Bet. 1990/91:SoU8

Socialutskottets betänkande

1990/91:SOU08

Statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1990/91

SoU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:38 om

statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg och de motioner

som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens

förslag till riktlinjer för statsbidrag till barnomsorg i form

av personalkooperativ. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Utskottets m-, fp- och c-ledamöter reserverar sig gemensamt

till förmån för ett antal motioner, som bl.a. vill ha ett

statsbidragssystem, som är neutralt gentemot alla

barnomsorgsformer av god kvalitet.

Propositionen

I proposition 1990/91:38 om statsbidrag till

personalkooperativ barnomsorg har regeringen

(socialdepartementet) föreslagit att riksdagen godkänner de

riktlinjer som angetts för statsbidrag till barnomsorg i form av

daghem och fritidshem som ägs och drivs av personal

(personalkooperativ).

Motionerna

1990/91:So1 av Maja Bäckström och Leo Persson (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om att även dagbarnvårdare med lång

erfarenhet av barnomsorg skall kunna starta personalkooperativ

med rätt till statsbidrag.

1990/91:So2 av Ulf Melin och Anders G Högmark (båda m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om att alla omsorgs- och driftsformer

oaktat huvudmän skall ha rätt att erhålla stasbidrag på

likvärdiga villkor.

1990/91:So3 av Göran Engström m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om att statsbidrag skall kunna utgå även

till daghem/fritidshem som bedrivs i aktiebolagsform av såväl

enskilda som företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om behovet av att klargöra vilket

förhållande som de personaldrivna kooperativen har gentemot

kommunerna.

1990/91:So4 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om driftsformer för personalkooperativ,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om föräldraavgifter,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om neutrala

statsbidrag till barnomsorgen i enlighet med vad som i motionen

anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som i motionen anförts om förändringar av regler och

förordningar för daghemsverksamhet i enlighet med vad som i

motionen anförts.

1990/91:So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen

till känna vad som ovan anförts om att statsbidrag bör utbetalas

till all barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen

till känna vad som ovan anförts om svenska kyrkans möjligheter

att få statsbidrag för barnomsorg.

1990/91:So6 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statsbidrag till

Uppsala/Linköpingmodellen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om barnomsorg i svenska kyrkans regi,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av alternativa

barnomsorgsformer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av utbildning av personal inom

barnomsorgen och om äldres medverkan i barnomsorgen.

1990/91:So7 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

statsbidrag bör utgå även till sådana dag- och fritidshem där

delägare är dagbarnvårdare med av kommunen väl dokumenterad

skicklighet och erfarenhet av dagbarnvård.

1990/91:So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts om rätt för personalkooperativ att välja

associationsform,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts om precisering av begreppet personalkooperativ,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts om de särskilda krav som ställs på

personalkooperativ i förhållande till annan alternativ

barnomsorg.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen beslutade år 1985 om principerna för att förverkliga

en rätt för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet

från ett och ett halvt års ålder till dess de börjar skolan

(prop. 1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr. 27). Utbyggnaden av

verksamheten avsågs ske i sådan takt att barnomsorgen skulle

vara fullt utbyggd senast år 1991. Regeringen tillsatte i april

1990 en särskild grupp kallad Aktionsgruppen för barnomsorg, som

snabbt skulle agera för att åstadkomma en förbättring av

utbyggnadssituationen inom barnomsorgen (dir. 1990:13). Gruppen

har nyligen redovisat sitt arbete i betänkandet SOU 1990:80,

Förskola för alla barn 1991 -- hur blir det?

Våren 1987 beslutade riksdagen om nya statsbidragsregler för

barnomsorgen, vilka trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop.

1986/87:117, SoU 35, rskr. 336). Statsbidrag för kommunal

barnomsorg utgår, enligt förordningen (1987:860, senast ändrad

1989:679) om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg, för

inskrivna barn i följande omsorgsformer med följande belopp.

Daghem

För varje femtontal inskrivna barn 475 000 kr.

- varav för barn med behov av

särskilt stöd 20 000 kr.

- varav för fortbildning av anställda i:

* daghem 15 000 kr.

* familjedaghem 10 000 kr.

* deltidsförskola/öppen förskola 5 000 kr.

Därutöver för varje nattöppen avdelning 150 000 kr.

Därutöver för varje avdelning med förlängt

öppethållande 75 000 kr.

Fritidshem

För varje femtontal inskrivna barn 210 000 kr.

- varav för öppen fritidsverksamhet 25 000 kr.

- varav för barn med behov av särskilt

stöd 20 000 kr.

- varav för fortbildning av anställda i

fritidshem/öppet fritidshem 10 000 kr.

Deltidsgrupp

För varje femtontal inskrivna barn 50 000 kr.

Öppen förskola

För varje enhet som hålls öppen minst

tre dagar per vecka 50 000 kr.

Familjedaghem

För barn inskrivna minst 7 tim./dag 18 000 kr.

För barn inskrivna mindre än 7 tim./dag 8 000 kr.

Statsbidrag till alternativa daghem och fritidshem lämnas till

kommunen enligt samma regler som för kommunalt driven

verksamhet. De delar som avser insatser för barn med behov av

särskilt stöd resp. fortbildning, förmedlas av kommunen till den

som driver barnomsorgen endast i den mån denna har kostnader för

den verksamhet som avses. Förutsättningen för att statsbidrag

skall lämnas till alternativa barnomsorgsformer är att den som

driver sådant daghem eller fritidshem är en sammanslutning av

föräldrar, som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna

eller varandras barn (föräldrakooperativ), en sammanslutning som

har anknytning till en ideell organisation, erbjuder en speciell

form av pedagogik eller arbetar på andra liknande ideella

grunder. Ytterligare förutsättningar är att daghemmet eller

fritidshemmet finns upptaget i kommunens barnomsorgsplan samt

uppfyller de krav som finns för motsvarande kommunal verksamhet,

dvs. verksamheten skall bedrivas fortlöpande, barnen skall vara

inskrivna och det skall finnas en överenskommelse med

föräldrarna om barnens vistelsetider. Statsbidrag lämnas således

inte till barnomsorgsverksamhet som drivs affärsmässigt med

vinstsyfte. Inte heller utgår statsbidrag för barnomsorg i

svenska kyrkans regi eller till deltidsförskolor, som inte drivs

i kommunal regi.

Socialstyrelsen har meddelat verkställighetsföreskrifter om de

förutsättningar som gäller för statsbidrag till alternativa

barnomsorgsformer (SOSFS 1989:47).

Bidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Avgiften är

2,2 % av avgiftsunderlaget.

Socialstyrelsen har i mars 1987 lagt fram ett pedagogiskt

program för förskolan (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3)

och i mars 1988 med skriften Kommunala familjedaghem (Allmänna

råd från socialstyrelsen 1988:4). Programmet följs nu upp i

kommunerna, som utarbetar kommunala riktlinjer för den

pedagogiska verksamheten. Styrelsen har också utarbetat ett

pedagogiskt program för fritidshem (Allmänna råd från

socialstyrelsen 1988:7). Vidare har styrelsen i skriften Lära i

förskolan utvecklat förskolans innehåll för de äldre

förskolebarnen (Allmänna råd från socialstyrelsen 1990:4).

Propositionsförslaget i huvuddrag

Statsbidrag för barnomsorg skall enligt propositionen lämnas

till kommunen även för daghem och fritidshem, som ägs och drivs

av personalen (personalkooperativ). Den personal som ingår i

kooperativet och som arbetar med barnen skall ha sådan

utbildning och erfarenhet att den kan tillgodose barnens behov

av omsorg och god pedagogisk verksamhet. Principen skall vara

att barnen i verksamheten skall hämtas ur kommunens kö enligt

samma regler, som gäller för placering i kommunala daghem och

fritidshem. För barnomsorg i personalkooperativ bör avgiften

inte överstiga den som tillämpas i kommunens barnomsorg.

Kompletterande föreskrifter om statsbidragsvillkoren avses bli

intagna i förordningen om statsbidrag till kommunerna för

barnomsorg. De nya föreskrifterna bör enligt propositionen träda

i kraft den 1 januari 1991.

Dagbarnvårdares möjlighet att starta personalkooperativ

I propositionen sägs att den personal som ingår i

kooperativet och som arbetar med barnen skall ha sådan

utbildning och erfarenhet att den kan tillgodose barnens behov

av omsorg och god pedagogisk verksamhet. En förutsättning för

statsbidrag skall vara att verksamheten finns upptagen i

kommunens barnomsorgsplan. Häri ligger ett hinder mot att

undermålig barnomsorgsverksamhet får statsbidrag, eftersom det

får förutsättas att kommunen i sin plan endast tar upp sådan

verksamhet som uppfyller grundläggande kvalitetskrav.

Beträffande personalen bör samma krav på utbildning gälla som

för övrig i barnomsorgsplanen upptagen verksamhet, anförs det.

I motion So1 av Maja Bäckström och Leo Persson (båda s)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts om att även dagbarnvårdare med lång erfarenhet av

barnomsorg skall kunna starta personalkooperativ med rätt till

statsbidrag. Motionärerna framhåller att det finns

dagbarnvårdare, som inte har någon teoretisk utbildning men som

har varit dagbarnvårdare i många år och därför har en lång

erfarenhet av barn i alla åldrar och framför allt av barn med

särskilda behov. Det torde enligt motionärerna vara av stor

betydelse att även denna yrkesgrupp får möjlighet att starta ett

personalkooperativ.

I motion So7 av Anita Stenberg m.fl. (mp) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

statsbidrag bör utgå även till sådana dag- och fritidshem där

delägare är dagbarnvårdare med av kommunen väl dokumenterad

skicklighet och erfarenhet av dagbarnvård.

I Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3, Pedagogiskt

program för förskolan, som gäller för närvarande, anges att

förskolans verksamhet bör ledas av förskolepedagogiskt utbildad

personal med såväl teoretisk som praktisk kompetens.

Daghem och fritidshem är definitionsmässigt att hänföra till

hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).

Enligt 69 § erfordras länsstyrelsens tillstånd när enskilda

personer eller sammanslutningar vill inrätta ett sådant hem.

Tillståndplikten gäller även sådana hem där vården avser en

begränsad del av dygnet. I socialstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd om enskilda förskolor och fritidshem (SOSFS

1990:2), som reglerar vilka som kan få tillstånd att bedriva

förskole- och fritidshemsverksamhet, anges bl.a. att några

detaljerade normer inte kan uppställas när det gäller

personaluppsättningen. Styrelsen förutsätter dock att enskilda

förskolor och fritidshem följer den standard som är gängse i

kommunen när det gäller personalens utbildning. Socialstyrelsen

anser att föreståndaren bör vara förskollärare eller

fritidspedagog och helst ha ingående erfarenhet av arbete i

förskola eller fritidshem.

När det gäller behörighetsregler för barnomsorgspersonal i

allmänhet har utskottet tidigare uttalat att det skulle

strida mot kommunernas frihet att ordna barnomsorgen, om

riksdagen skulle fatta beslut om särskilda behörighetsregler

eller om att viss andel av personalen skulle ha genomgått visst

slag av utbildning (SoU 1983/84:18, s. 20 och 1990/91:SoU2, s.

34 f.)

Utskottets bedömning

Personalens grundutbildning är en viktig kvalitetsfaktor för

barnomsorgsverksamheten. Utskottet anser i likhet med

socialstyrelsen att det är en fördel om all förskoleverksamhet

leds av förskolepedagogiskt utbildad personal med såväl

teoretisk som praktisk kompetens. För att ett personalkooperativ

skall vara berättigat till statsbidrag bör därför åtminstone en

av delägarna i kooperativet ha en utbildning med

förskolepedagogisk inriktning, dvs. förskollärar- eller

fritidspedagogutbildning. När det gäller de övriga delägarnas

kvalifikationer anser utskottet att det inte finns skäl att

uppställa några andra krav än dem som följer av att verksamheten

skall uppfylla grundläggande kvalitetskrav. Med det anförda får

motionerna So1 (s) och So7 (mp) anses åtminstone delvis

tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Anställning av personal

En förutsättning för att få statsbidrag skall vara att

verksamheten ägs och drivs av en sammanslutning av dem som

arbetar på daghemmet/fritidshemmet, sägs det i

propositionen.

I motion So3 av Göran Engström m.fl. (c) hemställs om ett

tillkännagivande om behovet av att klargöra vilket förhållande

som de personaldrivna kooperativen har gentemot kommunerna

(yrkande 2). Motionärerna anser att det råder oklarhet om

vilket förhållande som råder mellan ett personalkooperativ och

kommunen, dvs. om kooperativet är uppdragstagare eller ett

självständigt företag. Det personalkooperativa företaget bör ses

som ett självständigt företag, vilket arbetar på kontraktsbas

mot kommunen, menar motionärerna.

I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen beslutar om ett tillkännagivande om att statsbidrag

bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande

kvalitetskrav (yrkande 1 delvis). Motionärerna anser det

vara orimligt att varje enskild anställd måste ingå i

kooperativet för att statsbidrag skall kunna utgå. De som vill

driva ett personalkooperativ måste ha möjlighet att anställa

ytterligare personal, anförs det.

I motion So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (båda

fp) hemställs om ett tillkännagivande om en precisering av

begreppet personalkooperativ (yrkande 2). Propositionens

formuleringar tyder på att varje enskild anställd måste ingå i

kooperativet för att statsbidrag skall utgå, anför motionärerna.

Detta förhållande ställer till problem när det gäller att

anställa vikarier m.m. Det måste klargöras att

personalkooperativen skall ha möjlighet att anställa personal,

menar motionärerna.

Utskottets bedömning

Personalkooperativet utgör en fristående verksamhet i

förhållande till kommunerna. För att ett sådant kooperativ skall

vara statsbidragsberättigat bör den personal som fortlöpande

arbetar i barnomsorgsverksamheten också vara delägare i

kooperativet, anser utskottet. Kooperativet bör dock kunna

anställa vikarier och undantagsvis även vissa andra medarbetare,

som inte är delägare. Under vissa tider bör t.ex. särskilda

insatser för barn med behov av särskilt stöd kunna ges av

personal, som inte ingår i kooperativet som delägare. Något

särskilt uttalande från riksdagens sida i dessa frågor behövs

inte enligt utskottet. Motionerna So3 (c) yrkande 2, So5 (fp)

yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 2 avstyrks sålunda.

Valet av driftsform

I propositionen anges att den vanligaste kooperativa

driftsformen är den ekonomiska föreningen. Föredragande

statsrådet anser att denna form är lämplig för att driva ett

personalkooperativ. En tvingande bestämmelse i lagen (1987:667)

om ekonomiska föreningar, som kan utgöra ett hinder för att

driva dag- eller fritidshem i form av personalkooperativ är

emellertid regeln om att det minsta antalet medlemmar i en

ekonomisk förening skall vara fem när det är fråga om fysiska

personer. I den allmänna debatten har det ofta åberopats att det

kan finnas enskilda förskollärare, som tillsammans med en

yrkeskollega vill driva barnomsorg, sägs det i propositionen.

Föredraganden menar därför att det också måste vara möjligt för

t.ex. två förskollärare att bilda ett personalkooperativ. Det

lämpliga tillvägagångssättet är då att bilda ett handelsbolag,

som anpassas till den kooperativa formen. Aktiebolag är däremot

inte aktuella för statsbidrag, anges det.

I motion So3 av Göran Engström m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om att statsbidrag skall kunna utgå även till

daghem/fritidshem som bedrivs i aktiebolagsform av såväl

enskilda som företag (yrkande 1). Motionärerna anser inte

att det finns några rationella skäl att begränsa

handlingsfriheten när det gäller val av driftsform. Detta val

bör de enskilda personerna själva göra utifrån sina egna

förutsättningar. Vidare finns det större likheter mellan en

ekonomisk förening och ett aktiebolag än mellan en ekonomisk

förening och ett handelsbolag, menar motionärerna.

I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts om driftsformer för personalkooperativ (yrkande 1).

Driftsformen skall enligt motionärerna inte behöva begränsas

till handelsbolag eller ekonomiska föreningar.

I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkas att

riksdagen beslutar om ett tillkännagivande om att statsbidrag

bör utbetalas till all barnomsorg som uppfyller grundläggande

kvalitetskrav (yrkande 1 delvis).

Skälen för propositionens förslag att aktiebolagsformen i detta

fall inte är acceptabel är enligt motionärerna outgrundliga.

Självklart måste medlemmarna i kooperativet fritt kunna välja

associationsform, anförs det.

I motion So8 av Bengt Harding Olson och Isa Halvarsson (båda

fp) hemställs om ett tillkännagivande om rätt för

personalkooperativ att välja associationsform (yrkande 1).

Utskottets bedömning

Såsom utskottet uttalat i andra sammanhang kan det inte godtas

att barnomsorg drivs i vinstsyfte, eftersom detta bl.a. innebär

en risk för segregation av barnomsorgen. Utskottet delar

inställningen i propositionen beträffande driftsform för

personalkooperativ. Utskottet anser därför inte att aktiebolag

skall kunna komma i fråga för statsbidrag. Utskottet avstyrker

således motionerna So3 (c) yrkande 1, So4 (m) yrkande 1, So5

(fp) yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 1.

Villkor för statsbidrag

Avgiften för barn i personalkooperativ bör inte överstiga den

som tillämpas i kommunens barnomsorg, anges det i

propositionen. Vidare skall principen vara att barnen i

verksamheten skall hämtas ur kommunens kö enligt samma regler

som gäller för placering i kommunala daghem och fritidshem.

Detta för att undvika att man får sociala skillnader mellan

olika former av barnomsorg. Det bör dock vara möjligt för

kommunen att medge undantag från denna princip när det gäller

arbetsplatsdaghem, anförs det i propositionen.

Personalkooperativen skall, i likhet med övrig barnomsorg, också

ta emot barn med behov av särskilt stöd.

I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas ett

tillkännagivande om föräldraavgifter (yrkande 2). Det finns

enligt motionärerna ingen anledning att föreskriva hur

föräldraavgifterna skall utformas.

I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs om

ett tillkännagivande om att statsbidrag bör utbetalas till all

barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav (yrkande

1 delvis) och i motion So8 av Bengt Harding Olson och Isa

Halvarsson (båda fp) yrkas ett tillkännagivande om de

särskilda krav som ställs på personalkooperativ i förhållande

till annan alternativ barnomsorg (yrkande 3). Samtliga

motionärer anser att vissa av de regler som anges i

propositionen kommer att försvåra tillkomsten av

personalkooperativ, bl.a. regeln att avgiften måste sammanfalla

med den kommunala. En sådan regel förutsätter bl.a. att

lokalkostnaden sammanfaller med kommunens genomsnitt och att

personalkooperativet skall bära kostnaden för t.ex.

syskonrabatter. Vidare anser motionärerna att en regel om att

barnen måste tas ur den kommunala kön kommer att omöjliggöra

personalkooperativ med föräldrainsatser.

Utskottets bedömning

Utskottet anser i likhet med föredraganden att en

förutsättning för statsbidrag skall vara att den avgift som tas

ut för barn i personalkooperativ inte är högre än den avgift som

fastställts för den kommunala barnomsorgen. Om en högre avgift i

personalkooperativen accepteras, skulle risk föreligga för

social skiktning mellan personalkooperativen och annan

barnomsorg. Därmed avstyrker utskottet motionerna So4 (m)

yrkande 2, So5 (fp) yrkande 1 delvis och So8 (fp) yrkande 3

delvis.

En annan förutsättning för statsbidrag bör vara att barnen i

den personalkooperativa barnomsorgsverksamheten hämtas ur

kommunens barnomsorgskö, anges det i propositionen. Utskottet

delar denna uppfattning eftersom i annat fall sociala skillnader

mellan de olika barnomsorgsformerna kunde uppkomma. Utskottet

avstyrker därmed motionerna So5 (fp) yrkande 1 delvis och So8

(fp) yrkande 3 i resterande del.

Statsbidrag till annan alternativ barnomsorg

I motion So2 av Ulf Melin och Anders G Högmark (båda m)

yrkas ett tillkännagivande om att alla omsorgs- och driftsformer

oaktat huvudmän skall ha rätt att erhålla statsbidrag på

likvärdiga villkor. För att nå balans inom barnomsorgen måste

det finnas fler alternativ. Inte heller bör familjedaghem och

deltidsförskolor diskrimineras, anförs det i motionen.

I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om neutrala statsbidrag

till barnomsorgen (yrkande 3). Statsbidragen skall enligt

motionärerna utgå oberoende av huvudman, vilket skulle öppna

möjligheter till en rad alternativa omsorgsformer liksom till

daghem öppna under t.ex. 5--6 timmar. Missgynnandet av

familjedaghem och deltidsförskolor borde också upphöra, anser

motionärerna.

I motion So5 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) hemställs om

tillkännagivanden dels om att statsbidrag bör utbetalas till all

barnomsorg som uppfyller grundläggande kvalitetskrav (yrkande

1 i resterande del), dels om svenska kyrkans möjligheter att

få statsbidrag för barnomsorg (yrkande 2). En sådan

förändring skulle enligt motionärerna betyda ökad valfrihet,

kvalitetsutveckling, ett bättre resursutnyttjande, en starkare

position för personalen, möjligheter för barnomsorgspersonal att

utvecklas i yrket, minskad personalflykt samt utnyttjande av nya

krafter. Det formella hindret för svenska kyrkans möjligheter

att få statsbidrag, som bottnar i svenska kyrkans ställning som

kommun, bör snarast undanröjas.

I motion So6 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas

tillkännagivanden dels om statsbidrag till

Uppsala/Linköpingsmodellen (yrkande 1), dels om barnomsorg i

svenska kyrkans regi (yrkande 2) och dels om betydelsen av

alternativa barnomsorgsformer (yrkande 3). Dagbarnvårdares

egna barn bör enligt motionärerna inräknas i

ersättningsunderlaget. Vidare anför motionärerna att svenska

kyrkans församlingar måste jämställas med andra trossamfunds

församlingar när det gäller möjligheten att få statsbidrag.

Statsbidragen måste bli neutrala gentemot alla omsorgsformer

oavsett huvudman. Familjedaghem och deltidsförskola får inte

diskrimineras. Det krävs en medveten satsning på

arbetsplatsdaghem, anför motionärerna som också anser att daghem

bedrivna enligt Waldorf- och Montessoripedagogiken utgör ett

viktigt inslag i barnomsorgsverksamheten.

Motioner om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer har

behandlats av utskottet flera gånger tidigare, senast helt

nyligen i betänkandet 1990/91:SoU2. Utskottet hänvisade

därvid till betänkandet 1988/89:SoU18, vari utskottet

uttalade bl.a. följande (s. 11).

Statsbidrag utgår numera till alternativa daghem och

fritidshem enligt samma regler som gäller för kommunal

verksamhet under förutsättning att verksamheterna finns upptagna

i kommunens barnomsorgsplan. Det gäller därvid att verksamheten

inte får drivas i vinstsyfte.

Utskottet kan inte godta förslaget att statsbidrag skall utgå

även till barnomsorg som drivs i vinstsyfte eftersom en sådan

form av barnomsorg innebär risk för segregation av omsorgen och

för att oseriösa företag lockas att etablera sig. -- -- --

Motionsförslagen innebär en inte närmare analyserad

omfördelning av statsbidraget genom att bidrag föreslås utgå

till alla omsorgsformer oavsett huvudman. Förslagen i motionerna

är också ofullständiga i fråga om de förhållanden som skall

berättiga till bidrag.

I betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 15) vidhöll utskottet sin

inställning och avstyrkte motionerna (res. m, fp, c, mp).

Frågan om statsbidrag till barnomsorg i svenska kyrkans regi

behandlades ingående i betänkandet SoU 1986/87:35,

s. 15--17. Utskottet hänvisade därvid till proposition

1986/87:117 om statsbidrag till barnomsorgen och anförde

följande.

Svenska kyrkans församlingar är jämställda med primärkommuner

med egen beskattningsrätt. Det är vanligt att en församling

bedriver verksamhet bland barn och ungdomar. Den fråga som

aktualiseras i propositionen är om statsbidrag skall utgå till

svenska kyrkans församlingar för en verksamhet som motsvarar den

som den borgerliga kommunen enligt en särskild lagstiftning är

ålagd. Statsrådet Lindqvist anför såvitt nu är i fråga (prop.

s. 15) att kyrkans roll när det gäller verksamhet av detta slag

enligt hans mening är av så stor principiell betydelse att

ställning därtill bör tas i ett större sammanhang. I avvaktan

därpå är han inte beredd att förorda särskilda regler om

statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi.

Det påpekas dock i propositionen att det inte finns något

hinder för enskilda medlemmar inom en församling tillhörande

svenska kyrkan att bilda en föräldraförening eller annan ideell

förening med uppgift att driva daghem eller fritidshem med en

speciell inriktning. Statsbidrag kan därvid lämnas på samma

villkor som för kommuner och frikyrkliga trossamfund.

Utskottet var inte berett att förorda särskilda regler om

statsbidrag för barnomsorg i svenska kyrkans regi. Utskottet

tillstyrkte sålunda propositionen i aktuell del och avstyrkte

motionerna i ämnet.

Vid frågans behandling helt nyligen vidhöll utskottet sin

inställning och avstyrkte motionerna (1990/91:SoU2, s. 17)

(res. m, fp, c).

Aktionsgruppen för barnomsorg har i sin nyligen framlagda

rapport övervägt frågan om villkoren för statsbidrag till

svenska kyrkans församlingar för drift av daghem och fritidshem.

Gruppen påpekar att frågan gäller två saker, dels lagstiftningen

som styr den kyrkokommunala kompetensen, dels

statsbidragsbestämmelserna. Enligt aktionsgruppen måste både

formella och principiella frågor utredas, innan ställning kan

tas till om statsbidrag bör utgå till svenska kyrkans

församlingar för dess barnomsorg (s. 77 ff.). Gruppens förslag

övervägs nu inom regeringskansliet.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner om

den s.k. Uppsalamodellen, senast i betänkandet 1990/91:SoU2

(s. 19 ff.). Enligt vad utskottet hade erfarit har

regeringsrätten beslutat att pröva, om den modell som innebär

att dagbarnvårdare får lön både för egna och för placerade barn

är förenlig med kommunallagen. De två kammarrätter som hittills

prövat Uppsalamodellen har fattat helt skilda beslut, dvs. i ena

fallet underkänt, i andra fallet godkänt modellen. Det är dock

här inte bara fråga om den kommunala kompetensen att införa

Uppsalamodellen utan också om huruvida kommunerna bör få

statsbidrag till verksamheten, uttalade utskottet. Utskottet

vidhöll sin inställning att statsbidrag inte bör utgå för barn

som är inskrivna som dagbarn hos sina egna föräldrar. Motionerna

avstyrktes (res. m, fp, c, mp).

Utskottet gör nu följande bedömning.

Motioner med samma syfte som de nu aktuella behandlades och

avstyrktes av utskottet så sent som i september i år. Utskottet

vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker därmed

motionerna So2 (m), So4 (m) yrkande 3, So5 (fp) yrkande 1 i

resterande del och yrkande 2 samt So6 (c) yrkandena 1--3.

Kostnadsfördyrande normer

I motion So4 av Sten Svensson m.fl. (m) yrkas ett

tillkännagivande om förändringar av regler och förordningar för

daghemsverksamhet (yrkande 4). Motionärerna hänvisar till

den kritik som flera kommuner har framfört till den s.k.

aktionsgruppen beträffande de alltmer dramatiska kostnaderna för

nya daghemsavdelningar. Kostnaderna beror i hög grad på de hårda

regler och förordningar som gäller för bl.a.

daghemsverksamheten.

Aktionsgruppen för barnomsorg har enligt sina direktiv

prövat bl.a. insatser för att ta bort administrativa, tekniska

eller organisatoriska hinder i kommunerna i syfte att påskynda

utbyggnaden av framför allt heldagsomsorgen i de kommuner som

för närvarande har uppenbara svårigheter med utbyggnadstakten.

I sin nyligen framlagda rapport har aktionsgruppen bl.a.

föreslagit en större flexibilitet inom barnomsorgen vad gäller

öppettider, gruppstorlekar och lokalanvändning.

Vidare har aktionsgruppen anfört att i stort sett alla

kommuner har framfört klagomål mot den lagstyrning som

förekommer när det gäller lokalers utformning m.m.

Aktionsgruppen har inte fortsatt utreda dessa frågor eftersom en

interdepartemental arbetsgrupp, den s.k. Kringla gruppen

(barnomsorgens kringlagstiftning), för närvarande arbetar med

frågorna. Gruppen beräknas slutföra sitt arbete inom kort (s.

49).

Utskottet behandlade i betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 36) en

motion (fp) om en översyn av de kostnadsfördyrande normerna.

Utskottet konstaterade att det i syfte att underlätta

utbyggnaden redan pågår översyner av de regler och normer som

styr barnomsorgen. Utskottet ansåg därmed motionen tillgodosedd.

Utskottet anser motionen tillgodosedd genom den översyn som

för närvarande pågår av barnomsorgens kringlagstiftning. Motion

So4 (m) yrkande 4 avstyrks därmed.

Behovet av utbildning m.m.

I motion So6 av Rosa Östh m.fl. (c) yrkas ett

tillkännagivande om behovet av utbildning av personal inom

barnomsorgen och om äldres medverkan i barnomsorgen (yrkande

4). Kraven på personalens kunskaper är stora inom

barnomsorgen, anförs det i motionen. Kunskap måste finnas om

barn med handikapp, och vidare måste personalen kunna tyda

tecken på att barn utsätts för misshandel eller incest.

Möjligheterna till fortbildning i dessa frågor bör därför

förbättras. Personalbristen inom barnomsorgen kan delvis lösas

genom äldres medverkan i barnomsorgen, anför motionärerna

vidare.

I aktionsgruppens rapport påpekas att möjligheten till

fortbildning för personalen är av särskild betydelse för

barnomsorgens kvalitetsmässiga utveckling. Fortbildning och

andra personalutvecklande åtgärder är också mycket viktiga

åtgärder för att få personalen att stanna i yrket.

Aktionsgruppen anser att personalutvecklingsåtgärder måste

prioriteras och föreslår kommunerna att överväga att fortsätta

och fördjupa satsningen på fortbildning och andra

personalutvecklande åtgärder för att möta olika gruppers behov.

Sedan år 1988 har särskilda medel för fortbildning avsatts

inom ramen för statsbidraget. Våren 1989 hemställde riksdagen

hos regeringen om en uppföljning av kommunernas användning av de

särskilda fortbildningsmedlen. Utskottet hade bl.a. påpekat att

en ökad satsning på fortbildning var angelägen för att minska

den omfattande personalomsättningen inom barnomsorgen

(1988/89:SoU18, rskr. 166). Frågan är för närvarande föremål för

en analys, som görs av socialdepartementet i samarbete med

Svenska kommunförbundet. Regeringen har i augusti 1989 beviljat

Kommunförbundet särskilda medel för att genom enkäter och

riktade konferenser belysa de hittillsvarande

fortbildningsinsatserna i kommunerna. Arbetet kommer att pågå

under år 1990.

I betänkandet 1990/91:SoU2 (s. 34) avstyrkte utskottet,

med hänvisning till det arbete som pågår på området, en motion

(fp) om fortbildningens betydelse för att minska

personalomsättningen inom barnomsorgen (res. fp, c).

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning. Utskottet

förutsätter att de ansvariga myndigheterna överväger i vad mån

medverkan av äldre kan förbättra personalsituationen inom

barnomsorgen. Utskottet avstyrker därmed motion So6 (c) yrkande

4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande dagbarnvårdares möjlighet att starta

personalkooperativ

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So1 och 1990/91:So7,

res. (m, fp, c)

2. beträffande anställning av personal

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So3 yrkande 2,

1990/91:So5 yrkande 1 delvis och 1990/91:So8 yrkande 2,

res. (m, fp, c)

3. beträffande valet av driftsform

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So3 yrkande 1,

1990/91:So4 yrkande 1, 1990/91:So5 yrkande 1 delvis och

1990/91:So8 yrkande 1,

res. (m, fp, c)

4. beträffande föräldraavgifterna

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So4 yrkande 2,

1990/91:So5 yrkande 1 delvis och 1990/91:So8 yrkande 3 delvis,

res. (m, fp, c)

5. beträffande den kommunala kön

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So5 yrkande 1 delvis

och 1990/91:So8 yrkande 3 i resterande del,

res. (m, fp, c)

6. beträffande annan alternativ barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:So2, 1990/91:So4

yrkande 3, 1990/91:So5 yrkande 1 i resterande del och yrkande 2

samt 1990/91:So6 yrkandena 1--3,

res. (m, fp, c)

7. beträffande kostnadsfördyrande normer

att riksdagen avslår motion 1990/91:So4 yrkande 4,

res. (m, fp, c)

8. beträffande behovet av utbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:So6 yrkande 4,

res. (m, fp, c)

9. beträffande godkännande av riktlinjer

att riksdagen med bifall till propositionen godkänner i

propositionen angivna riktlinjer i den mån de inte behandlats

under föregående moment.

Stockholm den 15 november 1990

På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita

Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander

(c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist

(s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa

Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson

(s), Sinikka Bohlin (s) och Maj-Inger Klingvall (s).

Reservation

Statsbidrag till barnomsorgen (mom. 1--8)

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c),

Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid

Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa Östh (c) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med

"Utskottets bedömning" och slutar med "Motionerna avstyrks."

bort utgå,

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 7 som börjar med

"Utskottets bedömning" och slutar med "avstyrks sålunda." bort

utgå,

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med

"Utskottets bedömning" och slutar med "yrkande 1." bort utgå,

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 8 börjar med

"Utskottets bedömning" och på s. 9 slutar med "resterande del."

bort utgå,

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 11 som börjar med

"Utskottet gör" och slutar med "yrkandena 1--3." bort utgå,

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 12 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "avstyrks därmed." bort utgå,

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 13 som börjar med

"Utskottet vidhåller" och slutar med "yrkande 4." bort utgå,

dels att utskottet bort anföra följande:

Utskottet gör följande bedömning.

Riksdagen bör hos regeringen begära att statsbidragsreglerna

ändras, så att statsbidragen till kommunerna för barnomsorg blir

neutrala gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman. Vidare

bör kommunerna vara skyldiga att i barnomsorgsplanerna uppta

alla alternativa omsorgsformer, som uppfyller de kvalitetskrav

som alltid måste ställas. Svenska kyrkans församlingar bör

jämställas med andra trossamfunds församlingar när det gäller

möjligheten att få statsbidrag till barnomsorgsverksamheten.

Statsbidrag skall även kunna utgå för dagbarnvårdarens egna

barn, som är inskrivna i kommunal barnomsorg och som samtidigt

med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem.

När det gäller statsbidrag till personalkooperativ finns det

enligt utskottet inte skäl att uppställa andra krav på delägarnas

utbildning än de krav som följer av att verksamheten skall hålla

en hög kvalitet. Ett sådant kooperativ måste också, i likhet med

andra företag, ha möjlighet att anställa vikarier och annan

personal, som inte är delägare, när behov föreligger. De

enskilda personer som står i begrepp att starta ett kooperativ

bör själva, utifrån sina egna förutsättningar, kunna välja

driftsform. Utskottet kan således inte ställa sig bakom

föredragandens uttalande att endast personalkooperativ i form av

ekonomiska föreningar och handelsbolag skall vara berättigade

till statsbidrag. Vilken associationsform som väljs bör staten

inte bestämma.

Det finns heller inte skäl att reglera avgiftssättningen på

det sätt som föreslås i propositionen. Om ett villkor för

statsbidrag skall vara att barnen i den personalkooperativa

verksamheten hämtas ur kommunens barnomsorgskö försvårar detta

t.ex. för kooperativen att ta föräldrainsatser i anspråk för

verksamheten. Utskottet kan därför inte acceptera ett sådant

villkor.

De allt högre kostnaderna för att inrätta nya

daghemsavdelningar beror i viss utsträckning på de normer som

gäller. En gallring i denna regelflora bör ske. Slutligen vill

utskottet understryka att personalen inom barnomsorgen måste få

återkommande utbildning och stöd i sin yrkesroll.

Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med

anledning av de aktuella motionerna.

dels att utskottet under mom. 1--8 bort hemställa:

1--8. beträffande statsbidrag till barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:So1,

1990/91:So2, 1990/91:So3, 1990/91:So4, 1990/91:So5, 1990/91:So6,

1990/91:So7 och 1990/91:So8 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen1

Motionerna1

Utskottet3

Bakgrund3

Propositionsförslaget i huvuddrag4

Dagbarnvårdares möjlighet att starta personalkooperativ5

Anställning av personal6

Valet av driftsform7

Villkor för statsbidrag8

Statsbidrag till annan alternativ barnomsorg9

Kostnadsfördyrande normer11

Behovet av utbildning m.m.12

Hemställan13

Reservation14