Bet. 1990/91:UbU11

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU11

Vissa för högskolan gemensamma frågor och anslag

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU11

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10

(utbildningsdepartementet) under avsnitt D. Grundläggande

högskoleutbildning m.m. och punkterna D1. Universitets- och

högskoleämbetet, D2. Lokalkostnader m.m. vid

högskoleenheterna, D3. Vissa tandvårdskostnader och D4.

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. samt slutligen

förslag under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m. och punkterna

I1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor och I2.

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

jämte motioner.

Propositionen

1. Vissa för högskolan gemensamma frågor

Regeringen har under avsnitt D. Grundläggande

högskoleutbildning m.m. (s.112--118) föreslagit

1. att riksdagen beslutar om inrättande av idrottshögskolan i

Stockholm den 1 juli 1992,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

överföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad i

propositionen förordats.

2. Universitets- och högskoleämbetet

Regeringen har under punkt D 1 (s. 119--121) föreslagit

3. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 116515000

kr.

3. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

Regeringen har under punkt D2 (s. 121--124) föreslagit

4. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid

högskoleenheterna för budetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 2011598000 kr.

4. Vissa tandvårdskostnader

Regeringen har under punkt D3 (s. 124--125) föreslagit

5. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 65857000 kr.

5. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

Regeringen har under punkt D4 (s. 125--127) föreslagit

6. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

78697000 kr.

6. Lokalförsörjning m.m.

Regeringen har under avsnitt I. Lokalförsörjning m.m.

(s.356--358) föreslagit

1. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning.

7. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

Regeringen har under punkt I1 (s. 358--360) föreslagit

3. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och

högskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

14310000 kr.

8. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m.

Regeringen har under punkt I 2 (s.361--363) föreslagit

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som i propositionen

förordats,

5. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 670000000 kr.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1990/91:87

1990/91:Ub55 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbyggnad av handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

1990/91:Ub56 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om mikroelektronikcentrum i Göteborg.

1990/91:Ub57 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av insatser i Göteborgsregionen för

att främja forskning och tillväxt.

1990/91:Ub62 av Erling Bager m.fl. (fp, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en statlig medverkan i

finansieringen av handelshögskolans lokaler i Göteborg.

1990/91:Ub63 av Erling Bager m.fl. (fp, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av finansiering av

mikroelektronikcentrum i Göteborg.

1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen till byggnadsstyrelsen för budgetåret

1991/92 anvisar 150 milj.kr. utöver regeringens förslag för

nybyggnation inom högskolesektorn,

5. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av medlen

till internationalisering i enlighet med vad som i motionen

anförts,

6. att riksdagen till regeringens disposition anvisar 40

milj.kr. varje år fram till 1993 för att främja

internationaliseringen i högskolan i enlighet med vad som i

motionen anförts.

1990/91:Ub67 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

högskolans lokalanslag redan budgetåret 1991/92 skall fördelas

till de lokala högskolorna och universiteten.

1990/91:Ub76 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nya högskolor i Kiruna och Skellefteå,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om delning av högskolan i

Eskilstuna--Västerås,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en högskola i södra delen av Stockholms

län,

8. att riksdagen anvisar 500000000 kr. att disponeras för

att i första hand finansiera de ökade lokalkostnaderna vid en

ökad dimensionering av högskolan i enlighet med vad i motionen

anförts,

9. att riksdagen till Utrustning m.m. för högskolan (nytt

anslag) för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. i

enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.

1990/91:Ub77 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om anslags- och styrsystemet för högskolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N33.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub532 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Göteborgs universitet får äga sina

egna lokaler.

1990/91:Ub537 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en hela Sveriges idrottshögskola.

1990/91:Ub571 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kårobligatoriets avveckling,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avveckling

av kårobligatoriet.

1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskningens och den högre utbildningens

samhällskritiska funktion,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behörighet och urval till högre

utbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av utbildningen inom det

förutvarande filosofiska fakultetsområdet,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att stärka institutionerna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en systematisk granskning av den

högre utbildningens kvalitet,

15. att riksdagen till internationalisering för budgetåret

1991/92 anvisar 12000000 kr. utöver regeringens förslag i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub598 av Bo Forslund och Bo Holmberg (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn för att i framtiden

kunna decentralisera utrustningsfrågor till de enskilda

högskoleenheterna.

1990/91:Ub603 av Larz Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en delning av högskolan i

Eskilstuna--Västerås i två separata enheter,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om den framtida

organisationen vid de två nya högskolorna.

1990/91:Ub606 av Anita Persson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om högskoleutbildning i Nyköpings kommun.

1990/91:Ub617 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om etableringen av ett Östersjöuniversitet beläget på Gotland.

1990/91:Ub666 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ökade elevbidrag till den nya idrottshögskolan.

1990/91:Ub675 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till åtgärder för återgång till

tidigare tillämpade regler för studiedokumentation av överförda

tentamina m.m.

1990/91:Ub680 av Arne Mellqvist och Göran Engström (s, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av de resursmässiga

förstärkningar som behövs för att utveckla forskning och högre

utbildning inom ämnet "idrott".

1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till försöksverksamhet med vetenskaplig

grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisar 10000000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbytesprogram,

4. att riksdagen till UHÄ anvisar 10000000 kr. för ökad

internationalisering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av högskoleutbildningen,

13. att riksdagen till UHÄ, D 1, för budgetåret 1991/92

anvisar 4000000 kr. till stimulansbidrag för att åstadkomma

en bättre lärarförsörjning på det tekniska området,

22. att riksdagen till lokalkostnader m.m. vid

högskoleenheterna för budgetåret 1991/92 anvisar 150000000

kr. utöver vad regeringen föreslår.

1990/91:Ub696 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet

av en fri sektor inom i första hand utbildningar för

administrativa, ekonomiska och sociala yrken, kultur- och

informationsyrken samt vissa delar av utbildningen inom teknisk

sektor,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av nya högskolor till Kiruna

och Skellefteå, tillskapande av en självständig högskoleenhet

för högskoleutbildningen i södra delen av Stockholms län samt en

delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås till två fristående

enheter,

9. att riksdagen till ett nytt anslag Utrustning m.m. för

högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar 500000000 kr. i

enlighet med de riktlinjer som anförts i motionen,

10. att riksdagen anvisar 500000000 kr. att disponeras

för att i första hand finansiera de ökade lokalkostnader m.m.

som blir följden av de förslag till förstärkningar av högskolan

som redovisas i denna motion och för att finansiera etapp 2 av

om- och tillbyggnaden av konsthögskolan,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en vetenskaplig grundkurs,

12. att riksdagen hos regeringen begär en snabb översyn av

linjesystemet enligt de riktlinjer som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om principer för uppdragsutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en förbättring av

utbildningskvaliteten, med bl.a. en uppvärdering av pedagogiska

meriter vid tjänstetillsättning, pedagogisk utbildning för

högskolelärare och betydelsen av kursutvärderingar,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om internationalisering,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag med anledning

av kårobligatorieutredningens rapport,

26. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts för att klarlägga konsekvenserna av ett

decentraliserat lokalansvar inom högskoleväsendet.

1990/91:Ub703 av Jan Hyttring och Larz Johansson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

resursbehovet och behovet av forskning med anledning av

förslaget om inrättande av idrottshögskolan i Stockholm i

enlighet med de riktlinjer som angetts i motionen och att

regeringen får återkomma i frågan i samband med

kompletteringspropositionen.

1990/91:Ub714 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om aspekter som bör beaktas vid utredning om

social snedrekrytering till högskolan.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen under förutsättning av ett beslut om

avveckling av löntagarfonderna hos regeringen begär förslag om

en försöksverksamhet med fristående högskolor i enlighet med vad

i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om linjesystemet i högskolan,

4. att riksdagen beslutar om förändring av styr- och

anslagssystemet inom högskolan i enlighet med vad i motionen

anförts,

6. att riksdagen beslutar att högskolorna under budgetåret

1991/92 skall få tillgodoräkna sig influtna lokalhyror från

externfinansierad verksamhet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvärdering av högskolan,

14. att riksdagen beslutar om förändringar i

antagningsreglerna till högskolan i enlighet med vad i motionen

anförts,

15. att riksdagen beslutar att avskaffa kårobligatoriet.

1990/91:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utgångspunkten för all utbildning

skall vara sökandet efter kunskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdet av fria och självständiga

institutioner inom utbildningssystemet,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna

skall ombildas till fristående institutioner i enlighet med vad

som anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

förändrad relation mellan staten och universiteten i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en gemensam central administration för

skolan och den regionala högskolan.

1990/91:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om idrottshögskolan i Stockholm,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om idrottslärarutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr513.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om svensk strategi för att öka

internationaliseringen av utbildningsväsendet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om språkundervisning på högskolornas

utbildningslinjer,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om NAMIC,

16. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom

högskolan för budgetåret 1991/92 anvisar 10600000 kr. utöver

vad regeringen föreslagit eller således 89197000 kr.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

24. att riksdagen beslutar att medlen för central antagning

under anslaget D 1 för budgetåret 1991/92 reduceras med

6000000 kr. i förhållande till regeringens förslag,

25. att riksdagen beslutar att medel för forskning om

högskolan, 8811000 kr., överförs från anslaget D1 till

anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. i

enlighet med vad som anförts i motionen,

26. att riksdagen avslår regeringens förslag att för

utveckling av datorbaserat antagningssystem anvisa 13500000

kr.,

27. att riksdagen beslutar att under anslaget D 4 överföra

12000000 kr. från delposten Till regeringens disposition

till den anslagspost som avser internationellt samarbete i

enlighet med vad som anförts i motionen,

28. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m. anvisar ett reservationsanslag av

65197000 kr.,

37. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler

vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag av 1170000000 kr.

1990/91:So475 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en omlokalisering till Novum av institutet

för miljömedicin.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub626.

Utskottet

1 Vissa för högskolan gemensamma frågor

1.1 Organisatoriska förändringar inom högskolan

Ett antal motioner, flertalet väckta under 1991 års allmänna

motionstid, tar upp frågor som gäller organisatoriska

förändringar inom högskolan. De flesta av dessa frågor berörs i

den proposition om näringspolitik för tillväxt (prop.

1990/91:87) som därefter avlämnats till riksdagen. I

propositionen anför föredragande statsrådet inledningsvis under

avsnittet 4.2.2 Effektivisering av högskolan verksamhet (s. 43)

att riksdagens och regeringens högskolepolitik bör ta sin

utgångspunkt i såväl de studerandes önskemål som samhällets

framtida behov. Vidare anförs att en fortsatt utveckling av

högskolans organisation och arbetsformer är nödvändig för att

resurserna skall kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Ett

sådant effektiviseringsarbete anmäldes i regeringens under

hösten 1990 avgivna skrivelse till riksdagen (skr. 1990/91:50).

I propositionen anmäls att statsrådet avser att återkomma i

kompletteringspropositionen för budgetåret 1991/92 till de delar

av effektiviseringsarbetet som berör de minskade

administrationskostnaderna inom högskolan. Övriga delar av

arbetet avses utföras med sikte på att regeringen skall kunna

presentera förslag inför den treåriga budgetperioden

1993/94--1995/96.

I propositionen redovisas i korthet grundsynen bakom det

aktuella beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet (s.

44--46). Utgångspunkten tas i begreppet mål- och

resultatstyrning, varför riksdagens och regeringens beslut i

framtiden mer bör inriktas på omfattning, inriktning och

lokalisering än på forskningsuppläggning och studieorganisation

i detalj. En sådan omorientering innebär att högre krav måste

ställas i fråga om systematisk utvärdering. Område för område

behöver det enligt propositionen med jämna mellanrum fastställas

hur forskning och högre utbildning står sig vid en

internationell jämförelse och i förhållande till nationella

målsättningar av olika slag. Den mer översiktliga styrning av

den grundläggande högskoleutbildningen med olika incitament för

bättre prestationer som skisseras i propositionen anges få

konsekvenser för principerna för studieorganisationen och som en

följd därav för antagningen till högskolan. Resultaten från

högskoleutredningens arbete (dir. 1989:7), bl.a. vad gäller

pedagogiskt förnyelsearbete och en sakligt bättre grundad

fördelning av lärarresurserna mellan olika utbildningar, skall

också beaktas i beredningsarbetet.

Vidare berörs i propositionen den betydelse utformningen av

bestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen har för

högskolans effektivitet. I den inom utbildningsdepartementet

pågående översynen av de för högskolan grundläggande

bestämmelserna är strävan dels att dessa renodlas så att

vetenskapliga och pedagogiska bedömningar blir avgörande för

verksamhetens uppläggning och genomförande, dels att

detaljstyrningen minimeras. Beslutsorganisationen inom högskolan

bör förenklas i syfte att minska antalet sammanträden m.m. samt

att medge anpassning av organisationen till lokala förhållanden.

Slutligen beskrivs i propositionen konsekvenserna av

departementets överväganden för universitets- och

högskoleämbetet (UHÄ).

Tre motioner från allmänna motionstiden gäller högskolans

ställning.

I motion 1990/91:Ub801 (m) hävdas i yrkande 1 att

utgångspunkten för all utbildning skall vara det fria sökandet

efter kunskap. När det gäller synen på kunskapsutvecklingens och

kunskapsförmedlingens roll i samhället anförs att det finns två

huvudsakliga förhållningssätt, nämligen det fria och det

behovsorienterade. Motionärerna anser att det senare synsättet

varit dominerande i svensk utbildningspolitik sedan 1950-talet

och att tyngdpunkten under 1990-talet systematiskt bör

förskjutas till förmån för det fria sökandet efter kunskap.

Motionärerna pekar på att universiteten och högskolorna är

Sveriges främsta institutioner för vidmakthållande och

utveckling av kunskap. I motionen läggs därför genomgripande

förslag om en ändrad relation mellan staten och högskolan. I

yrkande 2 pekas på värdet av fria och självständiga

institutioner inom utbildningssystemet, varvid universitetens,

Karolinska institutets och de tekniska högskolornas speciella

ställning framhålls. Således begärs i yrkandena 3 och 4 att

riksdagen hos regeringen skall begära förslag om att dessa

ombildas till fristående institutioner, t.ex. stiftelser, och

att de ges ekonomiska förutsättningar för verksamheten.

Motionärerna anser att de regionala högskolorna tills vidare

skall kvarstå som statliga myndigheter. I motionen föreslås

slutligen en gemensam central administration för skolan och de

regionala högskolorna med ansvar för viss övergripande planering

och vissa tillsynsuppgifter (yrkande 5). Detta utbildningsverk

skall dock enligt motionärerna inte syssla med utvärderingen av

skolans verksamhet, då detta bör göras av ett från staten

fristående institut.

Liknande tankegångar om universitetens frihet framförs i

motion 1990/91:Ub575 (m) med hänvisning till universitetens

Magna Charta från 900-årsjubileet för universitetet i Bologna år

1988. I yrkande 1 begärs ett uttalande om forskningens och den

högre utbildningens oberoende och samhällskritiska funktion.

I motion 1990/91:Ub722 (fp) erinras om att de tre borgerliga

partierna föreslagit en avveckling av löntagarfonderna. Under

förutsättning att riksdagen beslutar om en sådan avveckling

föreslås i yrkande 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag

om försöksverksamhet med fristående högskolor. Därigenom skulle

enligt motionärernas uppfattning ges en unik möjlighet att

selektivt pröva ett radikalare styr- och finansieringssystem än

det riksdagen fattade beslut om år 1989. Försöksverksamheten

skulle genomföras under de närmaste åren och avse ett par

högskolor som självständigt skulle få förvalta delar av

löntagarfondernas tillgångar.

Utskottet vill inledningsvis instämma i utbildningsministerns

konstaterande i propositionen om näringspolitik för tillväxt att

utgångspunkten för såväl riksdagens som regeringens

högskolepolitik bör vara såväl de studerandes önskemål som

samhällets framtida behov. Detta framgår också av högskolelagen

(SFS 1977:218 senast ändr. 1990:640) där 7§ lyder:

Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till

samhällets behov av utbildade och individernas behov och

önskemål. Samma hänsyn skall tagas när resurserna för utbildning

fördelas inom högskolan.

I högskolelagen sägs vidare under rubriken Uppgifter för

högskolan i 3§:

Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna

ytterligare kunskaper och till att finna vetenskaplig grund för

utbildning och annan verksamhet.

Utskottet konstaterar således att sökandet efter kunskap är

grunden för hela den svenska högskolan, men att vid planeringen

av verksamheten och fördelningen av resurser för grundutbildning

en avvägning måste göras mellan samhällets och individernas

behov.

Utskottet konstaterar också att inriktningen av det

beredningsarbete som redovisas i proposition 1990/91:87 är sådan

att högskolans frihet vad gäller resursanvändning,

studieorganisation och beslutsorganisation kommer att öka.

Enligt utskottets mening ligger det emellertid ett stort värde i

att staten även fortsättningsvis skall vara huvudman för

samtliga nuvarande statliga högskoleenheter. Därigenom

garanteras den internationellt sett jämna standarden i det

svenska högskolesystemet.

Som en följd av utskottets ställningstagande till fortsatt

statligt huvudmannaskap anser utskottet att den centrala

myndigheten skall omfatta hela högskolan. Vad gäller förslaget

om en gemensam myndighet för skolan och högskolan vill utskottet

hänvisa till att riksdagen nyligen avslagit ett motsvarande

motionsyrkande vid behandlingen av propositionen om ansvaret för

skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4 s. 51, rskr. 76). Till UHÄs

förändrade arbetsuppgifter kommer ställning att tas i samband

med riksdagsbehandlingen av kompletteringspropositionen för

budgetåret 1991/92.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och

1990/91:Ub801.

Vad gäller förslaget i motion 1990/91:Ub722 yrkande 2 om

försöksverksamhet med ett par fristående högskolor kan utskottet

konstatera att det inte längre är aktuellt då riksdagen avslagit

trepartimotionen om avskaffande av löntagarfonderna

(1990/91:FiU20, rskr. 132), varför motionsyrkandet avstyrks.

Frågor som berör högskolans styr- och anslagssystem m.m.

tas upp i fem motioner.

I motionerna 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 4 och 1990/91:Ub77

(fp) yrkande 2 begärs en rad förändringar av det styr- och

anslagssystem som avses träda i kraft budgetåret 1993/94.

Motionärerna anser att ett för grundutbildningen och forskningen

gemensamt anslag sektorsvis bör anvisas till varje

högskoleenhet. Riksdagen bör formulera målen genom olika

prestationskrav för såväl grundutbildning som forskning.

Motionärerna framhåller att detta ställer ökade krav på

uppföljning och utvärdering jämfört med i dag. Slutligen anser

motionärerna att högskolan snarast möjligt skall få ett ökat

ansvar för sina lokaler, vilket innebär att byggnadsstyrelsens

ansvar förändras och blir av konsultkaraktär.

I motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 1 anförs att

högskoleenheterna redan fr.o.m. budgetåret 1991/92 bör få

disponera sina lokalanslag och själva svara för förhyrning av

sina lokaler.

I yrkande 11 i motion 1990/91:Ub722 berörs utvärdering av

grundutbildningen med anledning av skrivningarna i den

tidigare nämnda regeringsskrivelsen till riksdagen. Motionärerna

pekar på att utvärderingarna också måste utgå från kvalitativa

aspekter. De kvalitativa aspekterna på grundutbildningen tas

också upp i motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 15, vari pekas på

olika åtgärder såsom uppvärdering av de pedagogiska meriterna

vid tjänstetillsättning, pedagogisk utbildning för

högskolelärare och kursutvärderingar. I motion 1990/91:Ub575 (m)

yrkande 14 begärs en systematisk och fortlöpande granskning av

den högre utbildningen i Sverige och att jämförelser därvid

skall göras med motsvarande utbildning i andra länder.

Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub575 yrkande 13 ett

uttalande om behovet av att stärka institutionernas inflytande,

då det är där verksamheten bedrivs. Vidare hävdar motionärerna

att institutionerna bör ha en viss storlek för att erbjuda en

kreativ och stimulerande miljö.

Utskottet utgår från att samtliga aspekter som tas upp i de

här aktuella motionsyrkandena kommer att belysas i det pågående

beredningsarbetet inom utbildningsdepartementet. Utskottet anser

att ställningstagande i sakfrågorna bör avvakta till dess att

regeringens underlag föreligger inför nästa treåriga

planeringsperiod för högskolan. I avvaktan härpå bör riksdagen

avslå motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub77 yrkande 2,

1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15

samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11.

Studieorganisatoriska förändringar begärs i fem motioner

från allmänna motionstiden. En översyn av högskolans linjesystem

inom hela eller delar av högskolan begärs i motionerna

1990/91:Ub575 (m) yrkande 7, 1990/91:Ub696 (c) yrkandena 4 och

12 samt 1990/91:Ub693 (v) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub722 (fp)

yrkande 3 begärs att linjesystemet bryts upp inom delar av

högskolan.

I yrkande 11 i motion 1990/91:Ub696 argumenteras för att en

vetenskaplig grundkurs bör ingå i all högskoleutbildning.

Utskottet konstaterar att även studieorganisatoriska

förändringar ingår i utbildningsdepartementets beredningsarbete,

varför motionsyrkandena om översyn av högskolans linjesystem för

delar av högskolan i princip torde vara tillgodosedda. Vad

gäller frågan om vetenskaplig grundkurs vill utskottet erinra om

att den frågan bereds av högskoleutredningen som en följd av ett

tillkännagivande av riksdagen (1988/89:UbU9 s. 10, rskr. 148).

Utskottet anser att ställningstagande i sakfrågorna bör avvakta

till dess att regeringens underlag föreligger inför nästa

treåriga planeringsperiod för högskolan.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör riksdagen avslå

motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 7, 1990/91:Ub693 yrkande 5,

1990/91:Ub696 yrkandena 4, 11 och 12 samt 1990/91:Ub722

yrkande 3.

I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 1 föreslås att riksdagen, i

avvaktan på den av riksdagen begärda utredningen, anvisar 10

milj.kr. för försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs

för budgetåret 1991/92.

Enligt vad utskottet har erfarit pågår redan olika försök med

vetenskapliga grundkurser i olika former vid flera

högskoleenheter. Utskottet anser att resultatet av

högskoleutredningens arbete liksom departementets

beredningsarbete bör avvaktas innan resurser anvisas för detta

ändamål, varför motion 1990/91:Ub693 yrkande 1 avstyrks.

1.2 Ny högskoleenhet på idrottens område

Den 1 juli 1966 omvandlades dåvarande gymnastiska

centralinstitutet till gymnastik- och idrottshögskolan i

Stockholm. Befintliga resurser för forskning i form av högre

tjänster i fysiologi knöts till den nya högskolan. Innehavarna

av dessa tjänster skulle svara för forskning m.m. på det

fysiologiska ämnesområdet, medverka i den grundläggande

högskoleutbildningen och svara för forskningsanknytningen av

gymnastik- och idrottslärarutbildningen. Härtill kom att

institutionen för fysiologi vid högskolan svarade för

informations- och kunskapsspridning inom det humanbiologiska

ämnesområdet och därmed var av riksintresse.

Genom 1977 års högskolereform inrättades den 1 juli 1977

högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS). Gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm blev en del av HLS (institutionen

för gymnastik- och idrottslärarutbildning). Gymnastik- och

idrottshögskolans tre professurer i fysiologi fördes därvid över

till Karolinska institutet (KI). Riksdagen slog sedermera fast

(UbU 1985/86:24, rskr. 299) att de tre professurerna i fysiologi

vid KI fortsättningsvis skulle vara knutna till forskning och

utbildning som avser fysisk fostran och idrott.

Den 1 juli 1988 inrättades genom förslag i proposition

1987/88:100 centrum för idrottsforskning i Stockholm

(1987/88:UbU28, rskr. 277). Centret är en sådan inrättning som

avses i 16kap. 13§ högskoleförordningen (1977:263), gemensam

för universitetet i Stockholm, KI och HLS. Vid centret bedrivs

forskning inom idrottens område. För centrets verksamhet

beräknades i utgångsläget medel motsvarande kostnaderna för tre

befintliga professurer i fysiologi vid KI och vissa resurser i

anslutning till dessa samt forskningsresurserna inom området vid

HLS, bl.a. en extra professur i pedagogik. Vidare inrättades en

tjänst som professor i historia, särskilt idrottshistoria, vid

universitetet i Stockholm den 1 januari 1989. Även denna tjänst

är knuten till centret. Centret skall nära samarbeta med övriga

högskoleenheter vid vilka utbildning och forskning inom

idrottsområdet bedrivs. Vid centret utförs också externt

finansierade uppdrag. Centret finansieras från anslagen till

humanistisk, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet i

Stockholm. Innehavare av professurer knutna till centret ingår i

den fakultet som motsvarar den egna ämnesinriktningen.

I anslutning till beslutet om ett centrum för idrottsforskning

i Stockholm fattades också beslut om inrättande av tre andra

professurer på idrottens område, nämligen en i pedagogik,

särskilt idrottspedagogik, vid universitetet i Umeå och två i

idrottsmedicin, en vid universitetet i Linköping och en vid

universitetet i Umeå.

I budgetpropositionen föreslås nu på riksdagens begäran att en

självständig högskoleenhet för grundläggande

högskoleutbildning på idrottens område skall inrättas i

Stockholm den 1 juli 1992 (jfr 1988/89:UbU22, rskr. 197).

Högskolan skall bedriva grundläggande utbildning i idrott för

skolans, idrottsrörelsens och andra avnämares behov. Den

nuvarande idrottslärarlinjen förläggs till idrottshögskolan. HLS

skall förlägga utbildningen i ämnet idrott inom

grundskollärarlinjen och ämneslärarlinjen till idrottshögskolan.

Förutom medverkan i lärarutbildningen skall idrottshögskolan

bedriva utbildning på lokala linjer och kurser för

yrkesverksamhet som tränare, administratör, ledare m.m. samt

utveckla och fördjupa ämnet idrott som högskoleämne.

Med anledning av förslaget i propositionen har väckts ett

antal motioner.

Enligt motion 1990/91:Ub537 (m) bör centrum för

idrottsforskning läggas under styrelsen för den nya högskolan.

Samtidigt bör statens bidrag till idrottens forskning -- vilket

disponeras av Sveriges riksidrottsförbund och innevarande

budgetår uppgår till 3,7 milj.kr. -- föras över till detta

centrum, som bör benämnas Sveriges idrottsforskningsråd. I

motion 1990/91:Ub703 (c) delvis begärs förslag om en fast

forskningsorganisation vid den nya högskolan. I motion

1990/91:Ub810 (m) yrkande 3 anses det angeläget att den nya

högskolan kommer att främja forskning, kvalificerad utbildning

och kunskapsutveckling till nytta för det svenska samhället,

friskvården, idrottsrörelsen, idrottslärarutbildningen och den

idrottsliga ämnesutvecklingen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

De fasta forskningsresurserna för idrottsforskning är genom

riksdagens beslut förlagda till ett antal olika högskoleenheter.

Förutom vid universitetet i Stockholm, HLS och KI har sådana

resurser placerats även vid universiteten i Umeå och Linköping.

Förslaget i motion 1990/91:Ub537 att centrum för

idrottsforskning skall läggas under den nya idrottshögskolans

styrelse stämmer inte med centrets grundkonstruktion. Centret är

uppbyggt på att det utgör inrättning vid tre högskoleenheter i

Stockholm (universitetet i Stockholm, HLS och KI) och således är

underställt dessas styrelser. Det finansieras från tre

fakultetsanslag (E1, E4 och E5) under resp. högskoleenhets

anslagspost. Förslaget i samma motion att centrum för

idrottsforskning skall kallas för Sveriges idrottsforskningsråd

och att man till idrottshögskolan från anslaget E2. Stöd till

idrottens forskning och utveckling m.m. under elfte huvudtiteln

skall föra över de medel, som staten ställer till

riksidrottsförbundets förfogande och som fördelas genom

Idrottens forskningsråd inom riksidrottsförbundet, är inte

genomförbart utifrån hur forskningsorganisationen i Sverige är

uppbyggd. Nuvarande Idrottens forskningsråd har närmast

ställning som ett privaträttsligt sektorsforskningsorgan. Den

i motionen föreslagna ställningen för detta råd under

idrottshögskolans styrelse motsvarar inte de statliga

grundforskningsrådens ställning. Ingen annan statlig

högskoleenhet fungerar för övrigt som sektorsforskningsorgan.

Utskottet konstaterar att det i Stockholm inom ramen för

centrum för idrottsforskning finns möjligheter att anknyta högre

forskartjänster på idrottens område -- även de i framtiden

eventuellt tillkommande -- till medicinsk,

matematisk-naturvetenskaplig, teknisk, humanistisk eller

samhällsvetenskaplig fakultet. Detta är en betydelsefull

förutsättning för ett nationellt forskningscentrum. Innehavarna

av dessa tjänster förutsätts meddela undervisning vid

idrottshögskolan. Den nuvarande uppdelade

fakultetstillhörigheten utesluter självfallet inte att vissa

professorer och forskare har sin arbetsplats i högskolans

lokaler för att ge bästa möjliga villkor för dels överföring av

praktisk erfarenhet från gymnastik, idrott och annan träning,

dels överföring av ny vetenskaplig kunskap till lärare,

studerande m.fl. vid högskolan. För samordning av forskning och

utbildning är en sådan ordning angelägen, liksom att berörda

professorer i Stockholm på lämpligt sätt knyts till den nya

högskolans lärarkollegium (jfr UbU 1985/86:24).

Det blir en viktig uppgift för den nya högskolan att utveckla

ämnet idrott som högskoleämne. Ämnet rymmer ett brett

utvecklingsområde på kroppsövningsfältet alltifrån den

konstnärliga dimensionen med rytmik, rörelse och dans till olika

specialidrotter med tävling. Utskottet räknar med att den nya

högskolan kommer att tillhandahålla en kvalificerad utbildning

och utveckla ny kunskap till glädje för det svenska samhället.

Utskottet noterar att det i motion 1990/91:Ub537 inte förordas

att den nuvarande uppdelade fakultetstillhörigheten för

inrättade professorstjänster skall avskaffas. Med hänvisning

härtill och till vad som i övrigt anförts föreslår utskottet att

riksdagen tillstyrker regeringens förslag om inrättande av

idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992 och avslår

motionerna 1990/91:Ub537 och 1990/91:Ub703 delvis. Likaledes

avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub810 yrkande 3, vars syfte

får anses vara tillgodosett med vad utskottet anfört.

I motionerna 1990/91:Ub666 (m) och 1990/91:Ub703 (c) delvis

begärs ökade utbildningsresurser per capita för den nya

högskolan jämfört med det belopp som den särskilde utredaren

utgått från i sina förslag.

Utskottet konstaterar att det inte nu är känt hur stort belopp

per årsstudieplats regeringen avser tillföra den nya högskolan

den 1 juli 1992. Budgetpropositionen för nästa år bör avvaktas.

Därmed avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub666 och

1990/91:Ub703 delvis.

För att förbättra möjligheten för handikappade att redan i

skolåldern kunna delta i olika idrottsliga aktiviteter bör

enligt motion 1990/91:Ub810 (m) yrkande 4 ökat utrymme ges

inom idrottslärarutbildningen för kunskaper i ett antal frågor

som gäller handikappidrott.

Det aktualiserade ärendet är en utbildningsplanefråga.

Utbildningens utformning i dess olika delar regleras genom en

lokal utbildningsplan. Utskottet förutsätter att handikappidrott

tas upp inom idrottslärarutbildningen i erforderlig

utsträckning. Med denna utgångspunkt föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub810 yrkande 4.

Enligt motion 1990/91:Ub680 (s, c) bör vissa

lektorstjänster i pedagogik resp. medicin vid en lokal linje

vid högskolan i Falun knytas till centrum för idrottsforskning i

Stockholm.

Utskottet konstaterar att innebörden av den knytning av vissa

tjänster till centrum för idrottsforskning som föreslås i

motionen är oklar. Till centret är inte knutna de professurer i

idrottsvetenskapliga ämnen som finns vid t.ex. universiteten i

Umeå och Linköping. Centret är således inte något

fakultetskollegium för idrottsforskning. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub680.

1.3 Nya högskoleenheter i övrigt m.m.

Förslag om ytterligare högskoleenheter förs fram i

motionsyrkanden från såväl allmänna motionstiden 1991 som med

anledning av proposition 1990/91:87.

I motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 7 begärs nya

högskoleenheter i Kiruna och Skellefteå, i södra delen av

Stockholms län samt en delning av högskolan i

Eskilstuna--Västerås i två fristående enheter. Motsvarande

yrkanden framförs i motion 1990/91:Ub76 (c) yrkandena 5, 6 och

7. Förslag om delning av högskolan i Eskilstuna--Västerås

framförs också i motion 1990/91:Ub603 (c). I motion

1990/91:Ub617 (s) begärs ett uttalande om ett

Östersjöuniversitet beläget på Gotland. Enligt motionärens

uppfattning borde ett internationellt samarbete på

utbildningsområdet kunna utveckla högskoleutbildningen på

Gotland till en självständig högskola.

Utskottet vill i likhet med föregående år (1989/90:UbU18,

rskr. 228) erinra om det uttalande som riksdagen gjorde våren

1989 i samband med beslutet att inrätta högskolan i

Trollhättan--Uddevalla (1988/89:UbU18, rskr. 194). Utskottet

anförde då i betänkandet (s. 13):

Utskottet vill i sammanhanget stryka under att de

högskoleenheter som redan finns och den som nu föreslås bli

inrättad alla ingår i ett nätverk av riksrekryterande

universitet, fackhögskolor samt medelstora och mindre högskolor,

som skall samverka och komplettera varandra. De har alla ett

ansvar för högskoleutbildningens kvalitet i hela landet, och

deras ansvar får inte begränsas till att tillgodose behovet av

högskoleutbildning enbart i det eller de län där de är belägna.

Ett revirtänkande utifrån länsbegreppet är främmande för det

svenska högskolesystemet. Med hänsyn till att de begränsade

resurserna för högskoleutbildning inte kan splittras på alltför

många högskoleenheter utan att utbildningskvaliteten kan komma

att äventyras anser utskottet att riksdagen som sin mening bör

ge regeringen till känna att ytterligare högskoleenheter av

den karaktär som den nu föreslagna nya högskoleenheten har inte

skall inrättas.

Vad gäller högskoleutbildning på Södertörn vill utskottet

erinra om den uppfattning som redovisades i betänkandet

1989/90:UbU18 (s. 14) att det ankommer på berörda

högskoleenheter att själva pröva vilken högskoleutbildning som

kan förläggas till Södertörn.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkandena 5, 6 och 7,

1990/91:Ub603, 1990/91:Ub617 samt 1990/91:Ub696 yrkande 7.

I motion 1990/91:Ub606 (s) redovisas en rad exempel på

högskoleutbildning och även viss forskning som skulle kunna

förläggas till Nyköping.

Utskottet vill erinra om den uppfattning som redovisades i

utskottets betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13--14) att regering och

riksdag i normalfallet endast bör ange till vilken högskoleenhet

allmänna utbildningslinjer bör förläggas. Det ankommer sedan på

resp. högskoleenhet att fatta beslut om lokalisering till andra

orter.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub606.

1.4 Antagning till högskolan m.m.

Två motioner tar upp en rad aspekter på högskolans

antagningssystem som riksdagen fattade beslut om våren

1988 (prop. 1987/88:109, bet. UbU32, rskr. 330). De nya

tillträdesreglerna kommer att gälla fr.o.m. antagningen till

hösten 1991.

I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 6 anförs att tillträdet

till högskolan på sikt när studieorganisationen förändrats i

princip bör vara fritt för alla dem som har nödvändiga

förkunskaper. Om något urval behöver göras bör det enligt

motionärerna göras av resp. högskoleenhet. I avvaktan på en mer

genomgripande förändring anser motionärerna att de av riksdagen

beslutade tillträdesreglerna behöver ändras i en rad avseenden.

Bl.a. bör kraven på allmän behörighet skärpas, poäng ej ges för

arbetslivserfarenhet och proportionell kvotering av olika

sökandegrupper ej förekomma. Vidare bör det finnas möjlighet

till kompletteringsstudier och viktning av betyg. Slutligen bör

den andel ungdomsstuderande som antas i betygsurvalet direkt

från gymnasieskolan inte understiga 50%, om inte synnerliga

skäl föreligger. Motsvarande synpunkter på

kompletteringsstudier, försöksverksamhet med viktning av betyg,

skärpning av den allmänna behörigheten och att 50% av

platserna bör reserveras för sökande direkt från gymnasieskolan

framförs i motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 14. I den senare

motionen anförs dessutom att halva kvotgruppen för

högskoleprovet bör förbehållas ungdomar utan längre

arbetslivserfarenhet.

Utskottet finner inte nu anledning att föreslå några

förändringar av de tillträdesregler som för första gången skall

tillämpas inom högskolan inför läsåret 1991/92. Eventuella

förändringar av antagningssystemet som följer av den pågående

översynen av studieorganisationen i utbildningsdepartementet

måste anstå till dess att resultatet av beredningsarbetet

förelagts riksdagen inför nästa treårsperiod.

Vad gäller fördelningen av antalet platser mellan betygs- och

provurvalsgruppen vill utskottet framhålla att det ankommer på

UHÄ att besluta om den fördelningen. För resp. linje skall dock

antalet platser för betygsurval vara lägst en tredjedel och

högst två tredjedelar. Enligt vad utskottet erfarit är antalet

platser för betygsurval enligt UHÄs beslut drygt 60% som ett

genomsnitt för samtliga utbildningslinjer.

När det slutligen gäller förslaget i motion 1990/91:Ub722 att

begränsa möjligheterna att tillgodoräkna arbetslivspoäng --

enligt de nya tillträdesreglerna ger minst fem års

arbetslivserfarenhet 0,5 poäng -- i provurvalsgruppen anser

utskottet att det är rimligt att avvakta ett par

antagningsomgångar. Först därefter torde det enligt utskottets

mening vara möjligt att bedöma huruvida det i praktiken kommer

att vara omöjligt att i provurvalsgruppen komma in på eftersökta

utbildningar utan att ha fem års arbetslivserfarenhet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om tillträdesreglerna

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575

yrkande 6 och 1990/91:Ub722 yrkande 14.

I 1991 års budgetproposition anmäls (s. 8--9) att regeringen

avser att under våren 1991 tillkalla en utredning med

uppgift att belysa orsakerna till att den sociala

snedrekryteringen till högskolan de senaste årtiondena

tilltagit.

I motion 1990/91:Ub714 (s) pekas på att en breddad rekrytering

till högskolan skulle underlättas av en ökning av antalet

platser i högskolan och en ändrad studieorganisation med friare

ämnesstudier. Motionärerna anser att den aviserade utredningen

bör beakta även dessa aspekter.

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet i sitt

betänkande UbU 1987/88:32 om urval m.m. till högskoleutbildning

anförde om social snedrekrytering (s. 9--10). I detta betänkande

pekar utskottet på en rad orsaker till skillnaderna i

rekrytering från olika socialgrupper. Enligt utskottets mening

är de viktigaste orsakerna till dessa skillnader geografiska,

ekonomiska och attitydmässiga. De geografiska orsakerna bör

reduceras genom dimensionerings- och lokaliseringspolitik, medan

de ekonomiska orsakerna bör reduceras genom förbättringar av

studiestödet. Vad gäller de attitydmässiga orsakerna anförde

utskottet följande i betänkandet:

De attitydmässiga orsakerna till den sociala snedrekryteringen

till högskolan spelar en stor roll. Denna grupp av faktorer

synes också vara de svåraste att komma åt med åtgärder från

statsmakternas sida. Här återstår, såvitt utskottet kan bedöma,

det allra mesta att göra. Det tar lång tid att få genomslag för

åtgärder i dessa avseenden. Skillnader mellan socialgrupperna i

det nu diskuterade avseendet visar sig redan tidigt i

skolsystemet, vid tillval på högstadiet och vid val av linje i

gymnasieskolan. Enligt utskottets bestämda uppfattning måste

därför alla befattningshavare, t.ex. lärare och syo-konsulenter,

och alla beslutsinstanser i hela skolsystemet på olika sätt

uppmärksamma den sociala snedrekryteringen och de mekanismer

varigenom denna uppstår. Endast genom en medveten strävan att i

alla sammanhang söka påverka attityder och undanröja hinder för

olika typer av studieval kan förändringar ske. En utgångspunkt

för denna strävan bör vara att påvisa fördelarna -- ekonomiskt,

personlighetsmässigt, kulturellt m.m. -- med högskoleutbildning

för individen och framhålla värdet av högskoleutbildade

medborgare för landet som helhet.

Utskottet konstaterar att det ankommer på regeringen att

utforma direktiven till utredningen om social snedrekrytering.

Utskottet utgår från att dessa kommer att utformas så att alla

tänkbara aspekter som påverkar rekryteringen till högskolan

kommer att belysas av utredningen.

Vad gäller de konkreta aspekter som tas upp i motionen vill

utskottet dessutom hänvisa till de överväganden om

dimensioneringen av högskolan under 1990-talet som utskottet

kommer att göra i betänkande 1990/91:UbU12 samt till det

tidigare nämnda beredningsarbetet om förändringar av

studieorganisationen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub714.

1.5 Övriga frågor

Regeringen begär i budgetpropositionen i likhet med tidigare

år riksdagens bemyndigande att göra eller medge överföringar

mellan anslag för högskolan bl.a. avseende resurser för

handikappåtgärder.

Utskottet, som utgår från att dessa överföringar begränsas

till sådana som regeringen normalt vidtar, tillstyrker att

regeringen får det begärda bemyndigandet för budgetåret 1991/92.

Med anledning av att utredningen om kårobligatoriet lämnat

sitt betänkande SOU 1990:105 Studenten och tvångsanslutningen

har tre motioner väckts. I motionerna 1990/91:Ub722 (fp) yrkande

15 och 1990/91:Ub571 (s) yrkande 1 begärs att riksdagen skall

fatta ett principbeslut om att kårobligatoriet skall avskaffas.

I yrkande 2 i den sist nämnda motionen begärs att regeringen

skall återkomma med förslag som gör det möjligt att avveckla

kårobligatoriet.

I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 18 begärs att regeringen

snarast bör återkomma till riksdagen med förslag med anledning

av utredningen.

Enligt vad utskottet inhämtat har utredningen om

konsekvenserna av ett avskaffande av kårobligatoriet sänts ut på

remiss till ca 200 olika instanser, bl.a. samtliga studentkårer

och studentsammanslutningar. Remisstiden går ut den 1 juli 1991.

Utskottet vill erinra om att frågan om konsekvenser av

avskaffande av kårobligatoriet utretts på initiativ av

utbildningsutskottet (1988/89:UbU5 s. 13--14). Utskottet anser

att det är rimligt att utredningsbetänkandet remissbehandlas och

blir föremål för regeringens överväganden i sedvanlig ordning

innan riksdagen tar ställning i frågan, varför motionerna

1990/91:Ub571, 1990/91:Ub696 yrkande 18 och 1990/91:Ub722

yrkande 15 avstyrks.

Principen för anordnande av uppdragsutbildning i högskolan

behandlas i motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 13. Motionärerna

anser att uppdragsutbildning inte får inkräkta på resurserna för

den reguljära högskoleutbildningen. Enligt motionärernas

uppfattning måste därför uppdragsutbildningen särredovisas.

Slutligen påpekas att det är angeläget att UHÄs översynsarbete i

detta avseeende snabbt leder till resultat.

Utskottet vill inledningsvis erinra om de särskilda

bestämmelser (SFS 1985:1037) som gäller för uppdragsutbildning

och av vilka det bl.a. framgår att uppdragsutbildning inte får

motsvara allmän utbildningslinje och att principen om

fullständig kostnadstäckning skall gälla. Det ankommer således

på de lokala högskoleorganen att se till att

uppdragsverksamheten inte inkräktar på högskolans reguljära

utbildningsverksamhet.

Utskottet konstaterar att UHÄ på regeringens uppdrag just

färdigställt en rapport UHÄ projekt 1991:1 Uppdragsutbildning i

högskolan -- en utvärdering som överlämnats med skrivelse till

regeringen daterad den 20 mars 1991. I skrivelsen konstateras

inledningsvis att uppdragsutbildningens volym ännu är relativt

begränsad, ca 5% av de statliga anslagen till grundutbildning,

och att den relativa andelen minskat under budgetåret 1989/90. I

skrivelsen redogörs också för de enskilda fall som föranlett

anmälningar till justitieombudsmannen (JO) och de åtgärder som

vidtagits med anledning av JOs granskning.

I skrivelsen konstateras att det är uppenbart att stora

svagheter vidlåter det system för ekonomisk styrning och

kontroll som tillämpas för uppdragsutbildning, särskilt vad

gäller redovisningen. Som framgår av rapporten finns det t.ex.

nu ingen reell möjlighet att avgöra om ett externfinansierat

uppdrag givit full kostnadstäckning, vilket UHÄ anser vara i hög

grad otillfredsställande. Enligt rapporten beror dessa brister i

viss utsträckning på de allmänt konstaterade svårigheterna att i

en och samma myndighetsstruktur hantera såväl en budgetstyrd som

en marknadsstyrd verksamhet. Dessa svårigheter anses till

största delen vara av övergångskaraktär som bör kunna övervinnas

med ökad erfarenhet och kompetensutveckling hos personalen. I

rapporten förordas aktiva insatser för en sådan

kompetensutveckling, vilket enligt UHÄs uppfattning i första

hand är en lokal angelägenhet.

Enligt UHÄs mening är en starkt bidragande orsak till de

konstaterade bristerna de ekonomiadministrativa rutiner som

tillämpas för hela verksamheten i högskolan. Enligt skrivelsen

beaktas dessa frågor i det förberedelsearbete som UHÄ på

regeringens uppdrag i samverkan med riksrevisionsverket (RRV)

och statskontoret gör inför övergången till ett nytt styr-,

anslags- och redovisningssystem (det s.k. STAR-projektet). I

avvaktan på övergång till de nya systemen utarbetar RRV för

närvarande riktlinjer för redovisningen som skall ingå som

tillämpningsbestämmelser till förordningen om externt

finansierad verksamhet i högskolan (UHÄ-FS 1990:30). Enligt UHÄs

bedömning ger pågående utredningsarbete sammantaget

förhoppningar om att uppdragsutbildningens ekonomi snart

kommer att kunna styras, redovisas och kontrolleras i bättre

former än för närvarande. Under förutsättning att tillsyn och

uppföljning organiseras effektivt skulle de ekonomiskt grundade

invändningarna mot uppdragsutbildningen därmed bortfalla.

Utskottet konstaterar med hänvisning till det anförda att

motionsyrkandet torde vara tillgodosett, varför utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 13.

I motion 1990/91:Ub693 (v) påpekas att det vore önskvärt med

en ökad dimensionering av de tekniska utbildningarna inom

högskolan men att lärarförsörjningen är bekymmersam på detta

område. I yrkande 13 föreslås därför att riksdagen skall anvisa

4 milj.kr. som stimulansbidrag till UHÄs disposition för att

förbättra lärarförsörjningen på det tekniska området.

Utskottet vill erinra om att det uttalande som riksdagen

gjorde våren 1989 i samband med ställningstagandet till

ingenjörsutbildningsreformen (prop. 1988/89:90, bet. UbU30,

rskr. 280). I uttalandet anfördes bl.a. (s. 8) följande:

Utskottet delar motionärernas oro för att det i framtiden kan

bli svårt att rekrytera tillräckligt med kvalificerade lärare

till tekniska utbildningar. Enligt utskottets mening handlar det

både om att utbilda tillräckligt många lärare i tekniska ämnen

och om att förmå kvalificerade personer -- i pedagogiskt

hänseende lämpliga och därtill vetenskapligt kompetenta -- i

näringslivet att söka sig till gymnasieskolan och högskolan.

Utskottet anser därför att regeringen bör komma med förslag till

åtgärder för att trygga lärarförsörjningen till de tekniska

utbildningarna.

Detta uttalande gällde således lärarförsörjningen till såväl

gymnasieskolan som högskolan.

I riksdagsbeslutet om den nya ingenjörsutbildningen ingick

också ett stimulansbidrag om 1 milj.kr. per år under fem år till

stöd för forskarutbildning av lärare. Detta stimulansbidrag har

anvisats och kommer att anvisas under anslaget Vissa särskilda

utgifter för forskningsändamål (E 12) t.o.m. budgetåret 1993/94.

Utskottet vill vidare erinra om riksdagens beslut om resurser

våren 1990 med anledning av förslagen i forskningspropositionen

(prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328). I ställningstagandet

ingick ökade resurser till forskarutbildning inom teknisk och

naturvetenskaplig fakultet (E 9 och E 8) samt till

forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora

högskoleenheterna (E 12). Ytterligare resurser till

forskarutbildning inom teknisk fakultet har nyligen föreslagits

i propositionen om näringspolitik för tillväxt (prop.

1990/91:87). Utskottet kommer att ta ställning till dessa

förslag senare under våren 1991 i sitt betänkande 1990/91:UbU13.

Enligt utskottets mening torde inte bristande resurser för

forskarutbildning för närvarande vara det största hindret för

möjligheterna att rekrytera forskarutbildade lärare till teknisk

sektor inom högskolan. Den avgörande förutsättningen för en ökad

rekrytering till forskarutbildningen är att tillräckligt många

utbildas inom grundutbildningen för att tillgodose såväl

näringslivets behov som forskarutbildningens.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 13.

2 D 1. Universitets- och högskoleämbetet

I budgetpropositionen beräknas anslaget till universitets-

och högskoleämbetet (UHÄ) till 116515000 kr., varav bl.a.

72603000 kr. till förvaltningskostnader, 11181000 kr.

till drift, underhåll och utveckling av datasystem för central

antagning av studerande samt 8811000 kr. till forskning om

högskolan.

I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 24 föreslås att

anslagsbeloppet reduceras med 6 milj.kr. med hänvisning till

förordad minskning av den centrala antagningen. I yrkande 25 i

samma motion föreslås att resurserna för forskning om högskolan

överförs från förevarande anslag till anslaget E4.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet anser -- med hänvisning till vad utskottet tidigare

i detta betänkande anfört om att antagningen till högskolan inte

nu bör förändras -- att yrkande 24 i motion 1990/91:Ub575 bör

avslås. Vad gäller resurserna för forskning om högskolan vill

utskottet hänvisa till sitt ställningstagande till de resurser

för treårsperioden som föreslogs under anslaget D1 i

forskningspropositionen (1989/90:UbU25 s. 159), varför yrkande

25 i samma motion också bör avslås. Utskottet tillstyrker

således regeringens förslag att riksdagen till Universitets- och

högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 116515000 kr.

Frågan om UHÄs framtida arbetsuppgifter kommer att behandlas i

kompletteringspropositionen.

3 D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

Utskottet konstaterar inledningsvis att det inte heller i

årets budgetproposition är möjligt att för varje

högskoleenhet utläsa hur stor del av den beräknade

lokalkostnadsökningen som beror på utökade eller upprustade

lokaler resp. hur stor del som beror på hyreshöjningar för

befintliga lokaler (jfr UbU 1984/85:35 s. 3). Däremot redovisas

i propositionen att av den totala kostnadsökningen om drygt

251 milj.kr. är ca 150 milj.kr., eller drygt 60%, att hänföra

till prisomräkning och marknadsanpassning av hyran för

befintliga lokaler.

Utskottet, som konstaterar att UHÄ i sin senaste

anslagsframställning (bilaga d till littera D 2) har redovisat

ett sådant underlag från byggnadsstyrelsen som utskottet

efterlyst under en rad år (senast 1989/90:UbU18 s. 19--18),

utgår från att den av utskottet efterfrågade högskolevisa

redovisningen kommer att lämnas i 1992 års budgetproposition. En

sådan redovisning är också helt i konsekvens med den löne- och

prisomräkning som i övrigt fr.o.m. årets budgetproposition

redovisas för varje anslagspost.

I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 6 begärs, med hänvisning

till UHÄs anslagsframställning, att högskoleenheterna -- i

avvaktan på att det nya styr- och anslagssystemet införs

budgetåret 1993/94 -- skall få disponera influtna lokalhyror

från den externt finansierade verksamheten i stället för

att dessa redovisas som inkomster under rubricerade anslag.

Utskottet behandlade motsvarande motionsyrkande under

föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU25 s. 93, rskr. 328) och

finner nu ingen anledning att ändra den då redovisade

uppfattningen att en friare resursanvändning får anstå till

nästa planeringsperiod, varför motion 1990/91:Ub722 yrkande 6

avstyrks.

Utskottet tillstyrker slutligen regeringens förslag att

riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2011598000 kr.

4 D 3. Vissa tandvårdskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 65857000 kr.

5 D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan

5.1 Internationaliseringsåtgärder

Under detta anslag anvisas medel till UHÄs disposition för

olika internationaliseringsåtgärder inom högskolan, bl.a. för

deltagande i EGs COMETT-program. Enligt föreskrifter i

regleringsbrevet för innevarande budgetår finns för detta

ändamål 20,3 milj.kr. under anslagsposten 1 som står till UHÄs

disposition, varav ca 10 milj.kr. avser COMETT. I

budgetpropositionen beräknas inga nya resurser för detta ändamål

förutom pris- och löneomräkning.

Fyra motioner från allmänna motionstiden och en motion som

väckts med anledning av proposition 1990/91:87 behandlar frågor

om och resurser för ytterligare internationaliseringsåtgärder

inom högskolan.

I motion 1990/91:Ub575 (m) yrkande 15 föreslås att riksdagen

anvisar 12 milj.kr. utöver regeringens förslag för olika

åtgärder i syfte att förbereda den svenska högskolan för

deltagande i EGs ERASMUS-program, bl.a. kursutbud på andra

språk, intensifierat lärarutbyte samt olika sociala åtgärder för

de utländska studerandena, t.ex. bostäder.

En svensk strategi för att öka internationaliseringen av

utbildningsväsendet i Sverige skisseras i motion 1990/91:Ub823

(fp) yrkande 1. I motionen anges bl.a. fyra mål för Sveriges

diskussioner med EG om villkoren för deltagande i samarbetet på

utbildningsområdet. I yrkande 14 i samma motion föreslås att

riksdagen skall ställa 10 milj.kr. till förfogande för att

möjliggöra språkstudier på varje längre utbildningslinje i

högskolan.

I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 17 anförs att det är

viktigt att det internationella studerandeutbytet inte bara

kommer att omfatta EGs program. I motionen pekas på vikten av

att bygga upp ett system med bilaterala avtal som underlättar

utbyte med exempelvis Östeuropa, USA, Japan och

utvecklingsländerna. Informationen om det nordiska utbytet,

bl.a. NORDPLUS-programmet, måste enligt motionärerna förbättras.

Slutligen anser motionärerna att utbildningen måste

internationaliseras till sitt innehåll och uppläggning så att

studenterna erhåller kunskaper och förståelse för globala

förhållanden.

Liknande tankegångar framförs i motion 1990/91:Ub693 (v) i

yrkande 2, vari också framförs synpunkter på ERASMUS-programmet,

kursutbud på andra språk och bostadsfrågan för utländska

studerande i Sverige. I yrkande 4 i samma motion föreslås att 10

milj.kr. anvisas till UHÄs disposition för att i första hand

användas för internationaliseringsåtgärder för

lärarutbildningarna.

I motion 1990/91:Ub66 (v) begärs en översyn av de olika

verksamheter som bedrivs i internationaliseringssyfte inom

grundutbildningen i syfte att förbättra informationen om olika

tillvägagångssätt för att internationalisera densamma. Denna

översyn bör enligt motionärerna göras inför nästa treåriga

planeringsperiod för högskolan (yrkande 5). I yrkande 6 begärs

40 milj.kr. per år t.o.m. budgetåret 1992/93 för att främja

internationaliseringen inom grundutbildningen, främst genom ökat

utbyte med utvecklingsländerna och andra länder som inte av

tradition haft akademiskt utbyte med Sverige.

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet i sitt

yttrande till utrikesutskottet hösten 1990 (1990/91:UbU1y)

anförde om den positiva grundsyn som utskottet har till

samarbete och utbyte inom forskning och utbildning såväl med

EG-länderna som med andra länder i och utanför Europa. Utskottet

anförde då att det är helt nödvändigt för kvaliteten i

verksamheten och för förståelsen mellan olika kulturer att

sådant samarbete etableras i största möjliga omfattning.

Utskottet erinrade också i detta sammanhang om de resurser som

utskottet åren 1989 och 1990 föreslog skulle anvisas till ett

ökat studerandeutbyte med länder såväl inom som utanför EG

(1988/89:UbU18 s. 20 och 1989/90:UbU18 s. 20--21).

Sedan den allmänna motionstiden har Sverige och de övriga

EFTA-länderna undertecknat ett avtal, daterat den 14 februari

1991, med EG-länderna om deltagande i ERASMUS-programmet. Denna

överenskommelse kommer senare under våren 1991 att föreläggas

riksdagen för godkännande, varför utskottet inte nu finner

anledning att närmare beröra de delar av motionerna som har

synpunkter på detta utbytesprogram.

Vad gäller olika åtgärder för att förbereda för svenskt

deltagande i ERASMUS-programmet vill utskottet framhålla

följande.

Vad gäller bostadsfrågan för gäststuderande i Sverige avser

utskottet att återkomma till den frågan under hösten 1991, efter

det att remisssynpunkter inhämtats på ett antal motioner som

väcktes under allmänna motionstiden 1991.

När det gäller frågan om översyn av vilka medel som står till

förfogande för internationaliseringsinsatser inom

grundutbildningen vill utskottet påpeka att förutom de medel som

anvisas under förevarande anslag till UHÄ och svenska institutet

resurser för sådana insatser har beräknats under resp.

sektorsanslag (jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 178). Utskottet

utgår från att en övergripande bedömning av behovet av

ytterligare resurser görs inför nästa treåriga planeringsperiod

för grundutbildningen liksom att motsvarande sker för det

internationella forskningssamarbetet. I övrigt kan erinras om

den uppgift att främja och underlätta studerandeutbyte inom

högskola och skola som åligger informations- och

dokumentationscentret för internationellt utbyte (NAMIC) vid

svenska institutet. Utskottet återkommer till detta centrum

senare under detta anslag.

Beträffande de önskemål om ytterligare resurser för olika

typer av internationaliseringsåtgärder som framförts i

motionerna anser utskottet att denna fråga bör prövas våren 1993

tillsammans med andra angelägna resurstillskott inför nästa

treåriga planeringsperiod för högskolan. De enda undantag som

enligt utskottets mening bör göras från den principen är

anvisande av resurser för svenskt deltagande i

utbildningsprogram som resultat av internationella avtal och

överenskommelser.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om

internationaliseringsåtgärder inom högskolan föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6

delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och

4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena

1 och 14.

Under förevarande anslag redovisas fr.o.m. innevarande

budgetår under anslagsposten 4 till svenska institutets

disposition bl.a. medel för dess informations- och

dokumentationscentrum för internationellt utbyte -- National

Academic Mobility Information Centre (NAMIC) -- som startade år

1988 som försöksverksamhet. I föregående års budgetproposition

beräknades resurserna för NAMIC till 1040000 kr. (prop.

1989/90:100, bil. 10 s. 213).

I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 15 föreslås att

resurserna till NAMIC skall öka med 600000 kr., vilket

svenska institutet begärt i sin anslagsframställning.

Utskottet delar regeringens bedömning att verksamheten vid

NAMIC som permanentades den 1 juli 1990 inte skall tillföras

ytterligare resurser utöver sedvanlig lön- och prisomräkning för

nästa budgetår. Utskottet avstyrker därmed motion 1990/91:Ub823

yrkande 15.

5.2 Övriga frågor som påverkar anslagsbeloppet

Under anslagsposten 1 som står till UHÄs disposition under

förevarande anslag beräknas i budgetpropositionen (s. 127)

sammanlagt 13,5 milj.kr. för utveckling av ett nytt datorbaserat

system för lokal antagning (LANT91/LADOK) och för att slutföra

utvecklingen av det nya centrala antagningssystemet.

Under anslaget finns också en anslagspost som står till

regeringens disposition, vilken föreslås föras upp med

16207000 kr. för budgetåret 1991/92.

I motion 1990/91:Ub824 (m) föreslås minskning av medlen till

vissa ändamål under förevarande anslag. I yrkande 26 avvisas

således regeringens förslag att anvisa 13,5 milj.kr. för

datorsystemen för antagning till högskolan. I samma motion

föreslås i yrkande 27 att 12 milj.kr. överförs från

anslagsposten som står till regeringens disposition till den

anslagspost som står till UHÄs disposition för

internationaliseringsåtgärder.

Utskottet kan konstatera vad gäller de av regeringen

föreslagna medlen för utveckling m.m. av de datorbaserade lokala

och centrala datorsystemen att de är en direkt konsekvens av

tidigare riksdagsbeslut, dels ett beslut om ett nytt

studiedokumentationssystem LADOK våren 1985, dels ett beslut

våren 1988 om nya tillträdesregler till högskolan. Enligt vad

utskottet inhämtat är 12,4 milj.kr. av den totala förstärkningen

av engångskaraktär, medan 1,1 milj.kr. avser drift, utveckling

och anpassning av LADOK.

Vad gäller den föreslagna besparingen på den anslagspost som

står till regeringens disposition kan utskottet konstatera att

dessa medel till stora delar är bundna till vissa utbetalningar,

varav den största avser avtalet med BONUS om kostnader för

kopiering inom högskoleområdet. För budgetåret 1991/92 torde

kostnaden för BONUS-avtalet kunna uppskattas till ca 6 milj.kr.

Utskottet anser att det varken är möjligt eller rimligt att göra

den av motionärerna föreslagna besparingen om 12 milj.kr. på

denna anslagspost.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub824 yrkandena 26 och 27.

5.3 Anslagsbeloppet

I budgetpropositionen beräknas anslaget till Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m. till 78697000 kr. för

budgetåret 1991/92.

Utskottet har under förevarande anslag behandlat frågorna om

ytterligare resurser dels till internationaliseringsåtgärder

inom högskolan, dels till NAMIC samt vissa besparingar. I

konsekvens med de förslag till ändringar i resurstilldelningen

som därvid föreslagits föreslås i motion 1990/91:Ub824 (m)

yrkande 28 ett anslagsbelopp om 65197 000 kr. och i motion

1990/91:Ub823 (fp) yrkande 16 ett anslagsbelopp om 89197000

kr.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub66

yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, 1990/91:Ub823

yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 anvisar det

anslagsbelopp som föreslagits i budgetpropositionen.

5.4 Övrigt

Vissa synpunkter på redovisning av studieresultat inom

LADOK-systemet framförs i motion 1990/91:Ub675 (m).

Enligt motionären borde uppgifter om studieresultat som uppnåtts

före år 1974 kunna överföras till LADOK-systemet på samma sätt

som tidigare skett i STUDOK-systemet. I motionen föreslås att

förslag till åtgärder i detta syfte skall begäras av regeringen.

Utskottet konstaterar inledningsvis att LADOK-systemet är ett

lokalt datorbaserat system för dokumentation av studieresultat.

Detta innebär att högskoleenheterna själva beslutar om vilka

uppgifter som skall matas in i och därmed också kunna tas ut ur

systemet. Enligt vad utskottet inhämtat innebär det att olika

högskoleenheter kan göra olika bedömningar av vad som är

ekonomiskt och praktiskt motiverat när det gäller att

regelmässigt föra in uppgifter om studieresultat som uppnåtts

före år 1974 eller vid andra högskoleenheter. Sådana studier

eller kurser som studenten får tillgodoräkna sig på den linje

som studenten studerar vid torde normalt framgå av den

meritförteckning som studenten får från systemet.

I sammanhanget bör nämnas att nuvarande regler från

datainspektionen innebär att alla uppgifter om studieresultat

gallras från dataregistret fem år efter det att en student

slutat studera. Högskoleenheten har emellertid alltid uppgifter

om de studieresultat som av olika skäl inte finns i det

databaserade registret i manuella register, vilket innebär att

en student alltid kan få erforderlig dokumentation om t.ex.

tentamensbok förkommit.

Utskottet anser att frågan om formerna för dokumentation av

studieresultat är en fråga som bäst avgörs av den enskilda

högskoleenheten och att de av motionären påpekade förhållandena

inte ger anledning för vare sig riksdag eller regering att vidta

åtgärder. Utskottet avstyrker därför motion 1990/91:Ub675.

6 Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning

6.1 Investeringar för högskolan

Sedan budgetåret 1988/89 redovisas investeringar m.m. för

riksdagen i form av en rullande treårsplan. Inom denna plan har

regeringen bemyndigande att själv besluta om utförande av

byggnadsobjekt, vars kostnadsram inte överstiger 50 milj.kr.

Objekt med kostnadsram som överstiger 25 milj.kr. bör dock

redovisas för riksdagen. Investeringarna finansieras fr.o.m.

innevarande budgetår inte längre med anslag över statsbudgeten,

utan genom att byggnadsstyrelsen efter bemyndigande inom en

given ram får ta upp lån på marknadsmässiga villkor direkt i

riksgäldskontoret. Investeringsbehovet för den nu aktuella

treårsperioden beräknas motsvara en planeringsnivå på ca 1550

milj.kr. per år i prisläget den 1 januari 1990.

Investeringsplanen för perioden 1990/91--1992/93, som omfattar

samtliga departements byggnadsobjekt, redovisas under sjunde

huvudtiteln i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 9, s.

33--36). Inom ramen för treårsplanen beräknas sammanlagt 18

byggnadsobjekt med investeringskostnad överstigande 50 milj.kr.

kunna påbörjas under den aktuella perioden. Tio av dessa är

avsedda för utbildnings- och forskningsändamål, och av dessa har

tre objekt inte tidigare redovisats för riksdagen.

I bilaga 10 (s. 356--358) till budgetpropositionen bereds

riksdagen tillfälle att ta del av den planerade

lokalförsörjningen för högre utbildning och forskning.

Förutom de tre nya objekten med investeringskostnad överstigande

50 milj.kr. -- Max-lab II i Lund, Nybyggnad för biomedicinskt

centrum i Göteborg och Nybyggnad för lärarutbildningar i Uppsala

-- föreslås två objekt med kostnadsramar mellan 25 och 50

milj.kr., nämligen Marint forskningscentrum i Kristineberg och

Tillbyggnad av högskolan i Karlstad. Vidare anförs i

propositionen att Om- och tillbyggnad vid konsthögskolan, etapp

II är ett högt prioriterat objekt av arbetsmiljöskäl m.m., som

det av ekonomiska skäl inte nu är möjligt att utföra.

I motionerna 1990/91:Ub696 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub76 (c)

yrkande 8 föreslås att riksdagen anvisar 500 milj.kr. för att i

första hand finansiera de ökade lokalkostnader m.m. som blir

följden av de förslag till förstärkningar av högskolan som

redovisas i samma motioner. I den först nämnda motionen föreslås

också att den andra etappen av Om- och tillbyggnad för

konsthögskolan med en investeringskostnad om ca 75 milj.kr.

skall finansieras inom ramen för de föreslagna 500 milj.kr.

Förslag om ytterligare 150 milj.kr. utöver regeringens förslag

för nybyggnad av lokaler för högskolan förs fram i motion

1990/91:Ub66 (v) yrkande 2 för att långsiktigt möjliggöra en

expansion av den högre utbildningen. Ett motionsyrkande om

sammanlagt 150 milj.kr. för såväl lokaler som utrustning --

1990/91:Ub693 (v) yrkande 22 -- kommer utskottet att behandla

under anslaget I 2 nedan.

En omlokalisering av institutet för miljömedicin vid

Karolinska institutet föreslås i motion 1990/91:So475 (s). I

motionen påpekas att institutet har nergångna och splittrade

lokaler på Karolinska institutets område i Solna. Enligt

motionärernas uppfattning skulle ändamålsenliga lokaler kunna

erbjudas vid Novums forskningscentrum i Huddinge.

I fem motioner som väckts med anledning av proposition

1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt föreslås att riksdagen

skall göra uttalanden om två byggnadsobjekt i Göteborg, nämligen

Mikroelektronikcentrum vid Chalmers tekniska högskola --

motionerna 1990/91:Ub56 (s), 1990/91:Ub57 (m) delvis och

1990/91:Ub63 (fp, c) -- samt Utbyggnad av handelshögskolan vid

universitetet -- motionerna 1990/91:Ub55 (s), 1990/91:Ub57 (m)

delvis och 1990/91:Ub62 (fp, c).

Utskottet vill, liksom tidigare år, hävda principen att den

lokalförsörjningsplan som har upprättats gemensamt av

byggnadsstyrelsen och UHÄ -- och som baserats på de

prioriteringar som gjorts av enskilda högskoleenheter -- skall

följas om inte andra eller nya omständigheter kan anföras. Detta

innebär att riksdagen inte bör göra uttalanden om enskilda

objekt utan förutsätta att regeringen -- inom de ekonomiska

ramar som riksdagen anger för investeringar -- tar ställning och

beviljar medel till enskilda objekt i den ordning som

myndigheterna har föreslagit och enligt gällande bemyndiganden.

Utskottet vill dock inledningsvis erinra om de uttalanden som

riksdagen gjorde för flera år sedan (UBU 1985/86:34 s. 4--5,

rskr. 342) om två byggnadsobjekt som är mycket angelägna på

grund av de arbetsmiljöförhållanden som råder för

verksamheterna, nämligen Kungl. biblioteket och Konsthögskolan i

Stockholm. Kungl. biblioteket har funnits upptaget på

investeringsplanen i flera år, men har av olika skäl -- bl.a.

arbetsmarknadsskäl -- inte kunnat påbörjas. Enligt vad utskottet

erfarit torde inte längre arbetsmarknadsskälen hindra

igångsättningen, varför utskottet utgår från att regeringen

snarast kommer att lämna erforderligt bygguppdrag för Kungl.

biblioteket. Vad gäller den andra etappen av Om- och tillbyggnad

för konsthögskolan, för vilken byggnadsstyrelsen inom kort

kommer att begära bygguppdrag, utgår utskottet från att detta

objekt kommer att föras upp på investeringsplanen så snart

tillgängligt investeringsutrymme tillåter.

Övriga enskilda byggnadsobjekt som nämns i de aktuella

motionerna är antingen lägre prioriterade av myndigheterna än de

objekt som regeringen i budgetpropositionen föreslår skall

påbörjas under den nu aktuella treårsperioden eller har så

oklara planeringsförutsättningar att det inte tidsmässigt är

möjligt att påbörja byggandet under perioden. Det först nämnda

förhållandet gäller Mikroelektroniskt centrum vid Chalmers

tekniska högskola som har prioritetsnummer 23 i den gemensamma

lokalförsörjningsplanen. För såväl Miljömedicinskt laboratorium

-- prioritetsnummer 14 -- som Handelshögskolan i Göteborg (ej

med i prioriteringslistan) gäller enligt vad utskottet inhämtat

att planeringsförutsättningarna är oklara. Lokalfrågan för det

miljömedicinska laboratoriet är för närvarande föremål för

regeringens prövning, dock föreligger såvitt utskottet känner

till inte något förslag från vare sig Karolinska institutet

eller byggnadsstyrelsen att omlokalisera verksamheten till

Huddinge.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om enskilda

byggnadsobjekt avstyrker således utskottet motionerna

1990/91:Ub55, 1990/91:Ub56, 1990/91:Ub57, 1990/91:Ub62,

1990/91:Ub63 och 1990/91:So475.

Vad gäller de förslag om utökat investeringsutrymme för att i

första hand tillgodose lokalbehovet för den relativt kraftiga

utökning av grundutbildningen som föreslagits i olika motioner

vill utskottet slutligen framhålla följande.

Utskottet bedömer att det eventuella investeringsbehov som

kommer att bli en konsekvens av de förslag om utökad

dimensionering av grundutbildningen som utskottet senare kommer

att ta ställning till i sitt betänkande 1990/91:UbU12 inte

kommer att kunna preciseras förrän tidigast i 1992 års

budgetproposition. Vad gäller lokal- och utrustningskonsekvenser

i övrigt av en eventuell dimensioneringsökning avser utskottet

att återkomma till den frågan i det kommande betänkandet UbU12.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad utskottet anfört

motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 2, 1990/91:Ub76 yrkande 8 och

1990/91:Ub696 yrkande 10.

Utskottet har sammanfattningsvis inga invändningar mot vad som

anförts i budgetpropositionen om lokalförsörjning för högre

utbildning och forskning.

6.2 Ansvaret för högskolans lokalhållning

Två motioner gäller frågan om ansvaret för högskolans

lokalhållning. I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 26 begärs att

en utredning bör tillsättas för att klarlägga konsekvenserna av

ett decentraliserat lokalansvar inom högskoleväsendet.

Försöksverksamhet med decentraliserat lokalansvar föreslås i

motion 1990/91:Ub532 (fp) för universitetet i Göteborg.

Utskottet som vid föregående riksmöte behandlade en motion av

motsvarande innehåll som den sist nämnda motionen vill hänvisa

till vad som då anfördes (1989/90:UbU18 s. 26). Utskottet anser

att, även om utbildningsministern i proposition 1990/91:87 (s.

46) anmäler avsikten att låta lokalkostnaderna ingå i anslagen

till grundläggande högskoleutbildning samt forskning och

forskarutbildning fr.o.m. budgetåret 1993/94, det i avvaktan på

erfarenheterna av den anslagsomläggning för högskolan som kommer

att göras budgetåret 1993/94 inte är befogat att nu ompröva

byggnadsstyrelsens roll. Utskottet anser således att riksdagen

bör avslå såväl motion 1990/91:Ub532 som motion 1990/91:Ub696

yrkande 26.

7 I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)

Utskottet tillstyrker inledningsvis regeringens förslag att

riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

14310000 kr.

I motion 1990/91:Ub598 (s) begärs en översyn av

upphandlingen av utrustning inom högskolan i syfte att i

framtiden decentralisera upphandlingen till högskoleenheterna,

vilka enligt motionärerna redan har en avsevärd kompetens på

detta område.

Utskottet vill erinra om att UUH enligt sin instruktion

(1988:680) skall verka för rationell utrustningsplanering och

ekonomiskt gynnsam upphandling. UUH skall utifrån främst

lönsamhetskriterier pröva förutsättningarna för central resp.

decentraliserad upphandling av utrustning inom ramen för av

regeringen särskilt utfärdade bestämmelser.

Gällande regler för upphandling innebär att högskoleenheterna

dels har ansvar för upphandlingen av all utrustning som

finansieras med medel som står till enheternas disposition, dels

har ansvaret för upphandling av utrustning vars

beställningsvärde understiger 100000 kr. för vilka medel står

till UUHs disposition, s.k. lokal upphandling. En högskoleenhet

kan dessutom i varje enskilt fall begära decentraliserad

upphandling för sådan utrustning vars beställningsvärde

överstiger 100000 kr. På samma sätt förekommer det att

högskoleenheter begär att UUH med sin kompetens och erfarenhet

skall ansvara för upphandling av utrustning som finansieras med

medel som står till enhetens disposition, t.ex. för dyrbar

vetenskaplig utrustning. Nuvarande regler har således utformats

så att de medger ett hänsynstagande till den kompetens som finns

på UUH och på enskilda högskoleenheter. Utskottet vill också

slutligen peka på de stora vinster som har kunnat göras i

samband med den samordnade upphandling av basutrustning som UUH

gjort i samband med riktade insatser för olika ämnesområden inom

grundutbildningen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 359).

Med hänvisning till vad utskottet anfört om nuvarande regler

för upphandling inom högskolan föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1990/91:Ub598.

8 I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m.

Från detta reservationsanslag betalas utgifter för inredning

och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom

utbildningsdepartementets verksamhetsområde samt vid vissa

statliga institutioner inom bl.a. skol- och kulturområdet.

Av anslaget disponerar byggnadsstyrelsen en anslagspost för en

inredningsplan, vars kostnadsramar fastställs av regeringen i

regleringsbrev, medan utrustningsnämnden för universitet och

högskolor (UUH) disponerar en anslagspost för en

utrustningsplan, vars kostnadsramar på motsvarande sätt

fastställs av regeringen. En anslagspost under anslaget står

till regeringens disposition.

Inrednings- och utrustningsplanerna innehåller dels särskilda

kostnadsramar för enskilda objekt, dels s.k. fördelningsramar

för bl.a. större kompletteringar och riktade insatser. De i

inrednings- och utrustningsplanerna upptagna kostnadsramarna

anger det högsta belopp för vilket inredning resp. utrustning

får anskaffas. Sedan budgetåret 1986/87 anges kostnadsramarna i

ett visst prisläge och justeras således med hänsyn till

prisutvecklingen. För tiden den 1 januari 1989 till den 1

januari 1990 beräknar byggnadsstyrelsen prisförändringen för

inredning till genomsnittligt 9%, medan UUH har beräknat

prisförändringen för utrustning till genomsnittligt 4%.

Anslagsbeloppet för ett budgetår utgör en erfarenhetsmässigt

grundad skattning av det samlade betalningsutfallet under

budgetåret i fråga.

I budgetpropositionen föreslås för inredning till enskilda

objekt två nya kostnadsramar om sammanlagt 29,1 milj.kr. för

polymerteknologi vid Chalmers tekniska högskola och för

högskolan i Falun--Borlänge. För anskaffning av utrustning till

enskilda objekt föreslås en ny kostnadsram till nya lokaler i

Borlänge om 14,2 milj.kr., en delram om 15 milj.kr. till

Dramatiska teatern samt ett ramutrymme om 57,8 milj.kr. för nya

telefonväxlar. För de s.k. fördelningsramarna görs endast

prisomräkning av de belopp som riksdagen tog ställning till

under föregående riksmöte (1989/90:UbU25, rskr. 328). I det

sammanhanget erinrar föredragande statsrådet om att riksdagen

efterlyst ett bättre underlag för en bedömning av rimliga

resurstillskott för utrustning, inredning m.m. inför nästa

treårsperiod.

Utskottet har inga invändningar mot de kostnadsramar för

inredning och utrustning som föreslås i budgetpropositionen

och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om

anskaffning av inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som förordas i

propositionen.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen till Inredning

och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

670000000 kr., vilket tillstyrks av utskottet.

I fyra motioner föreslås ytterligare anslag till utrustning

m.m. I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 37 föreslås således

500 milj.kr. i engångsanslag för att ersätta den mest angelägna

utrustningen inom högskolan. Samma belopp föreslås i motionerna

1990/91:Ub696 (c) yrkande 9 och 1990/91:Ub76 (c) yrkande 9

anvisas på ett nytt anslag till UHÄs disposition. Enligt dessa

motioner skall UHÄ fördela anslaget på grundutbildnings- och

fakultetsanslagen för ersättningsanskaffning av inredning,

utrustning för grundutbildning och basutrustning för forskning.

I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 22 föreslås slutligen 150

milj.kr. till UHÄs disposition för såväl utrustning som lokaler

dels för uppdämda behov i högskolan, dels för de förslag till

utökningar av grundutbildningen som föreslagits i motionen.

Utskottet vill erinra om det underlag för bedömningar av vad

som kan anses vara rimliga resurstillskott för utrustning,

inredning m.m. inför nästa treårsperiod för högskolan som

utskottet begärde i sitt betänkande 1989/90:UbU25

(s.102--103).

I avvaktan på ett bättre underlag för hur stora resurser för

utrustning, inredning och mindre lokalförbättringar som bör

tillföras dels anslagen till grundutbildning och forskning, dels

kostnadsramarna till UHÄs, FRNs resp. byggnadsstyrelsens

disposition anser utskottet inte att några ytterligare resurser

nu skall tillföras för utrustning m.m. Utskottet anser således

att riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,

1990/91:Ub693 yrkande 22, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och

1990/91:Ub824 yrkande 37.

Hemställan

Utskottet hemställer

Vissa för högskolan gemensamma frågor

1. beträffande högskolans ställning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1,

1990/91:Ub722 yrkande 2 och 1990/91:Ub801,

res. 1 (m)

2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1,

1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14,

1990/91:Ub696 yrkande 15 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och

11,

res. 2 (fp)

res. 3 (mp)

3. beträffande studieorganisatoriska förändringar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 7,

1990/91:Ub693 yrkande 5, 1990/91:Ub696 yrkandena 4, 11 och 12

samt 1990/91:Ub722 yrkande 3,

4. beträffande försöksverksamhet med vetenskaplig

grundkurs

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 1,

res. 4 (v)

5. beträffande en högskoleenhet på idrottens område

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Ub537, 1990/91:Ub703 delvis och

1990/91:Ub810 yrkande 3 beslutar inrätta idrottshögskolan i

Stockholm den 1 juli 1992,

res. 5 (c)

6. beträffande vissa utbildningsresurser den 1 juli 1992 för

idrottshögskolan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub666 och

1990/91:Ub703 delvis,

7. beträffande handikappidrott

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub810 yrkande 4,

8. beträffande vissa lektorstjänster på idrottens område

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub680,

9. beträffande ytterligare högskoleenheter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkandena 5, 6

och 7, 1990/91:Ub603, 1990/91:Ub617 samt 1990/91:Ub696 yrkande

7,

10. beträffande högskoleutbildning i Nyköping

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub606,

11. beträffande antagning till högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 6 och

1990/91:Ub722 yrkande 14,

12. beträffande utredning om social snedrekrytering till

högskolan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub714,

13. beträffande överföringar mellan anslag

att riksdagen bemyndigar regeringen att göra överföringar i

enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

14. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub571, 1990/91:Ub696

yrkande 18 och 1990/91:Ub722 yrkande 15,

res. 6 (fp)

15. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 13,

16. beträffande lärarförsörjning på det tekniska området

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 13,

res. 7 (v)

D 1. Universitets- och högskoleämbetet

17. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 till

Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 116515000 kr.,

res. 8 (m)

D 2. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna

18. beträffande lokalkostnader för externfinansierad

verksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub722 yrkande 6,

19. beträffande anslaget Lokalkostnader m.m. vid

högskoleenheterna

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2011598000 kr.,

D 3. Vissa tandvårdskostnader

20. beträffande anslaget Vissa tandvårdskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 65857000 kr.,

D 4. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder

inom högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6

delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och

4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena

1 och 14,

res. 9 (m)

res. 10 (fp)

res. 11 (v)

22. beträffande resurser till NAMIC

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 15,

res. 12 (m, fp)

23. beträffande minskade medel till vissa ändamål

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub824 yrkandena 26 och 27,

res. 13 (m)

24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis,

1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, 1990/91:Ub823 yrkande 16 och

1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 78697000 kr.,

res. 14 (m) - villk. 9, 12 och 13

res. 15 (fp) - villk. 10 och 12

res. 16 (v) - villk. 11

25. beträffande redovisning av studieresultat inom

LADOK-systemet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub675,

Lokalförsörjning m.m. för högre utbildning och forskning

26. beträffande lokalförsörjning för högre utbildning och

forskning

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub55,

1990/91:Ub56, 1990/91:Ub57, 1990/91:Ub62, 1990/91:Ub63,

1990/91:Ub66 yrkande 2, 1990/91:Ub76 yrkande 8,

1990/91:Ub696 yrkande 10 och 1990/91:So475 utan erinran lägger

proposition 1990/91:100 till handlingarna,

27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub532 och

1990/91:Ub696 yrkande 26,

res. 17 (fp)

res. 18 (m, c)

I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

28. beträffande anslaget Utrustningsnämnden för universitet

och högskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 14310000

kr.,

29. beträffande upphandling av utrustning inom högskolan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub598,

I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m.

30. beträffande kostnadsramar för inredning och utrustning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning

och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de

kostnadsramar som förordats i propositionen,

31. beträffande anslaget Inredning och utrustning av lokaler

vid högskoleenheterna m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

670000000 kr.,

32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,

1990/91:Ub693 yrkande 22, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och

1990/91:Ub824 yrkande 37.

res. 19 (m)

res. 20 (c)

res. 21 (v)

Stockholm den 9 april 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge

Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars

Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit

Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda

(c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist Petersen

(s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Margitta Edgren

(fp).

Reservationer

1. Högskolans ställning (mom.1)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1990/91:Ub801"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utgångspunkten

för all utbildning skall vara det fria sökandet efter kunskap.

Utskottet anser också i likhet med motionärerna att det

behovsorienterade synsättet varit alltför dominerande i svensk

utbildningspolitik sedan 1950-talet och att tyngdpunkten under

1990-talet systematiskt bör förskjutas till förmån för det fria

sökandet efter kunskap. Eftersom universiteten och högskolorna

är Sveriges främsta institutioner för vidmakthållande och

utveckling av kunskap är det enligt utskottets mening särskilt

viktigt att högskolan ges rimliga organisatoriska och

planeringsmässiga förutsättningar för att i högre grad än i dag

stå för det fria sökandet och förmedlandet av kunskap och ges

möjligheter att värna sitt oberoende och sin samhällskritiska

funktion. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att

universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna

intar en särställning i högskolesystemet och att det är särskilt

viktigt att stärka deras självständighet.

Utskottet anser därför i likhet med motionärerna att

regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om hur

universiteten, Karolinska institutet och de tekniska högskolorna

skall kunna ombildas till från staten fristående institutioner.

Regeringen bör överväga om stiftelseformen kan vara lämplig.

Vidare skall regeringen lämna förslag till hur de skall kunna

ges ekonomiska förutsättningar för verksamheten, varvid

regeringen bör beakta vad som anförts i motion 1990/91:Ub801

om grundfond och medelsanvisning som regleras i långfristiga

avtal.

De regionala högskolorna, vars huvudsakliga uppgift även i

framtiden kommer att vara utbildning, bör enligt utskottets

uppfattning tills vidare kvarstå som statliga myndigheter. De av

utskottet tillstyrkta förändringarna kommer att avsevärt minska

behovet av central administration. Utskottet tillstyrker därför

det i motion 1990/91:Ub801 föreslagna centrala

utbildningsverket, gemensamt för skolan och i första hand de

regionala högskolorna. Utbildningsverket skall ha ansvar för

viss övergripande planering och vissa tillsynsuppgifter. Vidare

bör en viktig uppgift för verket vara att stimulera samarbete

mellan olika utbildningsområden. Det centrala utbildningsverket

skall dock inte syssla med utvärderingen av skolans verksamhet,

då detta bör göras av ett från staten fristående institut.

Regeringen bör enligt utskottets uppfattning återkomma till

riksdagen med förslag om inrättande av ett centralt

utbildningsverk som ersätter UHÄ och det skolverk som riksdagen

nyligen fattat beslut om att inrätta den 1 juli 1991 (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).

Vad utskottet anfört om högskolans ställning m.m. bör

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 1 och

1990/91:Ub801 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande högskolans ställning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub575 yrkande

1 och 1990/91:Ub801 samt med avslag på motion 1990/91:Ub722

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. Högskolans styr- och anslagssystem m.m. (mom.2)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 4 och 11"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar visserligen att praktiskt taget samtliga

aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer

att belysas i det pågående beredningsarbetet inom

utbildningsdepartementet. Utskottet anser emellertid att de

förslag till förändringar av det tidigare beslutade styr- och

anslagssystemet som nu aviseras i proposition 1990/91:87 inte är

tillräckligt långtgående. Enligt utskottets mening bör de

förslag till förändringar som framförts i motionerna

1990/91:Ub722 och 1990/91:Ub77 ligga till grund för de

förändringar som bereds inom utbildningsdepartementet inför

nästa treåriga planeringsperiod för högskolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2 samt

1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14 samt

1990/91:Ub696 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om förändringar av högskolans styr-

och anslagssystem.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub77 yrkande

2 samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 1, 1990/91:Ub575 yrkandena 13

och 14 samt 1990/91:Ub696 yrkande 15 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Högskolans styr- och anslagssystem m.m. (mom.2)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkandena 4 och 11"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är nödvändigt att utveckla högskolans

arbetsformer och organisation. Utskottet utgår från att samtliga

aspekter som tas upp i de här aktuella motionsyrkandena kommer

att belysas i det pågående beredningsarbetet inom

utbildningsdepartementet. Vad gäller lokalkostnadsanslaget anser

utskottet emellertid att förändringar bör genomföras redan

fr.o.m. budgetåret 1991/92. Lokalkostnadsanslaget bör således få

disponeras av högskoleenheterna som dessutom själva bör få sköta

förhyrningen av lokaler.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2, 1990/91:Ub575

yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15 samt

1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om högskolans disposition av

lokalkostnadsanslaget och ansvar för förhyrning av lokaler.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande högskolans styr- och anslagssystem m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 1

och med avslag på motionerna 1990/91:Ub77 yrkande 2,

1990/91:Ub575 yrkandena 13 och 14, 1990/91:Ub696 yrkande 15

samt 1990/91:Ub722 yrkandena 4 och 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Försöksverksamhet med vetenskaplig grundkurs (mom.4)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att -- i avvaktan på

resultatet av högskoleutredningens arbete med bl.a. vetenskaplig

grundkurs -- resurser bör anvisas för försöksverksamhet med

vetenskaplig grundkurs. Enligt utskottets mening bör grundkursen

omfatta 20 poäng och starta under år 1992 vid två universitet

och vid tre mindre eller medelstora högskolor.

Försöksverksamheten bör pågå under sex terminer och utvärderas

kontinuerligt. Riksdagen bör således med bifall till motion

1990/91:Ub693 yrkande 1 till ett nytt anslag Försöksverksamhet

med vetenskaplig grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 10000000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande försöksverksamhet med vetenskaplig

grundkurs

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 1

till ett nytt anslag Försöksverksamhet med vetenskaplig

grundkurs för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 10000000 kr.,

5. En högskoleenhet på idrottens område (mom. 5)

Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "De fasta" och på s.14 slutar med "utskottet

anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det behövs en samlad organisation för både

utbildning och forskning avseende fysisk fostran och idrott. Det

gäller ämnesområden som motorisk utveckling, friskvård,

skolgymnastik, olika former av idrott, friluftsliv m.m. Behovet

att utveckla idrottsämnet till ett eget vetenskapsområde är ett

viktigt motiv för fasta forskningsresurser vid den nya

högskolan. Strävan bör därför på sikt vara att sammanföra de

högre forskar- och lärartjänster som finns på området och

upprätta en idrottsvetenskaplig fakultet.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub703 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100

och motion 1990/91:Ub810 yrkande 3 samt med avslag på motion

1990/91:Ub537 dels beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm

den 1 juli 1992, dels som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande en högskoleenhet på idrottens område

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub703 delvis, med

anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub810

yrkande 3 samt med avslag på motion 1990/91:Ub537 dels

beslutar inrätta idrottshögskolan i Stockholm den 1 juli 1992,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Kårobligatoriet (mom.14)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Enligt vad" och slutar med "yrkande 15 avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Frågan om konsekvenser av avskaffande av kårobligatoriet har

utretts på initiativ av utbildningsutskottet (1988/89:UbU5 s.

13--14). Utredaren påvisar att om obligatoriet avskaffas måste

val av studeranderepresentanter i olika organ anordnas av resp.

högskoleenhet, dvs. en statlig myndighet. Kostnaderna för detta

har av utredningen uppskattats till ca 10 milj.kr. För att

vidmakthålla den studerandefackliga verksamheten bedöms krävas

anslag i storleksordningen 35 milj.kr. Vidare kommer enligt

utredningen statliga insatser att krävas för att underhålla de

lokaler som nu finansieras med studenternas obligatoriska

kåravgifter. Härtill kommer kostnaderna för

studerandehälsovården om ca 10 milj.kr.

Utskottet delar de motionärers uppfattning som menar att

riksdagen redan nu skall fatta ett principbeslut om att avskaffa

kårobligatoriet. Enligt utskottets mening torde en övergångstid

om tre år vara lämplig för att införa ett nytt system för

studerandefacklig verksamhet och val av

studeranderepresentanter. Det ankommer enligt utskottets mening

på regeringen att närmare utforma de rättsliga och ekonomiska

förutsättningarna härför. Vad gäller frågan om

studerandehälsovårdens framtida organisation konstaterar

utskottet att detta är en mycket angelägen fråga som borde lösas

dessförinnan, men att det inte ankommer på utbildningsutskottet

att bereda den frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub722 yrkande 15, med anledning av motion 1990/91:Ub571

och med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avskaffandet

av kårobligatoriet.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande kårobligatoriet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub722 yrkande 15,

med anledning av motion 1990/91:Ub571 och med avslag på motion

1990/91:Ub696 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

7. Lärarförsörjning på det tekniska området (mom.16)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Enligt utskottets" och på s. 21 slutar med

"1990/91:Ub693 yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening krävs för att snabbt få fram

tillräckligt antal kvalificerade lärare till teknisk sektor i

högskolan ytterligare resurser utöver dem som redan anvisats av

regering och riksdag. Utskottet anser därför att riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 13 redan budgetåret

1991/92 bör anvisa 4 milj.kr. som stimulansbidrag till bättre

lärarförsörjning på det tekniska området. Ett nytt anslag med

denna benämning bör ställas till UHÄs disposition.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande lärarförsörjning på det tekniska området

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 13

till ett nytt anslag Stimulansbidrag till bättre

lärarförsörjning på det tekniska området för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4000000 kr.,

8. Anslaget Universitets- och högskoleämbetet (mom.17)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "på 116515000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att anslagsbeloppet

till UHÄ bör reduceras dels med 6 milj.kr. med hänvisning till

förordad minskning av den centrala antagningen, dels med

8811000 kr. genom att resurserna för forskning om högskolan

överförs till anslaget E4. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub824 yrkandena 24 och 25 samt med anledning av

proposition 1990/91:100 till Universitets- och högskoleämbetet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

(116515000 kr. -- 6000000 kr. -- 8811000 kr. =)

101704000 kr.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande anslaget Universitets- och högskoleämbetet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena

24 och 25 samt med anledning av proposition 1990/91:100 till

Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 101704000 kr.,

9. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan

(mom.21)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14"

bort ha följande lydelse:

Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska

deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort

kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt

utskottets mening ytterligare 12 milj.kr. anvisas under

budgetåret 1991/92 för att förbereda den svenska högskolan för

ett deltagande i ERASMUS-utbytet fr.o.m. läsåret 1992/93.

Utskottet delar den mening som framförs i motion 1990/91:Ub575

att ett sådant förberedelsearbete bl.a. bör omfatta framtagning

av ett kursutbud på åtminstone engelska, tyska och franska, ett

program för språkträning av lärare, intensifierat lärarutbyte

med utländska universitet och högskolor samt olika åtgärder för

att underlätta utbytesstudenternas sociala anpassning i Sverige.

Övriga önskemål om resurser för olika

internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening --

i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den

samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer

att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för

högskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub575 yrkande 15 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkandena 2

och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823

yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om resurser för förberedelsearbete inför ett

svenskt deltagande i ERASMUS-programmet.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder

inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 15

samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6

delvis, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696

yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan

(mom.21)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14"

bort ha följande lydelse:

Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska

deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort

kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt

utskottets mening ytterligare 10 milj.kr. anvisas under

budgetåret 1991/92 för att förbättra språkprogrammet inom

högskolan. Utskottet delar nämligen den uppfattning som framförs

i motion 1990/91:Ub823 att möjligheter till språkundervisning

för alla studerande inom varje längre utbildningslinje är en

nödvändig förutsättning för att en termins studier utomlands

skall ge optimalt utbyte. Uppläggningen av den frivilliga

språkundervisningen inom olika utbildningslinjer bör enligt

utskottets mening beslutas av dem som lokalt är ansvariga för

resp. utbildningslinjer.

Övriga önskemål om resurser för olika

internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening --

i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den

samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer

att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för

högskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub823 yrkande 14 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15,

1990/91:Ub693 yrkandena 2 och 4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17

samt 1990/91:Ub823 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om resurser för språkutbildning på

alla längre utbildningslinjer.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder

inom högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 14

samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkandena 5 och 6

delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkandena 2 och

4 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Ytterligare internationaliseringsåtgärder inom högskolan

(mom.21)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Beträffande de" och slutar med "yrkandena 1 och 14"

bort ha följande lydelse:

Förutom de resurser som kommer att krävas för det svenska

deltagandet i ERASMUS-programmet enligt det avtal som inom kort

kommer att föreläggas riksdagen för godkännande, bör enligt

utskottets mening ytterligare 50 milj.kr. anvisas under

budgetåret 1991/92 för att skapa kunskap och förståelse för

globala förhållanden och skeenden. Utskottet delar den

uppfattning som framförs i motion 1990/91:Ub66 att dessa medel

skall anvisas till internationaliseringsprojekt som riktar sig

mot ökat utbyte med utvecklingsländerna och andra länder som

inte av tradition haft ett utbyte med Sverige. Utskottet anser i

likhet med motionärerna bakom motion 1990/91:Ub693 att av dessa

medel bör ca 10 milj.kr. anvisas till lärarutbildningarna.

Övriga önskemål om resurser för olika

internationaliseringssträvanden bör enligt utskottets mening --

i den mån de inte avser internationella avtal -- anstå till den

samlade bedömning av olika angelägna resurstillskott som kommer

att göras våren 1993 inför nästa treåriga planeringsperiod för

högskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis

samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 5,

1990/91:Ub575 yrkande 15, 1990/91:Ub693 yrkande 2,

1990/91:Ub696 yrkande 17 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

ytterligare resurser för internationaliseringsåtgärder inom

högskolan.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande ytterligare internationaliseringsåtgärder

inom högskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande

6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 5, 1990/91:Ub575 yrkande 15,

1990/91:Ub693 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 17 samt

1990/91:Ub823 yrkandena 1 och 14 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. Resurser till NAMIC (mom.22)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1990/91:Ub823

yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att verksamheten vid

NAMIC som permanentades den 1 juli 1990 är viktig för att främja

och underlätta utbytet inom högskola och skola mellan Sverige

och andra länder. Utskottet anser således att den av svenska

institutet begärda anslagsförstärkningen om 600000 kr. för

verksamheten vid NAMIC skall göras.

Vad utskottet anfört om ytterligare resurser för NAMIC bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 15 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande resurser till NAMIC

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 15

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Minskade medel till vissa ändamål (mom.23)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkandena 26 och 27"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den av

regeringen föreslagna resursförstärkningen om 13,5 milj.kr. för

utveckling m.m. av centrala och lokala datorsystem för antagning

till högskolan skall avvisas. Utskottet anser nämligen att

antagningssystemet till högskolan kan ändras och förenklas,

vilket redovisats tidigare i detta betänkande (jfr särskilt

yttrande 3).

Vad gäller den föreslagna besparingen på den anslagspost som

står till regeringens disposition kan utskottet konstatera att

en del av dessa medel är bundna till vissa utbetalningar, varav

den största avser avtalet med BONUS om kostnader för kopiering

inom högskoleområdet. För budgetåret 1991/92 torde kostnaden för

BONUS-avtalet kunna uppskattas till ca 6 milj.kr. Utskottet

anser att det dock bör vara möjligt att göra en besparing om ca

6 milj.kr. av den i motionen föreslagna besparingen om 12

milj.kr. på denna anslagspost.

Av de sammanlagda besparingarna om 19,5 milj.kr. som förordas

av utskottet bör 12 milj.kr. tillföras anslagsposten till UHÄs

disposition för internationaliseringsåtgärder i enlighet med vad

som tidigare anförts i detta betänkande (jfr reservation 8).

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub824 yrkande 26 och med anledning av yrkande 27 i samma

motion som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om besparingar och omföringar inom ifrågavarande anslag.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande minskade medel till vissa ändamål

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 26

och med anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 27 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

(mom.24)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 12 och

13

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i

budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om

ytterligare 12 milj.kr. till internationaliseringsåtgärder inom

högskolan, 0,6 milj.kr. till NAMIC och besparingar om sammanlagt

19,5 milj.kr. föreslår utskottet att riksdagen med anledning av

proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16

och 1990/91:Ub824 yrkande 28 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis

till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. +

12000000 kr. + 600000 kr. -- 19500000 kr. =)

71797000 kr.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 samt

motionerna 1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28

samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis och

1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis till Vissa särskilda utgifter

inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 71797000 kr.,

15. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

(mom.24)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 12

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i

budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört, bl.a. om

ytterligare 10 milj.kr. till språkutbildning inom längre

utbildningslinjer och 0,6 milj.kr. till NAMIC, föreslår

utskottet att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100

och motion 1990/91:Ub823 yrkande 16 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693

yrkande 4 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa

särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. +

10000000 kr. + 600000 kr. =) 89 297000 kr.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:100 och

motion 1990/91:Ub823 yrkande 16 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub66 yrkande 6 delvis, 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis

och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa särskilda utgifter

inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 89297000 kr.,

16. Anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

(mom.24)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "i

budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört, bl.a. om

ytterligare 50 milj.kr. till UHÄs disposition för

internationaliseringsåtgärder inom högskolan, föreslår utskottet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 6

delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, med anledning av

proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till Vissa

särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på (78697 000 kr. +

50000000 kr. =) 128697000 kr.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande anslaget Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande

6 delvis och 1990/91:Ub693 yrkande 4 delvis, med anledning av

proposition 1990/91:100 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub823 yrkande 16 och 1990/91:Ub824 yrkande 28 till

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 128697000 kr.,

17. Ansvaret för högskolans lokalhållning (mom.27)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet som" och slutar med "1990/91:Ub696 yrkande

26" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motion

1990/91:Ub532 att det finns brister i statens sätt att sköta

fastighetsfrågor. Att byggnadsstyrelsen har ansvar för

högskolans lokaler medför i många fall onödig byråkrati och

försvårar skötseln av fastigheterna.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att ansvaret för

lokalfrågorna läggs på resp. högskoleenhet. Utskottet anser

emellertid att det först vore värdefullt att få pröva detta i

form av den försöksverksamhet som motionärerna föreslår. Vad

utskottet anfört om försöksverksamhet vid universitetet i

Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub532 och

med anledning av motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub532 och med

anledning av motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om försöksverksamhet

vid universitetet i Göteborg,

18. Ansvaret för högskolans lokalhållning (mom.27)

Larz Johansson (c), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29

börjar med "Utskottet som" och slutar med "1990/91:Ub696 yrkande

26" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, med hänvisning till att utbildningsministern

i proposition 1990/91:87 (s. 46) anmäler sin avsikt att låta

lokalkostnaderna ingå i anslagen till grundläggande

högskoleutbildning samt forskning och forskarutbildning fr.o.m.

budgetåret 1993/94, att det i detta sammanhang vore befogat att

också se över ansvaret för högskolans lokalförsörjning.

Utskottet anser således att konsekvenserna av ett

decentraliserat lokalförsörjningsansvar för såväl högskolan som

byggnadsstyrelsen bör utredas. Enligt utskottets mening bör

frågan utredas inom ramen för det beredningsarbete som pågår

inom utbildningsdepartementet inför nästa treåriga

planeringsperiod för högskolan. Riksdagen bör med bifall till

motion 1990/91:Ub696 yrkande 26 och med anledning av motion

1990/91:Ub532 som sin mening ge regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande ansvaret för högskolans lokalhållning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 26

och med anledning av motion 1990/91:Ub532 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "I avvaktan" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande

37" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att en

större engångsanvisning bör göras redan budgetåret 1991/92 för

att tillgodose i första hand grundutbildningens behov av

utrustning, då stora svårigheter föreligger att få donationer

för sådana ändamål.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub824 yrkande 37 samt med anledning av motionerna

1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub693 yrkande 22 och

1990/91:Ub696 yrkande 9 bör anvisa 500 milj.kr. under ett nytt

anslag, benämnt Utrustning till grundutbildning m.m. för

budgetåret 1991/92. Detta anslag bör fördelas på högskoleenheter

av UHÄ.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 37

samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,

1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 till ett

nytt anslag Utrustning till grundutbildning m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 500

000000 kr.

20. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "1990/91:Ub824

yrkande 37" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen som framförs i motionerna

1990/91:Ub696 och 1990/91:Ub76 att riksdagen redan budgetåret

1991/92 bör anslå ytterligare resurser för

ersättningsanskaffning av inredning, utrustning för

grundutbildning och basutrustning för forskning. Utskottet anser

att 500 milj.kr. bör anvisas på ett anslag som ställs till UHÄs

disposition för fördelning på högskolans grundutbildnings- och

fakultetsanslag. Inför nästa års budgetproposition bör UHÄ lämna

förslag om fördelning av motsvarande belopp på ifrågavarande

verksamhetsanslag.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9 och 1990/91:Ub696 yrkande 9

samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub693 yrkande 22 och

1990/91:Ub824 yrkande 37 bör anvisa 500 milj.kr. under ett

nytt anslag, benämnt Utrustning m.m. för högskolan.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub76 yrkande

9 och 1990/91:Ub696 yrkande 9 samt med anledning av motionerna

1990/91:Ub693 yrkande 22 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 till ett

nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 500 000000 kr.

21. Ytterligare anslag till utrustning m.m. (mom.32)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "I avvaktan" och slutar med "1990/91:Ub824 yrkande

37" bort ha följande lydelse:

I avvaktan på ett bättre underlag anser utskottet att

ytterligare resurser bör tillföras för utrustning och lokaler

redan budgetåret 1991/92 för att i första hand tillgodose dels

det uppdämda behovet av utrustning m.m. i högskolan, dels

utrustning till de utökningar av grundutbildningen som utskottet

senare under detta riksmöte kommer att förorda i sitt betänkande

1990/91:UbU12. Utskottet anser att 150 milj.kr. bör anvisas på

ett anslag som ställs till UHÄs disposition för fördelning på

högskoleenheter för de angivna ändamålen.

Utskottet anser således att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub693 yrkande 22 samt med anledning av motionerna

1990/91:Ub76 yrkande 9, 1990/91:Ub696 yrkande 9 och

1990/91:Ub824 yrkande 37 bör anvisa 150 milj.kr. under ett nytt

anslag, benämnt Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret

1991/92.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande ytterligare anslag till utrustning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 22

samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 9,

1990/91:Ub696 yrkande 9 och 1990/91:Ub824 yrkande 37 till ett

nytt anslag Utrustning m.m. för högskolan för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 150 000000 kr.

Särskilda yttranden

1. Högskolans ställning (mom. 1)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi hänvisar till vår reservation i finansutskottets betänkande

1990/91:FiU20 om löntagarfondernas avskaffande och till att vi

anser att fondernas pengar till viss del skall användas till

försöksverksamhet med fristående högskolor i enlighet med vår

partimotion 1990/91:Ub722 yrkande 2.

2. Ytterligare högskoleenheter (mom. 9)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anför:

Vi hänvisar till dels vår reservation 6 beträffande inrättande

av ytterligare högskoleenheter av viss karaktär i utskottets

betänkande 1988/89:UbU18 (rskr. 194), dels vår reservation 6

beträffande inrättande av nya högskoleenheter i utskottets

betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).

3. Antagning till högskolan (mom. 11)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi hänvisar dels till våra reservationer 2, 3, 6, 9, 10, 12,

14, 16, 17 och 19 i utskottets betänkande 1987/88:32 om urval

m.m. till högskoleutbildning (rskr. 330), dels till vår

reservation 8 beträffande vissa antagningsfrågor i utskottets

betänkande 1989/90:UbU18 (rskr. 228).

4. Antagning till högskolan (mom. 11)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi hänvisar dels till våra reservationer 2, 4, 6, 9, 17, 19

och 20 i utskottets betänkande 1987/88:32 om urval m.m. till

högskoleutbildning (rskr. 330), dels till vår reservation 9

beträffande vissa antagningsfrågor i utskottets betänkande

1989/90:UbU18 (rskr. 228).

5. Lokalkostnader för externfinansierad verksamhet (mom. 18)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Ulf Melin (m) och Margitta Edgren (fp) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 46 beträffande kompensation

för lokalkostnader i utskottets betänkande 1989/90:UbU25 (rskr.

328).