Bet. 1990/91:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU10

Utrustningsbidrag m.m. på skolområdet

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU10

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100 (utbildningsdepartementet)

under avsnitt B. Det offentliga skolväsendet punkterna B 17.

Bidrag till utrustning för gymnasier m.m., B 18.

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna och B 19. Utrustning för specialskolor m.m. jämte

motioner.

Propositionen

1. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.

Regeringen har under punkt B 17 (s. 107--108) föreslagit

31. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

start- och kompletteringsbidrag för utrustning till

gymnasieskolan,

32. att riksdagen till Bidrag till utrustning för gymnasier

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

107 427 000 kr.

2. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna

Regeringen har under punkt B 18 (s. 108--109) föreslagit

33. att riksdagen till Stimulansbidrag till förbättringar av

den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.

3. Utrustning för specialskolor m.m.

Regeringen har under punkt B 19 (s. 109--110) föreslagit

34. att riksdagen till Utrustning för specialskolor m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000

kr.

Motionerna

1990/91:Ub208 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelning av anslag till förbättring av

arbetsmiljön i skolan.

1990/91:Ub251 av Kjell Ericsson och Göran Engström (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stimulansbidraget till

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna schablonmässigt

fördelas direkt till kommunerna tillsammans med övriga bidrag.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördelning av stimulansbidrag till

skolmiljön.

1990/91:Ub284 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att förbättra skolans miljö

för barnen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So474.

1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om riktlinjerna för stimulansbidraget

till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

12. att riksdagen beslutar slå samman anslagen B 8 och B 18.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar att avskaffa anslaget Bidrag till

utrustning för gymnasieskolan m.m.,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas möjligheter att med den

av moderata samlingspartiet föreslagna skattereformen själva

finansiera förbättringar av den fysiska miljön i skolorna,

20. att riksdagen beslutar att från anslaget B 18.

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser överföra 300 000 000 kr. i enlighet med

vad som anförts i motionen.

Utskottet

1. Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.

Från anslaget utgår statsbidrag till anskaffning av

utrustning i gymnasieskolan. Bestämmelser om bidrag finns i

förordningen (1987:708) om statsbidrag till anskaffning av

utrustning i gymnasieskolan. Kommunerna har enligt

föreskrifterna rätt att i mån av medel få startbidrag och

kompletteringsbidrag till vissa särskilt utrustningskrävande

utbildningar i gymnasieskolan. Särskilda föreskrifter gäller i

fråga om statsbidrag till kostnader för datorutrustning och

programvara i gymnasieskolan. Efter beslut av regeringen i

varje särskilt fall kan särskilt verksamhetsstöd utgå för

utrustning till vissa lågfrekventa utbildningar i

gymnasieskolan liksom stöd för verksamheten vid tekniska centra

där gymnasieskolan medverkar.

Regeringen aviserar i budgetpropositionen sin avsikt att inom

kort framlägga en proposition om ny gymnasieskola. I denna

avser regeringen att återkomma till frågan om statsbidrag till

utrustning. Med tanke på den långa planeringstid som är

nödvändig för en förändring av den omfattning som regeringen

förutser kan en ny linjestruktur m.m. börja införas först

fr.o.m. läsåret 1992/93. I avvaktan på dessa förslag föreslås

nu inte någon utvidgning av försöksverksamheten med treåriga

yrkesinriktade studievägar. Regeringen anser det inte rimligt

att, året innan en reform skall börja genomföras, genom

statsbidrag till utrustning stimulera en kommun att anordna en

utbildning som senare kommer att förändras. Därför anser

regeringen att start- och kompletteringsbidrag inte skall utgå

läsåret 1991/92 för årskurs 1. Kompletteringsbidrag för redan

påbörjad verksamhet bör däremot enligt propositionen utgå på

samma sätt som innevarande år. I den nyligen framlagda

propositionen 1990/91:85 om gymnasieskolan och

vuxenutbildningen föreslår regeringen att det under perioden

1992/93--1997/98 skall utgå ett extra stimulansbidrag till

kommunerna till kompletterande inköp av utrustning. Därefter

skall det enligt nämnda proposition åligga huvudmännen att

ansvara för underhåll och nyinköp av utrustning.

Regeringen föreslår att riksdagen under Bidrag till

utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 107 427 000 kr.

I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 18 föreslås att detta

anslag avskaffas. Det bör enligt motionärerna vara kommunernas

uppgift att förse gymnasieskolan med den utrustning som krävs

för att bedriva en modern undervisning av hög kvalitet.

Motionärerna vill i detta hänseende jämställa gymnasieskolan

med grundskolan.

Riksdagen har behandlat och avslagit liknande yrkanden vid

varje riksmöte under senare år. Utskottet hänvisar till sina

tidigare ställningstaganden (senast i bet. 1989/90:UbU16 s. 5)

och vill tillägga följande. Frågan om kostnadsansvaret i en

förändrad gymnasieskola har tagits upp i den nyligen framlagda

propositionen om ny gymnasieskola m.m. Under 1991/92 kommer

detta anslag att huvudsakligen användas för fullföljande av

redan påbörjad utbildning. Start- och kompletteringsbidrag

avses ju inte utgå för årskurs 1.

Utskottet, som inte har något att erinra mot

medelsberäkningen i budgetpropositionen, föreslår mot denna

bakgrund att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

och med avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 till Bidrag

till utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 107427000 kr. Utskottet

föreslår vidare att riksdagen samtidigt godkänner regeringens

förslag beträffande start- och kompletteringsbidrag för

utrustning till gymnasieskolan.

2. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna

Med anledning av propositionen om kommunalt huvudmannaskap

för lärare m.fl. (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58) beslutade

riksdagen att som stimulansbidrag ställa till kommunernas

förfogande 300 milj.kr. per år i 1990 års prisläge under en

tioårsperiod för förbättringar av skolornas fysiska miljö. I

budgetpropositionen framläggs nu förslag om ett sådant bidrag

med det av riksdagen tidigare beslutade anslagsbeloppet.

I två motioner föreslås att detta bidrag avskaffas. Enligt

motion 1990/91:Ub824 (m) har kommunerna möjlighet att med den

av moderata samlingspartiet föreslagna skattereformen själva

finansiera förbättringar av den fysiska miljön i skolorna

(yrkande 19). Det av regeringen föreslagna beloppet 300

milj.kr. bör i stället användas för att finansiera

ämnesinriktad fortbildning av lärare och anvisas under anslaget

till lokala och individuella linjer samt fristående kurser inom

högskolan (yrkande 20). I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 12

föreslås att detta anslag slås samman med anslaget Bidrag till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet.

Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut att inrätta

detta stimulansbidrag bör fullföljas. Utskottet föreslår därför

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub821 yrkande 12 och 1990/91:Ub824

yrkandena 19 och 20 till Stimulansbidrag till förbättringar av

den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.

Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för

skolan gav riksdagen på utskottets förslag till känna att

regeringen borde återkomma i budgetpropositionen med ett

förslag till fördelning av resurserna med den inriktning som

utskottet förordat (1990/91:UbU4 s. 58, rskr. 76). Utskottet

ansåg att statens ansvar för en likvärdig skola i landets alla

delar gör det motiverat att bidraget fördelas dit där de

största bristerna i den fysiska skolmiljön finns.

Fördelningen av stimulansbidraget borde därför göras med

ett bättre hänsynstagande till behoven av upprustning än vad

som föreslagits i nämnda proposition.

I budgetpropositionen förordas nu, mot bakgrund av att

situationen kan bedömas vara särskilt bekymmersam i

storstadslänen, att åtminstone under en femårsperiod en

förhållandevis större andel av stimulansbidraget fördelas till

kommunerna i storstadslänen. I övrigt bör bidraget enligt

regeringen fördelas på länsnivå i förhållande till antalet

elever i resp. län och beslut om fördelningen fattas av

länsstyrelsen.

I flera motioner diskuteras frågan om fördelningen av

bidraget. Risken för att kommuner som skött sig väl och lagt ut

stora summor på t.ex. mögelsanering missgynnas, medan andra

kommuner, som nonchalerat miljöproblemen, favoriseras genom

stimulansbidraget, framhålls i motionerna 1990/91:Ub208 (mp)

yrkande 5 och 1990/91:Ub251 (c). I sistnämnda motion föreslås

att bidraget fördelas schablonmässigt direkt till kommunerna,

utan medverkan av länsstyrelserna, eftersom alla kommuner har

behov av fysisk upprustning. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande

17 föreslås att anslaget fördelas mellan länen i förhållande

till elevantalet i resp. län -- samma förslag som regeringen

framlade i proposition 1990/91:18 och som föranledde utskottets

ovan redovisade tillkännagivande. Enligt motionärerna kommer

även med en sådan fördelning en viss överkompensation att utgå

till storstadslänen. I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 16

framhålls vikten av flexibilitet i bedömningen av var behoven

av upprustning är störst. Mot den bakgrunden sägs det kunna bli

aktuellt att ompröva fördelningen av bidraget med betydligt

kortare intervall än fem år.

Enligt utskottets mening skall stimulansbidraget användas för

att stimulera avhjälpande av brister och kan inte ses som ett

medel att vare sig belöna eller bestraffa kommuner som skött

sitt ansvar för den fysiska skolmiljön mer eller mindre väl.

Det är behovet av åtgärder som skall avgöra vilka kommuner som

får del av bidraget. Genom kravet att en kommun för att få del

av stimulansbidraget skall satsa ett minst lika stort belopp av

kommunens egna medel markeras att ansvaret förblir kommunernas.

Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande 1989/90:UbU9

(s. 7) att lokalerna på många håll, speciellt i vissa av

storstadsregionernas kommuner, är mycket dåliga. Regeringens

förslag att till att börja med tilldela storstadslänen en

förhållandevis större andel av stimulansbidraget ligger i linje

med detta. När länsstyrelserna fått pröva ansökningar från sina

kommuner under några år kommer det att finnas bättre underlag

för en bedömning av var behoven är störst. Utskottet utgår från

att regeringen kommer att följa frågan under de närmaste åren

och justera fördelningen mellan länen, om det visar sig

motiverat med hänsyn till de behov som ådagalagts.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251,

1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16.

Motion 1990/91:Ub284 (s) tar upp flera olika problem när det

gäller skolans miljö för barnen, bl.a. felaktiga bänkar och

stolar, som orsakar ryggproblem. Vidare framhålls vikten av att

både elever och skolpersonal får kunskaper om den nya

arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 juli 1990 och som ger

eleverna en betydligt förstärkt ställning i arbetsmiljöarbetet.

Utskottet hänvisar dels till att ett stimulansbidrag nu

införs för förbättringar av den fysiska miljön i skolorna, dels

till att det enligt arbetsmiljölagen åligger huvudmannen för en

utbildning att se till att elevskyddsombud får den utbildning

och den ledighet som behövs för uppdraget (6 kap. 18 §). När

det gäller de anställda svarar arbetsgivare och arbetstagare

gemensamt för att skyddsombud får erforderlig utbildning

(6kap. 4 §). Med det anförda avstyrker utskottet motion

1990/91:Ub284.

3. Utrustning för specialskolor m.m.

Från anslaget betalas utgifter för läromedel, undervisnings-

och arbetsmaterial, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel-

och talteknisk utrustning.

Utskottet, som inte har något att invända mot regeringens

medelsberäkning, föreslår att riksdagen till Utrustning för

specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 8 486 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Bidrag till utrustning för gymnasier m.m.

1. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till

utrustning för gymnasier m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 till Bidrag till

utrustning för gymnasier m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 107 427 000 kr. samt godkänner vad

som i propositionen förordats om start- och

kompletteringsbidrag för utrustning till gymnasieskolan,

res. 1 (m)

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna

2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub821 yrkande 12 och 1990/91:Ub824

yrkandena 19 och 20 till Stimulansbidrag till förbättringar

av den fysiska miljön i skolorna för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr.,

res. 2 (m)

res. 3 (fp)

3. beträffande fördelningen av stimulansbidragen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 avslår

motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251,

1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,

res. 2 (m)

res. 3 (fp)

res. 4 (c)

res. 5 (mp)

4. beträffande skolans miljö för barnen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub284,

Utrustning för specialskolor m.m.

5. beträffande anslagsbeloppet under Utrustning för

specialskolor m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Utrustning för specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 8 486 000 kr.

Stockholm den 14 mars 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),

Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Carl-Johan Wilson

(fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v),

Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin

(m), Margitta Edgren (fp) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till utrustning för

gymnasier m.m. (mom.1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Riksdagen har" och på s. 4 slutar med "till

gymnasieskolan" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är kommunernas uppgift att förse

gymnasieskolan med den utrustning som behövs. Det finns inte

anledning att i detta hänseende behandla gymnasieskolan

annorlunda än grundskolan. Riksdagen bör därför med bifall till

motion 1990/91:Ub824 yrkande 18 och med avslag på proposition

1990/91:100 besluta att detta anslag inte skall föras upp på

statsbudgeten budgetåret 1991/92.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Bidrag till

utrustning för gymnasier m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 18

och med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att detta

anslag inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret

1991/92,

2. Anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar

av den fysiska miljön i skolorna m.m. (mom.2--3)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "300 000 000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att lokaler och arbetsmiljö är och skall vara

ett lokalt ansvar. Genom en sänkning av arbetsgivaravgifterna

med minst 4,5 procentenheter får kommunerna medel att

finansiera en förbättring av skolornas fysiska miljö. Det är

därför enligt utskottets mening angeläget att riksdagen

beslutar om en annan -- för lärarkåren mer angelägen --

användning av dessa 300 milj.kr. än att anvisa dem för ett

ändamål som bör finansieras på annat sätt.

Enligt utskottets mening är den ämnesinriktade fortbildningen

för lärare svårt eftersatt. Alla lärare bör erhålla ett

erbjudande om att genomgå en fortbildning om 20 poäng vart

tionde år. Den fria sektorn inom högskoleutbildningen bör öka.

De fristående kurserna skall i stor utsträckning kunna omfatta

ett utbud som vänder sig till lärare som söker fortbildning.

Sådan utbildning kan ske vid högskolan men den kan även i vissa

fall arrangeras som distansundervisning.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens

förslag att anvisa 300 milj.kr. för förbättringar av

arbetsmiljön. Enligt utskottets mening kan dessa medel mera

verksamt bidra till en god miljö i skolan genom att lärarna

till följd av en ämnesinriktad fortbildning blir bättre

skickade att fullgöra sin undervisning. De medel som regeringen

föreslagit under förevarande anslag bör därför i stället

tillföras anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313

yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande att det

föreslagna anslaget inte skall föras upp på statsbudgeten

budgetåret 1991/92 bör riksdagen avslå proposition 1990/91:100

i denna del samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5,

1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313

yrkande 16.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena

19 och 20, med anledning av motion 1990/91:Ub821 yrkande 12 och

med avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att något anslag

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret

1991/92,

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget

att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande

17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,

3. Anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till förbättringar

av den fysiska miljön i skolorna m.m. (mom.2--3)

Carl-Johan Wilson och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "300 000 000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns anledning att ha ett

särskilt stimulansbidrag av detta slag. Det av regeringen

föreslagna beloppet 300000000 kr. bör i stället tillföras

sektorsbidraget (anslaget B 8). Utskottet föreslår således att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 12, med

anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 och med

avslag på proposition 1990/91:100 beslutar att något anslag

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret

1991/92.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313

yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande att det

föreslagna anslaget inte skall föras upp på statsbudgeten

budgetåret 1991/92 bör riksdagen avslå proposition 1990/91:100

i denna del samt motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5,

1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313

yrkande 16.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Stimulansbidrag till

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 12

samt med avslag på proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Ub824 yrkandena 19 och 20 beslutar att något anslag

Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i

skolorna inte skall föras upp på statsbudgeten budgetåret

1991/92, samt att riksdagen till Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag som med 300 milj.kr. överstiger

regeringens förslag,

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget

att riksdagen avslår proposition 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande

17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16,

4. Fördelningen av stimulansbidraget (mom.3)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Utskottet konstaterade" och slutar med

"1990/91:Ub313 yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterade redan i sitt betänkande 1989/90:UbU9

(s.7) att lokalerna på många håll, speciellt i vissa av

storstadsregionernas kommuner, är mycket dåliga. Därigenom att

elevantalet i dessa kommuner också är mycket större än i andra

kommuner kommer emellertid storstadskommunerna att

överkompenseras även med en fördelning som baseras på

elevantalet i resp. län. Det finns därför inte anledning att

som regeringen nu föreslår tilldela storstadslänen en

förhållandevis större andel av stimulansbidraget än som svarar

mot elevantalet.

Vad utskottet här anfört om storstadslänen bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 17, med anledning av

proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna

1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251 och 1990/91:Ub313

yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande

17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på

motionerna 1990/91:Ub208 yrkande 5, 1990/91:Ub251 och

1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om storstadslänen,

5. Fördelningen av stimulansbidraget (mom.3)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "1990/91:Ub313

yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Det skulle kunna uppfattas som orättvist om kommuner som

nonchalerat elevernas arbetsmiljö uppmuntras genom detta

bidrag, medan de kommuner som skött sina åligganden och lagt ut

oerhörda summor på t.ex. mögelsanering inte fick någon del av

bidraget. Det är därför rimligt att delvis kompensera

kommunerna i den senare gruppen, om åtgärderna skett de senaste

åren. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub208 yrkande 5 och med anledning av proposition

1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259

yrkande 17 och 1990/91:Ub313 yrkande 16 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande fördelningen av stimulansbidraget

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub208 yrkande 5

och med anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Ub251, 1990/91:Ub259 yrkande 17 och 1990/91:Ub313

yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Skolans miljö för barnen (mom.4)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anför:

Vi hänvisar till reservation 2 i detta betänkande där vi tar

avstånd från inrättande av ett särskilt stimulansbidrag till

förbättringar av den fysiska miljön i skolorna.