Bet. 1990/91:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU01

Vissa skolfrågor

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1990/91

UbU1

Motionerna

1989/90:Ub202 av Birthe Sörestedt och Börje Nilsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av ett aktivare

brottsförebyggande arbete i skolan.

1989/90:Ub203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett förändrat arbetssätt med ett utökat elevinflytande och

medansvar,

11. att riksdagen hos regeringen begär ett program för att ta till vara

invandrarbarnens språkkunskaper.

1989/90:Ub205 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utarbetande av en basstandard för skolmåltider,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att varje skola bör utarbeta en plan för skolmåltidsverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att elevvården bör ha det övergripande ansvaret för skolmåltiderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarnas tjänstgöring i samband med skolmåltiderna.

1989/90:Ub206 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass för

hemkunskapslektionerna i grundskolan.

1989/90:Ub209 av Barbro Sandberg och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att med förtur se

över innehållet i ämnet maskinskrivning i grundskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att överväga en

ny ämnesbeteckning på ämnet maskinskrivning, förslagsvis ord- och

textbehandling.

1989/90:Ub210 av Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkretisering av målen för trafikantutbildningen i skolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att verka för att

varje elev, oberoende av rektorsområde, får ta del av en kontinuerlig

trafiksäkerhetsundervisning som syftar till att öka elevens förmåga att klara

sig i trafiken.

1989/90:Ub213 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av gymnastik och

gymnastikbetygets betydelse.

1989/90:Ub220 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sjukhusskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:So227.

1989/90:Ub222 av Anita Jönsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av anvisningar och

riktlinjer för lärare så att elever med dyslexi får likvärdig hjälp, bedömning

och betygsättning över hela landet.

1989/90:Ub223 av Anita Jönsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att ge behörighet för rytmiklärare, 160 p, att undervisa

i musik på grundskolans låg- och mellanstadium,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av behörighetsdispens för undervisning i musik på

grundskolans låg- och mellanstadium för rytmiklärare utbildade i den treåriga

rytmiklärarutbildningen vid Stiftelsen Svenska Dalcrozeseminariet och

musikhögskolan i Malmö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att inrätta tjänster i musik på grundskolans låg- och

mellanstadium.

1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevers och föräldrars rätt till val av skola.

1989/90:Ub226 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheter till kompletteringsutbildning efter årskurs 9,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om krav på förkunskaper för de olika gymnasielinjerna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om anpassad studiegång,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuella studieplaner.

1989/90:Ub227 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att i läroplanen markera de enskilda ämnenas ställning så att varje

ämne har en egen kursplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att garantera eleverna rätt till viss minsta undervisningstid i

varje enskilt ämne.

1989/90:Ub232 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94 skall

börja skolan det år de fyller sex,

2. att riksdagen beslutar att möjlighet skall finnas för elever och

föräldrar att senarelägga skolstarten ett år,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan, timplan och

kursplan för grundskolan i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att fortbildning för i första hand lågstadiets

lärare skall organiseras i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att möjligheter till vidareutbildning skapas för

förskollärare och barnskötare i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att försöksverksamhet med tidigarelagd skolstart

får påbörjas fr.o.m. läsåret 1991/92,

8. att riksdagen beslutar att möjligheter till kompletteringsutbildning

efter genomgången grundskola skall erbjudas senast från den tidpunkt då de

första eleverna lämnar den reformerade grundskolan.

1989/90:Ub239 av Erkki Tammenoksa och Sylvia Pettersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ämnet bild i den nya kursplanen i svenska.

1989/90:Ub240 av Berit Oscarsson och Grethe Lundblad (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av ett utökat och fördjupat nordiskt stoff i våra läromedel.

1989/90:Ub242 av Sonja Rembo (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en sådan översyn av

grundskolans läroplan att skolans undervisning i realiteten kommer att motsvara

de krav på kristendomsundervisningens innehåll som anges i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om sådana åtgärder att

grundutbildning och fortbildning av lärare ges ett sådant innehåll att lärare

med undervisningsskyldighet i religionskunskap får möjlighet att skaffa sig

erforderliga kunskaper i kristendom.

1989/90:Ub244 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en redovisning av bildämnet i överensstämmelse med vad som

anförts i motionen.

1989/90:Ub249 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ämnet barnkunskap och om bättre tjänstekonstruktion för lärare i

ämnet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avskaffande av betyget i barnkunskap.

1989/90:Ub251 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts rörande översyn av läroplanerna i syfte att utveckla skolans

kulturuppgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts rörande användningen av de kulturmedel som ställs till skolans

förfogande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts rörande kulturdagar i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr255.

1989/90:Ub252 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolpolitikens

inriktning.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi304.

1989/90:Ub254 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betygssystemet inom komvux/grundvux.

1989/90:Ub256 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljöundervisningen stärks i grund- och gymnasieskolan.

1989/90:Ub257 av Ulla Tillander och Karin Israelsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

beslut om sänkt skolpliktsålder.

1989/90:Ub260 av Birgit Henriksson och Göran Ericsson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag med syftet att återinföra betyg i

ordning och uppförande inom grundskolan.

1989/90:Ub265 av Barbro Sandberg och Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

delad klass i ämnet bild på grundskolans högstadium.

1989/90:Ub266 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frivilliga standardprov och frivilliga centrala prov,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om betygsfri antagning till

gymnasieskolan i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betygsfri grundskola.

1989/90:Ub267 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut återinföra

en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom Komvux (Grundvux).

1989/90:Ub268 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikkunskap i

skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:T424.

1989/90:Ub272 av Sten Andersson i Malmö och Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att

riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna för och innehållet i

ett schemalagt ämne kallat etik.

1989/90:Ub274 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

kartläggning av arbetsförhållandena i skolorna.

1989/90:Ub280 av Lars Sundin och Karin Söder (fp, c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till ändrade regler för rätten att åtnjuta

hemspråksundervisning enligt i motionen angivna linjer.

1989/90:Ub281 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ingenjörstitel för

studerande efter treårig teknisk påbyggnadsutbildning vid Bandhagens gymnasium

i Stockholm.

1989/90:Ub285 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av läroplanen för

grundskolan i syfte att bereda eleverna fler timmar i hemkunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemkunskapens betydelse för ökad jämställdhet.

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betydelsen av skolans miljöundervisning.

1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alternativkurserna i grundskolans högstadium,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning för att se över situationen för de elever som har de

största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra deras möjligheter samt att

se över användningen av den anpassade studiegången i syfte att minska

användningen av denna åtgärd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring i skollagen avseende skolmåltider,

28. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelse,

29. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet

skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad

som i motionen anförts.

1989/90:Ub318 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial

natur.

1989/90:Ub319 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stärkande av det kristna

budskapets ställning inom ämnet religionskunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta förkunskapskrav för

lärare i läroämnet religionskunskap,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan utbildning och

fortbildning för lärare i religionskunskap att de goda förutsättningarna i Lgr

80 kan uppnås.

1989/90:Ub320 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förbättrad

utbildning i elementär naturkunskap inom skolan m.m.

1989/90:Ub321 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en friare grundskola.

1989/90:Ub322 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade valmöjligheter i språkstudierna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om språkundervisning i sammanhållna kurser.

1989/90:Ub328 av Berith Eriksson och Ylva Johansson (vpk) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att utvidga PUFF-verksamheten.

1989/90:Ub329 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bildämnet i grundskolan och på gymnasiet.

1989/90:Ub330 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

införande av miljövård som specifikt ämne i grund- och gymnasieskolan.

1989/90:Ub331 av Erkki Tammenoksa och Lahja Exner (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finska gymnasielinjer i Stockholm,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråksundervisning i finska för finlandssvenska barn.

1989/90:Ub333 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad som i motionen har sagts om behovet av

utvidgad och förbättrad utbildning för barn och ungdomar i massmediakunskap.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:L721.

1989/90:Ub335 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämställdhetsarbetet

i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A816.

1989/90:Ub339 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsningar på

skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo250.

1989/90:Ub512 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas (delvis) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

jämställdhet i utbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A802.

1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra uppgifter, skall

vara att förmedla goda kunskaper och färdigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas optimalt, i

enlighet med sina förutsättningar,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för

grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts, 4. att riksdagen hos

regeringen begär förslag om en tidigarelagd skolstart i enlighet med vad i

motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem i sådan

tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet med vad i

motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om frihet i val av skola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas innehåll,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskad reglering av skolans verksamhet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare skolstart,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lokalt införa betyg.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en lokal styrelse på skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försök på

frivillig basis med ett praktikår införs i åk 8 och åk 9 och att andra

försök-projekt stimuleras,

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att miljökunskap införs som ett obligatoriskt ämne från

förskolan till och med högskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om olika försök med årskurslös undervisning och intagning av 7-åringar

höst och vår,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barn med fysiska, psykiska och sociala handikapp,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

bildämnets och övriga estetiska ämnens betydelse måste stärkas i grund- och

gymnasieskolan,

11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hushållning och konsumentkunskap.

1989/90:Ub806 av Maja Bäckström och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att idrottslärarna skall leda låg- och mellanstadiebarnen i ämnet

idrott.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolplikt från sex års ålder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att

skapa en särskild ämnesprofil,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det

allmänna skolsystemet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att också ett ordinarie ämne på timplanen kan läsas som

fördjupningskurs inom ramen för tillvalstiden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behoven av att komplettera allmän och särskild kurs med också andra

former av grupperingar för individualisering,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevers rätt till sina lektioner,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala ledningsorgan (skolråd),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuellt utformad studiegång,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jubileumsaktiviteter i samband med firandet av 150-årsminnet av

beslutet om allmän folkskola.

1989/90:Ub815 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av etiska levnadsregler i förskolans pedagogiska program och

i skolans läroplan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av grundskolans läromedel i etik och moral,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av grundskolans undervisning i etik och moral,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen i ämnet

etik och moral,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av undervisningen i ämnet etik och moral för blivande

lärare, förskollärare och fritidspedagoger.

1989/90:Ub823 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet i utbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kampanj för att rekrytera kvinnliga skolledare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje länsskolnämnd.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A815.

1989/90:Ub824 av Karl Erik Olsson och Pär Granstedt (c) vari yrkas (delvis)

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att i olika

utbildningssammanhang föra in undervisning i etiska frågeställningar.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:K257.

1989/90:Ub826 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kampanj för att rekrytera fler kvinnliga skolledare.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A817.

1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser till skolan för fredsfostran.

1989/90:So459 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans undervisning.

Utskottet

Under den allmänna motionstiden år 1990 väcktes ett stort antal motioner om

grundskolan m.m. De motioner som behandlas i detta betänkande har grupperats

under sex underrubriker, nämligen Vissa skolpolitiska principer, Vissa

särskilda läroplansfrågor i grundskolan m.m., Betygsfrågor, Lärarfrågor,

Jämställdhetsfrågor och Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i

övrigt.

Vissa skolpolitiska principer

I motionerna 1989/90:Ub801 (m) och 1989/90:Ub807 (fp) föreslås att

kunskapsmålet skall vara det överordnade målet i skolan (yrkande 1 resp.

yrkande 2). Enligt den förstnämnda motionen skall skolan också ge alla elever

möjlighet att utvecklas optimalt i enlighet med sina förutsättningar (yrkande

2). Enligt samma motion bör den nu gällande läroplanen för grundskolan skrivas

om och riksdagen hos regeringen begära förslag till ny läroplan för grundskolan

(yrkande 3). I motion 1989/90:Ub226 (m) yrkande 5 och i de båda tidigare nämnda

motionerna framförs vidare ett antal förslag till en mera individualiserad

undervisning och vidgade möjligheter för eleverna att påverka studiernas

innehåll bl.a. genom en individuellt utformad studiegång (motion 1989/90:Ub801

yrkande 8 och motion 1989/90:Ub807 yrkandena 8, 9 och 14). Enligt motion

1989/90:Ub227 (m) yrkande 1 är det väsentligt att markera de enskilda ämnenas

ställning i läroplanen för grundskolan. Varje ämne bör därför ha en egen

kursplan. I sistnämnda motion (yrkande 2) och i motion 1989/90:Ub807 (yrkande

10) sägs att eleverna bör garanteras rätt till viss minsta undervisningstid i

varje enskilt ämne. Enligt motion 1989/90:Ub807 (yrkande 4) bör det vara en

rätt för föräldrar och elever att kunna välja skola, inte bara att kunna välja

en fristående skola med enskild huvudman utan även att kunna välja skola inom

det allmänna skolväsendet. En utökad rätt att välja skola skulle påverka

skolutvecklingen i en positiv riktning och främja en utveckling mot

profilering, anser motionärerna (yrkande 3). Liknande yrkanden framförs i

motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 7 och 1989/90:Ub225 (m) yrkande 1. En minskad

reglering av skolans verksamhet förordas i motion 1989/90:Ub801 yrkande 9 och

slutligen understryks i motion 1989/90:Ub252 (m) vikten av kvalitet i

undervisningen.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.

Riksdagen har tidigare under denna mandatperiod behandlat ett stort antal

frågor om skolans utveckling och styrning, bl.a. frågor om skolans mål, olika

valalternativ inom skolan, tidsanvändningen i skolan, rätten att välja skola

och skolans profilering. Utskottet erinrar om vad utskottet våren 1989 anfört i

dessa ärenden (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95).

Regeringen har den 11 oktober 1990 förelagt riksdagen proposition 1990/91:18

om ansvaret för skolan. Regeringens förslag innebär bl.a. att staten skall ange

mål och riktlinjer som är nationellt giltiga. I skollagen skall anges

grundläggande mål för utbildningen. Grundläggande demokratiska värderingar,

aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö

skall prägla all utbildning. Vidare skall mål och riktlinjer för utbildningen

anges i läroplaner för de olika skolformerna. I propositionen aviseras en ny

utformning av läroplanen för grundskolan. Läroplanerna för skolan, som primärt

skall rikta sig till lärare och skolledare, skall vara klara och tydliga.

Riksdagen kommer att senare under hösten 1990 ta ställning till regeringens

proposition om ansvaret för skolan och de motioner som väckts med anledning av

denna proposition.

Innehållet i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan var inte känt för

de motionärer som väckte de nu aktuella motionerna. Utan att i sak ha bedömt

något av de enskilda yrkandena hänvisar utskottet till sina tidigare uttalanden

i betänkande 1988/89:UbU7 om skolans utveckling och styrning samt till vad som

i övrigt anförts i det föregående. Härmed avstyrks motionerna 1989/90:Ub225

yrkande 1, 1989/90:Ub226 yrkande 5, 1989/90:Ub227, 1989/90:Ub252,

1989/90:Ub801 yrkandena 1, 2, 3, 7, 8 och 9 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 2,

3, 4, 8, 9, 10 och 14.

Vissa särskilda läroplansfrågor i grundskolan m.m.

Enligt motionerna 1989/90:Ub317 (vpk) yrkandena 28 och 29, 1989/90:Ub804 (mp)

yrkande 10 och 1989/90:Ub329 (mp) yrkande 1 (samtliga delvis) bör ämnet

bild i grundskolan utvecklas och stärkas. I motion 1989/90:Ub265 (fp)

framförs önskemål om delad klass i bildämnet på grundskolans högstadium. I

motion 1989/90:Ub244 (fp) begärs en översyn av bildämnet i skola och

lärarutbildning. Vidare begärs en redovisning av hur bildämnet förstärkts i

skolan under de senaste åren samt skolöverstyrelsens (SÖs) och universitets-

och högskoleämbetets (UHÄs) syn på bildämnets roll i skolan resp.

lärarutbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När det gäller bildämnets utveckling under de senaste åren hänvisar utskottet

till sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 4 f). I SÖs sammanfattande redovisning av

granskningen av skola och vuxenutbildning 1988/89 (R

89:45/Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering) har SÖ i sina slutsatser

påtalat att bl.a. ämnet bild kräver en annan läromedelsuppsättning än de flesta

andra skolämnen och att elevers skapande verksamhet innebär att material

förbrukas och behöver förnyas. SÖ vill uppmärksamma kommunerna på behovet av

anslag för material i bl.a. ämnet bild. I SÖs anslagsframställning för

budgetåret 1990/91 resp. 1991/92 redovisas bl.a. det utvecklingsarbete inom

bildämnet som för närvarande pågår. Däri framkommer även SÖs syn på bildens

och olika bildmediers roll i människors liv. SÖ har bedömt det som angeläget

att göra en översyn av kursplanen för ämnet bild och har inlett ett

förberedande arbete.

När det gäller UHÄs syn på bildämnets roll i lärarutbildningen vill utskottet

hänvisa till utbildningsplanen för grundskollärarlinjen (fastställd

1988-05-31), i vilken det under avsnittet Mål, karaktär och allmän inriktning

slås fast följande.

Utbildningen skall stärka de studerandes kunskaper om den egna kulturen så

att de kan se sin egen kultur i förhållande till andra. De studerande skall som

lärare föra vårt kulturarv vidare. Utbildningen skall stimulera till en

fortlöpande kontakt med kulturell verksamhet och vilja att medverka i skolans

del av samhällets insatser på kulturområdet för att på så sätt bidra till att

förverkliga samhällets kulturpolitiska mål. För den blivande läraren är det

nödvändigt att utveckla förmågan att använda uttrycksmedlen ord, ljud, bild,

form, rörelse och drama för att skapa en god barn- och ungdomskultur.

Utskottet erinrar om högskoleförordningens bestämmelser om att det för en

allmän utbildningslinje skall finnas en lokal utbildningsplan vid varje

läroanstalt som anordnar linjen och att denna utbildningsplan fastställs av

linjenämnden (3 kap. 13--15 §§ högskoleförordningen). För kurs som ingår i

allmän utbildningslinje vid en läroanstalt skall vidare finnas en kursplan, som

likaså fastställs av linjenämnden (3 kap. 20--22 §§ högskoleförordningen).

Utskottet vill slutligen erinra om den kommande översynen av läroplanen för

grundskolan som aviseras i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1989/90:Ub244, 1989/90:Ub265,

1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29 (båda delvis), 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis

och 1989/90:Ub804 yrkande 10 delvis.

I ett antal motioner behandlas ämnet religionskunskap och undervisningen i

etik.

I motionerna 1989/90:Ub242 (m) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub319 (m)

yrkande 1 anförs att det kristna inslaget i såväl skolans undervisning i ämnet

religionskunskap som lärarutbildningen och fortbildningen av lärare bör

förstärkas. I den sistnämnda motionen framförs förslag om skärpta

förkunskapskrav för lärare i ämnet religionskunskap (yrkande 2) och en

förbättrad fortbildning för lärare i religionskunskap (yrkande 3).

Behovet av etiska levnadsregler i skolans läroplan och i förskolans

pedagogiska program understryks i motion 1989/90:Ub815 (fp) yrkande 1. För

grundskolans del begär motionärerna en översyn av läromedlen i etik och moral

(yrkande 2) och av undervisningen (yrkande 3). Vidare begärs översyn av

lärarnas fortbildning och fortbildningsmedlen på området (yrkande 4) och av den

grundläggande utbildningen av lärare, förskollärare och fritidspedagoger när

det gäller etik och moral (yrkande 5). I motion 1989/90:U824 (c) begärs

åtgärder för att i olika utbildningssammanhang föra in undervisning i etiska

frågeställningar. Motion 1989/90:Ub272 (m) behandlar narkotikamissbruket.

Enligt motionärerna bör vi omedelbart satsa på undervisning i skolorna om

droger. Ett sådan ämne skulle man eventuellt kunna kalla etik.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

När det gäller ämnet religionskunskap har utskottet tidigare under

mandatperioden behandlat likalydande motionsyrkanden. Utskottet erinrar bl.a.

om sitt betänkande 1988/89:UbU2 (s. 6--8), i vilket utskottet hänvisade till

vissa länsskolnämnders uppdrag att granska undervisningen i orienteringsämnena

i grundskolan inom ramen för den nationella utvärderingen. SÖ har i sin rapport

(Granskningen av skola och vuxenutbildning 1988/89, R 89:45

Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering) bl.a. pekat på att ämnet

geografi på mellanstadiet fått oproportionerligt mycket tid på bekostnad av

andra ämnen. I synnerhet har detta gällt ämnet religionskunskap. Utskottet

erinrar ånyo om bestämmelserna i läroplanen för grundskolan i vad gäller

antalet lektioner i religionskunskap. Utskottet utgår från att skolorna följer

gällande bestämmelser och att skolmyndigheterna i sin tillsyn av skolväsendet i

fortsättningen ser till att ämnet religionskunskap får sin berättigade andel av

det totala timtalet för orienteringsämnena.

När det gäller undervisningen i etik har likartade yrkanden behandlats av

utskottet under de fyra senaste riksmötena (UbU 1986/87:2 s. 8--9, UbU

1987/88:4 s. 4, 1988/89:UbU2 s. 7 och 1989/90:UbU1 s. 15). I den nu gällande

läroplanen för grundskolan står under rubriken Skolans mål bl.a. följande (s.

17--19):

Skolan skall fostra. Det innebär att skolan aktivt och medvetet skall påverka

och stimulera barn och ungdomar att vilja omfatta vår demokratis grundläggande

värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk, vardaglig handling.

Skolan skall därför utveckla sådana egenskaper hos eleverna som kan bära upp

och förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande

mellan människorna. Att väcka respekt för sanning och rätt, för människans

egenvärde, för människolivets okränkbarhet och därmed för rätten till personlig

integritet är en huvuduppgift för skolan.

Detta innebär bl.a. att skolan skall fostra eleverna till insikt om att ingen

människa får utsättas för förtryck och att ingen med problem och svårigheter

får lämnas åt sitt öde. Var och en har ett ansvar för att försöka minska andra

människors smärta, lidande och förnedring.

-- -- --

Skolan skall söka grundlägga solidaritet med eftersatta grupper inom och utom

landet. Den skall aktivt verka för att invandrarna i vårt land innefattas i

samhällsgemenskapen. Den skall också grundlägga en vilja att söka fredliga

lösningar av konflikter. Det betyder att skolan skall sträva efter att ge

eleverna en förmåga att leva sig in i och förstå hur andra människor har det

och en vilja att handla med också deras bästa för ögonen.

-- -- --

Barn måste få bearbeta moraliska problem och normkonflikter och även ta

ansvar för att lösa sådana problem i konkreta vardagssituationer. I våra

gemensamma, grundläggande värderingar ryms många problem och konflikter.

Kollisioner mellan mål och verklighet bör inte döljas bakom utslätande

formuleringar. Frågor om konflikter, deras orsaker och lösningar skall lyftas

fram i samtal och diskussioner i många sammanhang. Skolan skall aktivt påverka

barnen att ta ställning i dessa frågor.

I den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan föreskrivs också (avsnittet

Mål och riktlinjer, Lgy 70 s. 22) att eleverna måste bli fullt medvetna om

innebörden av begrepp som rättvisa, ärlighet, hänsyn, tolerans och solidaritet

samt konsekvenserna av brott mot lagar och föreskrifter. Etik är vidare en

viktig del av ämnet religionskunskap både i grundskolan och gymnasieskolan,

vilket utskottet tidigare flera gånger har påpekat. Utskottet finner det

självklart att den etiska fostran och undervisningen i etik kommmer att

tillmätas minst lika stor vikt i den översyn av läroplanerna för grundskolan,

gymnasieskolan och vuxenutbildningen som aviseras i proposition 1990/91:18 (s.

24) som den tillmäts i de nuvarande läroplanerna. Det ingår i den statliga

skoladministrationens tillsynsansvar att uppmärksamma hur skolan förverkligar

läroplanerna i viktiga avseenden, till vilka den etiska fostran självklart hör.

Utskottet förutsätter att berörd tillsynsmyndighet vid behov påtalar brister

och föreslår de åtgärder som kan vara påkallade.

Socialstyrelsen har fastställt ett pedagogiskt program för förskolan i form

av allmänna råd (Allmänna råd från socialstyrelsen 1987:3). Enligt utskottets

mening ger detta program uttryck för vilja att fostra barnen i samma riktning

som förespråkas i motion 1989/90:Ub815.

Ett läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller

ett kursmoment enligt gällande läroplan och är ägnat att ge fasthet och

sammanhang i studierna skall fastställas som basläromedel. Statens institut för

läromedel ansvarar för fastställandet och skall, om det är fråga om läromedel i

samhällsorienterande ämnen (till vilka religionskunskap hör), före

fastställandet granska om läromedlet behandlar sitt ämnesområde på ett sakligt

och allsidigt sätt och även i övrigt stämmer överens med mål och riktlinjer i

läroplanen. Om väsentliga moment i ett ämne är utelämnade brukar detta påtalas

av institutets granskare. Utskottet förutsätter att eventuella brister hos

läromedlen i religionskunskap -- t.ex. om etikmomenten är utelämnade -- blir

påtalade genom denna granskning och avhjälps innan läromedlen blir fastställda

som basläromedel.

Grundutbildningen av lärare styrs, som tidigare nämnts, bl.a. av centrala

utbildningsplaner fastställda av universitets- och högskoleämbetet. Den

centrala utbildningsplanen för grundskollärarlinjen, som är relaterad till den

nuvarande läroplanen för grundskolan, föreskriver att utbildningen skall göra

de studerande medvetna om skolans fostrande uppgifter, varför etiska och

moraliska frågor bör få en central plats. Enligt vad utskottet erfarit

omarbetas för närvarande de centrala utbildningsplanerna för förskollärar- och

fritidspedagoglinjerna. Utskottet utgår från att detta sker med beaktande bl.a.

av det pedagogiska program som numera finns fastställt för förskolan.

I det tioåriga fortbildningsprogram för grundskolans lärare, som riksdagen

antog riktlinjer för vid 1987/88 års riksmöte (UbU 1987/88:12 s. 10--13, rskr.

203), är för högstadielärarnas del ämnesinriktad fortbildning i

samhällsorienterande ämnen ett prioriterat område. Många lärare, som undervisar

i samhällsorienterande ämnen, saknar utbildning i religionskunskap, en brist

som de därmed får möjlighet att avhjälpa. Det är enligt utskottets mening

angeläget att alla lärare som undervisar i religionskunskap har adekvat

utbildning för detta. Även i den fortbildning som skall utveckla den allmänna

och specialpedagogiska kompetensen hos alla lärare i grundskolan bör enligt

utskottets mening den etiska fostran kunna behandlas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1989/90:Ub242, 1989/90:Ub272, 1989/90:Ub319, 1989/90:Ub815 och

1989/90:Ub824 delvis.

I fem motioner, nämligen 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 4 delvis, 1989/90:Ub310

(c) yrkande 17 delvis, 1989/90:Ub256 (s) delvis, 1989/90:Ub320 (m) och

1989/90:Ub330 (s) delvis, finns förslag om en allmän förstärkning och

förbättring av miljöundervisningen i grundskolan. I motionerna

1989/90:Ub804 och 1989/90:Ub330 föreslås att miljökunskap införs som ett

obligatoriskt ämne.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Regeringen har i 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100 bil. 10)

ingående behandlat undervisningen i miljöfrågor såväl i grundskolan,

gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning som i grundläggande

högskoleutbildning. Även i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil.

10) togs miljöundervisningen i skolan upp (s. 30 f). Föredragande statsrådet

hänvisade bl.a. till den för utbildningsdepartementet och miljö- och

energidepartementet gemensamma arbetsgrupp, som lagt fram ett förslag till

handlingsprogram för miljöundervisningen i bl.a. grundskolan.

Utskottet vill slutligen hänvisa till proposition 1990/91:18 om ansvaret för

skolan. Frågan om respekt för vår gemensamma miljö upptas i förslaget till ny

skollag (1 kap. 2 §). Föredragande statsrådet anför vidare i detta sammanhang

att frågor som rör vårt förhållande till miljön skall tas upp i kursplanerna

för olika ämnen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub310 yrkande 17 delvis,

1989/90:Ub320, 1989/90:Ub330 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 4 delvis.

I motion 1989/90:Ub209 (fp) begärs att SÖ får i uppdrag att se över

innehållet i maskinskrivning i grundskolan (yrkande 1). Vidare föreslås att

beteckningen maskinskrivning ändras till ord- och textbehandling (yrkande 2).

Utskottet behandlade liknande yrkanden i betänkandet 1988/89:UbU2 (s. 13

f). Utskottet har erfarit att SÖ utarbetat ett servicematerial (S 89:16) Att

skriva med skrivmaskin och dator. Mot denna bakgrund finner utskottet att

motionärernas yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motion 1989/90:Ub209

avstyrks.

Undervisningen i massmediekunskap tas upp i två motioner. Enligt motion

1989/90:Ub239 (s) bör kursplanen för ämnet bild ses över med anledning av att

massmediekunskap försvunnit som särskilt huvudmoment i kursplanen för svenska,

vilken ändrades år 1988. I motion 1989/90:Ub333 (mp) pekas på vikten av att

barn och ungdomar får utbildning i massmediekunskap, så att de kan genomskåda

budskapen och lär sig att leva inom de gränser som naturen sätter.

Utskottet konstaterar att massmediekunskap enligt läroplanen för grundskolan

ingår i ämnet samhällskunskap. I den nya kursplanen för svenska ingår under

huvudmomentet Språkorientering bl.a. studier av språk som verktyg för

information och påverkan, t.ex. i massmedier och reklam. Med hänvisning till

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub239

och 1989/90:Ub333.

I motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 11 föreslås att riksdagen hos regeringen

begär ett program för att på ett systematiskt sätt ta till vara

invandrarelevernas språkkunskaper i samhället.

Utskottet vill erinra om att SÖ på uppdrag av regeringen utarbetat ett

handlingsprogram för skolans internationalisering (SÖs anslagsframställning för

budgetåret 1989/90, del I, sammanfattning s. 38--52). Förutom att lägga fram

konkreta förslag med utgångspunkt i läroplanerna för att stärka skolans

internationalisering och öka den internationella inriktningen i olika ämnen och

ämnesgrupper har SÖ gjort en översiktlig kartläggning av verksamheter av

internationaliserande karaktär inom skolans ram under senare år.

I 1989 års budgetproposition (prop. 1988/89:100, bil. 10, s. 35--38)

behandlades internationaliseringen av ungdomsskolan på grundval av SÖs

handlingsprogram. Föredragande statsrådet konstaterade bl.a. att Sverige i dag

är ett mångkulturellt samhälle och att praktiskt taget alla lärare kommer i

kontakt med elever som är invandrare eller har invandrarbakgrund. Detta kräver,

fortsatte föredragande statsrådet, insikt om och förståelse för invandrarnas

ursprungsländer. För arbetet med internationalisering är det därför viktigt att

se invandrareleverna som en tillgång. Föredragande statsrådet uttryckte vidare

sin tillfredsställelse över att man på bl.a. statens invandrarverks initiativ

startat försök för att pröva hur invandrarelever kan medverka i undervisningen

med de erfarenheter de bär med sig.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1989/90:Ub203 yrkande 11. Utskottet utgår från att frågor om

ungdomsskolans internationalisering och därmed också invandrarelevernas

språkkunskaper kommer att beröras i det fortsatta reformarbetet när det gäller

grundskolan och gymnasieskolan.

I motion 1989/90:Ub328 (vpk) framförs förslag om en utökning av pedagogisk

utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever. Enligt motionärerna bör

ytterligare kommuner utöver de 14 kommuner som hittills medverkat få delta i

utvecklingsverksamheten.

Utskottet hänvisar till förordningen (SÖ-FS 1986:7) om pedagogisk

utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever. Skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar

om de närmare villkoren för och omfattningen av utvecklingsverksamheten.

Regeringen har i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram

förslag om ett förändrat statsbidragssystem för skolan. Riksdagen kommer inom

kort att ta ställning till regeringens förslag. Mot denna bakgrund finner

utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd

i detta ärende, varför motion 1989/90:Ub328 avstyrks.

I motion 1989/90:Ub331 (s) yrkande 1 begärs att försöksverksamheten med

finska gymnasielinjer i Stockholm skall permanentas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Försöksverksamhet med en finskspråkig utbildning i gymnasieskolan i Stockholm

har pågått i tolv år och har utvärderats av institutionen för internationell

pedagogik vid universitetet i Stockholm (Elever som deltagit i finskspråkig

utbildning i gymnasieskolan i Stockholm. En utvärderingsrapport till

skolöverstyrelsen, 1989:84). Enligt rapporten har den finskspråkiga

utbildningen stärkt elevernas självförtroende och deras finska identitet samt

ökat kunskaperna i finska och svenska. En stor del av eleverna har gått vidare

till högre utbildning. Ett stort antal av eleverna anser att de haft nytta av

tvåspråkighet i utbildning och arbete. Med hänvisning till att riksdagen under

våren 1991 kommer att behandla förslag om gymnasieskolans förändring finner

utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att nu vidta någon särskild

åtgärd i den aktualiserade frågan, varför motion 1989/90:Ub331 yrkande 1

avstyrks.

I motion 1989/90:U425 (vpk) yrkande 11 om fredspolitiken inför 1990-talet

föreslås att skolans resurser för att genomföra läroplanens intentioner

beträffande fredsfostran skall förstärkas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

SÖ har som nyss redovisats på regeringens uppdrag utarbetat ett

handlingsprogram för skolans internationalisering. Sedan budgetåret 1988/89

utgår särskilda statliga medel för fredsundervisningen i skolan. Bl.a. utgår

stöd till pilotprojekt för att utveckla metoder för undervisning i

internationell förståelse och fredsfrågor. Under innevarande budgetår uppgår de

statliga medlen för insatser inom undervisning för internationell förståelse

till 1 250 000 kr.

Utskottet finner ingen anledning att föreslå riksdagen att nu göra något

uttalande i denna fråga, varför motion 1989/90:U425 yrkande 11 avstyrks.

I motion 1989/90:Ub240 (s) begärs ett uttalande av riksdagen för att

understryka vikten av ett utökat och fördjupat nordiskt stoff i skolans

läromedel.

Riksdagen har vid många tillfällen uttalat sig om vikten av det nordiska

samarbetet, bl.a. vid föregående riksmöte om nordiskt samarbete inom

forskningen (1989/90:UU20, rskr. 332). Utskottet har inhämtat att det i

februari 1991 planeras en konferens i Norge i Föreningen Nordens regi för att

initiera bättre läromedel när det gäller Norden. Frågan huruvida kunskaper om

Norden bör ges en mer framträdande plats än hittills i skolans undervisning på

skilda stadier får övervägas i det förestående arbetet med översyn av

läroplanerna för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det är

däremot enligt utskottets mening inte riksdagens sak att ge direkta anvisningar

om läromedlens utformning. Den ordning som finns för granskning av om

läromedlen motsvarar läroplanerna bör användas också när det gäller frågan om

nordiskt stoff.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub240.

Motion 1989/90:Ub251 (c) tar upp frågor om kultur i skolan. Enligt

yrkande 1 bör läroplanerna ses över i syfte att utveckla skolans

kulturuppgifter. I yrkande 2 begärs en utvärdering av användningen av de

särskilda medlen för kulturverksamhet i skolorna. Vidare bör i princip minst en

kulturdag per läsår anordnas på alla stadier på samma sätt som man ordnar

friluftsdagar (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

I proposition 1990/91:18 som kommer att behandlas av riksdagen senare under

detta riksmöte föreslås en genomgripande omdaning av statsbidragssystemet.

Utskottet anser mot denna bakgrund inte att någon särskild utvärdering av

stimulansbidraget för kultur i skolan är påkallad.

Den möjlighet som med dagens regler finns att i stället för en av de

föreskrivna friluftsdagarna anordna en kulturdag är enligt utskottets liksom

motionärernas mening värdefull och bör tas till vara. Eftersom möjligheten

redan finns är något uttalande av riksdagen enligt utskottets mening inte

behövligt.

I proposition 1990/91:18 aviserar regeringen sin avsikt att under våren 1991

återkomma till frågan om läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.

Utskottet anser därför inte att riksdagen nu behöver göra något uttalande om

översyn av läroplanerna.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1989/90:Ub251.

I motion 1989/90:Ub203 (c) yrkande 2 betonas vikten av en mer

individualiserad undervisning, ett förändrat arbetssätt och ett utökat

elevinflytande och medansvar i skolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagen behandlade under riksmötet 1988/89 ett stort antal frågor om

skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Bl.a.

behandlades frågor om elevers och föräldrars inflytande i skolan (bet. s.

29--33). Riksdagen har vidare fattat beslut (prop. 1989/90:61, bet. UbU28,

rskr. 240) om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet. När det gäller motionärernas

förslag om ett förändrat arbetssätt i grundskolan som förutsättning för ett

ökat elevinflytande hänvisar utskottet till den av regeringen aviserade

översynen av läroplanen för grundskolan och till regeringens förslag i

proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan när det gäller grundläggande mål

och riktlinjer för skolan.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att

riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motion 1989/90:Ub203

yrkande 2, varför den avstyrks.

Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 3 bör försök göras med praktikår i

grundskolan i årskurs 8 eller årskurs 9. Syftet är att eleverna under

handledning skall få ansvara för, planera och sköta viss samhällsservice.

Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande goda möjligheter för

eleverna i grundskolan att bl.a. genom den praktiska arbetslivsorienteringen

få kontakt med samhället utanför skolan. SÖ har redovisat en kartläggning och

analys av skola--arbetslivsfrågorna (Skolans arbetslivskontakter. Nuläge och

utvecklingsmöjligheter. R 90:1/Rapporter--planering, uppföljning, utvärdering).

Med hänvisning till dels SÖs utvecklingsarbete, dels aviserad läroplansöversyn

finner utskottet ingen anledning att föreslå riksdagen att vidta någon särskild

åtgärd i denna fråga, varför motion 1989/90:Ub804 yrkande 3 avstyrks.

Frågan om särskild undervisning på sjukhus tas upp i motion 1989/90:Ub220

(fp) yrkande 2. Enligt motionärerna är det av stor betydelse att denna

undervisning fungerar bra speciellt för de elever som ofta måste vårdas på

sjukhus. Statsmakterna bör enligt motionärerna göra en översyn av

undervisningen på sjukhus.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

På uppdrag av regeringen har SÖ gjort en översyn av den särskilda

undervisningen på sjukhus och den 4 april 1989 avgivit en rapport till

regeringen (Undervisning av barn och ungdomar på sjukhus och på skolor knutna

till barnpsykiatriska avdelningar eller kliniker). SÖ konstaterar att den

särskilda undervisningen på sjukhus i stort fungerar bra men att vissa brister

föreligger när det gäller undervisning för vissa elever på specialavdelningar

m.m. samt elever i gymnasieskolan. Enligt vad utskottet erfarit har SÖ vidtagit

vissa åtgärder för att informera berörda om undervisningen på sjukhus. SÖ

kommer vidare att följa upp påtalade brister. Mot denna bakgrund finner

utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett, varför motion

1989/90:Ub220 yrkande 2 avstyrks.

Enligt motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 6 bör elever med handikapp i

möjligaste mån integreras i den vanliga skolan.

Utskottet hänvisar till riksdagens behandling av proposition 1983/84:27 om

åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. (UbU

1983/84:8, rskr. 112). Det är betydelsefullt, framhölls det i sammanhanget, att

de handikappade eleverna ges möjlighet till delaktighet i samhället i stort.

Därmed avsågs även skolan.

Utskottet finner att motionärernas yrkande är tillgodosett, varför motion

1989/90:Ub804 yrkande 6 avstyrks.

I motionerna 1989/90:Ub801 yrkande 4 och 1989/90:Ub232 yrkande 1 (båda m)

konstateras beträffande barns skolstart m.m. att Sverige och övriga

nordiska länder har en internationellt sett sen sådan. Motionärerna föreslår

att barn i Sverige fr.o.m. läsåret 1993/94 skall börja skolan det år de fyller

sex år. Enligt motionärerna leder en tidigare skolstart till en bättre

utveckling för barnen när det gäller kunskaper, personlighet och social mognad.

Barns mognad är dock inte knuten till en viss ålder. En tidigarelagd skolstart

bör därför förenas med rätt för vårdnadshavarna att uppskjuta skolstarten för

sitt barn, om detta passar barnet bättre (yrkandena 14 resp. 2). Motionärerna

anser vidare att lågstadiet bör vara årskurslöst och organiseras flexibelt så

att eleverna får utvecklas i sin egen takt och får tillräckligt med tid att

befästa kunskaper och färdigheter. En tidigarelagd skolstart bör enligt

motionärerna inte innebära en generell förlängning av den sammanlagda skoltiden

om nio grundskoleår. I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 1 föreslås däremot en

förlängning av tiden i grundskolan från nio till tio år genom införande av

skolstart vid sex års ålder. Detta ger bl.a. mer tid för inlärning av

baskunskaper i grundskolan, och förutsättningar skapas för en mjukare övergång

från förskola till skola. Enligt motion 1989/90:Ub257 (c) är det nu hög tid att

riksdagen fattar ett principbeslut om en tidigarelagd skolstart. Skolan bör ta

till vara den tid i barnens utveckling då de är särskilt receptiva och

motiverade. Vidare föreslås i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 5 att barnen

liksom i dag skall börja skolan det år de fyller sju år men att intagningen bör

ske både höst och vår. Vårdnadshavarna bör i samråd med lärarna besluta när det

är lämpligt för barnet att börja skolan. Enligt motionärerna bör skolan

organiseras i årskurslösa stadier med olika former av åldersblandad

undervisning.

Som en konsekvens av en tidigare skolstart bör, enligt motion 1989/90:Ub232,

läroplan för grundskolan (Lgr 80) ses över (yrkande 4). Lågstadiets lärare bör

erbjudas fortbildning i bl.a. utvecklingspsykologi och metodik (yrkande 5), och

möjligheter till vidareutbildning bör skapas för förskollärare och barnskötare

(yrkande 6). Försöksverksamhet med tidigare skolstart bör inledas läsåret

1991/92 (yrkande 7). Slutligen föreslår motionärerna att eleverna skall ges

möjlighet till ett kompletterande studieår efter grundskolan (yrkande 8).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt 3 kap. 8 § skollagen (1987:1100) får på begäran av ett barns

vårdnadshavare skolstyrelsen i barnets hemkommun tillåta att barnet redan

höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år börjar i grundskolan eller

i en motsvarande skola för barn med vanlig skolplikt. Tillstånd får lämnas

endast om barnet är moget för skolgång. Önskar vårdnadshavarna att barnet skall

börja skolgången det kalenderår, när barnet fyller sex år, skall barnet samma

år anmälas vid inskrivningsförrättningen. Enligt 6 kap. 2 §

grundskoleförordningen (1988:655) beslutar skolstyrelsen om tid och sätt för

inskrivning.

Utskottet vill härtill lägga följande. Regeringen har i skrivelse 1990/91:50

till riksdagen anmält att den avser vidta åtgärder så att barn skall ha rätt

att börja i skolan vid sex års ålder. Skolstarten skall således kunna variera

utifrån vårdnadshavarnas önskemål och med hänsyn till barnets mognad.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1989/90:Ub232 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6, 7 och 8,

1989/90:Ub257, 1989/90:Ub801 yrkandena 4 och 14, 1989/90:Ub804 yrkande 5 och

1989/90:Ub807 yrkande 1.

Enligt motion 1989/90:Ub321 (mp) yrkande 1 bör skolplikten ges ett nytt

innehåll. Det väsentliga är att alla människor har samma odelade rätt till

kunskaper och information, anför motionärerna. Genom utbyggnad av bl.a.

grundvux kan studerande erbjudas betydligt friare och effektivare studieformer.

Därmed skulle också skolplikten avseende hela högstadietiden kunna mjukas upp.

Under riksmötet 1985/86 beslutade riksdagen (prop. 1985/86:10, bet. UbU6,

rskr. 39) om en ny skollag på grundval av skolförfattningsutredningens

delbetänkande (DsU 1981:4 Skollagen). Den nya lagen ersatte såväl 1962 års

skollag som bestämmelserna om undervisning i 1967 års omsorgslag. Bestämmelser

om skolplikten finns i 3 kap. 1--21 §§ skollagen (SFS 1985:1100, senaste

ändring 1989:256).

Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen att nu ändra

uppfattning i fråga om skolplikten, varför utskottet avstyrker motion

1989/90:Ub321 yrkande 1.

Ett antal motioner tar upp vissa andra särskilda läroplansfrågor. I

motion 1989/90:Ub249 (fp) yrkande 1 föreslås en förstärkning av ämnet

barnkunskap och ett breddat ämnesinnehåll. I motionerna 1989/90:Ub206 (c)

yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub285 (s) yrkandena 1 och 2 begärs bl.a. ett

utökat antal veckotimmar i ämnet hemkunskap. Betydelsen av hushållning och

konsumentkunskap betonas i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 11, och vidare bör

hälsofostran enligt motion 1989/90:So459 (fp) yrkande 7 vara ett obligatoriskt

moment i skolans undervisning. Trafikantutbildningen i skolan tas upp i

motionerna 1989/90:Ub210 (fp) yrkandena 1 och 2 samt 1989/90:Ub268 (m).

Slutligen bör skolans brottsförebyggande arbete bl.a. markeras tydligare i

läroplanerna enligt motion 1989/90:Ub202 (s).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Som redovisats i det föregående aviseras i proposition 1990/91:18 en översyn

av läroplanen för grundskolan. Utskottet finner det mot denna bakgrund inte

påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna

1989/90:Ub202, 1989/90:Ub206 yrkandena 1 och 2, 1989/90:Ub210, 1989/90:Ub249

yrkande 1, 1989/90:Ub268, 1989/90:Ub285, 1989/90:Ub804 yrkande 11 samt

1989/90:So459 yrkande 7, varför de avstyrks.

I motion 1989/90:Ub339 (c) om en levande och fungerande storstadsmiljö anförs

bl.a. att skolan bör vara en centralpunkt i storstadens närmiljö och att ett

program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö bör tas fram.

En kartläggning av arbetsförhållandena i skolan bör genomföras enligt motion

1989/90:Ub274 (c).

På grundval av förslag i nyssnämnda proposition kommer riksdagen inom kort

att behandla frågan om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön

i skolorna.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte påkallat att

riksdagen nu gör något särskilt uttalande med anledning av motionerna

1989/90:Ub274 och 1989/90:Ub339, varför de avstyrks.

I motion 1989/90:Ub807 (fp) yrkande 24 föreslås att regeringen får i uppdrag

att genomföra vissa aktiviteter år 1992 med anledning av 150-årsminnet av

beslut om allmän folkskola.

Utskottet behandlade ett liknande yrkande under föregående riksmöte.

Utskottet har erfarit att SÖ fortsätter sitt planeringsarbete rörande ett

firande av folkskolans 150-årsjubileum. En projektgrupp har tillsatts med

företrädare för SÖ, länsskolnämnderna, berörda fackliga organisationer,

Riksförbundet Hem och skola samt Svenska kommunförbundet. Företrädare för

utbildningsdepartementet skall också medverka i projektgruppens arbete.

Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas yrkande i stort är

tillgodosett, varför motion 1989/90:Ub807 yrkande 24 avstyrks.

I motion 1989/90:Ub281 (s) aktualiseras en ingenjörstitel för studerande

som slutfört treårig teknisk påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan i

Stockholm. Ifrågavarande utbildning har ersatt den ingenjörsutbildning som

tidigare bedrevs vid Stockholms tekniska institut (STI). Enligt motionärerna är

det rimligt att en elev som genomgått denna utbildning med fullständig

studiekurs skall få kallas "ingenjör".

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280) att en ny

tvåårig ingenjörsutbildning inrättas inom den statliga högskolan som

försöksverksamhet. Denna utbildning skall ersätta och förstärka den utbildning

som nu ges inom årskurs 4 av gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje. I

förordningen (UHÄ-FS 1989:22) om försöksverksamhet med ingenjörsutbildning

finns i 8 § bestämmelser om utbildningsbevis. I universitets- och

högskoleämbetets föreskrifter (UHÄ-FS 1989:23) till denna förordning framgår

att till utbildningsbeviset över genomgången sådan utbildning skall knytas

examensbenämningen ingenjörsexamen.

Riksdagen kommer senare att ta ställning till dels en permanentning av den

tvååriga ingenjörsutbildningen inom den statliga högskolan, dels den tekniska

utbildningen i gymnasieskolan. Den aktuella utbildningens ställning i

utbildningssystemet liksom examensfrågan bör kunna behandlas i detta

sammanhang. Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser

utskottet inte nu vara påkallat, varför motion 1989/90:Ub281 avstyrks.

Betygsfrågor

I ett stort antal motioner framförs förslag i fråga om betyg i grundskola,

gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning. I motion 1989/90:Ub801 (m) begärs

förslag till ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och

färdigheter. Enligt motionärerna behöver betygsfrågan inte utredas ytterligare.

Ett nytt betygssystem bör kunna tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 (yrkande

5). Genom lokala beslut bör betyg utöver dem som skall ges enligt läroplanen

kunna sättas (yrkande 15). I motionerna 1989/90:Ub254 (m) yrkande 3 och

1989/90:Ub267 (fp) yrkande 4 föreslås att samma betygssystem som gäller i

grundskola och gymnasieskola skall tillämpas inom kommunal vuxenutbildning.

Enligt motion 1989/90:Ub266 (vpk) bör grundskolan göras betygsfri (yrkande 3).

Motionärerna begär hos regeringen förslag om en betygsfri intagning till

gymnasieskolan (yrkande 2). Även i motion 1989/90:Ub804 (mp) yrkande 9 föreslås

att betyg inte skall sättas i grundskolan. Såväl i gymnasieskolan som inom

kommunal vuxenutbildning bör bedömningen "godkänd" och "icke godkänd"

tillämpas. Enligt motion 1989/90:Ub260 (m) bör betyg i ordning och uppförande i

grundskolan återinföras. Slutligen framförs i motionerna 1989/90:Ub249 yrkande

2 och 1989/90:Ub213 (båda fp) vissa förslag om betygsättningen i enskilda ämnen

(barnkunskap resp. idrott).

Alternativkurserna på grundskolans högstadium behandlas i två motioner. I

motion 1989/90:Ub322 (m) yrkandena 1 och 2 understryks vikten av alternativa

kurser i språk. Sådana kurser bör förutom i engelska finnas även i tyska och

franska. I motion 1989/90:Ub317 (vpk) yrkande 2 föreslås däremot att

alternativkurserna på grundskolans högstadium skall avskaffas. Enligt motion

1989/90:Ub226 (m) om valmöjligheter på högstadiet bör det finnas möjligheter

att korrigera ett val eller förbättra kunskaperna i ett ämne genom en

kompletteringsutbildning (yrkande 2). Krav på förkunskaper bör vidare införas

för de olika gymnasielinjerna (yrkande 3).

Behovet av anvisningar och riktlinjer för lärare vid bedömningen av elever

med dyslexi påtalas i motion 1989/90:Ub222 (s). Slutligen föreslås i motion

1989/90:Ub266 (vpk) yrkande 1 att samtliga standardprov och centrala prov skall

vara frivilliga.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har under föregående riksmöte (1989/90:UbU4, rskr. 41) behandlat

betygsfrågor på skolområdet. Inom utbildningsdepartementet har en expertgrupp

gjort en analys av betygens betydelse i grundskolan och gymnasieskolan och

lämnat vissa förslag i (Ds 1990:60) Betygens effekter på undervisningen. I

proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan anmäler föredragande statsrådet

(s. 102) att han anser det nödvändigt att bedöma de sammantagna konsekvenserna

av en förändring av betygssystemet såväl för skolan och högskolan som för

arbetslivet. Regeringen har den 25 oktober 1990 tillkallat en parlamentarisk

beredning för att utreda förutsättningarna för att införa ett nytt betygssystem

i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Mot denna

bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning ingen anledning att riksdagen

nu gör något särskilt uttalande med anledning av ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet avstyrker således motionerna 1989/90:Ub213, 1989/90:Ub222,

1989/90:Ub226 yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub249 yrkande 2, 1989/90:Ub254

yrkande 3, 1989/90:Ub260, 1989/90:Ub266, 1989/90:Ub267 yrkande 4,

1989/90:Ub317 yrkande 2, 1989/90:Ub322, 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt

1989/90:Ub804 yrkande 9.

Lärarfrågor

Motion 1989/90:Ub223 (s) gäller lärare i musik på grundskolans låg- och

mellanstadier. Rytmiklärare med fyraårig utbildning bör vara behörig att

undervisa i musik på dessa stadier (yrkande 1), medan rytmiklärare med äldre,

treårig utbildning bör ges behörighetsdispens för sådan undervisning (yrkande

2). Vidare sägs att det bör inrättas lärartjänster i musik på dessa stadier

(yrkande 3). I motion 1989/90:Ub806 (s) yrkande 2 begärs ett uttalande om att

idrottslärarna skall leda låg- och mellanstadiebarnen i ämnet idrott.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt nu gällande bestämmelser är rytmiklärare med fyraårig utbildning på

musiklärarlinjen behörig till tjänst som lärare i musik i grundskolan och

gymnasieskolan, om i utbildningen ingått en tillvalskurs om 50 poäng inriktad

mot grundskola/gymnasieskola eller om den kompletterats med en kurs om 40 poäng

i klassmetodik med praktik (skolförordningen, bil. 1 p. 6.6 och 6.7 samt bil. 2

p. 150.4 och 150.5).

Tjänsterna som lärare i musik resp. idrott i grundskolan är inte förbehållna

högstadiet utan kan användas även på låg- och mellanstadierna om rektor bedömer

det möjligt och lämpligt.

Frågan om på vilket sätt statsmakterna i fortsättningen skall reglera

behörighetsvillkoren för kommunalt anställda lärare tas upp i proposition

1990/91:18 om ansvaret för skolan. Innan riksdagen har tagit ställning till

förslagen där är det inte meningsfullt att ta upp detaljfrågor om behörighet

avseende enskilda ämnen och utbildningslinjer.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1989/90:Ub223 och 1989/90:Ub806 yrkande 2.

I motion 1989/90:Ub318 (vpk) yrkande 6 begärs åtgärder mot problem i

undervisningen av social och psykosocial natur. Enligt motionärerna saknas

det i skolorna resurser att hantera svårare problem av dessa slag.

Utskottet avstyrkte vid förra riksmötet ett liknande yrkande (1989/90:UbU1 s.

13--14). Genom riksdagens beslut (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) om

skolans utveckling och styrning hade, enligt utskottets mening, grunden lagts

för en utveckling mot en ytterligare decentralisering av ansvar och

beslutanderätt från central till lokal nivå. Efter riksdagens beslut i december

1989 (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) om kommunalt huvudmannaskap för

lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer har regeringen nu

i proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan lagt fram förslag om en mål-

och resultatorienterad styrning av skolan med bl.a. ett förändrat

statsbidragssystem som inte styr organisationen av skolverksamheten i kommunen.

Kommunerna har redan i dag det fulla ansvaret för att organisera och finansiera

såväl elevvård som personalvård i skolan och således även för att lösa de

problem som motionärerna avser. Utskottet anser att ett bifall till motionen

skulle stå i strid med den decentraliseringssträvan som riksdagen vid de två

senaste riksmötena har bejakat och som förs vidare i den sist nämnda

propositionen. Riksdagen bör således avslå motion 1989/90:Ub318 yrkande 6.

Jämställdhetsfrågor

I motionerna 1989/90:Ub823 (c) yrkande 2 och 1989/90:Ub826 (c) yrkande 1

påtalas vikten av att fler kvinnor blir skolledare. Enligt motionärerna bör en

bred kampanj igångsättas för rekrytering av kvinnliga skolledare.

Kampanjen skulle också syfta till att stimulera, informera och bygga upp

kvinnors självförtroende att ta chefstjänster.

Utskottet behandlade ett motsvarande yrkande vid föregående riksmöte

(1989/90:UbU6 s. 7). Den kraftiga ökning av andelen kvinnor bland både rektorer

och studierektorer, som skett under 1980-talet och som utskottet redovisade

förra året, har fortsatt. Enligt statistiska centralbyrån (U60 SM 8901) var år

1989 andelen kvinnor bland rektorerna 15,4 %, en ökning med 1,2 procentenheter

sedan föregående år och med 6,7 procentenheter sedan 1980. Andelen kvinnor

bland studierektorerna var år 1989 33,9 %, en ökning med 1,6 procentenheter

sedan 1988 och med 9,3 procentenheter sedan 1980. Inom den statliga

skolledarutbildningen har på riksnivå upprättats ett fungerande nätverk av

kvinnliga studierektorer. Dessa planerar nu att på regional nivå skapa nätverk

för att stimulera andra kvinnliga studierektorer att vilja bli rektorer. I

rekryteringsutbildningen för skolledare är nu nästan 50 % kvinnor, och av de

nytillsatta skolledarna är cirka 40 % kvinnor -- främst studierektorer.

Utskottet finner att den angelägna ökningen av andelen kvinnor bland

skolledarna har visat sig vara på god väg med hjälp av de metoder som redan

används. Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1989/90:Ub823 yrkande 2 och 1989/90:Ub826 yrkande 1.

I motionerna 1989/90:Ub335 (m), 1989/90:Ub512 (fp) delvis och 1989/90:Ub823

(c) yrkandena 1, 3 och 4 tas en rad andra jämställdhetsfrågor upp, som även

behandlades vid föregående riksmöte (1989/90:UbU6, rskr. 54).

Utskottet hänvisar till vad som anfördes i nämnda betänkande. Riksdagen bör

således avslå motionerna 1989/90:Ub335, 1989/90:Ub512 delvis och 1989/90:Ub823

yrkandena 1, 3 och 4.

Tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt

Slutligen tar utskottet upp övriga frågor som behandlats tidigare under

mandatperioden. Motionsyrkandena redovisas i nedanstående tablå, av vilken även

framgår i vilket betänkande ifrågavarande ärende tidigare behandlats av

utskottet.

Ämnesområde/motion Tidigare utskottsbehandling

Skolmåltider

1989/90:Ub205 (c) yrk. 1-4 1988/89:UbU4 s. 7, 1989/90:UbU1 s. 16

1989/90:Ub317 (vpk) yrk. 8 1988/89:UbU4 s. 7, 1989/90:UbU1 s. 16

Anpassad studiegång

1989/90:Ub226 (m) yrk. 4 1988/89:UbU4 s. 12, 1989/90:UbU1 s. 15

1989/90:Ub317 (vpk) yrk. 6 1988/89:UbU4 s. 12, 1989/90:UbU1 s. 15

Lokala skolledningsorgan

1989/90:Ub804 (mp) yrk. 1 1988/89:UbU7 s. 30 ff

1989/90:Ub807 (fp) yrk. 12 1988/89:UbU7 s. 30 ff

Hemspråksundervisning

1989/90:Ub280 (fp, c) 1988/89:UbU2 s. 10 f

1989/90:Ub331 (s) yrk. 2 1988/89:UbU2 s. 10 f

Utskottet anser att de skäl som utskottet under de senaste riksmötena anfört

för sina ställningstaganden när det gäller liknande yrkanden som de här

redovisade fortfarande är giltiga.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

samtliga i tablån upptagna motioner, nämligen motionerna 1989/90:Ub205,

1989/90:Ub226 yrkande 4, 1989/90:Ub280, 1989/90:Ub317 yrkandena 6 och 8,

1989/90:Ub331 yrkande 2, 1989/90:Ub804 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande

12.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa skolpolitiska principer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub225 yrkande 1, 1989/90:Ub226

yrkande 5, 1989/90:Ub227, 1989/90:Ub252, 1989/90:Ub801 yrkandena 1, 2, 3, 7,

8 och 9 samt 1989/90:Ub807 yrkandena 2, 3, 4, 8, 9, 10 och 14,

2. beträffande ämnet bild

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub244, 1989/90:Ub265, 1989/90:Ub317

yrkandena 28 och 29 (båda delvis), 1989/90:Ub329 yrkande 1 delvis och

1989/90:Ub804 yrkande 10 delvis,

3. beträffande ämnet religionskunskap och undervisningen i etik

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub242, 1989/90:Ub272, 1989/90:Ub319,

1989/90:Ub815 och 1989/90:Ub824 delvis,

4. beträffande miljöundervisningen i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub256 delvis, 1989/90:Ub310 yrkande

17 delvis, 1989/90:Ub320, 1989/90:Ub330 delvis och 1989/90:Ub804 yrkande 4

delvis,

5. beträffande maskinskrivning i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub209,

6. beträffande massmediekunskap

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub239 och 1989/90:Ub333,

7. beträffande program för att ta till vara invandrarelevernas

språkkunskaper

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub203 yrkande 11,

8. beträffande pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub328,

9. beträffande finska gymnasielinjer i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub331 yrkande 1,

10. beträffande resurser för fredsfostran

att riksdagen avslår motion 1989/90:U425 yrkande 11,

11. beträffande nordiskt stoff i skolans läromedel

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub240,

12. beträffande kultur i skolan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub251,

13. beträffande individualiserad undervisning

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub203 yrkande 2,

14. beträffande praktikår i grundskolan

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 3,

15. beträffande särskild undervisning på sjukhus

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub220 yrkande 2,

16. beträffande elever med handikapp

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub804 yrkande 6,

17. beträffande barns skolstart m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub232 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6, 7 och

8, 1989/90:Ub257, 1989/90:Ub801 yrkandena 4 och 14, 1989/90:Ub804 yrkande 5 och

1989/90:Ub807 yrkande 1,

18. beträffande omvärdering av skolplikten

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub321 yrkande 1,

19. beträffande vissa andra särskilda läroplansfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub202, 1989/90:Ub206 yrkandena 1 och

2, 1989/90:Ub210, 1989/90:Ub249 yrkande 1, 1989/90:Ub268, 1989/90:Ub285,

1989/90:Ub804 yrkande 11 delvis samt 1989/90:So459 yrkande 7,

20. beträffande program för upprustning av såväl skolbyggnader som

skolmiljö

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub274 och 1989/90:Ub339,

21. beträffande 150-årsminnet av beslut om allmän folkskola

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub807 yrkande 24,

22. beträffande ingenjörstitel för studerande som slutfört treårig teknisk

påbyggnadsutbildning i gymnasieskolan i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub281,

23. beträffande betygsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub213, 1989/90:Ub222, 1989/90:Ub226

yrkandena 2 och 3, 1989/90:Ub249 yrkande 2, 1989/90:Ub254 yrkande 3,

1989/90:Ub260, 1989/90:Ub266, 1989/90:Ub267 yrkande 4, 1989/90:Ub317 yrkande

2, 1989/90:Ub322, 1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub804

yrkande 9,

24. beträffande lärare i musik och idrott på grundskolans låg- och

mellanstadier

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub223 och 1989/90:Ub806 yrkande 2,

25. beträffande åtgärder mot problem i undervisningen av social och

psykosocial natur

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub318 yrkande 6,

26. beträffande kampanj för rekrytering av kvinnliga skolledare

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub823 yrkande 2 och 1989/90:Ub826

yrkande 1,

27. beträffande övriga jämställdhetsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub335, 1989/90:Ub512 delvis och

1989/90:Ub823 yrkandena 1, 3 och 4,

28. beträffande tidigare under mandatperioden behandlade frågor i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub205, 1989/90:Ub226 yrkande 4,

1989/90:Ub280, 1989/90:Ub317 yrkandena 6 och 8, 1989/90:Ub331 yrkande 2,

1989/90:Ub804 yrkande 1 och 1989/90:Ub807 yrkande 12.

Stockholm den 6 november 1990

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),

Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars

Svensson (s), Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v),

Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Claes

Roxbergh (mp).

Särskilda yttranden

1. Vissa skolpolitiska principer (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:

Riksdagen kommer med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för

skolan jämte motioner att behandla dels frågor som gäller grundläggande mål och

riktlinjer för skolan, utformningen av läroplaner och val av skola, dels ett

stort antal andra skolfrågor. I propositionen aviseras också en översyn av

läroplanen för grundskolan.

Mot denna bakgrund har vi avstått från att i detta betänkande yrka bifall

till våra yrkanden rörande vissa skolpolitiska principer. Vi avser återkomma

till frågorna i utbildningsutskottets betänkande om ansvaret för skolan

(1990/91:UbU4). Vi står dock fast vid de ståndpunkter som moderata

samlingspartiet och folkpartiet tidigare framfört vid riksdagens behandling av

skolans utveckling och styrning. I vad avser här berörda frågor hänvisar vi

således till våra gemensamma reservationer 1, 7, 22, 23 och 25 till

utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.

2. Ämnet bild (mom. 2)

Björn Samuelson (v) anför:

Jag hänvisar till den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub317

yrkandena 28 och 29. Vidare hänvisar jag till att regeringen har aviserat en

översyn av läroplanen för grundskolan.

3. Ämnet bild (mom. 2)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Jag hänvisar till den uppfattning som framförs i motionerna 1989/90:Ub329

yrkande 1 och 1989/90:Ub804 yrkande 10. Vidare hänvisar jag till att regeringen

har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.

4. Miljöundervisningen i grundskolan (mom. 4)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Jag hänvisar till dels den uppfattning som framförs i motion 1989/90:Ub804

yrkande 4 beträffande miljökunskap som ett obligatoriskt ämne i grundskolan,

dels att regeringen har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.

5. Program för att ta till vara invandrarelevernas språkkunskaper (mom. 7)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

Med hänvisning till att regeringen i proposition 1990/91:18 om ansvaret för

skolan har aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan och att riksdagen

under våren 1991 kommer att behandla regeringens förslag om gymnasieskolans

förändring avstår vi från att yrka bifall till yrkande 11 i motion

1989/90:Ub203.

6. Pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever (mom. 8)

Björn Samuelson (v) anför:

Jag hänvisar till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till

förslag om ett nytt statsbidragssystem för skolan. Jag står dock fast vid den

uppfattning som framförts i motion 1989/90:Ub328.

7. Individualiserad undervisning (mom. 13)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

Vi står fast vid de ståndpunkter centern framfört i motion 1989/90:Ub203

yrkande 2 om ett förändrat arbetssätt med ett utökat elevinflytande och

medansvar i skolan men hänvisar till den i proposition 1990/91:18 aviserade

översynen av läroplanen för grundskolan.

8. Praktikår i grundskolan (mom. 14)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Med hänvisning till att regeringen aviserat en översyn av läroplanen för

grundskolan avstår jag från att yrka bifall till yrkande 3 i motion

1989/90:Ub804. Miljöpartiet de gröna håller dock fast vid den ståndpunkt som

uttrycks i motion 1989/90:Ub804 yrkande 3.

9. Barns skolstart m.m. (mom. 17)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande barns

skolstart. Vi hänvisar till tidigare anmälda uppfattningar i dessa frågor vilka

framgår dels av reservation 1 till utbildningsutskottets betänkande

1989/90:UbU3, dels av motion 1989/90:Ub232 yrkandena 1 och 7.

10. Barns skolstart m.m. (mom. 17)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa frågor beträffande barns

skolstart. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i dessa frågor, vilken

framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU3.

11. Hälsofostran (mom. 19)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

När det gäller frågan om hälsofostran som ett obligatoriskt moment i skolans

undervisning hänvisar vi till dels den uppfattning som framförs i motion

1989/90:So459 yrkande 7, dels att regeringen har aviserat en översyn av

läroplanen för grundskolan.

12. Ämnet hemkunskap (mom. 19)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

Riksdagen har under de senaste två riksmötena behandlat vissa frågor inom

ämnet hemkunskap i grundskolan. Vi hänvisar till dels tidigare anmäld

uppfattning i dessa frågor, vilken framgår av reservation 1 till

utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:7, dels att regeringen har

aviserat en översyn av läroplanen för grundskolan.

13. Hushållning och konsumentkunskap (mom. 19)

Claes Roxbergh (mp) anför:

När det gäller frågor om hushållning och konsumentkunskap i skolans

undervisning hänvisar jag till dels den uppfattning som framförs i motion

1989/90:Ub804 yrkande 11, dels att regeringen har aviserat en översyn av

läroplanen för grundskolan.

14. Program för upprustning av såväl skolbyggnader som skolmiljö (mom. 20)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

När det gäller vårt yrkande om satsningar på skolan i storstadsmiljön

hänvisar vi till att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till förslag

om stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna med

anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan.

Mot denna bakgrund avstår vi från att nu yrka bifall till vårt yrkande.

15. Betygsfrågor (mom. 23)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat vissa betygsfrågor på

skolområdet. Vi hänvisar till dels tidigare anmälda uppfattningar i dessa

frågor, vilka framgår av reservationerna 1 och 3 till utbildningsutskottets

betänkande 1989/90:UbU4, dels de uppfattningar som framförs i motionerna

1989/90:Ub801 yrkandena 5 och 15 samt 1989/90:Ub322 yrkandena 1 och 2.

16. Betygsfrågor (mom. 23)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Riksdagen har under föregående riksmöte behandlat vissa betygsfrågor på

skolområdet. När det gäller betyg i kommunal och statlig vuxenutbildning

hänvisar vi till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av

reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4. Vi står fast

vid de ståndpunkter folkpartiet tidigare framfört i betygsfrågan i övrigt. Vi

finner det positivt att betygssystemet nu blir föremål för en parlamentarisk

beredning.

17. Betygsfrågor (mom. 23)

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet håller fast vid sin uppfattning, som uttrycks i motionerna

1989/90:Ub266 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1989/90:Ub317 yrkande 2. Jag har

emellertid inget emot att betygssystemet nu blir föremål för en parlamentarisk

beredning.

18. Betygsfrågor (mom. 23)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna håller fast vid sin uppfattning, som uttrycks i motion

1989/90:Ub804 yrkande 9 delvis. Jag har emellertid inget emot att betygsfrågan

nu blir föremål för en parlamentarisk beredning.

19. Betygsfrågor (mom. 23)

Birger Hagård (m) anför:

Riksdagen behandlade under föregående riksmöte vissa betygsfrågor på

skolområdet. När det gäller betyg i ordning och uppförande inom grundskolan

hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av

reservation 2 till utbildningsutskottets betänkande 1989/90:UbU4.

20. Åtgärder mot problem i undervisningen av social och psykosocial natur

(mom. 25)

Björn Samuelson (v) anför:

När det gäller åtgärder mot problem i undervisningen av social och

psykosocial natur hänvisar jag till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga,

vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets betänkande

1989/90:UbU1.

21. Anpassad studiegång (mom. 28)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Riksdagen har under de två senaste riksmötena behandlat frågan om anpassad

studiegång. Vi hänvisar till tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken

framgår av reservation 5 till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU4.

22. Lokala skolledningsorgan (mom. 28)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

När det gäller frågan om lokala skolledningsorgan för skolan hänvisar vi till

tidigare anmäld uppfattning i denna fråga, vilken framgår av reservation 17

till utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.

23. Skolmåltider (mom. 28)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c) anför:

När det gäller frågan om skolmåltider hänvisar vi till tidigare redovisad

uppfattning, vilken framgår av reservation 2 till utbildningsutskottets

betänkande 1988/89:UbU4.

24. Skolmåltider (mom. 28)

Björn Samuelson (v) anför:

När det gäller frågan om skolmåltider hänvisar jag till tidigare redovisad

uppfattning, vilken framgår av reservation 3 till utbildningsutskottets

betänkande 1988/89:UbU4.

25. Anpassad studiegång (mom. 28)

Björn Samuelson (v) anför:

När det gäller frågan om anpassad studiegång i grundskolan hänvisar jag till

tidigare redovisad uppfattning, vilken framgår av reservation 5 till

utbildningsutskottets betänkande UbU 1987/88:3.

26. Lokala ledningsorgan (mom. 28)

Claes Roxbergh (mp) anför:

När det gäller frågan om lokala ledningsorgan för skolan hänvisar jag till

tidigare anmäld uppfattning, vilken framgår av reservation 19 till

utbildningsutskottets betänkande 1988/89:UbU7.