Bet. 1990/91:TU20

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU20

Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

8 Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

TU20

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas i proposition 1990/91:100

(budgetpropositionen) bilaga 8, avsnittet F. Luftfart framförda

förslag om luftfartsverkets verksamhet under perioden 1991--1993

och om vissa anslag för budgetåret 1991/92 jämte förslag i

motioner som väcktes under den allmänna motionstiden i år.

I budgetpropositionen har föreslagits viss medelsanvisning

under anslaget Beredskap för civil luftfart för nästa budgetår.

Såsom förutskickas i budgetpropositionen återkommer emellertid

regeringen i den till försvarsutskottet hänvisade proposition

1990/91:102 om verksamhet och anslag inom totalförsvaret under

budgetåret 1991/92 (s. 26--27) med slutligt förslag till

medelsanvisning under anslaget. Anslaget behandlas därför inte i

detta betänkande.

De förslag i budgetpropositionen som behandlas i betänkandet

avser inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden

1991--1993, resultat-, pris- och servicemål för verkets

verksamhet under perioden, verkets investeringar under perioden

samt viss ersättning till verket för tull- och

passkontrollsystemet vid Malmö--Sturup flygplats. Vidare

föreslår regeringen medelsanvisningar för nästa budgetår under

anslagen till bidrag till kommunala flygplatser m.m. och till

civil trafikflygarutbildning. Regeringen föreslår inte längre

någon medelsanvisning till ersättning för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Gotland men pekar på att länsstyrelsen på Gotland

har vissa möjligheter att stödja utvecklingsprojekt inom

transportområdet.

Trafikutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Med anledning av förslag i en s-motion och en m-motion

föreslår utskottet ett tillkännagivande om att

luftfartsinspektionen bör skiljas från luftfartsverket och

inrättas som en särskild myndighet. Utskottet föreslår att

motionsförslagen i övrigt skall avslås eller lämnas utan vidare

åtgärd av riksdagen -- i de flesta fallen med hänsyn till att i

motionsförslagen upptagna frågor nyligen har varit under

övervägande eller har uppmärksammats i utredningssammanhang

eller har aktualiserats hos luftfartsverket eller hos

regeringen.

Vid betänkandet har fogats elva reservationer. De frågor som

reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett

reservationerna framgår översiktligt i avsnittet 8. Hemställan i

utskottets yttrande (s. 33--35).

Vidare har vid betänkandet fogats sju särskilda yttranden,

nämligen

av v-ledamoten om LFVs myndighetsuppgifter av trafikal

karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar (1),

av c-ledamöterna om inriktning mot minskning av luftfarten

(2),

av mp-ledamoten om luftfartsavgifter för trafik på Gotland

(3),

av m-ledamöterna om luftfartsverkets investeringar, såvitt

berör soliditetsmål (4),

av m- och fp-ledamöterna om anläggande av en tredje

landningsbana på Arlanda (5),

av mp-ledamoten om flygplats för Värmland (6) samt

av fp-ledamöterna om anläggande/utbyggnad av vissa

flygplatser m.m., såvitt avser flygplats för "Fyrstad" (7).

I anslutning till att utskottet senare under innevarande

riksmöte skall behandla vissa förslag propositionerna

1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt och 1990/91:90 om en

god livsmiljö kommer utskottet att behandla förslag, som

framförts i motioner under den allmänna motionstiden i år, om

ökad konkurrens inom flyget och om huvudmannaskapet för

flygplatser resp. om flyget och miljön.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8

(kommunikationsdepartementet) i avsnitt F. Luftfart,

luftfartsverkets verksamhet m.m. under perioden 1991--1993 (s.

99--109),

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts

om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet under perioden

1991--1993 (s. 99--105),

2. att riksdagen godkänner de resultat-, pris- och

servicemål för luftfartsverkets verksamhet som har förordats i

propositionen för perioden 1991--1993 (s. 99--105),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts

om luftfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån (s.

99--105),

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts

om ersättning till luftfartsverket för tull- och

passkontrollsystemet vid Sturup (s. 99--105).

5. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

48500000 kr. (punkt F1., s. 106),

6. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

14560000 kr. (punkt F2., s. 106--107),

7. att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

25400000 kr. (punkt F3., s. 107--108).

Vidare föreslår regeringen under rubriken F. Ersättning för

särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland (s. 108--109) att

riksdagen tar del av vad i propositionen har anförts rörande

regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på Gotland.

Motionerna

1990/91:T204 av Kjell Ericsson m.fl. (c,m,fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens ansvar för byggande av en ny

trafikflygplats.

1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

19. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om luftfartspolitiken.

1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen till stöd för flygtrafiken till Gotland

anvisar 14500000 kr.

1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A428 anförts om stöd till Hultsfreds

flygplats.

1990/91:T225 av Viola Claesson och Jan Strömdahl (v) vari

yrkas 2. att riksdagen beslutar att inga

kapacitetshöjande utbyggnader av flygplatser sker inom de

snabbtågsförsörjda delarna av landet.

1990/91:T226 av Berit Löfstedt och Maj-Inger Klingvall (båda

s) vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om medel för

offensiva och framtidsinriktade infrastrukturstärkande insatser

i Östergötland.

1990/91:T228 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av

infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet i Norrbottens

län.

1990/91:T231 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

6. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om

obligatoriska miljökonsekvensanalyser inbegripande bl.a. en

alternativ järnvägsutbyggnad vid alla större väg- och

flygplatsinvesteringar.

1990/91:T236 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari

yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att reguljärt flyg till och från Värmland avvecklas.

1990/91:T237 av Rune Berglund m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av fortsatt statligt stöd till

flygverksamheten vid Svegs flygplats.

1990/91:T239 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en flygplats i Gunnarn för

reguljär trafik.

1990/91:T240 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (båda mp) vari

yrkas

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Dalarnas flygplatser.

1990/91:T245 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A504 anförts om att regeringen skall

klargöra behovet av ytterligare kapacitet för flygtrafiken i

Stockholmsregionen.

1990/91:T247 av Anders Castberger och Elver Jonsson (båda fp)

vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motion 1990/91:A474 anförts om betydelsen för

Älvsborgs län av allsidigt utvecklade kommunikationer och de

redovisade finansieringsmöjligheterna för att uppnå det.

1990/91:T248 av Görel Bohlin m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen noggrant bör följa

utvecklingen av Stockholms flygplatsfråga Arlanda/Bromma och ta

ett ökat ansvar för utvecklingen för dessa båda samverkande

statliga flygplatser.

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen av miljöpolitiska skäl beslutar att inga

ytterligare miljardinvesteringar vid Arlanda och Landvetter, som

syftar till att främja fortsatt expansion av den inrikes och

utrikes flygtrafiken, skall medges,

17. att riksdagen beslutar att inga nya trafikflygplatser

skall få byggas i Syd- och Mellansverige om de planerats för att

underlätta ett ökat trafikutbud.

1990/91:T252 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen 1990/91:A766 anförts om att Bromma flygplats bör

bevaras.

1990/91:T260 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stödet till flygtrafik mellan

Gotland och fastlandet skall kvarstå oförändrat.

1990/91:T262 av Carl Frick och Eva Goës (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av sänkta landningsavgifter

för flyget till Gotland,

5. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om indragningen av flygtrafikstöd

och transportstöd.

1990/91:T265 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas

(delvis) att riksdagen begär att regeringen i kommande

propositioner avseende anslag för infrastrukturen prioriterar

satsningar inom Mälardalen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A497.

1990/91:T640 av Bo Hammar och Jan Strömdahl (båda v) vari

yrkas 2. (delvis) att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag att minska stödet till Gotlands

kommunikationer med 20500000 kr.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:N448.

1990/91:T645 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas

3. att riksdagen till stöd till flygtrafiken till Gotland

anvisar 14500000 kr.

1990/91:T701 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att inte investera i en tredje

startbana på Arlanda liksom i motsvarande regionala

flygplatsutbyggnader,

7. att riksdagen till Bidrag till kommunala flygplatser m.m.

för budgetåret 1991/92 anslår 8560000000 kr. och att

anslaget används i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att den allmänna inriktning av

luftfartens utveckling som förordats i motionen också skall vara

den inriktning som luftfartsverket skall ta in i sin treårsplan.

1990/91:T702 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behov av stöd till Hultsfreds flygplats.

1990/91:T703 av Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att luftfartsverket får i uppdrag att

utreda möjligheterna och villkoren för flygförbindelser med

Jokkmokk och Tornedalen.

1990/91:T704 av Lars Norberg och Kjell Dahlström (båda mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att länsstyrelsen i Östergötlands län och luftfartsverket

omedelbart bör upphöra med planeringen av en ny flygplats i

Östergötland.

1990/91:T705 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ekonomiskt stöd till Hultsfreds flygplats.

1990/91:T706 av Anders Castberger (fp) och Stig Bertilsson (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten och betydelsen för den

regionala utvecklingen av ett kapacitetsstarkt reguljärt

flygsystem för Fyrstads-regionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den stora betydelsen från

miljösynpunkt av att ersätta nuvarande provisorium med en

permanent flygplats,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regeringen skyndsamt överväger och

till riksdagen framlägger förslag med hänsyn till

flygplatsutredningens hemställan beträffande statens engagemang

i flygplatsägandet och möjligheterna till nya och alternativa

finansieringsformer.

1990/91:T707 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning i syfte att

åstadkomma ett avskiljande av myndighetsfunktionen inkl.

flygsäkerhetstjänsten i luftfartsverket från den rörelsedrivande

delen i enlighet med vad som i motionen anförts och att därvid

den rörelsedrivande delen av verket skall ombildas till

aktiebolag,

3. att riksdagen begär förslag till särskilt

finansieringsbolag för luftfartsverket,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

separation av luftfartsinspektionen från luftfartsverket,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att tredje banan på Arlanda omgående bör påbörjas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till käna vad

i motionen anförts om avgiftssättningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om luftfartsverkets möjligheter att

finansiera investeringar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att affärsdrivande verksamhet vid flygplats bör ske på samma

villkor som gäller för affärsföretag och att kommersiella

satsningar skall finansieras på den öppna lånemarknaden,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att avgiften för luftvärdighetsbevis i samband med besiktning av

privatflygplan bör vara relaterad till den verkliga kostnaden,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att Bromma flygplats bör vara kvar som en med Arlanda

samverkande flygplats.

1990/91:T708 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att överväga en delning av

luftfartsverket med avseende på att skilja på affärsverksamhet

och myndighetsutövning,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om effektiv kontroll av flygverksamheten,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att överväga sanktioner för de

flygbolag och/eller ansvariga befäl som bryter mot anvisade

flygrutter.

1990/91:T709 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens särskilda ansvar för Svegs

flygplats.

1990/91:T711 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så

att Hultsfreds flygplats kan få del av det regionalpolitiska

stöd som utgår till vissa kommunala flygplatser under littera

F2. i budgetpropositionen,

2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i

denna del beslutar att till flygtrafiken till Gotland anvisa

14500000 kr.

Gällande riktlinjer för flygplatsorganisationen, m.m.

Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser

Riksdagen godkände år 1982 riktlinjer för den statliga

luftfartspolitiken (prop. 1981/82:98, bet. TU 28, rskr. 339).

Genom 1988 års trafikpolitiska beslut i vad beslutet avser

Luftfart (prop. 1987/88:50 om trafikpolitiken inför 1990-talet

s.294--330, bet. TU22, rskr. 249) -- i fortsättningen

benämnt enbart 1988 års trafikpolitiska beslut -- kompletterades

dessa riktlinjer.

Utgångspunkt för statens handlande på luftfartens område

skall -- liksom när det gäller andra trafikgrenar -- vara det

ursprungligen år 1979 formulerade och år 1988 kompletterade,

övergripande målet för samhällets trafikpolitik "att erbjuda

medborgarna och näringslivet i landets olika delar en

tillfredsställande, säker och miljövänlig trafikförsörjning till

lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader".

Av kravet på att en samhällsekonomisk grundsyn skall vara

vägledande för handlandet har följt att luftfartspolitiken så

långt möjligt skall utformas så att den bidrar till ett

effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet och därmed

till måluppfyllelse inom olika samhällssektorer. De

samhällsekonomiska övervägandena skall samtidigt utgå från att

affärsverk och enskilda transportföretag i princip skall vara

effektiva enligt företagsekonomiska kriterier. En strävan skall

vara att en marginalkostnadsanpassad prissättning så långt

möjligt skall tillämpas, såväl av flygföretagen som svarar för

flygtrafiken som av luftfartsverket som svarar för basservice

för flygtrafiken. I 1988 års trafikpolitiska beslut preciserades

det övergripande målet för trafikpolitiken bl.a. på det sättet

att transportsystemet skall utvecklas i miljövänlig riktning.

Grundläggande bestämmelser om luftfarten har meddelats i

luftfartslagen (1957:297). Närmare bestämmelser har bl.a.

meddelats i luftfartsförordningen (1986:171).

Utformningen av våra bestämmelser om luftfarten har i stor

utsträckning baserats på internationella åtaganden som Sverige

har gjort genom tillträde till olika konventioner på luftfartens

område.

Gällande riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för

flygplatser för civil luftfart

Enligt riktlinjer för luftfartsverkets verksamhet och

organisation som riksdagen godkände år 1967 (prop. 1967:57

s.43, bet. SU107, rskr. 267) skall luftfartsverket (LFV)

driva och förvalta statliga flygplatser för linjefart (i prop.

1967:57 kallade primärflygplatser). Även landsting, kommuner

eller enskilda intressenter skall enligt dessa riktlinjer kunna

anlägga, driva och förvalta flygplatser för linjefart (i

propositionen kallade sekundärflygplatser). Andra flygplatser än

sådana med linjefart bör enligt riktlinjerna även i

fortsättningen vara en angelägenhet för landsting, kommun eller

enskild intressent.

I 1982 års luftfartspolitiska beslut fastslogs att de

flygplatser som huvudsakligen betjänar allmänflyget inte heller

i fortsättningen bör vara en statlig angelägenhet utan en

angelägenhet för kommun, landsting eller enskild intressent

(prop. 1981/82:98 s.33--34).

I 1988 års trafikpolitiska beslut uttalades att det i princip

inte fanns någon anledning att ändra på den sålunda beslutade

ordningen för fördelning av ansvaret för flygplatser i vårt

land. Emellertid förutskickades överväganden om nya

organisationsformer för huvudmannaskap för flygplatser m.m. Med

stöd av bemyndigande av regeringen i mars 1989 tillkallade

kommunikationsministern därefter flygplatsutredningen (K

1989:01) med uppdrag att utreda frågor om former och principer

för huvudmannaskapet för flygplatser vilka ingår i

inrikesflygets primärnät. Utredningen avgav i juni 1990 sitt

betänkande (SOU 1990:55) Flygplats 2000 -- De svenska

flygplatserna i framtiden. En kortfattad redogörelse för

förslagen i betänkandet lämnas i det följande (s. 11--12).

Regeringens ställningstaganden till flygplatsutredningens

förslag i huvuddrag framläggs i proposition 1990/91:87 om

näringspolitik för tillväxt, vilken utskottet som redan nämnts

kommer att behandla senare under riksmötet.

Antalet flygplatser

Vid utgången av år 1989 fanns 213 av LFV registrerade

flygplatser för civil och militär luftfart. Av flygplatserna var

56 trafikflygplatser, dvs. de kan användas under s.k.

instrumentväderförhållanden.

På 42 av trafikflygplatserna bedrevs linjefart. LFV

förvaltade 14 statliga flygplatser för civil luftfart och drev

flygstationer för sådan luftfart på fem militära

flottiljflygplatser. Kommuner ägde 12 flygplatser och drev

flygstationer på tio militära flygplatser/övningsfält. Ett

enskilt företag ägde en trafikflygplats med linjefart

(Linköping-Saab flygplats).

I 1988 års trafikpolitiska beslut definierades när det gäller

flygtrafikförsörjningen ett primärnät, nämligen det

trafiknät som Scandinavian Airlines System (SAS) och Linjeflyg

AB trafikerade i egen regi eller genom entreprenör med undantag

för "det inre Norrlandsnätet".

Vid tiden för 1988 års beslut bedrev -- med

Stockholm--Arlanda flygplats som "nav"-- SAS trafik på

flyglinjer till Malmö, Göteborg samt Luleå--Kiruna. Linjeflyg

bedrev med samma "nav" trafik på flyglinjer till Skellefteå,

Umeå, Örnsköldsvik, Kramfors, Sundsvall, Östersund, Borlänge,

Karlstad, Trollhättan, Jönköping, Halmstad, Ängelholm, Växjö,

Kristianstad, Ronneby, Kalmar och Visby. Det "inre

Norrlandsnätet" omfattade trafik som Swedair AB bedrev på linjen

Kiruna--Luleå för SAS räkning samt mellan Luleå, Skellefteå,

Umeå, Sundsvall och Östersund för Linjeflygs räkning.

Flygplatserna/flygstationerna för Borlänge (Dala Airport),

Kramfors, Kristianstad (Everöd), Trollhättan (Malöga) och Växjö

hade och har kommunala huvudmän. Bansystemen i Borlänge,

Kramfors och Kristianstad var och är militära. Flygplatserna och

flygstationerna för de övriga orterna drevs och drivs av

luftfartsverket. De av verket drivna Stockholm--Bromma och

Norrköpings flygplatser ingick år 1988 inte i primärnätet.

Som sekundärflyg har definierats trafik med flygplan med

en högsta tillåten startvikt på 15 ton (högsta tillåtna

startvikt för flygplan av typen SAAB-340 är ca 12,5 ton).

Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen av

verket

Luftfartsverket har enligt verkets instruktion (1988:78) hand

om frågor som rör den civila luftfarten. Verkets huvuduppgifter

är att (1) främja utvecklingen av den civila luftfarten, (2)

driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart, (3)

utöva tillsyn över flygsäkerheten för den civila luftfarten, (4)

svara för flygtrafiktjänst i fred för civil och militär luftfart

samt (5) ombesörja beredskapsplanläggning för civila

flygtransporter.

Luftfartsverket och de företag där staten genom verket

direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande bildar

tillsammans en affärsverkskoncern.

Luftfartsverkets nuvarande organisation grundar sig på beslut

av riksdagen år 1984 (prop. 1984/85:25 bil. 4, bet. TU7, rskr.

98). I organisationen har myndighetsfunktioner och

rörelsedrivande funktioner avgränsats från varandra.

Myndighetsfunktionerna omfattar i huvudsak två

ärendegrupper, nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal

karaktär, dvs. i huvudsak frågor om transportreglering,

transportförsörjning och transportplanering, som har handlagts

inom transport- och planeringsavdelningen, dels

flygsäkerhetsfrågor som har handlagts inom

luftfartsinspektionen. Per den 1 november 1990 lades till

transport- och planeringsavdelningen vissa ytterligare

myndighetsuppgifter och avdelningens benämning ändrades till

luftfartspolitiska avdelningen.

De rörelsedrivande verksamheterna omfattar driften av de 14

statliga flygplatserna för civil reguljär trafik,

flygstationerna för sådan trafik på fem militära flygplatser

samt ett 30-tal flygtrafiktjänstenheter för den civila och

militära luftfarten m.m.

För sina på flygtrafiken inriktade tjänster tar LFV ut

följande slag av avgifter, nämligen (1) landningsavgifter, (2)

passageraravgifter, (3) avgifter enligt tvådelad tariff -- som

består av en fast årsavgift och en rörlig trafikberoende avgift

och som avser i huvudsak SAS och Linjeflygs inrikes

passagerartrafik -- (4) undervägsavgifter, (5)

stationstjänstavgifter samt (6) hangar- och

parkeringsavgifter. Intäkterna av nu nämnda avgifter utgör LFVs

trafikintäkter.

Vid sidan av trafikintäkterna har LFV kommersiella intäkter.

Förutom den på ledningen av flygtrafiken m.m. inriktade

verksamheten driver nämligen LFV en rent kommersiell verksamhet

genom uthyrning av lokaler och utarrendering av mark,

upplåtelser av bilparkeringsplatser, flygtrafiktjänst åt

flygföretag m.m. Denna verksamhet inbringar

bilparkeringsavgifter, lokalhyror m.m.

Statsmakternas styrning av LFV skall enligt beslut av

riksdagen år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8 och prop.

1984/85:139, bet. TU26, rskr. 333) ske genom att statsmakterna

på grundval av rullande treårsplaner från verket skall fatta

beslut om inriktningen och omfattningen av LFVs verksamhet och

investeringar under de närmast följande tre verksamhetsåren.

Styrningen av verket skall vidare ske i högre grad genom att mål

för avkastning, service, produktivitet, prissättning och

soliditet samt strategier för verkets agerande på olika områden

fastläggs än genom styrning av medlen för att nå olika mål.

Härvid skall riksdagen ta ställning till de övergripande

frågorna och ange den huvudsakliga inriktningen av verksamheten.

Genom nämnda riksdagsbeslut år 1985 och genom riksdagsbeslut år

1987 (prop. 1986/87:100 bil.8, bet. TU25, rskr. 303) har LFV

fått vidgade befogenheter att besluta om investeringar och att

välja finansieringsform. LFV får sålunda besluta om

investeringar vilkas totalkostnad understiger 50 milj.kr. Samma

begränsning gäller för finansieringsavtal som verket kan träffa

med kommunala eller enskilda intressenter för särskilda

investeringsobjekt. Några ramar föreskrivs inte längre för

verket beträffande upplåning i riksgäldskontoret, leasing och

utnyttjande av rörelsemedel.

Från och med år 1991 har LFVs verksamhetsår ändrats till att

omfatta kalenderår från att tidigare ha omfattat tidsperioden

den 1 juli--den 30 juni påföljande år. Det sista verksamhetsåret

före ändringen förlängdes så att det omfattade tiden den 1 juli

1989--den 31 december 1990.

Resultatutjämning mellan flygplatser

De statliga civila flygplatserna (varmed också avses de

statliga flygstationerna för civil luftfart på militära

flygplatser) är kostnads- och intäktsmässigt integrerade i ett

sammanhållet system. De avgifter som fastställs för nyttjandet

av de olika flygplatserna har sålunda baserats på den samlade

kostnaden för driften av de flygplatser som staten har. Detta

innebär att lönsamma flygplatser lämnar bidrag till olönsamma

flygplatser och att sålunda en resultatutjämning sker mellan

flygplatserna.

Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser

1988 års trafikpolitiska beslut innebar bl.a. att ett

tidsbegränsat system för resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser infördes. Enligt detta system får

kommunala flygplatser, som uppnår en trafikvolym i intervallet

100000--200000 passagerare per år i inrikes linjefart, ett

resultatutjämningsbidrag från LFV. Bidraget uppgår till 30

milj.kr., som fördelas till de kommunala flygplatserna över en

femårsperiod i direkt proportion till redovisad trafikvolym.

Bidraget avtrappas successivt från 8 milj.kr. budgetåret 1988/89

till 4 milj.kr. budgetåret 1992/93.

Flygplatsutredningens förslag

Flygplatsutredningen delar i sitt ovannämnda betänkande (SOU

1990:55) in de svenska flygplatserna med linjetrafik i ett

stomnät, till vilket utredningen hänför de flygplatser

(varmed här även avses statliga och kommunala flygstationer på

militära flygfält) som år 1988 var flygplatser i primärnätet

jämte Norrköpings flygplats -- dvs. 18 statliga och fem

kommunala flygplatser -- och i ett regionalt nät, till

vilket utredningen hänför övriga flygplatser med linjetrafik.

En flygplats skall av regeringen kunna hänföras till stomnätet,

när den har en trafikvolym på minst 100000 passagerare per år

i inrikes linjefart och är samhällsekonomiskt lönsam eller när

inordning i stomnätet bör ske av regionalpolitiska skäl.

Av flygplatserna i stomnätet betraktas Stockholm--Arlanda,

Göteborg--Landvetter, Malmö--Sturup samt Luleå flygplatser som

nationellt strategiska flygplatser. De bör enligt utredningen

även fortsättningsvis ägas helt och drivas av staten. En

bolagisering av dessa flygplatser bör enligt utredningen

övervägas.

För övriga flygplatser i stomnätet -- 14 statliga och fem

kommunala -- föreslår utredningen ett mellan staten, kommuner

och andra intressenter delat deltagande i ägande och drift.

Delägda fastighetsbolag föreslås bli ägare av flygplatserna

(flygstationerna på de militära flygfälten). Utredningen räknar

som troligt att staten kommer att vara majoritetsägare i

fastighetsbolagen på de nuvarande statliga flygplatserna och

kommuner i fastighetsbolagen på de nuvarande kommunala

flygplatserna.

För driften av flygplatserna föreslås delägda driftbolag

svara. Staten beräknas vara majoritetsägare i driftbolagen på de

14 statliga flygplatserna och kunna bli delägare i driftbolag på

de kommunala flygplatserna.

Flygvapnet förutsätts även i fortsättningen vara huvudman

för landningsbanor m.m. på de militära flygplatser som har

upplåtits för civil luftfart. Fastighetsbolagen på flygplatserna

föreslås överta luftfartsverkets avtal med flygvapnet angående

de militära flygfälten.

Utredningen föreslår att ett helstatligt centralt

förvaltningsbolag skall bildas för förvaltningen av statens

aktier i flygplatsbolagen. Luftfartsverket föreslås förvalta

aktierna i förvaltningsbolaget.

Utredningen föreslår att bonus skall utbetalas under en

övergångstid till alla flygplatser i stomnätet, från vilka

passagerare tillförs Arlanda -- utom till de tre "nationellt

strategiska" Landvetters, Sturups och Luleå flygplatser.

Flygtrafiken på det regionala nätet bör enligt utredningen

betraktas som kollektivtrafik och därigenom kunna komma i

åtnjutande av stöd från sjätte huvudtitelns anslag Byggande av

länstrafikanläggningar (det s.k. LTA-anslaget).

Översyn av affärsverken inom kommunikationsdepartementets

område

Under våren 1990 påbörjades inom regeringskansliet ett arbete

med att se över styrningen av affärsverken inom

kommunikationsdepartementets område, dvs. bl.a. luftfartsverket.

Översynen innefattar frågor om redovisning, ekonomisk styrning,

treårsplaner samt hur verkens redovisning av det

regionalpolitiska och sociala ansvaret skall utformas. Arbetet

skall bl.a. utmynna i en precisering av formerna för den

ägarmässiga resultatuppföljningen inom regeringskansliet.

Utskottet

I utskottets yttrande behandlas propositions- och

motionsförslagen i följande huvudavsnitt, nämligen Ändring av

organisationen för luftfartsverkets (LFVs) myndighetsfunktioner

och rörelsedrivande funktioner, m.m., Inriktningen av LFVs

verksamhet under perioden 1991--1993, Resultat-, pris- och

servicemål för LFVs verksamhet för perioden 1991--1993, LFVs

investeringar under perioden 1991--1993, Utbyggnad av

flygplatser, Finansiering av LFVs investeringar samt Vissa

anslagsfrågor m.m. I avsnittet Vissa anslagsfrågor m.m.

behandlas förslagen om ersättning till LFV för tull- och

passkontrollsystemet vid Sturup, om anslag till bidrag till

kommunala flygplatser och till civil trafikflygarutbildning samt

om ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.

Utskottets ställningstaganden till propositions- och

motionsförslagen ställs samman i huvudavsnittet Hemställan.

Som nämnts i ett inledande avsnitt i betänkandet kommer

utskottet senare under riksmötet -- i samband med behandlingen

av vissa förslag i propositionerna 1990/91:87 om näringspolitik

för tillväxt och 1990/91:90 om en god livsmiljö -- att behandla

förslag som har framförts i motioner under den allmänna

motionstiden i år om ökad konkurrens inom flyget och om

huvudmannaskapet för flygplatser resp. om flyget och miljön.

1 Ändring av organisationen av luftfartsverkets (LFVs)

myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m.

LFVs myndighetsfunktioner omfattar, som redovisats i

inledningen till betänkandet, i huvudsak två ärendegrupper,

nämligen dels myndighetsfrågor av trafikal karaktär, dvs. i

huvudsak frågor om transportreglering, transportförsörjning och

transportplanering, dels flygsäkerhetsfrågor. Dessa frågor

handläggs vid LFVs huvudkontor inom luftfartspolitiska

avdelningen resp. luftfartsinspektionen. Luftfartsinspektionen

har också en distriktsorganisation.

1.1 Motionsförslag

I motion T707 (m) framförs två förslag om LFVs organisation. I

yrkande 1 begärs en utredning som bör syfta till att

myndighetsfunktionen i LFV inkl. flygsäkerhetstjänsten skall

avskiljas från den rörelsedrivande funktionen i verket och den

sistnämnda ombildas till aktiebolag. Vid en sådan uppdelning av

LFV kan enligt motionärerna kommuner, landsting och näringsliv

bilda aktiebolag som tar över huvudmannaskapet för de statliga

flygplatserna. I yrkande 5 i motionen begärs att

luftfartsinspektionen skall skiljas från luftfartsverket och bli

en särskild myndighet.

I motion T211 (m) begärs i del av yrkande 19 att den

kommersiella verksamheten vid LFV skall skiljas från

myndighetsutövningen.

I motion T708 (s) -- vari framförs olika förslag beträffande

Arlanda flygplats -- begärs i yrkande 16 att man skall överväga

en uppdelning av LFV på dels ett affärsverk för verkets

nuvarande affärsverksverksamhet, dels en ny luftfartsinspektion

för verkets myndighetsuppgifter.

1.2 Utskottets ställningstaganden

Utskottet har tidigare vid behandlingen av motionsförslag om

att myndighetsfunktionerna inom LFV skall avskiljas från de

rörelsedrivande framhållit följande (senast i betänkande

1989/90:TU25 (s.27--28).

Genom den år 1984 beslutade organisationen för LFV (för vilken

utskottet har redogjort i det föregående) har det skapats en

klarare avgränsning mellan verkets myndighetsfunktioner och

rörelsedrivande funktioner.

Det bör vara till fördel för luftfarten att

myndighetsfunktionerna på luftfartsområdet samt flygplats- och

flygtrafikledningsfunktionerna hålls samman i ett verk.

På grund av att samhälleliga krav ställs på LFV och

affärsverksformen medger anpassning till ändrade förhållanden --

i likhet med bolagsformen -- är affärsverksformen lämplig för

LFV.

Detta kan nu kompletteras med att den per den 1 november

1990 ändrade organisationen vid LFVs huvudkontor -- varigenom

till den tidigare transport- och planeringsavdelningen har lagts

ytterligare myndighetsuppgifter samtidigt som benämningen har

ändrats till luftfartspolitiska avdelningen -- innebär att

gränsdragningen mellan LFVs rörelsedrivande funktioner och

myndighetsfunktioner ytterligare har markerats. Vidare finns det

anledning att understryka att det är till fördel för

myndighetsfunktionerna att i resursavseende kunna repliera på de

rörelsedrivande funktionerna. Under hand har företrädare för

luftfartsinspektionen pekat på detta.

Några olägenheter med ett sammanhållet verk för ansvar och

utveckling av luftfarten som överväger de fördelar som är

förenade med nuvarande organisation finns enligt utskottets

mening inte. Man kan inte säga att den nuvarande

organisationsformen har varit till hinder för utvecklingen av

luftfarten i säkerhetsavseende m.m.

Passagerarflygets expansion har emellertid medfört en

successiv ökning av den rörelsedrivande verksamheten inom LFV --

såväl av verkets s.k. systemtjänster, dvs. sådana tjänster som

är en nödvändig och obligatorisk förutsättning för att en

flygtransport skall komma till stånd, som av verkets rent

kommersiella tjänster (parkeringstjänst, lokaluthyrning m.m.).

Allteftersom har LFV också utvidgat sitt tjänsteutbud till nya

områden. Som exempel härpå kan nämnas att LFV i konkurrens med

flygföretag numera åtar sig s.k. handling på flygplatserna.

I propositionen 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt

konstaterar också regeringen (s. 129) dels att affärsverken

arbetar på marknader där inslagen av konkurrens blir allt

större, dels att en internationalisering sker av de nationella

marknader där affärsverken bedriver sin verksamhet. Enligt

regeringen kräver detta utveckling och förnyelse av

affärsverken. Statens affärsverksamhet bör, anför regeringen,

ges en sådan organisationsform att ägarrollen kan utövas

ändamålsenligt och effektivt. De regelverk som i dag gäller för

redovisning och styrningen av affärsverken är, anför regeringen

vidare, i många fall otidsenliga och dåligt anpassade till

dagens affärsverksamhet, något som enligt regeringen i särskilt

hög grad gäller för de affärsverk som är utsatta för konkurrens.

Mot bl.a. denna bakgrund förordar regeringen att den pågående

översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets

område skall inriktas på att de affärsverk som arbetar i

konkurrens skall omvandlas till aktiebolag.

Regeringen anför vidare i propositionen (s. 197) att statens

ansvar för den nationella infrastrukturen även medger delägande

av andra intressenter i nuvarande statliga flygplatser och att

bolagisering av LFVs flygplatser kan övervägas som ett sätt att

bredda inflytande och ansvar och öka effektiviteten i

flygplatssystemet.

Frågan om LFVs framtida organisation har sålunda aktualiserats

både av regeringen och i motioner. Enligt utskottets mening har

utvecklingen också lett till att man måste överväga hur den

rörelsedrivande och kommersiella verksamhet som LFV bedriver,

arbetet med normer för och tillsyn av luftfarten i

säkerhetsavseende samt arbetet med transportreglering och

andra myndighetsuppgifter av trafikal karaktär bör vara

organiserade i framtiden.

Enligt utskottets mening är tiden nu mogen för att man skiljer

luftfartsinspektionen från LFV och inrättar

luftfartsinspektionen som en särskild myndighet. Detta föreslås

också i motion T707 (m) yrkande 5 och kan sägas vara en del av

vad som föreslås i motion T708 (s) yrkande 16. Regeringen bör

redan under nästa budgetår återkomma till riksdagen med närmare

förslag i denna fråga. Ett avskiljande av luftfartsinspektionen

från LFV nu hindrar inte att man i ett längre perspektiv kan

tänka sig att i ett och samma verk sammanföra

luftfartsinspektionen med annat organ som arbetar med normer för

och har tillsyn över personal och materiel i säkerhetsavseende

på trafikområdet. Vad utskottet sålunda har anfört om inrättande

av luftfartsinspektionen som en särskild myndighet bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Regeringen förordar i proposition 1990/91:87 att den pågående

översynen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets

område när det gäller LFV i första hand skall inriktas mot att

uppnå större jämförbarhet mellan verk och aktiebolag (s. 135)

samt att LFV skall komplettera flygplatsutredningens förslag och

återkomma till regeringen med en samlad redovisning av förslag

till organisation och huvudmannaskap för flygplatser i

primärnätet med en genomförandeplan att föreläggas riksdagen.

Utskottet förutsätter att i dessa sammanhang frågorna om

organisationen av LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär

och av LFVs rörelsedrivande och kommersiella delar, vilka frågor

tas upp i de övriga här aktuella motionsförslagen, kommer att

övervägas. Utskottet är inte berett att nu ha en bestämd mening

om vad som bör bli resultatet av sådana överväganden men vill

framhålla att det är angeläget att överväganden kommer till

stånd.

Mot bakgrund av det anförda bör motionsförslagen i nu nämnda

frågor kunna lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

2 Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden 1991--1993

2.1 Förslag i budgetpropositionen

LFV anför i treårsplanen för perioden 1991--1993 att verkets

verksamhetsinriktning ligger fast vilket innebär att verket

skall ta sikte på att stärka flygtransportsektorns

konkurrensförmåga. Förutom en stor följsamhet i tjänsteutbudet

till förändrade behov eller möjligheter skall flygbolagen kunna

erbjudas förutsättningar för hög regularitet, korta markuppehåll

och smidig trafikavveckling utan att detta sker på bekostnad av

flygsäkerheten eller miljön.

Föredragande departementschefen godtar den av LFV föreslagna

allmänna inriktningen av verksamheten. Departementschefen

framhåller att LFVs verksamhet utformas i nära samarbete med

flygbolag, kommuner och andra berörda intressenter i fråga om

såväl inriktningen som omfattningen av service- och

investeringsåtgärder.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna

vad departementschefen sålunda har anfört om inriktningen av

LFVs verksamhet under treårsperioden.

2.2 Inriktning mot minskning av luftfarten av miljöhänsyn

I motion T701 (mp) yrkande 11 föreslås av miljöhänsyn att

luftfarten skall minskas och att detta skall vara den inriktning

som LFV skall ha för sin verksamhet. Enligt motionärerna är

inrikes flygtrafik motiverad endast på de verkligt långa

sträckorna, särskilt i glesbefolkade delar av vårt land, där

underlag för en effektiv järnvägstrafik saknas.

I betänkande 1989/90:TU25 (s. 30) avstyrkte utskottet ett

likartat yrkande. Utskottet erinrade om att riktlinjer för

fördelningen av trafikuppgifter mellan olika trafikgrenar --

flyg, järnvägstrafik, sjöfart och vägtrafik -- fastlades i 1988

års trafikpolitiska beslut. Tillräcklig anledning att vid

behandlingen av det aktuella motionsförslaget ompröva detta

beslut fanns enligt utskottets mening inte. Utskottet framhöll

emellertid att introduktionen av snabbtåg i början av 1990-talet

kunde beräknas komma att förstärka järnvägens

konkurrenssituation i förhållande till flyget. Med vad utskottet

sålunda anförde vill utskottet avstyrka även det nu aktuella

motionsyrkandet.

Det bör här även nämnas att regeringen i proposition

1990/91:90 om en god livsmiljö framhåller att det är angeläget

att utveckla transportsystemets infrastruktur i en miljövänlig

riktning. Lösningar med mindre miljöpåverkan skall enligt

regeringen ges ökad prioritet genom att kraven på

miljöeffektredovisningar skärps och att högre miljökrav kan

ställas vid byggande, underhåll och drift av infrastrukturen.

2.3 Inriktning mot kontroll av att färdtillstånd följs av

miljöhänsyn

I motion T708 (s) yrkande 17 begärs att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna att det av miljöskäl är av

stor vikt för dem som bor i närheten av Arlanda flygplats att

flygplanen följer anvisade rutter för start och landning. I

yrkande 18 i motionen begär motionärerna att regeringen skall

överväga fråga om sanktioner för flygföretag och/eller

befälhavare på luftfartyg om anvisade rutter inte följs.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får enligt

6 kap. 2 § luftfartslagen meddela föreskrifter om flygvägar och

om luftrum, beträffande vilka särskild reglering skall finnas

för lufttrafiken, och enligt 8 kap. 2 § om flygvägar som

luftfartyg skall följa inom svenskt område. Enligt 65 §

luftfartsförordningen gäller att vid flygplatser, som används i

linjefart, luftrum skall finnas där kontroll av lufttrafiken är

ordnad (kontrollerat luftrum) samt att LFV bestämmer

omfattningen av sådana luftrum.

Med stöd av bemyndigande i luftfartslagstiftningen

fastställer regeringen på förslag av LFV trafikregler för

luftfart inom svenskt område. För närvarande gällande

"Trafikregler för luftfart -BCLT" fastställdes i mars 1990

(BCL=Bestämmelser för Civil Luftfart). Enligt trafikreglerna

skall färdtillstånd inhämtas innan flygning eller del av

flygning utförs som kontrollerad flygning. Luftfartyg som

framförs på en kontrollerad flygplats får inte "taxa" (köras på

marken) på manöverområdet utan färdtillstånd från

flygplatskontrollen och skall följa de instruktioner som detta

organ kan ge. Vidare skall luftfartyg -- med vissa undantag som

anges i trafikreglerna -- följa gällande färdplan. I

trafikreglerna anges åtgärder som skall vidtas vid ändringar av

färdplanen.

I 13 kap. luftfartslagen har meddelats bestämmelser om

ansvar för den som bryter mot trafikföreskrifter.

Enligt utskottets mening bör gällande trafikregler m.m. vara

tillräckliga för att tillgodose syftet med motionsyrkandena.

Något riksdagens initiativ med anledning av dessa synes därför

inte vara påkallat. De avstyrks således.

2.4 Inriktningen i övrigt av LFVs verksamhet under perioden

1991--1993

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i

budgetpropositionen anförs om inriktningen av LFVs verksamhet

under perioden 1991--1993 i den mån det inte omfattas av vad

utskottet anfört ovan.

3 Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för

perioden 1991--1993

3.1 Gällande mål, m.m.

För innevarande treårsperiod, 1990/91--1992/93, har riksdagen

(prop. 1989/90:100, bilaga 8, bet. TU25, rskr. 284) godkänt

följande ekonomiska mål.

Avkastning på statskapitalet enligt fastställd

avkastningsränta skall inbetalas till staten.

Underförräntningen på statskapitalet skall vara återbetald med

260 milj.kr. under budgetåret 1990/91 och med 160 milj.kr. under

budgetåret 1991/92.

Avgiftshöjningar skall -- i avvaktan på pågående diskussioner

om en eliminering av begränsningar enligt det s.k.

SILA-protokollet --tills vidare till följd av protokollet

begränsas till att ligga något under den allmänna prisökningen.

Soliditeten, dvs. relationen mellan verkskapitalet och

balansomslutningen eller de totala tillgångarna, bör inte

understiga 45%.

Med begränsningar enligt det s.k. SILA-protokollet avses

följande.

Efter överläggningar mellan företrädare för staten och

Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA) -- genom vilket

bolag företrädesvis svenska industriföretag indirekt deltar i

SAS, Linjeflyg och Swedair -- om samarbetet inom den reguljära

luftfarten träffade parterna år 1983 en i ett protokoll

nedtecknad överenskommelse om principerna för det fortsatta

samarbetet. Enligt detta protokoll (prop. 1983/84:147 bil.2)

är parterna bl.a. överens om att, när LFV har nått balans mellan

intäkter och kostnader enligt en plan för resultatutjämning över

åren, kommunikationsdepartementet skall verka för att LFVs

taxehöjningar sker i långsammare takt och i genomsnitt

understiger den allmänna prisutvecklingen.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna de

resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet som

departementschefen förordar för perioden 1991--1993. Utskottet

redovisar nedan de mål, m.m. som sålunda förordas samt

motionsförslag med anknytning till de föreslagna målen.

3.2 Föreslagna resultatmål

Vid början av treårsperioden 1991--1993 beräknas LFVs

tillgångar uppgå till 5794 milj.kr. och verkskapitalet till

2271 milj.kr. (varav statskapital 1476 milj.kr.,

ackumulerade avsättningar 632 milj.kr. och balanserat överskott

163 milj.kr.). Till statsverket ej återbetald del av tidigare

underförräntning på det statliga kapitalet beräknas vid början

av treårsperioden uppgå till 299 milj.kr.

Departementschefen har inte något att erinra mot förslag av

LFV att verket till staten skall inbetala avkastning på

statskapitalet enligt fastställd avkastningsränta samt

återbetala underförräntningen på statskapitalet med 215 milj.kr.

under år 1991 samt med 84 milj.kr. som slutbetalning under år

1992.

3.3 Föreslaget prismål

Departementschefen förordar att -- i avvaktan på slutförande

av pågående diskussioner om en eliminering av begränsningar

enligt SILA-protokollet -- luftfartsavgifterna tills vidare till

följd av protokollet begränsas till att ligga något under den

allmänna prisökningen.

I anslutning till behandlingen av departementschefens

förslag om prismål behandlar utskottet nedan motionsförslag om

styrning av flygtrafiken genom differentiering av

luftfartsavgifterna, om luftfartsavgifterna för trafik på

Gotland samt om avgifterna för den årliga

luftvärdighetskontrollen av privatflygplan.

3.3.1 Styrning av flygtrafiken genom differentiering av

luftfartsavgifterna

I motion T707 (m) yrkande 9 föreslås att riksdagen som sin

mening skall ge regeringen till känna att flygtrafikströmmarna

bör styras tidsmässigt och geografiskt genom differentiering av

luftfartsavgifterna för att flygplatserna skall utnyttjas

bättre.

Såsom utskottet gjorde i betänkande 1989/90:TU25 (s. 32), vari

utskottet behandlade ett likartat motionsförslag, vill utskottet

peka på att differentiering av luftfartsavgifterna med hänsyn

till orter redan gäller. Landningsavgifterna är t.ex. högre på

Arlanda än på andra LFV-flygplatser. Som utskottet också gjorde

i betänkandet vill utskottet peka på att det i en inom LFV

utarbetad skrift om prissättning för att lösa

"flaskhalsproblem" (s.k. peak-pricing) bl.a. anförs

följande.

Peakproblemen löses oftast på administrativ väg, dvs. genom

förhandlingar med berörda kunder, via köer m.m. Ett alternativt

sätt att lösa peakproblemen är att utnyttja prissystemet. Genom

att sätta ett tillräckligt högt pris för att utnyttja "peaken"

(ett pris som alltså kan överstiga produktionskostnaden) kommer

endast de kunder att utnyttja "peaken" som har det starkaste

behovet, medan andra kunder flyttar till andra, billigare

tidpunkter. Därigenom uppnås alltså en jämnare efterfrågan på

kapacitetsutbudet. Även om peak-pricing har ett antal attraktiva

egenskaper jämfört med administrativa regleringar, kösystem m.m.

finns det också problem förknippade med denna typ av

prissättning. Av denna anledning rekommenderas inte generellt

att peak-pricing skall utnyttjas, men möjligheten bör i

varje enskilt fall prövas.

Redogörelsen för initiativ beträffande luftfartsavgifter kan

nu kompletteras med följande beträffande tilldelning av start-

och landningstider på flygplatser, s.k. slots.

Den år l989 tillkallade konkurrenskommittén (C1989:12) --

som har i uppdrag att utreda hur konkurrenspolitiken kan

ytterligare förstärkas -- avgav i juni 1990 delbetänkandet (SOU

1990:58) Konkurrens i inrikesflyget, vari kommittén föreslår

viss avreglering av inrikesflyget. Kommittén har däri bl.a.

behandlat frågan om slots, med hänsyn till den betydelse som

attraktiva sådana har i konkurrenshänseende och föreslagit vissa

åtgärder för att öka antalet tillgängliga slots på Arlanda (s.

166--167).

I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt

redovisar regeringen sina ställningstaganden till kommitténs

förslag. Regeringen förordar därvid ökad konkurrens i

inrikesflyget men lägger nu inte fram så långtgående förslag som

kommittén. När det gäller frågan om fördelningen av slots

hänvisar regeringen (s. 194) till att kapacitets- och

slotsfrågor är centrala problem i EGs pågående arbete för att

skapa en gemensam öppen flygmarknad i Europa. Regeringen

föreslår att nuvarande system skall bibehållas i avvaktan på nya

europeiska regler för slotsfördelning.

Det bör här slutligen nämnas att en (fr.o.m. den 1 november

1990) nyinrättad koncernstab för ekonomi- och finansfrågor inom

LFV bl.a. skall utveckla och följa upp prissättningsprinciper.

Mot bakgrund av den lämnade redogörelsen och i avvaktan på

utskottets kommande behandling av förslag i proposition

1990/91:87 bör motionsförslaget inte nu föranleda något

initiativ av riksdagen. Det kan således lämnas utan vidare

åtgärd.

3.3.2 Luftfartsavgifterna för trafik på Gotland

I motion T262 (mp) -- vari framförs en rad förslag som

genomförda skall gynna Gotland -- begärs i yrkande 3 sänkta

landningsavgifter för flyg på Gotland.

Utskottet är inte berett att nu tillstyrka förslaget men vill

erinra om att den påbörjade översynen av affärsverken inom

kommunikationsdepartementets område bl.a. skall omfatta

överväganden om hur verkens regionalpolitiska och sociala ansvar

skall utformas. Motionsförslaget avstyrks således.

3.3.3 Avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av

privatflygplan

Luftfartsinspektionen vid LFV, som har att utöva tillsynen

över säkerheten i den civila luftfarten, svarar för kontrollen

av luftvärdigheten hos luftfartyg. Efter en första kontroll av

luftvärdigheten övervakas denna årligen.

I motion T707 (m) yrkande 13 begärs att avgiften för

luftvärdighetsbevis i samband med besiktning av privatflygplan

skall vara relaterad till den verkliga kostnaden. Motionärerna

framhåller att någon egentlig besiktning inte äger rum utan görs

i form av en stickprovskontroll.

Senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.33) avstyrkte utskottet

ett likartat motionsyrkande. Utskottet har pekat på att man inom

LFV har eftersträvat kostnadstäckning för hela

flygsäkerhetstjänsten, varvid såväl övertäckning som

undertäckning har förekommit bland de olika typerna av tjänster,

samt att en översyn av luftfartsinspektionens taxor har lett

till en ny taxa gällande fr.o.m. den 2januari 1989. Utskottet

har framhållit att man i översynsrapporten hade konstaterat att

en total kostnadsanpassning av taxorna inte var möjlig utan

dramatiska konsekvenser för det lätta privatflyget. Företrädare

för den tyngre luftfarten hade emellertid påtagit sig att stödja

den lätta luftfarten m.m. genom att acceptera "transfereringar"

i rimlig omfattning. Sammanfattningsvis har den nya taxan lett

till lägre kostnader för det lätta privatflyget, skolor och

utbildningsverksamhet, vilket utskottet har framhållit.

Övervägandena bakom den genomförda taxeändringen bör kunna

tillgodose syftet med motionsyrkandet, varför det inte bör

föranleda något initiativ av riksdagen. Det avstyrks således.

3.4 Soliditetsmål och produktivitetsmål

För beslut av riksdagen framläggs i årets budgetproposition

inte några förslag om soliditetsmål och mål för

produktivitetsförbättring för LFV. Härom får utskottet

emellertid anföra följande.

Som närmare kommer att redovisas i ett följande avsnitt om

LFVs investeringar har LFV anmält att soliditeten vid årsskiftet

1989-1990 beräknades ha sjunkit till 40% till följd bl.a. av

fördyringar av investeringar och att verket inte kan klara ett

soliditetsmål på 45% med den investeringsnivå som verket

föreslår för perioden 1991--1993. Departementschefen efterlyser

därför en kompletterande redovisning av LFV av ett

investeringsalternativ som förutsätter oförändrade ekonomiska

mål.

Som mål för produktivitetsförbättring under perioden

1991--1993 föreslår LFV 2% vilket innebär en sänkning jämfört

med gällande mål på 3%. Departementschefen godtar inte LFVs

förslag. Han konstaterar att det hittills använda måttet för

totalproduktivitet inte är heltäckande. Han anser att -- i

avvaktan på att LFV utvecklar ett mer komplett

produktivitetsmått -- krav på en produktivitetsförbättring på

3% bör gälla för treårsperioden.

3.5 Servicemål

I budgetpropositionens bilaga 8 redovisas på s.99--100 av

LFV föreslagna servicemål för verkets olika tjänster under

perioden 1991--1993. Departementschefen godtar de av LFV

föreslagna servicemålen.

3.6 Utskottets sammanfattande bedömning av föreslagna mål för

LFVs verksamhet

Med anledning av motionsförslag har utskottet i det föregående

redovisat sitt ställningstagande till prismål för LFV, såvitt

berör vissa avgifter till LFV.

När det gäller prismålet i övrigt samt resultat- och

servicemål för LFV för perioden 1991--1993 har utskottet inte

något att erinra mot vad som förordas i budgetpropositionen.

4 LFVs investeringar under perioden 1991--1993

För innevarande treårsperiod (budgetåren 1990/91--1992/93)

gäller att investeringsnivån är 3 600 milj.kr. i löpande priser.

Vidare gäller att LFV får besluta om investeringar med

totalkostnad under 50 milj.kr. och inom denna ram för särskilda

investeringsobjekt träffa finansieringsavtal med intressenter.

LFV föreslår för perioden 1991--1993 en investeringsnivå på

4700 milj.kr. (varav för Arlanda flygplats 2700 milj.kr.).

För år 1991 beräknas 1000 (600) milj.kr., för år 1992 1700

(900) milj.kr. och för år 1993 2000 (1 200) milj.kr. Förslaget

innebär för treårsperioden en ökning med 1100 milj.kr. i

förhållande till gällande nivå. Vidare föreslår LFV att verket

skall ges befogenhet att besluta om samtliga investeringar och

hur de skall finansieras inom ramen för en av statsmakterna

godkänd inriktning av investeringsverksamheten och med beaktande

av uppställda servicemål och ekonomiska mål.

LFV har som nämnts ovan anmält att soliditeten vid

årsskiftet 1989-1990 beräknades ha sjunkit till 40% till följd

bl.a. av fördyringar av investeringar och att verket inte kan

klara ett soliditetsmål på 45% med den investeringsnivå som

verket föreslår för perioden 1991--1993. LFV framhåller att

verket i princip har infört investeringsstopp och att

investeringsramen för år 1991 har skurits ned med ca 25%.

Departementschefen anför att för år 1991 finns -- inom ramen

för gällande mål och befogenheter -- ett investeringsutrymme på

200 milj.kr. Han är dock inte beredd att nu förorda ett

generellt sänkt soliditetsmål eller externa

finansieringslösningar i syfte att uppnå gällande soliditetsmål.

Han efterlyser därför en kompletterande redovisning från LFV av

ett investeringsalternativ som förutsätter oförändrade

ekonomiska mål. Detta alternativ bör enligt departementschefen

innefatta en nivå, inriktning och prioritering av

investeringarna samt rationaliseringsåtgärder i syfte att

kraftsamla verksamheten inom LFV mot de mest prioriterade

områdena och projekten. Det gäller enligt departementschefen

bl.a. planerad tredje landningsbana på Arlanda.

I avvaktan på förslag till åtgärder av LFV anger

departementschefen en planeringsram för investeringar för endast

åren 1991--1992 och på totalt 1200 milj.kr. Han anför att han

avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen skall godkänna

vad departementschefen sålunda har anfört om LFVs investeringar

under perioden 1991--1993 samt bemyndiga regeringen att besluta

om avvikelser därifrån.

Någon erinran mot propositionsförslaget har inte framförts i

motioner. Utskottet tillstyrker detsamma. Regeringen beräknas

senare under riksmötet återkomma till riksdagen med förslag

grundade på den från LFV begärda kompletterande redovisningen av

investeringsnivå m.m.

5 Utbyggnad av flygplatser

I detta avsnitt av betänkandet behandlar utskottet

motionsförslag om uttalande av riksdagen mot utbyggnad av

flygplatser, om anläggande av en tredje landningsbana på

Arlanda, om Bromma flygplats, om nya flygplatser för

Stockholmsregionen, Norrköpings- och Linköpingsområdena,

"Fyrstad" och Värmland, om utbyggnad av Västerås flygplats, om

ansvar för Gunnarns flygplats samt om anläggande av en

svensk-finsk flygplats vid Övertorneå.

5.1 Begäran om uttalanden av riksdagen mot utbyggnad av

flygplatser av miljöhänsyn

I motion T225 (v) yrkande 2 begärs att riksdagen skall besluta

att inga kapacitetshöjande utbyggnader av flygplatser skall få

ske inom de "snabbtågsförsörjda" delarna av vårt land och i

motion T249 (v) begärs dels i del av yrkande 16 att vid

Landvetters flygplats inga miljardinvesteringar skall medges som

syftar till att främja fortsatt expansion av den inrikes och den

utrikes flygtrafiken, dels i yrkande 17 att riksdagen skall

besluta att inga nya trafikflygplatser skall få byggas i Syd-

och Mellansverige om de har planerats för att underlätta ett

ökat trafikutbud. I motion T240 (mp) begärs i här aktuell del av

yrkande 4 att riksdagen skall uttala att den kommunala Mora

flygplats inte bör expandera med hänsyn till väntade satsningar

på snabbtåg mellan Mora och Stockholm. I motion T701 (mp) begärs

i del av yrkande 4 att kapacitetshöjande investeringar i

regionala flygplatser inte skall komma till stånd. Nu nämnda

motionsförslag motiveras med miljöskäl. Med sådan motivering

begärs i motion T231 (mp) i del av yrkande 6 att riksdagen skall

kräva att miljökonsekvensanalyser, i vilka frågan om

järnvägsutbyggnad som alternativ till flygplatsbyggande

övervägs, skall göras inför alla större

flygplatsinvesteringsprojekt.

I 1988 års trafikpolitiska beslut förordades att en

trafikpolitisk prövning av flygplatsinvesteringar skulle införas

och att nya flygplatsprojekt skulle prövas av koncessionsnämnden

för miljöskydd.

Därefter infördes den 1 januari 1989 i luftfartslagen krav

på att tillståndsprövningen beträffande allmänna flygplatser

skulle omfatta även investeringens lönsamhet och dess inverkan

på andra flygplatser i regionen (SFS 1988:1572). Prövningen görs

av LFV när det gäller icke-statliga flygplatsinvesteringar. När

det gäller statliga flygplatsinvesteringar ligger det i sakens

natur att en trafikpolitisk prövning föregår investeringsbeslut.

Den 1 juli 1989 infördes i den till miljöskyddslagen

(1969:387) knutna miljöskyddsförordningen (1981:574) krav på att

vid anläggande och -- under vissa förutsättningar -- vid ändring

av en flygplats med en nominell banlängd överstigande 1200

meter tillstånd skall sökas hos koncessionsnämnden för

miljöskydd. Vidare skall den som avser att ändra en sådan

flygplats i god tid dessförinnan underrätta miljö- och

hälsoskyddsnämnden i kommunen. Enligt uppgift i den till grund

för 1988 års trafikpolitiska beslut liggande propositionen

kräver inrikes och internordisk flygtrafik banor på mellan

1200 och 1800 meter och internationell trafik i övrigt med

jetflygplan normalt banor om minst 1800 meter. Det kan nämnas

att LFVs avsikt är att även de av LFVs flygplatser som inte

tidigare har prövats enligt miljöskyddslagstiftningen skall

prövas enligt denna.

Genom att prövningen av ansökningar om tillstånd att anlägga,

bygga ut eller bygga om flygplatser innefattar prövning av

projekten från både trafikpolitisk synpunkt och

miljöskyddssynpunkt torde de önskemål som ligger bakom här

aktuella motionsyrkanden kunna bli tillgodosedda. Yrkandena bör

därför inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks

följaktligen.

5.2 Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda

I motion T249 (v) begärs i del av yrkande 16 att inga

ytterligare miljardinvesteringar skall medges på Arlanda som

syftar till att främja en fortsatt expansion av den inrikes och

utrikes flygtrafiken, och i motion T701 (mp) begärs i del av

yrkande 4 att investering i en tredje landningsbana på Arlanda

inte skall ske. Båda motionsförslagen motiveras med miljöskäl.

I motionerna T211 (m) i del av yrkande 19, T265 (m) i del

av yrkandet samt i T707 (m) yrkande 8 begärs som angeläget

önskemål att en tredje landningsbana anläggs.

En tredje landningsbana på Arlanda beräknas i dagens

penningvärde kosta ca 2500 milj.kr. Utskottet ansåg vid

behandlingen i betänkande 1989/90:TU25 (s. 36) av likartade

motionsyrkanden att en tredje landningsbana på Arlanda är

angelägen för att tillgodose flygsäkerheten och miljökraven samt

för att möta ett ökat behov av kapacitet som följd av en önskad

avreglering av den inrikes flygmarknaden. Utskottet är av samma

mening nu. Motionsförslagen om att utskottet skall besluta att

en tredje landningsbana inte skall komma till stånd avstyrks

sålunda.

LFV ingav i maj 1990 till koncessionsnämnden för miljöskydd

ansökan om tillstånd för byggande av en tredje landningsbana.

Vidare beslöt regeringen i september 1990 att tillåtligheten av

en ny landningsbana enligt lagen (1987:12) om hushållning med

naturresurser m.m. skall prövas. Beslut i de båda ärendena

väntas under första halvåret 1991. En ny landningsbana beräknas

tidigast kunna tas i bruk under år 1995. Utskottet anser att

denna tidsplan bör kunna godtas. Förslagen i m-motionerna bör

därför kunna lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

5.3 Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen

Stockholm-Bromma flygplats som från början anlades av

Stockholms kommun togs i bruk för reguljär flygtrafik år 1936.

År 1947 övergick huvudmannaskapet för flygplatsen till

staten enligt avtal mellan staten och staden. Avtalet, som

godkändes av riksdagen (prop. 1946:378, bet. SU 306, rskr. 569),

innebar i huvudsak att staden till staten för en tid av 50 år,

räknad från den l januari 1947 till den 31 december 1996,

upplåter nyttjanderätten till Bromma flygplats att användas

såsom av staten förvaltad flygplats för allmänt bruk.

Bromma flygplats används numera huvudsakligen för affärs-

och privatflyg. Begränsad säsongmässig linjefart förekommer på

flygplatsen.

Utskottet har senast i betänkande 1989/90:TU25 (s.38)

uttalat att två flygplatser behövs i Stockholmsregionen.

I motionerna T248 (m) yrkande 4 motsätter sig motionärerna en

nedläggning av Bromma flygplats utan att det finns ett fullgott

alternativ till en city/affärsflygplats. I motionerna T252 (m)

yrkande 2, T265 (m) i del av yrkandet och T707 (m) yrkande 14

begärs att Bromma flygplats skall vara kvar.

I motion T245 (fp) yrkande 4 begärs -- med utgångspunkt i

att Bromma flygplats kommer att läggas ned -- att regeringen och

LFV skall göra klart att det behövs ytterligare kapacitet för

flygtrafiken på Stockholmsregionen och att denna kapacitet bör

lokaliseras till den södra delen av regionen.

I betänkande 1988/89:TU18 (s. 27) redogjorde utskottet för ett

kommunalt projekt som syftade till att en utbyggnad av

militärflygplatsen i Tullinge skulle ersätta Bromma men som på

grund av lokalt motstånd hade måst överges. Utskottet nämnde

också att inom Stockholms stad hade påbörjats en utredning om

olika alternativ för utnyttjande av marken på Bromma flygplats,

när avtalet med staten går ut år 1996. Denna utredning

redovisades i januari 1990 i en rapport kallad En utredning om

Brommafältets framtid. I rapporten föreslogs att

flygverksamheten på Bromma skulle läggas ned senast vid utgången

av år 1996 och att en ny stadsdel med ca 8000 bostäder samt

arbetsplatser och service skulle byggas på flygfältet. Vidare

föreslogs vissa åtgärder för omlokalisering av flygverksamheten

m.m. Rapporten jämte remissyttranden över den och utlåtande av

Stockholms kommunstyrelse behandlades av Stockholms

kommunfullmäktige den 29 oktober 1990.

Kommunfullmäktiges majoritet beslöt (1) att flygverksamheten

på Bromma flygplats skall upphöra och att området huvudsakligen

skall användas som bostadsområde, (2) att förhandlingar skall

upptas mellan Stockholms stad och staten om nedläggning senast

den 31 december 1996, (3) att uppdra åt kommunstyrelsens

planeringsberedning att ta initiativ till ett samarbete mellan

staden, LFV, flygklubbar och andra verksamhetsintressenter på

Bromma m.fl. för omlokalisering och evakuering av

flygverksamheten och därtill anslutna verksamheter samt (4) att

uppdra åt planeringsberedningen att upprätta ett

handlingsprogram för planering och genomförande av bebyggelse på

Brommafältet, varvid särskilt kompletteringen av infrastrukturen

skall belysas.

LFV har i skrivelse till regeringen i juni 1990 hävdat att

det är ett riksintresse för den civila luftfarten att det finns

två trafikflygplatser i Stockholmsregionen.

Förutskickade fortsatta kontakter mellan företrädare för

staden och staten i flygplatsfrågan har ännu inte formaliserats.

I avvaktan på resultat av sådana kontakter bör motionsförslagen

inte föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks

således.

Utskottet vill emellertid återigen framhålla att två

flygplatser behövs i Stockholmsregionen.

5.4 Ny flygplats i Östergötland

I Östergötlands län finns två trafikflygplatser -- den

statliga Norrköpings flygplats som har en landningsbana på

2200 meter och den enskilda Linköping-Saab flygplats som har

en landningsbana på drygt 2100 meter.

Sedan Linköpings och Norrköpings kommuner begärt att

länsstyrelsen i Östergötlands län skulle ta initiativ till att

utreda frågan om länets framtida flygplats tillsattes år 1989 en

kommitté med representanter för länsstyrelsen, LFV,

Östergötlands läns landsting, Linköpings, Norrköpings och

Söderköpings kommuner, Östergötlands kommunförbund och

Östsvenska handelskammaren för att utreda behovet,

lokaliseringen och finansieringen av en ny flygplats. I november

1990 framlade kommittén sin huvudrapport. I denna föreslås att

en regionflygplats för länet, "Gothia Airport", skall anläggas

nära Norsholm mellan Norrköping och Linköping. Till denna

flygplats, som föreslås tas i bruk år 2000, skall linjefart

överflyttas från Norrköpings och Linköping-Saab flygplatser.

I motion T704 (mp) begärs att riksdagen skall uttala att

länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV omedelbart bör upphöra

med planeringen av en ny flygplats i Östergötland. Yrkandet

motiveras med miljöskäl.

I motion T226 (s) begärs i här aktuell del att riksdagen

skall uttala att det behövs en regionflygplats mellan de båda

städerna.

Att länsstyrelsen i Östergötlands län och LFV har deltagit i

utarbetandet av förslag om "Gothia Airport" innebär inte att

trafikpolitisk och miljöpolitisk prövning av projektet

föregrips. Sådan prövning skall som utskottet har redovisat i

det föregående göras enligt luftfarts- och

miljöskyddslagstiftningen.

Utskottet anser det naturligt att länsstyrelsen och LFV

deltar i planeringen av ett för en region så betydelsefullt

projekt som en ny regionflygplats innebär. Riksdagen bör därför

inte uttala sig mot länsstyrelsens och LFVs deltagande i

planeringen av "Gothia Airport". Förslaget i motion T704 (mp)

avstyrks därmed.

Kommittén har angett en rad omständigheter som talar för en ny

regionflygplats i Östergötland jämfört med bibehållande av

linjefart på de två befintliga flygplatserna i länet. Frågan om

en ny regionflygplats i Östergötland är emellertid -- som

utskottet framhållit tidigare vid behandlingen av ett

motionsyrkande som var likartat med yrkandet i motion T226 (s)

-- i första hand en fråga för lokala intressen. Någon anledning

för riksdagen att ta ett initiativ i frågan finns därför inte,

varför yrkandet i motion T226 (s) i här aktuell del avstyrks.

5.5 Ny flygplats för Värmland

I motion T236 (mp) yrkande 3 begärs att flygverksamheten på

Karlstads flygplats skall avvecklas. Motionärerna framhåller att

flygplatsen har dömts ut av koncessionsnämnden för miljöskydd.

I motion T204 (c, m, fp) begärs i yrkande 5 att staten skall

ta ett förstahandsansvar för nödvändiga investeringar i en ny

flygplats som ersättning för Karlstads flygplats.

I LFVs förra treårsplan anfördes att LFV, Karlstads kommun och

Värmlands läns landsting var överens om att bilda ett

flygplatsbolag för att i samverkan planera, projektera, anlägga

och driva en ny trafikflygplats i Mellerudstorp i Karlstads

kommun. I nu aktuell treårsplan anför LFV bl.a. att LFV,

kommunen och landstinget i ett samarbetsavtal har reglerat det

fortsatta arbetets uppläggning och att under år 1991

finansieringsfrågorna bör lösas i princip.

Fråga om anläggande av flygplatsen prövas för närvarande av

koncessionsnämnden för miljöskydd. Flygplatsen beräknas komma

att tas i bruk under år 1995.

Yrkandet i motion T236 (mp) kommer således att tillgodoses,

varför det inte bör föranleda något initiativ av riksdagen.

Utskottet avstyrker därmed detsamma.

Utskottet är inte berett att genom något uttalande föregripa

överväganden mellan LFV, kommunen och landstinget om

finansieringen av en ny flygplats för Värmland. Även yrkandet

härom avstyrks således.

5.6 Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m.

5.6.1 Motionsförslag

Trollhättan--Vänersborgs flygplats (Malöga) drivs sedan år

1983 av Fyrstads Flygplats AB, som ägs av Trollhättans,

Uddevalla, Vänersborgs och Lysekils kommuner, "Fyrstad".

Linjefarten på flygplatsen har ökat kraftigt under senare år,

men flygplatsen har inte kapacitet att ta emot trafik med större

flygplan än SAAB 340 och motsvarande flygplanstyper.

Flygplatsbolaget önskar därför att en ny flygplats för

"Fyrstad", som har större kapacitet, skall anläggas i Skogaryd,

Vänersborgs kommun.

I motion T247 (fp) i del av yrkande 1 och i motion T706 (fp)

yrkande 1 begärs att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna betydelsen av ett kapacitetsstarkt

flygsystem för "Fyrstadsregionen". I motion T706 (fp, m) begärs

vidare att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till

känna vad i motionen har anförts dels om den stora betydelse

från miljösynpunkt som ett ersättande av den nuvarande

flygplatsen med en ny har (yrkande 2), dels om att staten bör

lägga fram förslag med hänsyn till flygplatsutredningens förslag

beträffande statens engagemang i flygplatsägandet och

möjligheterna till nya och alternativa finansieringsformer

(yrkande 3).

Västerås-Hässlö flygplats är förlagd till en tidigare

militär flygplats. Västerås kommun driver numera flygplatsen.

I motion T265 (m) begärs i här aktuell del att Västerås

flygplats skall byggas ut.

Storumans kommun har medgivits att använda det militära

flygfältet i Gunnarn för civil luftfart.

I motion T239 (fp) yrkande ll begärs att staten skall

engagera sig i driften av flygplatsen.

5.6.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att anläggande eller utbyggande av

flygplatser för här aktuella orter eller områden i första hand

är kommunala angelägenheter. Flygplatsutredningen har inte

heller föreslagit att staten skall ta på sig ett vidgat ansvar

för kommunala flygplatser med undantag för att staten har

förutsatts kunna ingå som delägare i de av kommunerna på

majoritetsbasis ägda driftbolagen på kommunala

flygplatser/flygstationer.

Mot denna bakgrund bör de här aktuella motionsförslagen inte

föranleda något initiativ av riksdagen. De avstyrks

följaktligen.

5.7 Stöd för anläggande av en svensk-finsk flygplats vid

Övertorneå

Övertorneå kommun och dess finska grannkommun Ylitornio

planerar att anlägga en gemensam flygplats i Aavasaksa på den

finska sidan av Torne älv, ca 4 kilometer från Övertorneå

samhälle. Kostnaden för flygplatsen beräknas till ca 44,5

milj.kr. Anläggningsarbetena avses påbörjas under våren 1991.

I motion T228 (s) anförs att diskussioner pågår om anläggande

av en svensk-finsk flygplats vid Övertorneå. Motionärerna begär

i här aktuell del av motionen att regeringen skall ta initiativ

för att påskynda projektet.

Övertorneå kommun har i framställning i oktober 1990 till

kommunikationsdepartementet anhållit om ekonomiskt stöd med 23

milj.kr. till flygplatsprojektet. Ylitornio kommun har gjort en

motsvarande framställning till det finländska

kommunikationsministeriet.

Flygplatsprojektet har sålunda redan aktualiserats inom

regeringskansliet, varför riksdagen kan lämna motionsyrkandet

utan vidare åtgärd. Det avstyrks därmed.

6 Finansiering av LFVs investeringar

För treårsperioden 1990/91--1992/93 gäller att LFV får

finansiera investeringar med avskrivningar och avsättningar,

bidrag från intressenter i anläggningar samt upplåning i

riksgäldskontoret intill ett belopp av 900 milj.kr.

LFV föreslår i treårsplanen för perioden 1991--1993, som

nämnts ovan, att verket skall ges befogenhet att besluta om

samtliga investeringar och hur de skall finansieras inom ramen

för en av statsmakterna godkänd inriktning av

investeringsverksamheten och med beaktande av uppställda

servicemål och ekonomiska mål.

Departementschefen biträder inte LFVs förslag. Med

utgångspunkt i en planeringsram för investeringar för åren

1991--1992 på 1200 milj.kr. som han tills vidare föreslår för

perioden beräknar han ett upplåningsbehov i riksgäldskontoret på

ca 250 milj.kr. för LFV och föreslår att LFV från samma konto i

riksgäldskontoret skall få disponera 40 milj.kr. för kortfristig

upplåning av likviditetsskäl.

I motion T707 (m) framförs tre yrkanden med förslag om sättet

för finansiering av LFVs investeringar.

I avvaktan på att den affärsdrivande funktionen i LFV -- i

enlighet med ett förslag av motionärerna -- ombildas till

aktiebolag och därefter kan finansiera sina investeringar på

samma sätt som sådana bolag bör enligt motionärerna ett

finansieringsbolag för LFV tillskapas (yrkande 3).

Motionärerna begär vidare att riksdagen skall uttala att en

ombildning av den rörelsedrivande verksamheten till aktiebolag

löser de finansieringsproblem som LFV för närvarande har

(yrkande 10).

Slutligen begär motionärerna att riksdagen skall uttala att

LFVs affärsdrivande verksamhet vid flygplatser bör ske på samma

villkor som gäller för affärsföretag och att kommersiella

satsningar skall finansieras på den öppna lånemarknaden (yrkande

12).

Utskottet har senast i betänkandet 1989/90:TU25 (s.40--41)

avstyrkt likartade motionsförslag. Utskottet har framhållit att

LFVs finansiella rörelsefrihet har ökats genom att verket får

fondera överskottsmedel och har möjlighet till upplåning genom

riksgäldskontoret, leasing och finansiering genom avtal med

kommunala och enskilda intressenter. Något särskilt

finansieringsbolag har mot denna bakgrund inte synts vara

erforderligt. Vidare har utskottet framhållit att upplåning

genom riksgäldskontoret torde kunna ske till lägre kostnad dels

genom att riksgäldskontorets speciella kompetens att låna upp

medel utnyttjas, dels genom att de "stordriftsfördelar" uppnås

som riksgäldskontorets medverkan torde innebära.

Riksdagen godkände i början av innevarande riksmöte riktlinjer

för riksgäldskontorets uppgifter inom statsskuldspolitiken och

den statliga finansförvaltningen (prop. 1990/91:29, bet. FiU4,

rskr. 38). Enligt dessa riktlinjer skall affärsverken ges

möjlighet att låna både via riksgäldskontoret och genom andra

långivare.

I proposition 1990/91:29 (s. 21) anförs bl.a. att

riksgäldskontoret även fortsättningsvis i kraft av kontorets

låga upplåningskostnader bör vara en central källa för

affärsverkens upplåning. Dessa bör dock inte enligt

propositionen vara exklusivt hänvisade till riksgäldskontoret

för sin upplåning. Relationerna mellan riksgäldskontoret och

affärsverken bör i stället bygga på frivillighet och ekonomiska

incitament, anförs det. Affärsverken bör således, anförs det

vidare, äga rätt att -- inom de ramar för den totala upplåningen

som anges av riksdagen och regeringen -- välja annan

upplåningsform än lån i riksgäldskontoret. Riktlinjerna för

affärsverkens lånefinansiering och placering av

överskottslikviditet skall enligt propositionen (s. 27)

förverkligas genom att riksdagen och regeringen beslutar om

regler för varje affärsverkskoncern för sig.

Vad sålunda har anförts i proposition 1990/91:29 bör kunna

tillgodose syftet med motionsyrkandena. Dessa bör således inte

föranleda något uttalande av riksdagen och kan således lämnas

utan någon riksdagens vidare åtgärd.

7 Vissa anslagsfrågor m.m.

7.1 Ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid Sturup

Enligt lagen (1984:283) med vissa bestämmelser för

Scandinavian Airlines Systems (SAS) flygpassagerarterminal i

Malmö -- som SAS har inrättat för passagerare och gods, som

befordras direkt till eller från ett luftfartyg i internationell

trafik vid Köpenhamns lufthamn (Kastrup) -- får tull- och

passkontroll m.m. ske vid terminalen (prop. 1983/84:173, bet. TU

31, rskr. 335). Med stöd av bemyndigande i lagen har regeringen

i förordningen (1984:308) om ersättning för tull- och

passkontroll vid terminalen bl.a. föreskrivit att avgiften för

kontrollen skall vara 300000 kr. per kalendermånad och att

avgiften skall tas ut genom räkning från LFV.

För innevarande budgetår har regeringen bestämt att av

avgiften för helt år, 3600000 kr., LFV skall få behålla

675000 kr. medan återstoden, 2925000 kr., skall av LFV

inlevereras till staten. Under hand har inhämtats att LFVs andel

av avgiften utgör en kompensation för intäkter som verket annars

skulle ha haft från en motsvarande passagerartrafik mellan

Sturups flygplats och Kastrup.

Enligt departementschefen bör LFV med hänsyn till dagens

konkurrensbild inte i fortsättningen behålla någon del av

avgiften. Under hand har framhållits att ersättningen till LFV

inte anses förenlig med LFVs roll som kommersiellt företag.

Riksdagen föreslås godkänna vad som anförts i

budgetpropositionen om ersättningen.

Utskottet tillstyrker att så sker.

7.2 Medelsanvisning till bidrag till kommunala flygplatser,

m.m.

7.2.1 Medelsanvisning

Departementschefen anför att fråga om regional administration

av anslaget till bidrag till de kommunala flygplatserna bereds

inom regeringskansliet och att han avser att återkomma till

riksdagen i denna fråga i budgetpropositionen för budgetåret

1992/93.

För nästa budgetår föreslår regeringen en medelsanvisning

under anslaget på 14560 000 kr. Av detta belopp föreslås

4000000 kr. skola användas för investeringar i flygplatser

och återstoden för drift av flygplatser.

I motion T701 (mp) -- i vilken motionärerna av miljöskäl

förordar en begränsning av luftfarten -- föreslås i yrkande 7

begränsning av medelsanvisningen till 8560000 kr. för nästa

budgetår och att bidrag endast skall ges för flygplatser i orter

som saknar möjlighet att få en utvecklad järnvägstrafik.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionsförslaget.

7.2.2 Bidrag till Hultsfreds flygplats

I motionerna T218 (c) yrkande 2, T702 (s), T705 (m) och T711

(c) yrkande 1 begärs att bidrag skall utgå till Hultsfreds

flygplats.

Anslaget Bidrag till kommunala flygplatser m.m. har inrättats

för att användas för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för

kommunala flygplatser i skogslänen.

Då Hultsfred inte ligger i ett område som i

regionalpolitiskt sammanhang definieras som skogslän och

utskottet inte är berett förorda en utvidgning av bidragsområdet

avstyrker utskottet motionsförslagen.

7.2.3 Bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen

År 1985 startades luftfart i regelbunden trafik mellan Sveg

och Arlanda. I Jokkmokk samt i Övertorneå och Pajala i

Tornedalen önskar kommunerna m.fl. lokala intressenter att civil

luftfart skall komma i gång.

I Jokkmokk finns ett militärt flygfält några mil söder om

samhället. Ett helikopterflygföretag har överenskommit med

Pajala kommun om att utveckla Pajalas flygförbindelser. På

längre sikt planerar kommunen att anlägga ett flygfält.

I motionerna T237 (s) yrkande 3 och T709 (c) yrkande l begärs

bidrag till flygverksamhet i Sveg.

I motion T703 (m) begärs att LFV skall undersöka möjligheter

och villkor för flygtrafik på Jokkmokk och Tornedalen.

Motionären synes önska någon form av regionalpolitiskt stöd för

att få i gång flygverksamhet i nämnda orter.

Från anslaget Bidrag till kommunala flygplatser m.m. har

bidrag under budgetåren 1987/88--1989/90 lämnats till att täcka

del av underskott för flyg till och från Sveg. Utskottet är inte

berett att föreslå att denna form av stöd till flygverksamhet i

Sveg återigen skall lämnas från anslaget; inte heller att stöd

från anslaget skall lämnas till eventuellt underskott för flyg

till och från Jokkmokk och Tornedalen. Anslaget är som nämnts

avsett för stöd till investeringar i och drift av flygplatser. I

detta avseende äger emellertid Sveg, Jokkmokk och kommunerna i

Tornedalen konkurrera om bidrag från anslaget.

Medlen under anslaget disponeras av LFV men beslut om bidrag

fattas av regeringen. Regeringen uppdrar varje år åt LFV att

underrätta huvudmännen för berörda flygplatser om anslaget för

att huvudmännen skall få tillfälle att ansöka om bidrag. LFV

lämnar sedan regeringen förslag om fördelningen av bidrag.

Utskottet anser sig inte böra föregripa prövning i denna ordning

genom att uttala att bidrag bör utgå till flygplatser i Sveg,

Jokkmokk och Tornedalen.

Här bör nämnas att länsstyrelserna i Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län har upprättat och till

industridepartementet i februari i år överlämnat ett förslag

till program för särskilda infrastrukturåtgärder inom stödområde

1 avseende nio programområden. Inom programområdet

Kommunikationer föreslås bl.a. att förutsättningarna för nya och

okonventionella transportlösningar med hjälp av flyg bör utredas

och prövas. De kan enligt programförslaget avse användningen av

helikopterflyg som komplement till linjetrafik och utvecklingen

av s.k. lättcharter (grupper med upp till 50 personer).

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet

motionsförslagen.

7.3 Medelsanvisning till civil trafikflygarutbildning

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att till civil

trafikflygarutbildning för nästa budgetår anvisas 25,4 milj.kr.

7.4 Förslag om ersättning för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Gotland

Sedan budgetåret 1973/74 har ersättning för särskilda rabatter

vid flygtrafik på Gotland utgått. Till och med budgetåret

1986/87 utgick ersättning till Linjeflyg AB men har därefter

utgått även till annat flygföretag. Ersättningen har utgått från

ett särskilt anslag under sjätte huvudtiteln, som fr.o.m.

budgetåret 1987/88 varit benämnt Ersättning för särskilda

rabatter vid flygtrafik på Gotland. Under anslaget har under de

senaste budgetåren anvisats 14,5 milj.kr.

Av anslaget för budgetåret 1989/90 -- på 14,5 milj.kr. --

utbetalades till Linjeflyg för rabatter i flygtrafiken mellan

Arlanda och Visby 10004000 kr. avseende ca 345000

passagerare (motsvarande ca 29 kr. per passagerare) och till

AVIA Flygbolaget AB för rabatter i flygtrafiken mellan Kalmar

och Visby och mellan Norrköping och Visby 4496000 kr.

avseende ca 40000 passagerare (motsvarande ca 112 kr. per

passagerare).

Priserna -- med bortseende från minimipriser vid vissa turer

-- är för närvarande för flygresor mellan Arlanda och Visby 975

kr. för enkelbiljett och 1625 kr. för tur- och returbiljett

samt för flygresor mellan Kalmar eller Norrköping och Visby

1075 kr. resp. 1783 kr.

Departementschefen föreslår att anslag för här aktuellt

ändamål inte längre skall tas upp i statsbudgeten. Han motiverar

förslaget med att det utgör ett led i en åtstramning av statens

utgifter och att de lågprisavgångar som har utvecklats inom

inrikesflyget har lett till att rabatten successivt har minskat

i betydelse. Departementchefen pekar på att länsstyrelsen med

medel från anslaget för regionala utvecklingsinsatser under

tolfte huvudtiteln har möjlighet att stödja utvecklingsprojekt

även inom transportområdet.

Riksdagen bereds genom propositionen tillfälle att ta del av

vad departementschefen har anfört om regionalpolitiskt stöd till

flygtrafik på Gotland.

I sex motioner framförs yrkanden som sammanfattningsvis syftar

till att anslaget även skall föras upp på statsbudgeten för

nästa budgetår och med oförändrat belopp. Motionerna är T215 (c)

yrkande 9, T260 (s) yrkande 1, T262 (mp) i del av yrkande 5,

T640 (v) i del av yrkande 2, T645 (c) yrkande 3 samt T711 (c)

yrkande 2.

Utskottet är inte berett att stödja motionsförslagen. Liksom

departementschefen pekar utskottet på den möjlighet som finns

till stöd från anslaget för regionala utvecklingsinsatser.

Utskottet har sålunda inte något att erinra mot vad

departementschefen har anfört.

8 Hemställan

Utskottet hemställer

Luftfartsverkets (LFVs) organisation, verksamhet och ekonomi

m.m.

1. beträffande inrättande av luftfartsinspektionen som en

särskild myndighet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T707 yrkande

5 och 1990/91:T708 yrkande 16 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 1 (s)

2. beträffande LFVs myndighetsuppgifter av trafikal

karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar

att riksdagen lämnar motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i

denna del, 1990/91:T707 yrkande 1 och 1990/91:T708 yrkande 16 i

denna del utan vidare åtgärd,

res. 2 (m, fp, c)

3. beträffande inriktning mot minskning av luftfarten

att riksdagen avslår motion 1990/91:T701 yrkande 11,

res. 3 (v, mp)

4. beträffande inriktning mot avvikelser från

färdtillstånd

att riksdagen avslår motion 1990/91:T708 yrkandena 17 och 18,

5. beträffande inriktningen av LFVs verksamhet

1991--1993

att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100 bilaga 8

har förordats om inriktningen av luftfartsverkets verksamhet

under perioden 1991--1993, i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt ovan,

6. beträffande styrning av flygtrafiken genom

differentiering av luftfartsavgifterna

att riksdagen lämnar motion 1990/91:T707 yrkande 9 utan vidare

åtgärd,

7. beträffande luftfartsavgifter för trafik på Gotland

att riksdagen avslår motion 1990/91:T262 yrkande 3,

8. beträffande avgifter för luftvärdighetskontroll av

privatflygplan

att riksdagen avslår motion 1990/91:T707 yrkande 13,

9. beträffande mål för LFVs verksamhet

att riksdagen

a) godkänner i propositionen förordat prismål för

luftfartsverkets verksamhet för perioden 1991--1993, i den mån

det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

b) godkänner i propositionen förordade resultat- och

servicemål för nämnda verksamhet,

10. beträffande LFVs investeringar

att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om

luftfartsverkets investeringar under perioden 1991--1993 samt

bemyndigar regeringen att besluta om avvikelser därifrån,

11. beträffande uttalande mot utbyggnad av flygplatser

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T225 yrkande 2,

1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T240 yrkande 4,

såvitt avser Mora flygplats, 1990/91:T249 yrkande 16, såvitt

avser Landvetters flygplats, och yrkande 17 samt 1990/91:T701

yrkande 4, såvitt avser regionala flygplatsutbyggnader,

res. 4 (v, mp)

12. beträffande anläggande av en tredje landningsbana på

Arlanda

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T249 yrkande 16 i

denna del och 1990/91:T701 yrkande 4 i denna del samt lämnar

motionerna 1990/91:T211 yrkande 19 i denna del, 1990/91:T265 i

denna del och 1990/91:T707 yrkande 8 utan vidare åtgärd,

res. 5 (v, mp)

13. beträffande frågan om två flygplatser i

Stockholmsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T245 yrkande 4,

1990/91:T248 yrkande 4, 1990/91:T252 yrkande 2, 1990/91:T265 i

denna del och 1990/91:T707 yrkande 14,

res. 6 (v, mp, motiveringen)

res. 7 (m, fp)

14. beträffande ny flygplats i Östergötland

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T226 i denna del och

1990/91:T704,

res. 8 (v, mp)

15. beträffande flygplats för Värmland

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T204 yrkande 5 och

1990/91:T236 yrkande 3,

16. beträffande anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T239 yrkande 11,

1990/91:T247 yrkande 1, såvitt avser flygplats för "Fyrstad",

1990/91:T265, såvitt avser utbyggnad av Västerås flygplats, och

1990/91:T706,

17. beträffande anläggande av en svensk-finsk flygplats

vid Övertorneå

att riksdagen avslår motion 1990/91:T228 i denna del,

18. beträffande finansiering genom ett finansieringsbolag

och på den öppna lånemarknaden

att riksdagen lämnar motion 1990/91:T707 yrkandena 3, 10 och

12 utan vidare åtgärd,

res. 9 (m, fp)

Vissa anslagsfrågor m.m.

19. beträffande viss ersättning för tull- och

passkontrollsystemet vid Sturups flygplats

att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts om

ersättning till luftfartsverket för tull- och

passkontrollsystemet vid Sturup,

20. beträffande medel till bidrag till kommunala

flygplatser m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:T701 yrkande 7 till Bidrag till

kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 14 560 000 kr.,

res. 10 (v, mp)

21. beträffande bidrag till Hultsfreds flygplats

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T218 yrkande 2,

1990/91:T702, 1990/91:T705 och 1990/91:T711 yrkande 1,

22. beträffande bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och

Tornedalen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T237 yrkande 3,

1990/91:T709 yrkande 1 och 1990/91:T703,

23. beträffande medel till civil trafikflygarutbildning

att riksdagen till Civil trafikflygarutbildning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 25 400 000

kr.,

24. beträffande ersättning för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Gotland

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T215 yrkande 9,

1990/91:T260 yrkande 1, 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del,

1990/91:T640 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T645 (c) yrkande 3

samt 1990/91:T711 (c) yrkande 2 lämnar vad som har anförts i

propositionen om regionalpolitiskt stöd till flygtrafik på

Gotland utan erinran.

res. 11 (c, v)

Stockholm den 12 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Kenth

Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s),

Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s),

Sten-Ove Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo

Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson

(mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s) och Tom Heyman (m).

Reservationer

1. Inrättande av luftfartsinspektionen som en särskild

myndighet (mom.1)

Birger Rosqvist, Olle Östrand, Sven-Gösta Signell, Margit

Sandéhn, Rune Johansson, Sten-Ove Sundström, Jarl Lander och

Yngve Wernersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "till känna" bort

ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att nu begära att

luftfartsinspektionen skall avskiljas från LFV vilket föreslås i

motionerna T707 (m) yrkande 5 och kan sägas vara en del av vad

som föreslås i motion T708 (s) yrkande 16. Frågan kan dock

övervägas i samband med den pågående översynen av affärsverken

inom kommunikationsdepartementets område.

Vid överväganden i frågan måste emellertid beaktas följande.

1. Det är ett normalförhållande i världen att en

luftfartsmyndighet täcker hela luftfartsområdet. Beträffande

våra nordiska grannländer kan nämnas att Finland helt nyligen

har utrett sin organisation och infört just den svenska modellen

med en flygsäkerhetsavdelning som självständig del av ett i

övrigt affärsdrivande verk.

2. Sveriges internationella åtaganden gentemot den

internationella civila luftfartsorganisationen (International

Civil Aviation Organization, ICAO) fordrar samordnade insatser

och ställningstaganden som täcker alla aspekter på luftfart.

ICAO behandlar ofta i ett sammanhang teknik, miljöfrågor,

flygtrafikledning, flygoperationer utan att särskilja de

flygsäkerhetsmässiga delarna. En delning mellan LFV och

luftfartsinspektionen skulle försvåra och fördyra det

internationella arbetet för svenskt vidkommande.

3. Den administrativa och ekonomiska kopplingen av

luftfartsinspektionen till LFV är effektiv ur resurssynpunkt

genom att det egna administrativa maskineriet kan hållas litet

och genom att inspektionen har tillgång till resurserna hos ett

starkt affärsverk, vilket är särskilt viktigt i rörliga skeden

när stora krav ställs på myndighetsfunktionen.

4. Ett åtskiljande av verket och luftfartsinspektionen

skulle leda till behov av dubblerade resurser inom ett flertal

specialistområden. Exempelvis gäller detta navigationshjälpmedel

och visuella hjälpmedel.

5. Luftfartsinspektionens självständiga ställning definieras

klart genom att chefen för inspektionen är tillsatt direkt av

regeringen och är beslutande i flygsäkerhetsfrågor oberoende av

verkets ledning. Han är självständigt ansvarig för utgivning av

de säkerhetsbestämmelser som gäller för civil luftfart,

inkluderande flygtrafikledningstjänst samt anläggning och drift

av flygplatser, dvs. de verksamheter som LFV bedriver. Kraven

ställs på grundval av luftfartslagen och luftfartsförordningen

och styrs inte på något sätt av affärsverkets ledning.

6. Den ändring av ledningsfunktionerna inom LFV som nyligen

har genomförts innebär en klar markering av

myndighetsfunktionernas särställning. Dessa är inte längre

representerade i verkets ledningsgrupp, dvs. inte involverade i

verkets kommersiella verksamhet.

7. I samband med tidigare genomförda omorganisationer har

också luftfartsinspektionens ställning diskuterats internt inom

inspektionen. Resultatet härav har varit att man i allt

väsentligt har sett klara fördelar med nuvarande arrangemang.

Den kontakt som härigenom upprätthållits med flygtrafiktjänsten

och flygplatserna har upplevts som positiv för

tillsynsverksamheten och har inte medfört några svårigheter att

hävda inspektionens ståndpunkter. Den positiva inverkan som

verkets "luftfartsmiljö" innebär i kompetens- och

inspirationshänseende för inspektionens personal får inte

underskattas.

8. Luftfartsinspektionens åtgärder kan givetvis tänkas

påverkas negativt av inspektionens ställning. Inget konkret

exempel härpå har dock framlagts. I statens haverikommissions

haveri- och tillbudsutredningar har inte heller något dylikt

framkommit.

9. Det europeiska samarbetet på flygsäkerhetsområdet är inne

i en intensiv period. Samarbetsorganisationen JAA (Joint

Aviation Authority) består nu av alla EG- och EFTA-länders

luftfartsverk med resp. verks flygsäkerhetsmyndighet som aktiv

del.

Arbete med framtagning av gemensamma

flygsäkerhetsbestämmelser pågår i stor skala med Sverige som

aktiv deltagare. Sverige är representerat med en av de fem

ledamöterna i styrkommittén för JAA. Framtagna gemensamma

bestämmelser beräknas med all sannolikhet komma att antas som

EG-föreskrifter. Man är alltså på svensk sida i en position där

Sverige som EFTA-land har betydande möjligheter att påverka

utvecklingen på flygsäkerhetsområdet i hela EG-EFTA. Sveriges

ställning skulle starkt försvagas om man från svensk sida inte

framträder som ett samlat verk.

Härjämte måste beaktas att ett inrättande av

luftfartsinspektionen som en särskild myndighet ökar kostnaderna

jämfört med att inspektionen utgör del av ett verk.

Nämnda motionsförslag avstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande inrättande av luftfartsinspektionen som en

särskild myndighet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T707 yrkande 5 och

1990/91:T708 yrkande 16 i denna del,

2. LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt

rörelsedrivande och kommersiella delar (mom.2)

Kenth Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m),

Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c)

och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Regeringen förordar" och slutar med "av riksdagen"

bort ha följande lydelse:

Regeringen bör uppdra åt översynen av affärsverken inom

kommunikationsdepartementets område att -- såsom begärs i de

återstående av de här aktuella motionsförslagen -- överväga

frågan om organisation av LFVs myndighetsuppgifter av trafikal

karaktär med syfte att för dessa uppgifter skall inrättas en

särskild myndighet och frågan om organisationen av LFVs

rörelsedrivande och kommersiella delar med syfte att dessa skall

bolagiseras.

Vad utskottet sålunda har anfört om LFVs myndighetsuppgifter

av trafikal karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande LFVs myndighetsuppgifter av trafikal

karaktär samt rörelsedrivande och kommersiella delar

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T211 yrkande

19 i denna del, 1990/91:T707 yrkande 1 och 1990/91:T708 yrkande

16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Inriktning mot minskning av luftfarten (mom.3)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "I betänkande" och slutar med "av infrastrukturen"

bort ha följande lydelse:

Det angelägna i att av energi- och miljöhänsyn minska

flygtrafiken till förmån för energisnålare och miljövänligare

trafikgrenar kräver att LFVs verksamhet under den här aktuella

tidsperioden inriktas på att -- i överensstämmelse med

motionärernas mening -- inrikes flygtrafik skall förekomma

endast på de verkligt långa sträckorna, särskilt i glesbefolkade

delar av vårt land. LFVs nuvarande inriktning att främja

flygtrafik strider mot miljömålet, och därför måste inriktningen

ändras till förmån för miljön.

Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning mot minskning

av luftfarten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande inriktning mot minskning av luftfarten

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T701 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Uttalande mot utbyggnad av flygplatser (mom.11)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "I 1988 års" och på s. 24 slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Det framstår som alltmer angeläget att flyget av miljö- och

energihänsyn inte skall tillåtas expandera utan det bör i

stället minskas. I de här aktuella motionsförslagen framförs en

rad bra förslag om hur man på olika sätt bör agera för att

begränsa flygtrafiken. Utskottet vill förorda förslagen och

föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförs i motionsförslagen.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande uttalande mot utbyggnad av flygplatser

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T225 yrkande

2, 1990/91:T231 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T240 yrkande 4,

såvitt avser Mora flygplats, 1990/91:T249 yrkande 16, såvitt

avser Landvetters flygplats, och yrkande 17 samt 1990/91:T701

yrkande 4, såvitt avser regionala flygplatsutbyggnader, som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (mom.12)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "En tredje" och slutar med "av riksdagen" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motionerna av v- och mp-ledamöterna bör

flyget inte expandera. En tredje landningsbana bör därför inte

anläggas på Arlanda och medel för en sådan bör inte tas med i

planeringsramen för LFVs investeringar. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Motionsförslagen av v- och

mp-ledamöterna tillstyrks sålunda. Förslagen i m-motionerna

avstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande anläggande av en tredje landningsbana på

Arlanda

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T211 yrkande 19

i denna del, 1990/91:T265 i denna del och 1990/91:T707 yrkande 8

samt med bifall till motionerna 1990/91:T249 yrkande 16 i denna

del och 1990/91:T701 yrkande 4 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen (mom.13,

motiveringen)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser att den del av

utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Förutskickade

fortsatta" och slutar med "i Stockholmsregionen" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att en väsentlig del av persontrafiken bör

överföras till den mer energieffektiva och miljöanpassade

spårburna trafiken. Förutsättningarna för detta bedöms som

mycket goda i bl.a. Stockholmsregionen. Genom utbyggnad av

Arlandabanan, Mälarbanan, Svealandsbanan och ett antal projekt i

Stockholmsområdet torde det räcka med Arlanda som enda

trafikflygplats för linjetrafik i Stockholmsregionen.

Motionsförslagen avstyrks således.

7. Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen (mom.13)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Förutskickade fortsatta" och slutar med "i

Stockholmsregionen" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att avtalet mellan staten och staden om

Bromma flygplats för statens del har godkänts av riksdagen krävs

enligt utskottets mening också godkännande av riksdagen för att

flygplatsen skall få läggas ned. Det räcker inte med att staden

beslutar att flygverksamheten på Bromma skall upphöra.

Följande omständigheter talar så starkt för att Bromma bör

vara kvar som flygplats att de bör vara avgörande för en slutlig

uppgörelse mellan staten och staden om Brommas framtid.

En andra flygplats i Stockholmsområdet bör vara så attraktiv

att den drar till sig den trafik den är avsedd för så att risken

för att det lätta flyget flyttar till Arlanda blir liten. Bromma

har denna egenskap. Den är en flygplats som efterfrågas av det

lätta flyget. Bromma fungerar sålunda avlastande för Arlanda,

och som samarbetande flygplatser fungerar Bromma och Arlanda bra

till fördel för såväl resenärer som flygföretag. Härtill bidrar

bl.a. det förhållandet att avståndet mellan Bromma och Arlanda

är jämförelsevis kort.

På Bromma krävs dock vissa investeringar, men

investeringsbehovet är dock avsevärt mindre än det skulle vara

om annat alternativ till en andra flygplats i Stockholmsområdet

blir aktuellt.

Stockholms kommunfullmäktige uttalade så sent som den 6

oktober 1986 att Bromma flygplats bör bevaras.

Bromma behövs och bör vara kvar som en med Arlanda

samverkande flygplats och bedöms av LFV som en riksangelägenhet.

Vad utskottet sålunda med anledning av de här aktuella

förslagen i motionerna T248 (m), T252 (m), T265 (m) och T707 (m)

har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

En ytterligare flygplats placerad i den södra regiondelen kan

på sikt bli aktuell. Förslaget i motion T245 (fp) bör dock inte

nu föranleda något initiativ av riksdagen. Det kan därför för

närvarande lämnas utan vidare åtgärd av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande

lydelse:

13. beträffande frågan om två flygplatser i

Stockholmsregionen

att riksdagen lämnar motion T245 yrkande 4 utan vidare åtgärd

samt med bifall till motionerna 1990/91:T248 yrkande 4,

1990/91:T252 yrkande 2, 1990/91:T265 i denna del och

1990/91:T707 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Ny flygplats i Östergötland (mom.14)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Att länsstyrelsen" och slutar med "del avstyrks"

bort ha följande lydelse:

I motion T704 (mp) anförs mycket tungt vägande miljöskäl för

att "Gothia Airport" inte bör komma till stånd. Från statens

sida bör man inte främja projektet. Länsstyrelsen i

Östergötlands län och LFV bör därför som föreslås i motionen

upphöra med att delta i planeringen av detsamma.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion T704 (m) har

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion T226 (s)

i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande ny flygplats i Östergötland

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T226 i denna del

och med bifall till motion 1990/91:T704 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Finansiering genom ett finansieringsbolag och på den öppna

lånemarknaden (mom.18)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet har" och på s. 30 slutar med "vidare

åtgärd" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär upplåning genom

riksgäldskontoret att LFV tvingas till en onödig och ineffektiv

hantering för att tillgodose sitt behov av lånemedel för

investeringar.

Som motionärerna framhåller uppnås den bästa ordningen för

finansiering när den rörelsedrivande verksamheten vid LFV har

brutits loss från den myndighetsutövande och ombildats till

aktiebolag. Då kan finansieringsbehovet för den sålunda

ombildade delen tillgodoses på det sätt som gäller för

aktiebolag. Utskottet vill understryka betydelsen av detta.

Intill dess den rörelsedrivande delen har ombildats till

aktiebolag bör dock LFV, såsom föreslås i motionen, ges

möjlighet att genom ett eget finansieringsbolag ta upp lån till

investeringar direkt på kapitalmarknaden på marknadsmässiga

villkor. Ett finansieringsbolag bör således bildas för LFV.

Förslag härom bör föreläggas riksdagen redan under nästa

budgetår.

Som motionärerna också föreslår bör satsningar på den

kommersiella serviceverksamheten för resenärerna finansieras

genom lån på den öppna lånemarknaden.

Vad utskottet sålunda har anfört om finansiering genom ett

finansieringsbolag och på den öppna lånemarknaden bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande finansiering genom ett finansieringsbolag

och på den öppna lånemarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T707 yrkandena 3,

10 och 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Medel till bidrag till kommunala flygplatser m.m.

(mom.20)

Viola Claesson (v) och Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "avstyrker

motionsförslaget" bort ha följande lydelse:

Såsom föreslås i motion T701 (mp) bör bidrag ges endast till

huvudmän för flygplatser i sådana orter, där möjlighet saknas

till en utvecklad järnvägstrafik. Av denna anledning kan

medelsanvisningen under anslaget begränsas såsom föreslås i

motionen.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande medel till bidrag till kommunala

flygplatser m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motion 1990/91:T701 yrkande 7 till Bidrag till

kommunala flygplatser m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 8 560 000 kr.,

11. Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på

Gotland (mom.24)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33

börjar med "Utskottet är" och slutar med "har anfört" bort ha

följande lydelse:

Som på olika sätt framhålls i motionerna kan utvidgningen av

området för mervärdeskatt till turistresor och persontrafik

jämte indragningen av stödet till rabatter vid flygtrafik på

Gotland leda till minskat resande och därmed till en betydande

isolering av Gotland, som redan har problem och kan förväntas

få ökade problem i en väntad svagare konjunktur.

Som föreslås i motionsförslagen bör medel för här aktuellt

ändamål anvisas även för nästa budgetår och med oförändrat

belopp.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande ersättning för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Gotland

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

bifall till motionerna 1990/91:T215 yrkande 9, 1990/91:T260

yrkande 1, 1990/91:T262 yrkande 5 i denna del, 1990/91:T640

yrkande 2 i denna del, 1990/91:T645 yrkande 3 samt 1990/91:T711

yrkande 2 under sjätte huvudtiteln och littera F 4. till

Ersättning för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14 500 000

kr.

Särskilda yttranden

1. LFVs myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt

rörelsedrivande och kommersiella delar (mom.2)

Viola Claesson (v) anför:

Jag ansluter mig till att motionsförslagen om LFVs

myndighetsuppgifter av trafikal karaktär samt rörelsedrivande

och kommersiella delar inte skall tillstyrkas utan bör lämnas

utan vidare åtgärd bl.a. därför att jag motsätter mig en

bolagisering av några av LFVs verksamheter. Företagsformen bör

oförändrat vara affärsverk.

2. Inriktning mot minskning av luftfarten (mom.3)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anför:

Vi vill framhålla att det är angeläget att utveckla

transportsystemets infrastruktur i en miljövänlig riktning.

Lösningar med mindre miljöpåverkan bör, som regeringen anför,

ges ökad prioritet genom att kraven på miljöeffektredovisningar

skärps och högre miljökrav ställs vid byggande, underhåll och

drift av infrastruktur.

3. Luftfartsavgifter för trafik på Gotland (mom.7)

Roy Ottosson (mp) anför:

I motion T262 (mp) föreslås sänkta landningsavgifter på Visby

flygplats av regionalpolitiska skäl. Miljöpartiet de gröna

föreslår en genomgripande reformering av landningsavgifter så

att de relateras till såväl miljökostnader som regionalpolitiska

förutsättningar. Det betyder att landningsavgifter generellt bör

höjas eftersom flyget i dag inte fullt ut betalar sina

miljökostnader. Flyget betalar inte heller den energiskatt som

träffar andra transportslag. Där miljömässigt bättre

trafikalternativ saknas bör dock landningsavgifterna vara

relativt låga. Det betyder att landningsavgifterna skall vara

lägre på Gotland och i stora delar av Norrland.

Förslag härom bör dock behandlas i sin helhet. Därför kan

jag inte biträda motionsförslaget om att sänka

landningsavgifterna enbart på Gotland utan hänsyn till andra

utsatta landsdelar och utan att flyget tar sitt fulla ansvar för

miljökostnaderna.

4. LFVs investeringar, såvitt berör soliditetsmål (mom.10)

Görel Bohlin, Sten Andersson i Malmö och Tom Heyman (alla m)

anför:

Den kompletterande redovisning av investeringsalternativ med

oförändrade ekonomiska mål som regeringen begär kan innebära

uppbromsning av investeringar som är väl motiverade och helt

nödvändiga och som bör göras snarast.

Vi vill erinra om att i reservation nr 18 vid betänkande

1989/90:TU25 -- i vilket betänkande bl.a. förslag om

soliditetsmål och investeringar för LFV för treårsperioden

1990/91--1992/93 behandlades -- m-reservanter förordade att

soliditetskravet skulle bestämmas till 40% för att LFV skulle

få ökat utrymme till upplåning för investeringar och därmed

ökning av investeringsramen.

Vi m-ledamöter vill även nu framhålla att en sänkning av

soliditetskravet för att öka utrymmet för upplåning även ökar

investeringsramen.

5. Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda (mom.12)

Kenth Skårvik (fp), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp) och Tom Heyman (m) anför:

Bristen på bankapacitet på Arlanda är redan akut. Det är

därför tillfredsställande att en tredje landningsbana ingår i

LFVs investeringsprogram. Vi vill framhålla det angelägna i

att anläggande av banan ges högsta prioritet.

6. Flygplats för Värmland (mom.15)

Roy Ottosson (mp) anför:

I motion T236 (mp) föreslås att den nuvarande flygplatsen i

Karlstad skall läggas ned av bl.a. miljöskäl. Mot detta har

utskottet inget att invända. Jag anser att detta skall ske genom

att bättre järnvägsförbindelser till bl.a. Göteborg, Oslo och

Stockholm öppnas. Någon utbyggnad av ny flygplats i närheten av

Karlstad anser jag då inte behövas. Motionärerna har samma

uppfattning.

7. Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m., såvitt

avser flygplats för "Fyrstad" (mom.16)

Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl (båda fp) anför:

Även om vi ansluter oss till utskottets mening att anläggande

av en flygplats för "Fyrstad" i första hand är en kommunal

angelägenhet, vill vi i samband med behandlingen av

motionsförslagen om stöd för flygplatsprojektet ändå framhålla

den stora betydelse -- inte minst för utvecklingen i den norra

delen av Älvsborgs län -- som en flygplats för "Fyrstad" kan få.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna3

Gällande riktlinjer för flygplatsorganisationen, m.m.7

Övergripande riktlinjer och grundläggande bestämmelser7

Gällande riktlinjer beträffande huvudmannaskapet för

flygplatser för civil luftfart8

Antalet flygplatser8

Luftfartsverkets uppgifter och organisation samt styrningen

av verket9

Resultatutjämning mellan flygplatser11

Tidsbegränsad resultatutjämning mellan statliga och

kommunala flygplatser11

Flygplatsutredningens förslag 11

Översyn av affärsverken inom kommunikationsdepartementets

område12

Utskottet12

1 Ändring av organisationen av luftfartsverkets (LFVs)

myndighetsfunktioner och rörelsedrivande funktioner, m.m.13

1.1 Motionsförslag13

1.2 Utskottets ställningstaganden13

2 Inriktningen av LFVs verksamhet under perioden

1991--199316

2.1 Förslag i budgetpropositionen16

2.2 Inriktning mot minskning av luftfarten av

miljöhänsyn16

2.3 Inriktning mot kontroll av att färdtillstånd följs av

miljöhänsyn17

2.4 Inriktningen i övrigt av LFVs verksamhet under perioden

1991--199317

3 Resultat-, pris- och servicemål för LFVs verksamhet för

perioden 1991--199318

3.1 Gällande mål, m.m.18

3.2 Föreslagna resultatmål18

3.3 Föreslaget prismål19

3.3.1 Styrning av flygtrafiken genom differentiering av

luftfartsavgifterna19

3.3.2 Luftfartsavgifterna för trafik på Gotland20

3.3.3 Avgifterna för den årliga luftvärdighetskontrollen av

privatflygplan20

3.4 Soliditetsmål och produktivitetsmål21

3.5 Servicemål21

3.6 Utskottets sammanfattande bedömning av föreslagna mål

för LFVs verksamhet21

4 LFVs investeringar under perioden 1991--199322

5 Utbyggnad av flygplatser23

5.1 Begäran om uttalanden av riksdagen mot utbyggnad av

flygplatser av miljöhänsyn23

5.2 Anläggande av en tredje landningsbana på Arlanda24

5.3 Frågan om två flygplatser i Stockholmsregionen24

5.4 Ny flygplats i Östergötland26

5.5 Ny flygplats för Värmland27

5.6 Anläggande/utbyggnad av vissa flygplatser m.m.27

5.6.1 Motionsförslag27

5.6.2 Utskottets ställningstagande28

5.7 Stöd för anläggande av en svensk-finsk flygplats vid

Övertorneå28

6 Finansiering av LFVs investeringar28

7 Vissa anslagsfrågor m.m.30

7.1 Ersättning för tull- och passkontrollsystemet vid

Sturup30

7.2 Medelsanvisning till bidrag till kommunala flygplatser,

m.m.30

7.2.1 Medelsanvisning30

7.2.2 Bidrag till Hultsfreds flygplats31

7.2.3 Bidrag till flyg i Sveg, Jokkmokk och Tornedalen31

7.3 Medelsanvisning till civil trafikflygarutbildning32

7.4 Förslag om ersättning för särskilda rabatter vid

flygtrafik på Gotland32

8 Hemställan33

Reservationer36

Särskilda yttranden43