Bet. 1990/91:TU15

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU15

Transportforskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

3. Hemställan

Reservationer

1990/91

TU15

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet förslagen i årets

budgetproposition om medel till transportforskningen för nästa

budgetår. Detta innebär en nivåhöjning av FoU-medlen till VTI

och TFB med 3 milj.kr. resp. 1 milj.kr.

I anknytning till förslagen i budgetpropositionen tar

utskottet upp sex motioner som väckts under den allmänna

motionstiden. Motionerna gäller frågor om FoU-verksamhetens

inriktning och lokalisering.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt

yttrande.

V-ledamöterna reserverar sig mot att utskottet avstyrker ett

yrkande i en v-motion om att statens engagemang i projekt typ

PROMETHEUS bör omföras till insatser för utveckling av

miljövänlig kollektivtrafik (res. 1). C-, v- och mp-ledamöterna

reserverar sig vidare mot att utskottet lämnar utan vidare

åtgärd motionsyrkanden om särskilda insatser för att påskynda en

utveckling av spårtaxi (res. 2 och 3).

Mp-ledamoten har avgett ett särskilt yttrande om särskilda

insatser för forskning och utveckling av miljöanpassad

kollektivtrafik m.m.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Transportforskning

Propositionen

Regeringen (kommunikationsdepartementet) föreslår i

proposition 1990/91:100 under avsnitt H. Transportforskning (s.

121--125)

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 52289000 kr.,

3. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut:

Återanskaffning av viss basutrustning för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,

4. att riksdagen till Transportforskningsberedningen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

43361000 kr.,

5. att riksdagen medger att regeringen bemyndigar

transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till

forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren

1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr., resp.

25000000 kr.

Motionerna

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att de olika anslag som via olika

verk och myndigheter går till EG-projekten DRIVE och PROMETHEUS

samt till försöksvägar bl.a. i Västsverige överförs till

transportforskningsberedningens insatser för miljövänlig

kollektivtrafik.

1990/91:T269 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:Bo543 anförts om utveckling av spårtaxi för

2000-talets kollektivtrafik.

1990/91:T429 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

utprovning av ett spårtaxisystem.

1990/91:T433 av Viola Claesson (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ett utvecklingsbidrag till ett automatiskt

spårtrafiksystem i en medelstor stad i enlighet med vad i

motionen anförts.

1990/91:T912 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att VTIs planerade enhet för forskning inom

järnvägsområdet förläggs till Borlänge.

1990/91:T918 av Åsa Domeij m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ett samlat statligt initiativ för utveckling av

spårbilssystem.

Utskottet

1. Anslag till statens väg- och trafikinstitut, m.m.

Anslag till verksamheten

Verksamheten vid statens väg- och trafikinstitut (VTI)

finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten via

reservationsanslaget Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut, dels med ersättning för uppdragsforskning, som

redovisas under förslagsanslaget Statens väg- och

trafikinstitut. Bidraget över statsbudgeten är avsett att

täcka VTIs kostnader för myndighetsuppgifter och egen

FoU-verksamhet. Vidare finns sedan budgetåret 1989/90 ett

reservationsanslag för återanskaffning av viss basutrustning vid

institutet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att

bidragsanslaget till VTI räknas upp realt med 3 milj.kr. till

sammanlagt 52289000 kr.

Utskottet konstaterar att förslaget följer riksdagens

senaste forskningspolitiska beslut (prop. 1989/90:90 avsnitt 15,

bet. TU26, rskr. 335). VTI skall enligt detta beslut erhålla en

nivåhöjning på sammanlagt 6 milj.kr under en treårsperiod, varav

1 milj.kr. anvisats för innevarande budgetår, 3 milj.kr.

beräknades för budgetåret 1991/92 och resterande 2 milj.kr.

förutsågs anvisas för budgetåret 1992/93. I propositionen

föreslås vidare att riksdagen för nästa budgetår till I1.

Statens väg- och trafikinstitut anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr. och till I3. Statens väg- och trafikinstitut:

Återanskaffning av viss basutrustning ett reservationsanslag på

5 milj.kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

Järnvägsforskningens lokalisering

I motion T912 (s) yrkas att VTIs enhet för forskning inom

järnvägsområdet förläggs till Borlänge. I motionen nämns att ett

avtal träffats mellan de tre statliga trafikverken i Borlänge --

vägverket, banverket och trafiksäkerhetsverket --,

länstrafikföretaget AB Dalatrafik och högskolan i Falun/Borlänge

om finansiering av ett Centrum för transportforskning. Avtalet

innebär att de tre statliga verken tillsammans med AB Dalatrafik

vardera tillskjuter 0,5 milj.kr. under år 1991. Enligt

motionärerna skulle ett betydelsefullt komplement till detta

forskningscentrum utgöra den del av VTI som nu är under

uppbyggnad med inriktning mot järnvägsforskning.

Utskottet vill erinra om att enligt 1989 års trafikpolitiska

beslut skall VTI utvecklas till ett väg- och järnvägsinstitut.

En breddad inriktning vid VTI till att även omfatta

järnvägsfrågor bedömdes innebära att de FoU-resurser som fanns

vid institutet skulle kunna samordnas och utnyttjas effektivare.

Riksdagen har vidare genom 1990 års forskningspolitiska beslut

prioriterat järnvägsforskning och anvisat utökade resurser till

VTI för denna typ av forskning.

Enligt vad utskottet erfarit har VTI under år 1990 inrättat

en särskild avdelning för järnvägsforskning. Verksamheten är i

ett uppbyggnadsskede där programarbete, personalrekrytering samt

forsknings- och utvecklingsarbete löper parallellt.

Järnvägsforskning bedrivs också vid VTIs övriga

forskningsavdelningar när FoU-projekten sammanfaller med

respektive avdelnings kompetensprofil. Möjligheten att i nära

samarbete mellan forskarna utnyttja institutets bredd och

kompetens i tvärvetenskapliga projekt -- jämte närheten till

Linköpings universitet -- bedöms av institutet som en värdefull

tillgång och var också ett av huvudargumenten för

riksdagsbeslutet om en uppbyggnad av järnvägsforskningen till

VTI. I sammanhanget kan vidare nämnas att VTI nyligen med SJ och

banverket träffat avtal om forskningssamverkan.

Enligt vad utskottet erfarit bedömer banverket det som

angeläget med järnvägsforskning i anslutning till huvudkontoret

i Borlänge. Ett nära samarbete mellan forskare och medarbetare

inom banverket anges kunna ge viktiga samordningsvinster.

Banverket bedömer det vidare som positivt om VTI inleder

samarbete med Centrum för transportforskning i Borlänge.

Utskottet bedömer det som viktigt att järnvägsforskningen

vid VTI i Linköping kan byggas upp enligt tidigare

riksdagsbeslut och att institutets tvärvetenskapliga inriktning

och kompetens kan tas till vara på åsyftat sätt. Utskottet

avstyrker därför en omflyttning av VTIs avdelning för

järnvägsforskning. Utskottet konstaterar vidare att högskolan i

Falun/Borlänge kan ha en roll när det gäller den framtida

trafikforskningen. FoU inom järnvägsområdet berör en lång rad

discipliner varför ett brett spektrum av satsningar erfordras.

Genom de tre trafikverkens lokalisering till Borlänge finns

vidare en miljö som kan främja tvärvetenskapliga FoU-insatser

men också ge underlag för en förbättrad rekrytering av kompetent

arbetskraft till verken. Utskottet förutsätter att, inom ramen

för det samarbete som både SJ, banverket,

transportforskningsberedningen och VTI har etablerat med olika

universitet och högskolor om FoU-insatser, frågan om utveckling

av ett samarbete med Centrum för transportforskning i

Falun/Borlänge kan komma upp till prövning. Med hänvisning till

vad som nu har anförts synes inte motionen påkalla någon åtgärd

från utskottets sida varför utskottet avstyrker densamma.

2. Anslag till transportforskningsberedningen, m.m.

Anslag till verksamheten

Transportforskningsberedningen (TFB) har till uppgift att

planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och

demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och

trafiksäkerhet.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen dels under

reservationsanslaget Transportforskningsberedningen för nästa

budgetår anvisar 43361000 kr., dels medger att

regeringen bemyndigar TFB att besluta om statligt stöd till

forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren

1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr. resp.

25000000 kr. Medelsanvisningen innebär enligt

kommunikationsministern en real höjning med 1 milj.kr. enligt

1990 års forskningspolitiska beslut.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

FoU-verksamhetens inriktning

I motion T249 (v) begärs att statligt stöd till forskning

och utveckling typ PROMETHEUS bör omföras till TFBs insatser

för miljövänlig kollektivtrafik. Motionärerna kritiserar den

satsning som genom detta samarbete görs från svensk sida på

bilismen med dess negativa effekter på människors hälsa och på

miljön. I motionen anges vidare att dessa system laborerar med

satellitkontroll och övervakning av trafikströmmarna på vägarna.

Enligt vad utskottet erfarit har TFB i december 1990 inom

ramen för sitt samordningsansvar presenterat en rapport med en

lägesbeskrivning och plan för statens insatser vad gäller

PROMETHEUS och DRIVE. Enligt den gemensamma kommittén för

projektet kan resursbehovet fram till år 1994 anges till 355

milj.kr., varav staten genom olika FoU-organ förutsätts svara

för 130 milj.kr., vägverket för 100 milj.kr., televerket för 25

milj.kr. och industrin för 100 milj.kr. Det bör framhållas att

de angivna satsningarna är att betrakta som önskemål från

kommittén och att en prioritering och bedömning förutsätts göras

senare. I rapporten görs också ett försök till sammanställning

av vilka vinster som kan uppnås med informationsteknologin i

vägtrafiken. Dessa vinster anges huvudsakligen stå att finna

inom fyra områden, nämligen trafiksäkerhet, energiförbrukning

och luftföroreningar, framkomlighet och tillgänglighet samt inom

infrastrukturområdet.

Utskottet har tidigare, senast under förra riksmötet (bet.

1989/90:TU26 s. 12--13), behandlat statens engagemang i projekt

typ PROMETHEUS. Utskottet har därvid pekat på projektets

trafiksäkerhetsinriktning och att det är väsentligt att man från

svensk sida följer FoU som bedrivs utanför vårt land för att vi

skall kunna tillgodogöra oss resultaten av vad som därvid kommer

fram. Utskottet har nu samma uppfattning. Beträffade stöd till

FoU om miljövänlig kollektivtrafik erinrar utskottet om det

omfattande arbete som bedrivs på området av TFB. Enligt vad

utskottet erfarit pågår vidare diskussioner om att starta

likartade projekt för järnvägstrafik med deltagande bl.a. av SJ

och banverket. Sålunda har EGs Transportdirektorat inbjudit

bl.a. Sverige till diskussioner om deltagande i ett nytt

planerat forskningsprogram (EURET). Budgetunderlaget är av

naturliga skäl ännu begränsat. En bedömning som redovisas i

regeringens proposition om näringspolitik för tillväxt (prop.

1990/91:87) är att på sikt omfattningen kan bli av samma

storleksordning som de tidigare nämnda projekten på vägsidan.

Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrks

motionsyrkandet.

I fyra motioner yrkas på ökade insatser för att främja

utvecklingen av ett spårbilssystem.

Enligt motion T269 (c) framhålls att staten måste satsa

kraftfullt på att stödja forskning och utveckling av modern

miljövänlig teknik för Stockholmsregionens trafikförsörjning.

Ett system med spårtaxi bedöms av motionärerna bl.a. kunna

kraftigt reducera driftkostnaderna i jämförelse med

konventionell kollektivtrafik.

I motion T429 (m) anges att ett spårbilssystem på ett

avgörande sätt i framtiden kan påverka uppbyggnaden av

infrastrukturen i våra större städer. Om pågående förstudie

kring projektet uppvisar ett positivt resultat bör enligt

motionären staten tillsammans med någon kommun och med

näringslivet medverka till en praktisk utprovning av systemet.

I motion T433 (v) begärs att från infrastrukturfonden

anvisas ett bidrag på minst hälften av byggkostnaden för den

första etappens utbyggnad av ett spårbilssystem i en medelstor

stad.

Slutligen i motion T918 (mp) yrkas att riksdagen uttalar

sitt stöd för systemet och att staten aktivt går in med ett

riskkapital för att en prototyp och provbana skall kunna tas

fram.

Enligt vad utskottet erfarit pågår bl.a. inom TFBs ram

förstudier kring spårbilssystemet. I en studie söker man

klarlägga de ekonomiska, tekniska och samhälleliga

förutsättningarna för ett spårbilssystem. Ett projekt genomförs

vidare i Gävle där en simulering görs av hur ett spårbilssystem

kan komma att verka vad gäller hastighet, kapacitet,

driftsäkerhet, ekonomi m.m.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är vidare engagerad

i ett projekt som innefattar utformningen av ett spårtaxisystem

i en specifik tätort.

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i motionerna

att det är väsentligt att nya typer av trafiklösningar

utvecklas. Spårbilssystem har också flera fördelar ur

miljösynpunkt som gör en fortsatt uppföljning och utprovning

angelägen. Utskottet förutsätter därför att en fortsatt

utveckling av nya trafiklösningar, typ spårbilssystem, kan komma

att prövas inom ramen för de insatser som avsätts för

teknikutveckling på transportområdet. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att syftet med motionsyrkandena delvis

blir tillgodosedda. Motionerna kan därför i denna del lämnas

utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

3. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till Statens väg- och

trafikinstitut

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. beträffande anslaget till Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut

att riksdagen till Bidrag till statens väg- och

trafikinstitut för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 52289000 kr.,

3. beträffande anslaget till Statens väg- och

trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut:

Återanskaffning av viss basutrustning för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 5000000 kr.,

4. beträffande järnvägsforskningens lokalisering

att riksdagen avslår motion 1990/91:T912,

5. beträffande anslaget till

Transportforskningsberedningen m.m.

att riksdagen

a) till Transportforskningsberedningen för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 43361000 kr.,

b) medger att regeringen bemyndigar

transportforskningsberedningen att besluta om statligt stöd till

forskning, utveckling och demonstrationsprojekt under budgetåren

1992/93 och 1993/94 inom en ram av 36000000 kr. resp.

25000000 kr.,

6. beträffande statligt stöd till forskning och utveckling

typ PROMETHEUS

att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 8,

res. 1 (v)

7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem

att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T269 yrkande 3,

1990/91:T429, 1990/91:T433 och 1990/91:T918 utan vidare åtgärd.

res. 2 (c, mp)

res. 3 (v)

Stockholm den 7 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle

Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel

Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten

Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),

Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve

Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Statligt stöd till forskning och utveckling typ PROMETHEUS

(mom.6)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks motionsyrkandet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns en rad frågetecken runt det

statliga engagemanget i de nämnda europeiska FoU-projekten. Det

gäller såväl målsättningarna för arbetet och projektens

finansiering som möjligheterna för Sverige att reellt påverka

arbetet. Som framhålls i motionen T249 (v) har under årtionden

många sett bilen som en frihetssymbol. Men när antalet bilar

ökat till en viss mängd hotar den i stället friheten. Med

statliga medel forskar och utvecklar bil- och

elektronikindustrin projekt, där autopiloter skall kunna ta

över bilförarens ansvar. Biltrafiken skall förtätas genom

bilkonvojer, där den mänskliga faktorn utgör ett alltför osäkert

inslag. Utskottet delar mot denna bakgrund bedömningen i

motionen att allt statligt engagemang i PROMETHEUS och DRIVE bör

avbrytas samt att alla statliga medel till dessa projekt skall

dras in och i stället satsas på FoU som gynnar

kollektivtrafiksystem.

Vad utskottet sålunda anfört om statligt stöd till forskning

och utveckling typ PROMETHEUS bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande statligt stöd till forskning och utveckling

typ PROMETHEUS

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utvecklingen av ett spårbilssystem (mom. 7)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Roy Ottosson (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs rejält nya satsningar på

trafiksystem som kan göra kollektivtrafiken både mer effektiv

mer och attraktiv. Ett nytt trafiksystem baserat på spårbilar

utgör därför en mycket lovande teknisk utveckling som bör

främjas. Spårbilssystem har också klara fördelar från miljö- och

trafikpolitisk synpunkt. Genom trafiksystemets smidiga

anpassning till samhällsmiljön kan även handikappade och

rörelsehindrade resenärer ges en betydligt bättre standard än

med konventionella trafiksystem. Utbyggnaden av ett

spårbilssystem skulle vidare kunna få en stor betydelse för

svenskt näringsliv med många nya sysselsättningstillfällen

samtidigt som anläggning av en referensanläggning skulle kunna

ge goda möjligheter på exportmarknaden.

Ett nytt transportsystem av detta radikalt nya slag kräver,

som framhålls i motion T918 (mp), en kombination av samhälls-

och företagsengagemang och ett helt nytt betraktelsesätt där

trafiken sätts in i ett industripolitiskt och internationellt

perspektiv. För att förverkliga den beskrivna teknikutvecklingen

krävs en bred uppslutning från både industri och samhälle.

Första steget bör vara att riksdagen uttalar sitt stöd för

projektet och att regeringen därefter tar de nödvändiga stegen

för att starta ett innovationsförlopp. Staten bör härvid aktivt

gå in med ett riskkapital för att en prototyp och provbana skall

kunna anläggas.

Vad utskottet sålunda anfört om utvecklingen av ett

spårbilssystem, vilket innebär att motion T918 (mp) tillstyrks

och att syftet med motionerna T269 (c) yrkande 3, T429 (v) och

T433 (m) till väsentlig del tillgodoses, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T918 och med

anledning av motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T429 och

1990/91:T433 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

3. Utvecklingen av ett spårbilssystem (mom.7)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs rejält nya satsningar på

trafiksystem som kan göra kollektivtrafiken både mer effektiv

och mer attraktiv. Ett nytt trafiksystem baserat på spårbilar

utgör därför en mycket lovande teknisk utveckling som bör

främjas. Spårbilssystem har också klara fördelar från miljö- och

trafikpolitisk synpunkt. Genom trafiksystemets smidiga

anpassning till samhällsmiljön kan även handikappade och

rörelsehindrade resenärer ges en betydligt bättre standard än

med konventionella trafiksystem. Utbyggnaden av ett

spårbilssystem skulle vidare kunna få en stor betydelse för

svenskt näringsliv med många nya sysselsättningstillfällen

samtidigt som anläggning av en referensanläggning skulle kunna

ge goda möjligheter på exportmarknaden.

Utskottet delar mot denna bakgrund den uppfattning som

framförs i motion T429 (v) att ett statligt utvecklingsbidrag

bör lämnas till minst hälften av kostnaden för byggandet av en

första etapp av ett spårbilssystem. Utbyggnaden bör ske i en

medelstor stad som är i behov av nya trafiklösningar och

regionalpolitiska satsningar. Utskottet anser vidare att den

förordade satsningen bör finansieras från infrastrukturfonden.

Vad utskottet sålunda anfört om utvecklingen av ett

spårbilssystem, vilket innebär att motion T429 (v) tillstyrks

och att syftet med motionerna T269 (c) yrkande 3, T433 (m) och

T918 (mp) till väsentlig del tillgodoses, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande utvecklingen av ett spårbilssystem

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T429 och med

anledning av motionerna 1990/91:T269 yrkande 3, 1990/91:T433 och

1990/91:T918 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Anslaget till Transportforskningsberedningen (mom.5)

Roy Ottosson (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att ytterligare 100 milj.kr. per

år bör satsas på forskning och utveckling av miljöanpassad

kollektivtrafik m.m. Även fullskaliga utvecklingsprojekt, som

t.ex. försök med prototyp av spårbilssystem, bör kunna ingå.

Anslaget bör utgå varje år under en treårsperiod, dvs. totalt

med 300 milj.kr. för perioden 1991/92--1994/95.

Förslaget lades fram till riksdagen i samband med det

forskningspolitiska beslutet våren 1990, men avslogs sedermera

av riksdagen. Förslaget upprepas i årets partimotioner om

vägtrafiken (T207) samt den om trafikpolitiken med anledning av

regeringens tillväxtproposition. Vi återkommer således till det

vid ett senare tilfälle.