Bet. 1990/91:SkU9

Skatteutskottets betänkande

1990/91:SKU09

Lag om folkbokföringsregister, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

SkU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:53

om lag om folkbokföringsregister, m.m. och de motioner som

har väckts med anledning av denna.

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar.

I anslutning till behandlingen av en motion (fp) förespråkar

utskottet att riksskatteverket för närvarande inte skall ha

registeransvar för det centrala referensregister som avses

bli inrättat. Vidare finner utskottet att medborgarskap inte

bör få användas som sökbegrepp i ett lokalt

folkbokföringsregister och tillstyrker därmed ett

motionsyrkande (fp). Slutligen föreslår utskottet med

anledning av ett motionsyrkande (fp) att en bestämmelse om

gallring av folkbokföringsregistren förs in i registerlagen.

Vid betänkandet har fogats 19 reservationer (m, fp, c, mp)

och sex särskilda yttranden (m, fp, c).

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) hemställer i proposition

1990/91:53 att riksdagen antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om folkbokföringsregister,

2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Regeringen bereder vidare riksdagen tillfälle att ta del

av vad som i propositionen anförts om den nya

folkbokföringsorganisationen.

I propositionen läggs fram förslag till en lag om de

register för folkbokföringsverksamheten som fr.o.m. den 1

juli 1991 skall föras med hjälp av automatisk databehandling

(ADB). Ett lokalt register skall finnas för varje lokalt

skattekontors verksamhetsområde och ett centralt

referensregister för hela riket.

Lagförslaget innehåller bestämmelser om registrens

ändamål, registeransvar, registerinnehåll, terminalåtkomst

och utlämnande av uppgifter på ADB-medium samt sökbegrepp

m.m.

I propositionen anges också hur arbetsuppgiften att svara

för folkbokföringen skall inordnas i skattemyndigheternas

organisation, hur de allmänna försäkringskassorna skall

medverka i arbetet med folkbokföringen och hur ADB-stödet

för verksamheten skall vara uppbyggt.

Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1990/91:Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om tillgängligheten till

folkbokföringsregistren.

1990/91:Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts beträffande åtskillnad av

folkbokföringsverksamheten från skattekontorens verksamhet i

övrigt,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär

att pastorsexpeditionerna i Svenska Kyrkan i stället för

försäkringskassorna kan medverka i folkbokföringsarbetet i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår proposition 1990/91:53 vad avser

införandet av ett centralt referensregister inom

folkbokföringen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av

sekretess- skyddet inom folkbokföringen i enlighet med vad i

motionen anförts.

1990/91:Sk24 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en central

folkbokföringsmyndighet.

1990/91:Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:53,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår

regeringens förslag att ge riksskatteverket registeransvar

för det centrala folkbokföringsregistret,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att 12

§ första stycket i lag om folkbokföringsregister får

följande lydelse: "I ett lokalt folkbokföringsregister får

som sökbegrepp användas uppgifter som avses i 6 § första

stycket 1--4 och 7--8 med undantag för uppgift om

adoption.",

4. att riksdagen beslutar lägga ned den kommersiella delen

av statens person- och adressregister (SPAR) samt statens

person- och adressregisternämnd.

1990/91:Sk26 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lösning

av sårbarhets- och säkerhetsfrågorna med anledning av lag om

folkbokföringsregister,

2. att riksdagen beslutar att gallring ur

folkbokföringsregistret skall lagregleras i enlighet med vad

i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att postadress inte skall

förekomma i folkbokföringsregistret i de fall den är annan

än folkbokföringsadress,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om särskild sekretessprövning.

1990/91:Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:53 om lag om

folkbokföringsregister,

2. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1 och till följd

härav, som sin mening ger regeringen till känna att

förberedelserna för folkbokföring med hjälp av automatisk

databehandling vid skattekontor och försäkringskassor bör

avbrytas,

3. att riksdagen, vid bifall på yrkande 1, som sin mening

ger regeringen till känna att folkbokföringen bör ske i

lokala folkbokföringsmyndigheter,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, som sin

mening ger regeringen till känna att reformen bör uppskjutas

så att den fortsatta folkbokföringen, anställningsprocessen

och datorinköpen inte sker i oreda,

5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, som sin

mening ger regeringen till känna att en alternativ

organisation med datorisering vid pastorsexpeditionerna bör

utredas,

6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, hos

regeringen begär förslag till ändring av datalagen med

innebörden att försäljning av personuppgifter från

folkbokföringsregister ej tillåts,

7. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1--3, hos

regeringen begär en fullständig lägesredovisning av

reformen.

1990/91:Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:53,

2. att riksdagen beslutar att upphäva beslutet enligt

proposition 1986/87:258, SkU 1987/88:2, rskr. 2 om ny

organisation för folkbokföringen i enlighet med vad i

motionen anförts.

1990/91:Sk29 av Marianne Stålberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om försäkringskassornas medverkan i

folkbokföringsarbetet.

Yttranden från andra utskott

Konstitutionsutskottet och kulturutskottet har yttrat sig

över proposition 1990/91:53 jämte motioner. Yttrandena

(1990/91:KU4y och 1990/91:KrU2y) har fogats som bilaga 1 och

bilaga 2 till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Nuvarande folkbokföring sker i två former, nämligen dels

som kyrkobokföring, dels som mantalsskrivning.

Kyrkobokföringen utförs löpande hos pastorsämbetena.

Mantalsskrivningen sker årligen och ombesörjs av en lokal

skattemyndighet (fr.o.m. den 1 januari 1991 ett lokalt

skattekontor, se i det följande). Syftet med

mantalsskrivningen är bl.a. att man skall kunna kontrollera

kyrkobokföringen och bereda möjlighet till rättelser.

Riksdagen fattade hösten 1987 ett principbeslut om en ny

organisation för folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU

1987/88:2, rskr. 2). Regeringens förslag om att ansvaret för

den löpande folkbokföringen skulle föras över från

pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna antogs av

riksdagen med det tillägget att de allmänna

försäkringskassorna borde ges en aktiv roll i

folkbokföringsarbetet i enlighet med vad riksdagen hade

uttalat. Verksamhetsmässiga skäl talade för att den löpande

folkbokföringen borde handhas av en borgerlig myndighet,

ansåg riksdagen. Våren 1988 avslog riksdagen motioner som

gick ut på att riksdagsbeslutet skulle rivas upp (SkU

1987/88:32).

Organisationskommittén för folkbokföringen presenterade i

februari 1990 sitt delbetänkande (SOU 1990:18) Lag om

folkbokföringsregister m.m. I detta lades konkreta förslag

fram om den nya organisationen för folkbokföringen och därav

föranledda ändringar beträffande datorisering,

integritetsskydd m.m. Den nu behandlade propositionen har

sin utgångspunkt i detta betänkande. Ytterligare en

kommitté, folkbokföringskommittén, lade i maj 1990 fram sitt

slutbetänkande (SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag. Häri har

föreslagits nya regler i fråga om folkbokföringens

materiella innehåll, såsom moderniserade bosättningsregler,

beslutsfattande instanser och skydd mot personförföljelse. I

dessa frågor avser regeringen att förelägga riksdagen en

proposition under våren 1991.

Våren 1990 anvisade riksdagen 370 milj.kr. till vissa

åtgärder för genomförande av folkbokföringsreformen (prop.

1989/90:150, bil. 4, 1989/90:SkU33, rskr. 355). Anslaget

avser att täcka kostnader av engångsnatur för bl.a.

arbetet på att föra över information från de personakter som

hittills har använts inom kyrkobokföringen till de nya

datorbaserade folkbokföringsregistren. Samtidigt avslog

riksdagen motionsyrkanden om bl.a. genomförandet av reformen

och arkivhantering.

Regeringens nu framlagda proposition (1990/91:53) om lag

om folkbokföringsregister, m.m. innebär en precisering av

riksdagens tidigare beslut om att huvudmannaskapet för

folkbokföringen skall överföras från Svenska kyrkan till

skatteförvaltningen. Förslaget har anpassats till den nya

organisation inom förvaltningen som träder i kraft den 1

januari 1991 och som bl.a. innebär att de nuvarande lokala

skattemyndigheterna upphör som självständiga myndigheter och

övergår till att bli lokala skattekontor i en

skattemyndighet för varje län. Likaså har riksdagens beslut

om försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen givits

en närmare utformning. Samtidigt föreslås -- likaledes i

linje med principbeslutet -- ett ökat ADB-stöd (automatisk

databehandling). Registerverksamheten avses bli reglerad i

en särskild lag med bestämmelser som syftar till skydd för

den enskildes integritet. Begreppet folkbokföring

introduceras som ersättning för de hittillsvarande begreppen

kyrkobokföring och mantalsskrivning.

Huvudmannaskap

Såsom har framgått i det föregående är förslaget i

propositionen att huvudmannaskapet för folkbokföringen

överflyttas från Svenska kyrkan till skatteförvaltningen

baserat på ett riksdagsbeslut hösten 1987. Riksdagen anförde

som ett skäl för sitt ställningstagande att den nya

organisationen skulle tillgodose de krav som bör ställas på

en snabb och säker folkbokföring och en förbättrad service

åt allmänheten. Vidare skulle de principiella

religionsfrihetsaspekter som rör organisationsfrågan

tillgodoses.

I tre motioner läggs förslag fram som har till syfte eller

får till effekt att riksdagens beslut från år 1987 i

organisationsfrågan rivs upp. Två av yrkandena går ut på att

ansvaret bör återföras till Svenska kyrkan. I motion Sk28 av

Görel Thurdin m.fl. (c) begärs uttryckligen ett upphävande

av riksdagens beslut. I motion Sk24 av Rune Rydén (m) yrkas

att ett en central myndighet skall inrättas, fristående från

de intressen som använder uppgifterna i sin egen verksamhet.

Detta förslag skulle således utesluta riksskatteverket som

central myndighet, vilket föreslås i propositionen. I motion

Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) krävs att

folkbokföringen skall utföras av lokala

folkbokföringsmyndigheter som, enligt motionärernas

uppfattning, skulle kunna utgöras av pastorsexpeditionerna

eller formellt avdelade enheter därav. Vidare krävs att en

alternativ organisation med datorisering av den

hittillsvarande verksamheten vid pastorsexpeditionerna skall

utredas.

Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen avslagit

motioner med krav på att det av riksdagen fattade

principbeslutet borde upphävas. Vid den senaste behandlingen

våren 1990 hänvisade utskottet (1989/90:SkU33, s. 4) sålunda

till tidigare ställningstaganden, däribland det av riksdagen

godtagna (SkU 1987/88:32) betänkandet. I detta framhölls att

en rak och enhetlig organisation för folkbokföringen nu

borde tillskapas som -- i samarbete med andra myndigheter --

ger förutsättningar för en effektiv, rationell och

serviceinriktad verksamhet som kan tillgodose de anspråk som

i framtiden kommer att ställas på folkbokföringen.

Inte heller nu kan utskottet finna att vägande skäl har

lagts fram som motiverar ett ändrat ställningstagande i

principfrågan. Motionerna Sk24, Sk27 och Sk28, de båda

senare i berörd del, avstyrks med vad som här har sagts.

Medverkan i folkbokföringsverksamheten

I propositionen sägs (s. 10) att de allmänna

försäkringskassorna skall medverka i folkbokföringsarbetet.

Deras uppgift skall bestå i att lämna information till

allmänheten, tillhandahålla blanketter och hjälpa enskilda

med att upprätta anmälningar eller kontrollera anmälningar

som dessa har upprättat på egen hand.

Två motioner -- med olika inriktning -- tar upp frågan om

myndigheters medverkan i folkbokföringen. I den ena motionen

förespråkas pastorsexpeditionerna, i den andra de allmänna

försäkringskassorna.

I motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att

regeringen skall lägga fram ett förslag som innebär att

pastorsexpeditionerna tillförs de uppgifter i

folkbokföringsarbetet som i den nu framlagda propositionen

föreslås ankomma på försäkringskassorna.

I frågan om huruvida försäkringskassorna eller

pastorsexpeditionerna borde medverka i folkbokföringsarbetet

erinrar utskottet om att riksdagen år 1987 -- efter att ha

tagit ställning i frågan om folkbokföringen skulle ske i

kyrkans eller statens regi -- hade att avgöra vilken statlig

förvaltning som borde tilldelas ansvaret,

skattemyndigheterna eller de allmänna försäkringskassorna.

När valet så föll på skatteförvaltningen uppkom frågan om

kassorna kunde medverka i arbetet för att vissa angelägna

syften skulle tillgodoses. Riksdagen godkände denna ordning

med skatteförvaltningen som ansvarig och de allmänna

försäkringskassorna som medverkande. Frågan om en blandning

mellan ansvaret i statens regi och medverkan i kyrkans regi

var däremot inte föremål för några närmare överväganden.

Inte heller i den nu föreliggande propositionen har en sådan

lösning aktualiserats eftersom den helt uppenbart inte var

förenlig med riksdagsbeslutet.

En ordning som inte heller har utretts gäller frågan om en

parallell medverkan från båda organisationerna. Det finns

enligt vad utskottet har erfarit inga formella hinder att

Svenska kyrkan -- vid sidan av kassorna -- lämnar samma

service som nu är föreslagen. Utskottet menar dock att en

organisation med tre olika förvaltningar inblandade i en

funktion skulle innebära fler olägenheter än fördelar.

Riksdagen avslog våren 1990 (1989/90:SkU33, s. 5) motioner

som har släktskap med den nu aktuella. Innebörden i dessa

var att svenska kyrkan även efter genomförandet av

folkbokföringsreformen skulle kunna utnyttjas för att på

entreprenad utföra uppgifter inom folkbokföringsreformen.

Utskottet kan inte finna att några nya omständigheter har

tillkommit som motiverar ett ändrat ställningstagande. Med

hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk23 i berörd del.

I motion Sk29 av Marianne Stålberg (s) begärs att

försäkringskassorna skall ges en aktivare roll än vad

regeringsförslaget innebär. Det s.k.

handläggningsalternativet förespråkas av motionären, som

emellertid anser att även ärenden som har initierats utan

personligt besök, dvs. genom telefon eller brev, borde kunna

handläggas av försäkringskassorna. Skulle detta förslag inte

vinna bifall bör hela frågan om kassornas medverkan

omprövas, menar motionären.

Vad gäller kravet på en medverkan från

försäkringskassornas sida i vad som skulle kunna rubriceras

som ett "utökat" handläggningsalternativ vill utskottet --

med instämmande i vad regeringen har uttalat i saken --

framhålla den betydande oklarhet som uppkommer när det

gäller kompetens och ansvar för de inblandade myndigheterna.

Som regeringen framhåller kan rättssäkerheten därvid komma

att sättas ur spel. Det nu framlagda förslaget om ett s.k.

förmedlingsalternativ synes, enligt vad utskottet kan finna,

stå i god överensstämmelse med de krav på snabbhet och god

service som riksdagen förutskickade vid tidigare

ställningstaganden. Samtidigt erinrar utskottet om att

personlig inställelse i samband med folkbokföringsärenden

krävs i endast mycket ringa omfattning. Motion Sk29 bör

enligt utskottets uppfattning inte föranleda någon åtgärd av

riksdagen, och den avstyrks därför.

Lag om folkbokföringsregister, m.m.

Tre motioner har väckts med yrkanden om avslag på

propositionen. I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp)

framhålls att propositionen om registerlag borde ha lagts

fram för samtidig behandling med propositionen med förslag

om de materiella reglerna om folkbokföringen. Ett flertal

skäl till kravet på avslag förs fram i motion Sk27 av Kjell

Dahlström m.fl. (mp). Motionärerna vänder sig emot att ett

av det offentliga samhällets mest decentraliserade nätverk

rivs ned vid ett genomförande av förslaget. De anser vidare

att pågående förberedelser för det tilltänkta systemet skall

avbrytas. I motion Sk28 av Görel Thurdin m.fl. (c) hävdas

att de skäl som centerpartiet har framfört vid riksdagens

tidigare behandling om en ändrad organisation fortfarande är

giltiga. Det nuvarande systemet ger arbetstillfällen i

sysselsättningssvaga områden, framhålls det bl.a.

Konstitutionsutskottet har lämnat synpunkter på frågan om

ordningen för lagstiftningen (se bilaga 1) och därvid anfört

bl.a. att det enligt utskottets mening självfallet hade

varit att föredra om folkbokföringslagen hade kunnat

behandlas samtidigt med folkbokföringsregisterlagen.

Folkbokföringskommitténs arbete kunde dock inte slutföras

förrän tre månader efter det att organisationskommitténs

betänkande lades fram, konstaterar utskottet. Detta har

medfört att det brustit i den tidsmässiga samordningen.

Enligt utskottets mening bör detta dock inte medföra att

tidpunkten för omorganisationen förläggs senare än riksdagen

bestämde år 1987. Konstitutionsutskottet tillstyrker bifall

till propositionen och avstyrker motion Sk25 yrkande 1.

Skatteutskottet instämmer i vad konstitutionsutskottet har

anfört. För att reformen skall kunna genomföras på ett

ändamålsenligt sätt har det varit nödvändigt att riksdagen

redan nu tar ställning i registerfrågan. Utskottet erinrar

också om att datainspektionen har lämnat ett tidsbegränsat

tillstånd för riksskatteverket att lägga upp register så att

nödvändiga förberedelser skall kunna genomföras. Någon

anledning till ändrad ståndpunkt finns inte. Såsom har

anförts i det föregående bör riksdagens tidigare beslut

ligga fast. Inte heller finner utskottet att övriga yrkanden

bör tillgodoses. Med hänvisning till vad som nu har sagts

avstyrker utskottet motionerna Sk25, Sk27 och Sk28 i här

behandlade delar.

Folkbokföringen i skatteförvaltningen

Regeringen anser (prop. s. 8) att all löpande

folkbokföringsverksamhet inom skattemyndigheten skall ske på

lokal nivå. Genom den reform i skatteorganisationen som

träder i kraft den 1 januari 1991 avses med lokal nivå

sålunda ett lokalt skattekontor.

I en motion behandlas folkbokföringens organisatoriska

inlemmande i skatteförvaltningen. Ett tillkännagivande till

regeringen om att folkbokföringen bör hållas klart skild

från skattekontorets övriga verksamhet begärs i motion Sk23

av Bo Lundgren m.fl. (m).

I propositionen tas särskilt frågan om gränsdragningen

mellan skatte- och folkbokföringsverksamheterna upp. Där

sägs (s. 10) att regeringen inte ser några principiella skäl

som gör det nödvändigt att i samtliga fall låta

gränsdragningen mellan dessa båda verksamhetsgrenar komma

till uttryck genom att i organisatoriskt hänseende föra dem

till skilda arbetsenheter. I sitt ställningstagande har

regeringen härvid vägt in den begränsning i terminalåtkomst

som föreslås, innebärande att ett lokalt skattekontor skall

ha terminalåtkomst endast till det lokala register som avser

kontorets verksamhetsområde.

Enligt datalagen (1973:289) krävs licens och -- i fråga om

integritetskänsliga uppgifter av visst slag -- dessutom

tillstånd av datainspektionen för att personregister skall

få inrättas och föras. För personregister, vars inrättande

beslutas av riksdagen eller regeringen, behövs emellertid

inte ett sådant tillstånd. Däremot skall ett yttrande

inhämtas från datainspektionen innan ett sådant beslut

fattas av statsmakterna för det fall att registret avses

innehålla känsliga uppgifter av angivet slag (2 a §

datalagen).

I sitt yttrande enligt 2 a § datalagen över

lagrådsremissen rörande de nu framlagda lagförslagen m.m.

(prop. bilaga 6) anknyter inspektionen till sitt remissvar

över organisationskommitténs betänkande. I detta hade

inspektionen förordat lokala folkbokföringsmyndigheter med

hänsyn till dels integritetsskyddet enligt sekretess- och

datalagarna, dels offentlighetsprincipen enligt

tryckfrihetsförordningen. Vid en jämförelse mellan detta

förslag och det som återfanns i lagrådsremissen säger sig

datainspektionen emellertid inte kunna finna någon större

skillnad. Efter att ha utvecklat sina skäl ytterligare anför

inspektionen att man inte har anledning att motsätta sig

förslaget i lagrådsremissen.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande (bilaga 1) till

skatteutskottet berört den organisatoriska utformningen --

såväl inom skattekontoret som mellan de olika kontoren

tillhörande samma skattemyndighet -- och de effekter härav

som uppkommer i fråga om integritetsskyddet.

Enligt konstitutionsutskottets mening innebär

propositionens förslag att behovet av integritet för den

enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet har

fått en väl avvägd lösning.

Konstitutionsutskottet framhåller dock att det finns en

osäkerhet kring de praktiska konsekvenserna av att

folkbokföringen och beskattningen skall betraktas som skilda

verksamhetsgrenar oavsett om de ingår i samma

organisatoriska enhet. Mot bakgrund av denna osäkerhet

förutsätter utskottet att frågan följs med uppmärksamhet

inom regeringskansliet.

Skatteutskottet ansluter sig till vad

konstitutionsutskottet har uttalat och vill i likhet med

detta utskott betona det angelägna i att här aktualiserade

förhållanden noggrant bevakas. Med vad nu har sagts avstyrks

motion Sk23 i nu behandlad del.

ADB-stöd i folkbokföringen

I anslutning till frågan om datorisering av

folkbokföringen aktualiseras också frågor om systemets

säkerhet och sårbarhet. Regeringen bör lägga fram förslag

med lösning på kvarstående frågor i dessa avseenden, yrkas

det i motion Sk26 av Margitta Edgren (fp).

I propositionen konstateras (s. 14 f.) att det har funnits

behov av ytterligare utredning av vissa frågor om bl.a.

sårbarhet, säkerhet och beredskapsplanering vid datoriserad

registerföring inom folkbokföringen. Vad gäller

förhållandena under beredskap har organisationskommittén för

folkbokföringen i skrivelse till regeringen hösten 1990

redovisat de åtgärder som krävs för att ADB-stödet för

folkbokföringen skall kunna utformas så att sårbarhets- och

säkerhetsaspekterna beaktas på ett tillfredsställande sätt.

Beträffande normala förhållanden pågår inom riksskatteverket

arbete på framtagande av rutiner för att störningar i

systemet ej skall hindra folkbokföringsverksamheten.

Regeringen framhåller vikten av att ADB-stödet utformas så

att säkerhetsaspekterna -- såväl under normala förhållanden

som under beredskap -- blir beaktade på ett fullt

tillfredsställande sätt.

Konstitutionsutskottet har med hänsyn till de pågående

insatserna inom riksskatteverket inte funnit någon anledning

för riksdagen att vidta en sådan åtgärd som förordas i den

berörda motionen. Utskottet säger sig dock förutsätta att

frågan följs inom regeringskansliet.

Med instämmande i vad konstitutionsutskottet nu har anfört

avstyrker skatteutskottet motion Sk26 i denna del.

Centralt referensregister

Regeringen föreslår (prop. s. 13--15, 18--22 och 25--30)

att -- förutom lokala register inom den lokala

skatteförvaltningen -- även ett centralt referensregister

skall inrättas. Bestämmelser om att ett sådant centralt

register skall finnas anges i 1 § lagförslaget. I

referensregistret skall sådana uppgifter lagras som är

nödvändiga för att man skall kunna ta reda på i vilket av de

lokala registren som uppgifter om en person kan sökas. Det

centrala registret får användas till handläggning av

ärenden enligt folkbokföringsförfattningarna eller andra

författningar, för framställning av personbevis och uttag av

längder samt för planering och tillsyn av

folkbokföringsverksamheten. Registret får innehålla

uppgifter om personummer och namn på personer som har

tilldelats personnummer. Även uppgift om avregistrering får

ingå liksom uppgift om i vilket lokalt register ytterligare

uppgifter finns. Riksskatteverket föreslås få registeransvar

för det centrala referensregistret.

Mot inrättandet av ett centralt register framförs

invändningar i motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m); andra

centrala register kan fylla samma funktion, menar

motionärerna.

I propositionen (s. 19) framhålls att förutsättningarna

för inrättandet och förandet av ett centralt register hänger

nära samman med vilka restriktioner som skall gälla för de

lokala registren. Dessa avses få en mycket starkt lokal

prägel. Integritetsskäl talar för att åtkomsten till ett

lokalt register inte skall bli vidare än vad som behövs med

hänsyn till det verksamhetsområde som registret omfattar.

Med denna begränsning behövs komplettering genom ett

centralt register som innehåller vissa grundläggande

referensuppgifter som alla folkbokföringsmyndigheter har

tillgång till, anförs det. Kravet att ett ärende som berör

mer än ett lokalt skattekontor kan handläggas så smidigt som

möjligt och på ett riktigt sätt tillgodoses härigenom.

Konstitutionsutskottet framför bl.a. följande. Det

centrala referensregistret, som innehåller endast ett fåtal

slag av personuppgifter, ger möjlighet att svara mot högt

ställda integritetskrav när det gäller de lokala registren.

Andra centrala register såsom centrala skatteregistret

hämtar uppgifter från folkbokföringen och kan således inte

direkt ersätta det centrala referensregistret. Mot bakgrund

av vad som har anförts härom i propositionen bör, enligt

konstitutionsutskottets mening, denna tillstyrkas och

motionen avstyrkas.

Skatteutskottet finner i likhet med konstitutionsutskottet

att förslaget om ett centralt referensregister är

välmotiverat. Motion Sk23 avstyrks sålunda i ifrågavarande

del.

Registeransvar

I propositionen (s. 20--22) föreslås att riksskatteverket

skall ha registeransvar för det centrala referensregistret.

Med registeransvar följer enligt datalagen en rad

åligganden. Bl.a. är den registeransvarige ovillkorligen

skyldig att rätta en oriktig eller missvisande uppgift. Som

skäl för att riksskatteverket bör ges detta ansvar anges att

det centrala registret skall användas för den planering och

tillsyn av folkbokföringsverksamheten som ankommer på

riksskatteverket i egenskap av centralmyndighet för

folkbokföringen. Vidare ankommer det på verket att ta hand

om driften av registret.

Invändningar mot förslaget förs fram i motion Sk25 av

Kjell Johansson m.fl. (fp); det är inte förenligt med

datalagens bestämmelser, hävdar motionärerna.

Datainspektionen har i sitt yttrande över lagrådsremissen

(prop. bilaga 6) avstyrkt att riksskatteverket åläggs

registeransvar för det centrala referensregistret.

Konstitutionsutskottet har utrett frågan om registeransvar

i datalagens mening. Denna utredning mynnar ut i slutsatsen

att förfoganderätten till ett personregister, dvs. rätten

att påverka registrets innehåll och överföra detta till

läsbar form, tillsammans med dess ändamål är avgörande för

vem som skall ansvara för registret i datalagens mening. Med

hänsyn till att det kommer att dröja några år innan det blir

aktuellt med personnummertilldelning från det centrala

referensregistret och verket dessförinnan enligt utskottets

uppfattning inte kan anses förfoga över registret förordar

konstitutionsutskottet för närvarande inte något

registeransvar för riksskatteverket. Konstitutionsutskottet

förutsätter emellertid att frågan senare omprövas om det

blir aktuellt med riksskatteverkets medverkan i

tilldelningen av personnummer från det centrala

referensregistret. Enligt utskottets mening bör således 5 §

första stycket i förslaget till lag om

folkbokföringsregister utgå.

Skatteutskottet delar den uppfattning som

konstitutionsutskottet nu har fört fram i fråga om

riksskatteverkets registeransvar. Detta innebär således att

riksskatteverket för närvarande inte bör ha det aktuella

registeransvaret. Propositionen avstyrks och motion Sk25

tillstyrks i det nu behandlade avseendet.

De lokala registrens innehåll

Regeringen föreslår (prop. s. 22) att ett lokalt

folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om den som är

eller har varit folkbokförd inom det verksamhetsområde för

vilket registret förs. Inga andra uppgifter än sådana som

behövs för folkbokföringsverksamheten skall finnas. I lagen

anges praktiskt taget uttömmande vilka uppgifter om en

registrerad person som får finnas i ett lokalt register. I 6

§ första stycket p. 3 anges att registren får innehålla

uppgift om en persons adress. Detta utvecklas närmare i

specialmotiveringen. Där sägs (prop. s. 39 f.) att uppgiften

om adress avser både bostads- och postadress. Bostadsadress

är adressen för den fastighet på vilken en person är

folkbokförd; postadress är den till vilken en persons post

skall delas ut för att den regelmässigt skall nå personen i

fråga. Regeringen hänvisar till att externa s.k.

aviseringsmottagare, t.ex. postverket, har pekat på de

olägenheter som uppkommer genom att nuvarande system bara

har ett adressfält. Felaktigt angivna adresser uppges

förorsaka mycket höga kostnader i den postala hanteringen.

Det sägs också att det i ett senare sammanhang kan komma

förslag om föreskrifter om anmälningsskyldighet vid ändrad

postadress.

I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) begärs ett beslut av

riksdagen av innebörd att uppgift om postadress inte skall

förekomma i de lokala folkbokföringsregistren i de fall den

avviker från folkbokföringsadressen. Motionären hänvisar

till datainspektionen och instämmer i dess uppfattning att

en uppgift av detta slag inte är oundgängligen nödvändig för

folkbokföringen.

Datainspektionen riktar i yttrandet över lagrådsremissen

(prop. bilaga 6) kritik mot förslaget om postadress.

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppgift om

postadress faller inom ramen för registerändamålet. Det

finns uppenbarligen i de flesta fall, bl.a. för de enskilda

berörda, ett stort värde i att den faktiska postadressen

finns i registret. Konstitutionsutskottet tillstyrker därför

propositionen i denna del och avstyrker det behandlade

motionsyrkandet.

Skatteutskottet biträder den bedömning som

konstitutionsutskottet har gjort och föreslår således att

propositionen bifalls och motion Sk26 i berörd del avslås.

Terminalåtkomst m.m.

I propositionen föreslås (s. 27) att ett lokalt

skattekontor endast får ha terminalåtkomst till det lokala

register som avser kontorets verksamhetsområde. En

skattemyndighet får ha terminalåtkomst till det centrala

referensregistret.

Vissa invändningar mot den föreslagna begränsningen i

terminalåtkomst förs fram i motion Sk22 av Inger Hestvik och

Inga-Britt Johansson (båda s). De menar att de olika

kontoren i en skattemyndighet bör få tillgång till varandras

register, inte minst från effektivitetssynpunkt.

I det föregående har utskottet behandlat frågan om skilda

verksamhetsgrenar inom ett skattekontor. Den här aktuella

motionen tar sikte på förhållanden mellan de olika kontoren

i samma skattemyndighet.

Enligt konstitutionsutskottets uppfattning innebär

propositionens förslag att behovet av integritet för den

enskilde och kravet på rationalitet och effektivitet har

fått en väl avvägd lösning. Konstitutionsutskottet har

därför med bifall till regeringens förslag i denna del

avstyrkt den nu behandlade motionen.

Skatteutskottet ansluter sig till konstitutionsutskottets

synpunkter och avstyrker motion Sk22.

Utlämnande av registeruppgift på ADB-medium

I propositionen (s. 30 f.) föreslås att personuppgifter i

ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala

referensregistret får lämnas ut på ADB-medium endast med

stöd av lag eller förordning eller särskilt beslut.

I två motioner tas -- med delvis olika ansats -- frågan om

utlämnande av registeruppgift på ADB-medium upp.

Den kommersiella delen av statens person- och

adressregister bör avvecklas liksom statens person- och

adressregisternämnd, sägs i motion Sk25 av Kjell Johansson

m.fl. (fp). Ett förslag från regeringen om förbud mot

försäljning av personuppgifter från folkbokföringsregister

begärs i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp).

Konstitutionsutskottet har pekat på att regeringen nyligen

har beslutat om en lagrådsremiss om offentlighet, integritet

och ADB. I remissen förordas en uppstramning i fråga om

myndigheters försäljning av personuppgifter. Utskottet, som

menar att den kommande propositionen inte bör föregripas,

avstyrker motionerna Sk25 yrkande 4 och Sk27 yrkande 6.

Inte heller skatteutskottet har någon erinran mot

propositionens förslag i denna del. Propositionen tillstyrks

och motionerna Sk25 och Sk27 avstyrks.

Bevarande

I propositionen sägs (s. 32) att särskilda

uppgiftssammanställningar (folklängder och andra längder)

som framställs för förvaring av folkbokföringsuppgifter hos

statliga arkivmyndigheter får framställas på ADB-medium i

enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen. Det

handlar här om en avvägning mellan intresset av

integritetsskydd och forskningsintresset. Enligt regeringens

bedömning är en särskild lagreglering om gallring inte

nödvändig. Det kan emellertid finnas anledning att --

lämpligen genom en förordning -- meddela föreskrifter i

ämnet, anförs det. Regeringen är dock inte beredd att nu ta

närmare ställning till frågan.

I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) sägs att det klart

borde framgå av lagen att uppgifterna i

folkbokföringsregistret skall gallras bort när de inte

längre behövs för sitt ändamål. Motionärens slutsats är att

gallringen bör lagregleras.

Kulturutskottet har i sitt yttrande lämnat en närmare

redogörelse för bestämmelserna om gallring av personregister

i arkiv- och datalagarna. Med hänvisning till riksdagens

klara ställningstagande i fråga om arkivlagen, nämligen att

bestämmelser om gallring i regel skall ha lagform, föreslår

kulturutskottet att en bestämmelse tas in som 13 § i lagen

om folkbokföringsregister om att gallring av uppgifter i ett

lokalt folkbokföringsregister och i det centrala

referensregistret skall ske i enlighet med arkivlagens

bestämmelser.

Skatteutskottet delar kulturutskottets uppfattning och

tillstyrker motion Sk26 i den här aktuella delen.

Sökbegrepp

I propositionen föreslås (s. 33) att de grundläggande

sökmöjligheterna i folkbokföringsregistren regleras i lag.

Sökbegrepp som anses nödvändiga för att syftet med

registrering skall kunna tillgodoses är personnummer, namn

och adress. Även medborgarskap föreslås utgöra sökbegrepp.

Detta motiveras med det värdefulla t.ex. för kommuner i att

känna till vilka invandrargrupper som är företrädda i

kommunen. Vidare använder riksskatteverket och politiska

partier uppgifterna i samband med utskick av valinformation

på främmande språk. Enligt regeringens mening är risken för

otillbörligt integritetsintrång förhållandevis liten. Det

hänvisas till det skydd som medges enligt sekretesslagen i

tryckfrihetsförordningen.

I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkas att

medborgarskap inte skall vara sökbegrepp. Motionärerna anser

att integritetsskyddet för utländska medborgare är

otillräckligt.

Konstitutionsutskottet har i denna del uttalat att man

inte delar propositionens ståndpunkt i fråga om det

berättigade i behovet av att kunna söka på medborgarskap i

folkbokföringsregistret. De skäl som anförts i propositionen

för att införa ett sådant sökbegrepp väger enligt utskottets

mening inte tillräckligt tungt för att värnet om den

enskildes integritet skall få åsidosättas. Utskottet anser

således att medborgarskap inte bör få användas som

sökbegrepp i lokalt folkbokföringsregister och tillstyrker

följaktligen motion Sk25 yrkande 3.

Skatteutskottet finner att konstitutionsutskottets

synpunkter i denna del är väl motiverade och tillstyrker

sålunda motion Sk25 i behandlat avseende samt föreslår att

propositionen i denna del avslås.

Särskilt om sekretesskyddet

I två motioner berörs berörs frågan om sekretesskyddet

från en mer generell utgångspunkt.

I Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) begärs en snabb översyn av

sekretesskyddet inom folkbokföringen. Motionärerna hänvisar

till att skyddet mot otillbörligt intrång i integriteten är

starkare på beskattningsområdet än när det gäller

folkbokföringen.

Kvinnor som är hotade kan behöva ett särskilt skydd,

framhålls i motion Sk26 av Margitta Edgren (fp), vari begärs

ett tillkännagivande om särskild sekretessprövning.

Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande bl.a.

framhållit att gällande bestämmelser ger möjlighet att

hemlighålla både känsliga uppgifter och uppgifter som

normalt är harmlösa men av särskild anledning, exempelvis

risk för personförföljelse, ändå behöver skyddas. Med hänsyn

härtill och till att frågan nyligen har utretts av

organisationskommittén avstyrker utskottet yrkande 4 i

motion Sk23 om översyn av lagstiftningen i syfte att

förstärka folkbokföringssekretessen.

Mot bakgrund av bestämmelserna om s.k. särskild

sekretessprövning, som bl.a. innebär att man genom en

upplysning eller spärr kan utmärka att en sådan särskild

sekretessprövning skall göras för varje tillfälle uppgiften

begärs utlämnad, saknas enligt utskottets mening skäl att

vidta någon särskild åtgärd från riksdagens sida med

anledning av motion Sk26 yrkande 4.

Skatteutskottet ansluter sig till vad

konstitutionsutskottet har uttalat och avstyrker motionerna

Sk23 och Sk26 i här behandlade delar. Utskottet vill

emellertid samtidigt erinra om att riksdagen, på förslag av

utskottet, så sent som i våras i ett tillkännagivande

efterlyste en snar lösning på problemet att ge personer som

utsätts för våld, hot eller trakasserier ett

tillfredsställande skydd mot att kunna spåras upp genom

användning av folkbokföringsregistret (1989/90:SkU33).

Ikraftträdande

Registerlagen föreslås (prop. s. 36 f.) träda i kraft den

1 juli 1991. Denna tidpunkt överensstämmer med vad riksdagen

i sina tidigare ställningstaganden har förutskickat

beträffande reformens genomförande.

Ett tillkännagivande till regeringen om att reformen bör

skjutas upp begärs i motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl.

(mp). Den fortsatta folkbokföringen, anställningsprocessen

och datorköpen kan annars komma i oreda, heter det i

motionen.

Enligt skatteutskottets mening är det nu av största vikt

att pågående arbeten inte avbryts. Såväl hänsynen till

berörda personalgrupper som effektivitetsskäl motiverar att

förberedelsearbetet drivs i riktning mot att reformen skall

kunna genomföras i enlighet med den sedan lång tid uppgjorda

planeringen. Enligt vad utskottet har erfarit finns det

inget som tyder på att några störningar har uppstått eller

hotar att uppkomma under det återstående arbetet. Motion

Sk27 avstyrks i berörd del och propositionen tillstyrks.

Lägesredovisning av reformen

I motion Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) yrkas att

regeringen skall lämna en fullständig redovisning av

reformen. Närmare tidpunkt för när en sådan borde äga rum

anges ej.

Skatteutskottet finner det för sin del naturligt att stora

och genomgripande reformer utvärderas efter det att rimlig

tid har hunnit förflyta. Utskottet räknar med att detta

kommer att bli fallet även beträffande den nu aktuella

omorganisationen av folkbokföringen. Något uttalande av

riksdagen med anledning av motionen behövs inte enligt

utskottets mening. Motion Sk27 avstyrks.

Propositionen i övrigt

Regeringens förslag till lagändring och andra förslag till

den del de inte har behandlats av utskottet i det föregående

ger ingen anledning till kommentarer från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk24, motion

1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 och motion 1990/91:Sk28

yrkande 2,

res. 1 (c)

res. 2 (mp)

s.y. 1 (m)

2. beträffande pastorsexpeditionernas medverkan i

folkbokföringsverksamheten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 2,

res. 3 (m)

s.y. 2 (c)

3. beträffande utökad medverkan från försäkringskassorna

i folkbokföringsverksamheten

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk29,

s.y. 3 (fp)

4. beträffande avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk25 yrkande 1, motion

1990/91:Sk27 yrkandena 1 och 2 och motion 1990/91:Sk28

yrkande 1,

res. 4 (m)

res. 5 (fp)

res. 6 (c)

res. 7 (mp)

5. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 1,

res. 8 (m)

s.y. 4 (c)

6. beträffande ADB-stöd i folkbokföringen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i

denna del avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 1,

res. 9 (m, fp)

7. beträffande inrättande av ett centralt

referensregister

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i

denna del avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 3,

res. 10 (m)

s.y. 5 (c)

8. beträffande registeransvar för det centrala

referensregistret

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande

2 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,

9. beträffande de lokala registrens innehåll

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i

denna del avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 3,

10. beträffande skattekontorens terminalåtkomst

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i

denna del avslår motion 1990/91:Sk22,

11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på

ADB-medium m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i

denna del avslår motion 1990/91:Sk25 yrkande 4 och motion

1990/91:Sk27 yrkande 6,

res. 11 (m)

res. 12 (fp)

res. 13 (mp)

s.y. 6 (c)

12. beträffande bevarande

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk26 yrkande

2 och proposition 1990/91:53 i denna del beslutar införa en

föreskrift om gallring i enlighet med vad utskottet

förordat,

13. beträffande sökbegrepp

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande

3 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,

14. beträffande översyn av sekretesskyddet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk23 yrkande 4,

res. 14 (m)

res. 15 (c)

res. 16 (mp)

15. beträffande särskild sekretessprövning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk26 yrkande 4,

res. 17 (fp)

16. beträffande ikraftträdande

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:53 i

denna del avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 4,

res. 18 (mp)

17. beträffande lägesredovisning av

folkbokföringsreformen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Sk27 yrkande 7,

res. 19 (mp)

18. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen antar förslagen i proposition 1990/91:53

utom lagförslagen i den mån de inte har behandlats ovan,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition 1990/91:53 fogade

förslagen till

a) lag om folkbokföringsregister med de ändringarna att 5

§ första stycket utgår och 12 § första stycket får följande

såsom utskottets förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 §

I ett lokalt I ett lokalt

folkbokföringsregister folkbokföringsregister

får som sökbegrepp får som sökbegrepp

användas uppgifter som användas uppgifter som

avses i 6 § första avses i 6 § första

stycket 1--4 och 6--8 med stycket 1--4, 7 och 8 med

undantag för uppgift om undantag för uppgift om

adoption. adoption.

samt att lagen tillförs en

ny paragraf, 13 §, med

följande lydelse.

13 §

Gallring av uppgifter i ett

lokalt

folkbokföringsregister och

i det centrala

referensregistret sker i

enlighet med arkivlagens

(1990:782) bestämmelser.

b)lag om ändring i

skatteregisterlagen

(1980:343).

Stockholm den 5 december 1990

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo

Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp),

Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s),

Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp),

Rolf Kenneryd (c), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Maggi Mikaelsson (v) och

Marianne Andersson i Gislaved (s).

Reservationer

1. Huvudmannaskap (mom. 1)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med

"Inte heller" och slutar med "har sagts" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad centerpartiet vid

tidigare tillfällen har uttalat, nämligen att riksdagens

principbeslut från år 1987 bör upphävas. De goda skäl som

centerpartiet redan vid denna tidpunkt förde fram äger

fortfarande giltighet. Sålunda vill utskottet framhålla den

höga kompetens i folkbokföringsfrågor som präglar svenska

kyrkans hantering. Vidare är den hittillsvarande

organisationen avsevärt mer decentraliserad än den som nu

föreslås; omkring 1400 pastorsexpeditioner skall jämföras

med ett drygt 100-tal lokala skattekontor. Graden av

decentralisering har också betydelse för systemets

sårbarhet. Det hittillsvarande systemet har också stor

betydelse när det gäller arbetstillfällen, framför allt i

sysselsättningssvaga områden. Utöver de nu nämnda argumenten

vill utskottet framhålla det planerade systemets stora

investerings- och driftkostnader. Att tillskapa en ny

centraliserad byråkrati i statens regi ter sig märkligt,

inte minst mot bakgrund av vad regeringen, bl.a.i sin

skrivelse 1990/91:50, har uttalat om behovet av

neddragningar av den statliga administrationen.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att en fortsatt

folkbokföring i svenska kyrkans regi framstår som den mest

ändamålsenliga organisationen. Utskottet finner mot denna

bakgrund att riksdagen bör upphäva sitt tidigare fattade

beslut i organisationsfrågan. Med vad nu har anförts

tillstyrker utskottet motionerna S24, Sk27 och Sk28 i

berörda delar.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk28 yrkande

2 och med avslag på motionerna 1990/91:Sk24 och 1990/91:Sk27

yrkandena 3 och 5 upphäver sitt principbeslut från år 1987

om en ny organisation för folkbokföringen, till följd varav

Svenska kyrkan även framgent blir huvudman för

folkbokföringen,

2. Huvudmannaskap (mom. 1)

Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av

utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Inte heller"

och slutar med "har sagts" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att det beslut om nytt huvudmannaskap för

folkbokföringen som riksdagen -- före miljöpartiets inträde

i denna församling -- fattade beslut om år 1987 var

förhastat. Att överföra den verksamhet som under så många år

har fungerat på ett mycket uppskattat sätt från svenska

kyrkan till staten innebär inte bara en mångfald negativa

effekter från administrativ synpunkt. Betydligt värre är det

faktum att införandet av den nya organisationen medför att

ett för Sverige omistligt kulturarv nu slås i spillror.

Ytterligare ett problem med den planerade förändringen av

huvudmannaskap är den centralisering som reformen innebär.

Med det förslag som miljöpartiet har lagt fram i sin

motion Sk27, nämligen att pastorsexpeditionerna skulle kunna

utgöra en organisation av lokala folkbokföringsmyndigheter,

torde i huvudsak samma intressen kunna tillgodoses som

riksdagen önskade värna om. Det är därför fortfarande

angeläget att riksdagsbeslutet omprövas. Med ett beslut i

denna riktning blir motionen tillgodosedd i berört avseende.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa

1. beträffande huvudmannaskap

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk24, motion

1990/91:Sk27 yrkandena 3 och 5 och motion 1990/91:Sk28

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om huvudmannaskapet för folkbokföringen.

3. Pastorsexpeditionernas medverkan i

folkbokföringsverksamheten (mom. 2)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser dels att den del av utskottets yttrande som på

s. 11 börjar med "Utskottet kan" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet har kunnat finna innebär den

föreslagna organisationen av folkbokföringen att den närhet

till de enskilda människorna som finns i den nuvarande

organisationen kommer att minska betydligt. Riksdagens

beslut år 1987 om en överföring av ansvaret från svenska

kyrkan till skatteförvaltningen utgör den grundläggande

orsaken till att detta ökade avstånd uppkommer.

I det nu framlagda förslaget förutsätts en medverkan i

folkbokföringsarbetet från de allmänna försäkringskassorna.

Ett skäl härför är att en ökad service skulle åstadkommas.

Utskottet anser emellertid att man bör pröva möjligheten att

låta Svenska kyrkan genom pastorsexpeditionerna i stället

för försäkringskassorna svara för denna medverkan. Därmed

skulle den närhet som finns i den nuvarande organisationen i

viss mån kunna bevaras. Regeringen bör anmodas att lägga

fram förslag i enlighet med vad utskottet nu har uttalat.

Motionsyrkandet tillstyrks med det anförda.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa

2. beträffande pastorsexpeditionernas medverkan i

folkbokföringsverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om pastorsexpeditionernas medverkan i

folkbokföringsverksamheten.

4. Avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser dels att den del av utskottets yttrande som

börjar på s. 12 börjar med "Skatteutskottet instämmer" och

slutar med "behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet beklagar att riksdagens beslut från år 1987

fortfarande består men får nu utgå från att det inte kan

ändras. Däremot finns det en rad vägande argument för att

det nu framlagda förslaget, som sålunda avser utgöra en

konkretisering av riksdagens beslut, avvisas. De många

svagheterna i propositionen, påtalade av datainspektionen,

konstitutionsutskottet och kulturutskottet, gör den mindre

lämplig som underlag för riksdagens beslut. Propositionen

bör enligt utskottets uppfattning avslås i sin helhet.

dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort

hemställa

4. beträffande avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m.

att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller

motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1

och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27

yrkande 2,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade

lagförslagen.

5. Avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels

att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12

börjar med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med

"behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om registerlag bör prövas först

i samband med att riksdagen tar ställning till de materiella

reglerna för den framtida folkbokföringen. I denna fråga

instämmer utskottet med datainspektionens kritik mot

ordningsföljden i lagstiftningsarbetet i sitt yttrande över

lagrådsremissen. I detta anförde inspektionen att

föreskrifterna i en registerlag om ett registers ändamål

och innehåll m.m. naturligtvis måste styras av de materiella

bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Enligt

utskottets uppfattning innebär den nu uppkomna situationen

att helhetsbilden saknas, vilket försvårar möjligheterna för

riksdagen att göra en relevant bedömning, t.ex. i fråga om

de sökbegrepp som föreslås. Utskottet anser därför att

propositionen i sin helhet bör avslås av riksdagen. Detta

ställningstagande innebär att motion Sk25 i nu behandlad del

tillstyrks.

dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort

hemställa

4. beträffande avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m.

att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller

motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1

och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27

yrkande 2,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade

lagförslagen.

6. Avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 11 med "Skatteutskottet instämmer" och slutar med

"behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet hänvisar till de skäl som har förts fram i

reservation 1. Av dessa skäl följer att den nu framlagda

propositionen bör avslås i sin helhet. Motion Sk28

tillstyrks i nu berörd del.

dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort

hemställa

4. beträffande avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m.

att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller

motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkande 1

och 1990/91:Sk28 yrkande 1 samt avslår motion 1990/91:Sk27

yrkande 2,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade

lagförslagen.

7. Avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m. (mom. 4 och 19)

Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av

utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Skatteutskottet

instämmer" och slutar med "behandlade delar" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns en

rad mycket goda skäl till att förslaget till omorganisation

av folkbokföringen inte bör genomföras. Beslutet år 1987 i

riksdagen att riva upp den väl fungerande folkbokföringen

var inte bara ett administrativt misstag. Det måste också

betecknas som ett kulturellt nidingsdåd, vars konsekvenser

det ännu är svårt att inse vidden av. Risken är uppenbar att

vi helt förlorar de historiska spåren av vårt lands

indelning i socknar och församlingar.

Det är mycket som Sverige genom reformen riskerar att gå

miste om i fråga om kulturarv. Härtill kommer en inte

obetydlig belastning på statsbudgeten. En blick på den s.k.

intäktssidan är emellertid inte heller uppmuntrande.

Datoriseringen av folkbokföringen kommer att innebära en

avsevärd koncentration av personuppgifter på ADB-medium. De

tilltänkta 24 skattemyndigheterna skall härvid jämföras med

de ca 1 400 pastorsexpeditioner som i dag ombesörjer

folkbokföringen. Riskerna från integritetssynpunkt är

uppenbara och har också påtalats av datainspektionen. De

kommersiella intressena att utnyttja de uppgifter som kan

utvinnas ur registren kommer att göra sig alltmer gällande

och också tillgodoses. En sammanvägd bedömning leder till

slutsatsen att den nu framlagda propositionen bör avslås av

riksdagen. Samtidigt bör regeringen ges till känna att

förberedelserna för införandet av reformen med folkbokföring

genom automatisk databehandling bör avbrytas.

Motion Sk27 tillstyrks i berörda delar.

dels att utskottet under moment 4 och moment 19 bort

hemställa

4. beträffande avslag på propositionen om lag om

folkbokföringsregister, m.m.

att riksdagen med godkännande av vad ovan anförts bifaller

motionerna 1990/91:Sk25 yrkande 1, 1990/91:Sk27 yrkandena 1

och 2 och 1990/91:Sk28 yrkande 1,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen avslår de vid proposition 1990/91:53 fogade

lagförslagen.

8. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom. 5)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser dels att den del av utskottets yttrande som på

s. 13 börjar med "Skatteutskottet ansluter" och slutar med

"behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar regeringens uppfattning att all löpande

folkbokföringsverksamhet skall skötas på lokal nivå. Däremot

vill utskottet betona vikten av att verksamheten med

folkbokföring hålls klart åtskild från skattekontorens

arbete i övrigt. Denna synpunkt, som också har framförts av

datainspektionen, har emellertid inte accepterats av

regeringen. Datainspektionen har i sitt remissyttrande över

delbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister

m.m. riktat kritik mot att det hos skattemyndigheterna på

länsnivå uppstår en sådan koncentration av

folkbokföringsuppgifter att detta inte är acceptabelt från

integritetssynpunkt. Inspektionen har därför förordat en

lösning som går ut på att ansvaret för folkbokföringen skall

ligga på särskilda, lokala folkbokföringsmyndigheter.

Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ge

regeringen till känna att folkbokföringsverksamheten bör

organiseras på det sätt som datainspektionen m.fl. har

angett. Motion Sk23 tillstyrks.

dels att utskottet under moment 5 bort hemställa

5. beträffande folkbokföringen i skatteförvaltningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om folkbokföringen i skatteförvaltningen.

9. ADB-stöd i folkbokföringen (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m),

Karl-Gösta Svenson (m) och Leif Olsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Med instämmande" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som sägs i motionen --

att

sårbarhets- och säkerhetsfrågorna i fråga om

folkbokföringsregistren borde ha klarats ut innan regeringen

presenterade ett förslag om registerlag för riksdagen. För

riksdagens ställningstagande till de olika delarna i

lagförslaget är det nödvändigt att ett underlag föreligger

även i fråga om dessa för registrets funktion helt avgörande

frågor. För att de negativa effekterna av bristen i

beslutsunderlag i möjligaste mån skall kunna motverkas bör

regeringen anmodas att till riksdagen återkomma med förslag

i denna del. Motion Sk26 tillstyrks i det nu behandlade

avseendet.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa

6. beträffande ADB-stöd i folkbokföringen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk26 yrkande

1 avslår proposition 1990/91:53 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om .

10. Inrättande av centralt referensregister

(mom. 7 och mom. 19 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser dels att den del av utskottets yttrande som på

s. 15 börjar med "Skatteutskottet finner" och slutar med

"ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det är nödvändigt att införa ett

nytt centralt referensregister. I dag finns redan centrala

register som bör kunna användas för det ändamål som det

centrala referensregistret föreslås ha. Enligt vad utskottet

har kunnat finna skulle det vara möjligt att för detta syfte

använda det centrala skatteregistret som -- via det s.k.

riksaviseringsbandet -- byggs upp genom uppgifter från de

nuvarande länsregistren inom folkbokföringen. Även det

förhållandet att regeringen nu föreslår vissa ändringar i

denna riktning i skatteregisterlagen (1980:343) talar för

att det centrala skatteregistret kan ersätta det föreslagna

referensregistret. Med hänsyn härtill och till att register

inte skall byggas upp annat än om de är oundgängligen

nödvändiga avstyrks förslaget om att ett centralt

referensregister skall inrättas, och tillstyrks motion Sk23

i nu berörd del.

dels att utskottet under moment 7 och moment 19 i

motsvarande del bort hemställa

7. beträffande inrättande av ett centralt

referensregister

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande

3 avslår proposition 1990/91:53 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser inrättande av

ett centralt referensregister

att riksdagen i fråga om det vid proposition 1990/91:53

fogade förslaget till lag om folkbokföringsregister gör de

ändringarna att 3 §, 5 § första stycket, 7 §, 10 § och 12 §

andra stycket utgår samt att i 1 § orden "och ett centralt

referensregister för hela landet" utgår.

11. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium

(mom. 11)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser dels att den del av utskottets yttrande som på

s. 17 börjar med "Inte heller" och slutar med "Sk27

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de frågor som har aktualiserats

i motion Sk27 har uppmärksammats av regeringen. Enligt

utskottets uppfattning kan det finnas skäl beträffande den

nu pågående försäljningen av uppgifter från personregister,

t. ex. från SPAR, att i första hand avvakta behandlingen av

proposition 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB.

I denna förordas en uppstramning i fråga om myndigheternas

försäljning av personuppgifter. Däremot anser utskottet att

de nya register som kommer att inrättas inte bör omfattas av

de regler och den praxis som i dag gäller för försäljning av

sådana uppgifter. I dessa fall bör alltså behandlingen av

den nu framlagda propositionen avvaktas.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på

ADB-medium m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Sk25 yrkande

4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på

proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av

registeruppgifter på ADB-medium.

12. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium

(mom. 11)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med

"Inte heller" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner att det finns fog för en kritisk

inställning till SPAR-registret såsom den kommer till

uttryck i motion Sk25. Detta register bygger på uppgifter

som har samlats in för helt andra ändamål än försäljning.

Med sin mängd av olika uppgifter som kan användas i olika

sammanställningar, såväl förutsedda som icke förutsedda, är

SPAR-registret ett av de mer integritetskänsliga registren i

Sverige. Härtill kommer att registret omfattar i princip

hela befolkningen. Köpare av uppgifterna är bl.a företag som

sysslar med direktreklamverksamhet. Enligt utskottets

uppfattning saknas skäl för staten att bedriva denna typ av

kommersiell verksamhet. En nedläggning av SPAR-registret

till den del som inte omfattas av uppdatering av adresser

till myndigheter bör därför snarast genomföras. Likaså bör

statens person- och adressnämnd, som är huvudman för

registret, avvecklas. Utskottet föreslår att riksdagen

beslutar i enlighet med vad som nu har uttalats. Genom ett

beslut av denna innebörd blir motionen tillgodosedd i berörd

del.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på

ADB-medium m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande

4, med anledning av motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med

avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande

av registeruppgifter på ADB-medium.

13. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium

(mom. 11)

Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av

utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Inte heller"

och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill starkt understryka att folkbokföringens

olika register inte i något sammanhang bör komma till

användning för kommersiellt bruk. Dessvärre ger den nu

föreslagna organisationen ökade möjligheter till massuttag,

bl.a. för direktreklamändamål. Denna negativa effekt av

centraliseringen måste motverkas genom att datalagen ändras

så att försäljning av personuppgifter från

folkbokföringsregister inte tillåts. Regeringen bör anmodas

att lägga fram ett förslag till riksdagen av denna innebörd.

Utskottet tillstyrker motion Sk27 i berört avseende.

dels att utskottet under moment 11 bort hemställa

11. beträffande utlämnande av registeruppgifter på

ADB-medium m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk25 yrkande

4 och motion 1990/91:Sk27 yrkande 6 och med avslag på

proposition 1990/91:53 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om utlämnande av

registeruppgifter på ADB-medium.

14. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anser dels att utskottets yttrande i fråga om översyn

av sekretesskyddet bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör folkbokföringssekretessen

förstärkas. Folkbokföringen i den nya organisationen skall

hanteras av de lokala skattekontoren, vilket innebär en risk

för sammanblandning av folkbokföringsverksamheten och

skatteförvaltningen. Samtidigt är sekretessen starkare på

skatteområdet än på folkbokföringsområdet. Utskottet

föreslår därför att riksdagen anmodar regeringen att

ombesörja en snabb översyn av sekretesskyddet inom

folkbokföringen i enlighet med vad som här har anförts.

Motion Sk23 tillstyrks i berörd del.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande översyn av sekretesskyddet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om översyn av sekretesskyddet.

15. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser dels

att utskottets yttrande i fråga om översyn av

sekretesskyddet bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det förslag om en översyn av

sekretesskyddet i folkbokföringen som återfinns i motion

Sk23 välmotiverat. Den ändrade organisationen kommer att

medföra avsevärda svagheter i den enskildes skydd mot

otillbörligt intrång i integriteten, inte minst genom den

centralisering som det nya systemet innebär. Även den

osäkerhet som råder när det gäller graden av organisatorisk

åtskillnad mellan folkbokföringen och skatteområdet inom

skatteförvaltningen och effekterna härav på sekretessen ger

anledning till särskild uppmärksamhet. Regeringen bör

föranstalta om en skyndsam översyn i dessa frågor. Motion

Sk23 tillstyrks i denna del.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande översyn av sekretesskyddet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om översyn av sekretesskyddet.

16. Översyn av sekretesskyddet (mom. 14)

Gösta Lyngå (mp) anser dels att utskottets yttrande

i fråga om översyn av sekretesskyddet bort ha följande

lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som har förts fram i

motion Sk23 rörande sekretesskyddet. I ett flertal avseenden

råder ännu ovisshet hur den planerade omorganisationen och

lagstiftningen inverkar på skyddet mot otillbörligt intrång

i den enskildes integritet. Därför bör en utredning

tillsättas för att snarast möjligt få en överblick av

konsekvenserna och föreslå de åtgärder som behövs för att

skyddet skall stärkas.

Genom ett beslut av riksdagen med denna inriktning blir

motion Sk23 tillgodosedd i berörd del.

dels att utskottet under moment 14 bort hemställa

14. beträffande översyn av sekretesskkyddet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk23 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om översyn av sekretesskyddet.

17. Särskild sekretessprövning (mom. 15)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser dels

att utskottets yttrande i fråga om särskild

sekretessprövning bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som ligger till grund för

motion Sk26, nämligen att behovet av skydd för personer som

är förföljda eller på annat sätt behöver skydd inte får

underskattas. Synpunkter av denna innebörd har också förts

fram i regeringsdeklarationen. Genom ett uttalande av

riksdagen i nu berört avseende blir motionsyrkandet

tillgodosett.

dels att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande särskild sekretessprövning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk26 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om särskild sekretessprövnng.

18. Ikraftträdande (mom. 16)

Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av

utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Enligt

skatteutskottets" och slutar med "propositionen tillstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i förslaget i motion Sk27 om att

genomförandet av folkbokföringsreformen borde uppskjutas.

Det förhastade riksdagsbeslutet är bara en anledning. En

annan gäller det budgetmässiga läget; ett par hundra

miljoner skulle kunna sparas årligen. Ett tredje skäl är att

förberedelsearbetet inte ligger tillräckligt långt framme

för att man skall kunna garantera att systemet får en bra

start; varken rekrytering av personal eller datorinköp är

avklarade när endast några månader återstår. Utskottet

föreslår därför att riksdagen beslutar att uppskjuta

ikraftträdandet av reformen. Motionen tillstyrks alltså.

dels att utskottet under moment 16 bort hemställa

16. beträffande ikraftträdande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk27 yrkande

4 och med avslag på proposition 1990/91:53 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ikraftträdandet.

19. Lägesredovisning av folkbokföringsreformen (mom. 17)

Gösta Lyngå (mp) anser dels att den del av

utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Skatteutskottet

finner" och slutar med "Sk27 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen som kommer till

uttryck i motion Sk27 om behovet av en lägesredovisning av

den nu planerade folkbokföringsreformen. En sådan avstämning

är desto mer angelägen mot bakgrund av att propositionens

förslag på ett flertal punkter präglas av betydande

osäkerhet i fråga om effekterna. Detta gäller såväl i

samband med förberedelsearbetet som på längre sikt.

Riksdagen bör hos regeringen begära en fullständig

lägesredovisning av reformen. Motionen tillstyrks med vad nu

har sagts.

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa

17. beträffande lägesredovisning av

folkbokföringsreformen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Sk27 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om lägesredovisning av folkbokföringsreformen.

Särskilda yttranden

1. Huvudmannaskap (mom. 1)

Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m)

anför:

Vi instämmer i de synpunkter på huvudmannaskap för

folkbokföringen som kommer till uttryck i de behandlade

motionerna. Moderata samlingspartiet yrkade år 1987 avslag

på förslaget om en organisationsförändring och har härefter

vid upprepade tillfällen återkommit till detta. Emellertid

är de grundläggande besluten i denna fråga redan fattade av

riksdagen, vilket är ett faktum som vi får böja oss för med

hänsyn till det snara ikraftträdandet. Samtidigt anser vi

att det är viktigt att i det nu aktuella sammanhanget påpeka

de svagheter som finns i den framlagda propositionen. Dessa

har också blivit belysta av konstitutionsutskottet i dess

yttrande i ämnet till skatteutskottet. Vi vill bl.a. peka på

frågorna om registeransvar och sökbegrepp men även på de

angelägna sekretessfrågorna i övrigt. I dessa fall har

konstitutionsutskottet fäst uppmärksamheten på den stora

osäkerhet som gäller. Vi anser att propositionen borde

omarbetas på väsentliga punkter och åtekommer senare i denna

fråga.

2. Pastorsexpeditionernas medverkan (mom. 2)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vi vill erinra om att centerpartiet vid riksdagens

ställningstagande år 1987 i principfrågan om

folkbokföringens organisation tog avstånd från förslaget om

en förändring. Det bärande skälet var att det vid detta

tillfälle inte fanns ett fullgott beslutsunderlag. Detta

gällde exempelvis servicefrågan liksom även frågorna om

sekretess och sysselsättning. Efter denna tidpunkt har

centerpartiet vid återkommande tillfällen haft anledning att

upprepa sina argument. Inte heller nu finner vi att våra

frågor har blivit tillfredsställande besvarade. Vi har

därför i vår motion Sk28 yrkat att principbeslutet skall

rivas upp men också yrkat avslag på den nu framlagda

propositionen. Till följd av dessa yrkanden av mer

övergripande slag har vi avstått från att kommentera och

yrka på enskilda delar i propositionen. Dock vill vi i ett

särskilt yttrande beröra frågan om pastorsexpeditionernas

medverkan i det framtida folkbokföringen. I likhet med vad

som sägs i motion Sk23 anser vi att man i stället för den nu

föreslagna ordningen borde pröva möjligheten att låta

pastorsexpeditionerna svara för de uppgifter som är tänkta

att läggas på de allmänna försäkringskassorna.

3. Utökad medverkan från försäkringskassorna i

folkbokföringsverksamheten (mom. 3)

Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anför:

Vi vill erinra om vad skatteutskottet har uttalat om de

allmänna försäkringskassornas uppgifter i folkbokföringen i

samband med tidigare behandling av denna fråga. Detta har

också berörts i motion Sk29. Vi ansluter oss till de

synpunkter som där förs fram i fråga om regeringsförslagets

effekter på servicenivån. I motionen antyds också vilka

alternativa möjligheter som står till buds för att det

angelägna intresset av god service i folkbokföringsärenden

skall kunna tillgodses. Vi anser att dessa förslag är väl

värda att beakta.

4. Folkbokföringen i skatteförvaltningen (mom 5.)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vad som i motion Sk23 sägs om de ännu olösta frågorna om

folkbokföringens inordnande i skatteförvaltningen förtjänar

enligt vår mening att ytterligare bli belysta. Av

propositionen framgår inte tillräckligt klart hur

integritetsskyddet skall ordnas i detta avseende. För det

fortsatta förtroendet för handläggningen av

folkbokföringsärenden bör en tydlig gräns upprätthållas

gentemot det skatteadministrativa området. Med hänsyn till

den markering i frågan som skatteutskottet har gjort anser

vi emellertid att något särskilt yrkande i denna del inte

behövs.

5. Inrättande av ett centralt referensregister (mom. 7)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Vi anser inte att motiven för att ett särskilt

referensregister skall inrättas har blivit tillräckligt

utvecklade i propositionen. I likhet med vad som sägs i

motion Sk23 anser vi att andra centrala register borde kunna

fylla samma funktion. Regeringen borde ha utrett denna fråga

närmare innan förslaget lades fram för riksdagen.

6. Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m.m.

(mom. 11)

Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anför:

Genom den nya organisationen av folkbokföringen kommer

förutsättningarna att ändras när det gäller möjligheterna

till utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium. Det

kommersiella utnyttjande av personregistret kan öka.

Härigenom riskerar integritetsskyddet att urholkas. Vi delar

de farhågor i detta avseende som kommer till uttryck i

motionerna Sk25 och Sk27. Det är enligt vår uppfattning av

största vikt att dessa frågor ägnas särskild uppmärksamhet.

Konstitutionsutskottets yttrande

1990/91:KU4y

Bilaga 1

Lag om folkbokföringsregister, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet

tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:53 om lag

om folkbokföringsregister, m.m. samt motioner som väckts med

anledning av propositionen. Konstitutionsutskottet begränsar

sitt yttrande till att gälla dels frågan om ordningen för

lagstiftningen på området, dels data- och sekretessfrågorna.

Sådana frågor tas upp i fem av motionerna. I motion Sk23 av

Bo Lundgren m.fl. (m) begärs att propositionen avslås i vad

avser införandet av ett centralt referensregister inom

folkbokföringen. Vidare understryks det angelägna i att

folkbokföringsverksamheten hålls klart avskild från

skattekontorens arbete i övrigt. Slutligen framhålls i denna

motion behovet av en förstärkning av

folkbokföringssekretessen.

I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hemställs att

riksdagen avslår propositionen och att frågan om registerlag

prövas först i samband med de materiella reglerna för den

framtida folkbokföringen. I andra hand yrkas i motionen att

riksskatteverket inte skall ges registeransvar för det

centrala folkbokföringsregistret, att medborgarskap inte

skall tillåtas som sökbegrepp samt att riksdagen skall

besluta lägga ned den kommersiella delen av statens person-

och adressuppgifter (SPAR) liksom statens person- och

adressregisternämnd. Också motion Sk27 av Kjell Dahlström

m.fl. (mp) vänder sig mot försäljning av personuppgifter, i

detta fall från folkbokföringsregister. I motion Sk26 av

Margitta Edgren (fp) framförs att regeringen snarast bör

återkomma till riksdagen med förslag om lösning av

sårbarhets- och säkerhetsfrågorna. Motionen vänder sig

vidare mot att postadress alltid skall förekomma i

folkbokföringsregistret och mot att särskild

sekretessprövning -- "hemligstämpling" -- i propositionen

anses vara en fråga av endast teknisk-administrativ art.

I motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson

(båda s) begärs en ökad tillgänglighet mellan registren i de

olika skattekontoren inom samma skattemyndighet. Den

föreslagna ordningen där en sådan s.k. terminalåtkomst inte

tillåts är enligt motionärerna orationell och ineffektiv.

1. Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen

Bakgrund

Principbeslutet om ny organisation för folkbokföringen

fr.o.m. den 1 juli 1991 fattades av riksdagen hösten 1987.

Huvuddragen i den föreslagna datoriseringen av

folkbokföringen har varit föremål för riksdagens bedömning i

samband med behandlingen av årets kompletteringsproposition

(prop. 1989/90:150, SkU33). Riksdagen beslutade i enlighet

med regeringens förslag och anvisade medel för genomförandet

av reformen, bl.a. vad gäller datoriseringen.

Organisationskommittén för folkbokföringen påbörjade i

februari 1988 sitt arbete med att utarbeta förslag till

genomförande av den nya organisationen. I februari 1990 lade

organisationskommittén fram betänkandet (SOU 1990:18) Lag om

folkbokföringsregister m.m. Ett par månader tidigare, den 21

december 1989, hade 1983 års folkbokföringskommitté, som

arbetade med en ny folkbokföringslag, genom tilläggsdirektiv

fått i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder

som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan söka

rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller

trakasserier. Folkbokföringskommitténs betänkande (SOU

1990:50) Ny folkbokföringslag lades sedan fram i maj 1990,

tre månader efter organisationskommitténs förslag om

folkbokföringsregister. Folkbokföringskommitténs betänkande

har varit föremål för remissbehandling till början av hösten

1990 och bereds för närvarande i finansdepartementet.

Motionen

I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) hävdas att

förslagen har lagts fram för riksdagen i fel ordning.

Föreskrifterna i en registerlag måste enligt motionen

naturligtvis styras av de materiella bestämmelserna om

verksamheten och dess organisation. Det finns som

datainspektionen framhållit svårigheter förknippade med att

ta ställning till lagregleringen av registerfrågorna först

och den materiella regleringen av folkbokföringsverksamheten

senare.

Konstitutionsutskottets bedömning

Riksdagens principbeslut 1987 innebär att den nya

folkbokföringsorganisationen skall genomföras den 1 juli

1991. Uppbyggnaden av ADB-stöd för

folkbokföringsverksamheten förutsätter att registerlag för

folkbokföringen antas så tidigt att det finns möjligheter

att bygga upp det ADB-system som lagen kräver. Enligt

konstitutionsutskottets mening hade det självfallet varit

att föredra om folkbokföringslagen kunnat behandlas

samtidigt med folkbokföringsregisterlagen.

Folkbokföringskommitténs arbete kunde dock inte slutföras

förrän tre månader efter det att organisationskommitténs

betänkande lades fram, vilket medfört att det brustit i den

tidsmässiga samordningen. Detta bör emellertid enligt

konstitutionsutskottets mening inte få medföra att

tidpunkten för omorganisationen förläggs senare än riksdagen

bestämde 1987. Konstitutionsutskottet avstyrker motion Sk25

yrkande 1.

2. Centralt referensregister

Propositionen

Enligt 1 § förslaget till folkbokföringsregisterlag skall

för vissa ändamål med hjälp av automatisk databehandling

föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt

skattekontors verksamhetsområde och ett centralt

referensregister för hela landet. Det centrala

referensregistret får användas för handläggning av

folkbokföringsärenden som enligt folkbokföringslagen eller

annan lag eller förordning prövas av skattemyndigheten, för

framställning av personbevis och andra registerutdrag, för

uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för

förvaring hos statliga arkivmyndigheter och för planering

och tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Riksskatteverket

är enligt 5§ i förslaget registeransvarigt för det

centrala referensregistret, och skattemyndigheten i länet är

ansvarig för uppgifter i detta register som avser en person

som är eller senast har varit folkbokförd inom myndighetens

verksamhetsområde eller som av myndigheten tilldelats

personnummer utan att vara folkbokförd i Sverige.

I propositionen framhålls att förutsättningarna för

inrättande och förandet av ett centralt register hänger nära

samman med frågan om terminalåtkomsten till det lokala

registret inom de olika skattekontorens verksamhetsområde.

Eftersom terminalåtkomst mellan de olika skattekontorens

register inte tillåts i förslaget måste ett lokalt register

kompletteras med ett register utan den snäva geografiska

avgränsningen. Det behövs enligt propositionen ett centralt

register med vissa grundläggande referensuppgifter som alla

folkbokföringsmyndigheter har tillgång till för att ett

ärende som berör mer än ett lokalt skattekontor skall kunna

handläggas så smidigt som möjligt och på ett riktigt sätt.

Bl.a. måste dubbelregistrering självfallet kunna undvikas.

Referensregistret skall enligt propositionen användas för

att lokalisera personer som är folkbokförda utanför

skattekontorets verksamhetsområde, t.ex. när meddelande om

flyttning kommer in. Med hjälp av ett register som omfattar

hela befolkningen kan man få upplysning om nuvarande

folkbokföringsort och hos det aktuella skattekontoret

inhämta de uppgifter som behövs för att pröva den väckta

folkbokföringsfrågan. Referensregistret behövs också vid

tilldelning av personnummer. Det nuvarande centrala

personnummerregistret avses inom några år ersättas av ett

system med personnummertilldelning ur det centrala

referensregistret.

-- I sammanhanget kan nämnas att ett delat registeransvar

tillämpas enligt både skatteregisterlagen (1980:343) och

utsökningsregisterlagen (1986:617).

Motionerna

Enligt motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det inte

nödvändigt att införa ett nytt centralt referensregister,

eftersom det redan i dag finns centrala register som kan

användas för det aktuella ändamålet och det inte är

oundgängligen nödvändigt att bygga upp ett nytt register

(yrkande3). I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp)

framhålls att riksskatteverkets uppgifter att hålla tillsyn

över och planera folkbokföringsverksamheten inte bör få

medföra att verket kan påverka uppgifterna i registret.

Enligt motionärerna överensstämmer inte förslaget om

riksskatteverkets registeransvar med datalagens bestämmelser

(yrkande2).

Konstitutionsutskottets bedömning

I propositionen framhålls att integritetsskäl talar för

att åtkomsten till ett lokalt register inte skall bli vidare

än vad som behövs med hänsyn till den verksamhet för vilken

registret förs. Med denna begränsning behövs komplettering

genom ett centralt register som innehåller uppgifter om

personnummer och namn och eventuell avregistrering samt

hänvisning till aktuellt lokalt register. Det centrala

referensregistret som således innehåller endast ett fåtal

slag av personuppgifter ger möjlighet att tillgodose högt

ställda integritetskrav när det gäller de lokala registren.

Andra centrala register t.ex. det centrala skatteregistret

hämtar uppgifter från folkbokföringen och kan således inte

direkt ersätta det centrala referensregistret.

Konstitutionsutskottet anser mot denna bakgrund att

propositionen i denna del bör tillstyrkas och motion Sk23

yrkande3 avstyrkas.

Förfoganderätten till ett personregister, dvs. rätten att

påverka registrets innehåll och överföra detta till läsbar

form, är tillsammans med dess ändamål avgörande för vem som

skall ansvara för registret i datalagens mening. Den som

förfogar över ett personregister anses som registeransvarig

enligt datalagen och har vissa skyldigheter när det gäller

rättelser och kompletteringar. Riksskatteverket skall

använda det centrala referensregistret för planering och

tillsyn av folkbokföringsverksamheten. Enligt propositionen

dröjer det några år innan det blir aktuellt med

personnummertilldelning från det centrala referensregistret.

Dessförinnan kan verket enligt utskottets mening inte anses

förfoga över registret. Det bör därför, som i andra hand

förordas i motion Sk25 yrkande2, för närvarande inte

föreskrivas något registeransvar för riksskatteverket.

Konstitutionsutskottet förutsätter emellertid att frågan

senare omprövas, om det blir aktuellt med riksskatteverkets

medverkan i tilldelningen av personnummer från det centrala

referensregistret. Enligt konstitutionsutskottets mening bör

således motionsyrkandet bifallas och 5§ första stycket i

förslaget till lag om folkbokföringsregister utgå.

3. Tillgängligheten till folkbokföringsregistren

Propositionen

Folkbokföringsverksamheten i skatteförvaltningens regi bör

i enlighet med riksdagens principbeslut skötas på lokal

nivå. Datainspektionen hade i sitt remissyttrande över

utredningsbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om

folkbokföringsregister, m.m. framfört att en koncentration

av folkbokföringsuppgifter till länets skattemyndighet inte

var acceptabel från integritetssynpunkt. Datainspektionen

förordade därför i stället att ansvaret för folkbokföringen

skulle ligga på särskilda lokala folkbokföringsmyndigheter.

I propositionen föreslås ett annat sätt att komma till rätta

med problemet med alltför stor koncentration av

personuppgifter. Innehållet i ett lokalt

folkbokföringsregister skall enligt förslaget endast kunna

påverkas hos det lokala skattekontor för vars verksamhet

registret förs. Att registeransvaret enligt datalagen

kopplas till myndighetsbegreppet och alltså skall vila på

skattemyndigheten innebär enligt propositionen inte att

övriga lokala skattekontor eller andra organisatoriska

enheter inom skattemyndigheten behöver ha terminalåtkomst

till registren. Vid en avvägning mellan rationell verksamhet

och risken för otillbörligt intrång i den registrerades

integritet som terminalåtkomst kan medföra har föredragande

statsrådet funnit det naturligt att det införs sådana

begränsningar att endast ett lokalt skattekontor har

terminalåtkomst till uppgifter i det register som avser

kontorets verksamhetsområde. Datainspektionen har i sitt

yttrande enligt 2a§ datalagen från integritetssynpunkt

inte funnit skäl rikta kritik mot att denna ordning införs i

stället för den av inspektionen tidigare förordade lösningen

med självständiga lokala folkbokföringsmyndigheter.

Motionerna

I motion Sk22 av Inger Hestvik och Inga-Britt Johansson

(bådas) begärs ökad terminalåtkomst så att registren kan

nås mellan de lokala kontoren inom en skattemyndighet. En

begränsning av terminalåtkomsten i enlighet med förslaget

innebär att de olika kontoren inte kan hjälpa varandra och

att resursutnyttjandet blir ineffektivt och orationellt.

Motionärerna understryker också det förhållandet att det är

skattemyndigheten för länet som i förslaget, i enlighet med

datalagen, ges registeransvar och att ansvaret inte är

uppdelat på kontor. En motsatt inställning framförs i motion

Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m), som understryker vikten av

att verksamheten med folkbokföring hålls klart åtskild från

skattekontorens arbete i övrigt. Motionärerna hänvisar till

datainspektionens ställningstagande.

Konstitutionsutskottets bedömning

Som framhålls i propositionen måste kravet på en effektiv

och rationell verksamhet vägas mot risken för otillbörligt

intrång i de registrerades integritet. Utan begränsning i

terminalåtkomst riskerar man en onödig spridning av

uppgifter i registret, inte minst genom att uppgifterna blir

tillgängliga för allmänheten hos varje skattekontor i länet.

Om däremot folkbokföringsverksamheten helt avskiljs från

skattekontorens verksamhet i övrigt skulle detta troligtvis

vara till nackdel från effektivitetssynpunkt.

Datainspektionens ursprungliga ställningstagande till förmån

för särskilda lokala folkbokföringsmyndigheter byggde på att

alternativet innebar en alltför stor koncentration av

personuppgifter till länets skattemyndighet. I det nu

framlagda förslaget föreslås sådana begränsningar i

terminalåtkomsten att syftet med datainspektionens förslag

måste anses tillgodosett. Inspektionen har inte heller i

sitt yttrande enligt 2a§ datalagen från

integritetssynpunkt haft några invändningar mot förslaget.

Med hänsyn till vad nyss sagts innebär propositionens

förslag enligt konstitutionsutskottets mening att behovet av

integritet för den enskilde och kravet på rationalitet och

effektivitet fått en väl avvägd lösning.

Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionens förslag

och avstyrker motionerna Sk22 och Sk23 yrkande1.

Konstitutionsutskottet vill emellertid framhålla att det

föreligger en osäkerhet kring de praktiska konsekvenserna av

att folkbokföringen och beskattningen betraktas som skilda

verksamhetsgrenar oavsett om de ingår i samma

organisatoriska enhet. Mot bakgrund av detta förhållande

förutsätter konstitutionsutskottet att frågan följs med

största uppmärksamhet inom regeringskansliet.

4. Registerinnehåll, sökbegrepp och

folkbokföringssekretess

Propositionen

Registerändamålet för de lokala folkbokföringsregistren

anges i 2§ förslaget till lag om folkbokföringsregister.

Ett sådant register får bl.a. användas för samordnad

registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska

personer och andra folkbokföringsuppgifter. Registret får

också användas för handläggning av folkbokföringsärenden och

för framställning av personbevis och för tillhandahållande

av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behöver för att

fullgöra sin verksamhet. Enligt 6§ i förslaget får

registret bl.a. innehålla uppgift om adress. Av

propositionens specialmotivering framgår att både bostads-

och postadress avses.

I propositionen föreslås som sökbegrepp i ett lokalt

folkbokföringsregister endast personnummer, namn, adress,

folkbokföringsort, folkbokföringsfastighet och folkbokföring

under särskild rubrik, medborgarskap, civilstånd och -- med

undantag för uppgift om adoptionsförhållande -- uppgift om

familjerättsligt samband. Datainspektionen har framhållit

att avgörande för vilket sökbegrepp som bör få användas bör

vara det behov som föreligger med hänsyn till

folkbokföringsverksamheten men har endast haft invändningar

mot förslaget om registerinnehåll och sökbegrepp när det

gäller adressuppgift.

Skälet till att medborgarskap föreslagits som sökbegrepp

är att utländsk medborgarskapslagstiftning och bestämmandet

av utländska medborgarskap ofta vållar svårigheter. För att

kunna göra efterhandskontroller i dessa ärenden skulle det

enligt propositionen vara en fördel om medborgarskap får

användas som sökbegrepp. Vidare framhålls att ett sådant

sökbegrepp är värdefullt för kommuner, som i sin verksamhet

har behov av uppgifter om t.ex. vilka olika invandrargrupper

som finns företrädda i en kommun. Uppgifterna används också

av riksskatteverket och av politiska partier för

distribution av valinformation på främmande språk. I

propositionen hänvisas till att sekretesslagen ger ett

visst skydd mot missbruk av folkbokföringsuppgifter. Enligt

7kap. 15§ sekretesslagen gäller sekretess i bl.a.

folkbokföringsverksamheten för uppgift om enskilds

personliga förhållanden i de fall det finns särskild

anledning att anta att den enskilde eller honom närstående

lider men av att uppgiften röjs.

Motionen

I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp), som hänvisar till

datainspektionens yttrande, framhålls att uppgift om

postadress inte bör finnas i registret eftersom den inte är

oundgängligen nödvändig för folkbokföringen (yrkande3). I

motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) framhålls att det

i och för sig berättigade intresset för kommuner m.fl. att

kunna söka på medborgarskap måste vika till förmån för

skyddet för de utländska medborgarnas integritet.

Motionärerna hänvisar till att folkbokföringssekretessen är

för svag för att detta sökbegrepp skall få användas

(yrkande3). Folkbokföringssekretessen tas också upp i

motion Sk23 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionärerna anser att

sekretesskyddet för folkbokföringen i allmänhet i dag är för

svagt och bör bli föremål för en översyn (yrkande4). I

motion Sk26 framhålls att särskild sekretessprövning inte

endast är en teknisk-administrativ fråga eftersom det kan

gälla kvinnor som behöver skydda sin identitet på grund av

förföljelse (yrkande4).

Konstitutionsutskottets bedömning

Uppgift om postadress faller enligt

konstitutionsutskottets mening inom ramen för

registerändamålet. Det finns uppenbarligen i de flesta fall

för bl.a. de enskilda berörda ett stort värde i att den

faktiska postadressen finns i registret.

Konstitutionsutskottet tillstyrker propositionen i denna del

och avstyrker motion Sk26 yrkande3.

Konstitutionsutskottet delar däremot inte propositionens

ståndpunkt i fråga om det berättigade i behovet av att kunna

söka på medborgarskap i folkbokföringsregistret. De skäl som

anförts i propositionen för att införa ett sådant sökbegrepp

väger enligt konstitutionsutskottets mening inte

tillräckligt tungt med hänsyn till den enskildes

integritetsintresse. Konstitutionsutskottet vill i

sammanhanget hänvisa till att invandrarverket har andra

möjligheter att tillgå än folkbokföringsregistret när det

gäller att säkerställa att invandrare och flyktingar skall

få del av verkets information om deras rättigheter enligt

lag. Konstitutionsutskottet anser således att medborgarskap

inte bör få användas som sökbegrepp i lokalt

folkbokföringsregister och tillstyrker följaktligen motion

Sk25 yrkande3.

Vad gäller frågan om förstärkt folkbokföringssekretess

anser konstitutionsutskottet att bestämmelsen i 7 kap. 15§

sekretesslagen är ägnad att tillgodose den enskildes behov

av integritet och möjliggöra att vissa personuppgifter är

tillgängliga för myndigheter och andra. Det bör framhållas

att ett omvänt skaderekvisit med presumtion för sekretess

skulle ge som huvudregel att folkbokföringsuppgifterna

skulle hållas hemliga. Konstitutionsutskottet får erinra om

att organisationskommittén för folkbokföringen i sitt

betänkande (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m.

anser att en sådan ordning ter sig som alltför omvälvande.

Gällande bestämmelser ger också möjlighet att hemlighålla

både känsliga uppgifter och uppgifter som normalt är

harmlösa men av särskild anledning, exempelvis risk för

personförföljelse, ändå behöver skyddas. Med hänsyn härtill

och till att frågan nyligen utretts av

organisationskommittén avstyrker konstitutionsutskottet

yrkande4 i motion Sk23 om översyn av lagstiftningen i

syfte att förstärka folkbokföringssekretessen.

En fördel från integritetssynpunkt är bestämmelsen i

förslagets 8§ om att registret får innehålla bl.a.

tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att

tillgodose registrets ändamål. Med sådana uppgifter avses

bl.a. uppgift om särskild sekretessprövning. Det är då fråga

om en upplysning eller spärr som ett observandum om att det

finns anledning att vara särskilt försiktig vid prövning av

utlämnande av uppgift ur registret. Själva

sekretessprövningen skall göras för varje tillfälle

uppgiften begärs utlämnad. Av propositionen framgår inte

annat än att upplysningen och spärren i fråga skall räknas

till kategorin tekniska och administrativa uppgifter. Enligt

konstitutionsutskottets mening saknas skäl vidta någon

särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av

motionsyrkandet. Motion Sk26 yrkande4 avstyrks.

5. Sårbarhets- och säkerhetsfrågorna

Propositionen

I propositionen understryks att det är särskilt viktigt

att ADB-stödet för folkbokföringen utformas så att

säkerhetsaspekterna blir beaktade på ett fullt

tillfredsställande sätt, både när det gäller normala

förhållanden och under beredskap. Inom riksskatteverket

pågår ett arbete med säkerhetsanalyser. Rutiner tas fram för

att verksamheten skall kunna skötas även vid störningar i

ADB-driften. Arbetet sker i enlighet med riktlinjerna i

förordningen (1989:29) om säkerhetsanalyser av statliga

myndigheters ADB-system och skall vara klart till

driftsstarten den 1 juli 1991. Enligt förordningen skall

göras säkerhetsanalyser av de ADB-system som är av väsentlig

betydelse för egen eller andras verksamhet. I analyserna

skall riskerna för störning av ADB-systemen identifieras och

värderas. I anslutning till sina analyser skall berörda

myndigheter utarbeta en plan för de säkerhetsåtgärder som

behövs. Arbetet skall ske i nära kontakt med statskontoret.

Motionen

I motion Sk26 av Margitta Edgren (fp) yrkande 1 begärs att

riksdagen beslutar att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag till lösning av sårbarhets- och

säkerhetsfrågorna. Frågorna borde enligt motionären ha lösts

innan det aktuella lagförslaget presenterats för riksdagen.

De viktiga sårbarhets- och säkerhetsfrågorna borde

diskuteras parallellt med lagförslaget.

Konstitutionsutskottets bedömning

Som framgår av propositionen bedrivs inom riksskatteverket

ett omfattande arbete för att ADB-stödet för folkbokföringen

skall utformas så att säkerhetsaspekterna blir beaktade på

ett fullt tillfredsställande sätt. Konstitutionsutskottet,

som förutsätter att frågan följs med uppmärksamhet inom

regeringskansliet, anser inte att det finns anledning för

riksdagen att vidta en sådan åtgärd som förordas i motion

Sk26 yrkande 1.

6. Försäljning av personuppgifter

Motionerna

I motion Sk25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) yrkande 4

framhålls att riksdagen omgående bör kunna fatta beslut om

att lägga ned SPAR-registret. Det finns enligt motionärerna

inga skäl för staten att syssla med kommersiell försäljning

av personuppgifter. Privata företag har enligt datalagen

inte möjlighet att bygga upp motsvarande register. I motion

Sk27 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) begärs förslag till

ändring av datalagen med innebörden att försäljning av

personuppgifter från folkbokföringsregister ej tillåts

(yrkande6).

Konstitutionsutskottets bedömning

Lagförslag om offentlighet, integritet och ADB har nyligen

granskats av lagrådet. I lagrådsremissen förordas en

uppstramning i fråga om myndigheters försäljning av

personuppgifter. Enligt konstitutionsutskottets mening bör

propositionen inte föregripas. Konstitutionsutskottet

avstyrker motionerna Sk25 yrkande4 och Sk27 yrkande6.

Stockholm den 29 november 1990

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Kurt

Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö

(c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s),

Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bo Hammar

(v), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s), Rosa-Lill

Wåhlstedt (s), Ingegerd Sahlström (s), Hugo Andersson (c)

och Conny Fredriksson (s).

Avvikande meningar

1. Ordningen för lagstiftningen om folkbokföringen

Birgit Friggebo och Ylva Annerstedt (båda fp) anser att

den del av utskottets yttrande i avsnittet Ordningen för

lagstiftningen om folkbokföringen som rubriceras

Konstitutionsutskottets bedömning bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottet delar den bedömning som

datainspektionen gjort i fråga om de svårigheter som är

förknippade med att ta ställning till lagregleringen av

registerfrågorna först och den materiella regleringen av

folkbokföringsverksamheten först senare. Föreskrifterna i en

registerlag måste naturligtvis styras av de materiella

bestämmelserna om verksamheten och dess organisation. Enligt

konstitutionsutskottets mening bör således riksdagen inte

fatta beslut om registerlag innan ny folkbokföringslag

förelagts riksdagen. Propositionen bör följaktligen avslås

och motion Sk25 yrkande1 bifallas.

2. Centralt referensregister

Anders Björck, Hans Nyhage och Elisabeth Fleetwood (alla

m) anser att den del av konstitutionsutskottets yttrande i

avsnittet Centralt referensregister under rubriken

Konstitutionsutskottets bedömning som börjar med "I

propositionen" och slutar med "3 avstyrkas" bort ha följande

lydelse:

I propositionen föreslås, förutom lokala register för

folkbokföring, att ett centralt referensregister skall

finnas och föras med hjälp av automatisk databehandling. Det

centrala referensregistret avses vara en stödfunktion till

de lokala registren för att ge möjlighet att ta reda på var

uppgifter om en person finns.

Enligt konstitutionsutskottets mening är det inte

nödvändigt att på detta sätt införa ytterligare ett centralt

referensregister. Redan i dag finns det centrala register

som bör kunna användas för det syfte som redovisats för

centrala referensregistret. Konstitutionsutskottet, som vill

understryka att register inte bör byggas upp annat än om de

är oundgängligen nödvändiga, avstyrker propositionen i den

del som avser centralt referensregister. Motion Sk23

yrkande3 tillstyrks följaktligen.

3. Sökbegrepp

Olle Svensson, Kurt Ove Johansson, Sture Thun, Sören

Lekberg, Ulla Pettersson, Rosa-Lill Wåhlstedt, Ingegerd

Sahlström och Conny Fredriksson (alla s) anser att den del

av konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet

Registerinnehåll, sökbegrepp och folkbokföringssekretess

som börjar med "Konstitutionsutskottet delar" och slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Konstitutionsutskottet delar propositionens ståndpunkt att

det finns ett berättigat behov av att kunna söka på

medborgarskap i folkbokföringsregistret. Nämnas kan att

riksdagen anslagit medel för information till invandrare

inför de kommunala valen (se 1989/90:KU38). Det är då fråga

om information som är riktad med hänsyn till olika språk,

och folkbokföringens uppgifter om medborgarskap har därvid

varit av avgörande betydelse. I sammanhanget vill

konstitutionsutskottet också hänvisa till att statens

invandrarverk använt sig av folkbokföringens uppgifter om

medborgarskap för riktad information till olika

invandrargrupper om rättigheter och skyldigheter i Sverige.

Konstitutionsutskottet vill också erinra om att

sekretesslagen ger möjlighet att vägra lämna ut uppgifter

bl.a. om ett utlämnande skulle vara till men för den

enskilde. Konstitutionsutskottet tillstyrker således

propositionens förslag när det gäller sökbegrepp. Motion

Sk25 yrkande3 avstyrks följaktligen.

4. Försäljning av personuppgifter

Hans Leghammar (mp) anser att den del av

konstitutionsutskottets yttrande i avsnittet Försäljning

av personuppgifter som rubricerats

"Konstitutionsutskottets bedömning" bort ha följande

lydelse:

Konstitutionsutskottet delar den i motion Sk27 framförda

uppfattningen att försäljning av personuppgifter ur

folkbokföringen inte bör vara tillåten. Enligt

konstitutionsutskottets mening bör i datalagen införas en

uttrycklig regel som förbjuder all möjlighet att försälja

personuppgifter ur folkbokföringsregistret. Detta bör ges

regeringen till känna. Motion Sk27 yrkande6 tillstyrks

följaktligen.

Särskilt yttrande

Bertil Fiskesjö och Hugo Andersson (båda c) anför:

I yttrandet har konstitutionsutskottet tagit ställning i

olika frågor som alla bygger på att omorganisation av

kyrkobokföringsverksamheten skall genomföras.

Konstitutionsutskottet har inte behandlat frågan om

omorganisationens genomförande och därmed inte

centerpartiets motion 1990/91:Sk28. Vi vill framhålla att

vår grundinställning är den att omorganisationen inte bör

genomföras och att propositionen därför bör avslås. I ett

läge då regeringen föreslår neddragningar av den statliga

administrationen är det olämpligt att tillskapa en ny

centraliserad byråkrati i statens regi. Det nuvarande

systemet är decentraliserat och ger därför god service till

medborgarna. Kyrkobokföringen som utförs vid ca 1100

pastorsexpeditioner skall i huvudsak övertas av ett par

hundra lokala skattekontor. Det hittillsvarande systemet ger

arbetstillfällen i sysselsättningssvaga områden, det är

mindre sårbart än ett mer centraliserat system och är mindre

kostnadskrävande.

Kulturutskottets yttrande

1990/91:KrU2y

Bilaga 2

Lag om folkbokföringsregister, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 20 november 1990 beslutat bereda

kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition

1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister, m.m. jämte de

med anledning av propositionen väckta motionerna

1990/91:Sk22--29.

Kulturutskottet begränsar sitt yttrande till att avse

propositionen såvitt däri tas upp frågan om

författningsreglering av gallring samt motion Sk26 yrkande 2

vari föreslås att gallring ur folkbokföringsregistret skall

lagregleras.

Utskottet

I proposition 1990/91:53 om lag om folkbokföringsregister,

m.m. gör föredragande statsrådet den bedömningen att någon

särskild lagreglering om gallring inte är nödvändig. Han

anför att det kan finnas anledning att -- lämpligen genom

förordning -- meddela föreskrifter i ämnet. Han är dock inte

beredd att nu ta ställning till några detaljer (s. 33).

Enligt motion Sk26 (fp) bör det klart framgå av lagen att

uppgifterna i folkbokföringsregistret skall gallras bort när

de inte längre behövs för sitt ändamål. Detta betyder, säger

motionären, att gallringen bör lagregleras.

Grundregler om gallring av allmänna handlingar lämnas i

12§ arkivlagen (1990:782). Denna grundregel skall gälla om

det inte finns särskilda bestämmelser i annan lag eller

förordning. Vid behandlingen våren 1990 av regeringens

förslag om arkivlag (prop. 1989/90:72, bet. KrU29, rskr.

307) underströk utskottet i sitt av riksdagen godkända

betänkande att särbestämmelser som skall ta över grundregeln

bör ha lagform. Utskottet ansåg dock att -- i enlighet med

vad som förordades i propositionen -- det bör finnas

möjlighet att göra undantag från huvudregeln med tanke på

att det kan finnas fall då en lagreglering enbart med hänsyn

till en gallringsbestämmelse vore onödig.

I regeringsförslaget om arkivlag behandlades närmare vissa

områden -- bland dem datalagen (1973:289) -- för vilka det

finns särskilda regler att beakta när det gäller bevarande

och gallring. Beträffande reglerna i datalagen som reglerar

integritetsskyddet när personuppgifter behandlas med hjälp

av ADB lämnades följande redovisning i propositionen (s.

48--49).

-- -- -- I datalagen skiljs mellan personregister som får

föras efter enbart en licens från datainspektionen (här

nedan kallade licensregister) och sådana personregister som

därutöver fordrar ett särskilt tillstånd i varje enskilt

fall (här nedan kallade tillståndsregister). Det är framför

allt de speciellt integritetskänsliga registren som fordrar

tillstånd. Undantag från kravet på tillstånd gäller bl.a.

sådana register som inrättas enligt beslut av riksdagen

eller regeringen (s.k. statsmaktsregister).

I fråga om licensregister gäller bl.a. den generella

föreskriften att personuppgifter skall utgå ur ett register

då uppgifterna inte längre behövs med hänsyn till ändamålet

med registret. Skyldighet att ta bort en personuppgift

föreligger dock inte, om den skall bevaras på grund av

bestämmelse i lag eller annan författning eller enligt

myndighets beslut som har meddelats med stöd av författning

(12 §). Beträffande tillståndsregister bestämmer

datainspektionen i de föreskrifter som skall lämnas för

personregistret, i den mån det behövs för att förebygga risk

för otillbörligt intrång i den personliga integriteten, vad

som skall gälla om bevarande och gallring av uppgifterna i

registret (6 §). Skulle författningsföreskrifter i detta

hänseende saknas beträffande ett statsmaktsregister,

ankommer det på datainspektionen att lämna föreskrifter

därom (6a§). Datainspektionen kan också med stöd av 18§

datalagen meddela föreskrifter om gallring beträffande

licensregister, om det behövs med anledning av vad som

framkommit om registret.

Bestämmelserna i den föreslagna arkivlagen om bevarande

och gallring samt föreskrifter som meddelas med stöd av

arkivlagen, t.ex. om bevarande för forskningsändamål, blir

regler som enligt datalagens gällande lydelse tar över

datalagens regel i 12 § om förstörande. Licensregister hos

myndigheter som utgör allmän handling -- och som inte är

författningsreglerade i särskild ordning -- kommer därmed

att gallras enligt arkivlagens normsystem. -- -- --

När datainspektionen meddelar föreskrifter om bevarande

och gallring för tillståndsregister (6§ datalagen) skall

inspektionen förutom integritetsaspekten även beakta de skäl

som talar för ett bevarande. Frågor om bevarande och

gallring av personregister avgörs enligt 12§

dataförordningen (1982:480) efter samråd med riksarkivet.

Det är min uppfattning att datainspektionens föreskrifter om

bevarande och gallring i praktiken tillkommer under

vederbörlig hänsyn till gängse gallringsprinciper. Jag anser

inte att arkivlagen bör medföra någon ändring när det gäller

datainspektionens uppgifter med tillståndsregistren.

Bestämmelsen i 6§ datalagen bör därför gälla före

arkivlagens regler. När det införs en generell

arkivlagstiftning som anger mål för arkivverksamheten och

knyter gallringsreglerna till dessa mål har inspektionen

givetvis att beakta den lagstiftningen och väga intressena

för bevarande mot integritetsintresset. I sak torde det

emellertid inte vara något nytt för inspektionen. Jag ser

därför inte nu anledning att i datalagen närmare reglera

denna avvägningsfråga.

Sammanfattningsvis innebär den sammantagna regleringen i

arkivlagen och datalagen att när det är fråga om

tillståndsregister och jämställda statsmaktsregister är det

datainspektionen som meddelar föreskrifter om gallring och

bevarande medan det är riksarkivet resp. de kommunala

arkivmyndigheterna som i övrigt meddelar sådana

föreskrifter, alltså även beträffande licensregister.

Av det här aktuella lagförslaget framgår inte huruvida

folkbokföringsregistren skall falla under 6§ eller 12§

datalagen. I avsaknad av en explicit gallringsbestämmelse

finns det alltså risk för att det uppkommer oklara

situationer och svåra avvägningsproblem. Enligt utskottets

mening är det otillfredsställande om avgörande i sådana fall

skulle lämnas till förordningsnivå. Utskottet vill också

erinra om att organisationskommittén för folkbokföringen --

i betänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister

m.m. (s. 151 ff.) -- föreslagit en särskild lagbestämmelse

om gallring.

Med hänvisning till riksdagens klara ställningstagande vid

behandlingen av förslaget till arkivlag av innehåll att

bestämmelser om gallring i regel skall ha lagform föreslår

utskottet att en bestämmelse om gallring tas in som 13§ i

lagen om folkbokföringsregister, m.m. Denna paragraf bör ha

följande lydelse:

13§ Gallring av uppgifter i ett lokalt

folkbokföringsregister och i det centrala referensregistret

sker i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser.

Stockholm den 27 november 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s),

Berit Oscarsson (s), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s),

Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa

(s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg

(fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj

Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Lola

Björkquist (fp).

Särskilt yttrande

Jan Hyttring (c), Stina Gustavsson (c) och Kaj Nilsson

(mp) anför:

Vi vill erinra om att förslag om att propositionen skall

avslås har lagts fram i motioner från centerpartiet och

miljöpartiet. Ett bifall till dessa motioner innebär att

gallringsfrågan inte blir aktuell i detta riksdagsärende.