att kunna utnyttjas. Detta bör observeras vid taxeringen

(yrkande 3). Enligt motion Sk17 (c) föreslår regeringen

beträffande åker- och skogsmark att differentierade hektarvärden

införs så att små enheter åsätts ett högre pris per hektar än

större enheter. Detta system är onödigt byråkratiskt. Dessutom

skulle beträffande skogsmark även större enheter åsättas ett

högre pris per hektar för de första 20 hektaren. Detta

överensstämmer inte med prisbildningen. Vidare skulle förslaget

medföra att småbrukare belastas med högre fastighetsskatt än

brukare av större fastigheter. Lönsamheten är i allmänhet bättre

för stora enheter. Mot bakgrund härav bör regeringens förslag

såvitt avser differentierade hektarvärden avslås (yrkande 2).

Vidare yrkas att riksdagen beslutar att jämkning av fastighetens

värde skall kunna ske på grund av säregna förhållanden (yrkande

4). Enligt motionärerna är det angeläget att

fastighetstaxeringen så korrekt som möjligt avspeglar

marknadsvärdet. Jämkning skall därför kunna ske om

fastighetsägaren med egen utredning kan göra sannolikt att

fastighetens värde är lägre än det av skattemyndigheterna

åsatta.

I 5 kap. FTL återfinns de övergripande bestämmelserna om hur

taxeringsvärdet fastställs. Taxeringsvärdet skall motsvara 75 %

av marknadsvärdet. Marknadsvärdet kan bestämmas på olika sätt. I

första hand skall ledning tas av fastighetsförsäljningar i

orten. Sådana försäljningar får dock inte beaktas där

ovidkommande omständigheter kan antas ha inverkat på priset. Om

dessa försäljningar inte ger tillräcklig ledning får beräkningen

göras utifrån en avkastningskalkyl. Som sista alternativ kan

marknadsvärdet uppskattas med utgångspunkt i det tekniska

nuvärdet.

I propositionen har föreslagits vissa förändringar såvitt

avser det värderingsförfarande som används för

lantbruksenheterna. Förslaget innebär vissa tekniska justeringar

för kvalitetsförbättringar vid värderingen och förenklingar vid

taxeringen. Med stöd av den av riksdagen år 1989 utvidgade

bestämmelsen i 19 kap. FTL om uppgiftsinsamling pågår en

prisundersökning avseende försålda lantbruksenheter (prop.

1989/90:50, SkU10, rskr. 96). Hittills utförda

prisundersökningar har enligt föredragande statsrådet påvisat en

högre prisnivå per hektar för de lantbruksenheter som har en

mindre areal än de med en större areell omfattning. Detta gäller

såväl åker- och betesmarksdominerade som skogsdominerade

lantbruksenheter. Vid förvärv av mindre lantbruksegendomar

dominerar värdepåverkande faktorer som har att göra med själva

permanent- eller fritidsboendet. Prisbildningen har även

påverkats av 1987 års lättnader i jordförvärvslagen. Ökade

virkespriser, ändringar i skogskonto- och

skogsvårdslagstiftningen har dessutom påverkat värdet av

skogsdominerade fastigheter. Utskottet anser i likhet med

föredragande statsrådet att arealstorlekens prispåverkan måste

beaktas på ett mer differentierat sätt. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motion Sk17 yrkande 2.

Med samma motivering avstyrks även motionerna Sk16 yrkandena

1, 2, 3 och 4 samt Sk18 yrkandena 2 och 3.

Utöver ovan redovisade övergripande bestämmelser ges vissa

allmänna värderingsregler i 7 kap. FTL. Av bestämmelserna

framgår bl.a. att taxeringsvärdet för vissa byggnadstyper och

ägoslag skall bestämmas med utgångspunkt i riktvärden.

Riktvärden skall bestämmas så att de står i överensstämmelse med

kravet om en taxeringsvärdenivå som motsvarar 75 % av

marknadsvärdet. Riktvärdena är inte bindande. Kan t.ex. bättre

statistik läggas fram än vad som legat till grund för

provvärderingen bör det värde som framräknats med utgångspunkt i

riktvärdena kunna frångås (jfr prop. 1979/80:40 s. 116).

Möjlighet finns således att frångå de framräknade riktvärdena.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att det i motion

Sk17 yrkande 4 framförda kravet kan tillgodoses inom ramen för

gällande lagstiftning. Motionen avstyrks i berörd del.

Släktköp m.m.

I flera motioner konstateras att en mycket begränsad

försäljningsstatistik används för att fastställa aktuell

prisnivå på jordbruksfastigheter vid fastighetstaxering. S.k.

släktförvärv ingår inte i statistiken. Enligt motion Sk836 (m)

representerar släktförvärven oftast en noggrann och korrekt

bedömning av ett rimligt avkastningsvärde på fastigheten. Vid en

mer omfattande försäljning av jordbruksfastigheter är det

troligt att priserna skulle närma sig denna prisnivå. Det är

därför principiellt felaktigt att inte medtaga dessa

släktförvärv vid fastställandet av prisnivån på

jordbruksfastigheter. Enstaka försäljningar till höga priser

borde tillräknas lågt värde i statistiken. I motion Sk19 (fp)

yrkande 1 framhålls att priset vid släktköp i många fall ligger

på samma nivå som om försäljningen skulle ha skett till

utomstående. Släktköp skall därför endast anses vara en

ovidkommande omständighet -- och köpen därför exkluderas ur

materialet -- i de fall där det visats att det inverkat på

priset. På många mindre orter torde urvalet ändå vara begränsat

när fastighetsvärdena skall fastställas med hjälp av

prisstatistik från de senaste försäljningarna. Ett tillägg med

redovisad innebörd bör därför göras till 5 kap. 5 §

fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Enligt motion Sk17 (c)

utgör släktköpen en stor andel av köpen av lantbruksenheter och

påverkar därmed den totala prisbilden. Därför medför ett

förhållande där släktköpen inte inräknas i prisstatistiken ett

felaktigt underlag för fastighetsskatten. Riksdagen bör därför

besluta att släktköp skall ingå i prisunderlaget för

fastighetstaxeringen (yrkande 3).

I likhet med föredragande statsrådet anser jordbruksutskottet

att det är viktigt att hålla fast vid principen att det i

prisunderlaget endast bör ingå försäljningar där

köpeskillingarna huvudsakligen har bestämts utifrån fastighetens

egenskaper som sådan. Enligt propositionen är det

ortprismaterial som ligger till grund för konstruktion av

värdetabeller och provvärdering inför den allmänna

fastighetstaxeringen år 1992 (AFT-92) dessutom dubbelt så stort

som motsvarande material inför AFT-81. Utskottet har i det

föregående även berört de övergripande bestämmelserna om hur

taxeringsvärdet skall bestämmas och på vilka grunder en

fastighets marknadsvärde kan fastställas. Mot bakgrund av det

anförda har utskottet inte funnit anledning att tillstyrka de

förslag som innebär att s.k. släktköp skall ingå i

prisstatistiken inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av

lantbruksenheter. Utskottet avstyrker motionerna Sk17 yrkande 3,

Sk19 yrkande 1 och Sk836.

Direktiven (Dir. 1990:47) för den av regeringen beslutade

utvärderingen och översynen av skogspolitiken omfattar bl.a.

skogsbrukets finansiering. Skogvårdsavgiften och dess användning

samt förslag till eventuella förändringar med utgångspunkt i de

regler och de värden som kommer att gälla efter 1992 års

fastighetstaxering av lantbruksenheter skall redovisas. Med

hänsyn härtill har jordbruksutskottet avstått från att yttra

sig beträffande det i anledning av propositionen väckta

motionsyrkandet om skogsvårdsavgiften.

Propositionen och ifrågavarande motioner föranleder i övrigt

inget särskilt uttalande av jordbruksutskottet.

Stockholm den 22 november 1990

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan

Strömberg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),

Bengt Rosén (fp), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Sören

Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne

Samuelsson (mp), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sverre

Palm (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).

Avvikande meningar

1. Allmän fastighetstaxering av lantbruksenhet m.m.

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson

(m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anför:

De fastighetstaxeringsvärden som åsätts lantbruksenheter vid

taxeringen år 1992 skall bygga på de marknadsvärden som gäller

under innevarande år. Taxeringsvärdena kommer sedan att ligga

till grund för bl.a. uttag av flera skatter. Den prisutveckling

som ägt rum kan förväntas leda till stora nominella höjningar av

taxeringsvärdena. Om inga åtgärder vidtas på beskattningsområdet

kommer skatteuttaget att öka kraftigt. Det svenska jordbruket

befinner sig i en brytningstid. Ett nytt riksdagsbeslut har

fattats med inriktning på intern och extern avreglering samt

omställning av produktionen. Detta kommer med stor sannolikhet

att få stora konsekvenser för prisbildningen. Sammantaget kan

detta leda till kraftiga prisfall. Att genomföra en allmän

fastighetstaxering år 1992, som baseras på en prisnivå som

sannolikt kommer att vara alltför hög, är orimligt.

Fastighetstaxeringen för lantbruksenheter bör därför skjutas upp

till 1996 års taxering. I den mån yrkandet om uppskov med den

allmänna fastighetstaxeringen av lantbruksenheter vinner

riksdagens bifall bortfaller behovet att nu genomföra tekniska

förändringar i regelsystemet. Propositionen bör mot den

bakgrunden avslås. Under tiden för uppskovet bör frågan om behov

och utformning av fastighetstaxeringen generellt och för

lantbruksenheter i synnerhet utredas. Utskottet borde således ha

tillstyrkt motionerna Sk15 yrkandena 1, 2 och 3, Sk17 yrkande 1,

Sk18 yrkande 1, Sk453 yrkande 6, Sk801 och Sk820. Med det

anförda kan motion Sk830 anses tillgodosedd.

2. Allmän fastighetstaxering av lantbruksenhet m.m.

Annika Åhnberg (v) anför:

Som anförs i motion Sk367 bör den allmänna

fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter skjutas upp till år

1996. Förändringarna i jordbrukspolitiken kommer med all

säkerhet att påverka jordbruket både vad gäller priser på

produkter och jordbruksfastigheter. Det är orimligt att

taxeringsvärdet fastställs i en situation med stor rörlighet och

osäkerhet vad gäller värdet på jordbruksfastigheter.

3. Särskild fastighetstaxering

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson

(allam) anför:

Omställningen av jordbruket kan ske under en följd av år, och

på många håll kan det bli aktuellt med en omtaxering. En sådan

särskild fastighetstaxering kan enligt nuvarande regler ske om

fastighetens beskaffenhet påtagligt ändras. Omtaxering på grund

av sjunkande marknadsvärde utgör däremot ingen tillräcklig

grund. Detta kan inte accepteras. Regeringen bör lägga fram

förslag till ändrade regler för särskild fastighetstaxering så

att sjunkande marknadsvärde tillåts slå igenom på

taxeringsvärdet. Utskottet borde således ha tillstyrkt

motionerna Sk16 yrkande 5 och Sk817.

4. Vissa värderingsregler

Sven Eric Lorentzon, Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson

(allam) anför:

I propositionen föreslås beträffande prisbildningen att en

lantbruksenhet med större areal får en lägre prisnivå per hektar

än mindre lantbruksenheter. Detta kan enligt vår mening godtas.

Prisutvecklingen beträffande småhus med tomtmark ingående i

lantbruksenhet visar ett högre pris än småhus och tomt på

självständig fastighet. Det är att fel att denna prisskillnad

får slå igenom fullt ut vid taxeringen. Prisskillnaden beror

säkerligen till stor del på den hittills rådande avdragsrätten

för reparation och underhåll av bostad på jordbruksfastighet.

Avregleringen av jordbruket kommer att påverka de nya

taxeringsvärdena. Detta beror på ändrad användning av mark och

byggnader samt på försämrad lönsamhet. Den försämrade

lönsamheten reser krav på ändrade bestämmelser. Dagens

taxeringsvärde skall motsvara 75 % av ett marknadsvärde som

beräknats med ledning av det genomsnittliga prisläget i orten

under andra året före det år då fastighetstaxering sker. Först i

andra hand beräknas marknadsvärdet med ledning av en

avkastningskalkyl. Betydligt större hänsyn måste tas till en

fastighets avkastningsförmåga än till de pris som satts vid

försäljning som kunnat ske innan beslutet om avreglering

fattades. Köpeskillingsstatistiken är dessutom i flera avseenden

bristfällig, särskilt beträffande skogsmark. Köp av rotposter

ger ett orealistiskt högt pris utan förankring i de förhållanden

som måste vara bestämmande för ett uthålligt skogsbruk på

brukningsenheter i allmänhet. Regeringen föreslår också att

värdet för de första 20 hektaren skog även för större

fastigheter skall fastställas så att det överensstämmer med

värdet som skulle ha gällt om taxeringsenheten bestått av endast

20 ha. För stora skogsfastigheter är frågan närmast försumbar

medan negativa effekter framför allt kan uppkomma för

familjejordbruken med ett litet kompletterande skogsinnehav.

Regeringens förslag att ändra 14 kap. 2 §

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) bör avslås. En annan fråga

som måste uppmärksammas är avregleringens påverkan på indelning

av ägoslag. Stora belopp kommer att betalas ut för åkermark som

ställs om till annan produktion än livsmedel. Denna åkermark

måste då få en annan klassificering med sänkt taxeringsvärde som

följd. Ersättning kommer också att lämnas till lantbrukare som

minskar eller helt upphör med animalieproduktion. Många

ekonomibyggnader kommer därvid inte att kunna utnyttjas, något

som också bör observeras vid taxeringen. Utskottet borde således

ha tillstyrkt motionerna Sk16 yrkandena 1, 2, 3 och 4 samt Sk18

yrkandena 2 och 3.

5. Vissa värderingsregler

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Regeringen föreslår beträffande åker- och skogsmark att

differentierade hektarvärden införs så att små enheter åsätts

ett högre pris per hektar än större enheter. Detta system är

onödigt byråkratiskt. Dessutom skulle beträffande skogsmark även

större enheter åsättas ett högre pris per hektar för de första

20 hektaren. Detta överensstämmer inte med prisbildningen.

Vidare skulle förslaget medföra att småbrukare belastas med

högre fastighetsskatt än brukare av större fastigheter.

Lönsamheten är i allmänhet bättre för stora enheter. Mot

bakgrund härav bör regeringens förslag i denna del avslås.

Riksdagen bör dessutom besluta att jämkning av fastighetens

värde skall kunna ske på grund av säregna förhållanden. Enligt

vår mening är det angeläget att fastighetstaxeringen så korrekt

som möjligt avspeglar marknadsvärdet. Jämkning skall därför

kunna ske om fastighetsägaren med egen utredning kan göra

sannolikt att fastighetens värde är lägre än det av

skattemyndigheterna åsatta. Utskottet borde således ha

tillstyrkt motion Sk17 yrkandena 2 och 4.

6. Släktköp

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Ingvar Eriksson

(m), Lennart Brunander (c) och Carl G Nilsson (m) anför:

Vid fastighetstaxering av jordbruksfastighet används en mycket

begränsad försäljningsstatistik för att fastställa aktuell

prisnivå på jordbruksfastigheter. Släktförvärv ingår inte i

statistiken. De utgör en stor andel av köpen av lantbruksenheter

och påverkar den totala prisbilden. Därför medför ett

förhållande där släktköpen inte inräknas i prisstatistiken ett

felaktigt underlag för fastighetsskatten. Släktförvärven

representerar oftast en noggrann och korrekt bedömning av ett

rimligt avkastningsvärde på fastigheten. Vid en mer omfattande

försäljning av jordbruksfastigheter är det troligt att priserna

skulle närma sig denna prisnivå. Det är därför principiellt

felaktigt att inte medtaga dessa släktförvärv vid fastställandet

av prisnivån på jordbruksfastigheter. Enstaka försäljningar till

höga priser borde tillräknas lågt värde i statistiken. Riksdagen

bör därför besluta att släktköp skall ingå i prisunderlaget för

fastighetstaxeringen. Utskottet borde således ha tillstyrkt

motionerna Sk17 yrkande 3 och Sk836.

7. Släktköp

Bengt Rosén och Sören Norrby (båda fp) anför:

Som framhålls i motion Sk19 yrkande 1 ligger priset vid

släktköp i många fall på samma nivå som om försäljningen skulle

ha skett till utomstående. Enligt vår mening skall släktköp

därför endast anses vara en ovidkommande omständighet -- och

köpen därför exkluderas ur materialet -- i de fall där det

visats att det inverkat på priset. På många mindre orter torde

urvalet ändå vara begränsat när fastighetsvärdena skall

fastställas med hjälp av prisstatistik från de senaste

försäljningarna. Ett tillägg med redovisad innebörd bör därför

göras till 5 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1990/91:Sk15 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar skjuta den allmänna

fastighetstaxeringen av lantbruksenheter till 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts beträffande utredning av utformningen av

behovet av allmän fastighetstaxering,

3. att riksdagen vid bifall på yrkande 1 beslutar avslå

propositionen.

1990/91:Sk16 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen angående värdering av skogsmark avslår

förslaget att ändra 2 § 14 kap. fastighetstaxeringslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår

i lantbruksenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräkningen av marknadsvärdet på

jordbruksfastighet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avregleringens inverkan på

fastighetstaxeringen när det gäller indelningen av ägoslag samt

ekonomibyggnadernas användning,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade

regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Sk17 av Gunnar Björk m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar att

nästa allmänna fastighetstaxering av lantbruksenhet skjuts upp

till 1996,

2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 avslår propositionen

såvitt avser differentierade hektarvärden i enlighet med vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att släktköp skall ingå i prisunderlaget för

fastighetstaxeringen i enlighet med vad i motionen anförs,

4. att riksdagen med avslag på propositionen beslutar att

jämkning på grund av säregna förhållanden skall kunna ske i

enlighet med vad i motionen anförs.

1990/91:Sk18 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdering av småhus med tomtmark som ingår

i lantbruksenhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avregleringens inverkan på

fastighetstaxeringen när det gäller ekonomibyggnaders

användning.

1990/91:Sk19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett tillägg till 5 kap. 5 § FTL,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsvårdsavgiften.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1990

1989/90:Sk367 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar att allmän fastighetstaxering av jordbruksfastigheter

skall ske 1996 med 1995 års marknadsvärden som grund.

1989/90:Sk453 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari -- såvitt

nu är i fråga -- yrkas

6. att riksdagen beslutar att den allmänna

fastighetstaxeringen avseende jordbruksfastigheter skjuts upp

till 1996.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo274.

1989/90:Sk801 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar att uppskjuta

fastighetstaxeringen av jordbruksfastigheter till år 1996.

1989/90:Sk809 av Ingrid Sundberg och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att hänsyn skall tas till fastighetens

värde för kulturmiljön vid fastställande av taxeringsvärde för

berörda fastigheter.

1989/90:Sk817 av Ewy Möller och Karl-Gösta Svenson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade

regler för särskild fastighetstaxering i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1989/90:Sk818 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ändring av fastighetstaxeringslagen

(1979:1152).

1989/90:Sk820 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att uppskjuta fastighetstaxeringen av

jordbruksfastigheter till 1996.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo222.

1989/90:Sk830 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att uppskjuta fastighetstaxeringen av

jordbruksfastigheter.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo246.

1989/90:Sk836 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

hur prisnivån på jordbruksfastigheter i samband med

fastighetstaxering bör fastställas.

1989/90:Sk837 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en skattereduktion skall kunna utgå

för genomförda vårdåtgärder för att kunna bibehålla det öppna

landskapet på den egna fastigheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att i samband med fastighetstaxeringen en

sänkning görs av taxeringsvärdet för fastigheter som hyser

fornlämningar, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller

intressanta kulturlandskapsavsnitt.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr368.

Yttrande från annat utskott

Jordbruksutskottet har yttrat sig över proposition 1990/91:47

jämte motioner. Yttrandet (1990/91:JoU3y) fogas som bilaga till

betänkandet.

Utskottet

Inledning

År 1981 genomfördes den sista allmänna fastighetstaxeringen

för samtliga fastigheter här i landet. Härefter har förfarandet

lagts om så att fastighetstaxeringen sker i tre omgångar med en

omloppstid på sex år. I det nya systemet har hyreshus,

industrienheter och specialenheter taxerats 1988 och småhus

1990. Lantbruk taxeras 1992. Taxeringen skall enligt dessa

regler i fortsättningen genomföras för en av dessa grupper i

taget vartannat år i samma ordningsföljd (prop. 1984/85:222,

SkU2).

Propositionen (prop. 1990/91:47) utgår från att 1992 års

taxering av lantbruksenheter kommer att genomföras som planerat

och innehåller förslag till vissa tekniska justeringar av

reglerna. Motionerna innehåller krav på uppskov med taxeringen

och berör även andra frågor.

Uppskov med taxeringen, m.m.

I motionerna Sk15 (yrkandena 1 och 3) av Bo Lundgren m.fl.

(m), Sk17 (yrkande 1) av Gunnar Björk m.fl. (c) och Sk18

(yrkande 1) av Hans Dau (m) yrkas att fastighetstaxeringen

skjuts upp till 1966 och att propositionen avslås. Uppskov med

fastighetstaxeringen yrkas även i de under förra riksmötet

väckta motionerna Sk367 av Annika Åhnberg (v), Sk453 av Sven

Eric Lorentzon m.fl. (m), yrkande 6, Sk801 av Stina Gustavsson

och Kersti Johansson (c), Sk820 av Gunhild Bolander (c) och

Sk830 av Olof Johansson m.fl. (c). Som skäl härför anförs bl.a.

att utvecklingen från 1981 års värdenivå inneburit stora

prishöjningar för jordbruksfastigheter men att ett allmänt

kraftigt prisfall är att vänta som ett resultat av den

omläggning av jordbrukspolitiken som har beslutats av riksdagen

(prop. 1989/90:146, SoU25). Även skatteomläggningen kan antas

komma att medföra ett prisfall. Enligt motionärernas mening är

det inte lämpligt att genomföra en allmän fastighetstaxering i

nuvarande osäkra läge. De stora höjningar av taxeringsvärdena

som skulle bli följden skulle medföra en kraftigt ökad och

alltför hård beskattning, om inte detta motverkas genom andra

åtgärder på beskattningsområdet. Ett uppskov till 1996 skulle

innebära att taxeringen kommer att grundas på prisnivån 1994,

dvs. en tidpunkt då effekterna av omläggningarna bättre kan

bedömas.

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionerna med

hänvisning till att de marknadsvärden som låg till grund för

1981 års fastighetstaxering kan betraktas som inaktuella och att

det föreligger ett behov av en allmän fastighetstaxering av

lantbruk. Skatteutskottet instämmer häri. Ett uppskov innebär

att den nuvarande eftersläpningen för jordbruksfastigheter

förvärras och skulle också medföra att systematiken i den

ordningsföljd som numera gäller för taxeringen av fastigheter av

olika slag bryts. Samtidigt skall framhållas att de

fastighetstaxeringar som enligt detta system har genomförts 1988

och 1990 för hyreshus, industrier och småhus har medfört

väsentliga höjningar av värdenivåerna för sådana enheter. Dessa

och andra uttryck för de allmänna prisförändringarna har redan

beaktats genom lättnader i uttaget av förmögenhetsskatt, och i

proposition 1990/91:54 föreslås nu att också arvs- och

gåvoskatteuttaget mildras. När det gäller dessa skatter vill

utskottet erinra om att förmögenhet i jordbruksfastighet endast

tas upp till 30% av nettobeloppet. Vidare innebär

eftersläpningen för taxeringsvärdena på jordbruksfastigheter en

ej avsedd lättnad i fråga om fastighetsskatten, eftersom

skattesatsen för bostadsbyggnader inom jordbruket inte avviker

från vad som gäller för andra bostadsbyggnader av samma typ.

Beträffande skogsvårdsavgiften påverkas det totala uttaget av

sådana avgifter i princip inte av en allmän höjning av

taxeringsvärdena, eftersom procentsatsen för denna avgift på

sikt avvägs med hänsyn till storleken av vissa kostnader som

samhället har för skogsbruket i dess helhet. Som

jordbruksutskottet framhåller kommer man också att beakta

kommande förändringar av värdenivåerna i den översyn som för

närvarande pågår beträffande skogsvårdsavgiften (dir.

1990:47).

Vad som nu har anförts innebär enligt utskottets uppfattning

att motionärerna överdriver de svårigheter som de väntade

höjningarna av taxeringsvärdena kan antas medföra för

jordbrukarna. Utskottet vill i och för sig inte bestrida att

avregleringen på jordbruksområdet och andra omständigheter kan

medföra ett prisfall på jordbruksfastigheter. I

fastighetstaxerigen är emellertid inbyggd en säkerhetsmarginal

som innebär att värdet skall tas upp endast till 75% av

marknadsvärdet två år före taxeringsåret, och en ny allmän

fastighetstaxering skall enligt gällande regler genomföras 1998

på grundval av marknadsvärdena 1996. Med anledning av vad som

anförts i vissa motioner vill utskottet också framhålla att det

under mellantiden i enskilda fall finns möjligheter till ny

taxering enligt reglerna för särskild fastighetstaxering, t.ex.

om värdet gått ned med minst en femtedel på grund av

skogsavverkning eller annan ändring i fastighetens fysiska

bekaffenhet eller med minst hälften om verksamheten helt eller i

allt väsentligt lagts ned.

Mot den angivna bakgrunden finner utskottet att det inte finns

tillräckliga skäl att uppskjuta 1992 års taxering av

jordbruksfastigheter. Samtidigt förutsätter utskottet att

regeringen noga följer utvecklingen och skyndsamt lägger fram

förslag till åtgärder om det visar sig att avvecklingen av

jordbruksregleringen medför ett så avsevärt prisfall att 1992

års taxeringsnivå ej framstår som acceptabel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de angivna

motionsyrkandena om uppskov med taxeringen av lantbruk 1992 och

om avslag på propositionen i dess helhet.

Utredning om fastighetstaxeringen

Yrkande 2 i motion Sk15 av Bo Lundgren m.fl. (m) innehåller

ett krav på utredning angående utformningen och behovet av

allmän fastighetstaxering. Enligt motionärernas mening bör man

gå över till en värdering med ledning av avkastningsvärdet. De

anför vidare att förmögenhetsskatten på arbetande kapital,

fastighetsskatten och skogsvårdsavgiften på sikt bör slopas,

något som bl.a. skulle skapa förutsättningar för att också slopa

eller starkt förenkla fastighetstaxeringen.

Utskottet framhöll i våras vid sin behandling av likartade

frågor (1989/90:SkU30) att fastighetstaxeringen fortfarande

framstår som ett lämpligt underlag för bedömningen av många

skattefrågor och att den för närvarande inte kan undvaras. Med

hänsyn till den översyn av frågan som regeringen dock aviserat

(prop. 1989/90:110) kunde det enligt utskottet inte anses

aktuellt för riksdagen att göra något uttalande härom. Enligt

vad utskottet nu har inhämtat kommer den aviserade översynen att

påbörjas i dagarna. Utskottet vidhåller sin uppfattning och

avstyrker motion Sk15 även i denna del.

Särskild fastighetstaxering, m.m.

I motion Sk16 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) anförs att stora

arealer kan komma att ställas om till annan produktion än för

livsmedel, att ekonomibyggnader utrangeras till följd av minskad

eller nedlagd animalieproduktion etc., omständigheter som enligt

motionärernas mening bör beaktas vid fastighetstaxeringen

(yrkande 4). Liknande synpunkter ligger också till grund för det

yrkande i samma riktning (yrkande 3) som framställs i motion

Sk18 av Hans Dau (m). I den förstnämnda motionen (yrkande 5) av

Knut Wachtmeister m.fl. (m) och i motion Sk817 av Ewy Möller och

Karl-Gösta Svenson (m) åberopas sådana och andra förhållanden

till stöd för att sjunkande marknadsvärden skall kunna läggas

till grund för omtaxering enligt reglerna om särskild

fastighetstaxering.

Ändringar i jordbruksdriften kan i väsentlig utsträckning

beaktas vid den ordinarie allmänna fastighetstaxeringen och kan

-- som framgår av vad utskottet redan har anfört -- också

medföra omtaxering genom särskild fastighetstaxering, om

ändringarna är genomgripande. När det gäller fallande

marknadsvärden har utskottet vid sin tidigare behandling av

denna fråga (se bl.a. 1988/89:SkU36) avstyrkt att reglerna

ändras eftersom detta kan befaras leda till att den särskilda

fastighetstaxeringen på en omväg blir en ny allmän

fastighetstaxering. Jordbruksutskottet har i sitt yttrande inte

funnit anledning till annan bedömning. Skatteutskottet avstyrker

de nu aktuella yrkandena.

Värderingsnivåerna

Enligt gällande principer skall taxeringsvärdet motsvara 75%

av fastighetens allmänna saluvärde. I motion Sk16 av Knut

Wachtmeister m.fl. (m) yrkas bl.a. (yrkande 3) att större hänsyn

tas till avkastningsvärdet för ett långsiktigt, rationellt

jordbruk. Enligt motionärernas mening är

köpeskillingsstatistiken bristfällig i flera avseenden, och de

försäljningar som förekommer på den öppna marknaden vilar ofta

på speciella förutsättningar som lett till alltför höga priser.

En annan svaghet i prisstatistiken är att släktköpen inte tagits

med, trots att de ofta representerar en noggrann värdering.

Därtill kommer, som redan nämnts, att avregleringen av

jordbruket väntas medföra en försämrad lönsamhet och ett

kraftigt prisfall.

I motionerna Sk17 yrkande 3 av Gunnar Björk m.fl. (c), Sk19

yrkande 1 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Sk836 av Ivar Virgin

(m) yrkas av motsvarande skäl att släktköp skall kunna ingå i

prisstatistiken.

Enligt utskottets mening bör utgångspunkten -- i avvaktan på

den översyn som nu kommer att företas -- liksom hittills vara

att fastigheterna skall tas upp till 75% av marknadsvärdet två

år före den allmänna fastighetstaxeringen. Utskottet instämmer

också i vad som anförs i propositionen och i jordbruksutskottets

yttrande om att det i prisunderlaget endast bör ingå

försäljningar där köpeskillingarna huvudsakligen har bestämts

utifrån fastighetens egenskaper som sådana. Det ortprismaterial

för jordbruksfastigheter som föreligger är nu dubbelt så stort

som inför fastighetstaxeringen 1981, och statistiken har även av

andra skäl en bättre kvalitet än tidigare. Vid tidigare års

bedömning av värderingsfrågorna har det visat sig att släktköpen

i prishänseende generellt legat ca 50% under andra köp.

Eftersom målsättningen vid fastighetstaxeringen bör vara att få

fram ett värde som utgår från det pris som kan erhållas på den

öppna marknaden finner utskottet i likhet med föredragande

statsrådet och jordbruksutskottet att det inte finns skäl att

frångå ställningstagandet att släktköpen inte skall ingå i

prisstatistiken.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu ifrågavarande

yrkandena.

Jämkning

I motion Sk17 av Gunnar Björk m.fl. (c) yrkas bl.a. (yrkande

4) att riktvärdet skall kunna jämkas om ägaren med egen

utredning kan göra sannolikt att fastighetens värde är lägre.

Som anförs i propositionen är riktvärdena inte bindande. Kan

ägaren visa att riktvärdet på grund av särskilda förhållanden är

för högt bör detta sättas ned. Utskottet finner i likhet med

jordbruksutskottet att motionsyrkandet kan tillgodoses inom

ramen för gällande bestämmelser och avstyrker motionen i denna

del.

Arealens storlek

Med hänvisning till vad som hittills framkommit i

prisstatistiken föreslås i propositionen att värdet av småhus

med tomtmark som ingår i lantbruksenhet tillåts variera med

hänsyn till hur stor enhetens produktiva mark är. Motsvarande

förslag läggs fram också beträffande annan mark. Bakgrunden är

att det visat sig att små enheter ofta betingat ett

förhållandevis högt pris till följd av efterfrågan som

permanent- och fritidsbostad och därmed sammanhängande faktorer

av olika slag.

I motionerna Sk16 yrkandena 1 och 2 av Knut Wachtmeister m.fl.

(m), Sk17 yrkande 2 av Gunnar Björk m.fl. (c) och Sk18 yrkande 2

av Hans Dau (m) yrkas avslag helt eller delvis på propositionen

i denna del. Till stöd härför anförs bl.a. att förslagen kan få

kännbara nackdelar för familjejordbruken och att de konstaterade

prisskillnaderna bl.a. kan bero på den avdragsrätt för

reparation och underhåll som hittills rått för bostad på

jordbruksfastighet men som slopas fr.o.m. 1991.

Enligt propositionen visar prisstatistiken en klart högre

prisnivå per hektar för de mindre enheterna. Av vad som anförs i

propositionen och i jordbruksutskottets yttrande framgår att en

rad omständigheter torde ha bidragit till detta förhållande.

Enligt utskottets uppfattning kan man med det framlagda

förslaget få en mer rättvisande värdering än vad som är möjligt

med nuvarande regler. Utskottet tillstyrker därför i likhet med

jordbruksutskottet propositionen och avstyrker motionerna i

denna del.

Kulturbyggnader m.m.

I motion Sk809 av Ingrid Sundberg och förste vice talman

Ingegerd Troedsson (m) begär motionärerna att hänsyn skall tas

till fastighetens värde för kulturmiljön vid fastställande av

taxeringsvärdet. Vidare yrkas i motion Sk837 av Gullan Lindblad

och Göthe Knutson (m) att riksdagen som sin mening ger till

känna att skattereduktion bör kunna medges för åtgärder som

syftar till att behålla ett öppet landskap och att ett lägre

värde bör fastställas för fastigheter med fornlämningar,

kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller intressanta

kulturlandskapsavsnitt.

Åtgärder för att bibehålla ett öppet kulturlandskap på en

jordbruksfastighet är, som utskottet konstaterat tidigare år,

avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.

När det gäller fastighetstaxeringen beaktar man enligt de

anvisningar som har gällt tidigare år att kulturminnen och

liknande kan påverka marknadsvärdet både i höjande och sänkande

riktning. För vissa hus kan en byggnadsminnesförklaring verka

sänkande på marknadsvärdet på grund av högre

underhållskostnader. Så t.ex. kan en justering nedåt

aktualiseras för exempelvis slottsbyggnader. Eftersom dessa

frågor enligt utskottets mening redan uppmärksammas vid

fastighetstaxeringen avstyrker utskottet motionerna.

Taxeringsenhet och beskattningsnatur, fastighetsskatt

Den inkomstskattereform som genomförs fr.o.m. inkomståret 1991

innebär bl.a. att fastigheterna vid inkomstbeskattningen

klassificeras som privatbostadsfastigheter eller

näringsfastigheter. Bestämmelserna vid fastighetstaxeringen om

indelning i jordbruksfastigheter eller annan fastighet behövs

inte längre. I propositionen föreslås därför att denna indelning

slopas, med verkan fr.o.m. den särskilda fastighetstaxeringen

1991.

Vidare förslås att de hyreshus som ibland kan ingå i en

lantbruksenhet -- ca 150 arbetarbostäder och liknande mindre

hyreshus vid 1981 års allmänna fastighetstaxering -- skall

värderas på samma sätt som gäller för småhus i lantbruk, under

förutsättning att de innehåller högst tio lägenheter. Hyreshus

som innehåller mer än tio lägenheter skall enligt förslaget inte

kunna ingå i en lantbruksenhet. Dessa ändringar skall tillämpas

fr.o.m. den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen

1992. Förslaget gäller också för den statliga fastighetsskatten,

med verkan fr.o.m. 1992 års taxering.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag. Som

anförs i propositionen blir fastighetsskatten för de

ifrågavarande husen för tre--tio familjer i lantbruk något lägre

än för närvarande, samtidigt som man för dessa hus bör tillämpa

de relativt förmånliga övergångsbestämmelserna för hyreshus även

i fortsättningen. För de större hyreshus som möjligen kan finnas

i lantbruk i något undantagsfall ändras inte skatteuttaget.

Utskottet föreslår att övergångsreglerna rörande

fastighetsskatten kompletteras i dessa hänseenden.

Utskottet har inte heller något att erinra mot de

förtydliganden i reglerna om fastighetsskatt som föreslås i

proposition 1990/91:54.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

Val av ledamöter och suppleanter i allmän

fastighetstaxeringsnämnd förrättas före utgången av december

andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.

Val till särskild fastighetstaxeringsnämnd sker för ett

taxeringsår i taget.

I motion Sk818 av Ove Karlsson m.fl. (s) yrkas att reglerna

samordnas och ändras till vad som gäller för de förtroendevalda

i vanlig taxeringsnämnd, dvs. att ledamöterna får utses för en

period av högst tre år.

Enligt den nya taxeringsorganisation som inrättas fr.o.m. den

1 januari 1991 ersätts taxeringsnämnderna av skattenämnder, en

vid varje skattekontor. Avsikten är att de särskilda

fastighetstaxeringsnämnderna inom en nära framtid skall inordnas

i dessa skattenämnder. Syftet med motionen torde därmed i denna

del bli tillgodosett.

Verksamhetstiden för en allmän fastighetstaxeringsnämnd har en

varaktighet som sträcker sig över en tvåårsperiod, och

verksamhetens art och omfattning varierar avsevärt från period

till period. En motsvarande ändring för dessa nämnder har

hittills inte bedömts som aktuell, och utskottet finner inte

skäl att nu rekommendera en sådan åtgärd.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

Skogsvårdsavgiften

I motion Sk19 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas (yrkande 2)

ett uttalande om att skogsvårdsavgiften i avvaktan på den

skogspolitiska utredningen (dir. 1990:47) bör sänkas så att

uttaget inte påverkas av de kommande höjningarna av

taxeringsvärdena.

Utskottet finner med hänsyn till vad som utskottet anfört ovan

i denna fråga inte skäl att nu ta ställning till frågan om

skogsvårdsavgiften. Utskottet avstyrker motionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppskov med taxeringen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk15 yrkandena 1 och

3, 1990/91:Sk17 yrkande 1, 1990/91:Sk18 yrkande 1,

1989/90:Sk367, 1989/90:Sk453 yrkande 6, 1989/90:Sk801,

1989/90:Sk820 och 1989/90:Sk830,

res. 1 (m, fp, c)

res. 2 (mp)

2. beträffande utredning om fastighetstaxeringen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk15 yrkande 2,

res. 3 (m)

3. beträffande särskild fastighetstaxering, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkandena 4 och

5, 1990/91:Sk18 yrkande 3 och 1989/90:Sk817,

res. 4 (m)

4. beträffande släktköp

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 3 i

denna del, 1990/91:Sk17 yrkande 3, 1990/91:Sk19 yrkande 1

och 1989/90:Sk836 i denna del,

res. 5 (m, fp, c, mp)

5. beträffande avkastningsvärde m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 3 i

denna del och 1989/90:Sk836 i denna del,

res. 6 (m)

6. beträffande jämkning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk17 yrkande 4,

res. 7 (c)

7. beträffande arealens storlek

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Sk16 yrkandena 1 och

2, 1990/91:Sk17 yrkande 2, 1990/91:Sk18 yrkande 2 och

bifaller propositionen i denna del,

res. 8 (m)

res. 9 (c)

8. beträffande kulturbyggnader m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Sk809 och

1989/90:Sk837,

res. 10 (m, mp)

9. beträffande taxeringsenhet och beskattningsnatur,

fastighetsskatt, m.m.

att riksdagen godtar proposition 1990/91:47 och proposition

1990/91:54 i denna del med det tillägg till

övergångsbestämmelserna som utskottet förordat,

10. beträffande val av ledamöter i

fastighetstaxeringsnämnd

att riksdagen avslår motion 1989/90:Sk818,

11. beträffande skogsvårdsavgiften

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk19 yrkande 2,

s.y. 1 (m, c)

s.y. 2 (fp)

12. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet anfört antar de

vid propositionerna 1990/91:47 och 1990/91:54 fogade här

ovan på s. 4--39 återgivna förslagen till

1) lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2) lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt med den ändringen att övergångsbestämmelserna

till lagförslaget erhåller följande såsom utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Denna lag träder i kraft

Utskottets förslag den 1 januari 1991 och

tillämpas första

Denna lag träder i kraft gången vid 1992 års

den 1 januari 1991 och taxering. Vid 1992 års

tillämpas första taxering skall dock vad som

gången vid 1992 års gäller för småhus

taxering. enligt 3§ första stycket

a och punkt 3 av

övergångsbestämmelserna

till lagen (1990:652) om

ändring i lagen om statlig

fastighetsskatt också

gälla för hyreshus som

är inrättat till bostad

åt högst tio familjer

och som ingår i

lantbruksenhet. För annat

hyreshus på lantbruksenhet

skall vid 1992 års taxering

tillämpas vad som gäller

för hyreshus enligt 3§

första stycket b och punkt

5 av nämnda

övergångsbestämmelser.

3) lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,

4) lag om ändring i ärvdabalken (1958:637),

5) lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

6) lag om ändring i jordabalken (1970:944),

7) lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),

8) lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av

fast egendom m.m.,

9) lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa

samägda jordbruksfastigheter,

10) lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),

11) lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av

jordbruksmark,

12) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

13) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

Stockholm den 29 november 1990

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Torsten

Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita

Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne

Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Maggi

Mikaelsson (v), Marianne Andersson i Gislaved (s) och Ingegerd

Elm (s).

Reservationer

1. Uppskov med taxeringen (mom. 1)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp) och Rolf

Kenneryd (c)

har

dels anfört följande:

Som anförs i flera motioner kan det förutses att en

fastighetstaxering 1992 kommer att leda till mycket kraftiga

höjningar av taxeringsvärdena. Om inga särskilda åtgärder vidtas

kommer som en följd härav skatteuttaget också att öka. Samtidigt

kommer avregleringen av jordbruket med stor sannolikhet att leda

till prisfall för jordbruksfastigheter. Förändringar på

skatteområdet som redan har beslutats och som har aviserats av

regeringen verkar i samma riktning. Så har avdragsrätten för

reparation och underhåll av mangårdsbyggnader slopats med verkan

fr.o.m. 1991. Vidare planerar regeringen avsevärda skärpningar

av arvs- och förmögenhetsbeskattningen genom att mer än

tredubbla de värden som skall tas upp för familjeföretag. Även

andra omständigheter medför att jordbruken befinner sig i en

lönsamhetskris och att framtidsutsikterna på detta område är

synnerligen osäkra.

Att mot denna bakgrund genomföra en allmän fastighetstaxering

av lantbruk 1992 är olämpligt. Fastighetstaxeringen bör anstå en

tid till dess att förhållandena åtminstone i viss utsträckning

har stabiliserats och det finns möjlighet att på ett mer

tillfredsställande sätt än i dag kunna uppskatta en skälig

värdenivå för dessa fastigheter.

Med det anförda tillstyrker vi kraven på ett uppskov till

1996. Med ett sådant uppskov bortfaller behovet av att nu

genomföra tekniska ändringar i regelsystemet. Propositionen bör

alltså avslås.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande uppskov vid taxeringen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk15

yrkande 1 och 3, 1990/91:Sk17 yrkande 1, 1990/91:Sk18

yrkande 1, 1989/90:Sk367, 1989/90:Sk453 yrkande 6,

1989/90:Sk801, 1989/90:Sk820 och 1989/90:Sk830 avslår

proposition 1990/91:47 och antar följande

Förslag till

Lag om uppskov med 1992 års taxering av lantbruk

Härigenom föreskrivs att 1992 års allmänna

fastighetstaxering av lantbruk skall skjutas upp till 1996.

2. Uppskov med taxeringen (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) har

dels anfört följande:

Det kan förutses att en fastighetstaxering 1992 kommer att

leda till mycket kraftiga höjningar av taxeringsvärdena.

Prisstatistiken grundar sig nämligen i väsentlig utsträckning på

försäljningar under speciella omständigheter som föranlett höga

priser.

Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer skatteuttaget som en

följd härav att öka kraftigt. Samtidigt kommer avregleringen av

jordbruket med stor sannolikhet att leda till kraftiga prisfall

för jordbruksfastigheter. Sammantaget kan detta leda till en

mycket svår ekonomisk situation för lantbruket.

Att genomföra en allmän fastighetstaxering av lantbruk 1992 är

därför olämpligt. Fastighetstaxeringen bör anstå till dess att

förhållandena har stabiliserats och det finns möjlighet att på

ett mer tillfredsställande sätt än i dag kunna uppskatta en

skälig värdenivå för fastigheterna. Enligt min bedömning är det

från denna synpunkt tillräckligt att nu besluta om ett uppskov

till 1994.

Med ett uppskov bortfaller behovet av att nu genomföra

tekniska ändringar i regelsystemet. Propositionen bör alltså

avslås.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande uppskov vid taxeringen, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk15

yrkande 3, 1990/91:Sk17 yrkande 1 såvitt avser avslag på

propositionen och 1990/91:Sk18 yrkande 1 i motsvarande del

samt med anledning av motionerna 1990/91:Sk15 yrkande 1,

1990/91:Sk17 yrkande 1 i övrigt, 1990/91:Sk18 yrkande 1 i

övrigt, 1989/90:Sk367, 1989/90:Sk453 yrkande 6,

1989/90:Sk801, 1989/90:Sk820 och 1989/90:Sk830 avslår

proposition 1990/91:47 och antar följande

Förslag till

Lag om uppskov med 1992 års taxering av lantbruk

Härigenom föreskrivs att 1992 års allmänna

fastighetstaxering av lantbruk skall skjutas upp till 1994.

3. Utredning om fastighetstaxeringen (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

I motion Sk15 återkommer motionärerna till behovet av en

skyndsam utredning angående utformningen och behovet av allmän

fastighetstaxering.

De priser som i enskilda fall kan uppnås vid försäljning av

jordbruksfastigheter eller delar av sådana fastigheter grundar

sig ofta på speciella förhållanden och är inte realistiska för

ett uthålligt jordbruk. Vi instämmer i uppfattningen att man vid

fastighetstaxeringen i ökad grad bör ta fasta på

avkastningsvärdet.

Fastighetstaxeringen har numera fått en minskad betydelse.

Enligt vår uppfattning bör den kunna förenklas väsentligt. Det

kan också ifrågasättas om den inte på sikt bör slopas. En sådan

åtgärd framstår som naturlig eftersom vi i annat sammanhang

föreslår att man successivt avskaffar sambandet mellan

beskattningsregler och taxeringsvärden.

Riksdagen begärde redan 1982 en allsidig och förutsättningslös

utredning avseende såväl de materiella som formella reglerna för

fastighetstaxering. Därefter har utskottet vid flera tillfällen

återkommit till behovet av en snar utredning av dessa frågor och

förutsatt att frågorna skulle prövas av regeringen så skyndsamt

som möjligt. De åtgärder som regeringen hittills har vidtagit

begränsar sig emellertid till detaljer. Den översyn som nu

planeras kommer inte heller att angå de grundläggande frågor som

riksdagen avsett med sitt utredningskrav. Yrkandet i motion Sk15

om att regeringen nu skall tillsätta den av riksdagen begärda

utredningen rörande utformningen och behovet av en allmän

fastighetstaxering bör därför bifallas.

dels ansett att riksdagen vid mom. 2 bort hemställa

2. beträffande utredning om fastighetstaxeringen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk15 yrkande 2

begär att regeringen nu tillsätter den av riksdagen år 1982

begärda utredningen angående fastighetstaxeringen.

4. Särskild fastighetstaxering (mom. 3)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

Om planerna på en allmän fastighetstaxering 1992 av lantbruk

fullföljs innebär de principer som för närvarande gäller

beträffande värderingen att fastigheterna kommer att åsättas

orealistiskt höga värden. Prisstatistiken grundar sig i

väsentlig utsträckning på försäljningar under speciella

omständigheter som föranlett höga priser. Samtidigt befinner sig

jordbruksnäringen i en mycket osäker och svårbedömd situation.

Med all sannolikhet kommer marknadsvärdena att sjunka drastiskt

som en följd av den avreglering av jordbruksnäringen som nu

genomförs.

Det kan förutses att fastighetstaxeringen kommer att leda till

svåra och omotiverade skatteskärpningar för jordbruken, som av

många andra skäl redan har drabbats av lönsamhetsproblem. Dessa

skatteskärpningar kommer att bestå under lång tid, sex år.

Reglerna innebär nämligen att man under åren mellan de allmänna

fastighetstaxeringarna kan omtaxera en fastighet endast om den

fysiska beskaffenheten ändrats påtagligt eller om verksamheten i

allt väsentligt lagts ned.

Det har sedan länge funnits krav på att ny taxering skall

kunna ske vid fallande marknadsvärden. För att kunna begränsa de

nyss angivna problemen med en fastighetstaxering 1992 är det

angeläget att tillgodose de yrkanden i detta hänseende som nu

upprepas i motionerna Sk16 (yrkande 5) och Sk817. Det är också

ett berättigat önskemål att man i större utsträckning än vad som

för närvarande är möjligt skall kunna ta hänsyn till sådana

omläggningar av driften som påverkar fastighetens värde.

Motionerna Sk16 (yrkande 4) och Sk18 (yrkande 3) bör alltså

bifallas även i dessa delar.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande särskild fastighetstaxering, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk16

yrkande 4 och 5, 1990/91:Sk18 yrkande 3 och 1989/90:Sk817

hos regeringen som sin mening ger till känna vad som här har

anförts om behovet av nya regler för särskild

fastighetstaxering, m.m.

5. Släktköp (mom. 4)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo

Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf

Kenneryd (c) och Gösta Lyngå (mp)

har

dels anfört följande:

För att få ett tillförlitligt underlag för

fastighetstaxeringen är det av vikt att prisstatistiken grundar

sig på ett så stort antal försäljningar som möjligt. När det

gäller jordbruksfastigheter är antalet försäljningar begränsat

och statistiken försämras ytterligare av att de s.k.

släktförvärven inte tas med.

Släktköpen torde ofta grunda sig på en noggrann och korrekt

bedömning av fastighetens värde, medan andra försäljningar många

gånger påverkas av speciella förhållanden som leder till höga

köpeskillingar, som t.ex. kommunernas förvärv för

bostadsexploatering.

Mot denna bakgrund instämmer vi i uppfattningen att det är

felaktigt att generellt utelämna släktförvärven ur

prisstatistiken. Släktförhållandet bör endast anses vara en av

alla de omständigheter som vid en samlad bedömning kan leda till

att ett förvärv inte bör beaktas när prisnivån beräknas.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Sk16, Sk17, Sk19 och

Sk836 i denna del.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande släktköp

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk16

yrkande 3 i denna del, 1990/91:Sk18 yrkande 3 och

1989/90:Sk817 hos regeringen som sin mening ger till känna vad

som här har anförts rörande släktförvärv och prisstatistik vid

fastighetstaxeringen.

6. Avkastningsvärde m.m. (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

Som anförs i motionerna Sk16 och Sk836 är

köpeskillingsstatistiken bristfällig i många hänseenden. En

mycket liten del av jorden och skogen omsätts på den öppna

marknaden, och försäljningarna sker då många gånger under

speciella förhållanden som leder till priser som allmänt sett är

orealistiskt höga, t.ex. avstyckningar för sammanläggning med

andra brukningsenheter, kommuners exploatering för

tätbebyggelse, skogsfastigheter med värdefulla rotposter etc.

Sådana missvisande försäljningar borde rätteligen uteslutas ur

prisstatistiken. Hänsyn bör givetvis också tas till tvingande

bestämmelser som kan påverka fastighetsvärdet, såsom

lagstiftningen om jordbruksarrende med besittningsskydd för

arrendatorn och prisreglering för arrendet.

Sammanfattningsvis bör värderingen utmynna i ett

taxeringsvärde som för ett långsiktigt, rationellt jord- och

skogsbruk inom familjeföretagets ram medger en skälig

förräntning utöver värdet av erforderliga arbetsinsatser.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna i dessa delar.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande avkastningsvärde m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Sk16

yrkande 3 i denna del och 1989/90:Sk836 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande

värderingen av jordbruksfastigheter.

7. Jämkning m.m. (mom. 6)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)

har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk17 är nuvarande möjligheter att jämka

riktvärdet för en fastigheter alltför begränsade. Eftersom det

är angeläget att fastighetstaxeringen så korrekt som möjligt

avspeglar fastighetens värde instämmer vi i motionärernas

uppfattning att riktvärdet skall kunna jämkas om

fastighetsägaren med egen utredning kan göra sannolikt att

fastighetens värde är lägre.

dels vid mom. 6 hemställt

6. beträffande jämkning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk17 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

angående jämkning av fastighetsvärdet.

8. Arealens storlek (mom. 7)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

har

dels anfört följande:

Regeringens föreslår att små taxeringsenheter (under 20

hektar) skall kunna åsättas ett förhållandevis högt värde och

att detta högre värde även skall kunna påverka värderingen av

större enheter.

I motion Sk16 riktas kritik mot att förslaget utformats så att

det också får konsekvenser för större skogsfastigheter, såvitt

avser de första 20 hektaren skogsmark. Även i motion Sk17

kritiserar motionärerna propositionen i vad avser

differentierade hektarvärden för skogsmark. De yrkar att

förslaget om en sådan differentiering avslås i sin helhet och

går alltså längre än vad som yrkas i den förstnämnda motionen.

Förslaget i propositionen innebär att lantbruksenheter med en

större areal får en lägre prisnivå än mindre enheter (10--20

hektar). Propositionen stöder sig på vad som hittills framkommit

i prisstatistiken och bör enligt vår uppfattning godtas i denna

del.

Vi delar motionärernas bedömning att negativa effekter kan

uppstå framför allt för familjejordbruk med ett ordinärt,

kompletterande skogsinnehav som överstiger 20 hektar. Dessa

negativa effekter kan i det enskilda fallet bli så betydande att

propositionen inte bör godtas i vad avser skogsarealer över 20

hektar.

Vi instämmer också i vad som anförs i motionerna Sk16 och Sk18

om att prisskillnaden för mindre enheter med småhus inte bör få

slå igenom fullt ut. Som motionärerna anför beror denna

prisskillnad sannolikt till stor del på den avdragsrätt som

hittills rått i fråga om reparation och underhåll av bostad på

jordbruksfastighet. Denna omständighet har inte belysts i

propositionen. Regeringens förslag i denna del bör inte heller

godtas. Därmed tillgodoses till viss del även yrkande 2 i motion

Sk17.

Den föreslagna lagstiftningen, som berör ett flertal detaljer,

kan enligt vår uppfattning genomföras nu för att sedan omarbetas

beträffande de nu angivna frågorna.

dels vid mom. 7

7. beträffande arealens storlek och

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:47 samt

med bifall till motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 1, och 2,

1990/91:Sk18 yrkande 2 och 1990/91:Sk17 yrkande 2 begär att

regeringen lägger fram förslag till ändrade regler för skogsmark

över 20 hektar och för småhus med tomtmark i enlighet med vad

som här har anförts.

9. Arealens storlek (mom. 7)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c)

har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås beträffande åkermark och skogsmark

att differentierade hektarvärden införs så att små enheter på

10--20 hektar åsätts ett högre pris per hektar än större

enheter. Bakgrunden är enligt propositionen att detta avspeglar

prisbildningen.

Vi finner dock att detta system är onödigt byråkratiskt.

Dessutom skulle beträffande skogsmark även större enheter

åsättas ett högre pris per hektar för de första hektaren, vilket

inte överensstämmer med prisbildningen. Förslaget om

differentierade hektarvärden gäller även för småhus med tomtmark

som ingår i jordbruksfastighet, vilket innebär att småbrukare

skulle belastas med högre fastighetsskatt än brukare av större

fastigheter. Vi anser att detta är felaktigt och leder till

otillfredsställande resultat också med tanke på att lönsamheten

i allmänhet är högre för större enheter.

Mot denna bakgrund ställer vi oss bakom yrkande 2 i motion

Sk17 om att en differentiering med hänsyn till arealens storlek

inte bör genomföras. Därmed tillgodoses även övriga

motionsyrkanden i denna fråga.

Den föreslagna lagstiftningen, som berör ett flertal detaljer,

kan enligt vår uppfattning genomföras nu för att sedan omarbetas

beträffande de nu angivna frågorna.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande arealens storlek och

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:47 i vad

avser differentiering med hänsyn till arealens storlek samt

motionerna 1990/91:Sk16 yrkande 1 och 2, 1990/91:Sk17

yrkande 2 och 1990/91:Sk18 yrkande 2 i motsvarande del avslår

proposition 1990/91:47 och begär att regeringen lägger fram

förslag till ändring av fastighetstaxeringsreglerna i enlighet

med vad som här har anförts.

10. Kulturbyggnader m.m. (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m) och

Gösta Lyngå (mp)

har

dels anfört följande:

I motion Sk809 yrkas att större hänsyn tas vid

fastighetsaxeringen till en fastighets värde för kulturmiljön.

Yrkanden i samma riktning framställs också i motion Sk837.

Som anförs i den förstnämnda motionen är kostnaderna för att

hålla värdefull kulturbebyggelse i gott skick höga. Fr.o.m. 1991

kommer nettokostnaderna härför att stiga när det gäller

jordbruksfastigheter, eftersom avdragsrätten för reparation av

bostadsbyggnader inom jordbruket har slopats. Det är därför

viktigt att man vid fastighetstaxeringen tar tillräcklig hänsyn

till dessa förhållanden så att fastighetsägarna även i

fortsättningen får möjlighet att bevara och höja kulturvärdet

utan att detta förhindras eller försvåras genom kraftiga

höjningar av taxeringsvärdet.

Enligt de riktlinjer som gäller för taxeringsarbetet skall

omständigheter av det slag som anges i motionen beaktas. Dessa

riktlinjer tycks emellertid inte få fullt genomslag i praktiken

och de har inte heller utformats på ett sätt som i tillräcklig

grad tillgodoser motionärernas synpunkter. Enligt vår

uppfattning bör regeringen skyndsamt låta omarbeta reglerna så

att de på ett bättre sätt än i dag fyller det här angivna

ändamålet.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk809. Därmed är också

yrkandena i motion Sk837 till väsentlig del tillgodosedda.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande kulturbyggnader m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Sk809 och med

anledning av motion 1989/90:Sk837 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts beträffande en

fastighets värde för kulturmiljön vid fastställande av

taxeringsvärdet.

Särskilda yttranden

1. Skogsvårdsavgiften (mom. 11)

Bo Lundgren (m), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Rolf Kenneryd (c)

anför:

Som vi har framhållit vid upprepade tillfällen, senast i en

reservation i betänkande 1989/90:SkU30, är det av flera skäl

angeläget att skogsvårdsavgiften slopas. Vi har i det nu

aktuella sammanhanget inte något särskilt yrkande i denna fråga

utan avser att inom kort återkomma härtill i lämpligt

sammanhang.

2. Skogsvårdsavgiften (mom. 11)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp)

anför:

Av vad utskottet anfört beträffande skogsvårdsavgiften framgår

att behovet av att ändra reglerna kommer att uppmärksammas utan

att riksdagen nu vidtar någon särskild åtgärd. För närvarande

har vi därför inte något yrkande i denna fråga.

Jordbruksutskottets yttrande

1990/91:JoU3y

Bilaga

Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 6 november 1990 berett

jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1990/91:47 om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år

1992 jämte motioner.