Bet. 1990/91:TU16

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU16

Sjöfart

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

19 Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

TU16

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet samtliga förslag under

avsnittet Sjöfart i budgetpropositionens bilaga 8. Förslagen

avser inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet, dess

resultat-, pris-, soliditets- och servicemål samt verkets

investeringar -- allt under perioden 1991--1993. Förslagen avser

vidare medelsanvisningar till ett flertal sjöfartsändamål. Den

största medelsanvisningen -- 550 milj.kr. -- gäller Bidrag till

svenska rederier. Förslaget skall ses mot bakgrund av riksdagens

båda beslut under år 1988 om vissa sjöfartspolitiska åtgärder.

I samband med behandlingen av anslaget Transportstöd för

Gotland behandlar utskottet ett flertal motionsyrkanden med krav

på någon form av översyn av färjetrafiken till Gotland.

Utskottet konstaterar att viss osäkerhet råder när det gäller

att bedöma antalet resande med Gotlandsfärjorna och anslagets

utveckling. Mot den bakgrunden säger sig utskottet förutsätta

att regeringen ser till att färjetrafiken blir föremål för en

översyn, med beaktande av bl.a. frågor av den art som behandlas

i motionerna.

I ett avsnitt av betänkandet om sjöfartspolitikens allmänna

inriktning avstyrks m-, fp- och c-yrkanden om införande av ett

svenskt internationellt fartygsregister eller om svensk

medverkan i ett nordiskt eller europeiskt fartygsregister.

Ett stort antal motionsyrkanden syftar till att åstadkomma

miljösäkrare fartygstransporter. Samtliga dessa yrkanden

avstyrks, bl.a. med hänvisning till att sjöfartens

internationella karaktär medför att nationella särlösningar bör

undvikas.

Totalt behandlar utskottet bortemot 140 motionsyrkanden i en

mångfald olika sjöfartsfrågor.

Till betänkandet är fogat 37 reservationer och fem särskilda

yttranden.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Sjöfart

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8

(kommunikationsdepartementet) under avsnitt E. Sjöfart (s.

82--98)

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har förordats

om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden

1991--1993 (s. 82--86),

2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris-, soliditets-

och servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som har förordats

för perioden 1991--1993 (s. 82--86),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s.

82--86),

4. att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för

vissa tjänster för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 74200000 kr.(punkt E1., s. 86--88),

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader (punkt

E1., s. 86--88),

6. att riksdagen till Fritidsbåtsregister för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. (E2., s.

88--90),

7. att riksdagen till Transportstöd för Gotland för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69000 000 kr.

(E3., s. 90--92),

8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i

godstransporterna till och från Gotland (punkt E3., s.

90--92),

9. att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(E4., s. 92--93),

10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd (punkt

E5., s. 93--94),

11. att riksdagen till Handelsfottans kultur- och fritidsråd

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

(E5., s. 93--94),

12. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts i

fråga om införande av en passageavgift för Vänersjöfart (punkt

E6., s. 94--96),

13. att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

59780000 kr. (punkt E6., s. 94--96),

14. att riksdagen till Stöd till svenska rederier för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 5000000 kr.

(punkt E7., s. 96--97),

15. att riksdagen till Bidrag till svenska rederier för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 550000000

kr.

(punkt E8., s. 97--98).

Motionerna

1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Gotlandstrafiken,

17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

svenskt internationellt sjöfartsregister i enlighet med vad som

anförts i motionen,

29. att riksdagen under förutsättning av bifall till

förslaget om inrättande av ett svenskt internationellt

sjöfartsregister avslår regeringens förslag att till Bidrag till

svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisa ett

förslagsanslag på 550000000 kr.

1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen till E3. Transportstödet för Gotland för

budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till regeringens

förslag med 6000000 kr. förhöjt anslag om 75000000 kr.

1990/91:T217 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas (delvis)

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den trafikpolitiska utvecklingen i Skåne.

1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till

förbättring och utveckling av sjöfarten mellan sydöstra Sverige

och övriga Europa.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A428.

1990/91:T220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om privatisering av hamnar och

flygplatser.

1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar på

kommunikationsområdet i Norrbottens län.

1990/91:T238 av Roy Ottosson och Eva Goës (båda mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av flottningens framtida

möjligheter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flyttning av statsisbrytare till

Härnösand.

1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A504 anförts om kustbevakningens

bemanningsplaner för Stockholms skärgård.

1990/91:T247 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A474 anförts om betydelsen för Älvsborgs

län av Vänersjöfarten och statens eget ansvar att föregå med

gott exempel för egna transporter.

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

13. att riksdagen i syfte att minska riskerna vid

sjötransporter med farligt gods hos regeringen begär förslag om

bättre övervakning ombord i enlighet med motionens förslag,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

utveckling av sjöfartens trafikinformationssystem (TIC) i

enlighet med motionens förslag,

15. att riksdagen beslutar att bevilja Handelsflottans

kultur- och fritidsråd ytterligare medel i enlighet med

motionens förslag.

1990/91:T250 av Barbro Sandberg och Håkan Holmberg (båda fp)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Södertälje sluss och kanals betydelse

för sjöfarten i Mälaren,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sjöfartsverkets service.

1990/91:T251 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till start av

färjeförbindelser.

1990/91:T260 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fraktstödet i Gotlandstrafiken bör

behållas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheterna till extra rabatter i

Gotlandstrafiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kostnaderna i Gotlandstrafiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en annan långsiktig lösning

på statsmakternas engagemang i Gotlands trafiksituation.

1990/91:T262 av Carl Frick och Eva Goës (båda mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sätta priser för

färjetrafikutnyttjare,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av en skyndsam

trafikutredning för Gotland,

5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om indragningen av flygtrafikstöd

och transportstöd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvidgning av färjetrafik sommartid

mellan Öland och Gotland.

1990/91:T266 av Tom Heyman och Sonja Rembo (båda m) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av en anpassning av

farledstaxor.

1990/91:T511 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samhällsekonomiska satsningar på

kustsjöfarten särskilt vad gäller nytt system för godshantering

i hamnar.

1990/91:T601 av Börje Hörnlund och Görel Thurdin (båda c) vari

yrkas att riksdagen begär att regeringen snabbt förelägger

riksdagen förslag om Norrlands lokalisering av våra sju

statsisbrytare.

1990/91:T602 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts angående färjetrafik

Grankullavik--Visby och Västervik--Visby.

1990/91:T603 av Pär Granstedt och Karin Söder (båda c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

den planerade farleden över Rödkobbsfjärden i Stockholms

skärgård icke skall inrättas.

1990/91:T604 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om sjömätarflottans vinteruppläggningsplats.

1990/91:T605 av Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utredning av Vänersjöfartens roll i

framtiden,

2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om att

fartyg som på Vänern transporterar olja och miljöfarliga

kemikalier skall ha dubbla bottnar.

1990/91:T606 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om registrering av fritidsbåtar och

registeravgift/båtskatt.

1990/91:T607 av Görel Thurdin och Martin Olsson (båda c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om isbrytarnas lokalisering till Härnösand.

1990/91:T608 av Stina Eliasson och Karin Starrin (båda c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående omstationering av isbrytare från

Stockholms inre hamn till Härnösand.

1990/91:T609 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar upphäva flagglagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts rörande svensk medverkan i ett gemensamt

europeiskt kvalitetsregister,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts rörande värdesäkring av sjöfartsstödet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om svenskt tillträde till den europeiska

kustsjöfartsmarknaden.

1990/91:T610 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att utveckla sjöfarten av

energiskäl,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av skärpt lotstvång för

miljöfarliga sjötransporter,

3. att riksdagen beslutar att oljetankrar med en oljelast

överstigande 50000 ton skall förbjudas i Östersjön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att alla oljetankrar som går i Östersjön och i insjövatten skall

ha särskilda skydd som dubbla bottnar etc.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trafikmässig miljökonsekvensanalys vid

större industriprojekt, vägbyggen m.m. där bl.a. alternativ med

sjöfart skall vägas in om så är tillämpligt,

7. att riksdagen beslutar att lämplig utbildning och

behörighet skall krävas för att få framföra segelfartyg som är

minst 7 meter långt,

8. att riksdagen beslutar att lämplig utbildning och

behörighet skall krävas för att få framföra maskindrivet fartyg

som har en maximal hastighet på minst 7 knop,

9. att riksdagen beslutar att såväl sjötrafikföreskrifterna

som "kort A", dvs. symboler och förkortningar för svenska

sjökort, skall medföras på alla fartyg som framdrivs av

maskineri eller segel,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att sjötrafikföreskrifterna bör ses över i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förändra fritidsbåtsregistret så att de minsta

båtarna tas ur registret, och så att registret i övrigt

kompletteras med uppgift om förarintyg e.d., motoreffekt m.m.,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av mer fullständig statistik

från sjösäkerhetsrådet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av relevanta sanktioner mot

vårdslöshet till sjöss.

1990/91:T611 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att fritidsbåtsregistret skall avskaffas.

1990/91:T612 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att slopa registreringen av

fritidsbåtar,

2. att förslagsanslaget på 1000 kr. till

fritidsbåtsregistret för budgetåret 1991/92 utgår.

1990/91:T613 av Sigge Godin och Ulla Orring (båda fp) vari

yrkas att riksdagen beslutar om en omstationering av

"Atle-klassens" tre isbrytare till Härnösand.

1990/91:T614 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts gällande elanslutning av fartyg vid kaj.

1990/91:T615 av Christina Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökad säkerhet inom fritidsbåtslivet.

1990/91:T616 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skärpta regler för motorbåtstrafik

inomskärs och i insjöar och skärpta prestandanormer för

bulleregenskaper för motorbåtar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att sjöfartsverket skall få i uppdrag

att utforma regler för användning av Jet-Ski.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion

1990/91:Jo751.

1990/91:T617 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förflyttning av isbrytarna till Norrland och Härnösand.

1990/91:T618 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om isbrytarverksamheten.

1990/91:T619 av Björn Samuelson och Viola Claesson (båda v)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som

garanterar fortsatt flottning på Klarälven.

1990/91:T620 av Anders Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om driftbidrag till Trollhätte kanal.

1990/91:T621 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (båda fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att säkra och utveckla

Trollhätte kanal.

1990/91:T623 av Lennart Nilsson och Nils T Svensson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en höjning av

registreringsavgiften för fritidsbåtar i syfte att utveckla

båtlivet i Sverige.

1990/91:T624 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inordna sträckan Västervik--Visby

i koncessionstrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av turisttrafik

Öland--Gotland.

1990/91:T625 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att säkerheten i oljetrafiken måste förbättras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökad kontroll av

oljetankers som anlöper svensk hamn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att oljetankers med förutsedda brister i säkerhet bör stoppas

innan insegling sker till svenska hamnar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av nordiska och

internationella överenskommelser i syfte att öka säkerheten till

sjöss.

1990/91:T626 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ändrad lagstiftning avseende

flyttning av fartyg.

1990/91:T627 av Jan Andersson och Christer Skoog (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bättre boendemiljö på fartyg.

1990/91:T628 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om upphävande av koncessionen på Gotlandstrafiken och om fri

konkurrens i färjetrafiken till och från Gotland.

1990/91:T629 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

svenskt internationellt fartygsregister i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande

1, avslår regeringens förslag att till E8. Bidrag till svenska

rederier anvisa ett förslagsanslag om 550000000 kr.,

3. att riksdagen, under förutsättning av bifall till yrkande

1, avslår regeringens förslag att till E7. Stöd till svenska

rederier anvisa ett förslagsanslag om 5000000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att upphäva den s.k. flagglagen

(1989:990),

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

hamnväsendet och förslag om förbättringar i enlighet med vad i

motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avgiftsuttag för isbrytningens

bränslekostnader,

7. att riksdagen upphäver lagen (1987:773) om

fritidsbåtsregister,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till E2.

Fritidsbåtsregister anvisa ett förslagsanslag om 1000 kr.

1990/91:T630 av Arne Andersson i Gamleby (s) och Agne Hansson

(c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder

vidtas så att de reguljära färjeförbindelserna sommartid mellan

Västervik och Visby återupptas.

1990/91:T631 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att sjöfartsverket får

i uppdrag att se över tillsyns-, kontroll- och

sanktionsmöjligheterna samt geografiskt avgränsade

fartbegränsningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lyxskatt/mijöavgift, promillegräns,

restriktionsområden och fyrplatsbemanning.

1990/91:T632 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att Vänersjöfarten skall stödjas så att den även i

fortsättningen kan konkurrera med landsvägstrafiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om trafikvalsstyrning för transporter av

miljöfarligt gods.

1990/91:T633 av Sven-Olof Petersson (c) och Karl-Gösta Svenson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om sjömätarflottans

vinterförläggning till Karlskrona.

1990/91:T634 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna att fartyg ur

isbrytarflottan bör stationeras i Härnösand.

1990/91:T635 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det angelägna i att ytterligare kunna öka

fartygsstorleken i Södertälje kanal.

1990/91:T636 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att anslaget till transportstöd för Gotland (E3.) ökas med 10

milj.kr. genom en motsvarande minskning av anslaget G2.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att en utredning bör tillsättas för en översyn av

Gotlandstrafikens framtida utformning.

1990/91:T638 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nej till förslaget att anlägga en ny farled över Rödkobbsfjärden

i Stockholms skärgård.

1990/91:T639 av Sven-Olof Petersson och Pär Granstedt (båda c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag, i

enlighet med vad i motion 1990/91:N319 anförts om statliga

kreditgarantier för nya färjeprojekt.

1990/91:T640 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (båda v) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Gotlands kommunikationer,

2. (delvis) att riksdagen beslutar att avslå regeringens

förslag att minska stödet till Gotlands kommunikationer med

20500000 kr.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N448.

1990/91:T641 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (båda

c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om Sveriges agerande för ett bättre

internationellt regelverk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av dubbla skrov för fartyg som

transporterar oljeprodukter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett system med trafikledning i

Östersjön.

1990/91:T642 av Karin Wegestål m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av

att i de internationella fora som behandlar regler för trafik

genom sund verka för att en överenskommelse träffas om plikt att

anmäla transport av farligt gods genom Öresund.

1990/91:T643 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

avslår förslaget om betalning för isbrytarhjälp.

1990/91:T644 av Sören Norrby (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en övergripande analys av

färjetrafiken mellan Sverige och Finland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett miljöavtal med rederierna om

färjetrafiken mellan Sverige och Finland.

1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att låta utreda

kommunikationerna till och från Gotland,

2. att riksdagen till Transportstödet för Gotland anvisar

ett i förhållande till regeringens förslag med 6000000 kr.

förhöjt anslag om 75000000 kr.

1990/91:T646 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av isbrytare till Härnösand.

1990/91:T647 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av ett svenskt

internationellt sjöfartsregister,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att internationellt registrerade

fartyg inte fritt bör få trafikera nordiska vatten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förhandlingar för att få till stånd

gemensamma nordiska regler för de internationella registren,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statliga bidrag till svenska rederier,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om harmonisering med EGs regler,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den s.k. "flagglagen",

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kustsjöfartens driftsförutsättningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de factomonopol för hamnverksamhet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om farledsverksamheten,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lotsväsendet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en internationell harmonisering av

reglerna för konstruktion och inspektion av tankskepp,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avskaffande av fritidsbåtsregistret.

1990/91:T648 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar förbjuda stora båtar lastade med

olja att trafikera Östersjön,

2. att riksdagen beslutar att oljetransportfartyg i

Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och

dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp

till följd av olyckor till havs,

3. att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall

märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras och att

riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att ett sådant

system accepteras internationellt.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:U670.

1990/91:T649 av Carl Frick (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att supertankrar lastade med olja

förbjuds trafikera Östersjön,

2. att riksdagen beslutar att alla oljetransportfartyg i

Östersjön, Vänern och Mälaren skall ha tredubbla skott och

dubbla bottnar för att i möjligaste mån förebygga oljeutsläpp

till följd av olyckor till havs,

3. att riksdagen beslutar att varje oljetransport skall

märkas på ett sådant sätt att utsläppen kan spåras,

4. att riksdagen beslutar att Sverige skall verka för att

ett sådant system accepteras internationellt.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N365.

1990/91:T650 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om

förutsättningarna för fortsatt färjetrafik i Stockholms skärgård

med beaktande av de betydande skadeverkningar på miljö och natur

som främst de stora färjorna förorsakar,

2. att riksdagen i avvaktan på ifrågavarande utredning hos

regeringen begär att tillstånd inte ges till den planerade

farleden över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som i övrigt anförts i motionen om sjösäkerhetsfrågor, m.m.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion

1990/91:Jo815.

1990/91:T651 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion

1990/91:Jo818 anförts om införande av anmälningsplikt före

infart i Mälaren.

1990/91:T919 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

sin bestämda uppfattning om Rödkobbsleden i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:T931 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt

anslag, benämnt Statligt stöd till skärgårdstrafik.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Jo441.

Utskottet

1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.

Sjöfartsverket har inom transportsektorn till uppgift att

svara för väsentliga delar av sjöfartens infrastruktur i form av

sjövägar och säkerheten i dessa samt för att sjöfart kan

bedrivas i svenska farvatten under säkra och effektiva former.

Därtill svarar sjöfartsverket för säkerheten ombord på svenska

fartyg oberoende av farvatten. Verksamheten inriktas

huvudsakligen på handelssjöfartens intressen, men även

fritidsbåtstrafikens och fiskets intressen skall beaktas.

Den 1 juli 1987 ombildades sjöfartsverket till affärsverk.

Statsmakternas styrning av verksamheten sker genom att

ekonomiska mål och servicemål fastställs på grundval av rullande

treårsplaner. Verket tillämpar fr.o.m. år 1988

kalenderårsredovisning. Kostnader för verksamheten som inte

skall ingå i handelssjöfartens betalningsansvar finansieras

genom anslag över statsbudgeten. Från den 1 juli 1990 har

finansieringen av sjöfartsinspektionens verksamhet

överförts från statsbudgeten till handelssjöfartens

betalningsansvar.

I propositionen föreslås att riksdagen

1. godkänner vad föredragande departementschefen förordat om

inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet under perioden

1991--1993,

2. godkänner de resultat-, pris-, soliditets- och servicemål

för sjöfartsverkets verksamhet som departementschefen förordat

för perioden 1991--1993,

3. godkänner vad departementschefen anfört om

sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån.

Av propositionen framgår att sjöfartsverket i sin treårsplan

för åren 1991--1993 angivit mål för samtliga verksamhetsgrenar

och den planerade inriktningen av verksamheten under perioden.

Sålunda anges t.ex. att målet för verksamheten med farleder

och utmärkning är en säker vägledning av sjöfarten i Sveriges

omgivande farvatten samt att säkerställa framkomlighet och

underlätta hamnanlöp vid nedsatt sikt och

vintersjöfartförhållanden. Som mål för lotsningen anges

bl.a. att alla hamnar av betydelse för handelssjöfarten skall

kunna påräkna lotsningsservice. Denna inriktning sägs innebära

att verket skall ge en fullödig service, som inte påverkas av de

rationaliseringar som planeras. Målet för isbrytningen är

att vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av

betydelse. För sjöfartsinspektionen är målet bl.a. att se

till att kraven på fartygs säkerhet och på skydd mot

vattenföroreningar från fartyg uppfylls med beaktande av

internationell standard i utvecklade länder.

Som övergripande ekonomiskt mål anger sjöfartsverket, liksom

tidigare år, full kostnadstäckning för den del av verksamheten

som omfattas av handelssjöfartens betalningsansvar. Det

ekonomiska resultatet bör tillgodose statsmakternas krav på

avkastning på verkets fasta statskapital enligt fastställd

avkastningsränta, för närvarande 11,5%. Beträffande

prissättningen framhåller verket att det sedan början av

1980-talet haft som mål att höjningar av de allmänna

sjöfartsavgifterna skall hållas inom inflationsramen. Detta mål

bör enligt verket gälla även under treårsperioden 1991--1993.

Prishöjningarna på verkets allmänna fyr- och farledsvaruavgifter

fr.o.m. den 1 januari 1991 bör emellertid utöver

inflationskompensation även täcka kostnaderna för

sjöfartsinspektionens verksamhet. Soliditeten, vilken

beräknas som andelen eget kapital (verkskapital) i förhållande

till balansomslutningen, väntas komma att ligga runt 85%.

Verkets investeringsplan för treårsperioden omfattar ett

belopp på 248,3 milj.kr. och avser till övervägande del

återanskaffningar.

Departementschefen framhåller att han godtar den av verket

föreslagna inriktningen och omfattningen av verksamheten under

treårsperioden 1991--1993 samt föreslagna servicemål. Den av

verket föreslagna investeringsplanen för perioden kan fullföljas

i sina huvuddrag. Departementschefen godkänner vidare verkets

rationaliseringsplan enligt vilken målsättningen är att inom

nuvarande servicemål uppnå en kostnadsminskning på 16,6 milj.kr.

I motion T245 (fp) framhålls att några ytterligare

nedskärningar i sjöfartsverkets bemanning av Stockholms

skärgård inte bör ske. Övervakningen bör i stället förbättras

av sysselsättnings- och säkerhetspolitiska skäl men också med

hänsyn till fritidsbåtarnas säkerhet.

I motion T650 (m) säger sig motionärerna ha förståelse och

respekt för sjöfartsverkets ambition att minska de offentliga

utgifterna. Försök att dra in ytterligare lotsplatser måste

emellertid avvisas -- säger motionärerna -- med hänsyn till

lotsarnas betydelse inte bara för yrkessjöfarten utan också för

sjöräddning och viss övervakning.

I motion T631 (v) framhålls att bemanningen på kvarvarande

fyrplatser bör säkerställas för att motverka störningar från

fritidsbåtstrafiken.

Utskottet erinrar om de krav som ställs på sjöfartsverket att

fortlöpande vidta åtgärder i rationaliserande och

effektiviserande syfte för att kunna erbjuda sjöfartens olika

intressenter en god service och samtidigt hålla tillbaka

avgiftshöjningarna så långt som möjligt. I de fall sådana

rationaliseringsåtgärder medför personalinskränkningar gäller

förordningen (1982:136) om handläggning av vissa personalfrågor

i statlig verksamhet utmed rikets kuster. Den

handläggningsordning som förordningen föreskriver, och som bl.a.

innebär att regeringen i sista hand kan pröva planerade

personalminskningar inom verksamheten i fråga, innebär enligt

utskottets mening att dessa får en allsidig bedömning. Det kan

tilläggas att sjöfartsverket -- enligt vad utskottet erfarit --

nu inte har några planer på personalinskränkningar i Stockholms

skärgård.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet för sin del

inte skäl till något sådant uttalande som begärs i de motioner

som nu är i fråga. Yrkandena härom avstyrks följaktligen.

Förslaget i propositionen -- att riksdagen godkänner vad som

anförts om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet --

tillstyrks i motsvarande del.

I motionerna T603 (c), T638 (fp), T650 (m) och T919 (v)

framhålls att sjöfartsverket har för avsikt att inrätta en

allmän farled över Rödkobbsfjärden i Stockholms skärgård

genom sprängning och muddring av 12000 m3 berg mellan

Gjusharen och Kalvören. Med åberopande av miljöskäl motsätter

sig motionärerna att farleden kommer till stånd.

Som framgår av vad utskottet anfört är det av regeringen

föreslagna målet för sjöfartsverkets verksamhet med farleder och

utmärkning att förutsättningar skall skapas för säker vägledning

av sjöfarten i Sveriges omgivande farvatten. Vidare skall

framkomlighet säkerställas och hamnanlöp av fartyg vid nedsatt

sikt och vintersjöfartförhållanden underlättas.

Frågan om inrättande av en farled över Rödkobbsfjärden

prövas, enligt vad utskottet erfarit, för närvarande av

regeringen i enlighet med den ordning som föreskrivs i lagen

(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.

Utskottet godtar för sin del det föreslagna målet för

farledsverksamheten. Mot bakgrund härav och den prövning i laga

ordning som pågår av den av motionärerna aktualiserade frågan

synes något riksdagens uttalande inte påkallat. Motionsyrkandena

härom avstyrks följaktligen. För egen del vill utskottet

framhålla att en farled över Rödkobbsfjärden synes erbjuda

betydande fördelar från sjösäkerhetssynpunkt. Förslaget i

propositionen -- att riksdagen godänner vad som anförts om

inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet -- tillstyrks i den

del som nu är i fråga.

Motion T250 (fp) gäller bl.a. isbrytning i Mälaren.

Motionären framhåller att Mälaren saknar den statliga

isbrytarservice som t.ex. Vänern har och att isbrytningen på

Mälaren inte får vara sämre än den på Vänern.

Det av regeringen föreslagna målet för sjöfartsverkets

isbrytning är, som nämnts, att vintersjöfart skall kunna

bedrivas på alla hamnar av betydelse.

Den statliga isbrytarverksamheten på Vänern sker, enligt vad

utskottet erfarit, genom assistans till sjöss och öppethållande

av rännor för sjöfarten i Göta älv, Trollhätte kanal och Lurö

skärgård. I Mälaren sker verksamheten genom att ränna hålls

öppen i Södertälje kanal och i Mälarens djupled. En

förutsättning för sjöfartsverkets isbrytarverksamhet i båda

sjöarna är att i övrigt erforderlig isbrytningsverksamhet

upprätthålls av lokala intressenter. I Mälaren bryts rännan upp

genom verkets isbrytning, men rännan måste därefter

"underhållas" någon tid av lokala intressenter. Isbrytningen på

Mälaren sker med en av sjöfartsverket inhyrd isbrytande

bogserbåt och på Vänern med verkets isbrytare Ale. Det som kan

framstå som en skillnad i servicegrad sammanhänger med att

isförhållandena i Vänern liknar förhållandena till havs, medan

Mälarens isar liknar skärgårdens. Verkets ambition att

vintersjöfart skall kunna bedrivas på alla hamnar av betydelse

är densamma i båda sjöarna.

Av det anförda framgår att syftet med motionsyrkandet torde

få anses tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd synes sålunda

inte påkallad, varför yrkandet härom avstyrks. Regeringens

förslag -- att riksdagen godkänner den inriktning av

sjöfartsverkets verksamhet som förordas i propositionen --

tillstyrks i den del som nu är i fråga.

Utskottet tillstyrker också att riksdagen godkänner vad som

förordas i propositionen om inriktningen av sjöfartsverkets

verksamhet under perioden 1991--1993 i ovan ej berörda delar.

Vidare tillstyrks regeringens förslag i fråga om verkets

resultat-, pris-, soliditets- och servicemål och

investeringar.

2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa tjänster

Från anslaget betalas kostnader inom sjöfartsverkets

ansvarsområde som inte skall ingå i handelssjöfartens

betalningsskyldighet. Bränslekostnaderna för den statliga

isbrytningen undantas för närvarande från denna

betalningsskyldighet. Som ett led i åtstramningspaketet förordar

regeringen att bränslekostnaderna för isbrytningen

fortsättningsvis skall betalas av näringen. Följaktligen bör det

belopp som för innevarande år tagits upp för ändamålet, 43,9

milj.kr., utgöra en del av besparingarna inom

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås omfatta 74,2

milj.kr.

Utskottet har ingen erinran mot ifrågavarande besparing

eller anslagsberäkningen i övrigt och tillstyrker den föreslagna

medelsanvisningen.

I motion T618 (fp) säger motionärerna att förslaget om nya

avgifter för vintersjöfarten får negativa följder för norrländsk

vintersjöfart och för hela regionen. Regeringen bör enligt

motionärerna omedelbart se över de regionalpolitiska

konsekvenserna av förslaget och därefter återkomma till

riksdagen med de förslag som översynen motiverar.

I motion T629 (fp) framhålls att avgiftsuttaget för

isbrytningen inte endast får drabba den trafik som är beroende

av isbrytarassistans.

I motion T643 (c) yrkas att riksdagen avslår förslaget om

betalning för isbrytarhjälp.

Enligt utskottets mening måste sjöfartsavgifterna höjas som

en följd av att betalningsansvaret för isbrytningens

bränslekostnader överförs från statens till handelssjöfartens

betalningsansvar. Sjöfartsavgifterna betalas solidariskt av alla

fartyg som anlöper varje svensk hamn. Norrländska hamnar

diskrimineras inte. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

att riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om

betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader. Härav

följer att motionsyrkandena avstyrks.

3 Anslaget Fritidsbåtsregister

Regeringen föreslår att nuvarande anslagsfinansiering fr.o.m.

nästa budgetår ersätts med ett tusenkronorsanslag. Det innebär

att sjöfartsverket får disponera de avgifter som flyter in.

Departementschefen framhåller att avgiften nu i det närmaste kan

beräknas täcka de löpande kostnaderna för registerhållningen.

Avgiften bör därför tills vidare kunna hållas oförändrad till 30

kr. Det finns emellertid balanserade kostnader på 9,6 milj.kr.

som successivt också skall täckas av registeravgiften.

I motionerna T611 (m), T612 (m) T629 (fp) och T647 (m)

framställs yrkanden om att fritidsbåtsregistret skall avskaffas,

att lagen därom skall upphävas och att regeringens förslag till

medelsanvisning skall avslås.

Utskottet har i sina av riksdagen godkända betänkanden

1988/89:TU12 (rskr. 164) och 1989/90:TU18 (rskr. 162) utförligt

behandlat motionsyrkanden med samma innebörd som de som nu är i

fråga. Yrkandena har avstyrkts under hänvisning bl.a. till

registrets betydelse för kontrollen av ordningen och säkerheten

till sjöss samt för att underlätta och effektivisera planering

och insatser för båtlivet. Utskottet har inte ändrat uppfattning

och avstyrker därför motionsyrkandena. Regeringens förslag till

medelsanvisning tillstyrks.

I motion T606 (s) begärs en höjning av avgiften till

fritidsbåtsregistret till 50 kr. Även i motion T623 (s)

framhålls att registeravgiften bör höjas. I båda motionerna

betonas att avgiftsökningarna oavkortat bör användas för

båtlivets utveckling m.m.

Utskottet är i likhet med departementschefen för närvarande

inte berett att föreslå en höjning av registeravgiften.

Motionerna avstyrks följaktligen.

I motion T610 (mp) begärs vissa förändringar av

fritidsbåtsregistret. Dessa skulle innebära att fartyg som har

en största längd som understiger sju meter samt maskindrivna

fartyg med en maximal fart av sju knop befrias från

registreringsskyldighet. Vidare skulle registret kompletteras

med uppgift huruvida ägaren har förarintyg e.d., om motoreffekt

m.m.

Utskottet finner de regler som gäller för

fritidsbåtsregistret väl avvägda och kan därför inte förorda

någon sådan ändring som begärs i motionen. Med det sagda

avstyrks motionsyrkandet.

4 Anslaget Transportstöd för Gotland

Från anslaget ges statsbidrag till linjesjöfarten till och

från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som

godsbefordran och är inbyggt i den taxa som tillämpas.

Priserna för godsbefordran med lastbil till och från Gotland

påverkas dessutom av den prisreglering som gäller med stöd av

lagen (1979:1035) med bemyndigande om utjämning av taxor för

vissa lastbilstransporter. Syftet med regleringen är att

prismässigt jämställa en transport till och från Gotland med

motsvarande transport på fastlandet. Med stöd av lagen och

föreskrifter i anslutning till denna får den som regelbundet

bedriver inrikes fjärrtransporter av gods med lastbil till eller

från Gotland för alla inrikes transporter ta ut ett pristillägg

med högst 0,6% på nettofraktsumman i varje särskilt fraktavtal

(det s.k. Gotlandstillägget). För de merkostnader som

Gotlandstrafiken förorsakar vissa transportförmedlings- eller

lastbilsföretag och som inte kompenseras av Gotlandstillägget

utgår ett statligt bidrag som belastar anslaget och som för

innevarande budgetår uppgår till 6 milj.kr. Regeringen föreslår

att bidraget skall upphöra från den 1 juli innevarande år.

Förslaget motiveras med en hänvisning till regeringens s.k.

åtstramningspaket. Vidare framhåller departementschefen att

systemet med Gotlandstillägget och högstprisregleringen är ett

konkurrensbegränsande och provisoriskt system.

Riksrevisionsverket kommer under våren 1991 att redovisa

förutsättningarna för och konsekvenserna av att tillägget och

högstprisregleringen slopas.

Medelsanvisningen för nästa budgetår föreslås omfatta 69

milj.kr.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad

departementschefen anfört om statsbidraget till vissa

lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och

från Gotland.

I motionerna T215 (c), T260 (s), T640 (v) och T 645 (c)

framhålls att regeringens förslag i budgetpropositionen innebär

att stödet till Gotlandstrafiken minskar med totalt 20,5

milj.kr. genom att stödet till flygtrafiken på Gotland -- för

närvarande 14,5 milj.kr. -- och det speciella fraktstödet till

lastbilstrafiken slopas. Motionärerna befarar att skattereformen

med turistmoms och persontrafikmoms samt besparingarna på

statsbudgeten kan få som samlad effekt att Gotlands isolering

ökar i betydande grad. De vill därför att fraktstödet bibehålls

och att riksdagen beslutar öka anslaget med 6 milj.kr. utöver

det belopp som regeringen föreslagit.

I motion T260 (s) framhålls även att statens kostnad för

färjetrafiken skulle betydligt ha överstigit 100 milj.kr. om

kostnaden hade fått utvecklas i takt med penningvärdets fall.

Den minskning av det statliga stödet som regeringen nu föreslår

framstår därför enligt motionärerna som oförklarlig.

I motion T262 (mp) framhålls att stödet till

Gotlandstrafiken inte får minska. Tvärtom är en ökning befogad

-- säger motionärerna -- för de fördyringar som momsbeläggningen

av resor har medfört.

Enligt motion T636 (fp) bör anslaget ökas med 10 milj.kr.

utöver det belopp regeringen föreslagit. Ökningen bör enligt

motionären främst användas för att främja Gotlandstrafiken under

turistsäsongen.

Gotlandstillägget och den därmed sammanhängande

prisregleringen är, som departementschefen framhåller, ett

konkurrensbegränsande och provisoriskt system. Statens pris- och

konkurrensverk (SPK) har vid ett flertal tillfällen påtalat att

utbetalningen av statsbidrag till godstransportföretag i

Gotlandstrafiken sker på osäkra grunder. Stödet innebär dessutom

enligt verket ett flertal nackdelar för såväl köpare som säljare

av transporter mellan fastlandet och Gotland.

Mot den angivna bakgrunden har utskottet för sin del ingen

erinran mot att stödet nu slopas. Riksrevisionsverket kommer,

som nämnts, att under våren 1991 redovisa förutsättningarna för

och konsekvenserna av att även Gotlandstillägget och

högstprisregleringen slopas.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att

riksdagen godkänner vad departementschefen anfört om

statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i

godstransporterna till och från Gotland. Motionerna T260 (s)

yrkandena 2 och 4 samt T262 (mp) yrkande 5, i den del som nu är

i fråga, avstyrks.

Departementschefen framhåller att införande av mervärdeskatt

på resor år 1991 har skapat en viss osäkerhet i bedömningen av

antalet resande i Gotlandstrafiken. En minskning av antalet

resande minskar naturligtvis också intäkterna i trafiken och

ökar därmed behovet av statsbidrag. Osäkerheten synes utskottet

ha stärkts sedan budgetpropositionen förelades riksdagen. I ett

svar på en fråga av Ulla Pettersson (s) den 19 februari

innevarande år upplyste kommunikationsministern att

överläggningar pågår mellan företrädare för transportrådet och

koncessionshavaren, N&T Gotlandslinjen AB, i syfte att inför

årets sommartrafik söka finna någon form av rabatt som skulle

öka rederiets intäkter och därmed minska behovet av statsbidrag.

Ministern framhöll vidare att det finns en risk för att man

hamnar i en ond cirkel med högre priser och därmed färre

resande, vilket får till följd att priser och subventioner måste

öka ytterligare. Utskottet utgår från att de pågående

överläggningarna skall leda till en snabb lösning som stimulerar

resandet till Gotland och turismen där. Om det skulle visa sig

att väsentliga anslagsöverskridanden kan förväntas, förutsätter

utskottet att regeringen snarast möjligt återkommer till

riksdagen med besked härom. Av det anförda följer att utskottet

tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Transportstöd

för Gotland för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag på 69

milj.kr. Samtliga motionsyrkanden om en ökning av anslaget

avstyrks.

I flera motioner begärs någon form av översyn av

färjetrafiken på Gotland.

Sålunda framhålls i motion T211 (m) att en helt ny modell

för Gotlandstrafiken bör utredas. Basen skall vara fri

konkurrens, säger motionärerna, eventuellt kompletterad med

upphandling av kompletterande trafik vid de tider på året då

underlaget är för litet för en självbärande trafik. Modellen bör

kombineras med rätt till skattefri proviantering och servering

på båtarna. Detta skulle ge Gotlandstrafiken betydligt större

möjligheter att hävda sig gentemot den skattemässigt oerhört

mycket bättre ställda trafiken på Åland och Finland.

I motion T260 (s) framhålls att det behövs en ny

konstruktion för det statliga engagemanget i Gotlandstrafiken.

Vägen mellan Gotland och fastlandet är den enda privatägda

"länsvägen" i riket, säger motionärerna. I likhet med vad som

gäller för annan mellanregional trafik i landet bör staten ta

det fulla ansvaret och därmed stå för den infrastruktur som

färjorna i Gotlandstrafiken utgör. Vidare framhåller motionären

att skattefri försäljning på färjorna av varor såsom parfym,

kosmetik och konfektyrer skulle stärka Gotland i konkurrensen

med andra orter dit man reser med färjor.

I motion T640 (v) framhålls att färjetrafiken på Gotland bör

förstatligas. Trafiken bör enligt motionärerna drivas i SJs

regi.

I motion T262 (mp) framhålls att en opartisk utredning måste

tillsättas för att man skall kunna komma till rätta med Gotlands

trafiksituation. Utredningen bör utgå från vad som är bra för

Gotland och dess innevånare. Gotlänningar bör ha ett dominerande

inflytande över utredningen. Trafikens ledning och

administration bör finnas på Gotland.

I motion T628 (m) framhålls att statens avtal med Nordström

& Thulin AB (N&T) om färjetrafiken på Gotland bör sägas upp och

att koncessionen för endast ett bolag bör släppas. Andra

färjebolag som är beredda att trafikera Gotland -- och som kan

vara beredda att anlöpa andra hamnar än Nynäshamn, Oskarshamn

och Visby -- måste ges möjlighet härtill. Även om koncessionen

för det nuvarande bolaget släpps innebär inte detta, säger

motionären, att statens övergripande ansvar för Gotlands

trafikförsörjning upphör. Formerna för detta får vidare

övervägas.

I motion T636 (fp) framhålls att det är dags att låta en

utredning se över alla frågorna kring Gotlandstrafiken, såväl

person- som godstrafiken. Det tioåriga avtalet med N&T bör inte

hindra en förutsättningslös prövning för att utröna om trafiken

på Gotland kan ges en utformning som bättre stämmer överens med

den kommunikationsstruktur som råder på andra håll och som

skapar en större likvärdighet med andra regioner.

I motion T645 (c) framhålls att kommunikationerna till och

från Gotland bör bli föremål för en objektiv utredning. Frågan

om ägaransvaret för tonnaget i Gotlandstrafiken bör ingå som

en väsentlig del i utredningsuppdraget.

Omfattningen av färjetrafiken till Gotland ägnas särskild

uppmärksamhet i fyra motioner.

Sålunda framförs i motionerna T602 (c), T624 (fp) och T630

(s,c) önskemål om färjetrafik sommartid mellan Västervik och

Visby.

I motionerna T262 (mp), T 602 (c) och T624 (fp) begärs

färjetrafik sommartid mellan Öland och Gotland. I

fp-motionen framhålls att trafiken bör ombesörjas av ett annat

rederi än koncessionshavaren, N&T. I c-motionen framhålls att

koncessionen för N&T bör upphöra, om inte rederiet ombesörjer

den begärda trafiken.

Även taxesättningen i färjetrafiken på Gotland behandlas i

flera motioner.

I motion T260 (s) framhålls att Gotlandstrafiken uppvisar en

besvärande prisbild. Medan på Gotland mantalsskrivna erhåller en

viss rabatt, drabbas övriga resenärer av högre priser än vid

resor på fastlandet. Den omständigheten att det tar längre tid

att resa till Gotland än lika långt på fastlandet ger

Gotlandstrafiken ett sämre konkurrensläge. En utökad möjlighet

till särskilda rabatter inom Gotlandstrafiken skulle kunna

utjämna en sådan skillnad och bör prövas.

Enligt motion T262 (mp) bör kostnaden för en resa till

Gotland för en familj med två vuxna och med två barn under tolv

år samt med bil inte överstiga den statliga

bilkostnadsersättningen på 12 kr. per mil för sträckan över

havet. Med en sådan taxeberäkning som utgångspunkt skulle priset

bli 100 kr. för en personbil och 50 kr. för en passagerare per

enkel resa.

I motion T640 (v) framhålls att SJs taxor, som helt baseras

på avstånd, bör vara normerande för taxesättningen och att SJs

rabattsystem skall användas.

I motion T645 (c) framhålls att vägpriser bör vara

normerande för taxesättningen.

Utskottet vill med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden

till en början erinra om att avtalet mellan staten och Nordström

& Thulin AB innebär att rederiet har ensamrätt på färjetrafiken

till Gotland. Avtalet gäller t.o.m. utgången av år 1997.

Ensamrätten skall ses mot bakgrund av bl.a. trafikens speciella

struktur, som kännetecknas av starka variationer i

resandeunderlaget mellan lågsäsong och den korta högsäsongen

under sommaren. Statsmakternas strävan att åstadkomma en

tillfredsställande trafikförsörjning för Gotland medför att

trafiken måste bedrivas även under tider då resandeunderlaget är

så litet att den inte kan bli lönsam. Koncessionshavarens

ensamrätt är -- vill utskottet särskilt understryka -- förenad

med en skyldighet att bedriva regelbunden trafik även under

lågsäsong. Det intresse som andra rederier kan ha av att

etablera en konkurrerande trafik torde endast gälla högsäsongen.

Genom en sådan trafik minskar resandeunderlaget i

koncessionstrafiken och därmed dennas intäkter, varigenom

behovet av statsbidrag ökar. Det berättigade kravet på

konkurrens har av statsmakterna bedömts böra tillgodoses i

samband med att staten upphandlar trafiken efter ett

anbudsförfarande. Så skedde också när staten utsåg den nuvarande

koncessionshavaren.

Färjetrafiken på Gotland bör enligt utskottets mening ses

mot bakgrund inte bara av önskemålet att tillhandahålla

gotlänningarna en tillfredsställande trafikförsörjning. Turismen

är en av öns huvudnäringar och som sådan känslig för fördyringar

i färjetrafiken. Införandet av mervärdeskatt på resor samt

kraftiga höjningar av drivmedelspriser och av räntenivån har

medfört högst kännbara ökningar av taxorna. Som nämnts har

departementschefen mot den bakgrunden framhållit att en viss

osäkerhet råder, när det gäller att bedöma antalet resande med

Gotlandsfärjorna och anslagets utveckling. Osäkerheten synes

inte obefogad och är enligt utskottets mening ägnad att inge oro

för framtiden. Gotland bör självklart ha en tillfredsställande

trafikförsörjning för sina egna innevånare men också beredas

möjlighet att genom rimliga priser i färjetrafiken stimulera

turister att besöka ön till främjande av dess ekonomiska

utveckling.

Vad utskottet, departementschefen och motionärerna anfört

leder till slutsatsen att färjetrafiken på Gotland bör ses över,

varvid bl.a. frågor av den art som behandlas i motionerna

uppmärksammas. Utskottet förutsätter att regeringen ser till att

en sådan översyn kommer till stånd. Detta ställningstagande

innebär att syftet med samtliga de motionsyrkanden som nu är i

fråga torde få anses tillgodosett eller i väsentlig mån

tillgodosett. Yrkandena bör därför inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Handelsflottans pensionsanstalt för nästa budgetår anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Handelsflottans kultur- och fritidråd (HKF) planlägger,

samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för

sjöfolk. Verksamheten finansieras genom att kostnaderna till

viss del avräknas mot de fyravgifter som handelssjöfarten

erlägger. Avräkningen får dock inte utgöra mer än 9% av

fyravgifterna, såvida inte regeringen beslutar om avsteg från

den principen. Utskottet har betonat att sådant avsteg får göras

endast om regeringen bedömer det som synnerligen angeläget och

att alla möjligheter bör tillvaratas för att rationalisera HKFs

verksamhet, så att avräkningen understiger ett belopp som svarar

mot 9% av fyravgifterna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Handelsflottans kultur- och fritidsråd för nästa budgetår

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner vad som

anförs i propositionen om finansiering av Handelsflottans

kultur- och fritidsråd. Departementschefen framhåller att

det är ett viktigt element i den statliga budgetprocessen att

kontinuerligt ompröva de statliga verksamheterna. Han anser att

det finns skäl att närmare undersöka om det kan finnas bättre

alternativ till dagens statliga huvudmannaskap för HKF. Ett

ställningstagande till en av rådet föreslagen treårsbudget får

därför anstå. För nästa budgetår räknar departementschefen med

att 16930000 kr. avräknas från fyravgifterna. Eftersom det

saknas samband mellan sjöfartsverkets inkomster från fyravgifter

och HKFs verksamhet, anser departementschefen att systemet med

procentavräkning bör slopas. Rådet har föreslagit att

nuvarande Handelsflottans kultur- och fritidsråds fond får

ombildas till en fond för investeringar, utvecklingsarbete och

utjämningsändamål. Behållningen i fonden uppgår för närvarande

till 3,2 milj.kr. Detta belopp bör -- framhåller

departementschefen -- kunna få användas av HKF efter beslut av

regeringen. Det överskott som kan uppstå fr.o.m. budgetåret

1991/92 bör fritt få disponeras efter beslut av HKFs styrelse.

I motion T249 (v) tar motionärerna fasta på ett förslag i HKFs

anslagsframställning. Rådet har i denna beräknat utgifterna till

17,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning under budgetåret

1991/92 samt hemställt att för budgetåren 1991/92--1993/94

ytterligare medel beviljas motsvarande en procent av

fyravgifterna, eller ca 2,5 milj.kr. Motionärerna gör HKFs

förslag till sitt.

Utskottet finner det, som framgår av vad som anförts i det

föregående, angeläget att minska handelssjöfartens

kostnadsansvar för HKFs verksamhet. Utskottet kan därför inte

förorda en sådan ökning av detta ansvar som motionärernas krav

innebär. Motionsyrkandet avstyrks följaktligen, medan

regeringens förslag tillstyrks.

7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Från anslaget kompenseras Trollhätte kanalverk och Vänerns

seglationsstyrelse enligt riksdagens beslut att slopa de

särskilda passageavgifterna för Vänertrafiken (prop. 1978/79:24,

bet. TU6, rskr. 61). Riksdagen har därefter beslutat (prop.

1985/86:100 bil. 8, bet. TU14, rskr. 228) att kostnaderna över

anslaget skall betalas av staten.

Anslagsbelastningen för att täcka uteblivna passageavgifter

för Vänersjöfarten har -- framhåller departementschefen -- under

de gångna åren ökat väsentligt. Den har nu nått en nivå där

ytterligare överväganden måste göras om det statliga stödet till

denna sjöfart. Som ett led i regeringens åtstramningspaket

föreslås ett anslag på 59,8 milj.kr. för nästa budgetår, varav

52,8 milj.kr. avser kanalverket och 7 milj.kr.

seglationsstyrelsen. Det innebär -- i förhållande till anslaget

för innevarande budgetår -- en minskning med totalt 10 milj.kr.

För kanalverket innebär förslaget en minskning med 11,2 milj.kr.

och för seglationsstyrelsen en ökning med 1,2 milj.kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner vad

departementschefen anfört om införande av en passageavgift för

Vänersjöfart. Departementschefen framhåller att

kanalverket nu även bör ges möjlighet att ta ut särskilda

avgifter av trafiken på kanalen. En stor del av trafiken är

numera fullt avgiftsbefriad genom att den utförs som inrikes

trafik. Kanalverket bör avväga denna avgift mot olika

servicenivåer och rationaliseringsåtgärder i syfte att

åstadkomma bästa möjliga service i förhållande till

Vänersjöfartens behov och betalningsvilja.

I motion T620 (s) framhålls att regeringens förslag till

medelsanvisning, i den del den gäller Trollhätte kanalverk,

innebär en prutning av kanalverkets anslagsäskande för

driftbidrag under nästa budgetår med 19,1 milj.kr. En sådan

minskning av bidraget kommer -- betonar motionärerna -- att få

allvarliga konsekvenser för kanaltrafiken. Det är enligt

motionärerna osannolikt att kanalverket, med tanke på

konkurrensen från andra transportslag, skall kunna ta ut de

ökade avgifter för sjöfarten på Vänern som regeringens förslag

om passageavgifter innebär. Risken är mycket stor att godset i

så fall i stället kommer att transporteras på väg, något som

från miljö- och samhällssynpunkt skulle vara mycket olyckligt.

Att minska servicen vid kanalverket -- genom att t.ex. stänga

kanalen nattetid -- skulle medföra mycket negativa följder för

Vänersjöfarten.

I motionerna T247 (fp), T605 (c), T621 (fp) och T632 (mp)

framhålls Vänersjöfartens stora betydelse som ett miljövänligt

och energisnålt alternativ till landsvägstransporter, uttalas

farhågor för att kostnadsökningar för denna sjöfart -- till

följd av den föreslagna anslagsminskningen -- skall få negativa

konsekvenser för miljön och för möjligheterna till fortsatt

trafik på sjön samt begärs utredningar i syfte att stärka

Vänersjöfartens roll.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av

Vänersjöfarten i de olika avseenden de anger. Vid bestämmandet

av passageavgiftens storlek är det enligt utskottets mening

väsentligt att man slår vakt om Vänersjöfartens konkurrenskraft

så att sjötransporterat gods inte onödigtvis överförs till

landtransportmedel, med den negativa miljöpåverkan detta

innebär.

Transportstödsutredningen har i sitt betänkande (SOU

1990:73) Transportstöd berört anslaget till viss kanaltrafik

m.m. och därvid övervägt frågan om en regionalisering av

ansvaret för stödet till Vänersjöfarten. Utredningen uttalar i

sammanhanget att Vänerregionens transportsystem av vägar,

järnvägar och sjöfart bör ses i ett samlat perspektiv.

Departementschefen tar fasta på utredningens systemsyn och säger

sig ämna föreslå regeringen att en särskild utredningsman får i

uppdrag att utvärdera det hittillsvarande stödet till

Vänersjöfarten och tillsammans med berörda parter utforma ett

förslag till hur en sådan systemsyn kan uppnås.

Utredningsmannen kommer, enligt vad utskottet erfarit, att

arbeta snabbt och väntas avsluta sitt arbete någon gång på

sensommaren innevarande år.

Kanalverket har i en skrivelse till utskottet låtit förstå

att en anslagsminskning i viss mån kan motverkas genom att vissa

nödvändiga underhållsarbeten ges ett kortvarigt uppskov.

Utskottet förutsätter att utredningsmannen, förutom de

frågor utskottet och departementschefen aktualiserar, även

kommer att beakta de i motion T620 (s) påtalade följderna av att

kanalverket minskar sin service för Vänersjöfarten. Vidare utgår

utskottet från att utredningsmannen behandlar frågan om

ersättning till seglationsstyrelsen för utgifter i samband med

utmärkning m.m. av fritidsbåtsleder.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet syftet med

motionsyrkandena i väsentlig mån tillgodosett. De bör därför

inte för närvarande föranleda någon riksdagens åtgärd och

avstyrks följaktligen. Regeringens förslag tillstyrks.

8 Den allmänna inriktningen av Sveriges internationella

sjöfartspolitik samt anslagen Stöd till svenska rederier och

Bidrag till svenska rederier

8.1 Internationella fartygsregister

Utskottet har under de senaste åren vid ett flertal tillfällen

behandlat motionsyrkanden om införande av ett svenskt

internationellt fartygsregister. Vad förespråkarna av ett

sådant register syftar till är att stärka den svenska

handelsflottans internationella konkurrenskraft genom att inom

ramen för s.k. lokala avtal göra det möjligt att sänka

bemanningskostnaderna. Lokala avtal innebär att utländska

besättningar kan anställas på fartyg på grundval av

kollektivavtal som tecknas med de fackliga organisationerna i

sjöfolkets hemländer.

Förslag om ett svenskt internationellt fartygsregister

återkommer i tre motioner som utskottet nu har att behandla,

nämligen T211 (m), T629 (fp) och T647 (m).

I den sistnämnda motionen framhålls att den svenska

sjöfartspolitiken har medfört att större delen av den svenska

handelsflottan i dag seglar under andra flaggor än den svenska,

och att endast ett fåtal av de nybyggen som nu finns i order

kommer att få svensk flagg. Motionärerna finner denna utveckling

djupt olycklig och framhåller att svenska rederier bör ha samma

möjligheter som övriga svenska företag att bedriva verksamhet i

utlandet på samma villkor som gäller för deras utländska

konkurrenter. Ett svenskt internationellt fartygsregister bör

därför inrättas.

Utskottet vidhåller sin uppfattning -- senast uttalad i det

av riksdagen godkända betänkandet 1989/90:TU18 -- att ett

svenskt internationellt fartygsregister skulle kunna innebära

att man på svenska fartyg underlåter att tillämpa svenska

lagregler på väsentliga områden, inte minst det arbetsrättsliga,

i en utsträckning som synes oförenlig med svensk

rättsuppfattning. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

I motion T647 (m) framhålls att regeringen bör ta initiativ

till förhandlingar om gemensamma nordiska regler för de

internationella fartygsregistren.

Av utskottets ställningstagande till frågan om ett svenskt

internationellt fartygsregister följer att även det nu aktuella

motionsyrkandet avstyrks.

Vidare avstyrker utskottet motion T609 (c) i den del motionen

avser svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt

kvalitetsregister.

I motion T647 (m) aktualiseras ett förbud för

internationellt registrerade fartyg att trafikera nordiska

farvatten. Motionärerna framhåller att den sjöfart som i dag

bedrivs av skepp registrerade i norskt eller danskt

internationellt register är underkastad begränsningar när det

gäller anlöp av hamnar i Norge och Danmark. Den

socialdemokratiska regeringen borde ha eftersträvat en gemensam

nordisk lösning på registerfrågan i stället för att välja en

ensidig svensk subventionspolitik som nu har medfört att norska

och danska skepp registrerade i respektive lands internationella

register har fri tillgång till svensk kustfart. För svensk

kustfart innebär detta en i längden ohållbar konkurrenssituation

som hotar näringens existens.

Motioner med krav på förbud för bekvämlighetsflaggade fartyg

att anlöpa svensk hamn har vid ett flertal tillfällen behandlats

och avstyrkts av utskottet med hänvisning till att Sveriges

internationella åtaganden gör det i princip omöjligt att hindra

fartyg från att anlöpa svensk hamn bara med hänvisning till att

fartyget för en viss flagg. Samma invändning gäller enligt

utskottets mening sådana fartyg som motionen avser.

Frågan om den konkurrens som svensk kustsjöfart möter från

fartyg, som registrerats i de danska och norska internationella

fartygsregistren, berördes av kommunikationsministern i ett

interpellationssvar den 4 april 1989. Statsrådet erinrade om att

Sverige år 1958 hade ingått ett avtal med Norge om att

ömsesidigt upplåta sin kustfart för varandras fartyg. Samma år

förlängdes ett tidigare avtal med Danmark om kustfart. År 1989

beslutade regeringen att fartyg registrerade i de danska och

norska internationella registren skall anses som danska resp.

norska fartyg och därmed omfattas av gällande avtal. Vidare

erinrade kommunikationsministern om det stöd på 550 milj.kr.

till svensk sjöfart som riksdagen hade beslutat om år 1988.

Avsikten med stödet var bl.a. att svenska fartyg skulle kunna

konkurrera med fartyg från de danska och norska registren i

svensk kustfart. Samtidigt skulle svenska fartyg få en ökad

konkurrenskraft i dansk och norsk kustfart. Om den svenska

kustfarten skall skyddas helt från konkurrens utifrån --

framhöll statsrådet -- faller också motivet för att låta fartyg

som utnyttjas i svensk kustfart få del av det statliga stödet.

Utskottet delar kommunikationsministerns sålunda uttalade

uppfattning. Med hänvisning härtill och vad utskottet i övrigt

nu anfört avstyrks motionsyrkandet.

8.2 EGs sjöfartspolitik

I motion T647 (m) framhålls att det inom EG pågår ett arbete

med att skapa en gemensam sjöfartspolitik som skall göra det

möjligt för rederier i EG-länderna att på ett aktivt sätt delta

i internationell sjöfart. Motionärerna framhåller att även

svensk sjöfartspolitik måste utformas så att svenska rederier

kan medverka på samma villkor som gäller i EG-länder. Sverige

måste -- betonas det -- aktivt arbeta så att svenska skepp och

rederier inte utsätts för diskriminering till följd av

konkurrensreglernas tillämpning.

I motion T609 (c) framhålls att Sverige medger kustsjöfart

med utländska fartyg under förutsättning att motsvarande

rättigheter ges svenskt tonnage i utlandet. Inom EG pågår nu

ansträngningar att liberalisera kustsjöfarten. Inför en sådan

utveckling är det angeläget att svenska sjöfartsföretag får

obegränsat tillträde till denna liberaliserade EG-marknad.

Regeringen bör verka för att så sker.

Enligt vad utskottet erfarit omfattar de pågående

överläggningarna mellan EG och EFTA om ett EES-avtal även

sjöfartsfrågor. Från berörda EFTA-staters sida söker man

tillgodose önskemål av den art som de båda motionerna avser. I

avvaktan på resultatet av överläggningarna synes något

riksdagens uttalande i frågan inte erforderligt, varför

motionsyrkandena avstyrks.

8.3 Flagglagen

Lagen (1989:990) om tillstånd till överlåtelse av skepp -- den

s.k. flagglagen -- bör enligt motionerna T609 (c), T629 (fp) och

T647 (m) upphävas. Lagen antogs av riksdagen så sent som i

december 1989 och ersätter 1977 års flagglag, som upphörde att

gälla samtidigt som den nya lagen trädde i kraft den 1 januari

1990 (prop. 1989/90:22, bet. TU8, rskr. 62). Den nya lagen

motiveras främst av beredskapsskäl och innebär i likhet med den

gamla att ett svenskt registreringspliktigt skepp eller andel

däri inte får överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer, om skeppet genom

överlåtelsen upphör att vara svenskt.

I motionerna framhålls bl.a. att flagglagen inte förmått

fullgöra sitt syfte att minska utflaggningen och att den innebär

en effektiv spärr mot nyregistrering under svensk flagg,

eftersom den "inlåsningseffekt" som följer av lagen innebär att

kommersiellt betingade försäljningar eventuellt inte kan

genomföras. Fartygsregistreringarna sker därför till största

delen utomlands. Internationell sjöfart kräver flexibilitet,

anpassningsförmåga och handlingskraft, betonas det i c-motionen.

Flagglagen verkar i motsatt riktning. I m- och fp-motionerna

framhålls också att beredskapsskäl inte är tillräckliga för att

motivera lagen, eftersom endast en mindre del av tonnaget är

krigsplacerat.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt att staten med

sitt ansvar för den svenska beredskapen förbehåller sig rätten

till insyn i och visst inflytande över överlåtelser av svenska

fartyg till utlandet. Det förtjänar erinras att ifrågavarande

riksdagsbeslut innebär att tillstånd normalt skall ges om

överlåtelsen sker utan ett bevarat svenskt driftsinflytande. I

fråga om tillstånd till överlåtelser med ett bevarat svenskt

driftsinflytande innebär den nya lagen vissa lättnader i

jämförelse med den gamla. Med det sagda avstyrks

motionsyrkandena.

8.4 Anslagsfrågor

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfartspolitiska

frågor (prop. 1981/82:217, bet. TU37, rskr. 437). Beslutet

innebar bl.a. ett tidsbegränsat stöd till svenska rederier.

Stödet grundas i normalfallet på den sjömansskatt som inbetalts

åren 1982--1985. Sistnämnda år är det sista kvalifikationsåret

för stödet, som inte kan utgå längre än till år 1992.

I nu förevarande proposition föreslås en medelsanvisning på

5 milj.kr. för nästa budgetår.

I motion T629 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag till

medelsanvisning, under förutsättning av bifall till

motionärernas yrkande om inrättande av ett svenskt

internationellt fartygsregister.

I motion T647 (m) framhålls att den socialdemokratiska

regeringen valde att införa ett kontant driftstöd till svensk

sjöfart i stället för ett internationellt register. Ingen

näringsgren kan i längden basera sin verksamhet på statliga

bidrag. Om sjöfarten får rimliga och internationellt

konkurrenskraftiga villkor, kan det statliga bidraget till

svenska rederier upphöra. Motionärerna yrkar att vad de sålunda

anfört skall ges regeringen till känna.

Utskottet finner för sin del inte skäl att nu ompröva 1982

års riksdagsbeslut. Anslagsberäkningen har inte heller givit

utskottet anledning till erinran. Med hänvisning till det

anförda och till utskottets ställningstagande i registerfrågan

tillstyrks regeringens förslag och avstyrks fp-yrkandet samt

m-yrkandet i den del detta avser det anslag som nu är i fråga.

Våren 1988 beslutade riksdagen om ett ytterligare stöd till

svenska rederier (prop. 1987/88:129, bet. TU27, rskr. 337).

Beslutet innebar att ett särskilt stöd lämnas till svenska

rederier för att sänka den del av redarnas bemanningskostnader

som avser sociala avgifter. Bidraget har införts fr.o.m. den 1

januari 1989 med 38000 kr. per helårsanställd sjöman

sysselsatt på svenskt handelsfartyg i fjärrfart. Kalenderåret

1988 utgör första kvalificeringsår. För detta bidrag föreslås i

propositionen en medelsanvisning på 300 milj.kr. för nästa

budgetår. I december 1988 beslutade riksdagen att utöver nämnda

bidrag införa ett särskilt statsbidrag till svenska rederier som

motsvarar den sjömansskatt som inbetalas för sjömän sysselsatta

på svenska handelsfartyg i fjärrfart (prop. 1988/89:56, bet.

TU6, rskr. 85). Undantagna från möjligheten att få bidrag från

anslaget är sålunda t.ex. passagerarfärjor i närfart.

Kostnaderna för nästa budgetår beräknas till 250 milj.kr.

Regeringens förslag till medelsanvisning omfattar därmed

totalt 550 milj.kr.

I motionerna T211 (m) och T629 (fp) yrkas avslag på

regeringens förslag till medelsanvisning, under förutsättning av

bifall till motionärernas yrkanden om inrättande av ett svenskt

internationellt fartygsregister.

I motion T647 (m) framhålls, som nämnts, att det statliga

bidraget till svenska rederier bör upphöra.

Utskottet är inte för sin del berett ompröva 1988 års båda

riksdagsbeslut. Vidare vill utskottet ånyo understryka att

ifrågavarande anslag innebär en återbetalning av inbetald skatt

och en "rabatt" på sociala avgifter. Anslaget skall ses som ett

svenskt alternativ till ett internationellt fartygsregister i

syfte att behålla och utveckla svensk sjöfart. Med hänvisning

till det anförda och till utskottets ställningstagande i

registerfrågan tillstyrks regeringens förslag och avstyrks de

båda yrkanden som gäller medelsanvisningen. Vidare avstyrks

yrkande 5 i motion T647 (m) i den del yrkandet avser det anslag

som nu är i fråga.

I motion T609 (c) framhålls att syftet med det

sjöfartspolitiska stödet är att stärka de svenskflaggade och

svenskbemannade fartygens konkurrenskraft genom att kompensera

deras höga kostnadsläge i jämförelse med lågkostnadsflaggade

fartyg. För att inte denna skillnad skall öka fordras det att en

indexuppräkning byggs in i det svenska stödsystemet så att

åtminstone den inhemska kostnadsutvecklingen balanseras. Det

krävs med andra ord en värdesäkring av sjöfartsstödet.

Bidraget på 38000 kr. per helårsanställd sjöman borde nu vara

minst 49000 kr. för att motsvara värdet i utgångsläget.

Av propositionen framgår att nämnden för rederistöd, som

administrerar ifrågavarande statsbidrag, i en skrivelse till

regeringen begärt att den del av bidraget som är relaterat till

de sociala kostnaderna räknas upp från 38000 kr. till 49000

kr. per helårsanställd sjöman. Departementschefen har ställt sig

avvisande till detta förslag med hänvisning till att stödet

också är bundet till sjömansbeskattningen samt till regeringens

förslag om fortsatt reformering av inkomst- och

företagsbeskattningen (prop. 1990/91:54, bet. SkU10, rskr. 106).

Förslaget -- och riksdagens beslut -- innebär att

sjömansskattelagen upphävs och att sjömännen fr.o.m. 1993 års

taxering beskattas enligt landskattesystemet. För att inte

övergången skall medföra en påtaglig skärpning av sjömännens

beskattning är det regeringens avsikt -- framhåller

departementschefen -- att ett system med särskilda

sjöarbetsinkomstavdrag för inkomster ombord på svenska

handelsfartyg skall införas i samband med övergången till

landskattesystemet.

I likhet med departementschefen är utskottet för närvarande

inte berett att förorda en uppräkning av bidraget.

Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

9 Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten

Frågor om åtgärder mot oljeskador m.m. till sjöss behandlas i

ett flertal motioner.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att sådana

frågor behandlades av Kommittén för miljörisker vid

sjötransporter (MIST) i dess betänkande SOU 1979:43--45 Ren Tur

-- program för miljösäkra sjötransporter. Betänkandet låg till

grund för proposition 1980/81:119 om miljösäkrare

sjötransporter. Riksdagens beslut med anledning av

propositionen, i den del som bereddes av trafikutskottet,

framgår av betänkandet TU 1980/81:31 (rskr. 422).

Som framhölls i beslutet medför sjöfartens internationella

karaktär att åtgärder på sjösäkerhetsområdet, för att bli

verkningsfulla, vanligtvis måste vidtas i internationellt

samarbete. På det globala planet bedrivs ett sådant samarbete

inom den internationella sjöfartsorganisationen, IMO, som är FNs

fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor, och inom den

internationella arbetsorganisationen, ILO, som behandlar frågor

som rör de ombordanställdas sociala förhållanden, vilka också

har stor betydelse för sjösäkerheten. Arbetet inom IMO har på

sjösäkerhetsområdet resulterat i en rad konventioner som avser

bl.a. fartygs konstruktion, utrustning och certifiering från

säkerhetssynpunkt samt regler för sjötrafiken. På

havsföroreningsområdet bör särskilt nämnas den s.k. MARPOL 73/78

(International Convention for the Prevention of Pollution from

Ships, 1973, as Modified by the Protocol of 1978 Relating

thereto). Det internationella samarbetet bedrivs även på

regional nivå. För Östersjöområdets del kan särskilt nämnas 1974

års Helsingforskonvention om skyddet av Östersjöns marina miljö.

Samarbetet mellan Östersjöstaterna på de områden som täcks av

konventionen sker inom ramen för en kommission med säte i

Helsingfors. Ett regionalt samarbete bedrivs också mellan

sjöfartsverket och sjöfartsmyndigheterna i tretton andra

västeuropeiska länder med stöd av en överenskommelse om

hamnstatskontroll. Samarbetet syftar till att öka möjligheterna

att motverka förekomsten av fartyg som inte uppfyller

internationella normer. Regionalt samarbete bedrivs av

sjöfartsverket och andra sjöfartsmyndigheter även i andra

frågor, såsom t.ex. isbrytning och lotsning.

9.1 Allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter

Sverige har aktivt deltagit i arbetet med att färdigställa

internationella överenskommelser av det slag som nämnts ovan.

Säkerhetsarbetet inom ramen för dessa överenskommelser pågår

ständigt med aktivt svenskt deltagande i syfte att förbättra och

förfina gällande regelverk. Med hänvisning härtill och då

utskottet vidhåller att nationella särlösningar på

sjösäkerhetsområdet bör undvikas, avstyrker utskottet de

motioner som innehåller allmänna krav på skärpta nationella och

internationella regler för ökad sjösäkerhet. De motioner det

gäller är T625 (fp) yrkande 1 om att säkerheten i oljetrafiken

måste förbättras och yrkande 4 om behovet av nordiska och

internationella överenskommelser i syfte att öka säkerheten till

sjöss, T641 (c) yrkande 1 om ett bättre internationellt

regelverk och T647 (m) yrkande 14 om en internationell

harmonisering av reglerna för konstruktion och inspektion av

tankskepp.

I motion T644 (fp) begärs en övergripande analys av

färjetrafiken mellan Sverige och Finland. Analysen bör utgå

från att sjötransporter generellt sett är miljövänliga och

energisnåla jämfört med varje alternativ. Resultatet av analysen

kan utgöra underlag för en anpassning av färjetrafiken till

berörda landtransportsystem, för den långsiktiga inriktningen

och för miljöanpassningen. Även trafikens betydelse för

turistnäring, regionalpolitik och övrig sjöfart behöver belysas.

I motion T650 (m) begärs en utredning om förutsättningarna

för fortsatt färjetrafik i Stockholms skärgård med beaktande av

de betydande skadeverkningar på miljö och natur som främst de

stora färjorna förorsakar.

Färjetrafiken mellan Sverige och Finland genom Stockholms

skärgård är, som framhålls i motion T644 (fp), av mycket stor

betydelse för svensk och finsk utrikeshandel, för turismen och

och för de båda ländernas sjöfartsnäringar. Trafiken har funnits

under många år. Under de senaste 15--20 åren har olika åtgärder

vidtagits för att minska fartygens påverkan på miljön. Detta

arbete fortsätter. Som utskottet nämnt i det föregående är

frågan om inrättande av en allmän farled över Rödkobbsfjärden i

Stockholms skärgård för närvarande föremål för prövning enligt

den ordning som föreskrivs i naturresurslagen. I samband härmed

har sjöfartsverket framhållit att storleksbegränsningar för

färjor bör införas och att färjor genom myndighetsbeslut skall

förmås att gå i farleder, där den minsta risken för

skadeverkningar på miljön uppkommer. I proposition 1990/91:90

om en god livsmiljö, som förelades riksdagen den 18 februari,

föreslår regeringen åtgärder i syfte att minska

luftföroreningarna och vissa andra miljöstörningar i den

nordiska färjetrafiken. Det avsnitt av propositionen som avser

en miljöanpassad sjöfart har remitterats till trafikutskottet

för beredning.

Enligt utskottets mening bör beslut i de frågor som sålunda

är under beredning avvaktas. Någon riksdagens åtgärd med

anledning av motionsyrkandena synes inte nu böra komma i fråga,

varför desamma avstyrks.

I motion T644 (fp) framhålls också att man bör söka få till

stånd ett miljöavtal mellan myndigheter och rederier med

riktlinjer för fördelning på hamnar och farleder av

färjetrafiken mellan Sverige och Finland i syfte att minimera

miljöeffekterna. I ett sådant avtal skulle man också bl.a. kunna

lösa frågan om en ökad miljöanpassning av fartgränser.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut år 1984 att någon

statlig styrning av hamnutvecklingen inte bör ske (prop.

1983/84:100 bil. 8, bet. TU14, rskr. 197). Övriga frågor som

motionären behandlar regleras genom beslut av myndigheter efter

sedvanligt samråd med rederier, organisationer och andra berörda

myndigheter. Med det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

9.2 Dubbla bottnar på tankfartyg m.m.

Frågan om dubbla bottnar på tankfartyg -- och andra

konstruktionslösningar såsom dubbla sidor -- för att minska

riskerna för oljeutflöde vid haverier med sådana fartyg

behandlas i motionerna T605 (c), T610 (mp) och T641 (c).

Som framgår av 1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare

sjötransporter innebär MARPOL 73/78 en skärpning av tidigare

gällande regler om tankfartygs konstruktion. Bl.a. infördes krav

på särskilda segregerade ballasttankar i fartygen som skall vara

placerade så att de ger skydd mot oljeutflöde vid grundstötning

eller kollision. Bestämmelserna i MARPOL 73/78 tillämpas nu i

princip av all världens sjöfartsnationer och har inneburit att

tankfartyg byggda sedan början av 1980-talet har en säkrare

skrovkonstruktion än tidigare. I riksdagsbeslutet underströks

också att sjöfartens i hög grad internationella karaktär gör det

nödvändigt att eftersträva enhetliga regler när det gäller

fartygs konstruktion och utrustning. Nationella krav som saknar

förankring i internationella regler innebär inte bara en risk

för att den svenska sjöfartens internationella konkurrenskraft

äventyras utan också att den svenska försörjningstryggheten kan

hotas.

Utvecklingen internationellt visar emellertid att dubbla

bottnar blir allt vanligare på mindre och medelstora

oljetankfartyg, dvs. fartyg som frekvent trafikerar Sverige och

omgivande farvatten. Utskottet ser med tillfredsställelse på

denna utveckling. I sammanhanget förtjänar vidare erinras om den

s.k. kemikaliebulkkoden som antogs av IMO år 1971 och som

tillämpas i Sverige sedan år 1972. I detta regelverk finns olika

konstruktionskrav för olika fartyg, beroende på farlighetsgraden

av de flytande kemikalier de är avsedda att transportera. För de

farligaste lasterna krävs bl.a. dubbla bottnar och sidor.

Som utskottet redan framhållit pågår inom IMO och andra

internationella organisationer ett ständigt arbete -- med aktivt

svenskt deltagande -- för att öka säkerheten vid sjötransporter

av olja och annat miljöfarligt gods. År 1990 bedöms av

sjöfartsverket ha inneburit goda framsteg i säkerhetsarbetet.

Preliminär överenskommelse har i IMO träffats om att

dubbelbotten från miljösynpunkt måste vara definierad i tekniska

termer för att man skall få besked om dess skyddsgrad. Andra

metoder -- om de har samma skyddsgrad -- skall anses vara

likvärdiga med dubbelbotten. En sådan metod är den från svensk

sida föreslagna s.k. vakuum-metoden, som bygger på att genom

undertryck i tankarna förhindra utsläpp av olja vid en

bottenskada. Även kombinationer av metoder kan godtas.

Motionärernas krav på dubbla bottnar o.d. avser fartyg som

trafikerar Östersjön och svenska inre vatten. Utskottet

vidhåller sin uppfattning att nationella särkrav i fråga om

tankfartygs konstruktion bör undvikas. Utskottet förutsätter att

man från svensk sida fortsätter att med kraft driva

säkerhetskraven på det internationella planet. Med hänvisning

till det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Av det sålunda redovisade ställningstagandet följer att

utskottet även avstyrker yrkandena i motionerna T648 (mp) och

T649 (mp) med krav på att oljetankfartyg i Östersjön, Vänern och

Mälaren skall ha tredubbla skott och dubbla bottnar. Som

framhölls i utskottets betänkande 1989/90:TU18 framstår

tredubbla skott som en orealistisk idé.

9.3 Förbud mot större tankfartyg i Östersjön

I motionerna T610 (mp), T648 (mp) och T649 (mp) yrkas att

riksdagen beslutar om ett förbud mot större tankfartyg i

Östersjön.

Östersjön utgör till stora delar internationellt vatten.

Något sådant förbud som motionärerna begär kan sålunda Sverige

inte ensidigt besluta om. Motionsyrkandena avstyrks.

9.4 Anmälningsplikt, trafikinformation och trafikledning

I motion T651 (fp) begärs att anmälningsplikt före infart i

Mälaren skall införas för fartyg med miljöfarlig last.

Uppgifter i samband med anmälningen om typ av last och volym

skulle väsentligt underlätta en räddningsaktion om en olycka

händer, framhåller motionärerna.

Enligt vad utskottet erfarit fraktar huvuddelen av de fartyg

som går in i Mälaren bulkgods. De laster som förs i dessa fartyg

är i praktiken kända. Ett förfarande med innebörden att

innehållet i styckegodslaster anmäldes i detalj skulle med all

sannolikhet inte leda till en snabbare och säkrare och

räddningsaktion. Styckegods fraktas i dag till helt övervägande

del i containrar. Den mängd information som skulle hanteras vid

anmälningen skulle bli mycket omfattande. Vid en nödsituation

skulle beslut om räddningsåtgärder inte fattas på grundval av

den informationen utan med stöd av information direkt från

fartyget med anledning av situationen.

Utskottet delar sålunda inte motionärernas uppfattning och

avstyrker motionen.

Enligt motion T642 (s) bör Sverige verka för en internationell

överenskommelse om anmälningsplikt för transporter av farligt

gods genom Öresund.

Enligt vad utskottet erfarit har försök med en sådan

anmälningsplikt gjorts i Stora Bält men misslyckats.

Förutsättningar att nå internationell enighet i frågan bedöms

för närvarande inte föreligga. Utskottet förutsätter att

regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen av

ifrågavarande transporter och på det internationella planet tar

de initiativ som kan visa sig erforderliga. Med det sagda

avstyrks motionen.

I motion T249 (v) framhålls att det inom sjötrafikområdena

Stockholm, Mälaren, Bråviken och Göteborg finns ett system för

trafikinformation (TIC). Med nuvarande omfattning av

systemet är fartygen skyldiga -- säger motionärerna -- att

rapportera passage av i lag fastställda punkter i farlederna

till TIC. Information går därefter tillbaka till fartygen om

aktuella fartygsrörelser i farleden. Motionärerna vill att

trafikinformationssystemet byggs ut och kompletteras med

uppgifter till skydd för miljön.

Ifrågavarande trafikinformationssystem är avsedda att ge

information om fartygsrörelser inom de områden som motionärerna

nämner. Informationen används bl.a. för att underlätta val av

mötesplatser i farlederna. Den leder följaktligen till ökad

sjösäkerhet och därmed till nytta för miljön. Med det sagda

finner utskottet motionärernas krav tillgodosedda, varför

motionsyrkandet avstyrks.

I motion T641 (c) framhålls att Sverige bör verka för en

internationell överenskommelse om trafikledning i Östersjön

för fartyg med miljöfarliga laster.

En sådan överenskommelse skulle förutsätta medverkan av alla

de stater vilkas handelsfartyg trafikerar Östersjön och synes

för närvarande böra bedömas som orealistisk med hänsyn till

sjöfartens traditioner och funktionssätt. Med det sagda

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

9.5 Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga

oljeutsläpp

I motionerna T648 (mp) och T649 (mp) yrkas att riksdagen

beslutar att varje oljetransport skall märkas på ett sådant sätt

att utsläppen kan spåras samt att riksdagen beslutar att Sverige

skall verka för att ett sådant system accepteras

internationellt.

Enligt vad utskottet erfarit genomfördes i slutet av

1970-talet på svenskt initiativ ett försök med ett

partikelmärkningssystem för oljelaster. Samtliga Östersjöstater

deltog i försöket. Systemet kunde emellertid inte fås att

fungera som avsågs. Då något annat arbete som rör märkning av

oljor för närvarande inte bedrivs, torde det inte vara möjligt

att vinna internationellt gehör för förslag av den art som

framläggs i motionerna. I sammanhanget bör erinras om bl.a. den

regelbundna flygspaning som kustbevakningen bedriver för att

upptäcka och spåra olagliga oljeutsläpp. Med det sagda avstyrks

motionsyrkandena.

9.6 Inspektionsverksamhet

I motion T625 (fp) framhålls att det behövs en ökad kontroll

av oljetankrar som anlöper svenska hamnar. Enligt motionären

anlöper ca 1200 oljetankfartyg årligen Brofjorden. Noggranna

kontroller av detta tonnage kan rimligen inte alltid hinnas med,

säger motionärerna. Man borde sträva efter att minst varannan

tanker, som anlöper svensk hamn, kontrolleras. Vidare framhåller

motionärerna att oljetankfartyg med förutsedda brister bör

stoppas innan insegling sker till svenska hamnar.

Enligt vad utskottet erfarit utgör svenska kusttankfartyg

den övervägande delen av de oljetankfartyg som anlöper

Brofjorden. De svenska fartygen omfattas av den planmässiga

tillsyn som gäller enligt fartygssäkerhetslagen (1988:49) och

med stöd av denna meddelade bestämmelser. Den nämnda

överenskommelsen om hamnstatskontroll mellan sjöfartsverket och

vissa andra västeuropeiska sjöfartsmyndigheter innebär att 25%

av de fartyg som anlöper hamnar i stater som omfattas av

överenskommelsen skall inspekteras, om fartyget inte

inspekterats inom en kortare tid än sex månader före anlöpet. En

sådan inspektionsfrekvens bedöms av de berörda

sjöfartsmyndigheterna som tillräcklig för att åstadkomma en

tillfredsställande kontroll av säkerheten med en rimlig

resursinsats. Utskottet delar självfallet motionärernas

uppfattning att oljetankfartyg med förutsedda brister bör

stoppas. Om ett bristfälligt fartyg upptäcks vid en

hamnstatskontroll -- i någon av de stater som omfattas av

överenskommelsen därom -- stoppas fartyget, om bristen är

allvarlig, och får inte lämna hamnen förrän bristen åtgärdats.

Frågan huruvida fartyg med brister skall hindras anlöpa svensk

hamn torde få avgöras från fall till fall med hänsyn till

sjösäkerheten och den skada på miljön som skulle kunna uppstå,

om det bristfälliga fartyget inte tillåts angöra svensk hamn för

att på ett säkert sätt bli av med sin last. Sverige och andra

seriösa sjöfartsnationer arbetar inom IMO och andra

internationella organ ständigt för en globalt enhetlig

tillämpning av de internationella regelverken inom sjösäkerhets-

och havsmiljöskyddområdena.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda inte något

behov av sådana riksdagsuttalanden som begärs i motionen, varför

yrkandena därom avstyrks.

9.7 Lotsningsfrågor

I motion T249 (v) framhålls att samtliga fartyg, oavsett

storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska farvatten, då

de är lastade med petroleumprodukter och annat farligt gods.

I motion T610 (mp) framhålls att ett skärpt lotstvång bör

gälla för miljöfarliga sjötransporter.

I motion T647 (m) begärs en översyn av

lotsningsbestämmelserna. Reglerna är enligt motionärerna

schablonartade och motsvarar inte de krav som näringen och

sjösäkerheten ställer. I många fall har det inträffat att den

lots som anlitats haft väsentligt mindre erfarenhet av den

aktuella leden än befälhavaren ombord. I vissa fall finns inga

behöriga lotsar till den aktuella platsen, men lotstvång och

lotsavgift gäller trots detta.

1981 års riksdagsbeslut om miljösäkrare sjötransporter

innebar bl.a. införandet av ett behovsanpassat lotstvång, vars

utformning sjöfartsverket hade att svara för. Enligt beslutet

skall frågan om lotstvång prövas med utgångspunkt i

farledsförhållandena och fartygets storlek, konstruktion,

utrustning beskaffenhet och bemanning samt lastens

miljöfarlighet. Ett principiellt lotstvång föreligger på svenskt

inre vatten. Frågor om undantag från lotstvånget avgörs med

hänsyn till bl.a. lastens beskaffenhet samt befälets kännedom om

farleden och språkkunskaper i den nödvändiga kommunikationen med

lotsplats eller trafikinformationscentral.

Utskottet förutsätter att utformningen och tillämpningen av

sjöfartsverkets lotsningsbestämmelser står i överensstämmelse

med de sålunda angivna riktlinjerna och inte uppluckras. Vidare

utgår utskottet från att tillämpningen fortlöpande följs av dem

som berörs. Riktlinjerna synes väl ägnade att tillgodose sitt

syfte, varför någon förändring i vare sig skärpande eller

mildrande riktning inte torde vara erforderlig. Motionsyrkandena

avstyrks följaktligen.

9.8 Vissa andra miljöfrågor

I motion T610 (mp) framhålls att möjligheten till

sjötransporter bör tas i beaktande när

miljökonsekvensanalyser görs av större industriprojekt,

vägprojekt etc. En sådan trafikmässig miljöprövning --

fortsätter motionärerna -- skall naturligtvis också omfatta

järnvägen som alternativ. Den lösning som ger det bästa

samhällsekonomiska resultatet, med fullt beaktande av

miljökostnaden, bör normalt få företräde.

Utskottet erinrar om att riksdagens trafikpolitiska beslut

år 1988 bl.a. innebär att transportsystemet skall utvecklas så

att en god miljö och hushållningen med naturresurser främjas.

Det finns emellertid -- framhölls det vidare -- ingen anledning

från statens sida att ingripa i företagens val av

transportlösningar. Kundernas krav måste få styras av de

fördelar som olika transportalternativ kan erbjuda (prop.

1987/88:50, bet. TU 13 och 17, rskr. 159 och 246). Utskottet

finner inte skäl att ompröva beslutet och avstyrker

motionsyrkandet.

I motion T614 (s) framhålls att de flesta fartyg använder

högsvavlig tjockolja som bränsle för sina motorer. Då oljan

förbränns bildas kraftigt förorenade rökgaser som släpps ut i

luften. Detta sker även då fartygen ligger vid kaj och har

motorerna i gång för elförsörjningens skull. Genom en

elanslutning av fartyg vid kaj skulle de besvärande

utsläppen

kunna minska.

Fartygsmotorer avger liksom bilmotorer de kraftigast

förorenade avgaserna vid kallstarter. Då ett fartyg elansluts

vid kaj och hjälpmotorerna för elförsörjning stoppas kan i vissa

fall dessa kallna på relativt kort tid. När motorerna startas

på nytt kan därför halten av föroreningar i avgaserna totalt

vara större än den skulle ha varit om motorerna varit i gång.

För färjetrafiken kan följaktligen en generell elanslutning vid

kaj framstå som en mindre värdefull metod för att minska

luftföroreningarna. Mot den angivna bakgrunden har

sjöfartsverket i en rapport om sjöfartens miljöeffekter

framhållit att avgasrening ger betydligt bättre miljöeffekter än

en elanslutning. Av det sagda följer att motionen avstyrks.

I motion T626 (s), med rubriken Flyttning av sjunkna

fartyg, framhålls att man i Eskilstuna kommun sedan år 1981

haft problem med ett sjunket fartyg som ligger på grunt vatten i

närheten av gästhamnen. Enligt motionärerna har kommunen inga

lagliga möjligheter att flytta fartyget. En ändring av lagen

(1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn bör därför komma

till stånd.

Av proposition 1985/86:122 om flyttning av fartyg i allmän

hamn framgår att det finns bestämmelser som ger möjlighet att

skaffa undan, eller på liknande sätt ta hand om lämnade fartyg,

i flera olika författningar. Kungörelsen (1951:321) om

undanröjande av för sjöfarten eller fisket hinderliga vrak torde

inte vara tillämplig på det relaterade fallet. Som föredragande

departementschefen framhåller kan däremot kommunerna -- i ett

sådant fall som det här synes vara fråga om -- ingripa med stöd

av naturvårdslagen (1964:822) eller renhållningslagen (1979:596)

eller, om ägaren inte är känd och fartyget kan anses övergivet,

lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd. I den mån

ersättning för flyttningen inte går att ta ut av ägare eller ur

fartyg får kostnaden -- understryks det i propositionen -- tas

ut av kommunen.

Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen synes --

med hänvisning till det anförda -- inte påkallad. Densamma

avstyrks följaktligen.

10 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande

internationell anknytning

Enligt motion T266 (m) får de statliga sjöfartsavgifterna

för fartyg som anlöper Göteborgs hamn inte sättas så högt att

hamnen förlorar sin internationella konkurrenskraft. Nuvarande

avgifter överstiger motsvarande avgifter i konkurrenthamnarna i

Skandinavien och på kontinenten, säger motionärerna. Anlöpen i

Göteborg genererar i dag inkomster som till stor del betalar

kostnaderna för andra mindre trafikerade hamnar.

I motion T647 (m) framhålls att farlederna huvudsakligen

skall svara mot sjöfartens och fiskets behov och att

avgiftsuttaget inte bör överstiga kostnaderna för drift av de

aktuella farlederna. I vissa fall bör övervägas -- fortsätter

motionärerna -- om inte tillsyn av farledsutprickning m.m. kan

skötas av den industri eller hamnförvaltning som har nytta av

leden. En motsvarande kostnadsreducering för utnyttjandet bör då

ske.

Som framgår av riksdagens trafikpolitiska beslut (prop.

1987/88.50 bil. 1, bet. TU17, rskr. 246) innebär det statliga

avgiftssystemet för sjöfarten att all utrikessjöfart drabbas

lika oavsett kostnaderna för farledshållningen i det enskilda

fallet. Detta leder på skilda håll till större intäkter än vad

som svarar mot sjöfartsverkets kostnader. Generellt sett gäller

att trafiken ger ett överskott längs väst- och sydkusten och ett

underskott längs ost- och Norrlandskusten. Kostnaderna för

farledshållningen kan emellertid inte i alla delar hänföras till

trafiken på enskilda hamnar och kan följaktligen inte

kostnadsföras på en specifik hamn. Fyrar,

radionavigeringsstationer, sjökartläggning, isbrytning,

tjänstefartyg m.m. utgör i väsentliga delar en gemensam kostnad.

Däremot kan kostnaderna för främst lotsning, lokal

farledsutmärkning, lokal sjökartläggning och del av

administrationen hänföras till speciella farleder där ytterst

hamnen har ett direkt intresse av förekommande kapacitets- och

servicenivå. Sjöfartsverkets kostnader för denna "lokala

farledshållning" uppskattades i den trafikpolitiska

propositionen till 250 milj.kr. Av den propositionen framgick

vidare att departementschefen mot den angivna bakgrunden hade

övervägt ett system som skulle innebära att hamnarna som kunder

köper vissa infrastrukturtjänster av sjöfartsverket. En effekt

av ett sådant system skulle bli att västkusthamnarna tjänade ca

70 milj.kr. För övriga hamnar skulle uppstå en motsvarande

merkostnad. Departementschefen såg vissa fördelar med en

omläggning av avgiftssystemet i angiven riktning men fann dock

att det trafikpolitiska målet att åstadomma en regional balans

talade för att bibehålla systemet med en generell

avgiftsutjämning.

Utskottet och riksdagen anslöt sig till departementschefens

uppfattning. Utskottet vidhåller för sin del denna uppfattning

och vill erinra om att sjöfartsverket enligt 8§ förordningen

(1977:1119) om farledsvaruavgift kan medge kommersiellt

betingade rabatter. Med det sagda avstyrks yrkande 6 i motion

T266 (m) och yrkande 10, i den del yrkandet gäller principerna

för debitering av sjöfartsavgifter, i motion T647 (m).

Enligt vad utskottet erfarit förekommer det på flera håll

utmed våra kuster att kommuner eller industriföretag svarar för

farledsutprickning och tillsyn av denna i sådana fall där

sambandet mellan trafiken och en viss hamn är otvetydigt.

Kostnaden härför ingår inte i beräkningsunderlaget för verkets

avgifter. Någon riksdagens åtgärd med anledning av yrkande 10 i

motion T647 (m), i nu berörd del, synes med hänvisning till det

anförda inte erforderlig, varför motionsyrkandet avstyrks i sin

helhet.

I motion T647 (m) framhålls att de bestämmelser som reglerar

sjöfarten måste anpassas så att konkurrensförutsättningarna blir

desamma som gäller för landtransportföretag. En översyn av

bemannings-, arbetstids- och tillsynsregler bör därför komma

till stånd.

Frågor som rör bemanning, arbetstid och tillsyn regleras i

bl.a. fartygssäkerhetslagen (1988:49) och sjöarbetstidslagen

(1970:105). Denna lagstiftning skall naturligtvis ses mot

bakgrund av att arbete till sjöss med nödvändighet -- inte minst

av säkerhetsskäl -- i åtskilliga avseenden skiljer sig från

arbete i land. Särregler kan därför inte undvaras. Det bör dock

vara en strävan att så långt möjligt söka utjämna skillnaderna.

Den nämnda lagstiftningen tillgodoser enligt utskottets mening

detta önskemål. Med det sagda avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

11 Trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m.

I motion T217 (s) framhålls att kommunerna i Skåne genom

satsningar i hamnanläggningar och infrastruktur byggt upp ett

transportsystem med goda utsikter för framtiden.

Fartygstransporter är -- betonar motionärerna -- gynnsamma från

energi- och miljösynpunkt. Mycket mer av det svenska och

internationella transportarbetet skulle kunna göras med sjöfart.

I motion T228 (s) behandlas infrastruktursatsningar för

Norrbotten. Ett försummat område för sådana satsningar är enligt

motionärerna möjligheterna att utveckla kustsjöfarten. Ett

samarbete som de norrbottniska basindustriföretagen bedriver för

att gemensamt effektivisera transporterna visar att genom

måttliga investeringar på terminalområdet, 1 à 2 miljarder

kronor, kan stora möjligheter skapas att utveckla sjöfarten på

Norrlandshamnarna.

I motion T511 (fp) framhålls att en politik som syftar till

att bromsa den stigande energikonsumtionen är önskvärd och

ligger rätt i tiden. Den landbaserade godstrafiken bör därför i

högre grad än nu balanseras mot sjötransporter, som är ett

energisnålt sätt att frakta gods. För att ta hand om långväga

transporter är ett kust- och närsjöfartssystem ett alternativ,

både till vägtrafiken och järnvägen.

I motion T610 (mp) framhålls att Sverige är starkt beroende

av sjöfarten för de internationella transporterna. Med hänsyn

därtill och behovet att minska energianvändningen av miljöskäl,

och då i synnerhet fossila bränslen, vill motionärerna verka för

sjöfartens utveckling på landsvägstrafikens bekostnad. Det bör

finnas goda möjligheter att utöka såväl kustsjöfarten som den

internationella sjöfarten.

Effektiva sjötransporter är enligt utskottets mening av

strategisk betydelse för transportsektorn. Tillgången till

sjötransporter ger också -- som betonades i riksdagens

trafikpolitiska beslut år 1988 -- en ökad valfrihet för

näringslivet och därmed lägre transportkostnader. Även energi-

och miljöskäl talar -- som motionärerna framhåller -- för

sjöfarten. I proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska

frågor framhöll kommunikationsministern att det inför 1990-talet

är viktigt att peka på den infrastruktur som redan finns

uppbyggd inom sjöfarten och som kan avlasta landtransporterna.

Utskottet delar denna uppfattning och ser positivt på det arbete

till främjande av den svenska kust- och närsjöfarten som utförs

av transportforskningsberedningen (TFB) och konsultföretaget

MariTerm AB.

Arbetet har resulterat i en nyligen framlagd förstudie som

behandlar förutsättningarna att bygga ut den svenska kust- och

närsjöfarten för parti- och styckegods (den s.k.

Ostkustpendeln). En orsak till att studien genomfördes var bl.a.

det stora intresse som ett antal industrier visat för

kustsjöfarten. Studien visar bl.a. att ett system med

mekaniserad lastning och lossning, baserat på växelflaket som

lastbärare, skulle bli kostnadsmässigt konkurrenskraftigt med

landtransportmedlen. Systemet skulle vidare ge en god

servicenivå vad avser antalet avgångar, transporttid,

leveranssäkerhet etc. samt medföra utomordentligt positiva

miljö- och samhällseffekter. Möjligheterna att fördjupa studien

och att övergå till ett projekt diskuteras bl.a. mellan

företrädare för TFB, avlastare, hamnarna och sjöfartsverket.

Mot bakgrund av den uppmärksamhet som de av motionärerna

behandlade frågorna sålunda ägnas synes något riksdagsuttalande

med anledning av motionerna inte erforderligt, varför yrkandena

härom avstyrks.

12 Lokaliseringsfrågor

I motionerna T238 (mp), T607 (c), T608 (c), T613 (fp), T617

(s), T634 (m) och T646 (v) framhålls att isbrytarflottan

eller delar av den bör förläggas till Härnösand. I motion T601

(c) framhålls att statsisbrytarna bör förläggas till norrländska

hamnar.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i en utredning

föreslagit omstationering till Härnösand av Atle-klassens tre

isbrytare, alternativt två av dem. Sjöfartsverket har i ett

remissyttrande över utredningen framhållit att denna till ingen

del beaktat vad som är rationellt och ekonomiskt för

isbrytarverksamhetens bedrivande. Som ett allvarligt problem vid

en omstationering till Härnösand pekar verket bl.a. på

personalsituationen. En flyttning dit skulle skapa utdragna

rekryteringsproblem för de nyckelbesättningar som finns på

isbrytarna. Omställningssvårigheterna skulle bli synnerligen

besvärande med hänsyn till den tid som det tar att

bygga upp erfaren specialistkompetens. Vidare framhåller verket

att den koppling som görs i utredningen mellan Lunde varv och

en stationering i Härnösand inte medför någon som helst fördel.

Verket upphandlar isbrytarunderhållet på årlig bas enligt helt

affärsmässiga principer och kan inte på förhand binda sig för

något enskilt varv. Även med en utbyggnad av varvets torrdocka,

som diskuteras i utredningen, blir denna i minsta laget för

Atle-isbrytarna.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att all

sjöfartsverkets verksamhet, även isbrytningen, drivs i så

rationella former som möjligt. Fördyringar av verksamheten

medför ökningar av de sjöfartsavgifter som handelssjöfarten har

att betala. Med hänvisning till det sagda och till de principer

som gäller för statsmakternas styrning av affärsverken avstyrker

utskottet motionsyrkandena.

I motionerna T604 (s) och T633 (c,m) behandlas

sjömätarflottans lokalisering. Motionärerna säger att

sjöfartsverket i en utredning sökt olika alternativ för

vinteruppläggning av sjömätningsfartygen Johan Nordenankar,

Jacob Hägg och Nils Strömcrona med anledning av förestående

avflyttning från Muskö. Verket har valt Norrköping som

lokaliseringsort trots att chefen för marinen förordar en

flyttning till Karlskrona. Enligt motionärerna är Karlskrona

lämpligare, eftersom besättningarna bor där och

vinteruppläggningen där kan ske i statlig regi. I Norrköping är

det däremot ett privat företag som skall svara för

vinterförvaringen.

I den mån underhåll av sjömätningsfartygen inte utförs av

den egna personalen upphandlas det, på samma sätt som gäller för

isbrytarunderhållet, på affärsmässiga grunder. Verket kan inte

på förhand binda sig vid någon myndighet eller något företag för

underhållet. Vidare gäller att verket ersätter chefen för

marinen för kostnaderna för besättningarna. Den kostnaden ingår

i beräkningsunderlaget, när Norrköping har valts som

förläggningsort. Verket har också gjort den bedömningen att en

förläggning till Norrköping ger värdefulla samordningsfördelar

och andra vinster i förhållandet mellan verkets huvudkontor och

fartygen.

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande till

motionsyrkandena om isbrytarflottans lokalisering och avstyrker

även de motionsyrkanden som nu är i fråga.

13 Hamnfrågor

I motion T220 (fp) framhålls att flera svenska hamnar bör

privatiseras.

I motion T629 (fp) framhålls att regeringen bör göra en

översyn av hamnväsendet och lämna förslag till riksdagen som

syftar till en ökad konkurrens i hamnväsendet och skapandet av

en rationell hamnstruktur.

I motion T647 (m) framhålls att de fackliga och kommunala

monopol som etablerats för hamnverksamhet på olika

platser måste bringas att upphöra och att fri etableringsrätt

skall gälla även på detta område.

Frågan om en statlig styrning av hamnverksamheten

behandlades i 1984 års budgetproposition. Föredragande

departementschefen framhöll att tidigare tankar på någon form av

tvingande statlig styrning av hamninvesteringar borde överges.

Också omsorgen om den kommunala självbestämmanderätten

motiverade en sådan inställning från statens sida. Hamnägaren,

med sitt ekonomiska ansvar för hamnen, borde också ha rätt att

så långt som möjligt själv bestämma över dennas verksamhet och

inriktning. Utskottet och riksdagen anslöt sig till denna

bedömning (prop. 1983/84:100 bil. 8, bet. TU 14, rskr. 197).

Utskottet finner inte skäl frångå detta riksdagsbeslut och

avstyrker därför de båda fp-yrkandena.

Med samma motivering avstyrker utskottet vidare yrkandet i

m-motionen.

14 Stöd till internationella färjeförbindelser

I motionerna T218 (c), T251 (c) och T639 (c) framhålls att den

politiska utvecklingen i Östeuropa har skapat ett behov av nya

färjeförbindelser mellan svenska och östeuropeiska hamnar. Under

ett uppbyggnadsskede av sådana förbindelser behövs statligt stöd

genom kreditgarantier eller på annat sätt.

Utskottet välkomnar sådana nya färjeförbindelser som

motionärerna avser men vill för sin del understryka att de måste

stödja sig på det transportbehov som finns. Något särskilt

statligt stöd för dessa transporter bör enligt utskottets

bestämda uppfattning inte komma i fråga. Motionsyrkandena

avstyrks följaktligen.

15 Vissa fritidsbåtsfrågor

I motion T610 (mp) yrkas att lämplig utbildning och behörighet

skall krävas för att få framföra segelfartyg som är minst sju

meter långt eller maskindrivet fartyg som har en maximal

hastighet på minst sju knop.

Enligt kungörelsen (1970:344) om kompetenskrav för förare

av större fritidsbåtar får fritidsbåt vars skrov har en

största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst

fyra meter föras endast av den som har skepparexamen. Enligt vad

utskottet erfarit avläggs ca 4500 skepparexamina varje år.

Omkring 80% av dessa avser fritidsbåtsägare. För förande av

fritidsbåtar som är mindre än dem som omfattas av den nämnda

kungörelsen finns inga direkta kompetenskrav utfärdade.

Sjöfartsverket har emellertid sedan år 1961 administrerat en

verksamhet som syftar till att stimulera fritidsbåtsförare att

frivilligt lära sig navigation och sjövägsregler. Bevis om

förvärvade kunskaper och färdigheter utfärdas i form av ett

förarintyg. I januari 1991 hade omkring 315000 sådana intyg

utfärdats. Sjöfartsverket har vidare tillsammans med Svenska

båtunionen, Svenska seglarförbundet och Svenska kryssarklubben

bildat en ideell förening med namnet Nämnden för

båtlivsutbildning. Nämnden fastställde våren 1989 vissa

kunskapskrav för förare av högfartsbåtar och utfärdar bevis om

förvärvade kunskaper i form av ett manöverintyg. Utbildningen

kom i gång under fjolåret och tillhandahålls -- i likhet med vad

som gäller för förarintygen -- i studieförbundens och

båtorganisationernas regi. Enligt vad utskottet erfarit har

företrädare för sjöfartsverket, polisen och båtorganisationerna

efter överläggningar inte funnit sig nu böra förorda införande

av obligatoriska kunskapskrav för förare av andra fritidsbåtar

än dem som omfattas av den nämnda kungörelsen. Antalet olyckor

med ifrågavarande typer av fritidsbåtar är relativt litet och

har under senare år inte ökat trots att antalet båtar ökat

kraftigt. I sammanhanget förtjänar nämnas att obligatorisk

ansvarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar har aktualiserats i

olika sammanhang, bl.a. av lagutskottet, som behandlade frågan

senast i sitt betänkande 1989/90:LU15.

Trafiken med vissa fritidsbåtar är även enligt utskottets

mening av stor betydelse för säkerheten till sjöss. Utskottet

förutsätter därför att de frågor som motionärerna aktualiserar

fortsättningsvis noga följs av berörda myndigheter och

organisationer.

Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att i huvudsak

tillgodose syftet med motionsyrkandena. Dessa bör därför inte

föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Enligt motion T610 (mp) bör riksdagen besluta att

sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort

måste medföras på alla fartyg som framdrivs av maskineri eller

segel.

I motion T610 (mp) begärs vidare en översyn av

sjötrafikföreskrifterna. En kanotist bör ges samma rätt som en

liten motorbåt med stark motor, säger motionärerna.

Fritidsbåtar emellan finns inga regler som säger att små

skall vika för stora. Kravet på att sjötrafikföreskrifter och

teckenförklaring till sjökort skall medföras på alla fartyg är

enligt utskottets mening alltför långtgående. Med det sagda

avstyrks motionsyrkandena.

I motion T610 (mp) begärs också förbättringar av

sjösäkerhetsrådets olycksstatistik. Rådets årliga rapporter

har endast i undantagsfall -- säger motionärerna -- innehållit

uppgifter om personskador andra än dödsfall. Den bristen bör

omgående åtgärdas.

Enligt vad utskottet erfarit förklaras den av motionärerna

påtalade bristen av att andra olyckor än sådana med dödlig

utgång är relativt ovanliga och av att de rapporteras i mycket

liten utsträckning. Socialstyrelsen har tagit initiativ till ett

program inom vars ram en kartläggning av ifrågavarande olyckor

väntas kunna ske. Med det sagda avstyrks motionsyrkandet.

I motion T610 (mp) framhålls vidare att vissa förare av

fritidsbåtar gör sig skyldiga till vårdslöst beteende genom

t.ex. brott mot sjöväjningsreglerna, körning som i onödan

vållar besvär för andra båtar och fartyg samt körning som i

väsentlig grad stör andra människor eller miljö vid strand. Det

behövs relevanta sanktioner för att komma till rätta med dessa

störningar från fritidsbåtar, säger motionärerna.

I motion T615 (s) framhålls att man bör införa en

promillegräns för båtförare, hastighetsbegränsning för båtar vid

körning nära land och en åldersgräns för rätt att köra

snabbgående båtar.

Även i motion T631 (v) begärs att man inför en promillegräns

för förare av fritidsbåtar. Vidare vill motionärerna ha en

översyn av tillsyns-, kontroll- och sanktionsmöjligheterna med

avseende på båtlivet samt av geografiskt avgränsade

hastighetsbegränsningar.

I motion T616 (mp) begärs skärpta regler för motorbåtstrafik

inomskärs och i insjöar samt skärpta prestandanormer för

bulleregenskaper för motorbåtar.

I motion T616 (m) begärs vidare att sjöfartsverket får i

uppdrag att utforma regler för användning av s.k. Jet-Ski, dvs.

vattenskotrar.

I motion T650 (m) framhålls att övervakning, kontroll och

kraftfulla åtgärder krävs för att komma till rätta med avsaknad

av lanternor, smuggling, båtfylleri och busliv.

Regeringen har aviserat en proposition senare i vår om ändring

i sjölagen (sjöfylleri). I den departementspromemoria (Ds

1990:52 Sjöfylleri m.m.) som ligger till grund för propositionen

föreslås också en regel i sjölagen som anger att förare av

motordrivet fartyg skall behandla fartyget så att det inte

bullrar onödigt mycket eller i onödan släpper ut avgaser i sådan

mängd att de orsakar olägenheter. Vidare skulle regeln kunna

innehålla bestämmelser som anger att sjöfärder vad gäller

färdväg, hastighet och färdsätt i övrigt skall anpassas så att

inte omgivningen störs i onödan. Det innebär t.ex. att

sjöfärder, särskilt nattetid, inte i onödan skall ske i närheten

av bebyggelse eller andra båtar som ankrat upp. Det innebär

också att om sådana färder ändå måste ske så skall hastighet och

färdsätt i övrigt väljas på ett sådant sätt att färden orsakar

så små störningar som möjligt för omgivningen.

I en rapport till regeringen om sjöfartens miljöeffekter

föreslår sjöfartsverket att en fritidsbåt inte skall få

framföras med högre fart än 18 knop inom ett vattenområde intill

300 meter från närmaste land. Vidare föreslår verket bl.a. att

en motordriven fritidsbåt som kan uppnå en fart av 18 knop

endast skall få framföras av den som fyllt 15 år.

Naturvårdsverket har föreslagit ett totalförbud mot

vattenskotrar.

I proposition 1990/91:190 om en god livsmiljö framhålls att

sjöfartsverket tillsammans med naturvårdsverket och med hjälp av

en referensgrupp skall arbeta fram en åtgärdsplan för sjöfarten.

I planen skall bl.a. fritidsbåtstrafikens negativa miljöeffekter

behandlas.

I avvaktan på den nämnda propositionen om ändring i sjölagen

och resultatet av det arbete som sjöfartsverket m.fl. kommer att

utföra finner utskottet någon riksdagens åtgärd inte erforderlig

med anledning av motionsyrkandena, varför desamma avstyrks.

Enligt motion T631 (v) bör en lyxskatt eller miljöskatt

för "muskelbåtar" övervägas i syfte att främja båtlivets

utveckling.

Frågan om införande av en skatt på fritidsbåtar ägnades,

innan fritidsbåtsregistret infördes, ingående överväganden inom

regeringskansliet. Dessa gav vid handen att en sådan skatt är

förenad med betydande praktiska och administrativa problem.

Utskottet gör samma bedömning och avstyrker motionsyrkandet.

Enligt motion T631 (v) bör vidare -- i syfte att främja

båtlivets utveckling -- kontrollområden, skyddsområden och

militära områden med begränsat tillträde för utlänningar resp.

civila i allmänhet avvecklas i största möjliga utsträckning.

Möjligheterna härtill bör ses över, framhåller motionärerna.

Frågor av det berörda slaget regleras i lagen (1990:217) om

skydd för samhällsviktiga anläggningar (prop. 1989/90:54, FöU6,

rskr. 227) och en därtill anslutande förordning. Lagen antogs av

riksdagen i maj 1990 och föregicks av ett omfattande

utredningsarbete. Någon ytterligare översyn torde för närvarande

inte erfordras, varför yrkandet härom avstyrks.

16 Södertälje kanal

I motion T250 (fp) framhålls att fartygsstorlekarna i

Södertälje kanal skulle kunna öka väsentligt genom blygsamma

investeringar.

I motion T635 (s) framhålls vikten av att motorvägsbron över

Södertälje kanal har en segelfri höjd av 42 meter. Vidare finns

inom sjöfartsverket -- säger motionärerna -- förslag om vissa

begränsade arbeten i kanalen, till en kostnad av ca 30 milj.kr.,

som medför kraftigt ökad transportkapacitet. Lastkapaciteten

skulle kunna ökas med ca 40 à 50% eller från maximalt 8000

ton till närmare 12000 ton. Motionärerna betonar det angelägna

i att dessa arbeten utförs.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om den stora

betydelsen av Södertälje kanal för Mälarsjöfarten.

Sjöfartsverket nämner i sin treårsplan för åren 1991--1993

planer på en utbyggnad av Södertälje kanal för att göra det

möjligt för fartyg med en dödvikt av 10000 ton, i stället för

dagens 6000 ton, att trafikera Mälaren. Ett genomförande av

planerna bör enligt verket diskuteras med den s.k.

Mälarledskommittén. Planerna måste också ses i samband med

frågan om att återställa motorvägsbron över kanalen efter dess

haveri. Den frågan återkommer utskottet till senare i vår vid

sin behandling av vägfrågorna. Något riksdagsuttalande med

anledning av de båda motionerna synes mot bakgrund av det

anförda inte nu böra komma i fråga, varför yrkandena härom

avstyrks.

17 Flottning

I motion T238 (mp) anförs att det finns anledning, med hänsyn

bl.a. till den mycket negativa utvecklingen på miljöområdet, att

pröva möjligheterna att i lämpliga fall övergå till flottning.

Enligt motionen bör en samlad översyn av flottningens framtida

möjligheter -- och av vilka stimulansåtgärder som skulle kunna

bli aktuella -- utföras av kommunikationsdepartementet.

Riksdagen beslutade år 1979 att konsekvenserna av en

nedläggning av löstimmerflottningen i landet borde bli föremål

för en allsidig bedömning (bet. TU 1978/79:28, rskr. 434).

Utskottet konstaterade med anledning härav att det endast var i

Klarälven som flottningen var företagsekonomiskt motiverad (bet.

TU 1981/82:22, rskr. 256). Några särskilda statliga insatser

fann inte utskottet motiverade.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. Eventuella

initiativ för att utveckla flottningen får i första hand tas av

berörda intressenter. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning

till det anförda.

I motion T619 (v) framhålls att flottningen på Klarälven

kommer att upphöra. Företagsekonomiska kalkyler och den

förlust av energiråvara som barkningen av timret inför

flottningen medför anses tala mot en fortsatt flottning. På

senare år har emellertid nya värderingar funnit sin plats i

politiken som inte självklart låter de strikt företagsekonomiska

kalkylerna väga tyngst. Alltmer lyfts miljöskäl,

samhällsekonomiska aspekter och sårbarhetsgrad in i den samlade

avvägningen. Att flytta över den flottade timmervolymen till

lastbil är ett miljöovänligare alternativ, säger motionärerna.

Deras yrkande är att riksdagen hos regeringen begär förslag som

garanterar fortsatt flottning på Klarälven.

Enligt vad utskottet erfarit har Stora Skog AB beslutat att

fr.o.m. maj 1991 inte längre tillföra något flottgods till

Trysil- och Klarälvens vattensystem. Eftersom företaget i dag är

den enda flottgodsägaren betyder detta att år 1991 blir den

sista flottningssäsongen på dessa älvar. I dag flottas ca 100 à

120000 kubikfot norsk massaved från Trysil och

Engerdalsområdet på älven. Skoghallsverken, med en årlig

förbrukning på 1,6 miljoner kubikfot, är den enda industri som

tar emot flottningsvirke. Stora kommer även i fortsättningen att

ta hand om detta norska virke och destinera det dels till

Kvarnsveden och Skutskär, dels till Gruvön och Skoghall. I

båda fallen kommer järnväg att utnyttjas och inte i annat än

extrema undantagsfall kommer virket att köras på bil genom

Klarälvsdalen. När flottningen i Trysil- och Klarälven upphör

innebär det enligt Stora Skog att två norska och nio svenska

kraftstationer kan köras effektivare. Därmed kan i genomsnitt

ytterligare ca 16000 megawattimmar per år tas ut ur dessa

kraftstationer. I dag finns ingen användning för barken, där den

ligger vid flottledsavlägg, uppger företaget vidare. Vid

Skoghallsverken och Gruvön finns däremot möjligheter och behov

av att ersätta delar av oljebehovet med biobränsle, såsom t.ex.

bark. Den aktuella barkvolymen, ca 9000 kubikfot, beräknas

kunna ersätta ca 1200 m3 olja per år. Omläggningen från

flottning till ett bil/järnvägssystem innebär å andra sidan ett

ökat energibehov med ca 550 m3 olja per år. Totalt innebär

den effektivare användningen av kraftstationerna och

barkanvändningen en besparing på mellan 2400 och 4600 m3

olja per år.

De sålunda återgivna uppgifterna synes enligt utskottets

mening inte tala för fortsatt flottning på Klarälven i enlighet

med motionärernas önskan. Under alla förhållanden är det en

fråga i första hand för berörda intressenter. Med det sagda

avstyrker utskottet motionen.

18 Övriga frågor

I motion T627 (s) behandlas boendemiljön för

ombordanställda. Motionärerna framhåller att bestämmelserna om

besättningsutrymmen i fartyg bör ändras i syfte att snarast

uppnå mera "land"-liknande förhållanden. Sådana

standardförbättringar bör avse rätt till enkelhytt, hyttstandard

med hygienutrymmen och tillgång till dagsljus i hytter, mässar

och dagrum.

7 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) har följande lydelse:

Ett fartyg skall erbjuda de ombordanställda en

tillfredsställande bostads- och fritidsmiljö. Där skall i

behövlig omfattning finnas sovrum, dagrum, måltidsrum, kök,

motsvarande utrymmen för personlig hygien, sjukrum och andra

särskilt inrättade utrymmen för de ombordanställdas personliga

behov, bekvämlighet och trevnad. Alla dessa utrymmen skall vara

tillräckligt stora och inredda och utrustade på lämpligt sätt.

Närmare föreskrifter meddelas av sjöfartsverket. Verket

arbetar för närvarande med sådana föreskrifter, vilka är avsedda

att ersätta sjöfartsverkets kungörelse om bostäder och

ekonomilokaler m.m. på fartyg, 1970:A4. Utskottet förutsätter

att verket i sitt arbete med de nya föreskrifterna överväger

önskemål av det slag som motionärerna framställer. Någon

riksdagens åtgärd synes med hänvisning till det anförda inte

erforderlig med anledning av motionen, varför densamma avstyrks.

I motion T931 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ett nytt anslag för statligt stöd till

skärgårdstrafik. Stödets konstruktion bör enligt motionärerna

utformas i enlighet med de regler som tidigare gällt för stöd

till sådan trafik.

Riksdagen beslutade år 1986 att avveckla driftstödet till

den lokala och regionala kollektivtrafiken. Ett bidrag till

skärgårdstrafik utgjorde en del av detta stöd. Utskottet är inte

berett att förorda att skärgårdsstödet återinförs och avstyrker

därför motionsyrkandet.

19 Hemställan

Utskottet hemställer

Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.

1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms

skärgård

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T245 yrkande 1,

1990/91:T631 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T650 yrkande 3 i

denna del godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet

i motsvarande del under perioden 1991--1993 som förordas i

propositionen,

res. 1 (v)

2. beträffande allmän farled över Rödkobbsfjärden

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T603,

1990/91:T638, 1990/91:T650 yrkande 2 och 1990/91:T919 yrkande 2

godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna

del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande isbrytning i Mälaren

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T250 yrkande 7

godkänner den inriktning av sjöfartsverkets verksamhet i denna

del under perioden 1991--1993 som förordas i propositionen,

4. beträffande inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet

i övrigt

att riksdagen godkänner den inriktning av sjöfartsverkets

verksamhet under perioden 1991--1993 som förordas i

propositionen och som inte omfattas av vad utskottet hemställt

ovan,

5. beträffande resultatmål m.m.

att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och soliditets-

samt servicemål för sjöfartsverkets verksamhet som förordas i

propositionen för perioden 1991--1993,

6. beträffande investeringar m.m.

att riksdagen godkänner vad som anförs i propositionen om

sjöfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

Anslagsfrågor m.m.

7. beträffande medelsanvisning för ersättning till

sjöfartsverket för vissa tjänster m.m.

att riksdagen till Ersättning till sjöfartsverket för vissa

tjänster för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

74200000 kr.,

8. beträffande betalningsansvaret för isbrytningens

bränslekostnader

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T618,

1990/91:T629 yrkande 6 och 1990/91:T643 godkänner vad som härom

anförs i propositionen,

res. 3 (v)

9. beträffande fritidsbåtsregister

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T611, 1990/91:T612 och 1990/91:T629

yrkandena 7 och 8 samt 1990/91:T647 yrkande 15 till

Fritidsbåtsregister för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

res. 4 (m, fp)

10. beträffande höjning av avgiften till

fritidsbåtsregistret

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T606 och 1990/91:T623,

11. beträffande förändringar av fritidsbåtsregistret

att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 11,

res. 5 (mp)

12. beträffande statsbidrag till vissa lastbilsföretag

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T260 yrkandena

2 och 4 samt 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del godkänner vad

som anförs i propositionen om statsbidraget till vissa

lastbilsföretag för merkostnader i godstransporterna till och

från Gotland,

res. 6 (c, v, mp)

13. beträffande medelsanvisning för transportstöd för

Gotland

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T215 yrkande 8, 1990/91:T636

yrkande 1, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T645

yrkande 2 till Transportstöd för Gotland för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 69000000 kr.,

res. 7 (c, v, mp)

14. beträffande översyn av färjetrafiken på Gotland

att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 16,

1990/91:T260 yrkandena 3 och 5, 1990/91:T262 yrkandena 1, 4 och

6, 1990/91:T602, 1990/91:T624, 1990/91:T628, 1990/91:T630,

1990/91:T636 yrkande 3, 1990/91:T640 yrkande 1 och 1990/91:T645

yrkande 1 utan vidare åtgärd,

15. beträffande medelsanvisning för handelsflottans

pensionsanstalt

att riksdagen till Handelsflottans pensionsanstalt för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

16. beträffande medelsanvisning för handelsflottans

kultur- och fritidsråd m.m.

att riksdagen till Handelsflottans kultur- och fritidsråd

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

17. beträffande finansiering av handelsflottans kultur-

och fritidsråd

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T249 yrkande 15

godkänner vad som härom anförs i propositionen,

res. 8 (v)

18. beträffande medelsanvisning för ersättning till viss

kanaltrafik m.m.

att riksdagen till Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

59780000 kr.,

19. beträffande införande av en passageavgift för

Vänersjöfart

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T247 yrkande 3,

1990/91:T605 yrkande 1, 1990/91:T620, 1990/91:T621 och

1990/91:T632 godkänner vad som härom anförs i propositionen,

res. 9 (c, v, mp)

20. beträffande ett svenskt internationellt

fartygsregister

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 17,

1990/91:T629 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 2,

res. 10 (m, fp)

21. beträffande gemensamma nordiska regler för de

internationella registren

att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 4,

res. 11 (m, fp)

22. beträffande svensk medverkan i ett gemensamt

europeiskt kvalitetsregister

att riksdagen avslår motion 1990/91:T609 yrkande 2,

res. 12 (c)

23. beträffande förbud för internationellt registrerade

fartyg att trafikera nordiska farvatten

att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 3,

24. beträffande EGs sjöfartspolitik

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T609 yrkande 4 och

1990/91:T647 yrkande 6,

25. beträffande flagglagen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T609 yrkande 1,

1990/91:T629 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 7,

res. 13 (m, fp, c)

26. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska

rederier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T629 yrkande 3 och motion

1990/91:T647 yrkande 5 i denna del till Stöd till svenska

rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

5000000 kr.,

res. 14 (m, fp)

27. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska

rederier

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 29, 1990/91:T629

yrkande 2 och 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del till Bidrag

till svenska rederier för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 550000000 kr.,

res. 15 (m, fp)

28. beträffande värdesäkring av sjöfartsstödet

att riksdagen avslår motion 1990/91:T609 yrkande 3,

res. 16 (c, mp)

Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten

29. beträffande allmänna krav på miljösäkrare

fartygstransporter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T625 yrkandena 1 och

4, 1990/91:T641 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 14,

30. beträffande analys av färjetrafiken mellan Sverige och

Finland

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T644 yrkande 1 och

1990/91:T650 yrkande 1,

31. beträffande miljöavtal mellan myndigheter och

rederier

att riksdagen avslår motion 1990/91:T644 yrkande 2,

32. beträffande dubbla bottnar på tankfartyg m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T605 yrkande 2,

1990/91:T610 yrkande 4 och 1990/91:T641 yrkande 2,

res. 17 (c, v, mp)

33. beträffande tredubbla skott och dubbla bottnar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T648 yrkande 2 och

1990/91:T649 yrkande 2,

res. 18 (mp)

34. beträffande förbud mot större tankfartyg i Östersjön

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T610 yrkande 3,

1990/91:T648 yrkande 1 och 1990/91:T649 yrkande 1,

res. 19 (mp)

35. beträffande anmälningsplikt före infart i Mälaren

att riksdagen avslår motion 1990/91:T651,

36. beträffande anmälningsplikt för transporter av farligt

gods genom Öresund

att riksdagen avslår motion 1990/91:T642,

37. beträffande trafikinformation

att riksdagen avslår motion 1990/91:T249 yrkande 14,

res. 20 (v)

38. beträffande trafikledning i Östersjön

att riksdagen avslår motion 1990/91:T641 yrkande 3,

39. beträffande åtgärder för att underlätta spårning av

olagliga oljeutsläpp

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T648 yrkande 3 och

1990/91:T649 yrkandena 3 och 4,

40. beträffande inspektionsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:T625 yrkandena 2 och 3,

41. beträffande lotsningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T249 yrkande 13,

1990/91:T610 yrkande 2 och 1990/91:T647 yrkande 12,

res. 21 (m, fp)

res. 22 (v)

res. 23 (mp)

42. beträffande miljökonsekvensanalyser

att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 6,

res. 24 (mp)

43. beträffande elanslutning av fartyg vid kaj

att riksdagen avslår motion 1990/91:T614,

44. beträffande flyttning av sjunkna fartyg

att riksdagen avslår motion 1990/91:T626,

Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande

internationell anknytning

45. beträffande sjöfartsavgifterna m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T266 yrkande 6 och

1990/91:T647 yrkande 10,

46. beträffande översyn av bemanningsregler m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 8,

47. beträffande trafik- och energipolitiska aspekter på

sjöfarten m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T217 i denna del,

1990/91:T228 i denna del, 1990/91:T511 yrkande 1 och

1990/91:T610 yrkande 1,

Lokaliseringsfrågor

48. beträffande isbrytarflottans lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T238 yrkande 9,

1990/91:T601, 1990/91:T607, 1990/91:T608, 1990/91:T613,

1990/91:T617, 1990/91:T634 och 1990/91:T646,

res. 25 (c, v, mp)

49. beträffande sjömätarflottans lokalisering

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T604 och 1990/91:T633,

Hamnfrågor

50. beträffande privatisering av hamnar m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T220 yrkande 3 i denna

del och 1990/91:T629 yrkande 5,

res. 26 (fp)

51. beträffande monopol för hamnverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:T647 yrkande 9,

res. 27 (m)

Stöd till internationella färjeförbindelser

52. beträffande stöd till internationella

färjeförbindelser

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T218 yrkande 4,

1990/91:T251 yrkande 2 och 1990/91:T639,

res. 28 (c)

Vissa fritidsbåtsfrågor

53. beträffande kompetenskrav för förare av större

fritidsbåtar

att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkandena 7 och 8,

res. 29 (mp)

54. beträffande sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring

till sjökort m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkandena 9 och 10,

res. 30 (mp)

55. beträffande sjösäkerhetsrådets olycksstatistik

att riksdagen avslår motion 1990/91:T610 yrkande 12,

res. 31 (mp)

56. beträffande störningar från fritidsbåtar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T610 yrkande 13,

1990/91:T615, 1990/91:T616, 1990/91:T631 yrkande 1 och yrkande 2

i denna del samt 1990/91:T650 yrkande 3 i denna del,

res. 32 (v, mp)

57. beträffande lyxskatt för "muskelbåtar"

att riksdagen avslår motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna

del,

res. 33 (v)

58. beträffande skyddsområden m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:T631 yrkande 2 i denna

del,

res. 34 (v)

Södertälje kanal

59. beträffande Södertälje kanal

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T250 yrkande 6 och

1990/91:T635 yrkande 2,

Flottning

60. beträffande översyn av flottningens framtida

möjligheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:T238 yrkande 8,

res. 35 (v, mp)

61. beträffande flottningen på Klarälven

att riksdagen avslår motion 1990/91:T619,

res. 36 (v)

Övriga frågor

62. beträffande boendemiljön för ombordanställda

att riksdagen avslår motion 1990/91:T627,

63. beträffande statligt stöd till skärgårdstrafik

att riksdagen avslår motion 1990/91:T931 yrkande 1.

res. 37 (c, v)

Stockholm den 7 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle

Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel

Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten

Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),

Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve

Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Sjöfartsverkets bemanning av Stockholms skärgård (mom.1)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att främja en bättre

utveckling av båtlivet och delar därför motionärernas

uppfattning att sjöfartsverkets bemanning i Stockholms skärgård

inte får minska. Tvärtom bör bemanningen kraftigt förbättras.

Bemannade lots- och fyrplatser innebär en vakthållning mot de

tunga högfartsbåtar som tyvärr i alltför hög grad hotar miljö

och säkerhet, liksom energi- och naturresurser, och som ofta

uppträder störande och hotande gentemot andra fartyg, djur och

natur.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande sjöfartsverkets bemanning av Stockholms

skärgård

att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen

om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under

perioden 1991--1993 samt motionerna 1990/91:T245 yrkande 1,

1990/91:T631 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T650 yrkande 3 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

2. Allmän farled över Rödkobbsfjärden (mom.2)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Som framgår" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Sjöfartsverkets ansvar för farledsverksamheten får enligt

utskottets mening inte innebära att farleder anläggs i strid mot

övergripande miljöintressen. Det ingrepp i en skärgårdsnatur av

oskattbart värde för framtiden, både från yrkesfiskets och det

rörliga friluftslivets synpunkt, som skulle bli följden om

sjöfartsverkets planer fullföljs, står i uppenbar strid mot

naturresurslagens intentioner att mark- och vattenområden av

aktuellt slag skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som

kan påverka områdenas karaktär eller skada naturmiljön. Det är

enligt utskottets bestämda uppfattning ett nationellt intresse

att Rödkobbsfjärden skyddas mot ett så omfattande ingrepp som

det här är fråga om.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionerna T603 (c), T638 (fp) och T919 yrkande 2 tillstyrks,

medan syftet med motion T650 (m) yrkande 2 torde få anses

tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande allmän farled över Rödkobbsfjärden

att riksdagen med anledning av vad som anförs i propositionen

om inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet i denna del under

perioden 1991--1993 och motion 1990/91:T650 yrkande 2 samt med

bifall till motionerna 1990/91:T603, 1990/91:T638 och

1990/91:T619 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet härom anfört,

3. Betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader

(mom.8)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del inte godta regeringens förslag att

betalningsansvaret för isbrytningens bränslekostnader överförs

från statens till handelssjöfartens betalningsansvar. Staten bör

således enligt utskottets mening även i fortsättningen ha det

fulla betalningsansvaret för dessa kostnader.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att syftet med

motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande betalningsansvaret för isbrytningens

bränslekostnader

att riksdagen med anledning av vad som i propositionen anförs

härom samt motionerna 1990/91:T618, 1990/91:T629 yrkande 6 och

1990/91:T643 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,

4. Fritidsbåtsregister (mom.9)

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl

(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet har" och slutar med "medelsanvisning

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Fritidsbåtsregistret fortsätter att ta statliga resurser i

anspråk på ett sätt som inte avsågs när det inrättades. Polis

och kustbevakning har lagt ned stora resurser på att inkassera

den statliga registeravgiften om 30 kr., till förfång för

viktigare arbetsuppgifter. Utskottet konstaterar med förvåning

att sjöfartsverket, enligt regeringens tankegångar, skall

finansiera kostnaderna för registret genom upplåning i

riksgäldskontoret i den mån registeravgifterna inte räcker till.

Statlig kreditgivning bör enligt utskottets mening användas för

produktivare ändamål än en onödig, byråkratisk apparat. Någon

reell kontroll av registrerade båtar förekommer inte, och genom

falskregistrering har skapats nya möjligheter att på ett fullt

legalt sätt ändra ägarförhållanden för stulna båtar. Utskottet

delar sålunda motionärernas uppfattning att fritidsbåtsregistret

bör avskaffas, att lagen därom bör upphävas och att regeringens

förslag till medelsanvisning bör avslås. Regeringen bör snarast

möjligt förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen i

fråga.

Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna T612 (m)

yrkande 2 och T629 (fp) yrkande 8 och avstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning.

Vad utskottet nu anfört -- och som torde tillgodose syftet

med motionerna T611 (m), T612 (m) yrkande 1, T629 (fp) yrkande 7

och T647 (m) yrkande 15 -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande fritidsbåtsregister

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T612 yrkande

2 och 1990/91:T629 yrkande 8 samt med anledning av motionerna

1990/91:T611, 1990/91:T612 yrkande 1, 1990/91:T629 yrkande 7 och

1990/91:T647 yrkande 15 avslår regeringens förslag till

medelsanvisning för fritidsbåtsregister och som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. Förändringar av fritidsbåtsregistret (mom.11)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

fritidsbåtsregistret bör begränsas så att mindre segelbåtar och

långsamtgående motorbåtar inte tas med. De föreslagna gränserna,

7 meters längd eller 7 knops hastighet, finner utskottet väl

valda eftersom de ansluter till internationella regler vad

gäller lanternor m.m. Genom en sådan begränsning torde

fritidsbåtsregistret bli mer hanterligt och mindre byråkratiskt,

utan att nyttan med registret i någon påtaglig grad försämras.

Utskottet förordar därför att fritidsbåtsregistret förändras på

det sätt som motionärerna föreslår.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande förändringar av fritidsbåtsregistret

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

6. Statsbidraget till vissa lastbilsföretag (mom.12)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Gotlandstillägget och" och slutar med "fråga,

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen föreslår

ett slopande av det särskilda statsbidraget till vissa

lastbilsföretag innan man utrett frågan huruvida

Gotlandstillägget skall behållas. Det särskilda statsbidraget är

ju en följd av Gotlandstilläggets tillkomst. Utskottet motsätter

sig ifrågavarande besparing.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion

T260 (s). Utskottets ställningstagande innebär att syftet med

yrkande 4 i samma motion och yrkande 5, i den del som nu är i

fråga, i motion T262 (mp) torde få anses tillgodosett.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande statsbidraget till vissa lastbilsföretag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T260 yrkande 2

samt med anledning av vad som anförs i propositionen om

statsbidraget till vissa lastbilsföretag för merkostnader i

godstransporterna till och från Gotland och motionerna

1990/91:T260 yrkande 4 och 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

7. Medelsanvisning för transportstöd till Gotland (mom.13)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Departementschefen framhåller" och slutar med

"anslaget avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen

under anslaget bör anvisa 6 milj.kr. utöver det belopp

regeringen föreslagit eller 75 milj.kr. Motionerna T215 (c)

yrkande 8, T640 (v) yrkande 2, i den del som nu är i fråga, och

1990/91:T645 yrkande 2 tillstyrks följaktligen. Syftet med

motion T636 (fp) yrkande 1 torde genom utskottets

ställningstagande få anses i väsentlig mån tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande medelsanvisning för transportstöd till

Gotland

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande

8, 1990/91:T640 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T645 yrkande 2

samt med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:T636 yrkande 1 till Transportstöd för Gotland för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 75000000

kr.,

8. Finansiering av Handelsflottans kultur- och fritidsråd m.m.

(mom.17)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

HKF har i anslagsframställning för nästa budgetår beräknat

utgifterna till 17,9 milj.kr. före pris- och löneomräkning under

budgetåret 1991/92 samt hemställt att för budgetåren

1991/92--1993/94 ytterligare medel beviljas motsvarande en

procent av fyravgifterna, eller ca 2,5 milj.kr. Med hänsyn till

den stora betydelsen av HKFs kultur- och fritidsverksamhet för

sjöfolket ansluter sig utskottet till detta förslag.

Vad utskottet nu anfört -- och som torde tillgodose syftet

med motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande medelsanvisning för Handelsflottans

kultur- och fritidsråd m.m.

att riksdagen med anledning av vad som anförs härom i

propositionen och motion 1990/91:T249 yrkande 15 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Införande av en passageavgift för Vänersjöfart (mom.19)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet delar" och på s. 24 slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om införande av en passageavgift för

Vänersjöfart är en följd av dess förslag att minska anslaget

till Trollhätte kanalverk med 10 milj.kr. i jämförelse med

anslaget för innevarande budgetår eller med hela 19,1 milj.kr. i

förhållande till kanalverkets anslagsäskande. Som framhålls i

motion T620 (s) är det inte sannolikt att kanalverket, med tanke

på konkurrensen från andra transportmedel, kan ta ut de

avgiftsökningar som regeringens förslag leder till. Om

avgifterna ökas är risken mycket stor att godset inte fraktas på

Vänern utan i stället på väg, något som från miljö- och

samhällssynpunkt vore mycket olyckligt. Utskottet motsätter sig

sålunda regeringens förslag.

Utskottet delar vidare den i motionerna uttalade

uppfattningen att Vänersjöfarten bör stödjas så att den även i

fortsättningen kan konkurrera med landsvägstrafiken. En

utredning för att finna former för detta stöd bör tillsättas.

Vidare finner även utskottet det angeläget att man tillsätter en

utredning om trafikvalsstyrning i Vänerregionen med inriktning

på att minimera riskerna för olyckor inom tättbebyggt område och

i närheten av dricksvattentäkter.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T605 (c)

yrkande 1 och T632 (mp). Syftet med övriga motionsyrkanden som

nu är i fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande införande av en passageavgift för

Vänersjöfart

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T605 yrkande

1, 1990/91:T621 och 1990/91:T632 samt med anledning av vad som i

propositionen anförs härom och motionerna 1990/91:T247 yrkande 3

och 1990/91:T620 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,

10. Ett svenskt internationellt fartygsregister (mom.20)

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl

(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig helt till de överväganden som enligt

motionerna talar för att Sverige bör införa ett internationellt

fartygsregister. Enligt utskottets mening bör regeringen

skyndsamt förelägga riksdagen förslag härom.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandena tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande ett svenskt internationellt

fartygsregister

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande

17, 1990/91:T629 yrkande 1 och 1990/91:T647 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

11. Gemensamma nordiska regler för de internationella

registren (mom.21)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl

(fp), Tom Heyman (fp) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Av utskottets" och slutar med "motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om

att regeringen skyndsamt bör förelägga riksdagen förslag om ett

svenskt internationellt fartygsregister. Enligt utskottets

mening bör regeringen parallellt med arbetet på ett sådant

förslag ta upp förhandlingar med övriga nordiska länder om

gemensamma regler för de nordiska, internationella

fartygsregistren.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande gemensamma nordiska regler för de

internationella registren

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

12. Svensk medverkan i ett gemensamt europeiskt

kvalitetsregister (mom.22)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Vidare avstyrker" och slutar med "europeiskt

kvalitetsregister" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det dock angeläget att man söker

komma framåt i frågan om ett internationellt register för

svenska fartyg. Av särskilt intresse är de förberedelser som

företas inom EG för att åstadkomma ett internationellt

kvalitetsregister på en gemensam europeisk grund. En sådan

lösning kan ha flera fördelar. Sjöfartens utpräglat

internationella karaktär gör det rimligt att Sverige söker en

lösning inom en gemensam europeisk ram. Enligt utskottets mening

skulle det vara onaturligt om Sverige stod vid sidan av en sådan

utveckling. Det är angeläget att överläggningar snarast kommer

till stånd, dels mellan berörda parter, dels med EG, om

förutsättningarna för en lösning enligt en sådan gemensam

europeisk modell.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion

T609 (c) yrkande 2 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande

lydelse:

22. beträffande svensk medverkan i ett gemensamt

europeiskt kvalitetsregister

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T609 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

13. Flagglagen (mom.25)

Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Tom Heyman (m) och

Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Flagglagen begränsar enligt utskottets mening på ett högst

olyckligt sätt de svenska rederiernas handlingsfrihet när det

gäller att disponera tonnaget. Detta innebär nackdelar på en

marknad där flexibilitet och rörlighet är viktiga

förutsättningar för framgång. Regeringen bör därför utan

dröjsmål förelägga riksdagen förslag om upphävande av lagen.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som torde tillgodose

syftet med motionsyrkandena -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande flagglagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T609 yrkande

1, 1990/91:T629 yrkande 4 och 1990/91:T647 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

14. Medelsanvisning för stöd till svenska rederier (mom.26)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl

(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om

att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om införande av

ett svenskt internationellt fartygsregister. Så har skett i

förvissning om att subventioner inte är rätta vägen att gå för

att stärka den svenska sjöfartsnäringens internationella

konkurrenskraft. Det är mot bakgrund av det anförda följdriktigt

att utskottet tillstyrker motionsyrkandet om avslag på

regeringens förslag till medelsanvisning för stöd till svenska

rederier.

Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motion T647 (m), i

den del som nu är i fråga, om att det statliga bidraget till

svenska rederier bör upphöra.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande medelsanvisning för stöd till svenska

rederier

att riksdagen dels med bifall till motion 1990/91:T629

yrkande 3 avslår regeringens förslag, dels med bifall till

motion 1990/91:T647 yrkande 5 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

15. Medelsanvisning för bidrag till svenska rederier

(mom.27)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl

(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet är" och på s. 28 slutar med "i fråga" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om

att regeringen bör förelägga riksdagen förslag om införande av

ett svenskt internationellt fartygsregister. Så har skett i

förvissning om att subventioner inte är rätta vägen att gå för

att stärka den svenska sjöfartsnäringens internationella

konkurrenskraft. Det är mot bakgrund av det anförda följdriktigt

att utskottet tillstyrker motionsyrkandena om avslag på

regeringens förslag till medelsanvisning för bidrag till svenska

rederier.

Vidare tillstyrker utskottet yrkandet i motion T647 (m), i

den del som nu är i fråga, om att det statliga bidraget till

svenska rederier bör upphöra.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande

lydelse:

27. beträffande medelsanvisning för bidrag till svenska

rederier

att riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:T211

yrkande 29 och 1990/91:T629 yrkande 2 avslår regeringens förslag

till medelsanvisning, dels med bifall till motion

1990/91:T647 yrkande 5 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet härom anfört,

16. Värdesäkring av sjöfartsstödet (mom.28)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Roy Ottosson (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28

börjar med "I likhet" och slutar med "avstyrks följaktligen"

bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att det stöd som

lämnas från anslaget Bidrag till svenska rederier behålls på en

realt oförändrad nivå. Regeringen bör därför i kommande

budgetpropositioner lämna förslag ägnade att säkerställa att så

sker. Vidare bör regeringen snarast återkomma till riksdagen med

förslag om en höjning av bidraget för nästa budgetår som är så

avpassad att stödet får samma reala nivå som det hade då det

infördes.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande värdesäkring av sjöfartsstödet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T609 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

17. Dubbla bottnar på tankfartyg m.m. (mom.32)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Som framgår" och på s. 31 slutar med "avstyrks

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen

förslag om att tankfartyg som anlöper svenska hamnar bör vara

försedda med dubbel botten för att minimera riskerna för utflöde

av olja vid grundstötning. Vidare bör regeringen verka för att

kravet på dubbla bottnar skall gälla även internationellt, i

första hand på Östersjön.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T610 (mp)

yrkande 4 och T641 (c) yrkande 2. Utskottets ställningstagande

innebär att syftet med motion T605 (c) yrkande 2 torde få anses

tillgodosett.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande dubbla bottnar på tankfartyg m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T610 yrkande

4 och 1990/91:T641 yrkande 2 samt med anledning av motion

1990/91:T605 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet härom anfört,

18. Tredubbla skott och dubbla bottnar (mom.33,

motiveringen)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som

börjar med "Av det" och slutar med "orealistisk idé" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att säkerhetskraven på fartyg med

miljöfarlig last måste höjas. De utsläpp och de olyckor som

regelbundet inträffar visar på att ytterligare åtgärder är

motiverade. Den stadigt försämrade miljösituationen i havet

måste tas på ett större allvar än vad som hittills varit fallet.

Därvid bör alla tillgängliga möjligheter kunna utvecklas på ett

förutsättningslöst sätt.

Yrkandena i motionerna T648 (mp) och T649 (mp) innebär dock

en låsning till viss teknik. Utskottet anser att även andra

möjligheter bör kunna komma i fråga. Motionsyrkandena avstyrks

därför.

19. Förbud mot större tankfartyg i Östersjön (mom.34)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som

börjar med "Östersjön utgör" och slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att supertankrar

bör förbjudas i Östersjön. En stor olycka med en oljetanker i

100000-tonsklassen skulle få direkt förödande effekter för

mycket långa tider och måste därför undvikas. Regeringen bör

därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om förbud

mot de största oljetankfartygen som nu tillåts gå in i den

svenska delen av Östersjön. En lämplig gräns kan vara 50000

ton. Regeringen bör också omgående ta initiativ till att förmå

övriga Östersjöstater att förbjuda trafik med sådana

supertankrar i sina resp. delar av Östersjön.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande förbud mot större tankfartyg i Östersjön

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T610 yrkande

3, 1990/91:T648 yrkande 1 och 1990/91:T649 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

20. Trafikinformation (mom.37)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "Ifrågavarande trafikinformationssystem" och slutar

med "motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör

förelägga riksdagen förslag om utbyggnad och komplettering av

trafikinformationssystemet (TIC) med uppgifter till skydd för

miljön.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att utskottet

tillstyrker motionsyrkandet -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande

lydelse:

37. beträffande trafikinformation

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

21. Lotsningsfrågor (mom. 41)

Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl

(fp), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de uppgifter som lämnas i motion T647 (m)

finner även utskottet en utredning av lotsverksamheten

erforderlig och tillstyrker yrkande 12 i nämnda motion.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden som nu är i fråga avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande lotsningsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 12

samt med avslag på motionerna 1990/91:T249 yrkande 13 och

1990/91:T610 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet härom anfört,

22. Lotsningsfrågor (mom.41)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen

förslag om en skärpning av lotstvånget så att samtliga fartyg,

oavsett storlek, skall ha lots ombord under gång i svenska

farledsområden, då de är lastade med farligt gods. Till farligt

gods bör hänföras petroleumprodukter och farligt gods som

klassats som sådant av IMO. Med det anförda tillstyrker

utskottet motion T249 (v) yrkande 13. Utskottets

ställningstagande innebär att syftet med motion T610 (mp)

yrkande 2 torde få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Motion T647 (m) yrkande 12 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande lotsningsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T249 yrkande 13

och med anledning av motion 1990/91:T610 yrkande 2 samt med

avslag på motion 1990/91:T647 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

23. Lotsningsfrågor (mom.41)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det angeläget att transporter av

miljöfarligt gods sker på säkrast möjliga sätt. Skärpt lotstvång

bör därför gälla för miljöfarliga sjötransporter. Kraven för

dispensgivning bör också skärpas avsevärt. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion T610 (mp) yrkande 2. Därmed torde

även syftet med motion T249 (v) yrkande 13 i väsentlig del få

anses tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Motion T647 (m) yrkande 12 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande

lydelse:

41. beträffande lotsningsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 2,

med anledning av motion 1990/91:T249 yrkande 13 samt med avslag

på motion 1990/91:T647 yrkande 12 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet härom anfört,

24. Miljökonsekvensanalyser (mom.42)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör möjligheten att transportera på

sjön tas i beaktande när miljökonsekvensanalyser görs av större

industri- och vägprojekt o.d. En sådan trafikmässig

miljöprövning bör naturligtvis också omfatta järnvägen. Den

lösning som ger det bästa samhällsekonomiska resultatet, med

fullt beaktande av den fulla miljökostnaden, bör normalt få

företräde.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande

lydelse:

42. beträffande miljökonsekvensanalyser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

25. Isbrytarflottans lokalisering (mom.48)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utredningen av länsstyrelsen i Västernorrlands län visar att

en lokalisering av Atle-klassens tre isbrytare till Härnösand

innebär bl.a. följande fördelar:

Centralt läge inom operationsområdet.

Kort och säker insegling.

Egen kaj och eget kajområde.

Egen drivmedelsdepå med stor kapacitet.

Närhet till skeppsvarv och verkstäder.

God och säker tillgång till kvalificerad arbetskraft.

Nära samordning med marinkommando, kustbevakning, kustradio

och Sjöcentral Nord.

Centralt läge inom tätorten.

Länsstyrelsens förslag synes således mycket väl grundat och

bör därför enligt utskottets mening genomföras.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T238 (mp)

yrkande 9, T607 (c), T608 (c), T613 (fp), T617 (s), T634 (m) och

T646 (v). Syftet med motionerna T601 (c) och T613 (fp) torde

genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande

lydelse:

48. beträffande isbrytarflottans lokalisering

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T238 yrkande

9, 1990/91:T607, 1990/91:T608, 1990/91:T617, 1990/91:T634 och

1990/91:T646 samt med anledning av motionerna 1990/91:T601 och

1990/91:T613 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,

26. Privatisering av hamnar m.m. (mom.50)

Hugo Bergdahl och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Frågan om" och slutar med "båda fp-yrkandena" bort

ha följande lydelse:

Trots att sjöfarten rationaliserat hårt under det senaste

decenniet har sjötransporterna haft svårt att möta konkurrensen

med transporterna på land. En anledning kan vara att den

kostnadsminskning sjöfarten genomfört inte har någon

motsvarighet i hamnarna. Bättre terminallösningar och

helmekaniserade lasthanteringssystem är enligt utskottets mening

helt nödvändiga i en modern hamn. I det avseendet släpar de

svenska hamnarna efter i utvecklingen.

Med tanke på hamnkapaciteten borde det finnas en konkurrens

mellan hamnarna, som skulle ha drivit på

rationaliseringsarbetet. Så tycks dock inte vara fallet. En

förklaring kan vara att olönsamma hamnar kunnat leva vidare

genom subventioner från de kommunala huvudmännen. De flesta

hamnarna drivs ju i kommunal regi. Enligt utskottets mening

skulle både sjöfarten och kommunerna vinna på att fler hamnar

såldes till privata intressenter.

Mot den angivna bakgrunden ansluter sig utskottet till

motionärernas uppfattning att regeringen bör låta göra en

översyn av hamnväsendet och lämna förslag till riksdagen som

syftar till att öka konkurrensen inom detta och till att skapa

en rationell hamnstruktur.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

yrkandena i de båda fp-motionerna tillstyrks -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande

lydelse:

50. beträffande privatisering av hamnar m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T220 yrkande

3 i denna del och 1990/91:T629 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

27. Monopol för hamnverksamhet (mom.51)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Med samma" och slutar med "i m-motionen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de fackliga

och kommunala de facto-monopol för hamnverksamhet som etablerats

på olika platser måste bringas att upphöra. Fri etableringsrätt

bör -- som motionärerna framhåller -- gälla även på detta

område.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion

T647 (m) yrkande 9 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande

lydelse:

51. beträffande monopol för hamnverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T647 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

28. Stöd till internationella färjeförbindelser (mom.52)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40

börjar med "Utskottet välkomnar" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T251 (c) har en rad kommuner längs

den svenska Östersjökusten kontakter med grannländerna, ofta med

vänorter. I och med den politiska utvecklingen i Östeuropa och

den ökade öppenhet som den inneburit utvecklas nu många

kontakter, både gamla och nya. I många sammanhang blir det

uppenbart att kommunikationerna måste förbättras för att

samarbetet skall fungera. Det finns också många idéer och planer

på att bygga ut förbindelserna över Östersjön. Nya, effektiva

färjelinjer är en av grundförutsättningarna för att kunna klara

behovet av kommunikationer. Under ett uppbyggnadsskede kan det

emellertid vara svårt att få sådana linjer lönsamma.

Beläggningsgraden och tillfälliga fluktuationer i utnyttjandet,

liksom betalningssvårigheter i öststaterna, ger dålig lönsamhet.

För att klara problem av denna typ är det enligt utskottets

mening angeläget att staten ställer upp med ekonomiskt stöd

under uppbyggnadsskedet så att dessa kommunikationers framtid

säkerställs.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion T251 (c)

yrkande 2. Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i

fråga torde genom utskottets ställningstagande få anses

tillgodosett.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande

lydelse:

52. beträffande stöd till internationella

färjeförbindelser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T251 yrkande 2

samt med anledning av motionerna 1990/91:T218 yrkande 4 och

1990/91:T639 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,

29. Kompetenskrav för förare av vissa fritidsbåtar (mom.53)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Trafiken med" och slutar med "avstyrks följaktligen"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regeringen förelägga riksdagen

förslag om att lämplig utbildning och behörighet skall krävas av

den som vill framföra fartyg som är minst sju meter långt eller

maskindrivet fartyg som har en maximal hastighet på minst sju

knop. Den snabba ökningen av fritidsbåtstrafiken, den ökande

trängseln i attraktiva skärgårdar och båtarnas högre hastigheter

motiverar en sådan skärpning.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande

lydelse:

53. beträffande kompetenskrav för förare av större

fritidsbåtar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T610 yrkandena 7

och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

30. Sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring till sjökort

m.m. (mom.54)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Fritidsbåtar emellan" och slutar med "avstyrks

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör regler införas om att såväl

sjötrafikföreskrifterna som kort A, som innehåller symboler och

förkortningar för svenska sjökort, skall medföras på alla fartyg

som framdrivs av maskineri eller segel.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning att

sjötrafikföreskrifterna behöver ses över och förbättras med

hänsyn bl.a. till den ökande fritidsbåtstrafiken. För översynen

bör regeringen tillsätta en lämpligt sammansatt kommitté.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande

lydelse:

54. beträffande sjötrafikföreskrifter och teckenförklaring

till sjökort m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T610 yrkandena 9

och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

31. Sjösäkerhetsrådets olycksstatistik (mom.55)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Enligt vad" och slutar med "avstyrks

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

sjösäkerhetsrådets olycksstatistik bör förbättras så att den i

större utsträckning än för närvarande innehåller uppgifter om

olyckor som inte fått dödlig utgång.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande

lydelse:

55. beträffande sjösäkerhetsrådets olycksstatistik

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T610 yrkande 12

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

32. Störningar från fritidsbåtar (mom.56)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "I avvaktan" och slutar med "desamma avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del särskilt betona vikten av att

sjöfartsverket ser över tillsyns-, kontroll- och

sanktionsmöjligheterna i fråga om fritidsbåttrafiken. En sådan

översyn bör också omfatta geografiskt avgränsade

fartbegränsningar till sjöss från miljö- och säkerhetssynpunkt.

Vidare finner utskottet det angeläget att en promillegräns till

sjöss övervägs av förebyggande säkerhetsskäl. En åldersgräns för

rätt att köra snabbgående båtar bör också införas liksom skärpta

regler för motorbåtstrafik inomskärs och skärpta prestandanormer

för bulleregenskaper för motorbåtar. Regler bör även utformas

för användning av vattenskotrar av typ Jet-Ski.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna T631 (v)

yrkande 1 och yrkande 2 i nu berörd del samt T615 (s) och T616

(mp). Syftet med de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga

torde genom utskottets ställningstagande få anses tillgodosett.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 56 bort ha följande

lydelse:

56. beträffande störningar från fritidsbåtar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T631 yrkande

1 och yrkande 2 i denna del, 1990/91:T615 och 1990/91:T616 samt

med anledning av motionerna 1990/91:T610 yrkande 13 och

1990/91:T650 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet härom anfört,

33. Lyxskatt för "muskelbåtar" (mom.57)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42

börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Båtlivet och båtsporten är av stor vikt för många svenskar.

Båtliv kan finna former som passar alla och som är ekonomiskt

överkomliga för alla. Men en del av båtlivet hotar nu miljö,

säkerhet, energi- och naturresurser. Det handlar om de tunga

högfartsbåtarna, "muskelbåtarna", som alltför ofta uppträder

störande och hotande gentemot andra fartyg, djur och natur. Det

finns all anledning att reglera och beskatta detta slag av

störande båtliv. Dessa högfartsbåtar har också en klar

lyxkaraktär. Regeringen bör enligt utskottets mening förelägga

riksdagen förslag om en lämplig avgift eller skatt.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet i nu berörd del tillstyrks -- bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 57 bort ha följande

lydelse:

57. beträffande lyxskatt för "muskelbåtar"

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T631 yrkande 2 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

34. Skyddsområden m.m. (mom.58)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Frågor av" och slutar med "härom avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att flera åtgärder

behöver vidtas för att ge båtlivet möjligheter till en bättre

utveckling. En sådan åtgärd, som utskottet i likhet med

motionärerna förordar, är att kontrollområden, skyddsområden och

militära områden med begränsat tillträde för utlänningar resp.

civila i allmänhet avvecklas i största möjliga utsträckning.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet i nu berörd del tillstyrks -- bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande

lydelse:

58. beträffande skyddsområden m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T631 yrkande 2 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

35. Översyn av flottningens framtida möjligheter (mom.60)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Riksdagen beslutade" och på s. 44 slutar med "det

anförda" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion T238 (mp) att

regeringen bör låta företa en samlad översyn av flottningens

framtida möjligheter och av de stimulansåtgärder som skulle

kunna bli aktuella.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande

lydelse:

60. beträffande översyn av flottningens framtida

möjligheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T238 yrkande 8

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

36. Flottningen på Klarälven (mom.61)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44

börjar med "Enligt vad" och slutar med "utskottet motionen" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motionen talar för att flottningen på Klarälven fortsätter.

Regeringen bör därför -- som motionärerna framhåller --

förelägga riksdagen förslag i syfte att säkerställa fortsatt

flottning.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motionen

tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande

lydelse:

61. beträffande flottningen på Klarälven

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T619 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

37. Statligt stöd till skärgårdstrafik (mom.63)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45

börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "därför

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade år 1986 att stödet till

skärgårdstrafiken skulle avvecklas. Detta stöd utgick med 35%

av den bidragsgrundande kostnaden. Som framhålls i motion T931

(c) är transporterna i skärgården en dyr verksamhet. Dessutom

finns skärgårdarna främst i kommuner som har svag ekonomi.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör

förelägga riksdagen förslag till ett nytt anslag benämnt

Statligt stöd till skärgårdstrafik och att bidrag från anslaget

skall utgå i enlighet med de regler som gällde tidigare.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 63 bort ha följande

lydelse:

63. beträffande statligt stöd till skärgårdstrafik

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T931 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört.

Särskilda yttranden

1. Allmän farled över Rödkobbsfjärden (mom.2)

Görel Bohlin (m) anför:

Jag delar den i motion T650 (m) uttalade uppfattningen att ett

förverkligande av planerna på en farled över Rödkobbsfjärden

skulle innebära ett allvarligt ingrepp i en skärgårdsnatur av

oskattbart värde för framtiden, från såväl yrkesfiskets som det

rörliga friluftslivets synpunkt. Det är enligt min mening

angeläget att man tar fasta på de bestämmelser i

naturresurslagen som föreskriver att mark- och vattenområden av

ifrågavarande slag så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder

som kan påverka områdenas karaktär eller skada naturmiljön. Jag

förutsätter att den beredning av frågan som för närvarande pågår

inom regeringskansliet fyller de anspråk på en klargörande och

allsidig utredning som enligt motion T650 (m) bör komma till

stånd.

2. Förbud för internationellt registrerade fartyg att

trafikera nordiska farvatten (mom.23)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)

anför:

De regler som gäller för internationell sjöfart gör det inte

möjligt för Sverige att förbjuda internationell trafik för

tonnage från andra länder.

Såväl Norge som Danmark har dock infört speciella krav för

tonnage i resp. lands internationella register, men dessa skepp

har dock fri tillgång till svensk kustfart.

Det konkurrensläge som därigenom uppkommit är i längden inte

acceptabelt.

En lösning på sikt bör åstadkommas så att svenska redare får

likvärdiga konkurrensvillkor som utländska.

3. Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga

oljeutsläpp (mom.39)

Roy Ottosson (mp) anför:

I några enskilda mp-motioner föreslås att riksdagen skall

besluta att olja i oljetankers skall märkas så att eventuella

utsläpp enklare och mer entydigt kan spåras till den skyldige.

Erfarenhetsmässigt har det hittills visat sig mycket svårt att

på ett juridiskt hållbart sätt binda förövaren till ett visst

ustläpp, kustbevakningens flygspaning till trots. Jag

förutsätter därför att regeringen verkar för att ett

märkningssystem utvecklas och vinner internationellt erkännande.

4. Sjöfartsavgifterna m.m. (mom.45)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)

anför:

Sjöfartsverket har, som utskottet konstaterat, redan i dag

möjlighet att lämna kommersiella rabatter i vissa fall.

Det är dock viktigt att man definierar konkurrensen och de

konsekvenser som ett ändrat trafikmönster kan få.

Ett ändrat trafikmönster som innebär att direktanlöp av en

transocean containerlinje ersätts med matartrafik från

kontinenten får stora följder för såväl Göteborgs hamn som

sjöfartsverkets inkomster.

På samma sätt kan en flerfaldigt högre avgift för tankskepp

i Sverige jämfört med andra Nordsjöhamnar leda till avveckling

av raffinaderikapacitet i Göteborg, vilket också får allvarliga

följder för Göteborgs hamn och sjöfartsverket.

5. Översyn av bemanningsregler m.m. (mom.46)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)

anför:

Möjligheterna till dispenser från bemanningskraven har under

senare år förbättrats kraftigt, och försöksverksamhet med

reducerad bemanning pågår på flera håll. Någon speciell åtgärd

erfordras därför inte just nu, men det finns anledning att följa

utvecklingen noga så att inte sjöfarten drabbas av fördyrande

särregler.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna3

Utskottet12

1 Inriktningen av sjöfartsverkets verksamhet m.m.12

2 Anslaget Ersättning till sjöfartsverket för vissa

tjänster15

3 Anslaget Fritidsbåtsregister16

4 Anslaget Transportstöd för Gotland17

5 Anslaget Handelsflottans pensionsanstalt21

6 Anslaget Handelsflottans kultur- och fritidsråd21

7 Anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m.22

8 Den allmänna inriktningen av Sveriges internationella

sjöfartspolitik samt anslagen Stöd till svenska rederier och

Bidrag till svenska rederier24

8.1 Internationella fartygsregister24

8.2 EGs sjöfartspolitik25

8.3 Flagglagen26

8.4 Anslagsfrågor26

9 Miljö- och säkerhetsfrågor avseende handelssjöfarten28

9.1 Allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter29

9.2 Dubbla bottnar på tankfartyg m.m.30

9.3 Förbud mot större tankfartyg i Östersjön31

9.4 Anmälningsplikt, trafikinformation och trafikledning32

9.5 Åtgärder för att underlätta spårning av olagliga

oljeutsläpp33

9.6 Inspektionsverksamhet33

9.7 Lotsningsfrågor34

9.8 Vissa andra miljöfrågor34

10 Vissa andra sjöfartspolitiska frågor med övervägande

internationell anknytning36

11 Trafik- och energipolitiska aspekter på sjöfarten m.m.37

12 Lokaliseringsfrågor38

13 Hamnfrågor39

14 Stöd till internationella färjeförbindelser40

15 Vissa fritidsbåtsfrågor40

16 Södertälje kanal43

17 Flottning43

18 Övriga frågor45

19 Hemställan45

Reservationer51

Särskilda yttranden71