Bet. 1990/91:TU18

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU18

Transportrådet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

5. Hemställan

Reservationer

1990/91

TU18

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag att

transportrådet bör avvecklas. Utskottet ansluter sig vidare i

huvudsak till den föreslagna fördelningen av rådets

arbetsuppgifter på olika myndigheter. Vad gäller ansvaret för

beredskaps- och ransoneringsfrågor avstyrks dock förslaget om

att den organisatoriska hemvisten bör vara statens väg- och

trafikinstitut. Utskottets ställningstagande innebär i stället

att uppgiften omförs till överstyrelsen för civil beredskap

(ÖCB) resp. till statens energiverk (STEV) eller den nya

myndighet som kan komma att överta verkets uppgifter på

beredskapsområdet enligt regeringens förslag i proposition

1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och ett särskilt

yttrande.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Anslaget till transportrådet

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8

(kommunikationsdepartementet) under punkten G1. (s. 110--111)

att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 13613000 kr.

Avveckling av transportrådet

Vidare föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet) under

avsnittet Särskilda frågor i rubriken B. Avveckling av

transportrådet (s. 147--185)

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen

anförts om ökad politisk styrning av myndigheterna, om

målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning

av beslutsunderlag,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

att transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om de

uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall

överföras till vissa organ och myndigheter,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att, med anledning av

vad som sägs under punkterna 2 och 3 i propositionen, under året

få disponera återstående medel,

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

att trafikhuvudmännen skall kunna söka bidrag direkt hos

vägverket,

6. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen

i övrigt anförts för vägverkets statsbidragsgivning och om

vägverkets och banverkets ansvar för kollektivtrafiken,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att senast vid

årsskiftet 1991-1992 förordna en eller flera förhandlare för

statens köp av interregional persontrafik på järnväg (anslag

G5.) och för ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss

persontrafik på järnväg (anslag G6.),

8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

att förhandlingsverksamheten under punkt 7 skall finansieras

inom ramen för anslaget G5.,

9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

att administrationen av transportstödet till Gotland överförs

till sjöfartsverket,

10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

att verksamheten under punkt 9 skall finansieras inom ramen för

anslaget E3. Transportstöd för Gotland,

11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till

och från Gotland,

12. att riksdagen tar del av vad i propositionen har anförts

om transportrådets databas och metodik för prognoser och

samhällsekonomiska bedömningar.

Motionerna

1990/91:T203 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att transportrådet skall avskaffas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att ett statligt verk för transporthushållning

("transportverket") bör inrättas och att verkets uppgifter och

inriktning skall vara i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

långtgående samordning eller sammanslagning av vägverk, banverk

och trafiksäkerhetsverk inom ramen för ett trafikverk i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att nedläggningen av

transportrådet skall innebära att högst hälften av nuvarande

tjänster förs till andra organ innebärande en ytterligare

besparing med 5 milj.kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om parlamentariska utredningar.

1990/91:T233 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sammanläggning av banverket och

vägverket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordning med övriga trafikverk.

1990/91:T636 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att administrationen av transportstödet bör överföras från

transportrådet till länsstyrelsen i Gotlands län.

1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett särskilt trafikråd eller en

delegation direkt underställd regeringen.

1990/91:T929 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (båda fp) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att överstyrelsen för civil

beredskap skall bli centralt ansvarig myndighet för funktionen

Transporter inom den civila delen av totalförsvaret,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

ansvaret för drivmedelsförsörjning överförs till den ansvariga

myndigheten för funktionen Energiförsörjning inom den civila

delen av totalförsvaret, alltså energiverket.

1990/91:T939 av Göthe Knutson (m) och Roland Brännström (s)

vari yrkas att riksdagen med avsteg från regeringens förslag

beslutar att transportrådets beredskapsuppgifter överförs till

överstyrelsen för civil beredskap och statens energiverk i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Yttranden från andra utskott

Över motionerna T929 av Hans Lindblad och Kerstin Ekman (båda

fp) och T939 av Göthe Knutson (m) och Roland Brännström (s) som

behandlar vilken myndighet som skall ha ansvar för beredskaps-

och ransoneringsfrågor samt propositionen i denna del har

yttranden inhämtats från försvarsutskottet och näringsutskottet.

Yttrandet från försvarsutskottet (1990/91:FöU3y) har fogats till

detta betänkande som bilaga 1 och näringsutskottets yttrande

(1990/91:NU5y) som bilaga 2.

Bakgrund

Transportrådet (TPR) inrättades den 1 januari 1980 som en

följd av 1979 års trafikpolitiska beslut. Rådet övertog de

arbetsuppgifter som tidigare ombesörjdes av transportnämnden,

bussbidragsnämnden och fraktbidragsnämnden. Vidare tillfördes

rådet arbetsuppgifter rörande bl.a. viss trafikplanering, den

yrkesmässiga trafiken, handikappanpassning av den kollektiva

trafiken och energihushållning inom transportsektorn.

Under den dryga tioårsperiod som rådet verkat har TPRs

arbetsuppgifter förändrats på flera sätt. Särskilt markant var

förändringen genom 1988 års trafikpolitiska beslut (prop.

1988/89:50 bil. 1, bet. TU14, rskr. 157). Förändringarna har

inneburit både att vissa uppgifter minskat i omfattning och att

andra uppgifter tillkommit. Kännetecknande för denna utveckling

har varit att det är trafikplanerings- och

utredningsverksamheten som tillsammans med förhandlings- och

samordningsfrågor vuxit i omfattning och betydelse medan olika

tillsyns- och statsbidragsfrågor kommit att spela relativt

sett en mer underordnad roll.

De nuvarande arbetsuppgifterna vid transportrådet anges

enligt förordningen (1988:1179) med instruktion för TPR till att

vara central förvaltningsmyndighet för frågor som rör

trafikplanering,

energihushållning inom transportområdet,

handikappanpassning av kollektiva färdmedel,

civil transportverksamhet under kriser och krig,

riksfärdtjänsten,

statlig upphandling av viss persontrafik på järnvägar,

regionalpolitiskt transportstöd,

yrkestrafik och internationell vägtrafik samt

ransonering av drivmedel.

Med hänvisning bl.a. till de väsentliga förändringar som flera

trafikpolitiska riksdagsbeslut inneburit för TPR tillkallade år

1988 den dåvarande kommunikationsministern, med stöd av

regeringens bemyndigande, en särskild utredare för att

förutsättningslöst se över verksamheten vid rådet. Utredningen

(K 1988:4) Översyn av transportrådets verksamhet avgav i januari

1990 betänkandet (SOU 1990:4) Transportrådet. Förslaget innebar

som bärande princip att TPR borde ombildas till ett renodlat

prognos-, planerings- och utredningsorgan med ställning som ett

kvalificerat stabsorgan åt regeringen. Betänkandet har

remissbehandlats under våren 1990.

Utskottet

1. Övergripande trafikpolitiska frågor

Kommunikationsministern inleder motiveringen till sitt förslag

med att framhålla att TPR på ett förtjänstfullt sätt medverkat i

det trafikpolitiska utvecklingsarbetet och aktivt bidragit till

en på samhällsekonomiska grunder förbättrad trafikförsörjning.

TPRs insatser att ta fram planerings- och beslutsunderlag,

genomförande av olika förhandlingsfrågor och hanteringen av dess

tillsynsuppgifter har enligt statsrådet varit betydelsefulla och

skötts på ett effektivt sätt. Departementschefen anser dock att

de utgångspunkter som låg till grund för TPRs bildande behöver

omprövas med hänsyn till de nya förutsättningar och den

förändrade omvärld som vi nu står inför.

Kommunikationsministern fortsätter sin framställning med att

framhålla att utrymmet för politisk styrning från regering och

riksdag över centrala trafikpolitiska frågor bör öka.

Målstyrningen från regeringens sida av myndigheterna bedöms

vidare behöva utvecklas. Vad gäller formulering av mål inom

trafikpolitiken, trafikpolitiska analyser samt utformning av

underlag för regeringsbeslut påtalar departementschefen behovet

av ökade resurser. Organisationsmässigt anges att denna typ av

stabsfunktioner är en uppgift för regeringskansliet och inte bör

ligga på myndighetsnivå.

Mot denna bakgrund förordas att till regeringskansliet

(kommunikationsdepartementet) överförs TPRs stabsresurser för

beredning av bl.a. övergripande trafikpolitiska frågor.

Propositionen anger vidare att rådets övriga frågor bör

omorganiseras och TPR avvecklas vid årsskiftet 1991-1992.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att TPRs verksamhet

under den dryga tioårsperiod som rådet verkat inte har varit

oomstridd. Vid ett antal tillfällen under 1980-talet har sålunda

frågan om rådets verksamhet behandlats i riksdagen. Motioner om

en avveckling av TPR har framlagts av företrädare för såväl fp,

c, v som mp. Utskottets majoritet har dock avstyrkt

motionsförslagen. Under senare år har i detta sammanhang

hänvisningar skett i utskottsbetänkandena till det tidigare

nämnda utredningsarbetet kring TPRs roll.

Övergripande frågor om utvecklad trafikplanering har

tagits upp i två motioner.

I motion T203 (mp) yrkas att transportrådet ersätts med ett

nytt statligt verk för transporthushållning. Det nya verket

skall enligt motionärerna förutom TPRs tidigare arbetsuppgifter

även bl.a. samordna trafikinvesteringar för att de ur energi-,

miljö-, social och samhällsekonomisk synpunkt bästa

transportlösningarna skall kunna utvecklas. Enligt motionen bör

vidare övervägas att på sikt låta den nya myndigheten överta

delar av främst vägverkets men kanske även banverkets uppgifter

för att stärka samordningen av landtransporterna. Även

trafiksäkerhetsverket skulle kunna integreras i en sådan ny

organisation. Inom ramen för det föreslagna utredningsarbetet

bör vidare som ett alternativ prövas att öka samordningen mellan

de berörda verken i syfte att minska byråkratin och stärka de

allmänna intressena i trafikpolitiken.

Frågan om en ökad samordning av trafikens infrastruktur

behandlas även i motion T233 (s) där det framhålls att en

prövning bör göras om banverket och vägverket kan läggas samman.

Enligt motionärerna bör dessutom en samordning ske med övriga

trafikverk.

Vad gäller frågan om bl.a. en utvecklad trafikplanering som

tas upp i de båda motionerna kan utskottet ansluta sig till

motionärernas grundtanke om att en stärkt samordnad

investeringsplanering är angelägen. Utskottet har också vid

flera tillfällen under senare år framhållit att infrastrukturen

har en grundläggande betydelse för samhällets utveckling och att

det därför är naturligt att stat och kommun har ansvaret för att

sådana trafikanläggningar som tillgodoser allmänna

transportbehov kommer till utförande. I detta ansvar ingår hur

statsmakterna skall göra avvägningar i satsningar på de olika

trafikslagen. Trafikutskottet har vidare i ett yttrande till

konstitutionsutskottet om förekomsten och utformningen av

konsekvensanalyser i propositioner avlämnade under 1990 bedömt

att det politiska inflytandet över planeringsprocessen bör

stärkas genom en utvecklad investeringsplanering (1990/91:TU2y).

Utskottet konstaterar vidare att kommunikationsministern som

ett av motiven för den nu aktuella omorganisationen tagit upp

kravet på att investeringsplaneringen behöver förbättras. Enligt

departementschefen innebär sålunda den förordade förstärkningen

av regeringskansliet att den samordnade investeringsplaneringen

kan utvecklas. I detta arbete ingår att på samhällsekonomiska

grunder avväga resurserna mellan de olika trafikgrenarna och att

utföra analyser över sådana strategiska investeringar som på ett

avgörande sätt kan påverka färdmedelsvalet. I propositionen om

en samordnad näringspolitik som regeringen nyligen förelagt

riksdagen presenteras ytterligare förslag om hur

investeringsplaneringen kan utvecklas.

Utskottet delar kommunikationsministerns uppfattning om att

detta arbete bör ledas från regeringskansliet. Detta innebär att

det fortsatta utvecklingsarbetet mot bl.a. en mer

samhällsekonomisk trafikförsörjning kan ske utan att tillskapa

nya organisatoriska lösningar som särskilda statliga verk.

Utskottet tillstyrker därför vad som i propositionen anförts om

ökad politisk styrning av myndigheter, om målformuleringar och

trafikpolitiska analyser samt om utformning av beslutsunderlag.

Utskottets ställningstagande innebär därmed att de nu aktuella

motionsyrkandena avstyrks.

I motion T215 (c) tas upp TPRs funktion som ett

parlamentariskt kontaktorgan. Enligt motionärerna förstärker

TPRs nedläggning betydelsen av att förslag på trafikområdet bör

förberedas genom tillsättande av parlamentariska utredningar för

att kompensera den kontaktyta som TPRs styrelse har

representerat.

Utskottet konstaterar att TPRs uppgifter förs till en rad

andra statliga myndigheter. Med hänsyn till att dessa organ har

styrelser där en parlamentarisk representation finns kommer även

fortsättningsvis motionärernas önskemål om en politisk

anknytning delvis att tillgodoses. Beträffande de stabsuppgifter

som förs till regeringskansliet har utskottet tidigare efterlyst

bl.a. en utvecklad samordnad investeringsplanering och ett

bättre beslutsunderlag för resultatuppföljning och en

precisering av de trafikpolitiska målen. Detta innebär att

riksdagen fortsättningsvis kan ges bättre förutsättningar att få

ett mer utvecklat beslutsunderlag vilket främjar också att den

parlamentariska behandlingen kan bli mer ändamålsenlig.

Slutligen vad avser de olika förhandlings- och utredningsfrågor

som TPR från tid till annan varit engagerad i anser utskottet

att det bör avgöras från fall till fall i vilka former ett

sådant arbete bör ske. Självfallet kan det bli aktuellt med ett

parlamentariskt inflytande vid detta arbete. Med hänvisning till

vad som nu har anförts avstyrker utskottet motionen i denna del.

Vad gäller kommunikationsministerns förslag om

transportrådets avveckling har utskottet ingenting att

erinra emot att rådets verksamhet avvecklas vid årsskiftet

1991-1992. Detta innebär att motsvarande yrkande i motion T203

(mp) om TPRs avveckling tillgodoses varför motionen i denna del

kan lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

2. Organisationsfrågor

I propositionen redogör kommunikationsministern för hur TPRs

nuvarande arbetsuppgifter bör överföras till vissa organ och

myndigheter. Förslaget kan sammanfattas i följande tolv

huvudpunkter.

1. Övergripande trafikpolitiska frågor och utvärderingar

samt analyser av prognoser och samhällsekonomiska bedömningar

förs till kommunikationsdepartementet.

2. Trafikprognoser och samhällsekonomiska bedömningar samt

nulägesbeskrivningar och statistik förs till VTI.

3. Vägverket övertar ansvaret för statsbidraget till

investeringar i bl.a. trafikmedel som främjar miljö, samordning

och energieffektivitet.

4. Administrationen av transportstödet till Gotland förs

till sjöfartsverket medan ansvaret för förhandlingar om avtal om

koncessioner för linjesjöfarten till och från Gotland läggs hos

regeringskansliet.

5. Trafikupphandling av olönsam långväga tågtrafik förs

tillsammans med anslaget för trafikhuvudmännens ersättning för

trafiken på länsjärnvägarna till en eller flera förhandlare.

6. Till VTI överförs ansvaret för beredskapsfunktionen

Transporter inom den civila delen av totalförsvaret samt

uppgiften drivmedelsransonering inom delfunktionen bränslen och

drivmedel.

7. För handikappanpassning av den kollektiva trafiken anges

att TSV skall ha den överordnade rollen att bestämma

funktionskrav, initiera, planera och följa upp

handikappanpassningen av kollektiva färdmedel samt verka för att

handikappanpassningen samordnas mellan olika trafikslag.

Ansvariga trafikverk skall vidare inom sina resp. områden ha ett

mer direkt ansvar för anpassningsarbetet och genom egna

driftåtgärer underlätta handikappades resor.

8. För riksfärdtjänsten anmäls att överläggningar skall tas

upp med kommunförbuden om överföring av huvudmannaskapet för

riksfärdtjänsten.

9. För informationsinsatser om energihushållning och miljö

förs ansvaret till resp. trafikmyndighet medan konsumentverket

övertar ansvaret för förhandlingar med personbilsleverantörer om

begränsningar av drivmedelsförbrukningen hos nya personbilar.

VTI får vidare ansvaret att ta fram beslutsunderlag i form av

konsekvensbeskrivningar för energihushållningen och miljön av

olika trafik- och miljöpolitiska åtgärder.

10. För inrikes yrkestrafik övertar TSV ansvaret för bl.a.

att svara för tillståndsprövning av sådan inrikes linjetrafik

som berör flera län, att avgöra om trafikhuvudman skall kunna

utan tillstånd få driva linjetrafik över länsgräns samt meddela

vissa föreskrifter i fråga om yrkesmässig trafik,

transportförmedling och biluthyrning samt kanslifunktion för

buss- och taxivärderingnämnden resp. för kollektivtrafiknämnden.

11. För utrikes yrkestrafik förs förhandlingsansvaret om

tillstånd och kvoter till regeringskansliet medan tullverket

förordas meddela transporttillstånd i fråga om godstrafik och

beställningstrafik med buss. Till TSV förs vidare handläggning

av frågor om internationell linjetrafik och rätt att utfärda

föreskrifter om internationella vägtransporter.

12. Administrationen av transportstödet för Norrland förs

till statens industriverk.

Utskottet behandlar i det följande kommunikationsministerns

förslag till organisationsförändring med undantag av förslaget

om riksfärdtjänsten. Denna fråga behandlas i ett senare

betänkande från utskottets sida om vissa handikappfrågor.

Den beskrivna arbetsfördelningen har i stort sett inte

ifrågasatts eller kommenterats av de motioner som väckts med

anledning av den föreslagna organisationsförändringen. För

hanteringen av beredskaps- och ransoneringsfrågor finns dock

avvikande uppfattningar. Vidare finns för Gotlandstrafiken krav

på annorlunda organisationsformer.

För verksamheten inom beredskapsplaneringen ifrågasätts

sålunda i motionerna T929 (fp) och T939 (m,s) om VTI med sin

inriktning mot olika forskningsfrågor är en lämplig hemvist för

denna typ av uppgifter. Motionärerna yrkar i stället på att TPRs

beredskapsuppgifter inom funktionsansvaret Transporter överförs

till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) och att ansvaret

för drivmedelsförsörjningen inom delfunktionen bränslen och

drivmedel övergår till statens energiverk (STEV).

Utskottet har i denna fråga berett försvars- och

näringsutskotten tillfälle att yttra sig över dels motionerna,

dels budgetpropositionens förslag.

Försvarsutskottet anser i sitt yttrande till trafikutskottet

(bilaga 1) att det naturliga vore att som funktionsansvarig för

funktionen Transporter välja en myndighet inom

kommunikationsdepartementets område med motsvarande överblick

som TPR har. Försvarsutskottet ställer sig dock i likhet med

motionärerna tveksamt till om VTI är den lämpligaste myndigheten

för de aktuella beredskapsuppgifterna. Det finns enligt

försvarsutskottets mening inte heller någon annan myndighet inom

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde som tillräckligt

väl passar för att handha beredskapsfrågorna. Försvarsutskottet

anser mot denna bakgrund att ÖCB bör åläggas ansvaret för

funktionen Transporter. ÖCBs ansvar i denna nya roll innebär

enligt försvarsutskottet inte att sektorn skall föras över från

kommunikationsdepartementet till försvarsdepartementet.

Försvarsutskottet förutsätter sålunda att ÖCB i det nya

funktionsansvaret tar direktiv från och fortlöpande rapporterar

till kommunikationsdepartementet.

Även beträffande ansvaret för drivmedelsransonering delar

försvarsutskottet motionärernas uppfattning. Enligt

försvarsutskottets mening har STEV som funktionsansvarig

myndighet för energiförsörjning förutsättningar för att handha

drivmedelsförsörjningen på ett effektivt sätt.

Näringsutskottet har i sitt yttrande till trafikutskottet

(bilaga 2) kommit till samma slutsats vad gäller ansvaret för

drivmedelsransonering. Enligt näringsutskottet har ansvaret för

planeringen av drivmedelsransonering nära samband med de

beredskapsuppgifter på energiområdet som åvilar energiverket

resp. skulle åvila det nya verk som enligt regeringens förslag i

proposition 1990/91:88 övertar väsentliga funktioner från

energiverket.

Trafikutskottet anser det i och för sig viktigt att principen

om att en funktionsansvarig myndighet skall ha fredsuppgifter

bibehålls inom kommunikationsområdet. Utskottet instämmer dock i

vad som både försvars- och näringsutskotten anfört om att ÖCB

resp. STEV för närvarande torde vara en lämpligare

organisatorisk hemvist för de aktuella beredskapsfrågorna än

VTI. I ÖCBs ansvar bör därvid även ingå att planera och leda

landsvägstransporter under kriser och krig. En förutsättning bör

härvid vara, som försvarsutskottet understrukit, att ÖCB i den

nya rollen tar direktiv från och fortlöpande rapporterar till

kommunikationsdepartementet. Motsvarande ordning bör vidare

gälla för hanteringen av drivmedelsfrågor.

Med hänvisning till vad som nu anförts tillstyrker utskottet

de aktuella motionerna och avstyrker regeringens förslag i denna

del. Utskottets ställningstagande innebär att

beredskapsplaneringen inom funktionen Transporter bör föras till

ÖCB medan ansvaret för drivmedelsransonering bör åvila

energiverket eller den nya myndighet som kan komma att överta

dess uppgifter bl.a. på beredskapsområdet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

För administrationen av transportstödet till Gotland

konstateras i motion T636 (fp) att sjöfartsverket inte har

tidigare uppdrag av det slag som kommunikationsministern nu

förordar skall överföras från TPR till verket. Motionären

bedömer mot denna bakgrund att det vore både billigare och mer

praktiskt om länsstyrelsen på Gotland övertog administrationen

av transportstödet.

I motion T645 (c) framhålls att Gotlandstrafiken har en

avgörande och strategisk regionalpolitisk betydelse för Gotland.

Det är därför angeläget att ett särskilt trafikråd eller en

delegation direkt underställd regeringen fortsättningsvis svarar

för dessa frågor.

Utskottet konstaterar att det är angeläget att hanteringen

av frågor om Gotlandstrafiken sker i former som tillgodoser

berättigade krav på medinflytande och samråd från bl.a.

näringsliv, olika organisationer och bosatta på Gotland.

Utskottet förutsätter att bytet av statlig huvudman till

sjöfartsverket gör att det samrådsarbete som tidigare funnits

kan bestå och utvecklas vidare. Beträffande förhandlingar om

avtal i Gotlandstrafiken förutsätter utskottet att

regeringskansliets arbete med dessa frågor kan ske i former som

också medger ett inflytande från olika Gotlandsintressenter. Med

hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

motionsyrkandena och tillstyrker vad regeringen föreslagit om

att administrationen bör överföras till sjöfartsverket.

Vidare tillstyrks vad i propositionen anförts om

Gotlandsförhandlingar att avtal om koncessioner för

linjesjöfarten till och från Gotland skall åvila

regeringskansliet.

Vad gäller kommunikationsministerns förslag till övriga

organisationsförändringar m.m. om de uppgifter och medel som

senast vid årsskiftet 1991-1992 skall överföras till vissa organ

och myndigheter har utskottet inga erinringar.

Kommunikationsministern anmäler vidare i sin föredragning om

trafikprognoser m.m. att TPRs databas och metodik för

prognoser och samhällsekonomiska bedömningar bör överföras till

statens väg- och trafikinstitut. Enligt departementschefen är

det ett betydande samhällskapital som under en tioårsperiod

byggts upp inom TPR i form av databaser och prognosmetodik och

framför allt genom kompetensutveckling hos personalen. Det

bedöms mot den bakgrunden angeläget att det kvalificerade

utvecklingsarbete som utförts inom TPR så långt som möjligt

under övergångstiden kan föras vidare i nära samverkan mellan

TPR och VTI. Utskottet lämnar utan erinran vad

kommunikationsministern anfört i denna del.

3. Bidrags- och ansvarsfrågor m.m.

I anslutning till omorganisationen av TPRs arbetsuppgifter har

kommunikationsministern tagit upp vissa förslag beträffande

bidrags- och ansvarsfrågor m.m. Vad gäller ansvaret för

länstrafikanläggningar förordas att trafikhuvudmännen skall

kunna ansöka om bidragsmedel direkt hos vägverket. Förslaget

innebär att omgången via länsstyrelserna delvis kan slopas i

bidragshanteringen. Vidare framhålls vad gäller

kollektivtrafiken att med den nya rollfördelningen bör

vägverket och banverket vara statens företrädare för

kollektivtrafikfrågor på central nivå inom sina resp. områden.

För upphandling av interregional tågtrafik m.m. begärs

vidare bemyndiganden att senast vid årsskiftet 1991-1992

förordna en eller flera förhandlare.

Utskottet har ingen erinran mot de nämnda förslagen.

4. Anslagsfrågor

I budgetpropositionen föreslås vad gäller anslag till

transportrådet att riksdagen anvisar 13613000 för nästa

budgetår. Medelsberäkningen har skett med beaktande av att TPR

avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 och att medel från anslaget i

samband därmed kan omföras till berörda myndigheter och organ

som får tillkommande arbetsuppgifter. I propositionen anges att

genom den föreslagna omorganisationen kan medel motsvarande 14

årsarbetskrafter inbesparas. Kommunikationsministern beräknar

att detta innebär att 5 milj.kr. kan sparas in på statsbudgeten.

Härutöver uppges en besparing ske med drygt 1 milj.kr. genom att

vissa uppgifter fortsättningsvis avgiftsbeläggs.

I motion T215 (c) bedöms att besparingseffekten genom TPRs

nedläggning är underskattad. Enligt motionärerna bör

rationaliseringvinsten kunna förstärkas genom att endast hälften

av nuvarande tjänster vid TPR överförs till andra organ. Detta

beräknas innebära att en ytterligare besparing med 5 milj.kr. är

möjlig att uppnå.

Utskottet delar regeringens uppfattning om vilka besparingar

som nu är möjliga att genomföra. Utskottet förutsätter dock att

inom ramen för det fortsatta budgetarbetet med fördjupade

treårsanalyser en uppföljning görs av hur de aktuella

arbetsuppgifterna har integrerats inom resp. organ i syfte att

uppnå ytterligare besparingseffekter. Med hänvisning till vad

som nu har anförts avstyrker utskottet motionsyrkandet och

tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen.

Kommunikationsministern har vidare tagit upp vissa andra

ekonomiska förutsättningar i samband med omorganisationen och

begärt att en överföring av återstående förvaltningsmedel

får göras från anslaget G1. Transportrådet till berörda organ

som övertar ansvaret för uppgifterna. Vidare begärs att

förhandlingsverksamheten vid tågupphandling m.m. får belasta

anslaget G5. Statens köp av interregional tågtrafik och att

administrationen av Gotlandstrafiken får belasta anslaget

E3. Transportstöd för Gotland.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot regeringens

förslag i nu aktuell del.

5. Hemställan

Utskottet hemställer

Övergripande trafikpolitiska frågor

1. beträffande utvecklad trafikplanering

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T203 yrkandena 3 och 4 samt

1990/91:T233 godkänner de riktlinjer som i propositionen

anförts om ökad politisk styrning av myndigheterna, om

målformuleringar och trafikpolitiska analyser samt om utformning

av beslutsunderlag,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande parlamentariskt kontaktorgan

att riksdagen avslår motion 1990/91:T215 yrkande 4,

res. 2 (c)

3. beträffande transportrådets avveckling

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om att

transportrådet avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 samt lämnar

motion 1990/91:T203 yrkande 2 utan vidare åtgärd,

Organisationsfrågor

4. beträffande beredskapsplaneringen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T929 och

1990/91:T939 och med avslag på regeringens förslag i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande administrationen av transportstödet till

Gotland

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T636 yrkande 2

och 1990/91:T645 yrkande 4 godkänner vad i propositionen anförts

om att administrationen av transportstödet till Gotland överförs

till sjöfartsverket,

6. beträffande Gotlandsförhandlingar

att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

förhandlingar om avtal om koncessioner för linjesjöfarten till

och från Gotland,

7. beträffande övriga organisationsförändringar m.m.

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om de

uppgifter och medel som senast vid årsskiftet 1991-1992 skall

överföras till vissa organ och myndigheter,

8. beträffande trafikprognoser m.m.

att riksdagen lämnar utan erinran vad regeringen anfört om

transportrådets databas och metodik för prognoser och

samhällsekonomiska bedömningar,

Bidrags- och ansvarsfrågor m.m.

9. beträffande ansvaret för länstrafikanläggningar

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om att

trafikhuvudmännen skall kunna söka bidrag direkt hos vägverket,

10. beträffande kollektivtrafiken

att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt som anförts i

propositionen för vägverkets statsbidragsgivning och om

vägverkets och banverkets ansvar för kollektivtrafiken,

11. beträffande upphandling av interregional tågtrafik

m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att senast vid årsskiftet

1991-1992 förordna en eller flera förhandlare för statens köp av

interregional persontrafik på järnväg och för ersättning till

trafikhuvudmännen för köp av viss persontrafik på järnväg,

Anslagsfrågor

12. beträffande anslag till Transportrådet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:T215 yrkande 3 till Transportrådet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

13613000 kr.,

res. 3 (c)

13. beträffande överföring av återstående

förvaltningsmedel

att riksdagen medger regeringen att med anledning av

omorganisationen få disponera återstående medel under anslaget

Transportrådet,

14. beträffande förhandlingsverksamheten vid

tågupphandling m.m.

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

förhandlingsverksamhetens finansiering,

15. beträffande administrationen av Gotlandstrafiken

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om att

administrationen av transportstödet till Gotland skall

finansieras inom ramen för anslaget Transportstöd för Gotland.

Stockholm den 7 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Ove Karlsson (s), Olle

Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel

Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Sten

Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),

Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve

Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Utvecklad trafikplanering (mom.1)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Utskottet delar" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att beslutet att avveckla transportrådet är

riktigt. För att få de ur miljö-, social, energi- och

samhällsekonomisk synpunkt bästa trafiklösningarna krävs dock en

helt ny organisation. Utskottet tillstyrker därför förslagen i

motion T203 (mp) om att bilda ett nytt verk för

transporthushållning. På sikt bör vidare övervägas att delar av

främst vägverkets men kanske även banverkets uppgifter övertas

av den nya myndigheten i syfte att stärka samordningen av

landtransporterna. Inom ramen för det utredningsarbete som bör

starta i frågan bör vidare som ett alternativ prövas att öka

samordningen mellan de berörda verken för att därmed minska

byråkratin och stärka de allmänna intressena i trafikpolitiken.

Trafikutskottets ställningstagande innebär att syftet med motion

T233 (s) blir tillgodosett.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande utvecklad trafikplanering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T203 yrkandena 3

och 4 och med anledning av regeringens förslag och motion

1990/91:T233 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Parlamentariskt kontaktorgan (mom.2)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet konstaterar" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt som anges i motion

T215 (c) att förslag på trafikområdet förbereds väl genom

tillsättande av parlamentariska utredningar. Detta behov

förstärks när den kontaktyta som TPRs styrelse representerar

bortfaller vid årsskiftet 1991-1992.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionsyrkandet

tillstyrks, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande parlamentariskt kontaktorgan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Anslag till Transportrådet (mom.12)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "föreslagna

medelsanvisningen" bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att rationaliseringsvinsten genom

transportrådets nedläggning är underskattad. Enligt utskottets

bedömning bör som framhålls i motion T215 (c) en halvering av

nuvarande antal tjänster vid rådet vara rimlig. Detta skulle ge

en besparing på ytterligare ca 5 milj.kr. Utskottet förutsätter

att denna riktlinje bör vara gällande inför det nu förestående

organisationsarbetet. Med hänsyn till att transportrådet

avvecklas vid årsskiftet 1991-1992 bör därmed regeringens

förslag till medelsanvisning reduceras med 2,5 milj.kr. för

budgetåret 1991/92. Helårseffekten av den sammanlagda

besparingen blir därmed 10 milj.kr.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande anslag till Transportrådet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T215 yrkande 3

och med avslag på regeringens förslag till Transportrådet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

11113000 kr.,

Särskilt yttrande

Administrationen av transportstödet till Gotland (mom.5)

Sten Andersson i Malmö, Görel Bohlin och Tom Heyman (alla m)

anför:

Moderata samlingspartiet har i motion T211 (m) behandlat

kommunikationerna till Gotland m.m. I motionen anförs bl.a. att

det bör vara fri konkurrens i trafiken. Det särskilda

transportstödet till Gotland och dess administration bör därmed

också kunna avvecklas. Till dessa frågor återkommer utskottet i

ett betänkande senare i vår.

Försvarsutskottets yttrande

1990/91:FöU3y

Bilaga 1

Transportrådets beredskapsuppgifter

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har den 5 februari beslutat bereda

försvarsutskottet tillfälle att yttra sig dels över

motionerna 1990/91:T929 (fp) och 1990/91:T939 (m, s), dels

över budgetpropositionens bilaga 8 i motsvarande del.

De aktuella motionerna, liksom propositionstexten i denna del,

behandlar främst överföring av transportrådets

beredskapsuppgifter till annan myndighet.

Bakgrund

I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 8)

föreslår kommunikationsministern bl.a. att transportrådet (TPR)

skall avvecklas och att dess beredskapsuppgifter i samband

därmed kommer att föras över till väg- och trafikinstitutet

(VTI). I sin motivering framhåller statsrådet att

samordningsfunktionen för beredskapen inom transportområdet bör

finnas hos en myndighet inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde. Härigenom skulle förutsättningarna öka för

att beredskapssynpunkter skall kunna beaktas inom olika delar av

och på olika nivåer inom det komplexa transportområdet. Han

anser också att beredskapsplaneringen skulle vinna i kvalitet om

de för planeringen ansvariga har nära kontakt med den

fredsmässiga utvecklingen på området.

Föredragande statsrådet anser att man kan tänka sig att dela

upp beredskapsplaneringen inom TPR och lägga ansvaret för

drivmedelsransoneringen på statens energiverk (STEV). Det

fredstida arbetet med bränsleransonering utförs nämligen av

energiverket. Kommunikationsministern anser dock en sådan

uppdelning vara olämplig. Eftersom planeringen av

drivmedelsransonering har ett nära samband med den övriga delen

av TPRs nuvarande beredskapsplanering föreslås att VTI även får

ansvaret för drivmedelsransonering.

Försvarsutskottet

Försvarsutskottet konstaterar att transportområdet är av vital

betydelse för alla delar av vårt totalförsvar, särskilt i

samband med mobilisering. Landsvägstransporterna, som är mest

flexibla, kommer tillsammans med järnvägarna att då få svara för

det största transportarbetet. Transporterna till och från övre

Norrland kan antas ställa de högsta kraven. I vissa lägen kan

dock flygtransporter spela en avgörande roll. Även

sjötransporter kan få stor betydelse.

Försvarsutskottet anser, med hänsyn till transportfrågornas

vikt vad gäller samordningen såväl mellan den militära och den

civila verksamheten som mellan de olika delarna inom

transportområdet, att det av den funktionsansvariga myndigheten

även krävs god överblick och kompetens i totalförsvarsfrågor.

Beredskapsfrågorna bör vara en del av myndighetskulturen.

Det naturliga vore att som funktionsansvarig för funktionen

Transporter välja en myndighet inom kommunikationsområdet med

motsvarande överblick som TPR har. Utskottet ställer sig dock, i

likhet med motionärerna i de båda motionerna 1990/91:T929 och

1990/91:T939, tveksamt till om VTI är den lämpligaste

myndigheten för de aktuella beredskapsuppgifterna. Även om

institutet i propositionen föreslås få andra och vidgade

uppgifter kvarstår också framdeles att huvuduppgiften är

forskning och utveckling rörande väg- och järnvägstrafiken.

Det finns enligt försvarsutskottets mening inte heller någon

annan myndighet inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde som tillräckligt väl svarar mot de krav som

nyss har angetts. Detta leder till att en myndighet utanför

transportsektorn får väljas. Överstyrelsen för civil beredskap

(ÖCB) synes då ligga närmast till hands, vilken myndighet också

förordas i de bägge aktuella motionerna. ÖCB är nämligen

funktionsansvarig myndighet för civil ledning och har därigenom

goda kunskaper om verksamheten vid länsstyrelser,

civilbefälhavare och statliga organ som i krig har ansvar för

samverkan med försvarsmakten i fråga om att gemensamt utnyttja

landets samlade transportresurser. ÖCB och TPR har vidare

gemensamma intresseområden i såväl fredsarbetet som när det

gäller krigsuppgifterna, eftersom uppgiften att prioritera

transportinsatserna för hela totalförsvaret har nära sammanhang

med ÖCBs uppgifter att leda och samordna det civila försvaret

och att samverka med det militära försvaret.

Att av de skäl som anförts förorda att ÖCB åläggs ansvaret för

funktionen Transporter bör dock enligt försvarsutskottets mening

betraktas som ett undantag från den övergripande principen att

en funktionsansvarig myndighet skall ha fredsuppgifter inom den

aktuella samhällssektorn. ÖCBs ansvar i en sådan ny roll innebär

inte att ansvaret inom regeringen för beredskapsförberedelser

inom transportsektorn skall föras över från

kommunikationsdepartementet till försvarsdepartementet.

Försvarsutskottet förutsätter sålunda att ÖCB, i den nyss

angivna nya rollen, tar direktiv från och fortlöpande

rapporterar till kommunikationsdepartementet.

Försvarsutskottet delar motionärernas uppfattning även i

frågan om vart ansvaret för drivmedelsransoneringen bör föras.

Således anser utskottet att det är på länsnivån som man har bäst

kunskaper om prioriteringen av olika transportbehov i samband

med en ransonering, samtidigt som man för det praktiska arbetet

är beroende av entydiga besked från den centrala nivån. STEV,

som är funktionsansvarig myndighet för energiförsörjningen, bör

ha goda förutsättningar för att kunna hantera frågor som rör

drivmedelsförsörjning på ett effektivt sätt. STEV har för en

sådan uppgift också betydelsefulla kunskaper om

drivmedelstillgångar och distributionsmöjligheter, förvärvade

genom sina upparbetade kontakter med oljebolagen.

Sammanfattningsvis anser försvarsutskottet, med instämmande i

den uppfattning som framförs i de båda motionerna 1990/91:T929

och 1990/91:T939, att TPRs beredskapsuppgifter bör överföras,

dels till ÖCB när det gäller att vara funktionsansvarig

myndighet för funktionen Transporter, dels till STEV när det

gäller ansvaret för drivmedelsransonering.

Stockholm den 14 februari 1991

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström

(s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp),

Gunhild Bolander (c), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven

Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad

(fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v), Paul

Ciszuk (mp) och Britt Bohlin (s).

Näringsutskottets yttrande

1990/91:NU5y

Bilaga 2

Myndighetsansvar för drivmedelsransonering

Till trafikutskottet

Trafikutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge

yttrande över dels motionerna 1990/91:T929 (fp) och

1990/91:T939 (m, s), dels proposition 1990/91:100

(budgetpropositionen) bilaga8 (kommunikationsdepartementet) i

motsvarande del.

Motionerna gäller vad som i propositionen föreslås om

överföring av vissa beredskapsuppgifter från transportrådet i

samband med avveckling av detta. Enligt regeringens förslag

skall ansvaret för funktionen Transporter inom den civila delen

av totalförsvaret och ansvaret för uppgiften

drivmedelsransonering inom delfunktionen bränslen och drivmedel

övertas av statens väg- och trafikinstitut (VTI), vilket skulle

omvandlas till ett delvis nytt organ med kvalificerade

utredningsuppgifter inom hela transportsektorn. Motionärerna

anser att i det förra fallet överstyrelsen för civil beredskap,

i det senare fallet statens energiverk borde vara ansvarig

myndighet.

Näringsutskottet inskränker sig till att behandla frågan om

myndighetsansvaret för drivmedelsransonering.

Energiverket är inom totalförsvarets civila del ansvarig

myndighet för funktionen energiförsörjning och skall därvid

bl.a. ansvara för beredskapslagring av bränslen och drivmedel

inkl. anskaffning och drift av anläggningar och lokaler samt

köp och försäljning av varor. I proposition 1990/91:87 om

näringspolitik för tillväxt föreslår regeringen att en ny

central näringspolitisk myndighet skall inrättas och överta

uppgifter bl.a. från energiverket, som samtidigt skall läggas

ned. Ett genomförande av detta förslag synes emellertid inte

ändra förutsättningarna för bedömning av den nu aktuella

organisationsfrågan. Energiberedskap kräver, betonas det i

propositionen (s. 239), god kännedom om utvecklingen på

energimarknaden i Sverige och internationellt. Målet för

verksamheten på detta område är att hålla en hög

handlingsberedskap inför eventuella krissituationer för att

negativa effekter av störningar i energitillförseln skall kunna

minimeras. Till den nya myndighetens uppgifter bör enligt

propositionen höra att samordna planering och insatser inom

energiberedskapen och utöva tillsyn över beredskapslager för

olja samt att svara för driften av de statliga lagren av

oljeprodukter.

I likhet med motionärerna anser näringsutskottet att

regeringen inte på ett övertygande sätt har motiverat varför

ansvaret för planeringen av drivmedelsransonering borde läggas

på VTI. Denna uppgift har uppenbarligen nära samband med de

beredskapsuppgifter på energiområdet som åvilar energiverket

resp. skulle åvila det nya verk som enligt regeringens förslag i

proposition 1990/91:87 övertar väsentliga funktioner från detta.

De synpunkter på VTIs resp. energiverkets förutsättningar att

handha beredskapsuppgifter som anförs i motion 1990/91:T929

(fp) förefaller näringsutskottet beaktansvärda.

Näringsutskottet vill förorda att trafikutskottet vid

behandlingen av regeringens förslag rörande avveckling av

transportrådet uttalar sig för att myndighetsansvaret för

uppgiften drivmedelsransonering skall åvila statens energiverk

eller den nya myndighet som kan komma att överta energiverkets

uppgifter bl.a. på beredskapsområdet.

Stockholm den 19 februari 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp),

Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt

Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar

Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars

Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin

Falkmer (m), Björn Kaaling (s), Bertil Danielsson (m) och Håkan

Hansson (c).