Bet. 1990/91:TU29

Trafikutskottets betänkande

1990/91:TU29

Översyn av postverket samt mål och riktlinjer för verksamheten

åren 1992--1994, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

TU29

Sammanfattning

I betänkandet behandlas överväganden som framlagts i förslag

1989/90:14 av riksdagens revisorer om postverkskoncernens

verksamhet. Revisorerna föreslår att styrningen och kontrollen

av verksamheten skall förbättras samt att verksledningens ansvar

för postverket skall regleras.

Vidare behandlas i betänkandet förslag som framlagts i

proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt

beträffande översyn av förutsättningarna och formerna för

postverkets verksamhet, ekonomiska mål och inriktning av

postverkets verksamhet, delegering av portobeslut till

postverket, prismål och mål för totalproduktivitet, nästa

treårsplan samt överförande av Postens Diligenstrafik till

Swebus AB.

I anslutning till propositionsförslagen behandlas förslag i

elva motioner som har anknytning till propositionsförslagen.

Huvuddelen av motionsförslagen avser inriktningen framgent av

postverkets verksamhet.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen. Utskottet

föreslår att förslagen av riksdagens revisorer skall närmare

övervägas i sammanhang med den i propositionen föreslagna

översynen av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet.

Motionsförslagen avstyrks. När det gäller motionsförslagen

rörande inriktningen framgent av postverkets verksamhet hänvisar

utskottet till att de uppmärksammade frågorna kommer att

övervägas inom ramen för den föreslagna översynen.

Vid betänkandet har fogats 15 reservationer. De frågor som

reservationerna avser samt de partigrupper som har avgett

reservationerna framgår översiktligt i avsnittet Hemställan i

utskottets yttrande (s. 21--23).

Vid betänkandet har vidare fogats fyra särskilda yttranden,

nämligen

av mp-ledamoten beträffande försäljning av Postens

Diligenstrafik (nr 1),

av m-ledamöterna beträffande befordringavgifterna för

postorderpaket (nr 2) samt

av fp-ledamöterna beträffande införande av ett kulturporto (nr

3) och beträffande bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser

(nr 4).

Ärendet

Riksdagens revisorers förslag

I förslag 1989/90:14, riksdagens revisorers förslag angående

postkoncernens verksamhet, hemställer revisorerna att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

anfört om förbättrad styrning och kontroll av

postverkskoncernens verksamhet samt

2. begär att regeringen utarbetar förslag till förordad

reglering av verksledningens ansvar för postverket.

Regeringens förslag

I proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt

föreslår regeringen, såvitt här är i fråga, att riksdagen

godkänner

33. förslagen om en översyn av förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet (i avsnitt 6.3.1),

34. vad regeringen har anfört om de ekonomiska målen och

inriktningen av postverkets verksamhet och förslaget till

delegering av portobeslut till postverket fr.o.m.

verksamhetsåret 1992 (i avsnitt 6.3.3),

35. att prismål och mål för totalproduktivitet införs för

postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 (i avsnitt 6.3.3),

36. att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren

1992--1994 (i avsnitt 6.3.3) samt

37. att Postens Diligenstrafik avskiljs från affärsverket

och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen (i avsnitt 6.3.3).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87

1990/91:T25 av Ines Uusmann och Eva Johansson (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om postverkets ansvar för heltäckande service

över hela landet samt nödvändigheten av att vissa delar av

postverksamheten monopolskyddas.

1990/91:T54 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att infrastrukturen har en grundläggande betydelse för

samhällets utveckling och att därför staten genom fortsatt

ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala hänsyn

fullföljs och utvecklas inom post- och televerksamheten i hela

landet,

2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att EGs s.k. Green Papers för post- och teleområdena inte

skall tillåtas styra verksamheterna eller i övrigt inkräkta på

samhällets sociala och regionalpolitiska ansvar,

3. att riksdagen beslutar att postverkets lagreglerade

ensamrätt till brevbefordran skall kvarstå utan inskränkningar,

4. att riksdagen med hänvisning till postverkets

lagreglerade ensamrätt som sin mening ger regeringen till känna

att den verksamhet piratföretaget CityMail planerar inte kan

accepteras,

5. att riksdagen beslutar att portot på normalbrev under

500g även i fortsättningen avgörs av regeringen,

6. att riksdagen i syfte att bidra till postverkets

möjligheter att upprätthålla en rikstäckande kassa- och

kontorsservice beslutar att postgirot även framgent skall

förmedla statens betalningar,

7. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att

postverkets redovisning skall anpassas till aktiebolagslagen.

1990/91:T60 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:N32 anförts om inriktningen och behovet av

förbättrad postservice.

1990/91:T61 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motion 1990/91:N33 anförts om postverkets framtida

verksamhet m.m.

1990/91:T62 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad som anförts i motionen om brevmonopolet,

14. att riksdagen beslutar att Postens Diligenstrafik

avskiljs från postverket och utbjuds på den öppna marknaden.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N34.

1990/91:T71 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts i avsnitt 4.3 om postverket,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag under 10 kap.,

punkt 34,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag under 10 kap.,

punkt 37.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1990/91:N42.

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 1991

1990/91:T802 av Sigge Godin och Barbro Sandberg (båda fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motion 1990/91:Kr229 anförts om användandet av såväl gamla

byanamn som gårdsnamn i postverkets verksamhet.

1990/91:T804 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

postens prispolitik.

1990/91:T805 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om nya avgifter för postgirotransaktioner.

1990/91:T806 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett

kulturporto i enlighet med vad som anförts i motion

1990/91:Kr333.

1990/91:T931 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att alla samverkansformer bör prövas för att ge skärgårdens

bofasta befolkning bättre postservice.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1990/91:Jo441.

Bakgrund

Postverkets (postens) uppgifter och organisation

Postverket har enligt förordningen (1988:79) med instruktion

för verket till huvuduppgift att driva poströrelse, vari det

ingår att (1) befordra och distribuera brev och paket samt (2)

förmedla betalningar. Postverket får enligt instruktionen också

driva annan verksamhet som det har särskilda förutsättningar

för.

Postverket äger -- enligt kungörelsen (1947:175) angående

postverkets ensamrätt till brevbefordran m.m. -- "ensamrätt till

regelbunden befordran mot avgift av slutna brev ävensom öppna

försändelser innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden"

(postverkets monopol).

Postverkets (postens) syfte är att över hela landet förmedla

meddelanden, lättgods och pengar samt erbjuda andra finansiella

tjänster så att alla kan nå alla och så att kundernas affärer

stöds.

Poströrelsen är indelad i fem affärsområden, nämligen (1)

Posten Brev, som svarar för meddelanden och lättare varor som

skickas inom landet, (2) Posten Lättgods, som svarar för

lättgods som väger maximalt 35 kg och som skickas inom landet,

(3) Posten Utrikes, som svarar för postens utrikes förbindelser,

(4) Postgirot, som förmedlar pengar samt (5) Posten Bank och

Kassa, som svarar för kassaservice och banktjänster. För

poströrelsen är vidare landet indelat i 26 postregioner.

I posten ingår vidare cirka tio särskilda resultatenheter --

t.ex. Posten Finans och Postens Diligenstrafik. Posten har två

verksamma dotterbolag -- Fastighets AB Certus och Postbolagen AB

-- samt ett dotterbolag vars verksamhet är vilande. Postbolagen

AB är i sin tur moderbolag för cirka tio rörelsedrivande bolag.

Inom bolagen bedrivs verksamheter som stödjer och kompletterar

poströrelsen. Härutöver har posten aktier och andelar i ett

tjugotal företag. Posten och postens bolag bildar en

affärsverkskoncern.

Postens kundservice förmedlas genom ca 2000 postkontor,

2600 lantbrevbäringslinjer, 8100 stadsbrevbäringsdistrikt,

240000 postboxar samt 41000 brevlådor. Lantbrevbärarna

både delar ut post i postlådor och står till tjänst med

kassaservice. I mycket glest befolkade områden, där kostnaderna

för lantbrevbäring skulle bli orimligt höga, får hushållen sin

postservice genom postväskor (ca 10000) som sänds med

reguljära transportmedel till och från enskilda hushåll eller

till och från postombud hos vilka hushållen får hämta eller

lämna post. Enklare postservice bedrivs i ett antal orter på

entreprenad i anslutning till butiker m.m.

I postens distributionsnät sänds inlämnade försändelser till

"uppsamlingspostkontor", där försändelserna sorteras och

därifrån sänds vidare till "spridningspostkontor" i

"brevområden" och "paketområden".

Postens strategi anges vara att posten skall vara säker,

nära och offensiv.

Statens ägarkapital i posten uppgår till 822 milj.kr. som är

lika fördelat med 411 milj.kr. på ett amorteringsfritt statslån

och med 411 milj.kr. på ett verkskapital.

Kalenderår är verksamhetsår.

Postens rörelseintäkter för år 1990 uppgick till ca 20,6

miljarder kronor och resultatet till ca 2,5 miljarder kronor.

Aktiebolagen omsatte samma år ca 1,1 miljard kronor.

Medelantalet anställda i posten uppgick år 1990 till ca

57300, varav ca 2200 inom bolagssektorn.

Former för styrning av posten

Gällande former för statsmakternas styrning av postens

verksamhet beslöts år 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 8, bet. TU

11, rskr. 203). Styrningen sker genom att servicemål och

ekonomiska krav fastställs på grundval av rullande treårsplaner,

som upprättas av posten.

De mål som har fastställts är mål för servicen och

prisutvecklingen beträffande s.k. normalbrev, mål för

tillgängligheten till kassaservice samt mål för det ekonomiska

resultatet. Normalbrev är brev för vilka avgifterna för

befordran utgår enligt den s.k. normaltaxan. Dessa brev skall i

princip delas ut första vardagen (måndag--fredag) efter

inlämningen (övernattbefordran).

Regeringen har i förordningen (1981:193) om vissa

postavgifter fastställt normaltaxan för befordran av brev och i

postala tidningskungörelsen (1968:489) avgifterna för

postbefordran av vissa tidningar. Posten bestämmer övriga

avgifter. Ordningen med att regeringen bestämmer avgifterna för

postbefordran av vissa tidningar kommer den 1 juli 1991 att

upphöra och i samband därmed den postala

tidningskungörelsen (prop. 1990/91:100 bil. 8 s. 139--141,

bet. TU13, rskr. 131). Avgifterna skall bestämmas i avtal mellan

posten och tidningsutgivarna.

Posten har i princip beslutanderätt över samtliga

investeringar men skall till regeringen anmäla planerade

investeringar i posthus över 10 milj.kr. och planerade

förhyrningar av lokaler med byggnadskostnad över 10 milj.kr.

Posten får finansiera alla investeringar med i rörelsen

tillgängliga medel.

Investeringar i aktier skall underställas regeringens

prövning liksom överföringar av mer betydande verksamheter, från

postverket till bolag. Postens styrelse får besluta om

förändringar av bolag inom Postbolagsgruppen.

Postkoncernen leds av en koncernstyrelse. Postens

generaldirektör svarar för koncernens löpande verksamhet.

År 1987 fattade riksdagen (prop. 1986/87:99, bet. KU 29, rskr.

226) beslut om ledningen av den statliga förvaltningen på

grundval av förslag i betänkanden (SOU 1985:40 och 41) av den år

1983 tillkallade verksledningskommittén. Beslutet innebar bl.a.

att affärsverk och dess bolag skall behandlas som sammanhållna

företagsenheter, s.k. affärsverkskoncerner. Förutsättningar

skulle åstadkommas för koncernerna att bedriva verksamheten

rationellt i förhållande till företagsekonomiska och

samhällsekonomiska mål. Riksdagens och regeringens styrning och

kontroll av affärsverken skulle samtidigt fördjupas.

Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1991--1993

Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1991--1993 är

följande (bet. 1989/90:TU15 s. 4--9, rskr. 129).

Posten skall ge god grundläggande postservice till såväl

stora som små kunder i hela landet till rimliga priser.

Kundernas efterfrågan skall vara styrande för postens insatser.

Postens produktionssystem skall vara uppbyggda så att i

princip 100% av normalbreven kan gå fram över natten. Andelen

normalbrev som faktiskt går fram över natten skall vara minst

95%.

Den höga geografiska täckningsgraden för daglig

postkassaservice genom postkontor och lantbrevbäring till

hushållen skall behållas.

Posten skall bedriva sin verksamhet på ett så effektivt sätt

att den möjliggör ekonomisk överlevnad av egen kraft.

Postens verksamhet bör bedrivas så att den över åren kan ge

ett genomsnittligt överskott som motsvarar 5% av

rörelseintäkterna. Överskottet skall användas till att ge staten

en tillräcklig avkastning på verkets statskapital, ränta på

statslånet samt medel till bekostande av investeringar och till

viss konsolidering.

Utskottet

I ett första delavsnitt i utskottets yttrande behandlas de av

riksdagens revisorer framförda förslagen i förslag 1989/90:14,

regeringens i proposition 1990/91:87 framförda förslag, såvitt

avser översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet, samt motionsförslag som har anknytning till

problem/problemområden som regeringen tar upp som bakgrund till

förslaget om översyn.

I det andra och tredje delavsnittet behandlas regeringens

förslag och motionsförslag om dels delegering av beslut om

befordringsavgiften för vissa normalbrev och om prismål för

dessa brev m.m., dels försäljning av Postens Diligenstrafik.

I det fjärde delavsnittet behandlas regeringens förslag om

ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet m.m.

jämte motionsförslag, bl.a. med kritik mot vissa postavgifter.

Utskottets ställningstaganden sammanfattas därefter i

Hemställan.

Regeringens förslag bygger delvis på förslag som postverket

framförde i sin i augusti 1990 avgivna Postens treårsplan

1992--1994. Redogörelse för denna har lämnats i årets

budgetproposition, bilaga 8 (s. 134--138).

I det följande kommer benämningarna postverket och posten att

omväxlande användas.

1 Översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet m.m.

1.1 Av riksdagens revisorer i förslag 1989/90:14 upptagna

frågor om styrning och kontroll av postverkskoncernens

verksamhet och om verksledningens ansvar

Inom ramen för en påbörjad kartläggning av de statliga

affärsverkskoncernernas utveckling har riksdagens revisorer

granskat postverkskoncernen mot bakgrund av riksdagens

styrmöjligheter och regeringens styrning och kontroll av

koncernen. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt utvecklingen och

framväxten av postens bolagssektor. Bl.a. har målen för

verksamheten, konkurrenssituationen, avkastningskrav och

finansiering studerats. Resultatet av granskningen har

redovisats i rapporten (1989/90:4) Postkoncernens verksamhet.

Yttranden över rapporten har inhämtats.

I förslag 1989/90:14 behandlar riksdagens revisorer de i

granskningsrapporten upptagna frågorna i särskilda avsnitt om

styrningen av postverkskoncernen, om målen för

postverkskoncernen, om postens aktieinnehav samt om ansvar och

revision med redogörelser i avsnitten för gällande ordning, för

synpunkter i granskningsrapporten, för uttalanden i

remissyttranden över denna samt för revisorernas

ställningstaganden.

Revisorerna konstaterar att posten har utvecklats från ett

sedvanligt affärsverk till en modern företagskoncern och att

utvecklingen av postkoncernen i stort har följt de riktlinjer

som angetts av riksdagen utifrån verksledningskommitténs förslag

-- i betänkande (SOU 1985:41) Affärsverken och deras företag --

men att statsmakternas styrning och kontroll av koncernen inte

helt har utvecklats i enlighet med vad som har förutsatts. Den

utveckling mot ökad självständighet som nu pågår inom

postkoncernen medför enligt rapporten också krav på ändrade

styr- och kontrollformer.

För att åstadkomma en förbättrad ägarstyrning föreslår

riksdagens revisorer sammanfattningsvis

att regeringen utvecklar styrningen mot övergripande och

långsiktiga frågor,

att postverket i sin treårsplan redovisar verksamhetens

långsiktiga utveckling, omfattande både affärsverket och

aktiebolagen,

att målen för postkoncernen utvecklas och att en fördjupad

målprövning i riksdagen görs med några års mellanrum,

att riksdagen fastställer riktlinjer för postkoncernens

bildande och köp av aktiebolag,

att styrelsens och generaldirektörens ansvar preciseras samt

att ett förfarande med årlig prövning av postverksledningens

ansvar genomförs.

Revisorerna hemställer att riksdagen (1) som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna har anfört om förbättrad

styrning och kontroll av postverkskoncernen samt (2) begär att

regeringen utarbetar förslag till av revisorerna förordad

reglering av verksledningens ansvar för postverket.

1.2 Av regeringen i proposition 1990/91:87 upptagna frågor om

förutsättningar och former för postens verksamhet

I propositionen anges olika problem/problemområden för posten

i nuläget och framgent. De redovisas nedan starkt sammanfattade.

Förslag i riksdagens revisorers granskningsrapport (1989/90:4)

Postkoncernens verksamhet, som ligger till grund för hemställan

i ovannämnda förslag 1989/90:14 till riksdagen.

I statens pris- och konkurrensverks (SPKs) rapport år 1989

Prissättning på monopolmarknader -- En studie av postverket och

televerket upptagen fråga om prismål för sådana verksamheter som

enligt SPK saknar förutsättningar för en fungerande konkurrens.

Förutsebar svårighet att upprätthålla den i Post- och

teleutredningens betänkande (SOU 1990:27) Post & Tele --

Affärsverk med regionalt och socialt ansvar förordade principen

att finansieringen av postverkes regionalpolitiska och sociala

åtaganden skall kunna ske inom ramen för postverkets ekonomi och

verksamhet enligt nuvarande regelverk inkl. statens

betalningssystem fram till mitten av 1990-talet. Med

utgångspunkt i att statsmakternas krav på en vardaglig och

rikstäckande kontors- och kassaservice skall ligga fast anser

regeringen att nuvarande mål behöver omdefinieras på ett

tydligare sätt och att formerna för hur målen skall uppfyllas

och finansiering ordnas behöver omprövas.

Utvecklingsarbete inom riksrevisionsverket för att förbättra

kassahållningen inom staten avseende bl.a. möjlighet att

utnyttja bankgirot som betalningsförmedlare.

I 1990 års och 1991 års finansplaner upptagna frågor om ökad

möjlighet till valfrihet avseende förmedling av statliga

betalningar, vilka aktualiserar behov av en analys av

betydelsen för postverkets ekonomi m.m. av denna förmedling

genom t.ex. avgifterna och användning av den s.k. floaten (dvs.

belopp som efter inbetalning till betalningsförmedlaren finns

hos denne före utbetalning).

Postverkets samarbete med banker.

Strukturkris i kontorsnätet genom en under 1980-talet av

automation orsakad minskning av antalet transaktioner på

postkontoren. Minskningen beräknas fortgå.

Postverkets ensamrätt till brevbefordran och inriktning inom

EG mot liberalisering i postväsendet.

Anpassning av postverkets ekonomiska redovisning till de

regler som gäller för aktiebolag.

Behov av att förutsättningarna för och konsekvenserna av en

bolagisering av postverket klarläggs.

Regeringen, som sammanfattat bedömer att en väl fungerande

postverksamhet är en väsentlig del av Sveriges infrastruktur,

att strukturkrisen i kontorsnätet är ett hot mot statsmakternas

önskemål om en vardaglig och rikstäckande kontors- och

kassaservice och att det är nödvändigt att postverket ges

möjligheter att agera affärsmässigt med stärkta

konkurrensförutsättningar, förordar att förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet skall ses över.

I propositionen föreslås (yrkande 33) att riksdagen skall

godkänna förslagen om en sådan översyn. Den förordade översynen

förutsätts av regeringen skola genomföras inom ramen för ett

inom regeringskansliet påbörjat arbete med att se över

styrningen av affärsverken inom kommunikationsdepartementets

område. Resultat av en översyn beträffande postverket beräknas

kunna redovisas under våren 1992.

1.3 Fråga om föreslagen översyn av postverket bör göras

I de inledande avsnitten i proposition 1990/91:87 framhålls

att en strukturomvandling krävs i vårt land för att vi i

framtiden skall kunna möta bl.a. ändrade efterfrågemönster, ökad

internationell integration och nya konkurrentländer. I denna

omställning har enligt propositionen satsningar och

vidareutveckling av kommunikationer och övrig infrastruktur en

viktig roll. Därvid är enligt propositionen en väl fungerande

postverksamhet en väsentlig del av Sveriges infrastruktur. Detta

är också utskottets mening.

Mot bakgrund av bl.a. en tilltagande konkurrens inom flera

av postverkets verksamhetsområden torde det -- i

överensstämmelse med vad regeringen framhåller -- vara

nödvändigt att postens förutsättningar att hävda sig i

konkurrensen stärks. En översyn av förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet synes därför enligt

utskottets mening angelägen. I motionerna har man inte heller

något att erinra mot att en översyn kommer till stånd. Utskottet

vill därför förorda att en översyn av förutsättningarna och

formerna för postverkets verksamhet sker.

Utskottet behandlar i det följande frågor om inriktningen av

en översyn, som föranleds av motionsförslag och riksdagens

revisorers förslag.

Motionsförslagen avser frågor om en fortsatt heltäckande

postservice, om förmedling av statens betalningar, om postens

samarbete med banker, om fortsatt ensamrätt för postverket till

brevbefordran och/eller avreglering av "postmonopolet" jämsides

med EG samt om en bolagisering av posten.

1.4 Inriktning av översynen på en fortsatt heltäckande

postservice

Frågan om fortsatt heltäckande postservice tas upp i sex

motioner. Sålunda begärs att riksdagen som sin mening skall

uttala

enligt del av motion T25 (s) att post skall -- med beaktande

av krav på befordringshastighet och på tillförlitlighet -- kunna

sändas från alla orter och delas ut till alla adresser i vårt

land till avgifter som är låga,

enligt motion T61 (fp) del av yrkande 8 att postverket även i

fortsättningen skall ha ett ansvar för rikstäckande service,

enligt motion T931 (c) yrkande 2 att alla former för samverkan

med lantbrevbäringen och andra verksamheter inom posten, å ena

sidan, samt gods- och varutransporter, social tillsyn av äldre

m.m., å andra sidan, bör prövas för att ge skärgårdens

befolkning bättre postservice,

enligt motion T60 (c) yrkande 18 att det är angeläget att

postservicen bevaras och utvecklas i alla delar av vårt land,

att posten har ett grundläggande ansvar för en fungerande

betalningsförmedling i vårt land, att lantbrevbäringen byggs ut

i områden som saknar en fungerande lantbrevbäring och att ett

närmare samarbete mellan posten, lanthandeln och annan service

på landsbygden kan bidra till att stärka och bibehålla en

nödvändig lokal service,

enligt motion T54 (v) del av yrkande 1 att staten genom

fortsatt ägande måste ta ansvar för att sociala och regionala

hänsyn fullföljs och utvecklas inom postverksamheten i hela vårt

land samt

enligt motion T71 (mp) del av yrkande 2 att regionalpolitiska

och sociala åtaganden för postverket inte kan anses vara tärande

och en belastning på folkhushållet.

Regeringen har som redovisats ovan i propositionen uttalat att

statsmakternas krav på en vardaglig och rikstäckande kontors-

och kassaservice skall ligga fast. Det är ofrånkomligt att det

är förenat med svårigheter för posten att i glest befolkade

områden upprätthålla en godtagbar servicenivå. Posten har

emellertid -- som utskottet framhöll i betänkande 1989/90:TU15

(s. 7--8) -- varit öppen för att samverka med andra verksamheter

för att tillhandahålla postservice där man inte har kontor.

Posttjänster lämnas sålunda på entreprenadbasis i butiker och

andra serviceinrättningar såsom kiosk, turiststation, sparbank

m.m. På sina håll utför lantbrevbärarna under sina turer

tjänster åt t.ex. kommunernas äldreomsorg. I stat- och

kommunberedningens (C 1983:02) delbetänkande (SOU 1990:72)

Lokalkontor -- ett medel för sektorsamordning, förbättrad

service och regional utveckling framhålls (s. 44) att posten,

lanthandlaren, bensinstationen, försäkringskassan m.fl. i

framtiden inte behöver ha sina en gång för alla givna roller.

Statsmakterna bör enligt beredningen överväga att så långt

möjligt medverka aktivt i försök till mer utvecklade former av

lokalkontor för sektorsamverkan.

Inom postverket pågår ett projekt om det framtida

kontorsnätets utformning och dimensionering (NÄT 92) med syfte

att ge förslag till hur lönsamhetsmål skall kunna uppnås med en

rikstäckande postservice. Projektet som skall vara avslutat i

september 1991 förutsätts ge underlag för överväganden om

kontorsnätets utformning och dimensionering.

Regeringens ståndpunkt i frågan om fortsatt heltäckande

postservice bör kunna tillgodose de här aktuella

motionsförslagen. De bör sålunda inte föranleda något initiativ

av riksdagen utan kan avslås.

1.5 Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av

statens betalningar

Frågan om fortsatt förmedling av statens betalningar tas upp i

två motioner.

I motion T61 (fp) begärs sålunda i del av yrkande 8 att

riksdagen som sin mening skall uttala att huvudprincipen på

området bör vara fri konkurrens och att statliga myndigheter bör

t.ex. vara fria att välja förmedlare av betalningstjänster.

I motion T54 (v) begärs i yrkande 6 att riksdagen skall

besluta att postgirot även framgent skall ha att förmedla

statens betalningar som stöd för postverkets möjligheter att

upprätthålla en rikstäckande kassa- och kontorsservice.

I proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig reglering

av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m.

(kompletteringspropositionen) läggs i bilaga 1:1 Reviderad

finansplan, avsnitt 9 Statliga betalningar och postgirot, fram

förslag att riksdagen skall godkänna att regeringen i viss

angiven omfattning beslutar om ökade möjligheter för

bankerna/bankgirot att förmedla statliga betalningar (del av

yrkande 17). Regeringen hänvisar till att i översynen av

postverkets verksamhet förutsätts frågan bli behandlad om mer

omfattande förändringar i den statliga betalningsförmedlingen

bör komma till stånd än de som föreslås i

kompletteringspropositionen.

Regeringen framhåller i proposition 1990/91:87 att det är

angeläget att fördjupa analysen av betydelsen av de statliga

betalningarna för postverkets ekonomi samt att klargöra vilka

förändrade verksamhetsförutsättningar för postgirot som

krävs om bankerna/bankgirot i ökad utsträckning skulle tillåtas

konkurrera om statens betalningar. Även utskottet anser att en

sådan analys bör ske. I avvaktan på en sådan är utskottet inte

berett att ställa sig bakom något av motionsförslagen, vilka

därmed avstyrks.

1.6 Inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med

banker

I motion T71 (mp) ställer man sig positiv till att postverket

samarbetar med banker och att samarbetet omfattar all slags

bankservice. I del av yrkande 2 begärs att förslag framläggs för

riksdagen om hur samarbetet mellan postverket och bankerna bör

utformas.

Regeringen har i beslut den 15 november 1990 angett riktlinjer

för postens samarbete med banker. Dessa riktlinjer, av vilka

vissa delar har redovisats i propositionen (s. 158), skall

enligt regeringens beslut utgöra en ram inom vilken posten skall

utveckla bankaffären i posten. Utskottet utgår från att frågor

om samarbetet mellan postverket och bankerna kommer att

ytterligare behandlas inom ramen för översynen. I avvaktan på

resultat härav bör motionsförslaget inte föranleda någon åtgärd

av riksdagen. Det avstyrks sålunda.

1.7 Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt

för posten till brevbefordran och/eller avreglering av

"postmonopolet" jämsides med EG

I fyra motioner tas frågan om "postmonopolet" upp. Sålunda

begärs att riksdagen skall uttala

enligt del av motion T25 (s) att vissa delar av

postverksamheten -- åtminstone verksamheten med adresserade

försändelser som inte innehåller varor -- bör monopolskyddas för

att de flesta kostnaderna för infrastrukturen och för

produktionsapparaten skall kunna täckas,

enligt motion T62 (m) yrkande 13 att brevmonopolet bör

avvecklas och ett nytt regelsystem utvecklas i anslutning till

EGs kommande regelverk på området, då brevmonopolet kan hämma

utvecklingen av modernare metoder och introduktionen av ny

teknik för kommunikation,

enligt motion T61 (fp) del av yrkande 8 att en avveckling av

brevmonopolet bör övervägas och ett nytt regelsystem för

brevbefordran utvecklas i anslutning till EGs, då det inte är

säkert att kravet på rikstäckande service bäst garanteras genom

monopol på brevbefordran,

enligt motion T54 (v) del av yrkande 2 att förslag inom EG om

avreglering av postmonopolen inte skall tillåtas styra

verksamheterna eller i övrigt inkräkta på samhällets

regionalpolitiska och sociala ansvar, enligt motionens yrkande 3

att postverkets författningsenliga ensamrätt till brevbefordran

skall kvarstå utan inskränkningar och enligt motionens yrkande 4

att en verksamhet med brevbefordran i Stockholm som företaget

CityMail planerar inte kan accepteras med hänsyn till

postverkets monopol samt

enligt motion T71 (mp) del av yrkande 2 att postverkets

brevmonopol bör kvarstå.

Det i motion T54 (v) nämnda företaget CityMail anger i en

broschyr att det tar emot "datoradresserad" post från

kontrakterade kunder, som enbart är företag och organisationer

och delar ut posten till alla -- företag, organisationer och

hushåll -- samt att moderbolag är förvaltningsbolaget CityMail

AB. Enligt tidningsuppgift skulle CityMail börja befordra post i

Stockholm i mitten av maj 1991.

Regeringen pekar på att marknaden för brev och därmed

betydelsen av postverkets ensamrätt till brevbefordran förändras

snabbt genom framväxten av alternativa kommunikationsmetoder.

Sålunda pågår t.ex. inom EG en diskussion om postverkens

monopol. Regeringen föreslår därför att postverkets

lagreglerade monopol skall ses över med beaktande av EGs

kommande regelverk på postområdet i samband med översynen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och vill mot

bakgrund av de snabba marknadsförändringarna på området

understryka vikten av att översynen görs skyndsamt. Utskottet är

dock för dagen inte berett att uttala sig om vad översynen i här

aktuell del bör leda till. Motionsförslagen avstyrks därmed.

1.8 Inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av

postverket

I motion T54 (v) yrkande 7 begärs att postens redovisning inte

skall anpassas till aktiebolagslagen (1975:1385). Motionärerna

synes med yrkandet inte vända sig mot att vad som gäller för

aktiebolag i fråga om redovisningssätt -- bl.a. enligt

bestämmelser i 11 kap. aktiebolagslagen -- skall tillämpas på

postverket utan mot att en anpassning av postens redovisning

till aktiebolagslagen innebär en bolagisering av postverket steg

för steg. Motionärerna anför nämligen som motivering för

yrkandet bl.a. att de "avslår regeringens

steg-för-steg-ideologi".

Regeringen framhåller bl.a. att konkurrenssituationen för

postverkets olika verksamhetsområden förändras i en allt

snabbare takt och att den högteknologiska utvecklingen inom EG

kommer att skärpa konkurrensen framöver såväl nationellt som

internationellt, vilket innebär att postverket måste ges

förutsättningar att agera affärsmässigt med stärkta

konkurrensförutsättningar. Utskottet instämmer i detta. Med

hänsyn härtill och till att flera postförvaltningar i Europa har

bolagiserat verksamheten eller är på väg mot en sådan utveckling

bör, som regeringen vidare framhåller, förutsättningarna för och

konsekvenserna av en bolagisering av postverket klarläggas inom

ramen för ett regelverk som lämnar utrymme för samhällspolitiska

åtaganden.

Utskottet avstyrker således motionsförslaget.

1.9 Inriktning av översynen på förbättrad styrning och

kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt på reglering av

verksledningens ansvar för postverket

Förslagen av riksdagens revisorer i förslag 1989/90:14 om att

åtgärder bör vidtas för en förbättrad styrning och kontroll av

postverkskoncernens verksamhet samt för reglering av

verksledningens ansvar för postverket har inte mött någon

erinran i motionsförslag. Utskottet har inte heller något att

erinra mot revisorernas förslag. De närmare åtgärder som krävs

för att nå dessa syften blir emellertid beroende på vilken

företagsform som väljs för posten framgent. Väljs

aktiebolagsformen finns i aktiebolagslagen grundläggande

bestämmelser i dessa hänseenden. Väljs affärsverksformen måste

regleringen ske i annan ordning. Med hänsyn till att frågor

kring en bolagisering av postverket förutsätts skola behandlas i

översynen bör revisorernas förslag närmare övervägas i detta

sammanhang. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger

detta till känna.

1.10 Inriktning av översynen i övrigt

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad som i

övrigt i propositionen föreslås eller förutsätts skola omfattas

av översynen.

2 Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa

normalbrev och prismål för dessa brev m.m.

2.1 Propositionsförslagen

I förordningen (1981:193) om vissa postavgifter har regeringen

föreskrivit högsta avgifter för normalbrev i fem

viktklasser, nämligen för brev med vikterna högst 20 gram, över

20 men högst 100 gram, över 100 men höst 250 gram, över 250 med

högst 500 gram samt över 500 gram men högst 1 000 gram.

Postverket har i treårsplanen för åren 1992--1994 föreslagit

att postens styrelse skall få bestämma avgifterna för normalbrev

men att avgiftsättningen skall vara knuten till "ett

överenskommet index där löner och transportkostnader väger

tungt".

Regeringen ställer sig bakom postverkets förslag och

föreslår att beslut om portot på normalbrev med vikt under 500

gram skall delegeras till postverket fr.o.m. verksamhetsåret

1992 men att som villkor för delegationen skall gälla ett

prismål som skall innebära att avgift för brev som nu sagts får

höjas med högst 80% av förändringen av faktorprisindex, varmed

enligt underhandsbesked avses statistiska centralbyråns

faktorprisindex för lastbilstransporter. Regeringen föreslår

vidare att prismålet skall kombineras med ett mål för

totalproduktivitetsutvecklingen och att detta mål skall utformas

i samband med den förordade översynen av postverket. Regeringen

räknar med att riksdagens revisorer skall följa upp prismålet i

samband med granskning av postverkets årsbokslut.

I propositionen föreslås (yrkande 34 delvis och yrkande 35)

att riksdagen skall godkänna förslaget om delegering av

portobeslut till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 resp.

att riksdagen skall godkänna att prismål och mål för

totalproduktivitet införs för postverket fr.o.m. nämnda

verksamhetsår.

2.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Två motionsförslag har väckts med anledning av här aktuella

delar av propositionen.

I motion T54 (v) yrkande 5 föreslås att befordringsavgiften

för normalbrev under 500 gram även i fortsättningen skall

bestämmas av regeringen. Motionärerna synes befara en utveckling

med avgiftshöjningar, om delegering sker.

I motion T71 (mp) föreslås i här aktuell del av yrkande 10

att förslaget om delegering skall avslås.

Regeringen motiverar de här aktuella förslagen med att de

ligger i linje med principen att styrningen av affärsverken

skall ske genom målstyrning. Regeringen framhåller att förslagen

inte innebär någon förändring av enhetsportoprincipen när det

gäller enstaka försändelser och att privatkunders ställning

sålunda inte ändras. Utskottet godtar skälen för regeringens

förslag och tillstyrker sålunda att riksdagen godkänner

förslagen. Därmed avstyrks motionsförslagen.

3 Försäljning av Postens Diligenstrafik

3.1 Propositionsförslaget

Postens Diligenstrafik som är en särskild resultatenhet inom

posten bedriver busstrafik i Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län. I nära samarbete med Postens

Diligenstrafik utför Malmfältens Omnibus AB, som är

dotterföretag till Postbolagen AB, person- och godstransporter i

Gällivareområdet.

Swebus AB, som ingår i SJ-koncernen, bedriver busstrafik i

Västernorrlands och Jämtlands län.

Med anledning av en framställning av postverket föreslås i

propositionen (yrkande 37) att riksdagen skall godkänna att

Postens Diligenstrafik avskiljs från postverket och

överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen.

3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande

Två motionsförslag har väckts med anledning av

propositionsförslaget.

I motion T62 (m) yrkande 14 begärs att Postens

Diligenstrafik skall avskiljas från postverket men bjudas ut

till försäljning på den öppna marknaden.

I motion T71 (mp) yrkande 11 föreslås att

propositionsförslaget skall avslås. Motionärerna anför att de

inte kan acceptera förslaget om inte regeringen klargör vilka

garantier som fortsättningsvis skall finnas för en god

glesbygdsservice.

Regeringen anför att frågan om en samordning av busstrafiken

inom SJ och postverket har aktualiserats av bl.a. riksdagens

revisorer, som har pekat på att Postens Diligenstrafik och

Swebus AB bedriver i viss mån konkurrerande verksamheter och att

det inte är meningsfullt att så sker. Till grund för regeringens

förslag ligger en överenskommelse, som har träffats under

förbehåll av riksdagens godkännande. Överenskommelsen innebär

också att Swebus AB förvärvar Malmfältens Omnibus AB och en

andel i Umeå Bussgarage AB som Postens Diligenstrafik äger.

En nära samordning av de här aktuella företagen bör

förstärka förutsättningarna för att de skall kunna ombesörja en

god kollektivtrafik åt trafikhuvudmännen, bl.a. i glesbygd. Med

hänsyn härtill finns det enligt utskottets mening inte anledning

till att den redan träffade överenskommelsen skall frånträdas

och Postens Diligenstrafik därefter bjudas ut på den öppna

marknaden såsom föreslås i motion T62 (m).

Med hänsyn till att ansvaret för försörjningen med

kollektivtrafik ligger på trafikhuvudmännen kan statsmakterna

inte som villkor för en överlåtelse av Postens Diligenstrafik

till Swebus AB kräva att de sammanförda företagen skall

garantera upprätthållande av glesbygdstrafik, vartill förslaget

i motion T71 (mp) syftar.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionsförslaget och

avstyrker motionsförslagen.

4 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet

m.m.

4.1 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet

4.1.1 Propositionens förslag

Regeringen föreslår att de ekonomiska mål som regering och

riksdag har lagt fast för postverket skall bestå i avvaktan på

resultatet av förordad översyn av förutsättningarna och formerna

för postverkets verksamhet och att investeringsnivån skall

anpassas till gällande ekonomiska mål.

Riksdagens för närvarande gällande krav på postens ekonomi

har redovisats ovan (s. 6--7).

Postverket har i sin i augusti 1990 avgivna treårsplan

1992--94 angett att verket vill satsa på kundorientering,

kvalitet, kostnadseffektivitet och kommunikation. Några av de

åtgärder som postverket bedömer som de viktigaste bland dem som

verket vill genomföra är angivna i budgetpropositionens bilaga 8

(s. 135--136). Regeringen anför beträffande investeringar att

satsningar på modern kommunikationsteknologi bör genomföras i

sådana former att de inte äventyrar postverkets möjligheter att

bära de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå i samband med en

övergång till mer bolagsliknande förhållanden vid en eventuell

bolagisering. I övrigt tillstyrker regeringen den av postverket

föreslagna inriktningen av verksamheten.

I propositionen föreslås (yrkande 34 delvis) att riksdagen

skall godkänna vad regeringen har anfört om de ekonomiska målen

och inriktningen av postverkets verksamhet.

Utskottet behandlar i anslutning till propositionens förslag

om ekonomiska mål för och inriktning av postens verksamhet

motionsförslag om befordringsavgifterna för postorderpaket, om

införande av ett kulturporto, om avgifter för vissa

postgiroinbetalningar och om bynamn och gårdsnamn i

utdelningsadresser. Slutligen behandlas ett motionsförslag om

avslag på regeringens yrkande 34 i här aktuell del. I samband

därmed redovisar utskottet sitt ställningstagande till yrkandet.

4.1.2 Befordringsavgifterna för postorderpaket

I motion T804 (m) anger motionären att Svenska

Postorderföreningen är missnöjd med höjningar av

befordringsavgifterna för postpaket. Motionären begär att

riksdagen skall uttala att postens prispolitik kan få ödesdigra

konsekvenser för sysselsättningen i Boråstrakten, där

postorderbranschen har sitt huvudsäte i vårt land.

Enligt underhandsuppgift från posten har utvecklingen av

befordringsavgiften (inkl. mervärdeskatt) för ett

ekonomipaket om 3 kg från slutet av januari 1990, då avgiften

var 37 kr., varit följande.

I början av juli 1990 höjdes avgiften till 38 kr. på grund

av höjning av mervärdeskatten och den 1 januari 1991 till 44 kr.

på grund av nytt taxesystem.

Ordningen är emellertid den att befordringsavgifterna för

postorderföretagens paket bestäms genom affärsmässiga avtal

mellan att postverket och de olika postorderföretagen.

Postens prishöjningar på paket togs upp i en fråga

(1990/91:368) som kommunikationsministern besvarade den 5 april

1991 (prot. 1990/91:56). Kommunikationsministern pekade i svaret

på att de prisförändringar som posten nyligen hade genomfört

motsvarade den genomsnittliga prisökningen i transportbranschen

som helhet, att postorderdistributionen under flera år

hade varit en förlustaffär för posten men att prisökningen och

vissa andra i svaret angivna åtgärder skapade förutsättningar

för en rimlig och stabil prisutveckling för postorderföretagen

framöver. Mot denna bakgrund avsåg kommunikationsministern inte

att föreslå regeringen några särskilda åtgärder med anledning av

frågan.

Med hänvisning till vad kommunikationsministern sålunda

anförde i frågesvaret avser inte heller utskottet att föreslå

något initiativ i frågan om befordringsavgifter för

postorderpaket. Motionsförslaget avstyrks sålunda.

4.1.3 Införande av ett kulturporto

I motion T806 (c) framhålls angelägenheten av en låg

befordringsavgift (porto) dels för försändelser av böcker mellan

bokhandel och bibliotek, å ena sidan, samt köpare och låntagare,

å andra sidan, dels för seriösa distributörer av film och

videogram. Motionärerna begär därför att ett lågt kulturporto

skall införas.

Med anledning av ett initiativ av utskottet (bet. TU

1987/88:12 s. 12--16) fick den ovannämnda post- och

teleutredningen i uppdrag att även överväga frågan om införande

av ett särskilt porto för bl.a. bokförsändelser. Utredningen

fann (SOU 1990:27 s. 73) att det inte var lämpligt att

eventuella statliga stödinsatser av kulturpolitisk natur sker

via postens portoavgifter. Detta skulle enligt utredningen

strida mot de verksamhetsförutsättningar som affärsverken bör

ha. Utredningen anförde att den i stället hade stannat för

uppfattningen att det bör vara posten som själv avgör, om det är

motiverat med särskilda porton eller rabattsystem för enstaka

böcker och andra kategorier av försändelser. Utredningen pekade

på att posten hade ett system med frankoetiketter som sänker

befordringsavgifterna och övervägde att införa ett särskilt s.k.

bokporto. Utredningen pekade också på att allmänheten vid olika

tillfällen erbjuds köpa rabattfrimärken, som gör det möjligt för

privatpersoner att i viss utsträckning sända t.ex. böcker

billigt.

Frankoetiketter får användas av företag inom bok- och

musikbranscherna för befordran av försändelser som

innehåller böcker, tidskrifter, noter eller korrektur.

I början av februari i år har posten introducerat "bokpost".

Till allmänheten försäljs på posten och i bokhandeln vadderade

påsar för befordran av böcker upp till 1 kg per påse. Avgiften

för påsen och postbefordran (över natt) är 18 kr.

Utskottet finner inte anledning till annat ställningstagande

i fråga om ett kulturporto än post- och teleutredningen.

Motionsförslaget avstyrks sålunda.

4.1.4 Avgifter för vissa postgiroinbetalningar

Från och med den 1 mars 1991 tar postgirot av företag och

organisationer ut avgifter på mottagna inbetalningar, om antalet

mottagna betalningar per tolvmånadersperiod är fler än 2 500.

Avgiften är 1:50 kr. eller 2:50 kr. beroende på

inbetalningssätt.

På inbetalningar till insamlingskonton -- s.k. 90-konton --

tas dock avgifter inte ut.

I motion T805 (s) vänder sig motionärerna mot att företag och

organisationer med kort varsel har drabbats av ej budgeterade

kostnader. Motionärerna begär i första hand att avgiften skall

slopas, i andra hand att införandet av avgiften skall uppskjutas

till den 1 januari 1992.

Posten motiverar införandet av avgifterna med att

ränteintäkterna på innestående medel har minskat genom att

kunderna låter medel stå inne hos postgirot kortare tid än

tidigare och med att postgirots arbete har ökat genom denna

snabbare "genomströmning" av medel.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ i

här aktuell prisfråga. Utskottet avstyrker sålunda

motionsförslaget.

4.1.5 Bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser

I motion T802 (fp) anförs att postverket har föreslagit en ny

ordning beträffande utdelningsadresser som innebär att uppgift

om postlåda i utdelningsadress skall ersättas med uppgift om

vägnamn och nummer på hus vid vägen. Motionärerna anser att

detta är ett "hot mot ortnamnen och ett levande kulturarv".

Motionärerna begär därför att riksdagen skall uttala sig för att

gamla bynamn och gårdsnamn bevaras i utdelningsadresser.

I allmänna poststadgan -- som innehåller författningar och av

postverket meddelade föreskrifter om poströrelsen m.m. -- anges

i avsnittet Hur försändelser lämnas till postbehandling m.m. att

postadress består av utdelningsadress, som skall vara den

närmare adress under vilken posten på adressorten skall

tillställas adressaten, samt ortsadress, som skall innehålla

postnummer och ortnamn.

För närvarande gäller enligt stadgan att utdelningsadressen

skall i den inrikes poströrelsen anges på följande sätt för

nedannämnda fall.

När posten delas ut genom brevbäring i områden, där gatunamn

och husnummer förekommer, anges förutom gatunamn och husnummer

även antal trappor och i förekommande fall annan särskiljande

beteckning, t.ex. Över gården (förkortat ög), Uppgång A etc.

Då posten delas ut med brevbärare i områden där gatunamn och

husnummer inte förekommer, används områdesbeteckning, bynamn,

gårdsnamn e.d. som utdelningsadress och i förekommande fall även

postlådenummer, som Posten har anvisat, t.ex. Kärrdalen 1501.

Saknas områdesbeteckning e.d. anges ordet Postlåda och

postlådans nummer. I vissa fall används också vägnamn och

fastighetsnummer.

På försändelse, som distribueras med postväska, används

bynamn, gårdsnamn e.d. som utdelningsadress och den

nummerbeteckning som posten eventuellt har fastställt.

Enligt underhandsuppgift från posten har inom posten vid

årsskiftet 1989/90 påbörjats en utredning som skall föreslå

standard för utformning av postadresser på landsbygden att

tillämpas i hela landet. Utgångspunkt för utredningen skall vara

att varje hus skall ha en unik adress. De standarder som

övervägs inom utredningen när det gäller utdelningsadresser är

dels gatu- eller vägnamn i kombination med husnummer, dels

bynamn i kombination med gårdsnamn eller nummer. Samråd skall

ske med kommunerna före ändring av postadresserna.

Enligt utskottets mening bör ordningen med samråd med

kommunerna före ändring av postadresser kunna tillgodose syftet

med motionsförslaget. Detta bör således inte föranleda något

initiativ av riksdagen. Det avstyrks därmed.

4.1.6 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet

I motion T71 (mp) begärs i yrkande 10 också att riksdagen

skall avslå yrkande 34 i propositionen i här aktuell del, dvs.

förslaget att riksdagen skall godkänna vad regeringen har anfört

om ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet.

Någon motivering för yrkandet har dock ej anförts.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad

regeringen har anfört om ekonomiska mål och inriktning av

postverkets verksamhet. Utskottet tillstyrker att riksdagen

godkänner detta. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

4.2 Förbättring av anknytningen av fastställd treårsplan för

postverket till aktuell treårsperiod

I den till regeringen i augusti 1990 avgivna Postens

treårsplan 1992--1994 pekar posten på att treårsplanen fungerar

-- förutom som underlag för statens styrning av posten -- som

övergripande planeringsförutsättning för den interna planeringen

inom posten på ett års sikt. För att planen skall bli ett mera

aktuellt och effektivt styrmedel för såväl ägarens styrning som

för postens interna styrning föreslår posten att nästa

treårsplan skall fastställas så nära planeringsperioden som

möjligt. Regeringen ställer sig bakom detta förslag. Det avses

sålunda att posten före den 1 september 1991 till regeringen

skall lämna förslag till treårsplan för åren 1992--1994, och man

räknar med att riksdagen under vårsessionen 1992 skall behandla

förslag i treårsplanen som regeringen underställer

riksdagen.

I propositionen föreslås (yrkande 36) att riksdagen skall

godkänna att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren

1992--1994.

Utskottet vill inte motsätta sig att en ny treårsplan för

posten som avser åren 1992--1994 framläggs. Utskottet vill dock

framhålla följande.

Om regeringen presenterar sitt förslag avseende ny

treårsplan för posten för åren 1992--1994 i kommande 1992 års

budgetproposition innebär detta att riksdagen inte kommer att

kunna ta ställning till treårsplanen förrän en del av

treårsperioden har börjat löpa. Detta är inte

tillfredsställande.

Enligt utskottets mening bör frågorna om affärsverkens

planperioder och om när regeringen och riksdagen bör fatta

beslut om planerna närmare övervägas. I detta sammanhang bör

uppmärksammas riksdagens behov av att utjämna arbetsbelastningen

genom att uppskjuta behandlingen av ärenden från vårsession till

höstsession.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

Översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet, m.m.

1. beträffande inledande av en översyn

att riksdagen godkänner förslagen i proposition 1990/91:87

(yrkande 33) om en översyn av förutsättningarna och formerna för

postverkets verksamhet, såvitt avser inledande av en översyn,

2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt

heltäckande postservice

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna

del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18,

1990/91:T61 yrkande 8 i denna del, 1990/91:T71 yrkande 2 i denna

del samt 1990/91:T931 yrkande 2 godkänner i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på

fortsatt heltäckande postservice,

res. 1 (fp)

res. 2 (c)

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

3. beträffande inriktning av översynen på frågan om

förmedlingen av statens betalningar

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 6

och 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del godkänner i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på

frågan om förmedlingen av statens betalningar,

res. 5 (m, fp)

res. 6 (v)

4. beträffande inriktning av översynen på frågan om

postens samarbete med banker

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 2 i

denna del godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt

avser inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med

banker,

res. 7 (mp)

5. beträffande inriktning av översynen på frågan om

fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna

del, 1990/91:T54 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1990/91:T61

yrkande 8 i denna del, 1990/91:T62 yrkande 13 samt 1990/91:T71

yrkande 2 i denna del godkänner i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, såvitt avser inriktning av översynen på

frågan om fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran

och/eller avreglering av "postmonopolet" jämsides med EG,

res. 8 (m, fp)

res. 9 (v)

res. 10 (mp)

6. beträffande inriktning av översynen på frågor kring en

bolagisering av postverket

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T54 yrkande 7

godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag, såvitt avser

inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av

postverket,

res. 11 (v)

7. beträffande förbättrad styrning och kontroll av

postverkskoncernens verksamhet samt reglering av verksledningens

ansvar

att riksdagen med anledning av förslag 1989/90:14 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

åtgärder för förbättrad styrning och kontroll av

postverkskoncernens verksamhet samt om reglering av

verksledningens ansvar för postverket,

8. beträffande inriktning i övrigt av översynen

att riksdagen godkänner i mom. 1 nämnt propositionsförslag i

den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan,

Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa

normalbrev m.fl. förslag

9. beträffande delegering av beslut om befordringsavgiften

för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T54 yrkande 5

och 1990/91:T71 yrkande 10 i denna del godkänner förslagen i

propositionen (del av yrkande 34 samt yrkande 35) om delegering

av portobeslut till postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 och

att prismål och mål för totalproduktivitet införs för postverket

fr.o.m. nämnda verksamhetsår,

res. 12 (v)

10. beträffande försäljning av Postens Diligenstrafik

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:T62 yrkande 14

och 1990/91:T71 yrkande 11 godkänner förslaget i propositionen

(yrkande 37) att Postens Diligenstrafik avskiljs från

affärsverket och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen,

res. 13 (m, fp)

Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet

m.m.

11. beträffande befordringsavgifterna för postorderpaket

att riksdagen avslår motion 1990/91:T804,

12. beträffande införande av ett kulturporto

att riksdagen avslår motion 1990/91:T806,

res. 14 (c, v)

13. beträffande avgifter för vissa postgiroinbetalningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:T805,

14. beträffande bynamn och gårdsnamn i

utdelningsadresser

att riksdagen avslår motion 1990/91:T802,

15. beträffande ekonomiska mål och inriktning av

postverkets verksamhet

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:T71 yrkande 10 i

denna del godkänner vad regeringen (del av yrkande 34) har

anfört om de ekonomiska målen och inriktningen av postverkets

verksamhet,

16. beträffande postverkets nästa treårsplan

att riksdagen med anledning av förslaget i propositionen

(yrkande 36) att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren

1992--1994 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört härom.

res. 15 (v)

Stockholm den 21 maj 1991

På trafikutskottets vägnar

Birger Rosqvist

Reservationer

Närvarande: Birger Rosqvist (s), Rolf Clarkson (m), Olle

Östrand (s), Elving Andersson (c), Sven-Gösta Signell (s), Görel

Bohlin (m), Margit Sandéhn (s), Rune Johansson (s), Sten-Ove

Sundström (s), Sten Andersson i Malmö (m), Hugo Bergdahl (fp),

Viola Claesson (v), Roy Ottosson (mp), Jarl Lander (s), Yngve

Wernersson (s), Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Karin Starrin

(c).

Reservationer

1. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice

(mom.2)

Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås"

bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i motion T61 (fp) i att

postverket utan ändrade verksamhetsförutsättningar redan på kort

sikt kommer att få problem att upprätthålla den nuvarande

servicenivån. Kraven på och förutsättningarna för denna service

förändras snabbt. Utskottet vill emellertid understryka vad i

motionen anförs att postverket även fortsättningsvis bör ha ett

ansvar för rikstäckande service. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Med ett sådant uttalande

tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsförslagen

som därför inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan

kan avslås.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt

heltäckande postservice

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T61 yrkande

8 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna

del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18,

1990/91:T71 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T931 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice

(mom.2)

Elving Andersson och Karin Starrin (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom motionerna T60 (c) och T931

(c) vill utskottet understryka att postservicen bör bevaras och

utvecklas i landets alla delar. Det är bl.a. angeläget att

lantbrevbäringen byggs ut i områden som saknar en fungerande

lantbrevbäring och att posten genom samverkan med företag som

bedriver gods- och varutransporter m.m. och genom åtaganden för

andra serviceorgan såsom för kommunernas sociala tillsyn av

äldre m.m. utnyttjar möjligheterna att genom samverkan få

resurser och stöd för upprätthållande och utveckling av

postservicen, där praktiska och andra svårigheter finns för

posten att driva sin verksamhet separat. Översynen bör när det

gäller inriktning mot heltäckande postservice ha det anförda som

utgångspunkt, och riksdagen bör som sin mening ge regeringen

detta till känna. Med ett sådant uttalande tillgodoses syftet

med de övriga här aktuella motionsförslagen som därför inte bör

föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt

heltäckande postservice

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motionerna 1990/91:T60

yrkande 18 och 1990/91:T931 yrkande 2 samt med avslag på

motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkande 1 i

denna del, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del och 1990/91:T71

yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice

(mom.2)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna i motion T54 (v)

understryka att staten måste genom fortsatt ägande ta ansvar för

att sociala och regionala hänsyn fullföljs och utvecklas inom

postverksamheten i hela landet. Eventuella lönsamma delar av

posten bör som framhålls i motionen bekosta de delar av posten

som varken kan eller bör gå med vinst. Detta bör vara

utgångspunkt för översynen i vad avser inriktning på fortsatt

heltäckande postservice, och riksdagen bör som sin mening ge

regeringen detta till känna. Med ett sådant uttalande

tillgodoses syftet med de övriga här aktuella motionsförslagen

som därför inte bör föranleda något initiativ av riksdagen utan

kan avslås.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt

heltäckande postservice

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motioin 1990/91:T54 yrkande

1 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna

del, 1990/91:T60 yrkande 18, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del,

1990/91:T71 yrkande 2 i denna del och 1990/91:T931 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Inriktning av översynen på fortsatt heltäckande postservice

(mom.2)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Regeringens ståndpunkt" och slutar med "kan avslås"

bort ha följande lydelse:

Utgångspunkt för översynen när det gäller en heltäckande

postservice skall i överensstämmelse med vad som framhålls i

motion T71 (mp) vara att postens sociala och regionalpolitiska

åtaganden inte kan anses vara tärande och en belastning på

folkhushållet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna. Med ett sådant uttalande tillgodoses syftet med de

övriga här aktuella motionsförslagen som därför inte bör

föranleda något initiativ av riksdagen utan kan avslås.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande inriktning av översynen på fortsatt

heltäckande postservice

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande

2 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna

del, 1990/91:T54 yrkande 1 i denna del, 1990/91:T60 yrkande 18,

1990/91:T61 yrkande 8 i denna del och 1990/91:T931 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av

statens betalningar (mom.3)

Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "därmed

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet är liksom motionärerna bakom motion T61 (fp) inte

övertygat om att kravet på rikstäckande postservice bäst

garanteras genom ensamrätt för posten att förmedla statens

betalningar. Statliga myndigheter bör som motionärerna

framhåller vara fria att välja förmedlare av betalningstjänster.

Ett krav på posten att konkurrera med bankerna om dessa tjänster

skulle, som motionärerna också framhåller, leda till en

betydande effektivering av postens verksamhet.

Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning av översynen

på frågan om förmedlingen av statens betalningar bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker det här aktuella

förslaget i motion T54 (v).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande inriktning av översynen på frågan om

förmedlingen av statens betalningar

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T61 yrkande

8 i denna del samt med avslag på motion 1990/91:T54 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av

statens betalningar (mom.3)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Regeringen framhåller" och slutar med "därmed

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna bakom motion T54 (v) att

postgirot även framgent bör förmedla statens betalningar som

stöd för postens möjligheter att upprätthålla en rikstäckande

kassa- och kontorsservice. Detta bör vara en utgångspunkt för

översynen.

Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning av översynen

på frågan om förmedlingen av statens betalningar bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker det här aktuella

förslaget i motion T61 (fp).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande inriktning av översynen på frågan om

förmedlingen av statens betalningar

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T54 yrkande

6 samt med avslag på motion 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Inriktning av översynen på frågan om postens samarbete med

banker (mom.4)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Regeringen har" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller är det angeläget att posten

utvidgar sin verksamhet till att omfatta alls slags bankservice.

Framför allt är det en fråga av stor betydelse för landsbygden.

Sparbankerna och föreningsbankerna bör, som motionärerna anför,

prioriteras när det gäller samarbete med posten. Ett begränsat

antal affärsbanket bör, som motionärerna också anför, kunna

komma i fråga för samarbete.

Vad utskottet sålunda har anfört när det gäller inriktning

av översynen på frågan postens samarbete med banker bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande inriktning av översynen på frågan om

postens samarbete med banker

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag och med bifall till motion 1990/91:T71

yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för

posten till brevbefordran, m.m. (mom.5)

Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Regeringen pekar" och slutar med "avstyrks därmed"

bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion T61 (fp) är det inte alls säkert att

kravet på rikstäckande postservice garanteras bäst genom monopol

på brevbefordran, och som framhålls i motion T62 (m) riskerar

fortsatt brevmonopol att hämta utvecklingen av modernare metoder

för brevbefordran och introduktionen av ny teknik för

kommunikation. Därför bör brevmonopolet avvecklas och ett nytt

regelsystem utvecklas i anslutning till EGs, såsom begärs i båda

motionerna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Rent allmänt vill utskottet framhålla att affärsverkens

kommersiella verksamhet bör ombildas till bolag och en gemensam

instans skapas för verkens myndighetsutövning. Flera av

affärsverken, t.ex. SJ, äger dotterbolag som direkt konkurrerar

med affärsverket. Sådana företag bör avyttras.

Utskottet avstyrker därmed övriga här aktuella

motionsförslag, i vilka man vill ha kvar postens brevmonopol.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande inriktning av översynen på frågan om

fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m.

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motionerna 1990/91:T61

yrkande 8 i denna del och 1990/91:T62 yrkande 13 samt med avslag

på motionerna 1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T54 yrkandena 2 i

denna del, 3 och 4 och 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt för

posten till brevbefordran, m.m. (mom.5)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar

med "Regeringen pekar" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha

följande lydelse:

För att alla medborgares rätt till grundläggande

samhällsservice på postområdet skall garanteras och förstärkas

bör som framhålls i motion T54 (v) dels EG-förslag för

postområdet inte tillåtas inkräkta på samhällets sociala och

regionalpolitiska ansvar, dels postverkets författningsenliga

ensamrätt till brevbefordran kvarstå utan inskränkningar, dels

ock den verksamhet som CityMail planerar inte accepteras. Detta

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet avstyrker därmed övriga motionsförslag, i vilka

man vill luckra upp ensamrätten till brevbefordran eller inte så

starkt som i motion T54 (v) motsätter sig en sådan utveckling.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande inriktning av översynen på frågan om

fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m.

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T54

yrkandena 2 i denna del, 3 och 4 samt med avslag på motionerna

1990/91:T25 i denna del, 1990/91:T61 yrkande 8 i denna del,

1990/91:T62 yrkande 13 och 1990/91:T71 yrkande 2 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt

för posten till brevbefordran, m.m. (mom.5)

Roy Ottosson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Regeringen pekar" och slutar med "avstyrks därmed"

bort ha följande lydelse:

För att tillgodoseende av landsbygdens behov av postservice

skall garanteras bör, som begärs i motion T71 (mp), postens

brevmonopol kvarstå. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Utskottet avstyrker därmed övriga här aktuella

motionsförslag, i vilka man inte som i motion T71 (mp) ställer

upp för landsbygden.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande inriktning av översynen på frågan om

fortsatt ensamrätt för posten till brevbefordran, m.m.

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag, med bifall till motion 1990/91:T71 yrkande

2 i denna del samt med avslag på motionerna 1990/91:T25 i denna

del, 1990/91:T54 yrkandena 2 i denna del, 3 och 4, 1990/91:T61

yrkande 8 i denna del, 1990/91:T62 yrkande 13 och 1990/91:T71

yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

11. Inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering av

postverket (mom.6)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Regeringen framhåller" och på s. 14 slutar med

"således motionsförslaget" bort ha följande lydelse:

Om posten bolagiseras kommer man att få uppleva hur

kostnader orättfärdigt övervältras på enskilda medborgare,

kommuner och glesbygdsområden som inte kan hävda sig som

lönsamma. Utskottet motsätter sig därför en bolagisering. En

anpassning av postens redovisning till aktiebolagslagen, vilket

skulle vara ett första steg mot en bolagisering, motsätter sig

utskottet därför också. Utskottet ställer sig således bakom

motionsförslaget.

Vad utskottet sålunda har anfört om inriktning av översynen

på frågor kring en bolagisering av postverket bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande inriktning av översynen på frågor kring en

bolagisering av postverket

att riksdagen med anledning av i mom. 1 nämnt

propositionsförslag samt med bifall till motion 1990/91:T54

yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

12. Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa

normalbrev och prismål för dessa brev m.m. (mom.9)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Regeringen motiverar" och slutar med "avstyrks

motionsförslagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna bakom motion T54 (v) att

man inte bör släppa loss en utveckling mot högre brevporton för

enskilda m.m. genom att låta posten få avgöra portot för

normalbrev under 500 gram.

Utskottet tillstyrker sålunda motionsförslagen och avstyrker

regeringens förslag.

Vad utskottet sålunda har anfört om delegering av beslut om

befordringsavgiften för vissa normalbrev och prismål för dessa

brev m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande delegering av beslut om befordringsavgiften

för vissa normalbrev och prismål för dessa brev m.m.

att riksdagen med anledning av förslagen i propositionen (del

av yrkande 34 samt yrkande 35) om delegering av portobeslut till

postverket fr.o.m. verksamhetsåret 1992 och att prismål och mål

för totalproduktivitet införs för postverket fr.o.m. nämnda

verksamhetsår samt med bifall till motionerna 1990/91:T54

yrkande 5 och 1990/91:T71 yrkande 10 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Försäljning av Postens Diligenstrafik (mom.10)

Rolf Clarkson (m), Görel Bohlin (m), Sten Andersson i Malmö

(m), Hugo Bergdahl (fp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "En nära" och slutar med "avstyrker motionsförslagen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion T62

(m) att posten skall ha rätt att göra sig av med Postens

Diligenstrafik men att denna skall utbjudas till försäljning på

den öppna marknaden. Utskottet kan således inte ställa sig bakom

propositionsförslaget att Postens Diligenstrafik utan att ha

bjudits ut på den öppna marknaden skall överföras till Swebus

AB,

liksom inte heller förslaget i motion T71 (mp) vari en

överföring till Swebus AB förutskickas.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande försäljning av Postens Diligenstrafik

att riksdagen med anledning av förslaget i propositionen

(yrkande 37) att Postens Diligenstrafik avskiljs från

affärsverket och överförs till Swebus AB inom SJ-koncernen, med

bifall till motion T62 yrkande 14 samt med avslag på motion

1990/91:T71 yrkande 11 godkänner att Postens Diligenstrafik

utbjuds till försäljning på den öppna marknaden,

14. Införande av ett kulturporto (mom.12)

Elving Andersson (c), Viola Claesson (v) och Karin Starrin (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks sålunda"

bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motionen måste böcker kunna förmedlas över

hela landet. För människor som inte kan nå en stor bokhandel med

ett omfattande sortiment eller ett stort bibliotek är det

viktigt att inte själva distributionskostnaden lägger hinder i

vägen. Därför bör det som motionärerna anför finnas ett

kulturellt motiverat lågt kulturporto. Det är som motionärerna

också anför angeläget att seriösa distributörer av film och

videogram kan komma i åtnjutande av ett sådant kulturporto.

Vad utskottet sålunda har anfört om införande av ett

kulturporto bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande

lydelse:

12. beträffande införande av ett kulturporto

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:T806 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Postverkets nästa treårsplan (mom.16)

Viola Claesson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Varken posten eller regeringen har beaktat att en ny

treårsplan av posten för åren 1992--1994 måste framläggas av

posten i så god tid att den kan behandlas och beslutas av

riksdagen före den 1 januari 1992, då planperioden skulle börja.

Eftersom planen ännu inte presenterats för trafikutskottet och

riksdagen kan den inte godkännas.

Utskottet vill med skärpa understryka att det är uteslutet

att riksdagen skulle acceptera att ha att ta ställning till en

treårsplan, vars planperiod har börjat.

Vad utskottet sålunda har anfört om postverkets nästa

treårsplan bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande postverkets nästa treårsplan

att riksdagen med anledning av förslaget i propositionen

(yrkande 36) att postverkets nästa treårsplan skall omfatta åren

1992-1994 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört härom,

Särskilda yttranden

Särskilda yttranden

1. Försäljning av Postens Diligenstrafik (mom.10)

Roy Ottosson (mp) anför:

Jag förutsätter att det sociala och regionalpolitiska ansvar

som gäller för postens verksamhet (och därmed även för dess

busstrafik) även tillgodoses av den nya ägaren SJ (Swebus) och

länstrafiken. Det torde åligga regeringen att bevaka att så blir

fallet.

2. Befordringsavgifterna för postorderpaket (mom.11)

Rolf Clarkson, Görel Bohlin och Sten Andersson i Malmö

(alla m) anför:

Tar posten ut alltför höga befordringsavgifter för

postorderpaketen riskerar posten att postorderföretagen anlitar

andra distributionsvägar. Man kan peka på att speditionsföretag

har börjat gå in på marknaden för paketdistribution. Konkurrens

är nyttig och bra även på denna marknad.

3. Införande av ett kulturporto (mom.12)

Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Post- och teleutredningen ansåg att det inte är lämpligt att

eventuella statliga stödinsatser av kulturpolitisk natur sker

via postens portoavgifter. Sådana stödinsatser skulle strida mot

verksamhetsförutsättningarna för ett affärsverk. Det bör, som

utredningen framhöll, vara posten själv som avgör, om det är

motiverat med särskilda porton eller rabattsystem för enstaka

böcker och andra kategorier av försändelser.

Folkpartiet liberalerna vill därför inte genom lagstiftning

kräva att posten tar detta kulturansvar utan räknar med att

posten även i framtiden ser detta som en viktig del av sin

verksamhet inom kommunikationsområdet.

Vi noterar därför med tillfredsställelse att posten --

samtidigt som den tillhandahåller ordningen med frankoetiketter

och från tid till annan erbjuder allmänheten att köpa

rabattfrimärken -- i år har infört det s.k. bokportot. Genom

införandet av bokportot visar posten att den vill gå den

bokläsande allmänheten till mötes. Vi tar detta till intäkt för

att posten känner sitt ansvar för denna kundkategori och att

ytterligare förbättringar i servicen för de bokläsande inte

skall vara uteslutna.

4. Bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser (mom.14)

Hugo Bergdahl och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anför:

Vi har förståelse för önskemålet att varje hus skall ha en

unik adress. Detta får dock inte leda till att man inte beaktar

det kulturarv som gamla bynamn och gårdsnamn i adresser kan

utgöra. Vi utgår från att kommunerna skall bevaka detta inom

ramen för det samråd som posten skall ha med kommunerna före

ändring av postadresserna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Ärendet2

Riksdagens revisorers förslag2

Regeringens förslag2

Motionerna2

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:872

Motioner framlagda under den allmänna motionstiden 19913

Bakgrund4

Postverkets (postens) uppgifter och organisation4

Former för styrning av posten5

Riksdagens krav på posten under treårsperioden 1991--19936

Utskottet7

1 Översyn av förutsättningarna och formerna för postverkets

verksamhet m.m.7

1.1 Av riksdagens revisorer i förslag 1989/90:14 upptagna

frågor om styrning och kontroll av postverkskoncernens

verksamhet och om verksledningens ansvar7

1.2 Av regeringen i proposition 1990/91:87 upptagna frågor

om förutsättningar och former för postens verksamhet8

1.3 Fråga om föreslagen översyn av postverket bör göras9

1.4 Inriktning av översynen på en fortsatt heltäckande

postservice10

1.5 Inriktning av översynen på frågan om förmedlingen av

statens betalningar11

1.6 Inriktning av översynen på frågan om postens samarbete

med banker12

1.7 Inriktning av översynen på frågan om fortsatt ensamrätt

för posten till brevbefordran och/eller avreglering av

"postmonopolet" jämsides med EG12

1.8 Inriktning av översynen på frågor kring en bolagisering

av postverket13

1.9 Inriktning av översynen på förbättrad styrning och

kontroll av postverkskoncernens verksamhet samt på reglering av

verksledningens ansvar för postverket14

1.10 Inriktning av översynen i övrigt14

2 Delegering av beslut om befordringsavgiften för vissa

normalbrev och prismål för dessa brev m.m.14

2.1 Propositionsförslagen14

2.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande15

3 Försäljning av Postens Diligenstrafik15

3.1 Propositionsförslaget15

3.2 Motionsförslag och utskottets ställningstagande16

4 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets verksamhet

m.m.17

4.1 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets

verksamhet17

4.1.1 Propositionens förslag17

4.1.2 Befordringsavgifterna för postorderpaket17

4.1.3 Införande av ett kulturporto18

4.1.4 Avgifter för vissa postgiroinbetalningar19

4.1.5 Bynamn och gårdsnamn i utdelningsadresser19

4.1.6 Ekonomiska mål och inriktning av postverkets

verksamhet20

4.2 Förbättring av anknytningen av fastställd treårsplan för

postverket till aktuell treårsperiod20

Hemställan21

Reservationer24

Särskilda yttranden33