Bet. 1990/91:TU21

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU21

Transportstöd för Norrland och kostnader för visst

värderingsförfarande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

TU21

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i

budgetpropositionen om förändrade regler för transportstödet

till Norrland samt de 20 motioner som med anledning härav

väckts. I betänkandet tas vidare upp anslag till buss- och

taxivärderingsnämnden.

Utskottet instämmer i den uppfattning som kommit till uttryck

i en rad motioner om att godstransportstödet har en viktig

regionalpolitisk betydelse. Utskottet avstyrker mot den

bakgrunden regeringens förslag till förändringar i

godstransportstödet och anser att nuvarande regler bör bestå.

Utskottet tillstyrker däremot de besparingsförslag för

transportstödet med slopade bidragsformer som ingår i

regeringens åtstramningspaket för att minska det offentliga

utgiftstrycket. Detta innebär en avveckling av stöden för

persontransporter och datakommunikation.

C-, v- och mp-ledamöterna reserverar sig mot att utskottet

tillstyrker slopandet av data- och persontransportstödet.

V-ledamoten anför vidare i en reservation att transportstödet

bör utsträckas till att gälla skärgårdsbefolkning som bor på ö

utan landförbindelse.

SJÄTTE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 8

(kommunikationsdepartementet) i avsnitt G. Kollektivtrafik m.m.

dels under rubriken G2. Transportstöd för Norrland m.m.

(s. 111--115)

1. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 300300000

kr.,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen har anförts

om en systemförändring i transportstödet fr.o.m. den 1 januari

1992,

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en

besparing på godstransportstödet för transporter kortare än 40

mil i zon 1 och indragning av data- och persontransportstödet,

dels under rubriken G4. Kostnader för visst

värderingsförfarande (s. 116--117)

4. att riksdagen till Kostnader för visst

värderingsförfarande för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslaganslag på 1000 kr.

Motionerna

1990/91:T215 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om användning av persontransportstöd för

Norrland (anslag G2.) även för egenföretagare,

11. att riksdagen avvisar regeringens förslag till ändrade

regler för transportstöd för Norrland,

12. att riksdagen till G2. Transportstöd för Norrland m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett i förhållande till

regeringens förslag med 55000000 kr. förhöjt anslag om

355300000 kr.

1990/91:T242 av Karin Starrin och Gunnar Björk (båda c) vari

yrkas

6. att riksdagen beslutar om en förstärkning av

transportstödet för Gävleborgs län med 25000000 kr.

1990/91:T249 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen under punkt G2. Transportstöd för

Norrland m.m. beslutar att avslå regeringens förslag om en

minskning av anslaget med 20 milj.kr.

1990/91:T259 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om transportstödet enligt de

förslag som finns i motion 1990/91:A489,

2. att riksdagen anslår ytterligare 5000000 kr. till

utökat transportstöd.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:A489.

1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A491 anförts om behovet av och nivån på

transportstödet.

1990/91:T270 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A501 anförts om behållande av

transportstödet.

1990/91:T905 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att Härnösands kommun skall tillhöra

transportstödsområdet.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A412.

1990/91:T916 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om godstransportstödets omfattning.

1990/91:T917 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att godstransportstödet i

Västerbottens och Norrbottens kustland (zon 4) bibehålls på

hittillsvarande nivå, dvs. 35% med central administration.

1990/91:T920 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen beslutar att medel för transportutvecklingsbidrag

också skall tillföras Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län.

1990/91:T921 av Mats Lindberg och Rinaldo Karlsson (båda s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett bibehållande av nuvarande

godstransportstöd med central administration av TPR,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i första hand nedskärningar sker

genom att stödet till persontransporter och

datakommunikationskostnader slopas och i andra hand, om så

erfordras, stödet till transporter under 400km slopas.

1990/91:T922 av Karl Hagström (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att de reserverade medlen för

transportutvecklingsbidrag också skall tillföras Gävleborgs,

Kopparbergs och Värmlands län.

1990/91:T924 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om godstransportstödet.

1990/91:T925 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att i norra Norrlands inland nuvarande

transportstöd även skall utgå för godstransporter mellan 25 och

40 mil,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att nuvarande godstransportstöd på

35% skall bibehållas för transporter i tidigare zon 4, dvs.

Västerbotten och större delen av Norrbottens kustland.

1990/91:T926 av Göran Engström (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bibehållet transportstöd för Norrland

m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Västerbergslagen skall ingå i det

geografiska område som är berättigat till transportstöd.

1990/91:T927 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att nytt förslag angående transportstödet för Norrland utarbetas

i samråd med de norrländska företagen.

1990/91:T933 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om transportstöd för Norrland,

2. att riksdagen till G2. Transportstöd för Norrland m.m.

anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med

60000000 kr. förhöjt anslag om 360300000 kr.

1990/91:T935 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) vari

yrkas att riksdagen beslutar överföra innevarande budgetårs

anslag för transportstöd till industridepartementets huvudtitel

i form av ett regionalt transportutvecklingsbidrag som fördelas

mellan de sju skogslänen och som skall ingå som ett medel i

regionalpolitiken.

1990/91:T936 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om transportstödet för gods,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag under kommunikationsdepartementets huvudtitel

Transportstöd till Norrland m.m. på 315300000 kr. i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till

systemförändring i transportstödet vad avser godstransportstöd,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till besparing

av godstransportstödet för transporter kortare än 40 mil i zon

1.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:A492.

1990/91:T937 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att förändra transportstödet i enlighet med

vad i motionen anförts.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:A496.

Bakgrund och gällande regler för transportstödet för Norrland

m.m.

Det regionalpolitiska godstransportstödet infördes den 1

januari 1971 (prop. 1970:84, bet. SU 105, rskr. 271). För att

främja de regionalpolitiska strävandena att utveckla

näringslivet i Norrland och övriga delar av det dåvarande

allmänna stödområdet föreslogs i propositionen införandet av ett

transportstöd i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter

som följer med de långa avstånden inom stödområdet. Denna tanke

-- att kompensera för den naturgivna nackdelen av långa

transportavstånd för näringslivet -- har sedan dess varit

grundläggande vad gäller motiven för transportstödets

utveckling.

Transportstödet har sedan införandet ändrats vid flera

tillfällen. Förändringar har skett bl.a. vad gäller

bidragsprocent, stödområdets geografiska utsträckning,

bidragsberättigade varugrupper, transportavstånd och

zonidelning. Bidragsformen har vidare utvidgats med ett stöd för

tjänsteresor, ett s.k. hamntransportstöd och ett stöd för viss

datakommunikation.

De gällande statsbidragsreglerna för de tre huvudtyperna av

stödformerna är i korthet följande:

Godstransportstödet är ett fraktbidrag i efterskott till

företag. Enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt

transportstöd lämnas bidrag till transporter över 250 km som

sker på järnväg eller på landsväg i yrkesmässig trafik. Det

gäller transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet

till hel- eller halvfabrikat, dels råvaror och halvfabrikat som

anskaffats av företag i stödområdet inom vissa bestämda

näringsgrenar samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter som

härrör från stödområdet. För uttransporter från stödområdet

lämnas även enligt det s.k. hamntransportstödet ersättning om

transporterna skett till hamnar som är belägna längs

Norrlandskusten, vid Mälaren eller vid Vänern oavsett

transportavståndet. Stödet lämnas med 10--50% av

nettofraktkostnaden beroende på transportsträckans längd och var

avsändningsorten är belägen. Stödområdet, som är indelat i fem

olika stödzoner, utgörs av Norrland förutom vissa delar av

Gävleborgs län samt delar av Kopparbergs och Värmlands län. För

kalenderåret 1990 beräknas ca 320 milj.kr. utbetalas i bidrag.

Persontransportstödet omfattar enligt förordningen

(1985:855) om statligt stöd till vissa tjänsteresor ersättning

för resor med flyg och järnväg för personal anställda vid

industriföretag med arbetsställe inom stödområdet. Företagens

produktion skall vara sådan att den är berättigad till

godstransportstöd eller är inriktad på uppdragsverksamhet av

datateknisk och teknisk natur samt vissa former av ekonomisk

natur. Ersättningen beräknas år 1990 uppgå till ca 11 milj.kr.

Datastödet möjliggör reducerade kostnader för

datakommunikation för vissa företag belägna i kommunerna

Gällivare, Kiruna och Pajala enligt förordningen (1988:856) om

statligt stöd till viss datakommunikation. För kalenderåret 1990

har drygt 500 000 kr. utbetalats i bidrag.

De tre olika stödformerna handläggs av transportrådet som

också meddelat ytterligare föreskrifter om stödsystemen.

Med anledning bl.a. av de överväganden som den tidigare

regionalpolitiska kommittén redovisat i betänkandet Fungerande

regioner i samspel (SOU 1989:55) tillsatte regeringen i november

1989 en särskild utredare med uppgift att lämna förslag om hur

det regionalpolitiska transportstödet borde utformas i

framtiden. Resultatet av transportstödsutredningens översyn har

presenterats i betänkandet Transportstöd (SOU 1990:73). I

betänkandet har två förslag för ett reformerat transportstöd

redovisats.

Det första alternativet innebär att de aktuella stödformerna

regionaliseras. Stödet förutsätts enligt denna modell

administreras av statens industriverk och fördelas mellan de

berörda länsstyrelserna. Länsstyrelserna får därefter inom vissa

ramar använda stödet för insatser till näringslivets transporter

av gods och personer på ett för regionen lämpligt sätt.

Enligt det andra alternativet, kallat en partiell

reform, behålls till stora delar nuvarande godstransportstöd

med en central administration. En koncentration sker dock av

stödinsatserna mot de inre delarna av stödområdet och till

längre transportsträckor. Även enligt denna modell förutsätts

att stödet slopas till personresor och till datakommunikation.

Frigjorda resurser förutsätts enligt alternativet omföras till

vissa länsstyrelser för regionala utvecklingsinsatser på

transportområdet.

Utredningens förslag har remissbehandlats under år 1990.

I sammanhanget kan vidare nämnas att kommunikationsministern

vid sin behandling i årets budgetproposition av transportrådet

förordat att rådet avvecklas och att uppgiften att ansvara för

transportstödet för Norrland överförs till statens industriverk.

Denna organisationsfråga har behandlats av utskottet i

betänkande 1990/91:TU18 Transportrådet.

Utskottet

1 Godstransportstödet

Kommunikationsministern inleder sina överväganden med att

framhålla att transportstödsutredningen konstaterat att

godstransportstödet i dess nuvarande form fyller en viktig

funktion för företag speciellt i Norrlands inland. Den centrala

administrationen av stödet genom transportrådet uppges vidare

fungera effektivt. Samtidigt finns det dock enligt statsrådet en

rad skäl för att förändra systemet. Driftstödet kritiseras

sålunda ofta för att det kan bidra till att konservera en

förlegad näringslivsstruktur. Vidare är det svårt att mäta

effekterna av stödet. Konstruktionen av stödet har också

inneburit en automatik i de årliga kostnadsökningarna. Detta

förklaras dels av ökade transportvolymer, dels av ökade

transportkostnader. Tveksamhet råder dessutom enligt

departementschefen om transportstödet kan accepteras vid ett

svenskt närmande till den Europeiska gemenskapen.

Kommunikationsministern bedömer mot denna bakgrund att

godstransportstödet bör reformeras genom en delvis

regionalisering av stödformen.

De förslag som han framlägger vad gäller en systemomläggning i

stödet kan sammanfattas i följande sex punkter:

1. Godstransportstödet bibehålls med central administration

men stödet koncentreras mer mot de inre delarna av stödområdet

och mot de längsta transporterna.

2. Godstransportstödet slopas för transporter under 40 mil i

hela landet.

3. Godstransportstödet i Värmlands, Kopparbergs och

Gävleborgs län slopas utom för kommunerna Torsby, Malung, Mora,

Orsa, Älvdalen och Ljusdal där stödet i stället höjs från 10%

till 30%.

4. Godstransportstödet slopas för Västernorrlands län i

kommunerna Sundsvall, Timrå och Härnösand men höjs i Ånge kommun

från 20% till 30%.

5. Godstransportstödet sänks i Västerbottens och Norrbottens

kustland från 35% till 20%.

6. De frigjorda resurserna på ca 70 milj.kr. överförs till

länsstyrelserna i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län. Medlen skall användas som ett regionalt

utvecklingsbidrag för att uppnå en högre grad av

transportkvalitet för företag belägna i det berörda området.

Det beskrivna förslaget avses kunna träda i kraft nästa

bidragsår, dvs. fr.o.m. den 1 januari 1992.

Utöver den nu beskrivna systemomläggningen av transportstödet

föreslås att som en besparing bör godstransportstöd inte längre

lämnas för transporter kortare än 40 mil i stödzon 1, dvs. för

vissa delar av Värmlands-, Kopparbergs- och Gävleborgs län.

Denna senare förändring är enligt vad utskottet erfarit avsedd

att genomföras den 1 juli 1991.

Kommunikationsministerns förslag till regelförändringar i

godstransportstödet har tagits upp i en rad motioner.

Motionärerna yrkar i flera fall på att stödet bör bestå

oförändrat. Synpunkter finns dock också från vissa motionärer om

att den föreslagna omläggningen till ett regionalt

utvecklingsbidrag för transporter bör bli mer omfattande än vad

regeringen föreslagit.

Den föreslagna systemförändringen och besparingen avvisas i

motionerna T215 (c), T242 (c), T249 (v), T259 (v), T261 (c),

T270 (v), T905 (fp), T916 (s), T917 (s), T921 (s), T924 (s),

T925 (fp), T926 (c), T927 (m), T933 (c), T936 (m) och T937 (fp).

De argument som motionärerna anför går i många fall ut på att

det nuvarande godstransportstödet är ett verksamt

regionalpolitiskt medel. Ett uttryck för det är motion T215 (c)

där det framhålls att stödet måste bibehållas i minst nuvarande

omfattning för att rimliga reginalpolitiska ambitioner skall

kunna säkerställas. Motsvarande uppfattning avspeglas även i

motion T261 (c) som anser att transportstödet har en stor

regionalpolitisk betydelse och på det sättet gjort Sverige

"rundare". Enligt den sistnämnda motionen innebär regeringens

förslag att tusentals arbetstillfällen kan komma att flytta

ifrån transportstödsområdet.

Den nuvarande bidragsutformningen bedöms även i motion T917

(s) ha stor betydelse och utgöra ett viktigt instrument för att

främja kostnadsneutralitet mellan olika företag i landet. Stödet

har vidare enligt motionärerna genomgående präglats av

förutsägbarhet och kontinuitet genom att

tillämpningsföreskrifter och stödnivå anpassats till

transportkostnadernas faktiska utveckling. Motsvarande bedömning

kommer även till uttryck i motion T921 (s) där det konstateras

att godstransportstödet under ett antal år fungerat på ett

alldeles förträffligt sätt. Stödet har också uppfattats som

konkurrensmässigt neutralt mellan företagen och har haft en

obyråkratisk organisation. Mot denna bakgrund begärs att

transportstödet utvecklas.

I motion T937 (fp) bedöms likaså att systemförändringen i

regelsystemet är otillfredsställande från regionalpolitisk

synpunkt. Motionärerna anser vidare att det förstärkta

fraktbidraget för vissa kommuner som ingår i

kommunikationsministerns tidigare redovisade föreslagna

systemomläggning av transportstödet bör genomföras även inom

ramen för det nuvarande transportstödssystemet. Detta

reformyrkande innebär därmed att kommunerna Torsby, Malung,

Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och Ånge bör få sin bidragsprocent

höjd till 30% för transporter på avstånd över 40 mil.

Motsvarande förbättring i stödreglerna förordas även bli

genomförd enligt motion T259 (v).

Förslaget om att överföra frigjorda medel till

länsstyrelsernas förfogande bedöms i motion T925 (fp) som

obetänkt och anges kunna leda till mycket olyckliga konsekvenser

ur konkurrenssynpunkt. Länsstyrelsernas administration anges

vidare i den sistnämnda motionen kräva en mångdubbling av

resurserna och skapa förvirring och oklarhet om vad stödet

innebär för det enskilda företaget.

Kommunikationsministerns åberopande av den tveksamhet som

råder om stödets framtid vid ett svenskt närmande till den

Europeiska gemenskapen har särskilt tagits upp i motion T249

(v). I motionen avvisas en EG-anpassning av transportstödet som

innebär att regionalpolitiken försämras.

Flera motioner har särskilt riktat invändningar mot de olika

enskilda neddragningar som ingår i omläggningen av

transportstödet. Som exempel kan nämnas motion T925 (fp) som

avvisar åtgärden att slopa transportstödet för transporter

mellan 25 och 40 mil för norra Norrlands inland. I motionen

yrkas vidare på att bidragsprocenten på 35% skall bibehållas

för transporter i stödzon 4 då annars en kraftig försämring av

stödvillkoren uppstår för företagen utmed norra Norrlandskusten.

Vad gäller den i omläggningen ingående geografiska

krympningen av stödområdet anförs i motion T905 (fp) att

Härnösands kommun även fortsättningsvis skall tillhöra

transportstödsområdet.

I motion T929 (c) förordas vidare en utvidgning av

transportstödsområdet så att Västerbergslagen med kommunerna

Ludvika och Smedjebacken också kan komma att inlemmas i

stödområdet.

Behov av förnyade överväganden i frågan har tagits upp i

motionerna T927 (m) och T936 (m). I den förstnämnda motionen

framhålls att förändringarna i godstransportstödet står i

uppenbar motsats till företagens önskemål. Transportstödet

bedöms dock kunna förbättras och effektiviseras men detta bör

ske i samråd med de norrländska företagen. Mot denna bakgrund

yrkas att ett nytt förslag bör tas fram som utarbetas i samråd

med de norrländska företagen. I den sistnämnda motionen bedöms

att de alternativ som varit föremål för översyn inom ramen för

transportstödsutredningen inte är tillfredsställande. Mot denna

bakgrund framhålls att nuvarande stödkonstruktion bör bestå i

avvaktan på att bättre modeller redovisas.

Vad gäller kommunikationsministerns förslag om en delvis

regionalisering med införandet av ett utvecklingsbidrag på

sammanlagt 70 milj.kr. har i några motioner yrkats att fler län

bör omfattas av denna nya stödmöjlighet samt att en mer

fullständig regionalisering bör genomföras. I motion T920 (v)

och T922 (s) bedöms det sålunda som fel att godstransportstödet

delvis slopas utan att motsvarande kompensation ges. Enligt båda

dessa motioner bör därför medlen för transportutvecklingsbidrag

också komma Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län till del.

I motion T935 (c) yrkas att en fullständig regionalisering

bör ske av transportstödet. Enligt motionärerna bör medlen för

transportstödet helt omföras till ett regionalt

utvecklingsbidrag för transporter som fördelas mellan de sju

berörda skogslänen.

Utskottet instämmer i den uppfattning som kommit till uttryck

i en rad motioner om att godstransportstödet fyller en viktig

funktion för näringslivet i landets nordliga delar och bidrar

till att göra Sverige "rundare". Som omvittnats i flera motioner

finns vidare en bred anslutning till de huvudprinciper som

nuvarande stödsystem grundas på. Samtidigt råder oklarhet om hur

den förordade regionaliseringen kan komma att fungera och vilka

administrativa kostnader som är förknippade med en sådan

lösning.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som nu anförts den

föreslagna systemförändringen och besparingen i

godstransportstödet. Anslagsmässigt innebär detta ökade

medelsanspråk på ca 10 milj.kr. för nästa budgetår. Utskottets

uppfattning innebär att syftet med motionerna i denna del blir

tillgodosett. Utskottet avstyrker vidare de motionsyrkanden som

väckts om en mer omfattande regionalisering samt en utvidgning

av stödområdets geografiska utsträckning.

Utskottets ställningstagande innebär därmed att nuvarande

regler för godstransportstödet består helt oförändrade. Vad

utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

2 Stöd till persontransporter och datakommunikation m.m.

Vad gäller data- och persontransportstödet har

kommunikationsministern angett att dessa särskilda

bidragsformer bör slopas. Åtgärden, som kostnadsberäknats till

ca 10 milj.kr. per bidragsår, ingår i den besparing som

regeringen tidigare under innevarande riksmöte aviserat i en

särskild skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50).

Regelförändringarna är enligt vad utskottet erfarit avsedd att

träda i kraft den 1 juli 1991.

Förslaget att slopa data- och persontransportstödet avvisas i

motionerna T215 (c), T242 (c), T249 (v), T259 (v) och T261 (c),

T270 (v), T926 (c) och T933 (c). De argument som anförs

överenstämmer delvis med vad som tidigare redovisats vad gäller

invändningar mot den föreslagna regelförändringen för

godstransportstödet. Motionärerna anser således att stödet bör

bibehållas i minst nuvarande omfattning för att rimliga

regionalpolitiska ambitioner skall kunna säkerställas.

Vad gäller persontransportstödet förordas i motion T215 (c),

T242 (c) och T933 (c) att stödreglerna vidgas så att även

egenföretagare kan komma i åtnjutande av persontransportstödet.

För den särskilda bidragsformen till datakommunikation i

kommunerna Kiruna, Gällivare och Pajala framhålls vidare i

motion T249 (v) att stödet bör öka i omfattning.

Utskottet har när det gäller kommunikationsministerns förslag

till slopade bidragsformer och de motioner som med anledning

härav väckts gjort följande överväganden.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att

med hänsyn till angelägenheten att begränsa tillväxten av de

offentliga utgifterna är det nödvändigt att vidta besparingar

även inom transportstödsområdet. Utskottet anser att dessa

åtgärder bör vidtas på ett sådant sätt att stödets

regionalpolitiska värde så långt som möjligt förblir orubbat.

Vad gäller persontransportstödet konstaterar utskottet att

denna bidragsform fått ett tämligen ljumt mottagande. Från en

beräknad bidragsram år 1986 på 24 milj.kr. per år ligger

medelsnivån numera på ca 10 milj.kr. Utskottet bedömer vidare

att prisbildningen för tjänsteresor i betydande utsträckning

påverkas av transportföretagens konkurrenssituation och vilka

rabattsystem som tillämpas med t.ex. olika lågprisavgångar. Med

en framtida successiv avreglering förväntas också lägre

biljettpriser främst genom fler typer av rabatter samt en

förbättrad service och ett större utbud av kringtjänster.

Utskottet konstaterar vidare beträffande datastödet att också

denna bidragsform har fått en tämligen begränsad omfattning --

en ram på 1 milj.kr. per år har anslagits för stödet -- och

lämnas endast till ett fåtal företag belägna i kommunerna

Kiruna, Gällivare och Pajala. Utskottet erinrar vidare om att

post- och teleutredningen i sitt betänkade (SOU 1990:27) har

berört stödet och konstaterat att något behov av ett allmänt

stöd av denna typ inte finns men att modellen kan vara lämplig i

vissa enskilda fall.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet med hänvisning till

vad som anförts regeringens förslag till besparingar i

transportstödet genom slopande av stöden för persontransporter

och datakommunikation och avstyrker samtidigt aktuella

motionsyrkanden om oförändrade eller förbättrade regler för

dessa två stödformer.

Förslag om nya stödformer har tagits upp i motion T933 (c) som

förordar att stödet utvidgas till att även innefatta stöd till

kustsjöfart.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla

att godstransportstödet sedan år 1986 byggts ut med ett

hamntransportstöd. Syftet med denna förändring har bl.a. varit

att åstadkomma en ökad likställighet mellan de olika

transportslagen. Vidare kan nämnas den kostnadsutjämning som

systemet med sjöfartsavgifter innebär för fartygstrafiken mellan

olika kustavsnitt. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet motionsyrkandet.

I motion T259 (v) framhålls att bidragsformen bör utsträckas

till att gälla även stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö

utan landförbindelse.

Utskottet erinrar om att syftet med transportstödet är att

minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de långa

avstånden inom stödområdet. Stödet har alltså inte till uppgift

att reducera kostnader för lokala och regionala resor även om

dessa, som motionärerna framhåller, kan vara av betydande

storlek för skärgårdsbefolkningen. Vad gäller lokala och

regionala resor har vidare enligt lagen (1978:438) om

huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik trafikhuvudmännen

ett ekonomiskt och politiskt anvar för länets reguljära

kollektivtrafik. Motionsyrkandet avstyrks därför.

3 Anslag för transportstöd

Kommunikationsministern föreslår vad gäller medelsanvisning

för transportstödet att 300,3 milj.kr. anvisas för nästa

budgetår. Medelsberäkningen har skett med beaktande av att

transportstödet utbetalas i efterskott varför den förordade

systemförändringen i godstransportstödet med en delvis omföring

till ett regionalt utvecklingsbidrag inte får någon

statsfinansiell effekt för det kommande budgetåret. Däremot har

anslagsberäkningen påverkats av de besparingar beräknade till

sammanlagt 20 milj.kr. som departementschefen förordat bör ske

inom ramen för det nuvarande stödsystemet.

Utskottets tidigare ställningstagande under avsnitten 1 och 2

medför konsekvenser för anslagsberäkningen. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra om den osäkerhet som råder om den

kommande medelsbelastningen för transportstödet. Kostnaden för

transportstödet är sålunda starkt konjunkturellt avhängigt. Det

betyder att en minskad industriell aktivitet under år 1991 ger

utslag i minskade transportvolymer och därmed också reducerade

anspråk på transportstöd för det kommande budgetåret. Det är

bl.a. mot denna bakgrund som stödet utformats som ett

förslagsanslag, vilket innebär att kostnaden för stödet inte är

låst av riksdagen till det belopp som tagits upp under

statsbudgeten. Tidigare år har också anslagsbelastningen både

över- och underskridit vad som anvisats under anslaget.

Utskottet bedömer mot denna bakgrund och med hänsyn till det

konjunkturförlopp som nu kan förutses att regeringens förslag

till medelsanvisning bör tillstyrkas trots den förändring som

utskottet tidigare förordat. Det bör vidare ankomma på

regeringen att återkomma med förslag om förändrad

medelsanvisning om anslagsbelastningen väsentligt förväntas

avvika från vad som nu har förordats.

4 Kostnader för visst värderingsförfarande

Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och

taxivärderingsnämndens verksamhet. Nämndens kostnader

förskotteras av staten och belastar slutligen den

inlösenskyldige genom utdebitering efter varje värdering.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att anslaget under

nästa budgetår förs upp med ett formellt belopp på 1000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande godstransportstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215

yrkandena 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242

yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del,

1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i

denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del, 1990/91:T905,

1990/91:T916, 1990/91:T917, 1990/91:T921, 1990/91:T924,

1990/91:T925, 1990/91:T926 yrkande 1, 1990/91:T927,

1990/91:T933 i denna del, 1990/91:T936 och 1990/91:T937 samt med

avslag på regeringens förslag i proposition 1990/91:100 och på

motionerna 1990/91:T920, 1990/91:T922, 1990/91:T926 yrkande 2

och 1990/91:T935 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. beträffande data- och persontransportstödet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår

motionerna 1990/91:T215 yrkandena 10 och 11 i denna del och 12 i

denna del, 1990/91:T242 yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249

yrkande 12 i denna del, 1990/91:T259 yrkande 1 i denna del,

1990/91:T261 yrkande 3 i denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i

denna del och 1990/91:T933 i denna del,

res. 1 (c, v, mp)

3. beträffande stöd till kustsjöfart

att riksdagen avslår motion 1990/91:T933 i denna del,

4. beträffande stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö

utan landförbindelse

att riksdagen avslår motion 1990/91:T259 yrkandena 1 i denna

del och 2,

res. 2 (v)

5. beträffande medelsanvisning för transportstödet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Transportstöd för Norrland m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.,

6. beträffande medelsanvisning för kostnader för visst

värderingsförfarande

att riksdagen till Kostnader för visst

värderingsförfarande för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

Stockholm den 19 mars 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Kenth

Skårvik (fp), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s),

Görel Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s),

Sten-Ove Sundström (s), Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c),

Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve

Wernersson (s), Tom Heyman (m) och Lisbet Calner (s).

Reservationer

1. Data- och persontransportstödet (mom.2)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "två stödformer"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att transportstödet i sin helhet är ett

verksamt regionalpolitiskt medel. De olika stödformerna bidrar

på ett förtjänstfullt sätt till att utjämna transportkostnaderna

mellan landets olika delar. Med hänsyn till de brister som finns

i infrastrukturen vad gäller transportsystemet i Norrland är det

vidare angeläget att inte landsdelens konkurrensförutsättningar

försämras. Utskottet finner mot denna bakgrund att regeringens

förslag att slopa bidragen till persontransporter och

datakommunikation är olämpligt och bör avstyrkas. Anslagsmässigt

kan detta beräknas innebära en ökad belastning på ca 20 milj.kr.

Utskottets ställningstagande innebär således att motionsyrkanden

om ett avstyrkande av regeringens förslag tillgodoses.

Vad utskottet sålunda anfört om person- och

datatransportstödet bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande data- och persontransportstödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T215

yrkandena 11 i denna del och 12 i denna del, 1990/91:T242

yrkande 6 i denna del, 1990/91:T249 yrkande 12 i denna del,

1990/91:T259 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T261 yrkande 3 i

denna del, 1990/91:T270 yrkande 2 i denna del samt 1990/91:T933

i denna del och med avslag på regeringens förslag samt på motion

1990/91:T215 yrkande 10 ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö utan

landförbindelse (mom.4)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning och bedömer

att höga transportkostnader kan utgöra ett påtagligt problem i

många skärgårdsområden. För att behålla och utveckla en levande

skärgård är det därför angeläget att transportstödet utvidgas

till att gälla även skärgårdsbefolkning som bor på ö utan

landförbindelse. Utskottet bedömer vidare att den medelsnivå på

5 milj.kr. som angetts i motion T259 (v) utgör en lämplig

riktlinje för stödets omfattning. Med hänsyn till den osäkerhet

som föreligger om när de reformerade stödreglerna kan genomföras

och medlen utbetalas bör det ankomma på regeringen att återkomma

till riksdagen med förslag till medelsanvisning.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande stöd till skärgårdsbefolkning som bor på ö

utan landförbindelse

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T259 yrkandena 1

i denna del och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,