Bet. 1990/91:TU28

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU28

Telepolitik i utveckling

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

TU28

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett avsnitt med rubriken

Telepolitik i utveckling i proposition 1990/91:87 om

näringspolitik för tillväxt, den s.k. tillväxtpropositionen.

Regeringens förslag innebär bl.a. följande.

Det statliga ansvaret för tillhandahållande av teletjänster

skall omfatta telefonitjänsten i hela landet.

Televerkets kapitalstruktur anpassas till vad som gäller för

aktiebolag.

Avkastnings- och utdelningskraven på televerket skärps.

Regeringens nuvarande beslutanderätt i fråga om vissa

teletaxor delegeras till televerket.

Särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet

avskaffas.

Televerkets associationsform ändras den 1 juli 1992.

Alternativ därvid är aktiebolagsformen eller en utvecklad

affärsverksform.

Principer läggs fast för hur televerket skall kompenseras för

vissa särskilda åtaganden som gäller telefonautomater i

glesbygd, handikapphänsyn, totalförsvarsaspekter och samhällets

alarmeringstjänst (SOSAB).

I betänkandet behandlas vidare ett femtiotal motionsyrkanden.

I c-, v- och mp-motioner framhålls att det statliga ansvaret

för teletjänster förutom telefoni även bör omfatta telefax och

datakommunikation. I m- och fp-motioner framhålls att

särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet bör

behållas tills vidare.

I m-, fp-, c- och mp-motioner framhålls att televerket bör

bolagiseras. De två förstnämnda partierna förordar också en

börsintroduktion. Centerpartiet anser att en sådan bör

övervägas. I m- och fp-motionerna framhålls vidare att

televerket bör delas upp i en nätdel och en trafikdel, enligt

den modell som numera gäller för järnvägen, i syfte att

underlätta konkurrens inom telesektorn.

Vänsterpartiet yrkar avslag på regeringens förslag om

televerkets kapitalstruktur och associationsform samt om

delegering av beslutanderätten i fråga om vissa teletaxor.

Vidare behandlar utskottet motionsyrkanden om bl.a.

televerkets ansvar för sociala och regionala hänsyn,

handikappanpassning av teletjänster, taxefrågor och om

telenätets modernisering.

Utskottet tillstyrker samtliga regeringens förslag och

avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Genom ett s.k. utskottsinitiativ föreslår utskottet att

regeringen -- i avvaktan på beslut om ny associationsform för

televerket -- bemyndigas medge att vissa delar av televerkets

verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Till betänkandet har fogats 17 reservationer. De frågor som

reservationerna avser samt de partier som står bakom dem

redovisas under avsnittet Hemställan i utskottets yttrande (s.

27--29).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 Näringspolitik

för tillväxt under avsnitt 6.2 Telepolitik i utveckling (s.

136--152), såvitt här är i fråga (s. 244--247), att riksdagen

25. godkänner att det statliga ansvaret skall omfatta

telefonitjänsten i hela landet (avsnitt 6.2.2, s.137--138),

26. godkänner förslagen angående televerkets kapitalstruktur

(redovisning av pensionsskuld, av skattemotsvarighet,

engångsinleverans samt soliditet) (avsnitt 6.2.3, s.138--146),

27. godkänner de ekonomiska målen för televerket under

perioden 1992--1994 avseende avkastning, utdelning, priser,

totalproduktivitet och delegering av beslut om televerkets taxor

(avsnitt 6.2.3, s.138--146),

28. godkänner att särredovisningen av televerkets

konkurrensutsatta verksamhet avskaffas fr.o.m. verksamhetsåret

1991 (avsnitt 6.2.3, s.138--146),

29. godkänner förslagen beträffande televerkets

investeringar, service- och kvalitetsmål för perioden 1992--1994

(avsnitt 6.2.3, s.138--146),

30. godkänner att televerkets associationsform skall ändras

fr.o.m. den 1 juli 1992 (avsnitt 6.2.4, s.146--150),

31. godkänner förslagen till principer för hur televerkets

särskilda åtaganden skall redovisas och ersättas (avsnitt 6.2.5,

s.150--152),

32. godkänner förslaget till nytt konsortialavtal avseende

SOS Alarmering AB (avsnitt 6.2.5, s.150--152).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87

1990/91:T39 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att även telefax och grundläggande

dataöverföring skall ingå i statens ansvar för teletjänster,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om regionalpolitiskt och socialt ansvar.

1990/91:T54 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att infrastrukturen har en grundläggande betydelse för

samhällets utveckling och att därför staten genom fortsatt

ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn

fullföljs och utvecklas inom post- och televerksamheten i hela

landet,

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att EGs s.k. Green Papers för post- och teleområdena inte

skall tillåtas styra verksamheterna eller i övrigt inkräkta på

samhällets sociala och regionalpolitiska ansvar,

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att

ge televerket en ny associationsform,

9. att riksdagen beslutar att det statliga ansvaret för

telekommunikationerna skall omfatta både telefontjänster och

grundläggande datatjänster i hela landet,

10. att riksdagen beslutar att teletaxorna i enlighet med

motionens förslag även i fortsättningen beslutas av regeringen,

11. att riksdagen beträffande teleavgifter beslutar att

nuvarande grad av subventionering från företagssektorn till

hushållssektorn skall bibehållas,

12. att riksdagen beslutar att alla aktörer på det statliga

nätet skall omfattas av principen enligt yrkande 11,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

teleavgiftssystem som på ett bättre sätt än hittills gynnar

landets glesbygdsområden,

14. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att

kapitalstrukturen för televerket skall anpassas till

aktiebolagslagen.

1990/91:T57 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en definition av grundläggande

telekommunikationer enligt post- och teleutredningens förslag,

2. att riksdagen beslutar att den vanliga telefontjänsten

skall handikappanpassas i enlighet med vad som anförts i

motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare överväganden beträffande

ansvars- och finansieringsprincipen.

1990/91:T60 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens ansvar för att tillgodose

tele- och datakommunikationstjänster,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att regionalpolitiskt stöd skall kunna

utgå vid investeringar i telenätet för att möjliggöra

datakommunikation i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med direktiv att belysa konsekvenserna av en förändrad

företagsform för televerket i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N32.

1990/91:T61 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:N33 anförts om uppdelning, bolagisering och

privatisering m.m. av televerket,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:N33 anförts om fortsatt särredovisning av

televerkets konkurrensutsatta verksamhet.

1990/91:T62 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

bolagisering av televerket i enlighet med vad i motionen

anförts,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa

särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N34.

1990/91:T71 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionens avsnitt 4.2 anförts om televerket,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10,

punkt 26,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10,

punkt 27,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10,

punkt 28,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10,

punkt 29,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag under kap. 10,

punkt 30.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N42.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1991

1990/91:T211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om telepolitiken.

1990/91:T218 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A428 anförts om behovet av utbyggnad av

telekommunikationerna i sydöstra Sverige.

1990/91:T230 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:N292 anförts om ökad konkurrens i

telesektorn.

1990/91:T251 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till utbyggnad av

telekommunikationer.

1990/91:T261 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:A491 anförts om en läns- och en rikstaxa

för telenätet.

1990/91:T547 av Viola Claesson m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utvecklad nordisk samverkan kring

tele- och datatrafik.

1990/91:T801 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda

s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändring av konsortialavtalet för

alarmeringstjänster.

1990/91:T803 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av målen för televerket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om taxor och regler för

tredjepartstrafik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att frekvenstilldelning skall föras

bort från televerkets affärsområde,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hindra konkurrenssnedvridande

överföring av intäkter mellan olika grenar av televerket,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av teleinvestgruppen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avkastnings- och utdelningskraven på

televerket,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den konkurrensutsatta och

affärsmässiga delen av televerket bör skiljas ut och bedrivas i

bolagsform,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om klargörande av målet för telepolitiken

vad avser tillgängligheten av ett geografiskt heltäckande nät,

regionalpolitiskt ansvar och hänsynen till försvarets krav på

driftssäkerhet och skydd.

1990/91:T807 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motion 1990/91:A478 anförts om infrastrukturella

satsningar i form av vägar och AXE-system inom regionen

Österlen.

1990/91:T808 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motion 1990/91:A479 anförts om vikten av goda

telekommunikationer i Kalmar län.

1990/91:T809 av Maggi Mikaelsson och Viola Claesson (båda v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av

telekommunikationssystem i norra Sverige,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till införande

av enhetstaxa för telefonsamtal.

1990/91:T810 av Kaj Nilsson och Carl Frick (båda mp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en detaljerad

redovisning av televerkets kabel-TV-verksamhet.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:L734.

1990/91:T811 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade inleveranser

från televerket med 300 milj.kr. budgetåret 1991/92.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Fi227.

Bakgrund

1988 års riksdagsbeslut om telepolitikens mål och inriktning

m.m.

Riksdagen beslutade i maj 1988 om mål och inriktning för

telepolitiken m.m. (prop. 1987/88:118, bet. TU28, rskr. 402).

Enligt beslutet är det övergripande målet för telepolitiken att

medborgarna, näringslivet och den offentliga förvaltningen i

landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande

tillgång på telekommunikationer till lägsta möjliga

samhällsekonomiska kostnad. Detta mål vidareutvecklas i beslutet

i fem delmål. Enligt dessa skall telesystemet utformas så att

det ger god tillgänglighet och service för grundläggande

telekommunikationer,

det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället

som helhet, samtidigt som telesystemet i sig är effektivt,

utvecklingsmöjligheterna tas till vara,

det bidrar till regional balans och möjliggör sociala

hänsynstaganden,

det skall vara uthålligt och tillgängligt under kriser och i

krig.

1988 års riksdagsbeslut omfattar också telepolitikens

inriktning. Beslutet i den delen innebär i korthet följande.

Statens åtgärder skall utformas i en dialog med

intressenterna. Televerkets nätutbyggnadsplaner skall förankras

på regional och lokal nivå.

Konsumenterna skall ha så stor valfrihet som möjligt i sin

användning av teletjänster.

Staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens

på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster.

Staten skall ansvara för att det finns ett sammanhållet och

öppet telenät som täcker hela landet.

Kostnaderna för att ge alla tillgång till grundläggande

telekommunikationer och för att tillgodose totalförsvarets

intressen skall betalas solidariskt.

Utskottet

1. Telepolitikens inriktning

I motion T230 (fp), som väcktes under den allmänna

motionstiden i januari i år, framhålls att telekommunikation av

olika slag äger rum i ett telesystem som i ökande grad utgör en

samverkan mellan det statliga allmänna telenätet och ett antal

privata nät. Det är viktigt att företrädare för dessa olika nät

kan verka på lika villkor. Svensk telepolitik bör därför -- i

likhet med vad som är fallet i en rad andra länder -- utformas

så att förutsättningar skapas för en verklig nätkonkurrens

mellan jämbördiga parter.

Av propositionen framgår att regeringen den 24 januari i år

beslutat om principer för samtrafik mellan i första hand

mobiltelefonoperatörer och det kopplade telenätet. Dessa

principer innebär bl.a. konkurrensneutralitet. I beslutet

framhålls att det inte finns tillräckligt underlag för att

bestämma villkor för andra samtrafikfall än mellan det allmänna

nätet och mobiltelefonnät. Regeringen uppdrar därför åt

televerket att tills vidare, i avvaktan på att sådant underlag

för ett ställningstagande föreligger, i tillämpliga delar låta

samma villkor gälla för alla samtrafikfall.

Vad utskottet sålunda anfört synes ägnat att tillgodose

syftet med motionsyrkandet. Detta bör därför inte föranleda

någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

I motion T54 (v) yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

som sin mening skall ge regeringen till känna att

infrastrukturen har en grundläggande betydelse för samhällets

utveckling och att därför staten genom fortsatt ägande måste ta

ansvar för att sociala och regionala hänsyn fullföljs och

utvecklas inom televerksamheten i hela landet.

I motion T54 (v) framhålls vidare att den svenska

telemarknaden har anpassats till EGs krav. Med nyliberala mått

är den en av världens "friaste", säger motionärerna, eftersom

det inte finns några hinder för internationella konkurrenter

till televerket att etablera sig i Sverige. EGs uppfattningar

får inte tillåtas styra den svenska televerksamheten eller i

övrigt inkräkta på samhällets sociala och regionalpolitiska

ansvar.

I propositionen framhålls att det av televerket förvaltade

telenätet utgör en central del av vår grundläggande

infrastruktur. Därför måste det också ägas av staten. Även det

nödvändiga inflytandet över verksamheten motiverar ett

helstatligt ägande. Utskottet instämmer i dessa uttalanden.

1988 års telepolitiska riksdagsbeslut innebär som nämnts att

staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens på

utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster. Den

svenska telepolitiken är också -- framhålls det i propositionen

-- i överensstämmelse med EGs politik, som är inriktad på en

långtgående liberalisering av både teletjänstmarknaden och

terminalmarknaden. I princip skall alla begränsningar vad gäller

möjligheten att tillhandahålla teletjänster undanröjas. Sedan de

sista resterna av televerkets monopol inom terminalmarknaden

avskaffades den 1 januari 1990, föreligger möjlighet till full

konkurrens inom både terminal- och tjänstemarknaderna i Sverige.

Enligt utskottets mening är det inte eftersträvansvärt -- eller

ens möjligt -- att skydda televerkets verksamhet genom att söka

hindra konkurrens och bevara monopolverksamhet. Den tekniska

utvecklingen medför att eventuella konkurrenter utan svårighet

kan kringgå formella monopol.

Det nämnda riksdagsbeslutet innebär emellertid också, som

nämnts, att det svenska telesystemet skall utformas så att det

bidrar till regional balans och möjliggör sociala

hänsynstaganden. Den grundläggande regionala hänsynen bör --

framhålls det i propositionen -- omfatta ett krav på att

telefonitjänsten skall kunna användas av alla och att

användarnas avgifter och taxor skall kunna utjämnas mellan olika

geografiska områden. Utskottet delar denna uppfattning. Det

sociala ansvaret konkretiserades i 1988 års beslut bl.a. på så

sätt att telepolitiken skall syfta till att alla skall ha råd

att utnyttja grundläggande telekommunikationer. Tillgång för

företag och hushåll till den normala telefonitjänsten till

enhetliga priser bör enligt regeringen kunna finansieras inom

ramen för affärsmässiga hänsynstaganden. Televerkets starka

ställning på marknaden under överblickbar tid ger

förutsättningar för detta. En ökad konkurrens från såväl

nationella som internationella operatörer medför emellertid ett

tryck på en kostnadsanpassning av taxorna.

Utöver det sociala och regionala ansvar som televerket

förutsätts ta inom ramen för affärsmässiga hänsyn finns andra

krav på teletjänstområdet som måste beaktas i särskild ordning,

framhåller regeringen. Det gäller bl.a. telefonautomater i

glesbygd och handikapphänsyn. Utskottet delar regeringens

uppfattning och återkommer i det följande till dess därav

föranledda förslag.

Med det sagda torde syftet med motionsyrkandena i allt

väsentligt få anses tillgodosett. Dessa bör därför inte

föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

1988 års telepolitiska beslut innebär bl.a. att staten har ett

ansvar för tillhandahållandet av grundläggande

telekommunikationer i hela landet. Innebörden av ordet

"grundläggande" behandlas i propositionen och tre motioner.

Regeringen framhåller att staten måste ta ett ansvar för att

samhället har tillgång till ett modernt telesystem. Telesektorn

utvecklas för närvarande snabbt. Detta gäller både terminaler

och tjänster. Att i detalj definiera vad som skall omfattas av

det statliga ansvaret är därför knappast lämpligt. Det statliga

ansvaret kan delas upp i två huvudfrågor. Dels är det fråga om

att bedriva en politik som möjliggör och underlättar en teknisk

utveckling av sektorn. Dels gäller det att garantera att de

teletjänster som omfattas av ett specificerat statligt ansvar

också kan utnyttjas av alla.

Regeringen anser att det statliga ansvaret att

tillhandahålla teletjänster bör avgränsas till att omfatta

telefonitjänsten. Tjänster utöver den grundläggande

telefonitjänsten är förvisso grundläggande inslag i samhällets

infrastruktur. Olika användare har dock skilda behov av

tjänster. Det är knappast möjligt att definiera ett generellt

behov av "tilläggstjänster", vilka även snabbt undergår en

teknisk utveckling. Det är i hög grad osäkert vilka

specialtjänster som kommer att få störst spridning och

nyttjandegrad.

I motion T39 (mp) framhålls att telefax och grundläggande

dataöverföring, förutom telefoni, bör ingå i statens ansvar för

teletjänster.

I motion T54 (v) framhålls att det staliga ansvaret för

telekommunikationerna skall omfatta både telefonitjänster och

grundläggande datatjänster i hela landet.

I motion T60 (c) framhålls att tjänster för text- och

datakommunikation bör ingå i den grundläggande teletjänsten och

vara ett statligt ansvar.

Till stöd för yrkandena åberopas den regionalpolitiska

betydelsen av ifrågavarande tilläggstjänster.

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

regeringen talar för att begränsa statens ansvar för

teletjänster till telefonitjänsten. I sammanhanget vill

utskottet fästa uppmärksamheten på vad som sägs i propositionen

att televerket har satt som internt mål att minst 95% av alla

kunder skall ha möjlighet till faxkommunikation med rätt

kvalitet vid utgången av år 1994. Eftersom de tekniska kraven

för datakommmunikation, upp till en viss hastighet, är ungefär

desamma som för fax, förbättras även kvaliteten för denna

tjänst.

Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag att

riksdagen godkänner att det statliga ansvaret skall omfatta

telefonitjänsten i hela landet och avstyrker motionsyrkandena.

I motion T60 (c) framhålls att telenätet för närvarande inte

till alla delar uppfyller de krav som de nya text- och

datakommunikationerna ställer. Televerket kan inte heller lämna

några garantier för att sådana kommunikationer fungerar överallt

i hela landet. I huvudsak är det glesbygdsregionerna som har de

sämsta förutsättningarna för datakommunikationer. Det går inte

att bortse från att företagsamheten i stora glesbygdsregioner

kommer att vara handikappad i jämförelse med andra delar av

landet. Televerket säger sig vara berett att snabbt bygga ut

kapacitet när företag efterfrågar datakommunikation. En sådan

utbyggnad kan dock medföra betydande kostnader för företagen

genom höga anslutningsavgifter. Motionärerna vill att dessa

kostnader skall kunna minskas genom ett regionalpolitiskt

datakommunikationsstöd.

Riksdagen beslutade i juni 1990 att stöd i form av

lokaliserings- eller utvecklingsbidrag bör kunna lämnas till

företag för investeringar av den art som motionen avser, om

övriga villkor för regionalpolitiskt stöd är uppfyllda (prop.

1989/90:76, bet. AU13, rskr. 346). Den fortgående

moderniseringen av telefonnätet gör att detta redan i dag i

betydande utsträckning kan användas för fax och

datakommunikation. Televerkets mål är, som nämnts, att 95% av

alla kunder skall ha tillgång till fax av rätt kvalitet och

därmed till datakommunikation, upp till en viss hastighet, vid

utgången av år 1994.

Med det sagda finner utskottet syftet med motionsyrkandet i

huvudsak tillgodosett, varför ett bifall till detsamma avstyrks.

I motion T803 (m) framhålls att målet för telepolitiken bör

klargöras vad avser tillgängligheten av ett geografiskt

heltäckande nät, regionalpolitiskt ansvar och med hänsyn till

försvarets krav på driftsäkerhet och skydd.

1988 års telepolitiska beslut tillgodoser enligt utskottets

mening motionärernas önskemål. I beslutet framhålls, som nämnts,

att staten skall ansvara för att det finns ett sammanhållet och

öppet telenät som täcker hela landet samt att telesystemet skall

utformas så att det ger god tillgänglighet och service för

grundläggande telekommunikationer och så att det skall vara

uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig. Något sådant

klargörande som begärs i motionen synes sålunda inte

erforderligt, varför yrkandet härom avstyrks.

2. Televerkets kapitalstruktur

I propositionen framhålls att den svenska

telekommunikationsmarknaden står inför en fortsatt dynamisk

utveckling som kräver en anpassning av förutsättningarna för

televerkets verksamhet. Sådana överväganden måste också

inbegripa associationsformen. Med den ökande

internationaliseringen av teletjänstmarknaden och den ökande

konkurrens som följer av detta ställs också krav på att

televerket ges en kapitalstruktur som är likställd med den som

konkurrenterna har. Affärsverken redovisar t.ex. inte någon

pensionsskuld i balansräkningen. Verken betalar inte heller

någon bolagsskatt. För televerkets del gäller vidare att

soliditetskravet -- för närvarande lägst 65% -- är ett

avgörande konkurrenshinder.

Regeringen förordar att pensionsskulden redovisas i

televerkets balansräkning. Så bör ske fr.o.m. bokslutet år 1990.

När pensionsskulden tas upp på balansräkningens skuldsida,

sjunker samtidigt soliditeten. Regeringen förordar att

soliditetskravet sätts ned från nuvarande lägst 65% till lägst

30% fr.o.m. verksamhetsåret 1992. Om soliditeten sålunda sänks

till en nivå som gäller för jämförbara företag, kan televerket

leverera in ett belopp i storleksordningen 7 miljarder kronor

till staten. Regeringen anser att denna inbetalning skall göras

efter det att televerket presenterat sitt bokslut för år 1991

och inför ett beslut om en förändring av associationsformen.

Sistnämnda fråga återkommer utskottet till i det följande.

Vidare anser regeringen att televerket för att kunna

jämföras med näringslivet i övrigt bör belastas med en

motsvarighet till bolagsskatten, uppgående till 30 %, så länge

som verket drivs som affärsverk. Skattemotsvarigheten bör

belasta resultatet i bokslutet år 1991 och levereras in.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner förslagen

angående televerkets kapitalstruktur (redovisning av

pensionsskuld, av skattemotsvarighet, engångsinleverans samt

soliditet).

I motionerna T54 (v) och T71 (mp) yrkas avslag på regeringens

förslag. I den förstnämnda motionen framhålls att regeringen

motiverar sitt förslag med att den ekonomiska styrningen av

televerket bör effektiviseras. På vilket område detta behövs

klargörs dock inte, säger motionärerna. I den sistnämnda

motionen lämnas ingen motivering till avslagsyrkandet.

I motion T39 (mp) framhålls (yrkande 2) att regeringens nu

aktuella förslag kan accepteras under förutsättning att

televerkets regionalpolitiska och sociala ansvar bibehålls.

Huruvida så blir fallet framgår enligt motionärerna inte av

propositionen. Den fortsatta översynen och arbetet med

televerkets associationsform och med statens styrmedel i

telepolitiken bör närmare klargöra vad regeringens förslag

innebär i dessa avseenden.

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

regeringen talar för att televerkets kapitalstruktur bör

anpassas till vad som gäller för aktiebolag. Omfattningen av

televerkets nuvarande och framtida sociala och regionalpolitiska

ansvar har utskottet behandlat i det föregående. Vad utskottet

därom anfört synes ägnat att tillgodse syftet med yrkande 2 i

motion T39 (mp). Det yrkandet bör följaktligen inte föranleda

någon riksdagens åtgärd och avstyrks därför liksom övriga nu

aktuella motionsyrkanden. Regeringens förslag tillstyrks.

I den under årets allmänna motionstid väckta motionen T811 (c)

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökade

inleveranser från televerket med 300 milj.kr. budgetåret

1991/92.

Regeringens av utskottet tillstyrkta förslag om televerkets

kapitalstruktur innebär att syftet med motionen torde få anses

tillgodosett och att den därför kan avslås.

3. Avkastnings- och utdelningskrav samt taxefrågor m.m.

Regeringen framhåller att det är angeläget att det nya

soliditetskravet på lägst 30% kombineras med ett

avkastningskrav, eftersom soliditeten inte ensam är ett

tillräckligt bra mått på ett företags ekonomiska tillstånd och

prestationsförmåga. Mot bakgrund av televerkets starka ställning

och att konkurrensen på flera områden i dag är svag bör ett

långsiktigt realt avkastningskrav uppgående till 5% på totalt

kapital före skatt omgående ställas på televerkskoncernen. Med

de senaste årens inflationstakt innebär detta en nominell

räntabilitet på 13--15 % på totalt kapital, vilket kan jämföras

med koncernens nuvarande räntabilitet under samma period på

8--11%.

Det är vidare viktigt -- framhåller regeringen -- att

fastställa ett konkurrensneutralt utdelningskrav på

televerkskoncernen. Utdelningskravet bör vara baserat på

genomsnittligt justerat eget kapital, definierat som eget

kapital/verkskapital plus obeskattade reserver, minus latent

skatt. Det långsiktiga utdelningskravet bör uppgå till 5% på

genomsnittligt justerat eget kapital. Det bör ankomma på

regeringen att bestämma utdelningskravet för enskilda år. En

viktig förutsättning därvid är televerkets resultatutveckling.

Televerket har -- framgår det av propositionen -- föreslagit

att ett pristak införs för telefoni. Telefontaxorna skall enligt

förslaget få öka med maximalt 70% av förändringen av

nettoprisindex. Pristaket kombineras med ett mål för

totalproduktivitetsökning. Totalproduktivitet innebär att värdet

av produktionen sätts i relation till den totala

resursförbrukningen. Det är ett viktat mått där den samlade

produktiviteten av kostnaderna för arbete, kapital, drift m.m.

vägs in. Totalproduktivitetsmåttet tar därför hänsyn till fler

faktorer än det enklare arbetsproduktivitetsmåttet, som

televerket använder sig av i dag. Verket föreslår att dess

totalproduktivitet skall öka med 3% per år.

Regeringen framhåller att den ställer sig bakom televerkets

förslag. Regeringen beslutar för närvarande om hushållens

abonnemangsavgift, om samtalsmarkeringsavgiften samt om

markeringsintervallens längd för lokalsamtal. Övriga taxor

beslutar verket om. Med det prismål som nu förordas för

telefonin och med de riktlinjer som riksdagen tidigare lagt fast

i fråga om omstrukturering av taxorna kan också taxebesluten

fullt ut delegeras till televerket. Det nya prismålet bör gälla

med början år 1992 och med år 1991 som basår.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner de ekonomiska

målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende

avkastning, utdelning, priser, totalproduktivitet och delegering

av beslut om televerkets taxor.

I motion T803 (m), som väcktes under den allmänna motionstiden

i år, framhålls att en översyn bör göras av avkastnings- och

utdelningskraven på televerket.

I motion T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Någon

motivering till yrkandet lämnas inte i motionen. Regeringens

förslag omfattar, som nämnts, bl.a. avkastnings- och

utdelningskraven på televerket.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i den del som nu är

i fråga och avstyrker yrkandet i mp-motionen i motsvarande del.

Syftet med yrkandet i m-motionen torde genom detta

ställningstagande få anses tillgodosett. Ett bifall till

detsamma avstyrks följaktligen.

I motion T54 (v) motsätter sig motionärerna regeringens

förslag om delegering av beslut om televerkets taxor.

Motionärerna vill att regeringen skall behålla sin nuvarande

beslutanderätt i fråga om teletaxor.

Regeringens förslag i den del som nu är i fråga tillstyrks

medan motionsyrkandet avstyrks. Vidare avstyrker utskottet det

nämnda yrkandet i motion T71 (mp) om avslag på regeringens

förslag i den del yrkandet gäller delegering av beslut om

televerkets taxor.

Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om ett

pristak för telefoni samt om införande av ett mått och en

målsättning för totalproduktivitet inom televerket. Regeringens

förslag i den del det avser priser och totalproduktivitet

tillstyrks följaktligen. Härav följer att yrkandet i motion T71

(mp), om avslag på regeringens förslag, avstyrks i motsvarande

del.

Televerkets taxestruktur behandlas i ett flertal motioner.

I motion T54 (v) framhålls (yrkande 11) att nuvarande grad

av subventionering från företagssektorn till hushållssektorn bör

bibehållas, (yrkande 12) att alla aktörer på det statliga nätet

bör omfattas av denna princip och (yrkande 13) att en enhetstaxa

bör införas för att öka rättvisan mellan telekunder i landets

olika delar. Med enhetstaxa avses en taxa som ger samma

samtalskostnad per minut, oavsett avstånd, dvs. en taxa som inte

är avståndsberoende.

Även i motion T809 (v) framförs ett krav på enhetstaxa.

I motion T261 (c) framhålls att en enhetlig länstaxa och en

enhetlig rikstaxa bör övervägas.

I motion T803 (m) framhålls att den nya tekniken med digital

överföring i optokabel innebär kraftigt sänkta kostnader för

långa avstånd. Relativt sett ökar alltså kostnaden för det

lokala nätets drift. Samtidigt innebär televerkets taxa låga

kostnader för lokala samtal och höga för riks- och

utlandssamtal. Denna skevhet i taxan snarast förstärks genom de

allmänna mål för verksamheten som riksdagen tidigare har

fastställt. Det är därför rimligt att en översyn görs av denna

målsättning.

I motion T803 (m) framhålls vidare att taxor och regler för

tredjepartstrafik bör utformas så att verklig konkurrens uppnås,

samtidigt som tillgången till ett nationellt sammanhängande nät

bibehålls. Tredjepartstrafik föreligger när den som hyr en

ledning av en annan, t.ex. televerket, upplåter kapacitet i

ledningen till en tredje part.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden till en

början erinra om att regeringen år 1986 beslutade om en

långsiktigt ökad kostnadsanpassning av televerkets taxor.

Riksdagen ställde sig år 1987 bakom beslutet (prop. 1986/87:100

bil. 8, bet. TU17, rskr. 212). I riksdagens beslut framhölls att

priserna för utlandsamtal och rikssamtal i genomsnitt är dubbelt

så höga som televerkets kostnader för dem. För storföretagen var

det intressant och möjligt att leda sin trafik vid sidan av det

allmänna telenätet. En sådan utveckling skulle kunna få starkt

negativa konsekvenser för televerkets ekonomi, vilka till sist

skulle drabba hushållen. Det var därför motiverat att i god tid

och under kontrollerade former genomföra en omläggning av

taxorna.

I nu förevarande proposition erinras om nämnda beslut och

framhålls att detta bygger på insikten att det inte långsiktigt

går att t.ex. subventionera abonnemangsavgiften och

samtalsavgiften för lokalsamtal med överskott från rikssamtal

och utlandssamtal. Vidare erinras om att post- och

teleutredningen i sitt betänkande Post & Tele -- Affärsverk med

regionalt och socialt ansvar (SOU 1990:27) föreslagit att en

små- och storförbrukartaxa införs. Utredningen föreslår också en

ökad differentiering av abonnemangsavgiften mellan storstads-

och glesbygdsabonnenter. Regeringen säger sig dela

remissinstansernas allmänt positiva grundsyn på dessa förslag.

Televerket bör därför konkretisera förslagen och utarbeta ett

samlat förslag till ett genomförande.

Post- och teleutredningen behandlade även frågan om en

enhetstaxa för inrikes telefonsamtal och kom till slutsatsen att

en sådan inte borde införas. Utredningen fann att lokalsamtalen

skulle bli mycket dyrare medan rikssamtalen skulle bli billigare

i mindre grad. Utskottet gör för sin del ingen annan bedömning

än utredningen.

Enligt vad utskottet erfarit ser televerket för närvarande

över dispositionsvillkoren för hyrda ledningar i syfte bl.a. att

säkerställa att villkoren skall vara konkurrensneutrala i

förhållande till såväl externa nyttjare som interna nyttjare

inom televerkskoncernen.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört samt i avvaktan

på det aviserade taxeförslaget från televerket och på resultatet

av den nämnda översynen avstyrker utskottet samtliga de

motionsyrkanden som nu är i fråga.

4. Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet

Regeringen föreslår att kravet på särredovisning av

televerkets konkurrensutsatta verksamhet slopas fr.o.m.

verksamhetsåret 1991. Kravet infördes år 1980, då större delen

av verksamheten fortfarande bedrevs i monopol eller under

monopolliknande former. Vissa produkter, såsom telefonsvarare,

hänvisningsdatorer, larmutrustning m.m. kom år 1980 att läggas

utanför monopolområdet. Teletex- och telefaxtjänsterna, som då

var nya, låg också utanför monopolområdet. Särredovisningen

omfattade då dessa produkter och tjänster. I bokslutet år

1980/81 särredovisades 5% av televerkets omsättning som

konkurrensutsatt. I bokslutet år 1989 omfattade sådan

särredovisning 30% av omsättningen.

Särredovisningen av konkurrensutsatt verksamhet är

administrativt resurskrävande, framhåller regeringen. Televerket

beräknar kostnaden härför till drygt 1 milj.kr. varje år.

Särredovisningen innebär dessutom betydande osäkerhet, eftersom

televerkets verksamhet i hög grad är integrerad.

Genom att ställa upp ett specificerat prismål för telefoni

-- anförs det vidare i propositionen -- och mål för

totalproduktivitet motverkas möjligheten till subventionering av

konkurrensutsatt verksamhet. Eftersom sådana mål nu har

uppställts bör särredovisningen kunna upphöra. I sammanhanget

understryker regeringen vikten av att televerket utförligt

redovisar sitt resultat per resultatenhet i bokslutet. Genom att

vidare driva den konkurrensutsatta verksamheten i bolagsform

saknas skäl för en särredovisning.

I motion T61 (fp) framhålls att särredovisningen är den enda

möjliga garantin för att televerkets konkurrensutsatta

verksamhet inte subventioneras av den skyddade verksamheten.

Särredovisningen fyller en funktion, eftersom dessa två

verksamheter i så hög grad är integrerade i varandra.

I motion T62 (m) framhålls att särredovisningen kan

avskaffas, när televerkets konkurrensutsatta verksamhet drivs av

ett bolag, som opererar på marknadsmässiga villkor. Till dess så

sker bör särredovisningen bibehållas.

Även i motion T803 (m) betonas vikten av att konkurrensutsatt

verksamhet särredovisas.

I motion T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Någon

motivering till yrkandet lämnas inte i motionen.

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

regeringen talar för att särredovisningen av den

konkurrensutsatta verksamheten kan upphöra. Regeringens förslag

tillstyrks följaktligen, medan motionsyrkandena avstyrks.

5. Televerkets investeringar och servicemål m.m.

I propositionen redovisar regeringen under rubriken

Televerkets investeringar och servicemål följande bedömningar

och förslag i sammanfattning.

Marknadens efterfrågan på nya teletjänster förutsätts öka,

vilket kräver en fortsatt modernisering av nätet.

Trafiktillväxten för telefoni- och datatjänster beräknas

medföra behov av att öka den totala kapaciteten i telenätet med

ca 10% årligen under perioden 1992--1994.

Televerkskoncernens investeringar beräknas uppgå till 31

miljarder kronor under perioden 1992--1994.

Servicemålen för telefonitjänsten höjs.

Kvalitetsmålen i form av högsta acceptabla felfunktion i

telefonsystemet skärps.

De höjda servicemålen innebär att leveranstiden för

telefonabonnemang i permanentbostäder sänks från 17 till 5 dagar

samt att felavhjälpning för abonnemang i permanentbostäder

skall ske snarast och senast dagen efter felanmälan. Beträffande

kvalitetsmålet för telefoni har riksdagen uttalat att målet för

framkomligheten i riksnätet skall vara 98% under kontorstid.

För år 1989 uppgick denna genomsnittliga framkomlighet till

98,4%. Nu förordar regeringen att man lägger fast ett

minimivärde på 96% för framkomlighet mellan enskilda

stationsområden. Vidare bör kravet på acceptabel genomsnittlig

felfrekvens skärpas från nuvarande högst 160 kundanmälda fel per

1000 terminalpunkter och år till högst 120 sådana fel år 1992.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner förslagen

beträffande televerkets investeringar, service- och kvalitetsmål

för perioden 1992--1994.

I motion T71 (mp) yrkas avslag på regeringens förslag. Någon

motivering till yrkandet lämnas inte i motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionsyrkandet.

Frågor som gäller telenätets modernisering behandlas i fem

motioner.

I motion T211 (m) framhålls att utbyggnaden av det digitala

telenätet kommer att innebära mycket stora förändringar i

levnadsbetingelserna runt om i landet. Den framtidsinriktade

tjänstesektorn och annan kunskapsintensiv verksamhet kan i dag

lokaliseras i stort sett var som helst i landet. Utbyggnaden av

ett rikstäckande digitalt nät är därför den mest betydelsefulla

regionalpolitiska åtgärd som nu kan genomföras i vårt land.

I motion T218 (c) framhålls att godtagbara telefax- och

datakommunikationer är av vital betydelse för omstrukturering

och nydaning inom näringslivet i sydöstra Sverige.

I motion T807 (s) framhålls att televerket inte får

senarelägga utbyggnaden av AXE-systemet i Österlen.

I motion T808 (c) framhålls att många delar av Kalmar län

måste få bättre kapacitet för datatrafik.

I motion T809 (v) framhålls att telekommunikationerna på

Nordkalotten är eftersatta och att en utveckling av kontakter

och uppbyggnad av arbetstillfällen i norra Sverige härigenom

försvåras.

Som utskottet redan framhållit har televerket satt som internt

mål att 95% av alla kunder skall ha möjlighet till

faxkommunikation med rätt kvalitet, och därmed till

datakommunikation upp till en viss hastighet, vid utgången av år

1994.

Televerkskoncernens investeringar under perioden 1992--1994

beräknas som nämnts komma att uppgå till 31 miljarder kronor.

Merparten härav, ca 19 miljarder kronor, avser investeringar i

telenätet. Den fortgående utbyggnaden och moderniseringen av

telenätet sker med digital teknik. Takten i moderniseringen

bestäms dels av efterfrågeutvecklingen, dels av den tekniska

standarden i det befintliga nätet. Med ny teknik ökar telenätets

moderniseringstakt fr.o.m. andra halvåret 1991 för att

möjliggöra en fullständig modernisering under 1990-talet. Det

analoga långdistansnätet kommer enligt televerket att vara helt

avvecklat senast vid utgången av år 1995. För närvarande är

cirka två miljoner av televerkets kunder anslutna till

AXE-stationer.

Enligt uppgifter som utskottet under hand inhämtat är

telekommunikationerna i de olika delar av landet som behandlas i

motionerna av god kvalitet och väl i nivå med landet i övrigt.

Uppbyggnaden av ett effektivt telekommunikationsnät har inte

eftersatts i glesbygden. AXE-stationer finns i Kalmar och

Oskarshamn. I år och nästa år tillkommer AXE-stationer i

Västervik, Nybro, Vimmerby, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda och

på Öland. År 1993 tillkommer Gamleby och Torsås. Arbete med en

AXE-station i Simrishamn har påbörjats i år. Nästa år och år

1993 tillkommer AXE-stationer i Tomelilla, Ystad och Sjöbo.

Utskottet finner med det anförda syftet med samtliga de

motionsyrkanden som nu är i fråga tillgodosett. De bör därför

inte föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks

följaktligen.

I motion T547 (v) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvecklad

nordisk samverkan kring tele- och datatrafik. Motionärerna

framhåller att inlandsbanan skulle kunna användas som

läggningssträcka för fiberoptisk kabel för tele- och datatrafik

som gynnar både svenska och norska intressen. En fiberoptisk

kabel på svensk inlandsmark skulle sammanbinda Nord- och

Mellannorge på ett kommunikationsmässigt unikt sätt, säger

motionärerna. Kapaciteten skulle för Nordnorges del kunna leda

till etablering av högteknologiska tjänsteföretag. Ett nordiskt

samarbete kring tele- och datakommunikation, knutet till

järnvägsföretagens och banverkets nationella behov, bör inledas.

Utskottet förutsätter att banverket och SJ gör de

överväganden och vidtar de åtgärder som erfordras för att de så

rationellt som möjligt skall kunna tillgodose sina behov av

telekommunikationer. Något riksdagens uttalande i den av

motionärerna aktualiserade frågan synes därför inte

erforderligt, varför yrkandet härom avstyrks.

I motion T251 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt

stöd till utbyggnad av telekommunikationer. Motionärerna

framhåller att väl fungerande telekommunikationer är en viktig

förutsättning för utvidgad handel och övriga kontakter med

Östeuropa. I de baltiska republikerna är behovet stort av

investeringar i telekommunikationer. Finansieringen är

emellertid ett stort problem. Man bör därför överväga att direkt

ekonomiskt stödja de investeringar som behövs i östländerna för

utbyggda telekommunikationer med Sverige.

Frågor som gäller samarbete med Baltikum behandlas i

utrikesutskottets betänkanden 1990/91:UU14--UU16. I det

sistnämnda betänkandet behandlas bl.a. motionsyrkanden om

förbättrade telekommunikationer för Baltikum. Utrikesutskottet

säger sig välkomna varje utveckling som innnebär att

telefonförbindelserna förbättras mellan Baltikum och den övriga

världen men är inte berett att göra några närmare uttalanden med

anledning av motionsyrkandena. Trafikutskottet gör för sin del

samma bedömning och avstyrker det motionsyrkande som nu är i

fråga.

6. Televerkets verksamhetsinriktning och associationsform

I motion T803 (m) framhålls att frekvenstilldelning måste

föras bort från televerkets verksamhetsområde och att

verksamheten bör utövas inom en egen myndighet så att misstanke

om otillbörlig konkurrens inte uppstår.

Televerket är självt angeläget att tillgodose ifrågavarande

önskemål. Frågan behandlas av frekvensrättsutredningen (K

1990:02), vars betänkande väntas föreligga i december i år. I

avvaktan härpå avstyrker utskottet motionsyrkandet.

I motion T810 (mp) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en

detaljerad redovisning av televerkets kabel-TV-verksamhet.

Verket lämnar i årsredovisningen en redogörelse för

kabel-TV-verksamheten. Verksamheten drivs i konkurrens med andra

företag. Om televerket skulle åläggas en mer detaljerad

redovisning än vad som kan krävas av konkurrenterna torde det

innebära en konkurrensnackdel för verket, som utskottet för sin

del inte vill förorda. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Frågan om televerkets associationsform behandlas utförligt i

propositionen och flera motioner.

Av propositionen framgår att televerket i en skrivelse till

regeringen föreslagit att hela televerkskoncernen överförs till

aktiebolagsform från den 1 juli 1991. Skrivelsen redovisar även

skäl som enligt verket talar för en börsintroduktion vid en

senare tidpunkt. Verket konstaterar att såväl den

internationella som den nationella telemarknaden förändras. Från

att vara en dominerande aktör på den svenska marknaden blir

verket en liten aktör på den internationella marknaden. Detta

ställer särskilda krav när det gäller förutsättningarna att

konkurrera om stora företagskunder och om den internationella

långdistanstrafiken. Verket måste kunna erbjuda

konkurrenskraftiga integrerade internationella tjänster, något

som i sin tur kräver möjlighet att delta i internationella

allianser och konsortier. Samarbete, även samgående med andra

aktörer, är en nödvändighet för att vinna nya marknader

utomlands och för att klara konkurrensen om de lönsamma

marknadssegmenten på den svenska och den internationella

marknaden.

Regeringen säger sig dela verkets uppfattning att den nya

marknadssituationen kräver nya förutsättningar också för

televerkets del. Vidare anser regeringen, i likhet med verket,

att det bör ha samma möjligheter som konkurrenterna att

organisera verksamheten med utgångspunkt i kundernas behov.

Konkurrensen kommer självklart att inriktas på de lönsamma

marknadssegmenten. Om verket kan hävda sig väl på såväl den

svenska som den internationella marknaden ökar också

förutsättningarna att kunna bibehålla en tätposition i den

tekniska utvecklingen samt att kunna vidareutveckla det samlade

telenätet med hög standard. Ett konkurrenskraftigt televerk är

också den naturliga garantin för att kunna bibehålla ett

regionalt och socialt ansvar i televerksamheten.

Den successivt förändrade marknadssituationen ställer

självklart också krav på en utveckling av associationsformen,

framhåller regeringen. Erfarenheten visar att de begränsningar

som finns i affärsverksformen i fråga om t.ex. bestämmelser om

förvärv och försäljning av fast egendom, försäkringar, upplåning

m.m. är komplicerade att lösa. Genom att bilda bolag har de

praktiska problemen hittills kunnat kringgås. Flexibiliteten i

agerandet behöver emellertid utvecklas vidare. Det är också

väsentligt att verket har ekonomiska befogenheter och andra

villkor likställda med konkurrenternas. Den utveckling som för

närvarande kan konstateras för övriga länder i Europa är en

bolagisering av teleförvaltningarna.

Regeringen anser det vara av avgörande betydelse att

televerket får en associationsform som är likvärdig den som

övriga konkurrenter i Europa har. Med den gemensamma marknaden

följer att televerket måste drivas enligt samma regler som för

andra företag. Bolagsformen är internationellt erkänd och

accepterad. Affärsverksformen är däremot specifik för Sverige

och dessutom oklar på viktiga punkter.

Regeringen erinrar om att riksdagen i olika sammanhang

betonat det angelägna i att det finns en sammanhållen

televerkskoncern med bred verksamhet. Genom att driva

verksamheten sammanhållet ökar möjligheterna till en rationell

struktur inom ramen för en övergripande koncernstrategi. Vid en

ändrad associationsform är det av största vikt att staten har

ett fortsatt inflytande över verksamheten. Samtidigt måste

riksdagens insyn och inflytande över televerket som

telepolitiskt instrument kunna säkras. En bolagsbildning medför

ändrade styrformer men möjliggör ett fortsatt aktivt inflytande

från statsmakternas sida.

Det finns sålunda -- framhåller regeringen -- starka skäl

som talar för att televerket drivs i aktiebolagsform. Med hänsyn

till verkets omfattande sociala och regionala betydelse bör

dock, innan slutlig ställning tas till associationsformen,

möjligheterna analyseras att bedriva televerkets verksamhet inom

ramen för en utvecklad affärsverksform. Regeringen kommer att

skyndsamt pröva denna fråga och siktar till att verket skall

kunna ha en ny associationsform redan den 1 juli 1992.

Med anledning av den av televerket aktualiserade frågan om

en senare börsintroduktion framhåller regeringen att det av

verket förvaltade telenätet utgör en central del av vår

infrastruktur. Det måste därför också ägas av staten. Även det

nödvändiga inflytandet över verksamheten motiverar ett

helstatligt ägande. Genom ett statligt helägande kan också

successiva förändringar och anpassningar göras av relationer och

inriktning av verksamheten utan att komma i konflikt med

utomstående ägarintressen eller med de regler som gäller för

börsnoterade företag.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att televerkets

associationsform skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1992.

I motion T54 (v) yrkas avslag på regeringens förslag.

Motionärerna framhåller att de ser detta och andra förslag av

regeringen om förändringar av televerket som utslag av en naiv

övetro på "marknadslösningar". I nyliberal anda har den

socialdemokratiska regeringen sedan år 1982 i snabb takt

genomfört avregleringar och en upplösning av samhällets monopol

på väsentliga områden. Nästa steg har blivit att hänvisa till

behovet av ytterligare förändringar, eftersom konkurrensen ökat

på grund av att privata intressenter släppts in på bl.a.

affärsverkens område. Regeringen har inte analyserat

konsekvenserna för samhället och medborgarna av att ombilda

televerket till aktiebolag. I propositionen finns bara luddiga

motiveringar och svepande omdömen om krav på lönsamhet, ökad

konkurrens och "effektivitet". Följden blir en orättfärdig

övervältring av kostnader på enskilda medborgare, kommuner och

glesbygdsområden, som inte kan hävda sig som "lönsamma". De

förändringar som regeringen föreslår är -- betonar motionärerna

-- främmande för ett välfärdsland.

I motion T60 (c) framhålls att det nu inte längre finns

någon anledning att tveka om en förändring av televerkets

associationsform till aktiebolag. Förändringen bör vara

genomförd till den 1 juli 1992. Vidare betonar motionärerna att

de -- till skillnad från regeringen -- anser att frågan om en

börsintroduktion bör prövas. Televerket bör dock även i

fortsättningen ha staten som huvudägare. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om hur det sociala och

regionala ansvaret skall regleras mellan staten och televerket.

Vidare bör regeringen förelägga riksdagen förslag om hur

konkurrensneutralitet vid utnyttjandet av telenätet skall

uppnås. I motion T61 (fp) framhålls att det svenska

telenätet är en publik resurs, som -- sedan förbudet mot

tredjepartstrafik avskaffades -- i princip är tillgängligt för

alla. Till skillnad från vad som sägs i propositionen anser

motionärerna att svensk televerksamhet inte skall

kännetecknas av "en sammanhållen televerkskoncern med bred

verksamhet". Tvärtom är en sammanhållen televerkskoncern det

största hindret för en fungerande konkurrens på

telekommunikationsmarknaden. En uppdelning av det nuvarande

televerket i ett "nätverk" och ett tjänstebolag, som konkurrerar

på lika villkor med andra teletjänstbolag, bör därför genomföras

enligt den modell för uppdelning av infrastruktur och

konkurrensutsatt verksamhet som gjorts av järnvägstrafiken.

Dessutom bör televerkets myndighetsfunktioner separeras från

dess andra funktioner. En bolagisering av televerkskoncernen i

dess nuvarande form är alltså ingen bra lösning, betonar

motionärerna. I stället bör en bolagisering genomföras först

efter en uppdelning, varefter en privatisering av i första hand

teletjänstbolaget bör ske. Privatiseringen bör ske i form av en

börsintroduktion främst avsedd för teleabonnenter, anställda och

den breda allmänheten.

För att en uppdelning skall ge de önskade konkurrensmässiga

resultaten är det nödvändigt -- fortsätter motionärerna -- att

telenätet förs över till en juridiskt sett självständig enhet.

Ett sådant bolag måste vara i alla avseenden avskilt från

televerkets affärsdrivande verksamhet och ha en annan ägare.

Enbart därigenom kan det inta en självständig ställning gentemot

såväl televerkets affärsdrivande bolag som dess konkurrenter.

Motionärerna betonar också att staten har ett socialt ansvar

för att telefontjänster erbjuds konsumenter i hela landet.

Korssubventionering inom verket bör emellertid undvikas för att

fullgöra den förpliktelsen. Subventionering av vissa

verksamheter med hjälp av vinster på andra snedvrider hela

telekommunikationsmarknaden och skapar ineffektivitet och

onödiga kostnader. En tänkbar lösning på hur frågan om det

sociala ansvaret skall lösas vore en avgift som togs ut på all

nättrafik, både den som går via televerket och den privata, och

som skulle kunna användas till att upphandla nättjänster för

glesbygdsabonnenter.

I motion T62 (m) förordas att televerket delas i två

enheter. Den ena delen bör ha drifts- och ägaransvar för

telenätet. Den andra bör vara ett bolag som marknadsför

teletjänster. Bolaget för telenätet bör åtminstone delvis kunna

säljas på marknaden. Dess verksamhet måste regleras så att

monopolställningen inte missbrukas och så att alla potentiella

användare av nätet behandlas lika. Bolaget för teletjänster bör

vara helt konkurrensutsatt och kunna helt eller delvis säljas.

Villkoren för detta bolag vid relationer med nätbolaget bör inte

skilja sig från de villkor som erbjuds andra bolag. I den mån

tjänster inte kan skiljas från driften av nätet skall dessa

erbjudas på lika villkor till alla som använder nätet. Statens

telenämnd bör utöva en övergripande tillsyn över nätbolaget för

att förhindra att detta på ett otillbörligt sätt utnyttjar sin

monopolställning.

Enligt yrkande 9 i motion T71 (mp) bör regeringens förslag

avslås. Någon motivering till yrkandet lämnas inte i motionen.

I samma motion framhålls vidare (yrkande 1) att staten bör

avveckla televerkskoncernen. De konkurrensutsatta

verksamheterna bör avskiljas från affärsverket i separata bolag

eller eventuellt i en sammanhållen koncern. Frågan om staten bör

äga dessa bolag bör aktualiseras. Monopolverksamheten, det

nationella telenätet och rundradio- och TV-näten bör även i

fortsättningen drivas i verksform under riksdagens och

regeringens kontroll, säger motionärerna. De lokala

kabel-TV-näten är enligt motionärerna av typisk monopolkaraktär

och bör försäljas till kommunerna eller på annat sätt ställas

under demokratisk kontroll.

Frågor som gäller televerkets associationsform behandlas

också i motionerna T211 (m) och T803 (m), som båda väcktes under

den allmänna motionstiden i år. I den förstnämnda motionen

framhålls att televerket bör få möjlighet att verka på samma

villkor som andra företag. Driften bör ske i bolagsform. Efter

bolagisering bör det statliga ägandet successivt avvecklas och

bolaget börsnoteras. I den sistnämnda motionen framhålls

(yrkande 5) att en översyn bör göras av televerkets dotterbolag

Teleinvest och dettas dotterbolag samt att målsättningen för

fortsatt statligt engagemang i dessa bolag klart bör definieras.

Vidare framhålls (yrkande 7) att den konkurrensutsatta och

affärsmässiga delen av televerket bör skiljas ut och drivas i

bolagsform.

Utskottet delar regeringens uppfattning att de förändrade

förutsättningar som gäller för televerkets verksamhet gör det

nödvändigt att förändra televerkets associationsform. Av detta

ställningstagande följer att utskottet avstyrker motionerna

T54 (v) yrkande 8 och T71 (mp) yrkande 9.

Som framhålls i propositionen har riksdagen i olika

sammanhang betonat det angelägna i att det finns en sammanhållen

televerkskoncern med bred verksamhet. I sitt av riksdagen

godkända betänkande TU 1984/85:28 om vissa telefrågor framhöll

utskottet sålunda: "Enligt utskottets uppfattning tillgodoses

intresset av goda telekommunikationer bäst genom att

televerkets breda verksamhet bibehålls. Den verksamhet som

bedrivs i verkets bolag bör vara ett naturligt stöd och

komplement till televerkets egen, och den bör vara inordnad i en

koncernstrategi." Samma principiella syn kommer till uttryck i

riksdagens beslut med anledning av proposition 1987/88:118 om

inriktningen av telepolitiken (TU 1987/88:28, rskr. 402).

Utskottet finner inte skäl ompröva dessa riksdagsbeslut.

Enligt utskottets mening är telekommunikationer ett av de

högteknologiska områden där Sverige intar en ledande

internationell position både vad gäller teletjänster och

industri. Det är angeläget att inte äventyra denna position.

Under 1990-talet går den teletekniska utvecklingen entydigt i

riktning mot ökad s.k. tjänsteintegration. Detta talar för en

oförändrad telepolitik, som möjliggör för televerkskoncernen att

i samverkan med svensk industri fullt ut ta vara på den moderna

teleteknikens möjligheter. Detta är till gagn för såväl de

svenska konsumenterna som för Sverige som industrination. Det är

också väsentligt att den svenska telepolitiken i sina huvuddrag

överensstämmer med telepolitiken inom EG.

Utskottet anser vidare att televerkskoncernen bör ägas av

staten och att även kravet på statligt inflytande över

verksamheten motiverar ett helstatligt ägande.

Starka skäl synes tala för att televerket ombildas till

aktiebolag. Varje ändring av associationsformen bör dock -- vill

utskottet understryka -- ske på ett sådant sätt att riksdagens

insyn i och inflytande över televerket som telepolitiskt

instrument säkerställs. Även televerkets omfattande sociala och

regionala betydelse gör det nödvändigt att ett beslut om

associationsformen föregås av ingående, allsidiga överväganden.

Det fortsatta utredningsarbetet inom regeringskansliet synes

ägnat att säkerställa att så sker.

Utskottets sålunda redovisade ställningstagande innebär att

även samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga avstyrks.

Regeringens förslag tillstyrks.

I propositionen framhålls att vissa åtgärder bör kunna

genomföras omgående i avvaktan på att televerket får en ny

associationsform. Som exempel nämns bildandet av ett centralt

FoU-bolag med uppgift att initiera, finansiera och och självt

driva forsknings- och utvecklingsarbete inom

telekommunikationsområdet.

Enligt vad utskottet erfarit har televerket i en skrivelse

nyligen till regeringen föreslagit viss ytterligare

bolagisering. Det gäller de tre divisionerna Televerket

Data, Televerket Kabel-TV och TeleMedia, som alla bedriver

konkurrensutsatt verksamhet. Som främsta skäl för den föreslagna

bolagiseringen åberopar televerket de ökade finansiella krav som

ställs på dess verksamhet och som får till följd att

effektivitet och lönsamhet måste öka i koncernen.

Divisionen Televerket Data arbetar huvudsakligen internt

inom televerkskoncernen och säljer tjänster och produkter inom

området informationsbehandling. Verksamheten koncentreras till

utveckling, underhåll och produktion av ADB-system för

administration samt ekonomisk och produktionsteknisk styrning.

Verksamheten bedrivs på åtta orter med ca 1000 anställda.

Divisionen Televerket Kabel-TV är landets största

distributör av Kabel-TV. Antalet anställda uppgår till ca340.

Divisionen TeleMedia utger telefonkatalogen tillsammans med

Teleannons AB, som är ett helägt dotterföretag till Teleinvest

AB. Teleannons AB handhar marknadsföringen av gula sidorna i

telefonkatalogen. Antalet anställda i divisionen är ca420.

Utskottet delar regeringens uppfattning att vissa åtgärder

avseende televerkets verksamhet bör kunna genomföras i avvaktan

på att verket får en ny associationsform. Sådana åtgärder kan

vara att överföra viss konkurrensutsatt verksamhet från

affärsverket till aktiebolagsform. Utskottet förordar ett

bemyndigande för regeringen att medge att forsknings- och

utvecklingsverksamhet inom televerket samt de tre nämnda

divisionerna överförs till aktiebolagsform.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

7. Televerkets kostnader för särskilda åtaganden

Utöver det sociala och regionala ansvar som televerket

förutsätts ta inom ramen för affärsmässiga hänsyn finns andra

krav på teletjänstområdet -- framhåller regeringen -- som måste

beaktas i särskild ordning. Det gäller telefonautomater i

glesbygd, handikapphänsyn, totalförsvarsaspekter och samhällets

alarmeringstjänst.

Ansvaret för den speciella anpassning av teletjänster som

krävs för att olika grupper av handikappade skall dra nytta av

teletjänsterna bör enligt regeringen åvila televerket, i den del

det berör det av verket förvaltade telenätet. Under år 1990

uppgick kostnaderna för televerkets forskning inom

handikappområdet till 10,6 milj.kr. Regeringen framhåller att

verket även framgent bör belastas med dessa kostnader som ett

led i arbetet med en kundanpassning av sina tjänster.

Vidare erinrar regeringen om att televerket är

funktionsansvarigt för telekommunikationer inom totalförsvaret.

I televerkets särskilda åtaganden ligger att såväl i fred som

krig leverera, sätta i drift och underhålla teleanordningar för

totalförsvaret. Riksdagen har angett vilken ekonomisk nivå

televerkets insatser för s.k. krigsskyddsåtgärder skall ha och

beslutat att televerket skall bestrida utgifterna med sina

rörelsemedel.

Av propositionen framgår också att televerket har ett

särskilt åtagande i tillhandahållandet av SOS-tjänsten genom en

andel i kostnaderna för SOS Alarmering AB (SOSAB). Företaget

bildades år 1972 genom ett avtal mellan televerket, Svenska

kommunförbundet och Landstingsförbundet. Ett nytt

konsortialavtal har träffats med förbehåll för regeringens

godkännande och innebär att televerkets kostnadsandel ökar från

40% till 50%.

För berörda kommuners del minskar kostnadsandelen från 30%

till 20%. För berörda landstingskommuner innebär det nya

konsortialavtalet ingen ändring av kostnadsandelen. För år 1990

uppgick kostnaden för televerkets del till 88 milj.kr. med en

kostnadsfördelning enligt det gamla konsortialavtalet. En

fördelning enligt det nya avtalet skulle för verket innebära

ytterligare 22 milj.kr., dvs. en kostnadsandel på totalt 110

milj.kr. Regeringen anser det rimligt att staten genom

televerket, enligt lydelsen i det nya konsortialavtalet,

åtar sig 50% av kostnaderna för grundtjänsten i SOS Alarmering

AB.

Regeringen framhåller att televerket bör särredovisa

kostnader för särskilda åtaganden som inte kan rymmas inom

normala affärsmässiga hänsyn och att televerket bör kompenseras

för sådana åtaganden. Så bör ske genom att televerkets

inleverans till staten reduceras med ett belopp motsvarande

kostnaderna för dessa åtaganden. Ansvaret för telefonautomater i

glesbygd, handikapphänsyn, totalförsvarshänsyn och SOSAB utgör

sådana särskilda åtaganden som enligt regeringens beräkningar

kommer att uppgå till ca 360 milj.kr. för år 1991. Metoder för

att i framtiden närmare beräkna kostnader för televerkets

särskilda åtaganden måste kartläggas och utvecklas.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de sålunda

redovisade förslagen till principer för hur televerkets

särskilda åtaganden skall redovisas och ersättas. Utskottet

tillstyrker detta förslag.

Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner förslaget

till nytt konsortialavtal för SOSAB.

I motion T801 (s), som väcktes under den allmänna motionstiden

i januari i år, framhålls att ett tiotal kommuner står utanför

det samarbete som regleras genom konsortialavtalet för SOSAB.

Trots att invånarna i icke anslutna kommuner regelmässigt

utnyttjar SOS-centralen för larm av olika slag m.m. bidrar dessa

kommuner inte till centralens finansiering. Härigenom uppstår en

merkostnad för de kommuner som deltar i samarbetet. Motionärerna

vill att 1972 års konsortialavtal skall ändras så att samtliga

kommuner som utnyttjar SOSABs tjänster skall vara skyldiga att

betala ersättning härför.

Det i propositionen nämnda förslaget till nytt

konsortialavtal för SOSAB innebär som nämnts att berörda

kommuners kostnadsandel minskar från nuvarande 30% till 20%.

Utskottet förutsätter att denna ändring kommer att underlätta

för de kommuner som nu står utanför samarbetet att ompröva sitt

ställningstagande. Härigenom kan syftet med motionen uppnås utan

något sådant tvång som motionärerna förordar. Med det sagda

avstyrker utskottet motionen och tillstyrker regeringens

förslag.

I motion T57 (s) yrkas att riksdagen beslutar om en definition

av grundläggande telekommunikationer för handikappade enligt

post- och teleutredningens förslag (yrkande 1), att riksdagen

beslutar att den vanliga telefontjänsten skall

handikappanpassas

(yrkande 2) och att riksdagen som sin mening skall ge regeringen

till känna vad i motionen anförts om ytterligare överväganden

beträffande ansvars- och finansieringsprincipen. Motionären

framhåller att post- och teleutredningen gjorde ett viktigt

principiellt ställningstagande beträffande vad som är

grundläggande telekommunikation för handikappade. Man menade att

det är något mer än en fungerande telefontjänst. Det är

möjligheten att med hjälp av telekommunikationer i kombination

med datateknik kunna utföra vardagliga sysslor, upprätthålla

sociala kontakter och delta i samhällslivet. Innebörden av

utredningens ställningstagande är att staten skall ta ansvar för

mer än den vanliga telefontjänsten för personer med

funktionshinder. Eftersom det redan finns lämpliga system, flera

försöksprojekt pågår och ett flertal nya system kommer att kunna

realiseras under 1990-talet, vore det framsynt av riksdagen att

redan nu besluta om vad grundläggande telekommunikationer för

handikappade är i enlighet med post- och teleutredningens

förslag.

Också den vanliga telefontjänsten behöver utvecklas,

framhåller motionären. Det statliga ansvaret i detta avseende

måste innebära bl.a.

att i princip alla publika telefoner skall kunna användas av

hörselskadade personer, dvs. medge både akustisk förstärkning

och induktiv överföring av samtal till hörapparat,

standardiserade knappsatser,

att texttelefon skall erbjudas med god tillgänglighet och

service samt att alla skall ha råd att använda den,

att döva personer, som använder teckenspråk, skall kunna

erbjudas bildtelefon på motsvarande villkor som texttelefon den

dag sådana telefoner finns på marknaden,

att telefoner anpassas eller förses med kompletterande

utrustning så att förståndshandikappade personer kan använda

dem.

Slutligen framhåller motionären att frågan om vem som har

ansvaret för att goda teletjänster för handikappade utvecklas,

tillhandahålls och finansieras behöver ytterligare övervägas och

klargöras.

Post- och teleutredningen framhåller i sitt betänkande att

statens övergripande ansvar på teleområdet måste innefatta ett

ansvar för att försöka se till att även handikappade har

tillgång till grundläggande telekommunikationer. Detta innebär

möjlighet att med hjälp av telekommunikationer i kombination med

datateknik kunna utföra vardagliga sysslor, upprätthålla

sociala kontakter och delta i samhällslivet. Utskottet vill för

sin del betona vikten av att telefontjänsten och

telefonterminaler utformas så att de så långt möjligt kan

användas oberoende av handikapp.

Utskottet erinrar om att riksdagen beslutat att döva, gravt

hörselskadade, dövblinda och talskadade sedan den 1 juli 1979

skall kunna ordineras texttelefon genom hälso- och

sjukvårdshuvudmännen. Vidare erinras om att riksdagen år 1981

beslutade att det skulle finnas en förmedlingstjänst för

förmedling av samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner.

Televerket får via ett anslag på socialdepartementets huvudtitel

ersättning för texttelefoner som lämnas dem som ordinerats

sådana och för den nämnda förmedlingstjänsten. För nästa

budgetår har riksdagen beslutat anvisa 52,8 milj.kr. över

anslaget (prop. 1990/91:100 bil. 7, bet. SoU12, rskr. 211).

Av den proposition som utskottet nu behandlar framgår att

regeringen avser att pröva hur texttelefonstödet

fortsättningsvis skall finansieras. Av propositionen framgår

vidare att det sedan år 1984 finns ett organiserat samarbete

mellan televerket, Handikappinstitutet och

handikapporganisationerna. Regeringen framhåller att samarbetet

synes fungera väl och att det utgör ett värdefullt instrument

för utbyte av önskemål och synpunkter. Det är därför angeläget

att verksamheten kan vidareutvecklas och övergå i permanent

form. Utskottet delar den uppfattningen. I propositionen

framhålls också att televerket ger grupper av handikappade

rabatter på vissa tjänster. Synskadade och andra handikappade,

som har stora svårigheter att använda telefonkatalogen,

kompenseras för televerkets avgift för nummerupplysningen genom

att den vanliga telefonräkningen sätts ned med 7%. Därutöver

kan en individuell kompensation utgå. Regeringen anser att det

är rimligt att televerket i princip tillhandahåller en

avgiftsfri nummerupplysningstjänst till dem som inte kan

utnyttja den avgiftsfria telefonkatalogen. Den för närvarande

tillämpade rabattformen bör emellertid ses över, eftersom den

givna rabatten inte har ett direkt samband med kundens kostnader

för nummerupplysningen.

Mot bakgrund av att det nu finns fler operatörer på

teletjänstmarknaden anser regeringen att man bör överväga om

andra operatörer än televerket skall omfattas av förpliktelser i

fråga om handikappanpassning. I avvaktan på resultatet av sådana

överväganden bör samarbetet mellan televerket,

Handikappinstitutet och handikapporganisationerna utvidgas till

att omfatta även de tillkommande operatörerna och

terminalleverantörerna. Utskottet finner det värdefullt att

ifrågavarande överväganden kommer till stånd och hälsar med

tillfredsställelse ett utvidgat samarbete i frågor som rör

handikappanpassning av teletjänster.

Enligt vad utskottet erfarit är alla nytillverkade

telefonautomater så konstruerade att de medger både akustisk

förstärkning och induktiv överföring av samtal till hörapparat.

Telefonautomater som inte har denna möjlighet kommer att

avvecklas under det närmaste året. Knappsatserna är numera

standardiserade. Tillgängligheten till telefonautomater för

rörelsehindrade är enligt televerket mycket god. Numera anläggs

inga telefonkiosker som inte är anpassade för rörelsehindrade.

Frågan huruvida bildtelefoner bör erbjudas döva personer, som

använder teckenspråk, bör man enligt utskottets mening ta

ställning till när möjligheterna härtill föreligger. Vad gäller

telefoner för förståndshandikappade förutsätter utskottet att

det även fortsättningsvis kommer att finnas enkla telefoner som

kan användas av alla.

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet

av det översynsarbete i fråga om telekommunikationer för

handikappade som pågår finner utskottet syftet med

motionsyrkandena i huvudsak tillgodosett. Dessa bör därför inte

föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrks följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Telepolitikens inriktning

1. beträffande nätkonkurrens

att riksdagen avslår motion 1990/91:T230 yrkande 2,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande sociala och regionala hänsyn inom

televerksamheten m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del

och yrkande 2 i denna del,

res. 2 (m, fp, c, mp) -- motiveringen

res. 3 (v)

3. beträffande grundläggande telekommunikationer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T39 yrkande 1, 1990/91:T54 yrkande

9 och 1990/91:T60 yrkande 15 godkänner att det statliga ansvaret

skall omfatta telefonitjänsten i hela landet,

res. 4 (c, v, mp)

4. beträffande regionalpolitiskt datakommunikationsstöd

att riksdagen avslår motion 1990/91:T60 yrkande 16,

res. 5 (c, v)

5. beträffande geografiskt heltäckande nät m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:T803 yrkande 8,

Televerkets kapitalstruktur

6. beträffande televerkets kapitalstruktur

att riksdagen med bifall till regeringens förslag

avslår motionerna 1990/91:T39 yrkande 2, 1990/91:T54 yrkande 14

och 1990/91:T71 yrkande 5,

res. 6 (v)

7. beträffande ökade inleveranser från televerket

att riksdagen avslår motion 1990/91:T811,

Avkastnings- och utdelningskrav samt taxefrågor m.m.

8. beträffande avkastnings- och utdelningskrav

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T71 yrkande 6 i denna del och

1990/91:T803 yrkande 6 godkänner de ekonomiska målen för

televerket under perioden 1992--1994 avseende avkastning och

utdelning,

9. beträffande delegering av beslut om televerkets taxor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 10 och 1990/91:T71

yrkande 6 i denna del godkänner de ekonomiska målen för

televerket under perioden 1992--1994 avseende delegering av

beslut om televerkets taxor,

res. 7 (v)

10. beträffande priser och totalproduktivitet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 6 i denna del godkänner de

ekonomiska målen för televerket under perioden 1992--1994

avseende priser och totalproduktivitet,

11. beträffande televerkets taxestruktur

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T54 yrkandena 11--13,

1990/91:T261 yrkande 2, 1990/91:T803 yrkandena 1--2 och

1990/91:T809 yrkande 2,

res. 8 (v)

Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet

12. beträffande särredovisning av televerkets

konkurrensutsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T61 yrkande 7, 1990/91:T62 yrkande

12, 1990/91:T71 yrkande 7 och 1990/91:T803 yrkande 4 godkänner

att särredovisningen av televerkets konkurrensutsatta verksamhet

avskaffas fr.o.m. verksamhetsåret 1991,

res. 9 (m, fp, c, mp)

Televerkets investeringar och servicemål m.m.

13. beträffande televerkets investeringar och servicemål

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 8 godkänner förslagen

beträffande televerkets investeringar, service- och kvalitetsmål

för perioden 1992--1994,

14. beträffande telenätets modernisering

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:T211 yrkande 15 i

denna del, 1990/91:T218 yrkande 5, 1990/91:T807 i denna del,

1990/91:T808 och 1990/91:T809 yrkande 1,

res. 10 (v)

15. beträffande nordisk samverkan kring tele- och

datatrafik

att riksdagen avslår motion 1990/91:T547 yrkande 5,

res. 11 (v)

16. beträffande ekonomiskt stöd till utbyggnad av

telekommunikationer

att riksdagen avslår motion 1990/91:T251 yrkande 3,

Televerkets verksamhetsinriktning och associationsform

17. beträffande frekvenstilldelning

att riksdagen avslår motion 1990/91:T803 yrkande 3,

18. beträffande televerkets kabel-TV-verksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:T810,

res. 12 (mp)

19. beträffande televerkets associationsform

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med

avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 8, 1990/91:T60 yrkande

17, 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71

yrkandena 1 och 9, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och

1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 godkänner att televerkets

associationsform skall ändras fr.o.m. den 1 juli 1992,

res. 13 (m, fp)

res. 14 (c)

res. 15 (v)

res. 16 (mp)

20. beträffande viss bolagisering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 17 (v)

21. beträffande televerkets kostnader för särskilda

åtaganden

att riksdagen godkänner regeringens förslag till principer för

hur televerkets särskilda åtaganden skall redovisas och

ersättas,

Televerkets kostnader för särskilda åtaganden

22. beträffande nytt konsortialavtal för SOSAB

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1990/91:T801 godkänner förslaget till nytt

konsortialavtal avseende SOS Alarmering AB,

23. beträffande telekommunikationer för handikappade

att riksdagen avslår motion 1990/91:T57.

Stockholm den 23 maj 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Ove

Karlsson (s), Olle Östrand (s), Elving Andersson (c), Görel

Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström (s), Hugo

Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v), Roy Ottosson

(mp), Jarl Lander (s), Yngve Wernersson (s), Tom Heyman (m),

Anita Jönsson (s) och Anders Castberger(fp).

Reservationer

Reservationer

1. Nätkonkurrens (mom.1)

Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom

Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Av propositionen" och slutar med "avstyrks följaktligen"

bort ha följande lydelse:

Det har ifrågasatts om de ekonomiska villkor som gäller för

samtrafik mellan mobiltelefonoperatörer och det kopplade

telenätet försvårar eller t.o.m. omöjliggör att

mobiltelefonverksamhet i Sverige drivs av företag som

konkurrerar med televerket. Regeringen bör därför enligt

utskottets mening för riksdagen redovisa skälen för nuvarande

taxesättning för ifrågavarande samtrafik.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med motionsyrkandet torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande nätkonkurrens

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T230 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

2. Sociala och regionala hänsyn inom televerksamheten m.m.

(mom.2) -- motiveringen

Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m),

Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Roy Ottosson (mp), Tom

Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I

propositionen" och slutar med "dessa uttalanden" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att telenätet

utgör en grundläggande del av vår infrastruktur och att staten

har ett ansvar för att sociala och regionala hänsyn tas inom

televerksamheten. Sådana hänsyn utgör dock inget hinder mot att

televerkets verksamhet bolagiseras. En bolagisering behöver inte

heller innebära att staten ensam skall vara ägare av den

verksamhet som bolagiseringen omfattar.

3. Sociala och regionala hänsyn inom televerksamheten m.m.

(mom.2)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "1988 års telepolitiska" och slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Regeringens benägenhet -- för att inte säga beskäftighet --

när det gäller att vara EG och näringslivets lobbyister till

lags tar sig allt tydligare uttryck. Den s.k.

tillväxtpropositionen är bara ett, om än det senaste, i den allt

längre raden av exemplen härpå. Den svenska telepolitiken skall

enligt utskottets mening inte syfta till att undanröja "hinder"

eller "begränsningar" för privatkapitalet att exploatera

grundläggande mänskliga kommunikationsbehov utan till att slå

vakt om välfärdssamhällets intresse av att tillhandahålla alla

medborgare -- även de som bor i glesbygd och även de med

funktionshinder av olika slag -- en väl fungerande offentlig

service. Utskottet tillbakavisar bestämt regeringens försök att

med hjälp av nyliberala fraser framställa viktiga delar av denna

service som en belastning. De sociala och regionala kraven på

televerket utgör enligt utskottets mening ett viktigt mål i sig

för hela verksamheten. Detta är i sin tur utgångspunkten för

utskottets uppfattning att samhället måste äga, ta ansvaret för

och ha full insyn i den del av vår infrastruktur som

televerksamheten utgör.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med yrkandena 1 och 2 i motion T54 (v), i de delar som nu är i

fråga, torde få anses tillgodosett -- bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande sociala och regionala hänsyn inom

televerksamheten m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:T54 yrkande 1 i

denna del och yrkande 2 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Grundläggande telekommunikationer (mom.3)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c), Viola Claesson (v) och

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet ansluter" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motionerna talar för att statens ansvar för grundläggande

telekommunikationer skall omfatta inte bara telefonitjänster

utan även datakommunikations- och telefaxtjänster.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med motionsyrkandena torde få anses tillgodosett -- bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande grundläggande telekommunikationer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt

motionerna 1990/91:T39 yrkande 1, 1990/91:T54 yrkande 9 och

1990/91:T60 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet härom anfört,

5. Regionalpolitiskt datakommunikationsstöd (mom.4)

Elving Andersson (c), Rune Thorén (c) och Viola Claesson (v)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Riksdagen beslutade" och slutar med "detsamma

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla företag

bör ha rätt till datakommunikation på lika villkor. I den mån

företag i glesbygd får bära högre kostnader än företag i t.ex.

storstadsregioner för de investeringar i telenätet som fordras

för att säkerställa den rätten, bör skillnaden utjämnas genom

regionalpolitiskt stöd.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande regionalpolitiskt datakommunikationsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

6. Televerkets kapitalstruktur (mom.6)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen

inte förmått klargöra varför den ekonomiska styrningen av

televerket behöver effektiviseras eller hur televerkets sociala

och regionala ansvar kan bibehållas efter ett genomförande av de

förändringar, bl.a. beträffande kapitalstrukturen, som nu

föreslås. I avvaktan på ett sådant klargörande tillstyrker

utskottet motionerna T54 (v) yrkande 14 och T71 (mp) yrkande 5

samt avstyrker regeringens förslag.

Vad utskottet nu anfört -- och som innebär att även motion

T39 (mp) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande televerkets kapitalstruktur

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:39 yrkande 2,

1990/91:T54 yrkande 14 och 1990/91:T71 yrkande 5

dels avslår regeringens förslag,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,

7. Delegering av beslut om televerkets taxor (mom.9)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "televerkets

taxor" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringen bör

behålla sin nuvarande beslutanderätt i fråga om teletaxor.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion T71 (mp)

yrkande 6 i den del som nu är i fråga och avstyrker regeringens

förslag i motsvarande del. Syftet med motion T54 (v) yrkande 10

torde genom detta ställningstagande få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande delegering av beslut om televerkets taxor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 6 i

denna del och med anledning av motion 1990/91:T54 yrkande 10

avslår regeringens förslag att riksdagen godkänner de ekonomiska

målen för televerket under perioden 1992--1994 avseende

delegering av beslut om televerkets taxor,

8. Televerkets taxestruktur (mom.11)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar de i v-motionerna uttalade uppfattningarna

att nuvarande grad av subventionering från företagssektorn till

hushållssektorn bör bibehållas, att alla aktörer på statliga

telenät bör omfattas av den principen och att en enhetstaxa för

hela landet bör införas. Med det sagda torde syftet med samtliga

de v-yrkanden som nu är i fråga få anses tillgodosett. Syftet

med yrkande 2 i motion T261 (c) torde få anses delvis

tillgodosett. M-yrkandena avstyrks.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande televerkets taxestruktur

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:T54

yrkandena 11--13, 1990/91:T261 yrkande 2 och 1990/91:T809

yrkande 2 samt med avslag på motion 1990/91:T803 yrkandena 1 och

2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

9. Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta verksamhet

(mom.12)

Rolf Clarkson (m), Elving Andersson (c), Görel Bohlin (m),

Hugo Bergdahl (fp), Rune Thorén (c), Roy Ottosson (mp), Tom

Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med

"motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motionerna talar för att televerkets konkurrensutsatta

verksamhet bör särredovisas till dess verksamheten drivs av ett

aktiebolag, som opererar på marknadsmässiga villkor.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkande 12 i motion

T62 (m) och yrkande 7 i motion T71 (mp) samt avstyrker

regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att syftet

med yrkande 7 i motion T61 (fp) och med yrkande 4 i motion T803

(m) torde få anses tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande särredovisning av televerkets

konkurrensutsatta verksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T62 yrkande

12 och 1990/91:T71 yrkande 7 samt med anledning av motionerna

1990/91:T61 yrkande 7 och 1990/91:T803 yrkande 4 avslår

regeringens förslag,

10. Telenätets modernisering (mom.14)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Som utskottet" och på s. 17 slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion T809 (v) uttalade uppfattningen

att framkomligheten på telenätet och teleteknikens standard inte

är acceptabla i många delar av vårt land, inte minst på

Nordkalotten, i Västerbottens inland och i annan glesbygd.

Företagsetableringar försvåras eller kommer inte till stånd, om

man inte kan ha goda data- och teleförbindelser med omvärlden.

Av regionala rättviseskäl måste nu -- som motionärerna

framhåller -- glesbygdens telekommuniktioner, särskilt i norra

Sverige, prioriteras.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att motion

T809 (v) yrkande 1 tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Detta ställningstagande innebär att

syftet med samtliga övriga motionsyrkanden som nu är i fråga

torde få anses helt eller delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande telenätets modernisering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T809 yrkande 1

samt med anledning av motionerna 1990/91:T211 yrkande 15 i denna

del, 1990/91:T218 yrkande 5, 1990/91:T807 i denna del och

1990/91:T808 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet härom anfört,

11. Nordisk samverkan kring tele- och datatrafik (mom.15)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "härom

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle

vara värdefullt att få till stånd en nordisk samverkan kring

tele- och datatrafik av den art och med den inriktning som anges

i motionen.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande nordisk samverkan kring tele- och

datatrafik

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T547 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom

anfört,

12. Televerkets kabel-TV-verksamhet (mom.18)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Verket lämnar" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de överväganden som enligt

motionen talar för att televerket bör avge en detaljerad

redovisning för sin kabel-TV-verksamhet. Det ankommer på

regeringen att se till att så sker.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att

motionsyrkandet tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande

lydelse:

18. beträffande televerkets kabel-TV-verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T810 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

13. Televerkets associationsform (mom.19)

Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl (fp), Tom

Heyman (m) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag föranleder följande bedömningar och

ställningstaganden från utskottets sida.

Förändringar i televerkets organisation och spelreglerna på

telemarknaden måste vara väl genomtänkta. Ett skäl till detta är

den stora regionala och sociala betydelse som teletjänster har i

ett modernt samhälle. Det kan inte accepteras att vissa delar av

landet skulle få sämre tillgång till grundläggande teletjänster

än andra landsdelar. Detta är bl.a. viktigt för att skapa bättre

förutsättningar för företagande i glesbygd.

En sammanhållen televerkskoncern har ett konkurrensförsteg

gentemot andra teletjänstbolag som i dag uppträder och som kan

komma att uppträda på marknaden. En uppdelning av det nuvarande

televerket i ett "nätverk" och ett tjänstebolag, som konkurrerar

på lika villkor med andra teletjänstbolag, bör därför prövas.

Samtidigt bör samtliga myndighetsfunktioner inom teleområdet

föras till en särskild myndighet, statens telenämnd.

En sådan lösning skulle bli parallell till den uppdelning av

infrastruktur och konkurrensutsatt verksamhet som gjorts av

järnvägstrafiken och som föreslagits för Vattenfall.

Uppdelningen skapar förutsättningar för att stora delar av

nuvarande televerkets verksamhet skall kunna privatiseras. Av

hänsyn till bl.a. eventuella regionala och sociala effekter bör

dock privatiseringen ske i sådan takt att resultaten kan

utvärderas efter hand.

Privatiseringen bör därför påbörjas stegvis. Hänsyn får

härvid tas till att televerket innefattar ett antal bolag. Dels

tjänstebolag, som erbjuder olika typer av teleservice. Dels är

ett nytt utvecklingsbolag under bildande. Förutom detta finns

det allmänna telenätet. Den ytterligare avregleringen av

telemarknaden som utskottet föreslår innebär således att

situationen för ett antal telebolag måste övervägas. Man kan

sammanfattat kalla dessa bolag Tjänstebolagen och Nätbolaget.

En privatisering av televerksamheten bör äga rum så att en

börsintroduktion för Tjänstebolagen påbörjas inom de närmaste

åren. Det finns flera skäl till att en privatisering inte

inledningsvis bör omfatta Nätbolaget:

Det är lättare att överblicka effekterna av en stegvis

förändring än av en total förändring.

Utförsäljningen måste ta hänsyn till utrymmet på

kapitalmarknaden och därigenom till en god förvaltning av den

statliga förmögenheten.

Påverkan på telemarknaden skulle bli plötslig och inte fullt

överblickbar om även Nätbolaget skulle omfattas från början.

Statens telenämnds möjlighet till överblick och verkligt

inflytande skulle försvåras av en omedelbar och total

privatisering.

Teleföretagen skall ges tillträde till riskkapitalmarknaden

så att ägandet av företagen i första hand erbjuds teleabonennter

och anställda, samt i övrigt på sätt som regeringen finner

förenligt med ambitionen om ägarspridning och en god förvaltning

av statens tillgångar.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att syftet

med de m- och fp-yrkanden som nu är i fråga torde få anses

tillgodosett -- bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Syftet med yrkande 17 i motion T60 (c) och med yrkande 1

i motion T71 (mp) torde genom utskottets ställningstagande få

anses delvis tillgodosett. Yrkande 8 i motion T54 (v) och

yrkande 9 i motion T71 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande televerkets associationsform

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1990/91:T60 yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6,

1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 1, 1990/91:T211

yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 samt

med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 8 och 1990/91:T71

yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

härom anfört,

14. Televerkets associationsform (mom.19)

Elving Andersson och Rune Thorén (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

För sin del anser utskottet att det nu inte längre finns

anledning att tveka om en förändring av televerkets

associationsform till aktiebolag. Förändringen bör göras senast

den 1 juli 1992. Vidare anser utskottet att frågan om en

börsintroduktion bör prövas. Det bör dock understrykas att

televerket även i fortsättningen bör ha staten som huvudägare,

så att de regionala och sociala krav som ställs på

televerksamheten kan tillgodoses. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur det regionala och sociala ansvaret

skall regleras mellan staten och televerket som bolag. Ett

sådant förslag bör även omfatta frågan om hur

konkurrensneutralitet vid utnyttjande av telenätet bör uppnås.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att yrkande

17 i motion T60 (c) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Detta ställningstagande innebär att

syftet med samtliga de m- och fp-yrkanden som nu är i fråga

torde få anses delvis tillgodosett. Detsamma gäller yrkande 1 i

motion T71 (mp). Yrkande 8 i motion T54 (v) och yrkande 9 i

motion T71 (mp) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande televerkets associationsform

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T60 yrkande 17,

med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:T61

yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 1,

1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5

och 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 8 och

1990/91:T71 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet härom anfört,

15. Televerkets associationsform (mom.19)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att man vid ett ställningstagande till

frågan om televerkets associationsform skall utgå från

uppfattningen hos dem som närmast berörs, nämligen de anställda.

Statsanställdas förbund, som företräder det stora flertalet av

televerkets drygt 42000 anställda, har på kongress efter

kongress avvisat tankarna på en bolagisering av verket.

Riksdagen bör enligt utskottets bestämda uppfattning inta samma

hållning. Med det sagda tillstyrker utskottet motionerna T54 (v)

yrkande 8 och T71 yrkande 9 samt avstyrker regeringens förslag,

liksom de övriga motionsyrkanden som nu är i fråga.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande televerkets associationsform

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:T54 yrkande 8

och 1990/91:T71 yrkande 9 avslår regeringens förslag samt

motionerna 1990/91:T60 yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6,

1990/91:T62 yrkande 11, 1990/91:T71 yrkande 1, 1990/91:T211

yrkande 15 i denna del och 1990/91:T803 yrkandena 5 och 7,

16. Televerkets associationsform (mom.19)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "förslag

tillstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att staten bör avveckla

televerkskoncernen. De konkurrensutsatta verksamheterna bör

avskiljas från affärsverket i separata bolag eller eventuellt i

en sammanhållen koncern. Frågan om staten skall äga dessa bolag

bör aktualiseras. Monopolverksamheten, det nationella telenätet

och rundradio- och TV-näten bör även i fortsättningen drivas i

verksform under riksdagens och regeringens kontroll.

Vad utskottet sålunda anfört -- och som innebär att yrkande

1 i motion T71 (mp) tillstyrks -- bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Detta ställningstagande innebär att

syftet med samtliga övriga motionsyrkanden, utom yrkande 8 i

motion T54 (v), torde få anses helt eller delvis tillgodosett.

Det nämnda yrkandet i v-motionen avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande

lydelse:

19. beträffande televerkets associationsform

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande 1,

med anledning av regeringens förslag och motionerna 1990/91:T60

yrkande 17, 1990/91:T61 yrkande 6, 1990/91:T62 yrkande 11,

1990/91:T71 yrkande 9, 1990/91:T211 yrkande 15 i denna del och

1990/91:T803 yrkandena 5 och 7 samt med avslag på motion

1990/91:T54 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet härom anfört,

17. Viss bolagisering (mom.20)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Vänsterpartiet har i motion T54 (v) yrkat avslag på

regeringens förslag att televerkets associationsform skall

ändras fr.o.m. den 1 juli 1992. Detta yrkande har utskottet

behandlat i det föregående.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att televerket inte

bör bolagiseras. Härav följer att utskottet också motsätter sig

en bolagisering av de delar av televerkets verksamhet varom nu

är fråga.

Vad utskottet sålunda anfört om bolagisering av delar av

televerkets verksamhet bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande

lydelse:

20. beträffande viss bolagisering

att riksdagen med anledning av vad som anförts i

propositionen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Propositionen2

Motionerna3

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:873

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 19914

Bakgrund6

1988 års riksdagsbeslut om telepolitikens mål och inriktning

m.m.6

Utskottet7

1. Telepolitikens inriktning7

2. Televerkets kapitalstruktur10

3. Avkastnings- och utdelningskrav samt taxefrågor m.m.12

4. Särredovisning av televerkets konkurrensutsatta

verksamhet14

5. Televerkets investeringar och servicemål m.m15

6. Televerkets verksamhetsinriktning och

associationsform18

7. Televerkets kostnader för särskilda åtaganden23

Hemställan27

Reservationer30