Bet. 1990/91:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU12

Grundläggande högskoleutbildning

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1990/91

UbU12

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen dels i proposition 1990/91:100 bilaga 10

(utbildningsdepartementet) under avsnitt D.Grundläggande

högskoleutbildning m.m. punkterna D5--D11, dels i

proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, avsnitt 4.2

(utbildningsdepartementet), dels i proposition 1990/91:90 En

god livsmiljö, kapitel 11 samt avsnitt 21.1

(utbildningsdepartementet) och dels i proposition 1990/91:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för

budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition), del I

bilaga I:5 (utbildningsdepartementet) under avsnitt D.

Grundläggande högskoleutbildning m.m. samt avsnitt

I. Lokalförsörjning m.m. jämte motioner.

Utskottet behandlar i sitt betänkande 1990/91:UbU13 vad i

proposition 1990/91:87 föreslagits under avsnitt 4.2.4.

Forskarutbildning.

Propositionerna

Proposition 1990/91:100

Utbildning för tekniska yrken

Regeringen har under punkt D 5 (s. 128--137) föreslagit

7. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,

8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1445777000 kr.

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

Regeringen har under punkt D 6 (s. 137--142) föreslagit

9. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,

10. att riksdagen till Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 565201000 kr.

Utbildning för vårdyrken

Regeringen har under punkt D 7 (s. 142--151) föreslagit

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att förlänga

logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng,

12. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992

förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992

inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120

poäng,

15. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

537890000 kr.

Utbildning för undervisningsyrken

Regeringen har under punkt D 8 (s. 151--158) föreslagit

16. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,

17. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra

planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl som i

propositionen angetts,

18. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1007063000 kr.

Utbildning för kultur- och informationsyrken

Regeringen har under punkt D 9 (s. 158--163) föreslagit

19. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,

20. att riksdagen till Utbildning för kultur- och

informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 334468000 kr.

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Regeringen har under punkt D 10 (s. 163--168) föreslagit

21. att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad i propositionen förordats,

22. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 739826000 kr.

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Regeringen har under punkt D 11 (s. 168--170) föreslagit

23. att riksdagen till Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 253004000 kr.

Proposition 1990/91:87

Regeringen har under avsnitt 10 (s. 244) föreslagit

6. att riksdagen godkänner riktlinjerna för

grundutbildningen inom högskolan (avsnitt 4.2).

Proposition 1990/91:90

Utbildning för tekniska yrken

Regeringen har under punkt D 5 (s. 476) föreslagit

1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 fastställer planeringsramen

för miljö- och hälsoskyddslinjen, civilingenjörsutbildningen

samt den matematisk-naturvetenskapliga linjen i enlighet med

vad regeringen förordat,

2. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för tekniska

yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1452587000 kr.

Utbildning för vårdyrken

Regeringen har under punkt D 7 (s. 476) föreslagit

1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för vårdyrken

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

533970000 kr.

Utbildning för undervisningsyrken

Regeringen har under punkt D 8 (s. 477) föreslagit

1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Utbildning för

undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 999723000 kr.

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Regeringen har under punkt D 10 (s. 477) föreslagit

1. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 fastställer en planeringsram

för budgetåret 1991/92 om sammanlagt 40 285 årsstudieplatser,

2. att riksdagen med ändring av vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 till Lokala och individuella

linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 745546000 kr.

Proposition 1990/91:150

Grundläggande högskoleutbildning m.m.

Regeringen har under avsnitt D (s.6--8) föreslagit

4. att riksdagen ökar de i proposition 1990/91:100 bil. 10

föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 i enlighet

med vad i propositionen föreslagits,

5. att riksdagen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 144750000

kr. utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:90,

6. att riksdagen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar 5250000 kr. utöver vad som

föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10.

Lokalförsörjning m.m.

Regeringen har under avsnitt I (s. 9) föreslagit

8. att riksdagen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

40100000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition

1990/91:100 bil. 10.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1990

1989/90:Ub539 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en juristlinje om 180 poäng till universitetet i Umeå.

1989/90:Ub599 av Hans Dau (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag på en fullständig juristutbildning vid

universitetet i Umeå i enlighet med vad i motionen anförts.

1989/90:Ub825 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

39. att riksdagen beslutar att juristutbildning i Umeå

organiseras i form av från Uppsala utlokaliserad utbildning

samt att 600000 kr. anvisas Uppsala universitet för detta

ändamål.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra

lärarrekryteringen.

1990/91:Ub318 av Ulla Tillander och Kjell-Arne Welin (c, fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hantverksutbildning vid

Citadellet i Landskrona.

1990/91:Ub319 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om den framtida inriktningen av

utbildningspolitiken.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A766.

1990/91:Ub502 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om grundutbildningsmedlen vid

musikhögskolan i Malmö.

1990/91:Ub503 av Sven-Gösta Signell m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser

på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om i första hand inrättande av

grundskollärarlinjen vid högskolan i Skövde med 90 platser, i

andra hand tilldelning av ytterligare platser till

universitetet i Göteborg för att möjliggöra utlokalisering av

ytterligare platser till Skövde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid

högskolan i Skövde med 60 platser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser

på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av förstärkning av anslaget

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser.

1990/91:Ub504 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en omedelbar utökning

av miljö- och hälsoskyddsinspektörsutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljö- och

hälsoskyddsinspektörsutbildning i Lund.

1990/91:Ub505 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökad sjukgymnastutbildning i Lund.

1990/91:Ub506 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den religionsvetenskapliga

grundutbildningen i Umeå permanentas med återkommande intagning

av studerande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den i Umeå sedan länge etablerade

historiska och beteendevetenskapliga teologiska forskningen får

ett utökat stöd och en fastare samordning med den

religionsvetenskapliga utbildningen i övrigt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den nyinrättade arbetsenheten för

religionsvetenskaplig utbildning konsolideras för fortsatt

samordning och utveckling av undervisningen och forskningen i

Umeå.

1990/91:Ub507 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att en innehållsligt

förnyad arkitektutbildning bör komma till stånd och att

den bör lokaliseras till Norrland.

1990/91:Ub511 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att etablera en konst- och designutbildning

på högskolenivå i södra Sverige.

1990/91:Ub512 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hushållslärarutbildning och om att i

första hand tilldela Umeå tolv nybörjarplatser eller

alternativt fördela de tolv i propositionen föreslagna

platserna med sex vardera till Umeå och Göteborg.

1990/91:Ub513 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att

grundskollärarlinjens gren för senarelärare med inriktning mot

naturorienterande ämnen bör inrättas i Luleå.

1990/91:Ub518 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning av läkarutbildningen.

1990/91:Ub521 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett uppdrag till UHÄ.

1990/91:Ub522 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att ett nytt ämne benämnt skuldsaneringsrätt införs inom

högskolan.

1990/91:Ub524 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att en rehabiliteringslinje

innefattande 40 platser med inriktning mot sjukgymnastik med

start 1992/93 förläggs till hälsohögskolan i Jönköping.

1990/91:Ub527 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av högre kammarmusikalisk utbildning i Umeå.

1990/91:Ub529 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildning av lärare för

elever med tal- och språksvårigheter skall vara en inriktning

inom den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningarnas innehåll,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vetenskaplig förankring av den

specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen med inriktning

mot elever med "komplicerad inlärningssituation".

1990/91:Ub530 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng på försök skall

inrättas under budgetåren 1991/92 och 1992/93 vid universitetet

i Göteborg med planeringsramen 120 nybörjarplatser per år samt

att finansieringen skall ske på det sätt universitetet i

Göteborg föreslagit, dvs. inom oförändrade resurser under

anslagen D 6 och D 10.

1990/91:Ub531 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen anslår 1 000 000 kr. på LIF-anslaget till

Trollhättan--Uddevalla utöver vad regeringen föreslagit,

2. att riksdagen beslutar att högskolan i

Trollhättan--Uddevalla tillförs en 50 poängs

förskollärarutbildning med antagning vartannat år, första

antagning höstterminen 1991,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en fritidspedagoglinje med start

läsåret 1993/94,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare en ingenjörslinje,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en kraftig utbyggnad av högskolan i

Trollhättan--Uddevalla.

1990/91:Ub533 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvecklandet av de regionala

högskolorna.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T202.

1990/91:Ub534 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att högskoleutbildning i arkivkunskap bör inrättas vid

högskolan i Borås.

1990/91:Ub536 av Iréne Vestlund och Ingrid Andersson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vårdlärarutbildningens

reformering påskyndas.

1990/91:Ub541 av Gunilla André och Bengt Kindbom (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser

på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m.

budgetåret 1991/92,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser

på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde fr.o.m.

budgetåret 1991/92,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen

vid högskolan i Skövde från budgetåret 1991/92,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid

högskolan i Skövde med 60 platser från budgetåret 1991/92,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en treårig förstärkning av anslaget

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser fr.o.m.

budgetåret 1991/92.

1990/91:Ub543 av Birgit Henriksson och Karin Falkmer (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att stärka svensk

grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.

1990/91:Ub544 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en förbättrad

vårdlärarutbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

förbättrad vårdlärarutbildning såväl för gymnasieskolan

som högskolan.

1990/91:Ub545 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att högskolan i Karlstad bör beviljas ytterligare medel för

fort- och vidareutbildning i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om angelägenheten av att förlägga

utbildning på miljö- och hälsoskyddslinjen och annan

linjeutbildning inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.

1990/91:Ub546 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statligt huvudmannaskap för

vårdhögskolan,

2. att riksdagen föreslår att regeringen upptar

förhandlingar med den förhandlingsdelegation som utsetts

beträffande vårdhögskolan i Göteborg i syfte att -- som ett

första steg -- överföra vårdhögskolan i Göteborg till statlig

huvudman.

1990/91:Ub547 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

inrättandet av en konsthögskola med anknytning till Lunds

universitet i enlighet med vad som angetts i motionen.

1990/91:Ub548 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till utbildning i aktiv terapi i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub552 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om grundskollärarutbildning med inriktning mot

årskurserna 4--9 vid högskolan i Växjö.

1990/91:Ub554 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att vid högskolan i Borås inrätta

en linje för barnskötare i enlighet med vad som föreslagits i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fritidspedagogutbildning vid

högskolan i Borås.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A419.

1990/91:Ub555 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att -- med syftet att

öka tillgången på utbildade lärare under 1990-talet -- indela

grundskollärarlinjens gren för årskurserna 1--7 i två etapper

på sätt som angetts i motionen,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att i grundskolan

inrätta en särskild praktisk-pedagogisk variant av

grundskollärarlinjen om 40 poäng för dem som har en

ämnesutbildning om 140 poäng i naturorienterande ämnen med

eller utan matematik i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att obesatta platser inom

grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering skall

utbytas mot platser på barnavårdslärarlinjen,

bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen,

slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Ub556 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

1. att föreskrifterna om tillträde till den

praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielektorer ses över

när det gäller högskoleämnen i vilka doktorsexamen skall ha

avlagts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att förordningen om

särskild utbildning av lektorer snarast anpassas till

förändringarna av den statliga skoladministrationen och av

statsbidragssystemet för gymnasieskolan.

1990/91:Ub558 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökad dimensionering för vidareutbildning av

förskollärare och fritidspedagoger vid högskolan i

Gävle--Sandviken.

1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ämnesstudier i

lärarutbildningen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas i

syfte att förstärka utbildningen för blivande grundskollärare i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att inrätta en ny -- på

ämnesstudier grundad -- utbildning för lärare i enlighet med

vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en snabb och översiktlig kartläggning

av lärarutbildningen,

5. att riksdagen beslutar att inrätta en organisation för

inspektion och kontroll av lärarutbildningen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att fortbildningen för lärare

läggs om i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärares tjänstebenämningar.

1990/91:Ub561 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att grundskollärarutbildning med inriktning

mot årskurserna 4--9 lokaliseras till högskolan i Växjö fr.o.m.

läsåret 1992/93 med i motionen angiven omfattning.

1990/91:Ub564 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av högskolan i

Trollhättan--Uddevalla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om omfördelning av medel inom

LIF-anslaget.

1990/91:Ub567 av Hugo Hegeland m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förhandlingar om överförande av vårdhögskolan i Göteborg till

statlig huvudman tas upp snarast möjligt.

1990/91:Ub568 av Ulf Melin m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av rehabiliteringslinjens

inriktning mot sjukgymnastik vid hälsohögskolan i Jönköping

1992/93,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att utbildningens längd bör

vara tre år med möjlighet till etappavgång efter två och ett

halvt år, dvs. 100 poäng + 20 poäng.

1990/91:Ub569 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökade utbildningsplatser

inom miljö- och hälsoskyddsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förläggning av utbildning till Umeå.

1990/91:Ub574 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om journalistutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr241.

1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad

dimensionering av högskoleutbildningen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 390 000 000

kr. utöver regeringens förslag,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

förändringar av ekonomutbildningen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1990/91:Ub576 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbyggnad av verksamheten vid högskolan i

Skövde.

1990/91:Ub577 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förläggning av den planerade ökningen

av grundskollärarutbildningen för årskurserna 4--9 till orter

med i dag enbart lärarutbildning med inriktning på tidigare

årskurser 1--7,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lämpligheten av att lokalisera

lärarutbildning för årskurserna 4--9 till högskolan i

Sundsvall--Härnösand.

1990/91:Ub579 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 60 platser inrättas vid

grundskollärarlinjen, grenen för utbildning av lärare för åk

4--9 vid högskolan i Luleå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kostnaderna bestrids ur anslaget

B 6.

1990/91:Ub580 av Larz Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar inrätta en tvåårig

ingenjörsutbildning omfattande 30 platser vid högskolan i

Eskilstuna--Västerås med lokalisering till Katrineholm,

2. att riksdagen för detta ändamål anvisar 1 000 000 kr. för

budgetåret 1991/92 under anslaget D 5. Utbildning för tekniska

yrken.

1990/91:Ub581 av Birger Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen till anslaget för lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anslår 25 000 000 kr.

utöver vad regeringen föreslagit att fördelas till mindre och

medelstora högskolor i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub582 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förstärkning av medlen för lokala och

individuella linjer samt fristående kurser till

högskoleutbildningen på Gotland.

1990/91:Ub583 av Olle Östrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om mäklarutbildningen och dess placering vid

högskolan i Gävle--Sandviken.

1990/91:Ub584 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en fjärde utbildningsplats för arkitektutbildning

med Umeå som lokaliseringsort.

1990/91:Ub585 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att förlägga

logopedutbildningen till Umeå.

1990/91:Ub586 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inrättande av forskartjänster inom medicinsk mykologi och

utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och

vidareutbildning av läkare.

1990/91:Ub587 av Monica Öhman och Leif Marklund (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att inrätta en linje för

processteknik vid högskolan i Luleå.

1990/91:Ub588 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förlängning av utbildningen inom textila utbildningar.

1990/91:Ub589 av Margitta Edgren och Ingela Mårtensson (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om överförandet av

huvudmannaskapet för vårdhögskolan i Göteborg till staten.

1990/91:Ub591 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje

vid universitetet i Umeå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på

grundskollärarlinjen vid universitetet i Umeå.

1990/91:Ub592 av Nils T Svensson och Lennart Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förlängning av den allmänna linjen,

turismlinjen, vid högskolorna i Kalmar, Borlänge och Östersund

till att omfatta tre år, dvs. 120 poäng.

1990/91:Ub594 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att friskvårdspedagogiska linjen inrättas

som allmän linje vid högskolan i Gävle--Sandviken.

1990/91:Ub595 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att prioritera högskolan i Halmstad vid de

satsningar som skall ske inom den högre utbildningen i landet.

1990/91:Ub596 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ökad dimensionering av

fritidspedagoglinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken.

1990/91:Ub597 av Kersti Johansson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om logopedutbildning.

1990/91:Ub599 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av elenergiinriktad

högskoleutbildning på civilingenjörsnivå inom högskolan

Sundsvall--Härnösand.

1990/91:Ub601 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att högskolan i Karlskrona--Ronneby skall

erhålla 120 nybörjarplatser på ingenjörslinjerna för budgetåret

1991/92.

1990/91:Ub602 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 tilldela

högskolan i Karlskrona--Ronneby ett LIF-anslag uppgående till 1

051 000 kr.

1990/91:Ub604 av Sonja Rembo och Birger Hagård (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av en god kulturvård,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en tvärvetenskaplig

inriktning av ämnesområdet kulturvård,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av resurser för

forskarutbildning vid institutionen för kulturvård vid

Göteborgs universitet.

1990/91:Ub605 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildningen.

1990/91:Ub607 av Jan Andersson och Grethe Lundblad (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en 100-poängs

förskollärarutbildning lokaliserad till Helsingborg.

1990/91:Ub608 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att av de 120 platser för

förskollärarutbildning som UHÄ enligt förslaget har att fördela

30 platser för 50-poängsvarianten placeras vid högskolan i

Borås.

1990/91:Ub609 av Stina Eliasson m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av fortsatt teologutbildning i

Härnösand i samarbete med högskolan i Sundsvall--Härnösand.

1990/91:Ub612 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje

vid högskolan i Luleå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildning vid högskolan i

Luleå.

1990/91:Ub613 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om arkitektutbildning i Skellefteå

enligt de riktlinjer som anges i motionen.

1990/91:Ub614 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att förslag snarast läggs om att en

träbyggnadslinje förläggs till högskolan i Skellefteå.

1990/91:Ub615 av Rune Thorén och Elving Andersson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om påbyggnadslinje för

bebyggelseantikvarisk utbildning,

2. att riksdagen till den bebyggelseantikvariska linjen vid

Göteborgs universitet för budgetåret 1991/92 anslår 2 milj.kr.

utöver vad regeringen har föreslagit.

1990/91:Ub619 av Arne Mellqvist och Bengt-Ola Ryttar (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättningarna för att bibehålla

utbildningen inom lokala linjer/fristående kurser.

1990/91:Ub621 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskoleutbildning för tandsköterskor.

1990/91:Ub622 av Barbro Westerholm och Ingrid

Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

undervisning av läkare i etik, kommunikation m.m.

1990/91:Ub623 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en permanent utbildningslinje i religionsvetenskap i Umeå.

1990/91:Ub624 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utökat antal

utbildningsplatser på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en förlängning av

förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.

1990/91:Ub625 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en förändrad vårdlärarutbildning.

1990/91:Ub626 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättandet av en särskild miljöinriktad

utbildningslinje med lokalisering till Novum och Huddinge

universitetssjukhus.

1990/91:Ub628 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljövänlig inriktning på

utbildningar i teknik m.m.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kammarmusikerutbildningens

lokalisering till Härnösand,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning och forskning samt om

sommaruniversitet.

1990/91:Ub629 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av kunskaper om äldre byggnads- och

materialteknik.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr286.

1990/91:Ub630 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att tandläkarutbildningen

till viss del integreras med läkarutbildningen och till viss

del med övriga tandvårdsutbildningar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf296.

1990/91:Ub631 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Karlstad 21

944 000 kr. under anslaget D 10, vilket innebär en ökning med 1

milj.kr. utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av linjeutbildning inom

miljöområdet till högskolan i Karlstad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av

civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad.

1990/91:Ub633 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en översyn av

intagningskriterierna till lärarutbildningen.

1990/91:Ub636 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att inrätta en miljöhögskola vid Umeå universitet.

1990/91:Ub637 av Stig Gustafsson och Gustav Persson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning av antalet

utbildningsplatser på receptarie- och apotekarlinjerna.

1990/91:Ub638 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att brandingenjörsutbildningen bör utökas

och någon del av utbildningen förläggas till högskolan i Luleå.

1990/91:Ub639 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att innehållet i framför allt

pedagogisk sektor och teknisk utbildning bör ses över ur

jämställdhetsaspekt.

1990/91:Ub641 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen av anslaget D 10. Lokala och individuella

linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar

ytterligare 4 milj.kr. till högskolan i Luleå.

1990/91:Ub642 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till kulturmiljövårdsutbildning

vid högskolan i Karlstad.

1990/91:Ub643 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen föreslår att högskolan i

Karlstad får i uppdrag att närmare utreda behov, inriktning och

utbildningens uppläggning för en lokal utbildningslinje för

natur- och kulturvetare.

1990/91:Ub644 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av fort- och vidareutbildning inom museiområdet.

1990/91:Ub645 av Gullan Lindblad och Inger Koch (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av anpassning av

laboratorieassistenternas utbildning till EG och till den

nordiska arbetsmarknaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att påbyggnadsutbildningen i klinisk

cytologi och blodgruppsserologi bör förlängas.

1990/91:Ub646 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag syftande till att kvaliteten i

ekonomutbildningen kan hållas på en hög nivå.

1990/91:Ub648 av Lola Björkquist och Charlotte Branting (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om snar lösning på frågan om en

svensk dockteaterutbildning med stöd av statliga medel.

1990/91:Ub649 av Rune Backlund m.fl. (c, m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslagsutvecklingen till Jönköpings

högskola,

2. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av en

ingenjörsutbildning med inriktning mot markanläggning och en

utökning av nybörjarplatserna från 210 till 240 vid Jönköpings

högskola,

3. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings

högskola tillförs ytterligare medel för 30 studerande inom

ekonomlinjens fördjupningsblock,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Jönköpings

högskola erhåller medel motsvarande 460 årsstudieplatser på

LIF-anslaget för budgetåret 1991/92.

1990/91:Ub651 av Carl-Johan Wilson och Ingrid

Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

högskolan i Jönköping skall tilldelas medel för ytterligare 30

studerande inom ekonomlinjens fördjupningsblock.

1990/91:Ub652 av Carl-Johan Wilson och Ingrid

Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vid högskolan i Jönköping anordna

2-årig högskoleingenjörsutbildning med inriktning på

markanläggning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning av antalet

nybörjarplatser på ingenjörsutbildningslinjerna vid högskolan i

Jönköping från 210 till 240.

1990/91:Ub653 av Carl-Johan Wilson och Ingrid

Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

högskolan i Jönköping skall tilldelas 460 årsstudieplatser för

lokala och individuella linjer samt fristående kurser.

1990/91:Ub654 av Mats Lindberg (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att resurser för den lokala utbildningslinjen, energilinjen

80 poäng vid Umeå universitet, inte kommer att dras in fr.o.m.

höstterminen 1992.

1990/91:Ub656 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lokala linjer/enstaka kurser bör

tillföras högskolan i Gävle--Sandviken.

1990/91:Ub657 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förändrad sjukgymnastutbildning.

1990/91:Ub659 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om vikten av att också Umeå universitet kan erbjuda utbildning

i ryska.

1990/91:Ub660 av Lars Bäckström (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i

Trollhättan--Uddevalla.

1990/91:Ub661 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje

vid högskolan i Gävle--Sandviken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på

grundskollärarlinjen vid högskolan i Gävle--Sandviken.

1990/91:Ub663 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ingenjörsutbildningens dimensionering vid

högskolan i Karlskrona--Ronneby.

1990/91:Ub664 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en psykologlinje och en

allmän professur i psykologi vid universitetet i Linköping.

1990/91:Ub667 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

juristlinjen på försök skall inrättas vid universitetet i

Göteborg under budgetåren 1991/92 och 1992/93.

1990/91:Ub670 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär tilläggsanslag till Lunds universitet för

utlandsstudier på ekonomlinjen i enlighet med vad i motionen

anförts.

1990/91:Ub671 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser

på ekonomlinjen (140 poäng) vid högskolan i Skövde fr.o.m.

budgetåret 1991/92,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av grundskollärarlinjen

vid högskolan i Skövde med 90 platser från budgetåret 1991/92,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av förskollärarlinjen vid

högskolan i Skövde med 60 platser från budgetåret 1991/92,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare 30 platser

på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde fr.o.m.

budgetåret 1991/92,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare medel inom ramen för

anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

vid högskolan i Skövde fr.o.m. budgetåret 1991/92 med

inriktning mot språk och länderkunskap, mediekunskap och

datavetenskap.

1990/91:Ub673 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tandteknikerutbildningen

organiseras inom den statliga högskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tandhygienistutbildningarna.

1990/91:Ub676 av Hans Nyhage och Lars Sundin (m, fp) vari

yrkas att riksdagen beslutar att 30 platser ur den i

budgetpropositionen föreslagna UHÄ-kvoten för utbildning av

barnskötare till förskollärare placeras vid högskolan i Borås.

1990/91:Ub677 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högskolans i Östersund

utvecklingsmöjligheter.

1990/91:Ub678 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att starta en försöksverksamhet

med mera kvalificerad hantverkskunskap på eftergymnasial

nivå i samarbete mellan stiftelsen Skånehantverk och Lunds

universitet.

1990/91:Ub679 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

försöksverksamhet med förändrat huvudmannaskap bör komma till

stånd vid vårdhögskolan i Göteborg.

1990/91:Ub681 av Arne Mellqvist och Börje Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av linje för

rehabiliteringsingenjörer vid högskolan i Falun--Borlänge.

1990/91:Ub682 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inrättande av högskoleutbildning för

kyltekniker i Katrineholm.

1990/91:Ub684 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökade medel till

fristående kurser för fort- och vidareutbildning vid högskolan

i Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förlägga utbildning på miljö- och

hälsoskyddslinjen, 120 poäng, och annan linjeutbildning

inom miljöområdet till högskolan i Karlstad.

1990/91:Ub689 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att medel skall anvisas till inrättande av grundutbildning i

ryska vid Umeå universitet.

1990/91:Ub692 av Lola Björkquist m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildning av guider.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr519.

1990/91:Ub693 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D

8, för budgetåret 1991/92 anvisar 42 000 000 kr. för inrättande

av 700 nya platser på grundskollärarlinjen utöver vad

regeringen har föreslagit,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättandet

av en ny barn- och ungdomspedagogisk linje på 120 poäng,

8. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken, D

8, för budgetåret 1991/92 anvisar 52 000 000 kr. för inrättande

av 1 400 nya platser på barn- och ungdomspedagogisk linje

utöver vad regeringen har planerat för motsvarande

utbildningar,

9. att riksdagen till Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m., D 11, för budgetåret 1991/92 anvisar

25 000 000 kr. för att möjliggöra inrättande av 500 nya platser

på hälso- och sjukvårdslinjen utöver vad regeringen har

föreslagit,

10. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken, D 7, för

budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr. för inrättande av 40

nya platser på läkarlinjen utöver vad regeringen har planerat,

11. att riksdagen till Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken, D 6, för budgetåret 1991/92

anvisar 2 000 000 kr. för inrättande av 20 nya platser på

psykologlinjen utöver vad regeringen har föreslagit,

12. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser, D 10, för budgetåret 1991/92 anvisar

85000000 kr. för inrättande av fristående kurser utöver vad

regeringen har föreslagit,

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken, D 6, för budgetåret 1991/92

anvisar 10 000 000 kr. till psykologlinjen utöver vad

regeringen har föreslagit,

21. att riksdagen till UHÄ, D 1, för budgetåret 1991/92

anvisar 10000000 kr. för samarbetsprojekt mellan statlig

och kommunal högskola.

1990/91:Ub696 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den högre utbildningens strategiska

roll för Sveriges framtida utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en kraftig

dimensioneringsökning av den högre utbildningen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad

dimensionering av högskolan med 6 000 nya platser i enlighet

med motionens förslag,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det ökande behovet av fort- och

vidareutbildning,

19. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om ett

gemensamt statligt huvudmannaskap för all högskoleutbildning,

24. att riksdagen till utbildningsanslagen tillför 18 800

000 kr. utöver regeringens förslag att fördelas så att de

kompenserar de av regeringen vidtagna besparingarna,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utbildning inom

miljöområdet,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en dimensioneringsökning

av ekonomlinjen,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett fullföljande av föregående

riksmötes beslut om en samlad översyn av de medellånga

vårdutbildningarna,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dimensioneringen av apotekarlinjen

och receptarielinjen,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en kraftfull

dimensioneringsökning av lärarutbildningen,

32. att riksdagen hos regeringen begär att UHÄ får i uppdrag

att förutsättningslöst pröva möjligheterna att ge lärare med

utbildning för undervisning mot tidigare årskurser kompetens

att undervisa i engelska,

33. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar 55 000 000 kr.

utöver vad regeringen har föreslagit eller således 794 826 000

kr.

1990/91:Ub697 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en högskolelinje anpassad för

detaljhandeln.

1990/91:Ub698 av Marianne Andersson i Vårgårda och Stina

Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tandhygienistutbildningen skall

ingå i översynen av de medellånga vårdutbildningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den frivilliga delkursen i

tandhygienistutbildningen.

1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om 30 platser på ekonomlinjen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mellaningenjörsutbildning.

1990/91:Ub700 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för att avhjälpa bristen på

behöriga lärare i barnkunskap och barn- och ungdomskunskap.

1990/91:Ub705 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om högskolan i Eskilstuna--Västerås.

1990/91:Ub706 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att juristlinjen 180 poäng

inrättas på försök vid universitetet i Göteborg under

budgetåren 1991/92 och 1992/93 med planeringsramen 120

nybörjarplatser per år,

2. att riksdagen beslutar att finansieringen sker på sätt

som anvisats av Göteborgs universitet, dvs. att de resurser som

krävs frigörs genom omfördelningar inom institutionen, genom en

överföring mellan anslagen D 6 och D 10.

1990/91:Ub707 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att tandsköterskemomenten bör ingå som en obligatorisk del i

den nya tandhygienistutbildningen för de studerande som inte

tidigare genomgått tandsköterskeutbildning.

1990/91:Ub708 av Inger Schörling och Eva Goës (mp) vari yrkas

att riksdagen beslutar att friskvårdslinjen vid högskolan i

Gävle--Sandviken inrättas till allmän utbildningslinje.

1990/91:Ub709 av Elisabet Franzén och Claes Roxbergh (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar inrätta juristlinjen 180 poäng vid

universitetet i Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att finansiering sker på det sätt

som Göteborgs universitet föreslagit.

1990/91:Ub711 av Gunnar Björk m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny

sjukgymnastutbildning.

1990/91:Ub712 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid högskolan i Kalmar.

1990/91:Ub716 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att ur ett förhöjt s.k. LIF-anslag (D 10) om

totalt 1129,8 milj.kr. tilldela högskolorna i Växjö, Kalmar

och Karlskrona--Ronneby 18 milj.kr. utöver regeringens förslag.

1990/91:Ub717 av Berith Eriksson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje

vid universitetet i Uppsala,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på

grundskollärarlinjen vid universitetet i Uppsala.

1990/91:Ub718 av Elisabeth Persson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje

vid universitetet i Linköping,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökad dimensionering av platserna på

grundskollärarlinjen vid universitetet i Linköping.

1990/91:Ub719 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om extra satsningar på Stockholms

universitet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högskoleutbildning på Södertörn.

1990/91:Ub720 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en barn- och ungdomspedagogisk linje vid

högskolan i Eskilstuna--Västerås.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utökning

av antalet platser inom högskolan med 4 400 platser utöver

regeringens förslag,

5. att riksdagen beslutar att på försök inrätta en

juristlinje på 180 poäng i Göteborg under budgetåren 1991/92

och 1992/93 med 120 platser,

10. (delvis) att riksdagen beslutar att ansvaret för

forskning inom skolans område skall åvila högskolan.

1990/91:Ub725 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etablerandet av en konsthögskola i

Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildningen i polymerteknik vid

högskolan i Kristianstad.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A495.

1990/91:Ub727 av Tom Heyman och Sonja Rembo (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om verksamheten vid högskolorna i Göteborg.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T266.

1990/91:Ub728 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om elevplatser för

handikappidrott på GIH.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr526.

1990/91:Ub805 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kartläggning av utbildningar där handikappkunskap måste ingå

för att trygga de handikappades boende- och närmiljö.

1990/91:Ub806 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om invandrarkunskap i hälso- och

sjukvårdsutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf617.

1990/91:Ub811 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbyggnaden av fristående kurser vid

högskolan i Luleå.

1990/91:Ub812 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av resurser för utbildning av

arbetsterapeuter, sjukgymnaster och logopeder.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

16. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om barn- och

ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning och

fortbildningen,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de medellånga vårdutbildningarnas

längd, intagning, innehåll och huvudmannaskap,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökade platser på miljö- och

hälsoskyddslinjen, lokaliserade till flera orter,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att införa mellannivåutbildning för

ekonomer,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildning av miljö- och

hälsoskyddsinspektörer,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om naturvetarlinjen och möjlighet att

förstärka bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade,

24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till

forskning inom undervisningsyrkena,

25. att riksdagen till D 10 LIF för budgetåret 1991/92

anvisar 10000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stöd till alternativa utbildningar i

medicin och psykoterapi, bl.a. vid S:t Lukasstiftelsen,

32. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur

högskolan skall kunna byggas ut med flera platser till år 2000.

1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av de medellånga

vårdutbildningarna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av en treårig

sjuksköterskeutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om strukturen i den påbyggnadsutbildning

som bedrivs i anslutning till de medellånga vårdutbildningarna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en förlängning av

laboratorieassistentlinjen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen i klinisk

cytologi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om påbyggnadsutbildningen i

blodgruppsserologi,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny linje med en inriktning för

klinisk fysiologi och en för diagnostisk radiologi,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en förbättrad utbildning för lärare i

vårdhögskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett enhetligt statligt huvudmannaskap

för all vårdhögskoleutbildning,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskningsanknytning av

utbildningarna vid vårdhögskolorna.

1990/91:Ub817 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om särskilda resurser för anordnande av

flygingenjörsutbildning.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att återinföra betygen i

lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ny lärarutbildning.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för

budgetåret 1991/92 anvisar 5 000 000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 1 012 063 000 kr.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen beslutar att för budgetåret

1991/92 till litt. D och E anvisa 18 800 000 kr. resp. 10 137

000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad som

anförts i motionen,

29. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Utbildning för

vårdyrken anvisar ett reservationsanslag av 539 190 000 kr.,

30. att riksdagen beslutar överföra 90 milj.kr. från

anslaget B 6. till anslaget Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser i enlighet med vad som anförts i motionen,

31. att riksdagen beslutar överföra 300 milj.kr. från

anslaget B 18. till anslaget Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser i enlighet med vad som anförts i

motionen,

32. att riksdagen beslutar att 40 milj.kr. av medlen under

anslaget Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

disponeras för en ny lärarutbildning, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen i övrigt anförts om användningen av de till

anslaget D10 överförda medlen,

34. att riksdagen för budgetåret 1991/92 för Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser anvisar ett

reservationsanslag av 1129826000 kr. i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1990/91:Ub826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn

vid utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning i

Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.

1990/91:U204 av Inger Koch m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktning av biståndet till Central- och

Östeuropa för utbildning i hälso- och sjukvård inkl. tandvård.

Motioner med anledning av proposition 1990/91:87

1990/91:Ub40 av Rune Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en utbyggnad av högskolan i

Trollhättan--Uddevalla.

1990/91:Ub41 av Sten Svensson och Ivar Virgin (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inriktningen av verksamheten vid högskolan

i Skövde.

1990/91:Ub42 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förstärkning av medel för lokala och individuella linjer

samt fristående kurser till högskoleutbildningen på Gotland.

1990/91:Ub43 av Marianne Andersson i Vårgårda m.fl. (c) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att högskolorna i

Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad får del i

satsningen på ingenjörsutbildningen,

2. att riksdagen beslutar att högskolorna i

Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad tilldelas

vardera 1000000 kr. ur LIF-anslaget utöver regeringens

förslag,

3. att riksdagen beslutar att högskolan i

Trollhättan--Uddevalla tilldelas 500 000 kr. för att bygga upp

en biblioteksfunktion.

1990/91:Ub44 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökat antal platser vid väg- och vatten-

samt samhällsbyggnadstekniska linjerna vid högskolan i Luleå.

1990/91:Ub46 av Arne Mellqvist och Ove Karlsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om LIF-anslaget till högskolan i

Falun--Borlänge.

1990/91:Ub47 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ytterligare utbildning vid

högskolan i Eskilstuna--Västerås.

1990/91:Ub48 av Lennart Brunander (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en utökning av

ingenjörsutbildningen vid högskolan i Borås,

2. att riksdagen beslutar att starta en utbildning för

byggnadsingenjörer vid högskolan i Borås,

3. att riksdagen beslutar att anslå ytterligare 0,5 milj.kr.

till högskolan i Borås för fristående kurser.

1990/91:Ub49 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vid inrättandet av fler platser i

högskolan beakta behovet av platser i högskolan

Trollhättan--Uddevalla.

1990/91:Ub50 av Catarina Rönnung m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att LIF-anslaget utökas och täcker

460 årsstudieplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 30 nya platser på

byggnadsingenjörslinjen med inriktning på markanläggning

inrättas.

1990/91:Ub51 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rättvis fördelning av

utbildningsresurserna till Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning med 30 platser i

ingenjörsutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökning av LIF-anslaget.

1990/91:Ub52 av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen föreslås om ökad platstilldelning och ökade

resurser för fristående kurser och fortbildning för högskolan i

Karlstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen föreslås om utläggning av

civilingenjörsutbildning till högskolan i Karlstad.

1990/91:Ub53 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ytterligare förstärkningar av

utbildning vid högskolan i Örebro.

1990/91:Ub54 av Bo Forslund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behov av att utveckla och stärka högskolan

i Sundsvall--Härnösand.

1990/91:Ub58 av Ulf Melin och Kersti Johansson (m, c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping också får

del av den nu aktuella satsningen på LIF-anslaget,

2. att riksdagen beslutar att högskolan i Jönköping skall

tillföras ytterligare medel för 30 nybörjarplatser på den

2-åriga ingenjörsutbildningen.

1990/91:Ub59 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall

tilldelas medel för ytterligare 30 studerande inom

ekonomlinjens fördjupningsblock,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att vid högskolan i Jönköping anordna

2-årig högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot

markanläggning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utöka antalet nybörjarplatser på

ingenjörsutbildningslinjerna vid högskolan i Jönköping från 210

till 240,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att högskolan i Jönköping skall

tilldelas 460 årsstudieplatser för lokala och individuella

linjer samt fristående kurser.

1990/91:Ub60 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp, m, c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om en utökning av

antalet utbildningsplatser vid högskolan i Halmstad.

1990/91:Ub61 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökade LIF-anslag till

högskolan i Eskilstuna--Västerås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökning av antalet platser vid

den nya ingenjörsutbildningen om 80 poäng.

1990/91:Ub64 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilldelning av ytterligare platser

inom ingenjörs- och datautbildning vid högskolan i Skövde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förstärkning av anslaget Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser vid högskolan i

Skövde.

1990/91:Ub65 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att förstärka

ingenjörsutbildning, datautbildning samt anslaget Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser.

1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till resp. högskoleanslag D 5, D 7 och D 8

anvisar 105 milj.kr. för att kompensera den av regeringen

föreslagna besparingen,

4. att riksdagen till regeringens disposition anvisar 50

milj.kr. för att främja initiativ och projekt i syfte att

utveckla en decentraliserad högskoleutbildning.

1990/91:Ub67 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar öka antalet utbildningsplatser med

3000 inom grundläggande högskoleutbildning utöver vad som

föreslås i propositionen, enligt vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen till berörda högskoleanslag för

grundutbildningen för budgetåret 1991/92 anslår 92500000

kr. utöver vad som föreslås av regeringen i proposition

1990/91:90,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att civilingenjörsutbildningen skall tillföras ett

humanekologiskt-humanistiskt perspektiv,

8. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar öka

medelsramen för grundläggande högskoleutbildning med

18800000 kr. utöver vad som föreslås i propositionen.

1990/91:Ub68 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökade utbildningsinsatser vid

Linköpings universitet.

1990/91:Ub69 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning som medel för tillväxt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om högskoleutbildning i Kristianstads

län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade anslag till högskolan i

Kristianstad.

1990/91:Ub70 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utbildningsmässiga satsningar i östra

Skåne.

1990/91:Ub71 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att högskolan i Borås

tilldelas ytterligare 30 nybörjarplatser på ingenjörslinjerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att högskolan i Borås får möjlighet

att snabbare bygga ut ingenjörsutbildningarna genom att starta

ytterligare en linje under 1991/92 genom omfördelning av redan

tilldelade resurser.

1990/91:Ub72 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utreda möjligheten till och

konsekvenserna av ett genomförande av YTH-utbildningar i

Filipstad.

1990/91:Ub73 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om införande av

grundskollärarutbildning, årskurserna 4--9, vid högskolan i

Växjö,

2. att riksdagen beslutar tilldela högskolan i Växjö 430 000

kr. i LIF-anslag, utan urholkning av andra till högskolan

ställda anslag.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T56.

1990/91:Ub74 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att LIF-anslaget inte bör reduceras,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att högskolan i Gävle--Sandviken bör

få nya platser för den nya ingenjörsutbildningen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T55.

1990/91:Ub75 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att långsiktiga mål bör tas fram för

utveckling av Bergslagens tekniska högskola och att medel bör

ställas till förfogande för ett genomförande.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T58.

1990/91:Ub76 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ökad

dimensionering av högskolan med 6 000 nya platser i enlighet

med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om likvärdig regional fördelning av

utbildningsplatserna i högskolan i enlighet med vad i motionen

anförts,

11. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ytterligare

55000000 kr. utöver regeringens förslag i enlighet med vad

i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N32.

1990/91:Ub77 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar öka antalet intagningsplatser på

högskolan till hösten med 4000 utöver regeringens förslag,

för vilket ett särskilt anslag om 100 milj.kr. ställs till

regeringens disposition för budgetåret 1991/92.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N33.

1990/91:Ub79 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om satsning på utbildning och forskning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N44.

Motioner med anledning av proposition 1990/91:90

1990/91:Ub80 av Birger Hagård och Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska

anslaget D 7. Utbildning för vårdyrken med 3 920 000 kr.,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska

anslaget D 8. Utbildning för undervisningsyrken med 7 340 000

kr.

1990/91:Ub81 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

miljö- och hälsoskyddsutbildningen och distansundervisningen

vid Umeå universitet.

1990/91:Ub83 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökad utbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörer vid

universitetet i Umeå.

1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 537 890 000 kr. till utbildning för

vårdyrken,

4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1 007 063 000 kr. till utbildning för

undervisningsyrken.

1990/91:Ub86 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utökade resurser till

miljöutbildningen vid högskolan i Kalmar.

1990/91:Ub88 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare miljöinslag i

undervisningen vid de tekniska högskolorna,

2. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1991/92 anvisar 4 milj.kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 1 456 587 000 kr.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo110.

1990/91:Ub89 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i

denna del fastställer att planeringsramen för budgetåret

1991/92 utökas med 6000 platser till sammanlagt 46285

årsstudieplatser,

2. att riksdagen avslår proposition 1990/91:90 såvitt avser

förslag till finansiering av utvecklingsarbete och fortbildning

avseende integrering av miljöfrågorna i högskoleutbildningen,

3. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om formerna för genomförandet av den ettåriga

kompletteringsutbildningen för naturvetare och tekniker,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 till

Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för

budgetåret 1991/92 anvisar 8230000 kr. utöver regeringens

förslag eller således 753776000 kr. att disponeras för

budgetåren 1991/92--1992/93 i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:90 i

denna del för budgetåret 1991/92 till Lokala och individuella

linjer samt fristående kurser anvisar 1 120 000 kr. utöver

regeringens förslag,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av en miljö- och

hälsoskyddslinje vid högskolan i Karlskrona--Ronneby,

8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1991/92 anvisar 1 200 000 kr. för inrättande av en

miljö- och hälsoskyddslinje med 30 antagningsplatser vid

högskolan i Karlskrona--Ronneby med finansiering i enlighet med

vad i motionen anförts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökning med ytterligare 30

antagningsplatser fr.o.m. budgetåret 1992/93 vid miljö- och

hälsoskyddslinjen vid högskolan i Karlskrona--Ronneby.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo113.

1990/91:Ub90 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser och anslaget till tekniska utbildningar för

budgetåret 1991/92 anvisar 8 000 000 kr. utöver vad regeringen

har föreslagit,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Umeå universitet

får i uppdrag att utarbeta förslag i enlighet med vad i

motionen anförts,

3. att riksdagen till Umeå universitet för budgetåret

1991/92 anvisar 1000000 kr. för den ovannämnda utredningen.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo115.

1990/91:Jo105 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljökunskap och behovet av

fördjupade ämneskunskaper i ämnena biologi, kemi och fysik.

Motioner med anledning av proposition 1990/91:150

1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om dimensioneringen av den högre

utbildningen.

1990/91:Ub192 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett ökat antal platser på

läkarlinjen vid Umeå universitet.

1990/91:Ub193 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av utbildning av logopeder vid Umeå

universitet.

1990/91:Ub196 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att öka antalet utbildningsplatser på psykologlinjen

vid Umeå universitet i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Ub197 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare satsningar på högskolan i

Sundsvall--Härnösand.

1990/91:Ub198 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen avslår proposition 1990/91:150 såvitt avser

fördelningen av de föreslagna 5 000 ytterligare

högskoleplatserna på högskoleorter. (Utbildningsutskottets

redan fattade beslut om fördelning av dessa platser skall ligga

fast.)

Utskottet

1. Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen

Regeringen har i fyra propositioner under innevarande riksmöte lämnat förslag

som innebär utökningar av den grundläggande högskoleutbildningens

dimensionering.

I proposition 1990/91:100 (budgetpropositionen) föreslås under anslaget B 6.

Fortbildning m.m. att ytterligare 55 milj.kr. anvisas för åtgärder för att

förbättra tillgången på lärare i grundskolan, bl.a. i form av ökad

dimensionering av grundskollärarlinjen och utbildning av obehöriga lärare som

har tjänstgjort en längre tid inom skolväsendet. Utskottet har i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU6 tillstyrkt regeringens förslag.

Utskottet uppskattar den möjliga dimensioneringsökningen med anledning av detta

resurstillskott till ca 700 nybörjarplatser för grundskollärarutbildning.

I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt (tillväxtpropositionen)

har regeringen, under hänvisning till bilaga 13 till 1990 års

långtidsutredning, lagt fram förslag om ytterligare 350 nybörjarplatser inom

sektorn för utbildning för tekniska yrken budgetåret 1991/92. Vidare föreslår

regeringen i nämnda proposition att ytterligare 1 050 årsstudieplatser inrättas

på lokala och individuella linjer samt fristående kurser under de tre närmaste

budgetåren, varav 350 budgetåret 1991/92. De föreslagna platserna avses för

utbildning -- genom kortare teknisk utbildning eller andra

utbildningskombinationer -- som svarar mot syftet att främja näringslivets

tillväxt.

I proposition 1990/91:90 En god livsmiljö (miljöpropositionen) föreslår

regeringen att platsantalet på miljö- och hälsoskyddslinjen utökas med 28

budgetåret 1991/92.

I proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) föreslår regeringen

-- som ett led i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna -- att medel för

ytterligare 4 700 årsstudieplatser tillförs anslaget D 10. Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser (det s.k. LIF-anslaget) och att

medel för ytterligare 300 årsstudieplatser tillförs anslaget D 11. Bidrag till

kommunal högskoleutbildning m.m. budgetåret 1991/92. Förstärkningarna skall

enligt förslaget avse högst tvååriga utbildningar för i första hand

ungdomsstuderande.

Förslag om ökad dimensionering av grundutbildningen i högskolan framförs

också i en rad motioner med anledning av propositionerna. Motionärerna anknyter

i flertalet fall till de bedömningar som universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ) redovisat i skrivelse till regeringen hösten 1989 och i sina senaste

anslagsframställningar. Enligt UHÄs skrivelse 1989 bör antalet nybörjarplatser

på utbildningslinjer under perioden fram till år 2000 öka med ca 8000 (utöver

den ökning som följer av reformen av ingenjörsutbildningen), medan antalet

årsstudieplatser på fristående kurser under samma period bör öka med ca

10000. Genom beslut av riksdagen våren 1990 ökades antalet nybörjarplatser på

linjer (exkl. ingenjörsutbildningen) budgetåret 1990/91 med ca 900 och antalet

årsstudieplatser under LIF-anslaget med ca 600.

Enligt moderata samlingspartiets motion 1990/91:Ub575 bör riksdagen hos

regeringen begära förslag till ökad dimensionering av högskoleutbildningen

(yrkande 4). Konkret föreslås i samma motion (yrkande 5) att LIF-anslaget

utökas med 390 milj.kr. I motion 1990/91:Ub543 (m) understryks allmänt vikten

av att stärka svensk grundutbildning, forskning och teknikerutbildning.

I folkpartiets motion 1990/91:Ub722 yrkande 1 föreslås att riksdagen hos

regeringen skall begära förslag om en dimensioneringsökning med 4 400

nybörjarplatser, vilket enligt motionärerna tillsammans med redan beslutade

eller av regeringen föreslagna ökningar skulle leda till att målet 6 000

ytterligare platser uppnås. Efter att regeringen i tillväxtpropositionen

föreslagit en ökning med 350 nybörjarplatser på utbildningslinjer föreslår

samma motionärer i motion 1990/91:Ub77 (fp) yrkande 1 att riksdagen beslutar

öka antalet intagningsplatser på högskolan hösten 1991 med 4 000 utöver

regeringens förslag.

Centern framhåller i motion 1990/91:Ub696 den högre utbildningens strategiska

roll för Sveriges framtida utveckling (yrkande 1) och anser att en kraftig

dimensioneringsökning av den högre utbildningen behövs (yrkande 2). Antalet

utbildningsplatser bör som ett första steg ökas med 6000, och motionärerna

föreslår att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet därmed (yrkande

3). Yrkande 33 i samma motion avser ett resurstillskott på 55 milj.kr. till

LIF-anslaget för fortbildning och vidareutbildning samt en ny

studieorganisation med friare ämnesval. Även i motion 1990/91:Ub76 (c), väckt

med anledning av tillväxtpropositionen, föreslås 6 000 nya utbildningsplatser

(yrkande 1). I motion 1990/91:Ub89 (c) yrkande 1 föreslås ytterligare 6 000

årsstudieplatser på lokala och individuella linjer och fristående kurser

budgetåret 1991/92. I både motion 1990/91:Ub533 (c) yrkande 1 och motion

1990/91:Ub76 yrkande 3 framhålls att man vid fördelningen av tillkommande

utbildningsplatser måste sträva efter att främja en likvärdig regional

utveckling över hela landet.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub693 kraftiga ökningar av antalet

utbildningsplatser främst inom vård- och undervisningsområdena samt

psykologlinjen. Förslagen omfattar sammanlagt 2 660 ytterligare nybörjarplatser

på allmänna utbildningslinjer (yrkandena 6, 8, 9, 10, 11 och 14). I samma

motion föreslås också en uppräkning av LIF-anslaget med 75 milj.kr. (yrkande

12). Med anledning av tillväxtpropositionen föreslår vänsterpartiet i

motion 1990/91:Ub66 yrkande 4 att 50 milj.kr. per år under tre år fram till år

1993 skall ställas till regeringens disposition för att främja initiativ och

projekt i syfte att utveckla en decentraliserad högskoleutbildning. Därvid

skall enligt motionärerna insatser prioriteras som riktas till delar av landet

där den genomsnittliga utbildningsnivån är lägre än för landet i övrigt.

Även i miljöpartiets motion 1990/91:Ub813 föreslås, med hänvisning till UHÄs

bedömningar, att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om hur högskolan

skall kunna byggas ut (yrkande 32). I samma motion (yrkande 25) begärs

ytterligare 10 milj.kr. till LIF-anslaget. Motion 1990/91:Ub67 (mp), väckt med

anledning av tillväxtpropositionen, upptar förslag om att riksdagen skall

besluta öka antalet utbildningsplatser med 3000 inom den grundläggande

högskoleutbildningen (yrkande 2). Större delen av detta tillskott bör enligt

motionärerna läggas på LIF-anslaget.

Mer specificerade motionsyrkanden om vissa utbildningslinjer redovisas i det

följande under resp. yrkesutbildningssektor.

Ett stort antal motionsyrkanden avser utökad utbildning i vissa regioner

eller orter. Motion 1990/91:Ub79 (fp) avser Mälardalen, motion 1990/91:Ub319

(m) Stockholmsregionen, motion 1990/91:Ub719 (v) yrkande 1 universitetet i

Stockholm, motionerna 1990/91:Ub719 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub826 (fp)

yrkande 2 de södra delarna av Stockholms län, motion 1990/91:Ub53 (s) högskolan

i Örebro, motion 1990/91:Ub75 (s) Bergslagen, motion 1990/91:Ub649 (c, m)

högskolan i Jönköping, motionerna 1990/91:Ub60 (fp, m, c) och 1990/91:Ub595 (s)

högskolan i Halmstad, motion 1990/91:Ub51 (c) yrkande 1 Kalmar län, motion

1990/91:Ub727 (m) Göteborg, motionerna 1990/91:Ub49 (fp), 1990/91:Ub531 (c)

yrkande 6 och 1990/91:Ub564 (s) yrkande 1 högskolan i Trollhättan--Uddevalla,

motion 1990/91:Ub54 (s) högskolan i Sundsvall--Härnösand och motion

1990/91:Ub677 (s) yrkande 1 högskolan i Östersund. I centerpartiets motion

1990/91:Ub198 yrkas avslag på kompletteringspropositionen när det gäller

fördelningen mellan högskoleorterna av de föreslagna 5000 nya platserna

(yrkande 6). Motionärerna vill att den av utskottet i bilaga förordade

fördelningen skall gälla. Enligt motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 7 bör

regeringen av regionalpolitiska skäl återkomma med förslag om ytterligare

satsningar på högskolan i Sundsvall--Härnösand, som enligt vänsterpartiet bör

bli en av de högskoleenheter som skall få fasta forskningsresurser.

Utskottet vill med anledning av regeringens och motionärernas förslag anföra

följande.

Den grundläggande högskoleutbildningen har under 1980-talet haft i stort sett

oförändrad omfattning, mätt i antalet nybörjarplatser på allmänna

utbildningslinjer och antalet årsstudieplatser inom lokala och individuella

linjer och fristående kurser. Betydande förändringar har däremot skett när det

gäller platsernas fördelning mellan och inom olika sektorer. Så har exempelvis

den tekniska utbildningens andel av totalantalet nybörjarplatser ökat kraftigt,

medan sektorerna för vård- och undervisningsyrken har fått en minskad andel.

Inom AES-sektorn har jurist-, psykolog- och socionomutbildningarna minskat,

medan ekonomlinjen och systemvetenskapliga linjen har ökat, framför allt genom

etablering på mindre och medelstora högskolor. Både läkarlinjen,

tandläkarlinjen och sjuksköterskeutbildningen har fått minskat antal

nybörjarplatser under 1980-talet, medan sjukgymnastutbildningen har ökats

betydligt. Inom lärarutbildningarna skedde stora minskningar under 1980-talet,

främst när det gäller de stora lärargrupperna förskollärare, fritidspedagoger,

klasslärare och ämneslärare. Vid 1990-talets början har en expansion påbörjats

när det gäller de båda förstnämnda linjerna, och en ny utbildning för lärare på

grundskolan har etablerats med ett stort antal platser.

Antalet sökande till nybörjarplatserna i högskolan överstiger betydligt

antalet tillgängliga platser. Höstterminen 1990 var antalet behöriga sökande

till de utbildningslinjer som har central antagning genom UHÄ -- och som

omfattar ca 70% av utbildningsplatserna på utbildningslinjer -- mer än

dubbelt så stort som antalet platser. Till kommunal högskoleutbildning på

vårdområdet, som har central antagning genom Landstingsförbundets

antagningsnämnd för högskoleutbildning, var antalet behöriga förstahandssökande

också mer än dubbelt så stort som antalet tillgängliga platser. Det finns

uppenbarligen en stor, otillfredsställd efterfrågan på högskoleutbildning från

de studerandes sida. När tillgången på lediga platser i arbetslivet minskar, så

som skett i Sverige det senaste året, är det rimligt att anta att de

studerandes efterfrågan på högskoleplatser kommer att öka ytterligare.

Under 2000-talets första årtionden når de stora kullar, som fick sin högre

utbildning under 1960-talets expansionsperiod, pensionsåldern. Både UHÄ och

statistiska centralbyrån (SCB) har i rapporter år 1989 redovisat

framskrivningar av antalet personer i yrkesverksam ålder med högskoleutbildning

av olika inriktning. Dessa framskrivningar visar att antalet platser i

högskoleutbildning på många områden måste ökas under 1990-talet, om inte

tillgången på personer med sådan utbildning skall minska i de yrkesverksamma

åldrarna under åren efter sekelskiftet.

Sveriges internationella konkurrenskraft är beroende av en hög

utbildningsnivå i befolkningen. Många andra länder har under de senaste åren

byggt ut sitt utbildningssystem mer än Sverige, vilket innebär risk för att

vårt lands relativa position försämras.

Utskottet anser i likhet med UHÄ och motionärerna att dessa förhållanden

tillsammans gör det nödvändigt att bygga ut den högre utbildningen under

1990-talet.

Enligt utskottets mening bör denna utbyggnad av flera skäl inledas redan

nästa budgetår. Om utbyggnaden skjuts längre fram i tiden -- så som

förutskickades bl.a. i budgetpropositionen 1990 -- missgynnas den generation av

ungdomar som i år avslutar sin gymnasieutbildning och som kommer att ha mindre

möjligheter än tidigare årgångar att gå ut i arbetslivet direkt efter

gymnasieskolan. Det är både från deras egen och från det svenska samhällets

synpunkt viktigt att deras intresse och studiemotivation tas till vara.

För kvaliteten i högskoleutbildningen och för ett effektivt

resursutnyttjande är det enligt utskottets mening också viktigt att en

utbyggnad sker successivt. Högskolans lärarförsörjning är av mycket stor

betydelse för kvaliteten i dess utbildning. En mycket stor utökning av ett

visst utbildningsområde vid ett enda tillfälle riskerar att leda till

svårigheter att rekrytera lärare med tillräcklig vetenskaplig och pedagogisk

kompetens, vilket bl.a. erfarenheterna från 1960-talets snabba och kraftiga

expansion visar. Kursutveckling och komplettering av lokaler och utrustning är

också processer som behöver viss tid för att ge ett gott resultat. Mycket

kraftiga och plötsliga svängningar i utbildningens omfattning tvingar också

fram investeringar i både personal och materiella resurser som efter en tid

inte behöver eller kan utnyttjas till fullo. Det är inte någon fördel om en

mycket stor del av en yrkesgrupp består av personer som är i stort sett

jämnåriga, eftersom det så småningom leder till att pensionsavgångarna blir

mycket stora under en koncentrerad period.

Utskottet vill mot denna bakgrund tillstyrka regeringens förslag i

budgetpropositionen och tillväxtpropositionen om en ökad dimensionering av

högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92. Utskottet tillstyrker också

förslaget i kompletteringspropositionen, att dimensioneringen därutöver skall

ökas med ytterligare ca 5 000 platser budgetåret 1991/92. Det är emellertid

enligt utskottets mening angeläget att detta sker i ett mer långsiktigt

perspektiv än som skett i kompletteringspropositionen. Utbyggnaden bör ta sikte

inte enbart på att bereda studieplats nästa läsår för ytterligare ca 5 000

studerande, utan också på att påbörja uppbyggnaden av de utbildningsgrupper som

i början av 2000-talet kommer att beröras av stora pensionsavgångar. Utöver de

utbildningslinjer för vilka ökningar föreslås i budgetpropositionen,

tillväxtpropositionen och miljöpropositionen bör enligt utskottets mening redan

1991/92 följande allmänna utbildningslinjer få ökat antal nybörjarplatser:

ingenjörsutbildning (+240 nybörjarplatser)

juristlinjen (+50 nybörjarplatser)

psykologlinjen (+105 nybörjarplatser)

sociala linjen (+30 nybörjarplatser)

apotekarlinjen (+20 nybörjarplatser)

hälso- och sjukvårdslinjen, alt. studiegång 120 poäng (+260 nybörjarplatser)

läkarlinjen (+40 nybörjarplatser)

receptarielinjen 80 poäng (+20 nybörjarplatser)

rehabiliteringslinjen (+40 nybörjarplatser)

fritidspedagoglinjen 50 poäng (+146 nybörjarplatser)

förskollärarlinjen 50 poäng (+400 nybörjarplatser)

Summa 1 351 nybörjarplatser.

Utskottet anser vidare att flera än för närvarande bör ges möjlighet att

studera till en hel examen genom att fritt kombinera fristående kurser. Dels

bör detta kunna leda till fil.kand.-examen, som kräver en treårig utbildning,

dels bör studerande i denna form kunna skaffa sig en ämneslärarkompetens för

gymnasieskolan, vilket kräver en minst fyraårig utbildning. För det sistnämnda

ändamålet krävs också att praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng kan

erbjudas. Vid samtliga universitet och vid de f.d. universitetsfilialerna

(högskolorna i Örebro, Växjö och Karlstad) bör för studier till examen ett

antal av de årsstudieplatser, som tillkommer under anslaget D 10. Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser (det s.k. LIF-anslaget) budgetåret

1991/92, följas av motsvarande ökningar de följande två--tre åren så att

examensmålet kan nås. Utskottet har beaktat detta i sitt förslag till ökningar

inom LIF-anslaget, vilket för universitetens del även inkluderar

praktisk-pedagogisk utbildning 40 poäng, som formellt utgör allmän

utbildningslinje.

Under anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

beräknar utskottet att ytterligare 3685 årsstudieplatser bör tillkomma

budgetåret 1991/92 utöver dem som föreslagits i budgetpropositionen och

tillväxtpropositionen. För 860 av dessa platser har utskottet förutsatt

konsekvensökningar under de följande åren för att möjliggöra utbildning fram

till examen enligt vad som anförts i det föregående.

Utskottets utbyggnadsförslag för 1991/92 inom ramen av ca 5000 nya platser

-- utöver regeringens förslag i budget-, tillväxt- och

miljöpropositionerna -- innebär sammanfattningsvis en utökning med

drygt 2200 nybörjarplatser för utbildning till examen och (3685 -- 860 =)

2825 årsstudieplatser för fortbildning, vidareutbildning, fördjupning och

breddning av kompetens. Det redovisas i bilaga till detta betänkande. Bilagan

upptar beräknade kostnader 1991/92 under anslagen D5--D11 samt

konsekvenskostnader för de följande åren. Kostnaderna har beräknats i samma

pris- och löneläge som i budgetpropositionen. När det gäller hälso- och

sjukvårdslinjen har utskottet beräknat medel för treårig utbildning.

Utskottets förslag när det gäller ytterligare platser 1991/92 sammanfattas i

följande tabell:

Platser

Allmänna utbildningslinjer: + 1 351 nybörjarplatser

Fristående kurser med fler-

årskonsekvenser + 860 nybörjarplatser

Fristående kurser i övrigt + 2 825 årsstudieplatser

Summa 5 036 nya platser

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67

yrkande 2, 1990/91:Ub77 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkandena 10, 11 och 12

(samtliga delvis) samt med anledning av propositionerna 1990/91:100 bil. 10,

1990/91:87, 1990/91:90 och 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub543,

1990/91:Ub696 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub722 yrkande 1 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 1, 1990/91:Ub89 yrkande 1, 1990/91:Ub575

yrkande 4, 1990/91:Ub693 yrkandena 6, 8 och 9, samtliga delvis, samt

1990/91:Ub696 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört om ökad dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen

budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5000 nya platser.

Utskottet anser vidare att regeringen i budgetpropositionen 1992 bör lämna

förslag om ytterligare ökningar av den grundläggande högskoleutbildningens

dimensionering 1992/93. Dessa ökningar bör vara av åtminstone samma

omfattning som dem utskottet förordar för 1991/92. Regeringen bör överväga

behovet av ökningar inom arkitektutbildning, civilingenjörsutbildning,

yrkesteknisk högskoleutbildning, juristutbildning, läkarutbildning,

sjukgymnastutbildning, tandläkarutbildning och annan utbildning inom sektorerna

för utbildning för vård- och undervisningsyrken. Ytterligare ökning av antalet

årsstudieplatser på fristående kurser bör också ingå i förslaget för att

möjliggöra ett friare ämnesval i studier till examen. Omfattningen av och

kostnaderna för konsekvensutbyggnad följande år av fristående kurser bör därvid

också redovisas.

Vid sidan av utbyggnad av utbildning för examen bör regeringen föreslå en

ytterligare utökning av antalet årsstudieplatser på fristående kurser för

fortbildning, vidareutbildning, fördjupning och breddning av kompetens. Denna

utbyggnad bör redovisas skild från den konsekvensutbyggnad som följer av

förslag beträffande utbildning till examen.

Vad utskottet här anfört om ytterligare ökningar av den grundläggande

högskoleutbildningens dimensionering 1992/93 bör riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 4 och 1990/91:Ub813 yrkande 32 som sin mening

ge regeringen till känna.

Utskottet anser slutligen att regeringen i den högskole- och

forskningspolitiska propositionen 1993 bör lägga fram ett förslag om ökad

dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen för planeringsperioden

1993/94--1995/96. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

När det gäller ökningarnas fördelning mellan regioner och orter vill

utskottet anföra följande. Utskottet tillstyrker de utökningar som regeringen

föreslagit i tillväxtpropositionen för vissa högskoleenheter. I bilaga 1

redovisas utskottets förslag om hur de av utskottet förordade ytterligare

ökningarna skall fördelas mellan högskoleenheter resp. (för den

landstingskommunala delen av högskolan) på län. Förslaget innebär att samtliga

statliga högskoleenheter utom Karolinska institutet får ytterligare platser

redan budgetåret 1991/92. De föreslagna 400 nybörjarplatserna på

förskollärarlinjen 50 poäng och 96 av de föreslagna nybörjarplatserna på

fritidspedagoglinjen 50 poäng har inte av utskottet fördelats på

högskoleenheter. Utskottet anser att dessa platser bör fördelas av UHÄ sedan

behoven inom olika kommuner kartlagts liksom tillgången på behöriga sökande. De

högskoleenheter som därvid kan komma i fråga är universiteten (utom

universitetet i Stockholm), högskolan för lärarutbildning i Stockholm,

högskolan i Luleå och samtliga mindre och medelstora högskolor med undantag för

högskolorna i Karlskrona--Ronneby, Skövde och Östersund. Utskottet är inte

berett att förorda att riksdagen nu tar ställning till ytterligare satsningar

på högskolan i Sundsvall--Härnösand utöver vad som föreslås i

tillväxtpropositionen och i utskottets här framlagda förslag om en

dimensioneringsökning inom ramen för ca 5000 platser budgetåret 1991/92.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande

6, med anledning av propositionerna 1990/91:87 och 1990/91:150 samt motionerna

1990/91:Ub49, 1990/91:Ub51 yrkande 1, 1990/91:Ub53, 1990/91:Ub54, 1990/91:Ub60,

1990/91:Ub75 delvis, 1990/91:Ub76 yrkande 3, 1990/91:Ub79, 1990/91:Ub319,

1990/91:Ub531 yrkande 6, 1990/91:Ub533 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 1,

1990/91:Ub595, 1990/91:Ub649 yrkande 1, 1990/91:Ub677 yrkande 1, 1990/91:Ub719

yrkande 1 och 1990/91:Ub727 samt med avslag på motion 1990/91:Ub197 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Ett flertal motionsyrkanden om ökad dimensionering av vissa utbildningslinjer

tas upp i det följande under resp. yrkesutbildningssektor.

I motionerna 1990/91:719 (v) yrkande 4 och 1990/91:Ub826 (fp) yrkande 2

begärs uttalanden från riksdagen om att utbyggnad av högskoleutbildning i

Stockholms län bör ske på Södertörn resp. i länets södra del.

Utskottet behandlade motsvarande förslag vid föregående riksmöte (bet.

1989/90:UbU18 s. 13--14, rskr. 228). Därvid konstaterade utskottet att

riksdagen vid sina beslut om förläggning av grundläggande högskoleutbildning

anger vilken högskoleenhet som har ansvaret för utbildningen i fråga, men att

högskoleenheten själv i sin tur avgör var utbildningen skall äga rum. Det

ankommer således på högskoleenheterna i Stockholm att själva avgöra vilken

högskoleutbildning som kan förläggas till länets södra del. Med hänvisning till

riksdagens tidigare ställningstagande föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub719 yrkande 4 och 1990/91:Ub826 yrkande 2.

Den utbyggnad som utskottet i det föregående har förordat kommer att medföra

behov av ytterligare resurser för lokaler och utrustning. Regeringen har i

kompletteringspropositionen uppskattat dessa kostnader för den utbyggnad som

föreslagits i tillväxt- och miljöpropositionerna till 5,1 milj.kr. och

motsvarande kostnader för en utbyggnad med 5000 årsstudieplatser till 35

milj.kr. budgetåret 1991/92. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning

av medelsbehovet för 1991/92 och tillstyrker att riksdagen under åttonde

huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver

vad som föreslagits i budgetpropositionen. Av utskottets förslag om utbyggnad

av högskolans kapacitet för utbildning till examen -- på allmänna

utbildningslinjer eller på fristående kurser -- följer att regeringen i

kommande propositioner om anslag till grundläggande högskoleutbildning bör

beräkna resurser för de lokal- och utrustningskostnader som tillkommer med

anledning av det under de följande åren ökande antalet årsstudieplatser. Detta

bör riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 som sin mening ge

regeringen till känna.

2. D 5. Utbildning för tekniska yrken

Miljö- och hälsoskyddsutbildningar

Regeringen föreslår i miljöpropositionen att antalet nybörjarplatser på

miljö- och hälsoskyddslinjen vid universitetet i Umeå ökas från 62 till 90

fr.o.m. budgetåret 1991/92. Vidare föreslås att den ettåriga

kompletteringsutbildningen för naturvetare och tekniker genomförs under

ytterligare tre år fr.o.m. budgetåret 1991/92 med sammanlagt 90 nybörjarplatser

per år.

När det gäller regeringens förslag till planeringsram för miljö- och

hälsoskyddslinjen framförs synpunkter i endast en motion, nämligen i motion

1990/91:Ub89 (c), där det i yrkande 7 begärs att linjen också skall inrättas

vid högskolan i Karlskrona--Ronneby. Motionärerna föreslår 30 nybörjarplatser

fr.o.m. budgetåret 1991/92 till en kostnad av 1,2 milj.kr. (yrkande 8) och

ytterligare 30 nybörjarplatser fr.o.m. budgetåret 1992/93 (yrkande 9).

Övriga motioner har samtliga väckts med anledning av budgetpropositionen,

dvs. före proposition 1990/91:90.

I motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 27 efterlyses således förslag om

utbildningar inom miljöområdet. Förslag om ökat antal platser på miljö- och

hälsoskyddslinjen förs fram i motion 1990/91:Ub569 (fp) yrkande 1, och i

yrkande 2 föreslås en utökning av linjen med 30 platser i Umeå. I motionerna

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 18 resp. 1990/91:Ub504 (c) begärs förslag om

utökningar av miljö- och hälsoskyddslinjen samt att den skall inrättas vid fler

högskolor, t.ex. i Kalmar och i Östersund resp. universitetet i Lund. Slutligen

föreslås i tre motioner inrättande av miljö- och hälsoskyddslinjen samt

annan linjeutbildning inom miljöområdet vid högskolan i Karlstad, nämligen i

motionerna 1990/91:Ub545 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub631 (c) yrkande 2 och

1990/91:Ub684 (s) yrkande 2.

Utskottet konstaterar inledningsvis att motionerna 1990/91:Ub504 yrkande 1,

1990/91:Ub569 och 1990/91:Ub696 yrkande 27 tillgodosetts genom förslaget i

miljöpropositionen, varför de avstyrks.

Vad gäller lokalisering av utbildning till andra högskoleenheter än

universitetet i Umeå vill utskottet hänvisa till den bedömning som gjordes av

den utredningsman som på UHÄs uppdrag utrett miljöutbildningen. I UHÄ-rapport

1990:6 anförs:

-- -- -- starka skäl talar för att hela utbildningen även i fortsättningen

förläggs till universitetet i Umeå. Det finns då möjlighet att på ett

rationellt sätt utnyttja den kompetens som byggts upp och de befintliga

resurserna. Det torde också vara en fördel med tanke på den forskning som

påbörjats vid institutionen och behovet av en nära kontakt mellan utbildning

och forskning.

Utskottet finner regeringens förslag till utökning av miljö- och

hälsoskyddslinjen med 28 nybörjarplatser vid universitetet i Umeå väl avvägt

för budgetåret 1991/92. Utskottet delar regeringens bedömning att utbildningen

med den dimensioneringen bör hållas samlad till en högskoleenhet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1990/91:Ub89 yrkandena 7 och 8 delvis, 1990/91:Ub504 yrkande

2, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande 2

samt 1990/91:Ub813 yrkande 18.

Vad gäller dimensioneringen av miljö- och hälsoskyddslinjen i framtiden utgår

utskottet från att regeringen väger in behovet av sådan utbildning när förslag

läggs fram om de framtida dimensioneringsökningar som utskottet förordat under

inledningsavsnittet i detta betänkande. Utskottet avstyrker med hänvisning

härtill motion 1990/91:Ub89 yrkande 9.

Frågan om finansiering av miljöutbildningarna återkommer utskottet till

senare under detta anslag.

I två motioner från 1991 års allmänna motionstid berörs miljö- och

hälsoskyddsutbildningarna i övrigt.

I motion 1990/91:Ub813 (mp) pekas dels på behovet av fortbildning av miljö-

och hälsoskyddsinspektörer i bl.a. juridik (yrkande 20), dels på möjligheten

att avhjälpa bristen på miljö- och hälsoskyddsutbildade inom ramen för den nya

matematisk-naturvetenskapliga linjen (yrkande 21). Inrättande av en

miljöhögskola, dvs. inrättande av en miljövetenskaplig fakultet, vid

universitetet i Umeå föreslås i motion 1990/91:Ub636 (s).

Vad gäller fortbildningen vill utskottet påpeka att universitetet i Umeå i

samband med inrättandet av miljö- och hälsoskyddslinjen fick ett särskilt

ansvar för fortbildning av miljö- och hälsoskyddsinspektörerna. För detta

ändamål har universitetet utarbetat ett långsiktigt, rikstäckande kursprogram.

Enligt vad utskottet inhämtat innehåller det nu aktuella treårsprogrammet bl.a.

en 10-poängskurs i miljörätt.

Utskottet vill när det gäller miljöinriktningar på den nya

matematisk-naturvetenskapliga linjen hänvisa till vad som anförs i

miljöpropositionen (s. 210--211). Utskottet delar regeringens uppfattning att

särskilda miljöinriktningar enligt gällande ansvarsfördelning skall prövas

lokalt. Den utökning av linjen med 15 nybörjarplatser vid varje universitet som

föreslås i tillväxtpropositionen (s. 48--50) ökar naturligtvis möjligheterna

för enheterna att göra lokala inriktningar.

Enligt utskottets bedömning är frågan om en miljöhögskola i Umeå i första

hand en forskningsfråga. Frågan om inrättande av en ny fakultet får prövas i

samband med nästa forskningsproposition.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub636 samt 1990/91:Ub813 yrkandena 20 och 21.

Civilingenjörsutbildning

I tillväxtpropositionen föreslås (s. 49) att antalet nybörjarplatser inom

civilingenjörsutbildning ökas med sammanlagt 80 fr.o.m. budgetåret 1991/92.

Enligt miljöpropositionen (s. 207--209) ges miljöfrågorna en ökad vikt i all

grundläggande högskoleutbildning. I propositionen föreslås dels särskilda

resurser (4 milj.kr. under anslaget D10) för fortbildning av och

utvecklingsinsatser för högskolans lärare, dels att en särskild referensgrupp

tillkallas av UHÄ. Slutligen erinras i propositionen om att miljöfrågorna

särskilt kommer att beaktas i den pågående översynen av linjestrukturen inom

civilingenjörsutbildningen.

Två motioner behandlar frågan om miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna

m.m. I motion 1990/91:Ub88 (fp) efterlyses nya miljöinslag i utbildningarna

vid i första hand de tekniska högskolorna, t.ex. om avfalls- och resurssnål

teknologi, bullerbekämpning och miljömätteknik (yrkande 1). För detta ändamål

föreslås att riksdagen skall anvisa 4 milj.kr. (yrkande 2). Som villkor för den

föreslagna utökningen av civilingenjörsutbildningen ställs i motion

1990/91:Ub67 (mp) yrkande 4 att ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv

tillförs civilingenjörsutbildningen. Motionärerna anser det i detta sammanhang

vara viktigt att det skapas utrymme för miljövetenskaplig verksamhet vid de

tekniska högskolorna.

Utskottet delar den uppfattning som redovisas av regeringen i

miljöpropositionen att det är angeläget att ytterligare stärka miljöfrågornas

ställning i den grundläggande högskoleutbildningen. Hur miljöfrågorna skall

integreras i utbildningarna ankommer inte på riksdag eller regering att

bestämma om, då frågor om utbildningens mer konkreta innehåll avgörs genom

lokala beslut. Utskottet instämmer vidare i regeringens och UHÄs uppfattning

att miljöstoffet måste integreras i den ordinarie utbildningen. Utskottet delar

också regeringens uppfattning att det krävs särskilda insatser vad gäller

fortbildning av lärare och stöd till utvecklingsinsatser för att åstadkomma

detta.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de åtgärder som föreslagits i

propositionen kommer att skapa goda förutsättningar för att ge bättre utrymme

för miljöfrågorna inom civilingenjörsutbildningarna, varför inga särskilda

resurser behöver tillföras för detta ändamål.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis.

Lokalisering av civilingenjörsutbildning behandlas i tre motioner,

nämligen i motionerna 1990/91:Ub52 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub631 (c) yrkande

3 som avser högskolan i Karlstad samt i motion 1990/91:Ub599 (s) som avser

högskolan i Sundsvall--Härnösand.

Utskottet vill erinra om den principiella inställning till anordnande av

civilingenjörsutbildning utanför de tekniska högskolorna som utskottet

redovisade i sitt betänkande UbU 1986/87:16. I betänkandet anfördes att

utskottet bl.a. med hänsyn till stora investeringskostnader och brist på

kompetenta lärare inte var berett att tillstyrka inrättande av

civilingenjörslinjer vid ytterligare högskoleenheter. Utskottet pekade dock på

att förutsättningarna för samverkan mellan olika högskoleenheter för att bättre

kunna erbjuda utbildningsmöjligheter och tillvarata kompetens i olika delar av

landet borde beaktas i planeringen (s. 10). Enligt utskottets mening är en

sådan samverkan en angelägenhet för berörda högskolor (jfr bet. 1989/90:UbU18

s. 13--14).

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub52 yrkande 2, 1990/91:Ub599 och 1990/91:Ub631 yrkande 3.

I miljöpropositionen föreslås en utökning av planeringsramarna för

civilingenjörsutbildning enligt det tidigare nämnda förslaget i

tillväxtpropositionen med sammanlagt 80 nybörjarplatser. För samtliga berörda

högskoleenheter föreslås således en utökning med 10 platser, förutom för

universitetet i Uppsala som föreslås få 30 platser för

civilingenjörsutbildning på bioteknikområdet.

Utökning av antalet nybörjarplatser vid högskolan i Luleå föreslås dels i

motion 1990/91:Ub587 (s) från allmänna motionstiden, dels i motion 1990/91:Ub44

(s) som väckts med anledning av tillväxtpropositionen. I den först nämnda

motionen föreslås en utökning med ca 15 nybörjarplatser för en ny linje för

processteknik och i den sistnämnda motionen ökat antal platser vid väg- och

vattenbyggnads- samt samhällsbyggnadstekniska linjerna.

Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av

civilingenjörsutbildning är väl avvägt för budgetåret 1991/92. Utskottet

vill dock erinra om vad utskottet anfört inledningsvis i detta betänkande om

dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93 och att regeringen i samband

därmed bör överväga behovet av ökningar av bl.a. civilingenjörsutbildning.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med

avslag på motionerna 1990/91:Ub44 och 1990/91:Ub587 fastställer planeringsramar

för 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:90.

Frågan om finansiering av utökningen av civilingenjörsutbildningen återkommer

utskottet till senare under detta anslag.

Ingenjörsutbildning

Riksdagen beslutade våren 1989 om en ny, tvåårig ingenjörsutbildning inom

högskolan, med successiv utbyggnad under tiden fram t.o.m. budgetåret 1993/94

(prop. 1988/89:90, bet. UbU30, rskr. 280). I samband med behandlingen av 1990

års budgetproposition tog riksdagen ställning till en utbyggnadsplan med

fördelning av tillkommande nybörjarplatser på högskoleenheter och budgetår. Det

totala antalet nybörjarplatser skulle därmed uppgå till ca 6400.

I tillväxtpropositionen (s. 49--50) föreslås att antalet nybörjarplatser

skall öka med ytterligare 30 vid vardera högskolorna i Eskilstuna--Västerås,

Karlskrona--Ronneby, Karlstad och Sundsvall--Härnösand samt universiteten i

Uppsala (Forsmark) och Umeå (Kiruna).

Dimensionering av ingenjörsutbildning berörs i ett stort antal motioner

dels från 1991 års allmänna motionstid, dels som väckts med anledning av

tillväxtpropositionen.

I motionerna 1990/91:Ub580 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub682 (s) från allmänna

motionstiden föreslås en utökning med 30 platser vid högskolan i

Eskilstuna--Västerås, lokaliserade till Katrineholm, för utbildning av

kyltekniker. I yrkande 2 i den först nämnda motionen föreslås att 1 milj.kr.

anvisas för detta ändamål. Ytterligare 30 platser utöver dem som föreslås i

tillväxtpropositionen för högskolan i Eskilstuna--Västerås föreslås i

motionerna 1990/91:Ub61 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub47 (s) delvis.

I motionerna 1990/91:Ub601 (c) och 1990/91:Ub663 (s) från allmänna

motionstiden föreslås att högskolan i Karlskrona--Ronneby skall ha totalt 120

nybörjarplatser budgetåret 1991/92 resp. snarast möjligt. Detta innebär en

ökning med 40 platser i förhållande till tidigare riksdagsbeslut.

En ökning av dataingenjörslinjen vid universitetet i Linköping med 30 platser

föreslås i motion 1990/91:Ub68 (s) delvis.

I fem motioner föreslås en ökning av ingenjörsutbildningen i Jönköping med 30

platser, nämligen i motionerna 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 2, 1990/91:Ub652

(fp), 1990/91:Ub50 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub58 (m, c) yrkande 2 samt

1990/91:Ub59 (fp) yrkandena 2 och 3. I samtliga motioner utom i 1990/91:Ub58

uttalar motionärerna att dessa platser skall inriktas mot markanläggning.

En utökning av ingenjörsutbildningen med 30 platser vid högskolan i Kalmar

föreslås i motion 1990/91:Ub51 (c) yrkande 2.

Flera motionärer efterlyser satsningar på högskolorna i Västsverige. Motion

1990/91:Ub65 (s) gäller samtliga högskolor, inkl. Chalmers tekniska högskola,

medan motion 1990/91:Ub43 (c) yrkande 1 bara omfattar de mindre och medelstora

högskolorna. Två motioner, nämligen 1990/91:Ub48 (c) yrkandena 1 och 2 samt

1990/91:Ub71 (s), avser högskolan i Borås. Högskolan i Skövde behandlas i

motionerna 1990/91:Ub41 (m) och 1990/91:Ub64 (s) yrkande 1. Slutligen avser

motionerna 1990/91:Ub531 (c) yrkande 4 och 1990/91:Ub40 (s) högskolan i

Trollhättan--Uddevalla.

I motion 1990/91:Ub74 (c) yrkande 2 anför motionärerna att högskolan i

Gävle--Sandviken borde få del av de satsningar som förordas i

tillväxtpropositionen.

Slutligen föreslås i två motioner från allmänna motionstiden lokalisering

till orter som saknar högskoleenhet. I motion 1990/91:Ub699 (c) yrkande 3

föreslås lokalisering till tre kommuner i Hälsingland och i motion

1990/91:Ub614 (c) föreslås lokalisering till Skellefteå.

Utskottet har i inledningen till detta betänkande (s. 36 f.) förordat en ökad

dimensionering av högskolans grundutbildning budgetåret 1991/92. I denna ökning

ingår bl.a. en ytterligare ökning av antalet nybörjarplatser inom

ingenjörsutbildning med 240, fördelade med 30 platser vardera på tekniska

högskolan i Stockholm, universitetet i Lund, Chalmers tekniska högskola samt

högskolorna i Eskilstuna--Västerås, Jönköping, Halmstad, Karlskrona--Ronneby

och Luleå. Tillsammans med regeringens förslag till utökningar i

tillväxtpropositionen innebär detta att utskottet förordar en total utökning av

antalet nybörjarplatser inom ingenjörsutbildningen med 420 platser utöver de

6410 platser som riksdagen tidigare tagit ställning till.

Flera av de nyss nämnda motionsyrkandena är således tillgodosedda genom den

förordade utökningen. Utskottet anser däremot att riksdagen inte skall uttala

sig om vare sig huruvida utbildningen skall förläggas till andra orter än

högskoleorterna eller vilken inriktning utbildningen skall ha. Utskottet anser

att båda dessa frågor bör avgöras lokalt av den ansvariga högskoleenheten.

Vad utskottet anfört om dimensionering av ingenjörsutbildning bör riksdagen

med anledning av proposition 1990/91:87 samt motionerna 1990/91:Ub43 yrkande 1,

1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub50 yrkande 2, 1990/91:Ub58 yrkande 2,

1990/91:Ub59 yrkande 3, 1990/91:Ub61 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis,

1990/91:Ub601, 1990/91:Ub649 yrkande 2, 1990/91:Ub652 yrkande 2 och

1990/91:Ub663 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41

delvis, 1990/91:Ub48 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub51 yrkande 2, 1990/91:Ub59

yrkande 2, 1990/91:Ub64 yrkande 1, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub71,

1990/91:Ub74 yrkande 2, 1990/91:Ub531 yrkande 4, 1990/91:Ub580 yrkandena 1 och

2 delvis, 1990/91:Ub614, 1990/91:Ub652 yrkande 1, 1990/91:Ub682 samt

1990/91:Ub699 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Frågan om finansiering av utökningen av ingenjörsutbildningen återkommer

utskottet till senare under detta anslag.

I motion 1990/91:Ub817 (s) yrkande 3 hävdas att särskilda resurser bör

anvisas till högskolan i Eskilstuna--Västerås för att möjliggöra ett inrättande

av flygingenjörsutbildning. Motionärerna hänvisar till den utredning av

flygteknisk utbildning som UHÄ och SÖ gjort på regeringens uppdrag, vari bl.a.

föreslogs att ett begränsat antal högskolor skulle erhålla särskilda resurser

då utbildningen är mer kostnadskrävande än annan ingenjörsutbildning.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i budgetpropositionen (s.

136) att inrättande av inriktningen flygingenjörsutbildning är ett lokalt

beslut och att berörd högskoleenhet bör fatta beslut därom mot bakgrund av de

totala resurser som disponeras på ifrågavarande anslag. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub817 yrkande 3.

Utbildning i polymerteknik i Kristianstad behandlas i motion

1990/91:Ub725 (fp) yrkande 2. Motionärerna anser att utbildningen inte skall

omvandlas till den nya ingenjörsutbildningen utan kvarstå som lokal linje, då

den är av tvärvetenskaplig karaktär och inte passar in i maskintekniklinjen.

Riksdagen tog, som tidigare nämnts, våren 1990 ställning till en

utbyggnadsplan för ingenjörsutbildningen. Denna utbyggnadsplan förutsatte att

de lokala ingenjörsutbildningarna omvandlas till den nya ingenjörsutbildningen.

Vid högskolan i Kristianstad finns två lokala linjer, nämligen en i

polymerteknik och en i formteknik, med vardera 24 platser. Enligt

utbyggnadsplanen skall en av linjerna omvandlas under budgetåret 1991/92 och

den andra under budgetåret 1992/93.

Utskottet vill framhålla att regering och riksdag ännu inte har tagit

ställning till vilka allmänna utbildningslinjer som skall finnas inom den nya

tvååriga ingenjörsutbildningen som bedrivs som försöksverksamhet. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub725

yrkande 2.

Dimensionering av övriga utbildningar

I miljöpropositionen föreslås en utökning av planeringsramarna för

matematisk-naturvetenskaplig linje i enlighet med förslaget i

tillväxtpropositionen (s. 48--50) med sammanlagt 90 nybörjarplatser. Samtliga

universitet föreslås få en utökning med 15 platser.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de planeringsramar som förordats

i miljöpropositionen.

Frågan om finansiering av utökningen av matematisk-naturvetenskaplig linje

återkommer utskottet till senare under detta anslag.

Regeringens förslag till planeringsramar för övriga utbildningar framgår

av budgetpropositionen.

I motion 1990/91:Ub638 (s) föreslås en utökning av

brandingenjörsutbildningen och att någon del av utbildningen skall förläggas

till högskolan i Luleå.

Utbildningen omfattar för närvarande 30 nybörjarplatser och är förlagd till

universitetet i Lund.

Vad gäller ändrad dimensionering för brandingenjörslinjen och andra

utbildningar inom teknisk sektor erinrar utskottet om vad som anförts

inledningsvis i detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret

1992/93. Utskottet utgår från att regeringen kommer att överväga behovet av

ökningar av såväl brandingenjörslinjen som andra utbildningar inom sektorn i

detta sammanhang.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med

avslag på motion 1990/91:Ub638 fastställer planeringsramar för övriga

utbildningar i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken

I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för tekniska yrken

till 1445777000 kr. I budgetpropositionen anförs att riksdagen i sina

beslut med anledning av såväl 1990 års som 1989 års budgetproposition bl.a.

ökat antalet utbildningsplatser i högskolan. Dessa beslut har medfört att

kostnaderna för budgetåret 1991/92 överstiger de av regeringen tidigare

beräknade medelsramarna med sammanlagt 18800000 kr. Regeringen har med

hänvisning härtill gjort motsvarande anslagsminskningar, vilka fördelats

proportionellt på de olika utbildningsanslagen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s.

112).

De anslagsminskningar om sammanlagt 18800000 kr. som regeringen gjort på

anslagen till grundläggande högskoleutbildning för att finansiera riksdagens

beslut har föranlett tre motionsyrkanden, nämligen motionerna 1990/91:Ub824 (m)

yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub696 (c) yrkande 24 och 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 8.

Motionärerna föreslår att de undandragna beloppen återförs.

Utskottet anser att regeringen genom den använda finansieringstekniken

motsatt sig riksdagens uttalade vilja om resursnivåerna för anslagen till

grundläggande högskoleutbildning för den aktuella treårsperioden. Utskottet

avser därför att under anslagen D 5--D 10 i detta betänkande återföra de belopp

-- sammanlagt 18,8 milj.kr. -- som dragits från anslagsbeloppet för budgetåret

1991/92. Under förevarande anslag uppgår detta belopp till 5 727 000 kr.

Regeringen har som tidigare nämnts i detta betänkande föreslagit utökningar

av miljö- och hälsoskyddsutbildningarna, civilingenjörsutbildningen,

ingenjörsutbildningen och matematisk-naturvetenskapliga linjen i

propositionerna 1990/91:87 och 1990/91:90. Därtill kommer ett särskilt lärar-

och utvecklingsstöd avseende integrering av miljöfrågor i högskoleutbildning

till UHÄs disposition under anslaget D10.

Regeringen har i de aktuella propositionerna beräknat följande tillskott för

de nya åtagandena under anslaget D5.

350 nybörjarplatser (tillväxtprop. s. 50) 14 000 000 kr.

28 nybörjarplatser (miljöprop. s. 210) 1 120 000 kr.

Kompletteringsutbildning (miljöprop. s. 210) 4 230 000 kr.

Summa 19 350 000 kr.

För att finansiera de nya åtagandena i propositionerna föreslår regeringen

följande besparingar/omfördelningar under anslaget D5.

Minskning av D 5 (tillväxtprop. s. 51) 10 540 000 kr.

Minskning av D 5 (miljöprop. s. 208) 2 000 000 kr.

Summa 12 540 000 kr.

Nettotillskottet under anslaget D5 uppgår således till 6810000 kr. i

förhållande till vad som föreslagits i budgetpropositionen. I

miljöpropositionen föreslås i konsekvens härmed att riksdagen skall anvisa ett

reservationsanslag på 1 452 587 000 kr. för budgetåret 1991/92.

För de av regeringen föreslagna nya åtagandena har totalkostnaderna

redovisats explicit vad gäller förslagen i tillväxtpropositionen. De uppgår

till totalt 105 milj.kr. inkl. kostnaderna för lokaler och studiefinansiering.

Däremot har inte motsvarande redovisning skett för förslagen i

miljöpropositionen. Finansieringen av kommande års kostnader

(konsekvenskostnaderna) anges inte heller i någon av propositionerna.

I flera motioner avvisas regeringens förslag till finansiering av de ökade

utbildningsåtagandena. Fyra av dessa motioner gäller de föreslagna

besparingarna/omfördelningarna under anslaget D5. I motion 1990/91:Ub66 (v)

yrkande 3 avvisas regeringens förslag att finansiera den totala kostnaden om

105 milj.kr. under bl.a. anslaget D5. För budgetåret 1991/92 föreslås i

motion 1990/91:Ub67 (mp) yrkande 3 bl.a. ett tillskott om sammanlagt 17,5

milj.kr. under berörda anslag. I motion 1990/91:Ub89 (c) yrkande 2 avvisas

regeringens förslag att finansiera lärar- och utvecklingsstödet om 4 milj.kr.

under anslaget D10 med en besparing på 2 milj.kr. på anslaget D5.

Motsvarande förslag avvisas i motion 1990/91:Ub90 (v) yrkande 1, dock föreslås

i motionen inte återläggning av riktigt hela det belopp som anslagen D5 och

D10 minskats med i miljöpropositionen.

Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning att de nya åtaganden som

utskottet tillstyrker i detta betänkande inte skall finansieras med besparingar

eller omfördelningar på anslagen till grundutbildning. Utskottet anser därför

att de föreslagna minskningarna om sammanlagt 12 540 000 kr. under anslaget

D5 för budgetåret 1991/92 inte bör göras. Utskottet anser inte heller att

motsvarande besparingar eller omfördelningar skall göras för

konsekvenskostnaderna under kommande budgetår, med undantag för de

administrativa besparingar som föreslagits i kompletteringspropositionen (del

II s. 66--76).

Vad gäller kostnaderna för de ytterligare 240 platserna på

ingenjörsutbildningen som utskottet förordat anser utskottet att

9160000kr. bör beräknas under anslaget D5 för dessa. Utskottet

anser i konsekvens med det nyss förda resonemanget att

konsekvenskostnaderna under budgetåret 1992/93 skall finansieras med

resurstillskott på anslaget och inte genom omfördelningar eller besparingar.

Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan avstyrkt ett antal

motionsyrkanden, vari föreslagits resurstillskott för olika ändamål.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår således utskottet att riksdagen

med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkande 2

delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med

anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande

1 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2, 1990/91:Ub89 yrkande 8

och 1990/91:Ub580 yrkande 2, samtliga delvis, dels till anslaget till

Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på (1452587000 + 5727000 [återföring av besparing

i budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] +

9160000 [nya platser] =) 1480014000 kr., dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av

dimensioneringsökningar.

I anslutning till anslagsberäkningen vill utskottet ta upp vissa frågor om

pris- och löneomräkning av anslagen till såväl grundutbildning som

forskning.

Utskottet noterar inledningsvis med tillfredsställelse att det i årets

budgetproposition för första gången för varje anslagspost klart framgår hur

stor summa av den föreslagna förändringen som utgör pris- och löneomräkning

(jfr UbU 1987/88:20 s. 8--9).

Universitetet i Stockholm har i skrivelse till utskottet, daterad den 20

december 1990, påpekat att den senaste löneomräkning som UHÄ gjort av anslagen

till högskolan har grundats på vissa schablonberäkningar. Enligt skrivelsen har

detta lett till att universitetet fått ett för lågt belopp. Efter närmare

utredning konstaterar UHÄ i skrivelse, daterad den 27 mars 1991, att

universitetet borde kompenseras för en merkostnad om 6,3 milj.kr. UHÄ föreslår

i skrivelsen att universitetet i Stockholm skall kompenseras för detta i

samband med regeringens beslut om täckningsmedel för budgetåret 1990/91. Detta

beslut utgör också underlag för löneomräkning av anslagen inför 1992 års

budgetproposition.

Universitetet i Uppsala har i skrivelse till utskottet, daterad den 12 april

1991, påpekat att den av UHÄ schablonmässigt beräknade fördelningen av den

lokala potten på anslagen relativt kraftigt avviker från det verkliga utfallet.

Totalt sett stämmer dock beloppen för löneomräkning för universitetet.

Utskottet vill beträffande pris- och löneomräkning av högskoleanslagen

framhålla vikten av att högskoleenheter, UHÄ och regering tillämpar principerna

för pris- och löneomräkning på ett sådant sätt att anslag till högskolan inte

urholkas, vilket är särskilt viktigt i den strikt decentraliserade

högskoleorganisationen. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Övriga frågor

Tre motioner avser förläggning av arkitektutbildning till Norrland. En

innehållsligt förnyad arkitektutbildning, lokaliserad till Norrland föreslås i

motion 1990/91:Ub507 (fp). I motion 1990/91:Ub584 (fp) föreslås en lokalisering

till Umeå, medan Skellefteå förordas i motion 1990/91:Ub613 (c).

Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden vid ett flertal

tillfällen, senast våren 1990 i betänkande 1989/90:UbU19 (s. 10). Utöver vad

som då anfördes vill utskottet erinra om vad utskottet anfört inledningsvis i

detta betänkande om dimensioneringsökningar för budgetåret 1992/93 och att

regeringen i samband därmed bör överväga behovet av ökningar av bl.a.

arkitektutbildning.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub507, 1990/91:Ub584 och 1990/91:Ub613.

Förlängning av de textila utbildningarna i Borås föreslås i motion

1990/91:Ub588 (fp). Motionären föreslår med hänvisning till förslag från

högskolan i Borås att textil- och konfektionslinjen samt

textilingenjörslinjen förlängs från 80 poäng till 120 poäng.

Efter förslag från UHÄ inrättades en textilingenjörslinje vid högskolan i

Borås den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 235, bet. UbU19, rskr.

229). UHÄ anförde i sin anslagsframställning att det kunde finnas skäl att --

såsom högskolan i Borås föreslagit -- överväga att senare komplettera linjen

med en påbyggnadslinje.

Utskottet anser för sin del att en eventuell sådan påbyggnadslinje får prövas

i samband med andra önskemål om resurser inför nästa treårsperiod för

högskolan. Utskottet avstyrker härmed motion 1990/91:Ub588.

I motion 1990/91:Ub72 (s) yrkande 1 begärs ett uttalande om lokalisering av

YTH-utbildningar till Filipstad. Enligt motionärerna har Bergsskolan i

Filipstad inlett förhandlingar med högskolan i Luleå om att förlägga viss

YTH-utbildning till Filipstad.

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen uttalat som sin mening att

riksdagen normalt inte skall besluta om förläggning av allmänna linjer till

orter utan endast ange vid vilken högskoleenhet linjen skall finnas inrättad

(1989/90:UbU18 s. 13--14, rskr. 228). Det ankommer således på den ansvariga

högskoleenheten att avgöra var utbildningen i fråga skall förläggas. Utskottet

avstyrker med hänvisning härtill motion 1990/91:Ub72 yrkande 1.

När en allmän utbildningslinje i högskolan inrättas eller förändras i

väsentlig mån godkänner riksdagen riktlinjer för utbildningen på linjen.

Utifrån dess riktlinjer styrs det mer detaljerade innehållet i utbildningen av

utbildningsplaner och kursplaner. För en allmän utbildningslinje skall

enligt 3 kap. 13 § högskoleförordningen (1977:263, senast ändrad 1990:1186)

finnas en lokal utbildningsplan för varje läroanstalt som anordnar linjen. För

vissa allmänna utbildningslinjer som anges i bilaga 11 till

högskoleförordningen skall det dessutom finnas centrala utbildningsplaner.

Detta gäller huvudsakligen linjer som leder till yrken där det finns olika

former av officiellt faställd legitimation eller behörighetskrav, dvs. framför

allt inom sektorerna för utbildning för vårdyrken och undervisningsyrken (jfr

prop. 1987/88:100, bet. UbU20, rskr. 205). Enligt 3 kap. 15 §

högskoleförordningen faställs central utbildningsplan av UHÄ och lokal

utbildningsplan av linjenämnd. Kursplan för kurs som ingår i allmän

utbildningslinje fastställs också av linjenämnd (3 kap. 20 och 22 §§ i

högskoleförordningen).

Förslag som gäller innehållet i olika utbildningar inom i första hand sektorn

för tekniska yrken förs fram i tre motioner.

I motion 1990/91:Ub639 (m, fp, c) yrkande 1 begärs en översyn ur

jämställdhetssynpunkt av innehållet i bl.a. tekniska utbildningar. Motionärerna

hänvisar till de positiva effekter som breddningen mot samhällsvetenskapliga

ämnen av den tekniska utbildningen i Luleå haft på rekryteringen av kvinnliga

studerande. En kartläggning av utbildningar där handikappkunskap måste ingå

begärs i motion 1990/91:Ub805 (mp). Motionärerna anser att en sådan

kartläggning behövs för att trygga de handikappades boende- och närmiljö.

Slutligen begärs i motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 4 ett uttalande om

miljövänlig inriktning på utbildningarna i teknik m.m. vid högskolan i

Sundsvall--Härnösand.

Enligt vad utskottet inhämtat har utbildningsministern under våren 1991

förordnat en ämnessakkunnig inom utbildningsdepartementet med uppgift att

stödja jämställdhetsarbetet inom högskolan. Utskottet vill när det gäller

frågan om miljöinslag i utbildningar hänvisa till de resurser som regeringen i

miljöpropositionen föreslagit skall avsättas under anslaget D10 och som

utskottet kommer att ta ställning till senare i detta betänkande. Med

hänvisning i övrigt till gällande ordning för hur utbildningsplaner och

kursplaner fastställs avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub628 yrkande 4,

1990/91:Ub639 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub805.

3. D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

Ekonomlinjen m.m.

Två motioner tar upp förändringar i ekonomutbildningen. Enligt motion

1990/91:Ub575 (m) yrkande 16 måste en förlängning av ekonomlinjen övervägas.

Motionärerna hänvisar till påvisade brister i forskningsanknytningen av linjen

och till att många ekonomer kommer att verka i ett internationellt sammanhang,

vilket kräver att den svenska utbildningen tål en jämförelse med vad ledande

skolor i andra länder kan erbjuda. Vidare önskar motionärerna en

kvalitetsförstärkning av linjen och ifrågasätter den av riksdagen beslutade

förläggningen av ekonomutbildning utöver det s.k. basblocket till allt fler

högskoleenheter. Kvalitetsförstärkningen kan enligt motionärerna ske inom i

huvudsak oförändrade kostnader genom att utbildningsvolymen minskar. I motion

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 19 föreslås införande av en utbildning på mellannivå

för ekonomer. Detta skulle i viss mån kunna kompensera den indragning av 270

nybörjarplatser på ekonomlinjen som skett budgetåret 1990/91. Enligt

motionärerna är det viktigt att även ekonomer på mellannivå besitter ekologiskt

kunnande så att de kan möta de krav som dagens och morgondagens samhälle

ställer på dem. Även i motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 sägs att införande av en

utbildning av "mellanekonomer" bör övervägas.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

I tillväxtpropositionen (s. 43 f.) anmäler regeringen att det inom

utbildningsdepartementet bedrivs ett särskilt beredningsarbete som bl.a. syftar

till att inom tre år öka examinationen och minska administrationen inom

högskolan med vardera minst en tiondel. Arbetet skall också utveckla systemet

för planering och styrning av högskolan samt ge underlag för hur

dimensioneringen av olika utbildningar skall ske mot bakgrund av samhällets

framtida behov av högskoleutbildade. Riksdagens och regeringens styrning av den

grundläggande högskoleutbildningen avses bli mer översiktlig än hittills,

vilket enligt regeringen får konsekvenser för principerna för

studieorganisationen. När det gäller ekonomlinjens kvalitet m.m. har de senaste

åren flera utvärderingsprojekt startats, dels av UHÄ i samarbete med bl.a.

Svenska Arbetsgivareföreningen, dels av en grupp högskoleenheter med stöd av

UHÄ. Inget av projekten har ännu slutredovisats.

Utskottet anser att resultatet både av beredningsarbetet inom

utbildningsdepartementet och av de nämnda utvärderingsprojekten bör avvaktas,

innan riksdagen tar ställning till om det finns anledning att hos regeringen

begära förslag om förändringar av ekonomutbildningens längd eller lokalisering

eller införande av ny kortare utbildning vid sidan av ekonomlinjen. När det

gäller behovet av ekologiskt kunnande ansluter sig utskottet till regeringens

bedömning i miljöpropositionen, nämligen att miljöfrågor skall ges ökad vikt i

all grundläggande högskoleutbildning (s. 207 f.). Det ankommer dock inte på

regeringen och riksdagen att bestämma om den närmare utformningen av detta. Med

hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub575 yrkande 16 och 1990/91:Ub813 yrkande 19.

Ändrad dimensionering och lokalisering av ekonomlinjen föreslås i sju

motioner. I motion 1990/91:Ub699 (c) yrkande 1 föreslås ytterligare 30

nybörjarplatser på ekonomlinjens basblock vid högskolan i Gävle--Sandviken. I

motion 1990/91:Ub503 (s) yrkande 1, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 1 och

1990/91:Ub671 (fp) yrkande 1 föreslås ytterligare 30 platser på ekonomlinjen

140 poäng vid högskolan i Skövde. I motionerna 1990/91:Ub59 (fp) yrkande 1,

1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 3 och 1990/91:Ub651 (fp) föreslås att högskolan i

Jönköping skall tillföras medel för ytterligare 30 studerande på ekonomlinjens

fördjupningsdel, så att samtliga som påbörjat basblocket kan fullfölja sin

utbildning till ekonomexamen i Jönköping. Motionärerna anser att medel för

detta kan överföras från högskolan i Växjö till högskolan i Jönköping. I motion

1990/91:Ub696 (c) yrkande 28 erinras om att planeringsramen för ekonomlinjen

minskades 1990/91 efter förslag i budgetpropositionen. Centerpartiet, som

motsatt sig denna minskning, vill att ekonomlinjens planeringsram skall ökas

inom ramen för de 6 000 ytterligare platser som i samma motion föreslås för den

grundläggande högskoleutbildningen.

Utskottet har i det föregående redovisat sina förslag om vilka allmänna

utbildningslinjer som bör få utökad planeringsram 1991/92. Ekonomlinjen ingår

inte bland dessa. Kostnaden per plats på ekonomlinjen vid de mindre högskolorna

är betydligt högre än vid universiteten och högskolan i Växjö. Om platsantalet

i fördjupningsdelen skall utökas vid högskolan i Jönköping måste därför medel

tillskjutas utöver dem som f.n. är beräknade under anslagsposten Vissa

kostnader för ekonomutbildningen för studerande som efter basblocksstudier i

Jönköping fortsätter studierna vid högskolan i Växjö. Detta kan utskottet av

statsfinansiella skäl inte tillstyrka.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub59 yrkande 1, 1990/91:Ub503 yrkande 1, 1990/91:Ub541

yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 3, 1990/91:Ub651, 1990/91:Ub671 yrkande 1,

1990/91:Ub696 yrkande 28 och 1990/91:Ub699 yrkande 1.

En högskolelinje anpassad för detaljhandeln begärs i motion 1990/91:Ub697

(fp). Motsvarande förslag har behandlats vid de två senaste riksmötena (se

1989/90:UbU20 s. 12 f.).

Utskottet konstaterar liksom föregående år att en utbildning av det slag som

motionärerna önskar kan anordnas inom ramen för ekonomlinjen, enligt lokala

beslut vid den eller de högskoleenheter som har intresse och förutsättningar

för detta. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Juristlinjen

Vid den rättsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Umeå finns i

dag möjlighet att dels genomgå en tvåårig grundläggande rättsutbildning (80

poäng), dels därefter studera vid den lokala tvååriga företags- och

förvaltningsjuridiska påbyggnadslinjen (80 poäng). Antalet nybörjarplatser vid

den grundläggande rättsutbildningen är 40 och vid den företags- och

förvaltningsjuridiska påbyggnadslinjen 30. Avsikten med juristutbildningen i

Umeå är bl.a. att utbilda jurister med särskilt god kompetens i ekonomi (18

poäng) och skatterätt (20 poäng). Däremot leder utbildningen inte fram till en

jur.kand.-examen (180 poäng). Sådan examen fordras för antagning till

notarietjänstgöring, vilken i sin tur krävs för tillträde till de traditionella

juristyrkena.

En arbetsgrupp med representanter för riksåklagaren, domstolsverket,

rikspolisstyrelsen och universitetet i Umeå har år 1989 föreslagit en

kompletterande utbildning om 40 poäng till jur. kand.-examen för dem som

genomgått grundläggande rättsutbildning och företags- och förvaltningsjuridisk

påbyggnadsutbildning i Umeå. Bakgrunden till förslaget är den stora bristen på

jurister inom rättsväsendet i norra Sverige. Den totala utbildningstiden

kommer för dessa studerande att bli fem år, mot fyra och ett halvt år på

juristlinjen, allt förutsatt att de studerande följer den avsedda studiegången.

Arbetsgruppen föreslog att utbildningen skulle anordnas i Umeå, medan jur.

kand.-examen skulle utfärdas vid någon av de juridiska fakulteterna i Uppsala,

Lund och Stockholm.

I proposition 1989/90:100, bilaga 10 s. 242 f. redovisade föredragande

statsrådet helt kort förslaget om en kompletterande utbildning om 40 poäng. I

propositionen beräknades medel för den föreslagna utbildningen vid

universitetet i Umeå (+ 600 000 kr.).

Med anledning av förslaget i proposition 1989/90:100 väcktes tre motioner.

Enligt motionerna 1989/90:Ub539 (fp) och 1989/90:Ub599 (m) borde på sikt

fullständig juristlinje om 180 poäng lokaliseras till Umeå. Riksdagen borde

begära ett förslag om detta, enligt motion 1989/90:Ub539 senast i

budgetpropositionen för 1993/94. Enligt motion 1989/90:Ub599 var de resurser

som regeringen föreslagit för den kompletterande utbildningen otillräckliga för

att genomföra en fullgod utbildning. I motion 1989/90:Ub825 (m) yrkande 39

avvisades förslaget om en kompletterande juristutbildning vid universitetet i

Umeå inom ramen av 600 000 kr. Förslaget ansågs innebära en kvalitetssänkning

jämfört med utbildningen på juristlinjen vid de juridiska fakulteterna. I

stället föreslogs att resurserna för den kompletterande utbildningen skulle

tillföras universitetet i Uppsala som skulle utlokalisera utbildningen till

Umeå.

Utbildningsutskottet bordlade ifrågavarande ärende våren 1990. Skälet härför

var bl.a. att utskottet önskade förvissa sig om att en juristutbildning i Umeå

fick en sådan uppläggning att utbildningen av omvärlden, inte minst de

yrkesverksamma juristerna, med fog skulle kunna uppfattas som likvärdig med

utbildningen på juristlinjen vid de tre juridiska fakulteterna.

Utskottet har övervägt om ansvaret för den kompletterande utbildningen i Umeå

skulle läggas på den juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala.

Samtal har under hösten 1990 förevarit mellan företrädare för utskottet,

företrädare för juridiska fakulteten vid universitetet i Uppsala och

företrädare för den rättsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Umeå.

Dessa samtal har gett följande vid handen.

Det finns en praxis rörande tillgodoräknande av juridisk utbildning, som

genomgåtts i Umeå, för jur.kand.-examen vid någon av de juridiska fakulteterna.

Praxis innebär indirekt ett godkännande av den juristutbildning som nu

anordnas i Umeå såsom grund för en fortsatt jur.kand.-utbildning.

Beträffande den kompletterande utbildningen om 40 poäng var företrädarna för

juristutbildningen vid universiteten i Uppsala och Umeå ense om att de ämnen

som behöver kompletteras av studerande i Umeå är de av arbetsgruppen angivna,

nämligen straffrätt, processrätt, allmän rättslära och internationell rätt.

Kursplanerna vid ett studium av ifrågavarande ämnen i Umeå borde när det gäller

krav och innehåll i huvudsak överensstämma med motsvarande kursplaner vid någon

av de tre juridiska fakulteterna. Vidare borde, vid sidan om en lokalt

kursansvarig, en extern kursansvarig utses för varje kurs bland lärarna vid de

juridiska fakulteterna med huvuduppgift att svara för kvaliteten på resp. kurs,

inkl. examinationen. Huvuddelen av lärarna för kurserna i Umeå borde slutligen

hämtas från de juridiska fakulteterna, i första hand professorer och docenter.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena och vad som här redovisats om

utbildningens uppläggning anser utskottet inte nödvändigt att något annat

universitet ges ansvar för den kompletterande juridiska utbildningen i Umeå.

Det bör således ankomma på linjenämnd (motsvarande) i Umeå att fastställa lokal

utbildningsplan för juristlinjen 180 poäng och därvid ange hur den

grundläggande rättsutbildningen och den lokala företags- och

förvaltningsjuridiska linjen tillgodoräknas. Utbildningsbevis om

jur.kand.-examen bör således utfärdas av rektorsämbetet vid universitetet i

Umeå (7 kap. 14 § högskoleförordningen), till skillnad från vad arbetsgruppen

föreslagit. Till planeringsramen för juristlinjen vid universitetet i Umeå, som

är 40 platser i grundläggande rättsutbildning 80 poäng, bör tillfogas en

notering att därtill kommer 20 platser för kompletterande utbildning till

jur.kand.-examen, 40 poäng.

Enligt notarieförordningen (1984:488) krävs jur. kand.-examen för antagning

till notarietjänstgöring. Vad som skall ingå i jur. kand.-examen definieras

numera enbart lokalt (av linjenämnd eller motsvarande vid de universitet där

juristlinjen 180 poäng anordnas). Enligt utskottets mening behövs någon form av

central reglering av de grundläggande kraven för behörighet till yrken som har

så stor betydelse för rättssäkerheten som domar-, åklagar-, polischef- och

advokatyrkena. En sådan skulle kunna ske t.ex. genom en precisering av

villkoren för antagning till notarietjänstgöring (studiernas omfattning i olika

ämnen, m.m).

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av proposition

1989/90:100 samt motionerna 1989/90:Ub539, 1989/90:Ub599 och 1989/90:Ub825

yrkande 39 som sin mening ge regeringen till känna.

Även vid universitetet i Göteborg finns grundläggande rättsutbildning 80

poäng inrättad som allmän utbildningslinje och som påbyggnad på denna en lokal

företags- och förvaltningsjuridisk linje 80 poäng. Båda linjerna har 120

nybörjarplatser. I motion 1990/91:Ub709 (mp) yrkande 1 föreslås att den

fullständiga juristlinjen 180 poäng skall inrättas vid universitetet i

Göteborg. Så länge jur. kand.-examen, som krävs för tillträde till

tingstjänstgöring, inte kan uppnås i Göteborg finns det enligt motionärerna

risk för att många efter avslutad grundläggande rättsutbildning och företags-

och förvaltningsjuridisk utbildning i Göteborg inte blir tillgängliga på den

västsvenska arbetsmarknaden sedan de tvingats komplettera sin utbildning till

jur. kand. i t.ex. Lund eller Uppsala. Enligt motionerna 1990/91:Ub530 (m),

1990/91:Ub667 (s), 1990/91:Ub706 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub722 (fp) yrkande

1 bör juristlinjen 180 poäng inrättas vid universitetet i Göteborg på försök

under budgetåren 1991/92--1992/93 med 120 nybörjarplatser. Motionärerna

hänvisar bl.a. till att förändringen kan genomföras utan ytterligare kostnader

för staten. Universitetet har nämligen i en skrivelse till regeringen hösten

1990 förklarat att juristlinjen 180 poäng med 120 nybörjarplatser kan

genomföras genom omdisponering av medel under LIF-anslaget, från vilket den

nuvarande företags- och förvaltningsjuridiska linjen finansieras. UHÄ, som

yttrat sig över universitetets skrivelse, har föreslagit att linjen inrättas på

försök under de två närmaste budgetåren.

Utskottet har tagit del av den framställning från universitetet i Göteborg

som åberopas i motionerna och av UHÄs yttrande över denna. Universitetet önskar

även fortsättningsvis ha en företagsjuridisk profil på sin juristutbildning. I

skrivelsen redovisas behov av komplettering av universitetets kompetens inom

området genom medverkan av lärare från juridiska fakulteter i kurserna

processrätt och straffrätt (13 resp. 12 poäng). Universitetet har under

ärendets beredning tillställt utskottet intyg från juridiska institutionen i

Lund vari två professorer i straffrätt resp. processrätt åtar sig det externa

kursansvaret för dessa båda kurser i Göteborg. Mot bakgrund av detta och av

UHÄs tillstyrkan anser utskottet att tillräckliga förutsättningar för en

kvalitativt god utbildning på juristlinjen 180 poäng finns vid universitetet i

Göteborg.

Utskottet har inte funnit anledning att föreslå att inrättandet av

juristlinjen i Göteborg skall betraktas som en tidsbegränsad försöksverksamhet.

I Göteborg avses de studerande antas till hela linjen från studiernas början.

Planeringsramen 120 nybörjarplatser på juristlinjen vid universitetet i

Göteborg bör således fr.o.m. den 1 juli 1991 avse hela linjen 180 poäng i

stället för som hittills endast grundläggande rättsutbildning 80 poäng.

Förändringen innebär inte någon ökad dimensionering av juridisk utbildning,

eftersom juristlinjen 180 poäng ersätter tidigare utbildning på grundläggande

rättsutbildning jämte den lokala företags- och förvaltningsjuridiska linjen.

Med hänsyn till att utbildningen på juristlinjen vid universiteten i Umeå och

Göteborg kommer att bedrivas utan den direkta anknytning till en juridisk

fakultet som finns i Stockholm, Uppsala och Lund, bör den efter en tid

utvärderas av UHÄ och universiteten i Umeå och Göteborg i nära kontakt med de

juridiska fakulteterna och berörda avnämare. Mot bakgrund av utvärderingen bör

regeringen vid lämplig tidpunkt för riksdagen redovisa sin bedömning av

verksamhetens omfattning och organisatoriska former på längre sikt.

Vad utskottet anfört om inrättande av juristlinjen 180 poäng vid

universitetet i Göteborg bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub706

yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub530, 1990/91:Ub667,

1990/91:Ub709 yrkande 1 och 1990/91:Ub722 yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna.

Psykologlinjen

I motion 1990/91:Ub196 (fp) föreslås en utökning av psykologlinjen vid

universitetet i Umeå med tio platser. Ekonomiskt utrymme bör enligt

motionären skapas genom motsvarande neddragning av det totala LIF-anslaget. Två

motioner tar upp frågan om inrättande av psykologlinjen vid universitetet i

Linköping. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 11 föreslås att linjen inrättas

den 1juli 1991 med 20 nybörjarplatser. Enligt motion 1990/91:Ub664 (s) bör

linjen inrättas den 1 juli 1993 samtidigt som universitetet tillförs en

professur i psykologi.

Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Psykologlinjen 200 poäng finns för närvarande vid universiteten i Stockholm,

Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå med 30 nybörjarplatser vardera. Vid dessa

universitet har också under lång tid funnits en påbyggnadslinje

Psykologutbildning efter grundutbildning (PEG), som byggt på den äldre,

treåriga psykologlinjen och omfattat 80 poäng. Riksdagen har fattat beslut om

avveckling av PEG. I och med utgången av innevarande budgetår har denna

utbildning helt upphört. Därigenom frigörs lärare vid de berörda

institutionerna. Utskottet, som i likhet med motionärerna anser att

psykologlinjen bör få fler nybörjarplatser, finner det inte nu befogat att

etablera linjen på ytterligare en högskoleenhet. De resurser som redan finns

vid de universitet där linjen hittills anordnats och där PEG lagts ner bör i

första hand utnyttjas. Utskottet har därför i det föregående föreslagit att

psykologlinjen tillförs ytterligare 105 nybörjarplatser budgetåret 1991/92 vid

universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg. Detta innebär att

linjens planeringsram utökas med 70%. Mot denna bakgrund föreslår utskottet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub196, 1990/91:Ub664 delvis och

1990/91:Ub693 yrkande 11 delvis.

Systemvetenskapliga linjen

Utökat platsantal på systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde

föreslås i motionerna 1990/91:Ub41 (m), 1990/91:Ub503 (s) yrkande 4,

1990/91:Ub541 (c) yrkande 2, 1990/91:Ub576 (m) och 1990/91:Ub671 (fp) yrkande

4. Utskottet hänvisar till vad som anförts i det föregående om utökad

dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Systemvetenskapliga

linjen ingår inte bland dem som enligt utskottets bedömning i första hand bör

utökas ytterligare. Yrkandena avstyrks.

Turismlinjen m.m.

I motion 1990/91:Ub592 (s) föreslås en förlängning av turismlinjen

från nuvarande två till tre år. Den tvååriga studiegången anses av de berörda

högskolorna (i Falun--Borlänge, Kalmar och Östersund) vara helt

otillfredsställande, varför de inom ramen för LIF-anslaget har inrättat ett

tredje år. Detta motsvarar studenternas efterfrågan och yrkenas och

arbetsmarknadens krav. Motionärerna vill att den allmänna utbildningslinjen i

stället förlängs till tre år, så att medel frigörs inom LIF-anslaget för andra

högt prioriterade kurser, exempelvis i turism för yrkesverksamma.

Utskottet hänvisar liksom tidigare (senast 1989/90:UbU20 s. 12) till att

behovet av påbyggnad på den tvååriga turismlinjen kan tillgodoses inom ramen

för LIF-anslaget, vilket enligt motionärerna också har skett. Det ekonomiska

utrymmet medger enligt utskottets mening inte en ökning av sektorsanslaget till

AES-yrken för detta ändamål. Utskottet avstyrker motion 1990/91:Ub592.

Motion 1990/91:Ub692 (fp) handlar om utbildning av guider. Enligt

motionärerna behöver yrket professionaliseras. Det skulle t.ex. behövas mer

högskoleutbildning i guidningens metodik och pedagogik. De föreslår att

riksdagen skall uppdra åt regeringen att inventera och samordna utbildning som

riktar sig till guider.

Utskottet anser inte att den inventering och samordning av utbildning för

guider, som begärs i motionen, är av sådan angelägenhetsgrad att riksdagen bör

ta initiativ i frågan. Motionsyrkandet avstyrks.

Yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin

I motion 1990/91:Ub521 (fp) begärs att UHÄ skall få i uppdrag att utreda och

föreslå åtgärder för att åstadkomma en yrkesteknisk utbildning, förlagd

till Norrland, inom livsmedelsindustrin. Förutsättningarna att erbjuda

utbildning, baserad på distansundervisning, inom områdena livsmedelsteknik och

storhushållning är goda i Umeå. Även satsningar på forskningssidan kommer

enligt motionärerna att krävas, men förutsättningarna för att bygga upp en

sådan verksamhet är också goda.

Utskottet har behandlat motsvarande yrkanden vid flera riksmöten under senare

år (senast 1989/90:UbU19 s. 18). Liksom tidigare hänvisar utskottet till att

ett stort antal yrkestekniska linjer har sammanförts till linjen för

industriell teknik. Syftet med sammanförandet har varit att öka flexibiliteten

och decentralisera beslutsprocessen. UHÄ har föreskrivit att en inriktning

mot livsmedelsproduktion får förekomma inom linjen. Det ankommer inte på

riksdagen att bestämma lokaliseringen av olika inriktningar inom denna linje.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1990/91:Ub521.

Planeringsramar och anslag till utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken

De i budgetpropositionen föreslagna planeringsramarna för budgetåret

1991/92 bör med anledning av utskottets förslag i det föregående utökas med 50

nybörjarplatser på juristlinjen, 105 nybörjarplatser på psykologlinjen

och 30 nybörjarplatser på sociala linjen. Utskottet har i det föregående

föreslagit att planeringsramarna för juristlinjen vid universiteten i Göteborg

och Umeå inte längre skall avse enbart grundläggande rättsutbildning.

I övrigt föreslår utskottet att riksdagen fastställer planeringsramar för

budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100.

I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken till 565 201 000 kr.

De av utskottet i det föregående föreslagna ökningarna av antalet

nybörjarplatser, som redovisas närmare i bilaga, medför att anslaget för

budgetåret 1991/92 bör utökas med 4 975 000 kr.

Regeringen anmälde i budgetpropositionen vid föregående riksmöte sin avsikt

att föreslå att ekonomlinjens fördjupningsdel skulle inrättas vid högskolan i

Kristianstad budgetåret 1991/92. Detta förslag framförs nu i årets

budgetproposition och tillstyrks av utskottet. Utskottet uttalade vid sin

behandling av denna fråga vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU20 s. 7 f.)

följande:

Högskolorna i Kristianstad och Borås bör självfallet tilldelas resurser för

fördjupningsdelen enligt samma schablon som högskolorna i Jönköping och Skövde.

Dessa tilldelades 20000kr. per årsstudieplats i fördjupningsdelen i

enlighet med förslag i budgetpropositionen 1989. Utskottet utgår således från

att vid inrättandet av fördjupningsdelen vid högskolorna i Kristianstad och

Borås ytterligare medel tillskjuts utöver dem som kan överföras från den

tidigare nämnda anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen. Denna

anslagspost måste också i fortsättningen beräknas enligt de principer som

riksdagen fastslog vid föregående riksmöte (jfr bet. 1988/90:UbU20 s. 7, rskr.

195).

Det medelstillskott som enligt utskottets beräkningar behöver göras är 364

000 kr., som bör tillföras anslagsposten Vissa kostnader för ekonomlinjen.

Med anledning av utskottets förslag i det föregående om en kompletterande

juridisk utbildning om 40 poäng vid universitetet i Umeå bör anslaget tillföras

700 000 kr. Utskottet har vidare i det föregående tillstyrkt att

juristlinjen 180 poäng skall inrättas vid universitetet i Göteborg med 120

nybörjarplatser den 1 juli 1991. I motionerna 1990/91:Ub706 (fp) yrkande 2 och

1990/91:Ub709 (mp) yrkande 2 föreslås att finansieringen skall ske genom

överföring mellan anslagen D 10 och D 6. På grundval av förslag som

universitetet i Göteborg lämnat i en skrivelse till UHÄ 1990-11-27 beräknar

utskottet att 1787000 kr. bör överföras från anslaget D 10. Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser till detta anslag. Därmed kan anses

att medel för att finansiera juristlinjen vid universitetet i Göteborg i sin

helhet finns på anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken.

I motionerna 1990/91:Ub646 (m) och 1990/91:Ub670 (c) framhålls att

universitetet i Lund behöver tillskott av medel för att kunna genomföra en

satsning på obligatoriska utlandsstudier under en termin för alla studerande på

ekonomlinjen. Enligt sistnämnda motion behövs ett tilläggsanslag på 600000

kr. årligen i tre år för detta. I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 14 föreslås

att riksdagen, utöver vad regeringen föreslagit, till förevarande anslag

anvisar 10000000 kr. till psykologlinjen, som enligt motionärerna sedan

länge lider av en besvärande resursbrist.

Utskottet erinrar om att riksdagen anvisar ett anslag för hela sektorn och

att det ankommer på de lokala högskolemyndigheterna att fördela medlen mellan

olika utbildningar och göra avvägningar mellan olika behov med målet att

utbildningen på alla linjer skall hålla en hög kvalitet. Yrkandena avstyrks.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående under detta anslag och

under anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen

med bifall till motionerna 1990/91:Ub706 yrkande 2 och 1990/91:Ub709 yrkande 2,

med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna

1990/91:Ub646, 1990/91:Ub670 och 1990/91:Ub693 yrkande 14 till Utbildning för

administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på (565201000 + 2287000 [återföring av besparing

i budgetprop.] + 4975000 [nya platser] + 364000 [ekonomlinjen] + 700000

[juristutb. i Umeå] + 1787000 [juristutb. i Göteborg] =) 575314000kr.

4. D 7. Utbildning för vårdyrken samt D 11. Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m.

Tandvårdsutbildningar

I budgetpropositionen föreslås att den nuvarande ettåriga

tandhygienistlinjen, som bygger på genomgången tandsköterskeutbildning och

inte förutsätter allmän behörighet, skall ersättas av en tvåårig

tandhygienistlinje. Sedan 1988 har det pågått försöksverksamhet med tvåårig

tandhygienistlinje som byggt på allmän behörighet och inte förutsatt

genomgången tandsköterskeutbildning. UHÄs utvärdering av försöksutbildningen

(UHÄ-rapport 1990:7) visar på positiva resultat bl.a. när det gäller

rekryteringen av studerande från gymnasieskolans linjer. En tvåårig

tandhygienistlinje utan krav på genomgången tandsköterskeutbildning har också

föreslagits av den särskilde utredaren av utbildningar för framtidens tandvård

(SOU 1989:28). Den tvååriga linjen skall enligt regeringens förslag starta den

1 juli 1992 och liksom föregångaren anordnas inom den kommunala delen av

högskolan. Den förlängda utbildningen skall i princip baseras på den av UHÄ

utvärderade försöksverksamheten. Regeringen anser att det inom linjens ram

skall finnas möjlighet att frivilligt välja tandsköterskemoment, så att dubbel

kompetens (som tandsköterska och som tandhygienist) kan uppnås av dem som så

önskar.

Regeringens förslag att tandsköterskeutbildningen inkl. de påbyggnadskurser

som bedrivs i anslutning till denna inom gymnasieskolan fr.o.m. 1992/93 skall

överflyttas till den kommunala delen av högskolan som en del av utbudet inom

ramen för lokala linjer och fristående kurser kommer utskottet att behandla i

samband med proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

I motion 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 3 förordas att den tvååriga

försöksutbildningen permanentas, men att en ettårig tandhygienistutbildning bör

finnas kvar för dem som är tandsköterskor. I motion 1990/91:Ub621 (fp)

förespråkas den särskilde utredarens förslag om en ny personalkategori inom

tandvården, leg. tandsköterska. Motionären hemställer att regeringen ges i

uppdrag att utveckla nuvarande tandhygienistlinje enligt utredarens förslag.

Frågan om tandsköterskemomentens förekomst i den tvååriga utbildningen tas upp

i två motioner. Enligt motion 1990/91:Ub698 (c) yrkande 2 bör den frivilliga

delkursen inte förekomma i tandhygienistutbildningen. Motionärerna hävdar att

den saknar internationell motsvarighet och skulle äventyra tandhygienisternas

internationella gångbarhet. Enligt motion 1990/91:Ub707 (m) bör i stället

tandsköterskemomenten göras obligatoriska i tandhygienistlinjen för de

studerande som inte genomgått tandsköterskeutbildning.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

Det är angeläget att kompetenskraven för att vara tandhygienist blir

enhetliga. I proposition 1990/91:138, som behandlas av socialutskottet,

föreslås att legitimation skall införas för tandhygienister. De mål som ställs

upp i utbildningsplanen för den tvååriga tandhygienistlinjen bör därför gälla

alla studerande. Det är inte en fråga för statsmakterna att reglera hur

studerande, som redan genomgått en lägre utbildning inom tandvårdsområdet,

skall få tillgodoräkna sig redan dokumenterade kunskaper och kunna nå

studiemålet snabbare. Enligt 7 kap. 9 § högskoleförordningen (1977:263)

ankommer denna prövning på linjenämnden. Utskottet anser att riksdagen inte

heller har anledning att ta ställning till om vissa moment skall förekomma i

tandhygienistutbildningen, och om de i så fall skall vara frivilliga eller

obligatoriska. Detta bör avgöras av den myndighet som fastställer

utbildningsplan -- för närvarande UHÄ -- och efter vederbörligt samråd med

intressenter inom arbetsområdet.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen med bifall

till proposition 1990/91:100, med anledning av motionerna 1990/91:Ub621 och

1990/91:Ub673 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub698 yrkande 2

och 1990/91:Ub707 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992 förlänga

tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng.

Regeringen föreslår vidare att tandteknikerlinjen skall inrättas den 1

juli 1992 och omfatta 120 poäng. Linjen föreslås få samma lokalisering som den

tidigare utbildningen inom gymnasieskolan. UHÄ avses få i uppdrag att utreda

huvudmannaskapsfrågan och dimensioneringen.

I motion 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 1 föreslås att tandteknikerlinjen skall

tillhöra den statliga högskolan. Skälet är att den bör bedrivas i nära

anslutning till tandläkarutbildningen. Motionärerna anser också att all

högskoleutbildning på sikt bör få staten som huvudman, och att inga nya

kommunala högskoleutbildningar därför bör inrättas.

Utskottet noterar att regeringen 1991-02-14 har givit UHÄ det aviserade

uppdraget att utreda huvudmannaskapsfrågan när det gäller tandteknikerlinjen

med hänsyn till ekonomiska och utbildningsmässiga konsekvenser. Utskottet

kommer i det följande att föreslå att den större frågan om ändrat

huvudmannaskap för den del av högskolan som för närvarande är

landstingskommunal på nytt blir föremål för utredning. De påbörjade resp.

begärda utredningarnas resultat bör avvaktas innan riksdagen tar ställning

beträffande huvudmannaskapet för tandteknikerlinjen. Riksdagen bör således med

bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av motion 1990/91:Ub673

yrkande 1 bemyndiga regeringen att den 1 juli 1992 inrätta en allmän

utbildningslinje, tandteknikerlinjen om 120 poäng.

Biståndet till Central- och Östeuropa bör enligt motion 1990/91:U204 (m, fp,

c) ges en sådan inriktning att det inom detta skapas ekonomiska förutsättningar

för lärare, studerande och kliniskt yrkesverksamma inom medicin och odontologi

att studera som gäster i Sverige. Mera konkret nämns i motionen kontakter

mellan Karolinska institutet och Lettlands hälsoministerium samt universitetet

i Tartu, Estland, rörande möjligheter för baltiska studenter att studera

odontologi i Sverige.

Utskottet har erfarit att intresse finns hos Karolinska institutet att

anordna tandläkarutbildning för baltiska studenter med start under budgetåret

1991/92. Det är enligt utskottets mening värdefullt att en sådan biståndsinsats

kan göras på den högre utbildningens område. Genom den minskning av

tandläkarutbildningens dimensionering vid Karolinska institutet, som skedde

innevarande budgetår i samband med linjens återupprättande i Malmö, kommer viss

kapacitet att frigöras vid Karolinska institutet 1991/92. Enligt utskottets

bedömning bör en dimensioneringsökning på den reguljära tandläkarutbildningen

ske påföljande år. En biståndsinsats på tandläkarutbildningens område skulle

därför med fördel kunna äga rum under budgetåret 1991/92. Utskottet föreslår

att en tandläkarutbildning för tio baltiska studenter startas vid Karolinska

institutet vårterminen 1992. För att verksamheten skall kunna komma igång

utan fördröjning föreslår utskottet att medel (790000 kr.) under budgetåret

1991/92 beräknas under anslaget Utbildning för vårdyrken. Regeringen bör enligt

utskottets mening pröva möjligheterna att finansiera verksamheten i

fortsättningen med medel som står till förfogande för biståndsinsatser. Därest

detta ej är möjligt bör verksamheten de följande åren finansieras via reguljära

anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med anledning av motion 1990/91:U204 som sin mening ge regeringen

till känna.

Synpunkter på tandläkarlinjens uppläggning framförs i motion

1990/91:Ub630 (m) yrkande 1. Enligt motionärerna innebär det förändrade

tandvårdspanoramat att tandläkarna behöver en ökad biomedicinsk kunskap, vilket

kan motivera att delar av tandläkarutbildningen integreras med

läkarutbildningen. Andra delar av utbildningen kan med fördel integreras med

övriga tandvårdsutbildningar, så som nu sker vid tandläkarhögskolan i Malmö.

Utskottet erinrar om att ansvaret för det närmare innehållet och

uppläggningen av allmänna utbildningslinjer inte ankommer på riksdagen utan

åvilar högskolemyndigheterna. Tandläkarlinjen är inrättad vid fyra av de sex

universitet där läkarlinjen anordnas, vilket skapar möjligheter för samverkan i

den utsträckning och i de former som ansvariga högskolemyndigheter finner

lämpliga. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1990/91:Ub630 yrkande 1.

Medellånga vårdutbildningar

Riksdagen begärde vid föregående riksmöte (bet. 1989/90:UbU21, rskr. 232) en

samlad, bred översyn av de medellånga vårdutbildningarna vad gäller deras

längd och behoven av påbyggnadsutbildningar. I budgetpropositionen anmäler

regeringen att en sådan översyn påbörjats inom regeringskansliet när det gäller

hälso- och sjukvårdslinjen. I övrigt hänvisar föredragande statsrådet till

pågående översynsarbete inom UHÄ när det gäller sociala omsorgslinjen och

rehabiliteringslinjen samt utgår från att UHÄ under budgetperioden även ser

över de övriga medellånga vårdutbildningarna vad gäller längd och

internationell gångbarhet.

Fyra motioner anknyter direkt till riksdagens nyss nämnda begäran. I motion

1990/91:Ub816 (m) yrkande 1 betonas det angelägna i att översynen snarast

föreläggs riksdagen för bedömning. Översynsarbetet måste enligt motion

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 17 påskyndas. Det i budgetpropositionen redovisade

översynsarbetet motsvarar enligt motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 29 inte

riksdagens beställning som gäller en samlad översyn. Även tandhygienistlinjen

bör enligt motion 1990/91:Ub698 (c) yrkande 1 ingå i översynen.

Ett antal motioner tar mera konkret upp längden på vissa av de medellånga

vårdutbildningarna. Det gäller motionerna 1990/91:Ub568 (m, fp, c) yrkande 2,

1990/91:Ub657 (s) och 1990/91:Ub711 (c, m, fp, v, mp) som handlar om

sjukgymnastutbildningen och 1990/91:Ub816 (m) som gäller

sjuksköterskeutbildningen (yrkande 4) resp. laboratorieassistentlinjen (yrkande

6). Sistnämnda linje tas också upp i motion 1990/91:Ub645 (m) yrkande 1.

Förlängning begärs också av påbyggnadsutbildningarna i klinisk cytologi resp.

blodgruppsserologi (motionerna 1990/91:Ub645 yrkande 2 samt 1990/91:Ub816

yrkandena 7 och 8).

En ny linje med en inriktning för klinisk fysiologi och en för diagnostisk

radiologi föreslås i motion 1990/91:Ub816 yrkande 9 som ersättning för

nuvarande inriktningar inom laboratorieassistentlinjen resp. hälso- och

sjukvårdslinjen. I samma motion (yrkande 5) framförs ett antal förslag

beträffande strukturen i den påbyggnadsutbildning som bedrivs i anslutning till

de medellånga vårdutbildningarna.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

Det är angeläget att den av riksdagen begärda breda och samlade översynen av

de medellånga vårdutbildningarnas längd samt behovet av påbyggnadsutbildningar

genomförs. Innan resultatet har redovisats för riksdagen är det enligt

utskottets mening inte befogat att ta ställning till enskilda linjer. Riksdagen

bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub568 yrkande 2, 1990/91:Ub645 yrkandena 1

och 2, 1990/91:Ub657, 1990/91:Ub696 yrkande 29, 1990/91:Ub698 yrkande 1,

1990/91:Ub711, 1990/91:Ub813 yrkande 17 delvis samt 1990/91:Ub816 yrkandena 1,

4, 5, 6, 7, 8 och 9.

Frågan om huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen

tas upp i flera motioner. Problem med de medellånga vårdutbildningarnas

forskningsanknytning anförs av samtliga motionärer som ett viktigt skäl. I

motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 19 föreslås att riksdagen hos regeringen skall

begära en utredning om ett gemensamt statligt huvudmannaskap för all

högskoleutbildning. Enligt motionerna 1990/91:Ub816 (m) yrkandena 12 och 13 och

1990/91:Ub546 (m) yrkande 1 bör riksdagen ge regeringen till känna att ett

gemensamt, statligt huvudmannaskap bör gälla för all grundläggande

högskoleutbildning.

Göteborgs kommunstyrelse, Bohuslandstingets förvaltningsutskott samt

Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbunds styrelse har i en gemensam skrivelse

till regeringen 1990-12-17 hemställt att förhandlingar tas upp om överförande

av vårdhögskolan i Göteborg till statlig huvudman och införlivande med

universitetet i Göteborg. Motionerna 1990/91:Ub546 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub567

(m), 1990/91:Ub589 (fp) och 1990/91:Ub679 (mp) ansluter sig till detta förslag.

Enligt sistnämnda motion bör förändringen ske som försöksverksamhet.

Försöksverksamhet med statligt huvudmannaskap för vårdutbildning bör enligt

motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 17 prövas på orter som så önskar och där det

är lämpligt.

Utskottet och riksdagen har behandlat frågan om huvudmannaskapet för

vårdutbildningen vid ett flertal tillfällen. Vid riksdagsbehandlingen av

huvudmannaskapskommitténs förslag (SOU 1981:9) uttalade utskottet (UbU

1981/82:20 s. 10) att principiella skäl talade för ett statligt huvudmannaskap.

Av statsfinansiella skäl föreslog utskottet likväl att det landstingskommunala

huvudmannaskapet för vårdutbildningarna skulle behållas. Utskottet har gjort

samma ställningstagande när motsvarande fråga behandlats under de två senaste

riksmötena (bet. 1988/89:UbU5 s. 18--19 resp. 1989/90:UbU21 s. 20). Enligt

utskottets mening är tiden nu mogen för en ny utredning av

huvudmannaskapsfrågan. Därvid bör i första hand de ekonomiska aspekterna

fokuseras. En förändring av huvudmannaskapet för den nuvarande

landstingskommunala högskoleutbildningen förutsätter enligt utskottets

uppfattning att en för staten godtagbar ekonomisk uppgörelse med landstingen

kan uppnås. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna

1990/91:Ub546 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 19 och 1990/91:Ub816 yrkandena

12 och 13 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 2, 1990/91:Ub567,

1990/91:Ub589, 1990/91:Ub679 och 1990/91:Ub813 yrkande 17 (delvis) som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Sjukgymnastutbildning bör enligt motionerna 1990/91:Ub524 (s) och

1990/91:Ub568 (m, fp, c) yrkande 1 inrättas vid hälsohögskolan i Jönköping

budgetåret 1992/93.

Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för

rehabiliteringslinjens inriktning mot sjukgymnastik 1991/92 utökas med

sammanlagt 40 nybörjarplatser, fördelade mellan universitetet i Lund och fyra

av de landsting som för närvarande har sjukgymnastutbildning. Jönköpings läns

landsting har på rehabiliteringslinjen enbart inriktningen mot arbetsterapi.

Frågan om ytterligare utbyggnad av sjukgymnastutbildningen och eventuell

förläggning till fler orter än för närvarande bör enligt utskottets mening

prövas av regeringen, som enligt vad utskottet ovan förordat bör återkomma i

1992 års budgetproposition med förslag om ytterligare ökningar av den

grundläggande högskoleutbildningens dimensionering 1992/93, varvid bl.a.

behovet när det gäller utbildningar inom vårdsektorn bör övervägas. Riksdagen

bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub524 och 1990/91:Ub568 yrkande 1.

Övriga utbildningsfrågor inom sektorn för utbildning för vårdyrken

Regeringen hemställer i budgetpropositionen om bemyndigande att förlänga

logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng. Samtidigt föreslås att antagning

till linjen skall ske var fjärde termin i stället för var tredje på var och en

av de tre utbildningsorterna, och att antalet nybörjarplatser utökas med 4 till

28 per högskoleenhet. UHÄ, som framfört förslaget, bedömer att förlängningen

kommer att medföra att en större del av nybörjarna också fullföljer

utbildningen, och att därför åtgärderna endast obetydligt kommer att påverka

tillskottet av examinerade logopeder till arbetsmarknaden.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet

att förlänga logopedlinjen.

I tre motioner framförs förslag angående innehållet i vissa

vårdutbildningar. Det gäller motion 1990/91:Ub586 (fp) där det föreslås

utökad undervisning i klinisk mykologi under primär- och vidareutbildning av

läkare, motion 1990/91:Ub622 (fp) som gäller åtgärder för en likvärdigare

undervisning av läkare i etik, kommunikation m.m. och motion 1990/91:Ub806 (m)

som gäller invandrarkunskap i hälso- och sjukvårdsutbildningen.

Utskottet erinrar ånyo om att det närmare innehållet i högskolans

utbildningslinjer styrs av utbildnings- och kursplaner som fastställs av

högskolemyndigheterna. Det kan enligt utskottets mening förutsättas att dessa

har vilja och förmåga att bedöma vilka ämnen och moment som bör ingå i resp.

linje och finna lämpliga former för utbildningen. Yrkandena avstyrks.

Den lokala friskvårdspedagogiska linjen vid högskolan i Gävle--Sandviken

bör enligt motionerna 1990/91:Ub594 (s) och 1990/91:Ub708 (mp) inrättas som

allmän utbildningslinje.

Utskottet konstaterar att varken UHÄ eller regeringen har funnit anledning

att föreslå att den friskvårdspedagogiska linjen blir allmän utbildningslinje.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå yrkandena.

I motion 1990/91:Ub626 (s) framförs förslag om inrättande av en särskild

miljöinriktad utbildningslinje vid Karolinska institutet. I en annan

motion, som remitterats till socialutskottet, framför samma motionärer förslag

om att Institutet för miljömedicin skall lokaliseras till Novum, som är ett

forskningscentrum och en forskningspark vid Huddinge sjukhus. Motionärerna

anser att Sverige bör bygga upp en utbildning inom gränsområdet mellan

miljövetenskap och medicinsk vetenskap, som kan ge industri och samhälle

tillgång till forskarkompetent personal. Novum är enligt dem en lämplig miljö

för denna utbildning.

Utskottet, som konstaterar att det inte föreligger något av UHÄ berett

förslag om inrättande av en sådan utbildningslinje, föreslår att riksdagen

avslår motion 1990/91:Ub626.

Stöd till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi, bl.a. vid

S:t Lukasstiftelsen, förespråkas i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 28.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något generellt uttalande om stöd

till alternativa utbildningar i medicin och psykoterapi. Utskottet behandlade

även vid föregående riksmöte motioner om stöd till S:t Lukasstiftelsen, vilka

avstyrktes eftersom utskottet inte då var berett att tillstyrka att riksdagen

permanent anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen. Därvid upplystes att

regeringen i januari 1990, av medel som regeringen disponerar och med hänsyn

till att utbildningen vid stiftelsen bedömts vara av hög kvalitet, anvisat ett

belopp på 600 000 kr. till S:t Lukasstiftelsen. Enligt vad utskottet nu erfarit

har detta belopp ännu inte förbrukats av stiftelsen, som inte gjort någon

förnyad ansökan hos regeringen. Utskottet är inte heller nu berett att

tillstyrka att riksdagen permanent anvisar medel till S:t Lukasstiftelsen.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1990/91:Ub813 yrkande 28.

Planeringsramar och anslag till utbildning för vårdyrken och bidrag till

kommunal högskoleutbildning m.m.

I budgetpropositionen föreslås ändring av planeringsramarna endast när det

gäller logopedlinjen, där regeringens förslag är att antalet nybörjarplatser

per högskoleenhet ökas från 24 till 28 och att antagning sker var fjärde termin

i stället för var tredje. Förändringen föreslås ske inom oförändrad

kostnadsram.

Utökade planeringsramar för apotekar- och receptarielinjerna föreslås i

motionerna 1990/91:Ub637 (s), 1990/91:Ub696 (c) yrkande 30 och 1990/91:Ub824

(m) yrkande 29. Ytterligare 500 platser på hälso- och sjukvårdslinjen föreslås

i motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9. Utökning av logopedlinjen föreslås i

motion 1990/91:Ub597 (c). Förläggning av logopedlinjen till Umeå föreslås i

motionerna 1990/91:Ub193 (s) och 1990/91:Ub585 (fp). I motion 1990/91:Ub693

yrkande 10 föreslås inrättande av 40 nya platser på läkarlinjen 1991/92, medan

i motionerna 1990/91:Ub192 (s) och 1990/91:Ub518 (c) föreslås en utökning av

läkarutbildningen, i en första utbyggnadsetapp resp. under den närmaste

femårsperioden, från nuvarande 865 nybörjarplatser per år till 1 020, dvs. den

nivå som antagningen hade före mitten av 1980-talet.

Utskottet har i det föregående (s. 36 f. samt bilaga) redovisat sitt samlade

förslag till ökning av den grundläggande högskoleutbildningens dimensionering

1991/92. Det innebär ökade planeringsramar för apotekar-, hälso- och

sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna. Utskottet

föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637,

1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med

anledning av proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192,

1990/91:Ub518, 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och 1990/91:Ub696 yrkande 30

fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet

förordat.

Utökning av logopedlinjen utöver vad regeringen föreslagit ingår inte i

utskottets förslag för 1991/92. Utskottet föreslår beträffande

planeringsramar i övrigt att riksdagen med avslag på motionerna

1990/91:Ub193, 1990/91:Ub585 och 1990/91:Ub597 fastställer planeringsramar för

budgetåret 1991/92 i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 21 föreslås att riksdagen för budgetåret

1991/92 anvisar 10 milj.kr. under anslaget D 1. Universitets- och

högskoleämbetet för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal högskola.

Sådana samarbetsprojekt bör enligt motionärerna stimuleras i avvaktan på

resultat av översynen av huvudmannaskapsfrågan.

Utskottet kommer i det följande att föreslå att ytterligare 5 milj.kr.

anvisas till rådet för grundutbildning inom UHÄ. Inom denna ram bör bl.a.

samarbetsprojekt mellan statliga högskoleenheter och vårdhögskolor, syftande

till kvalitetsmässig utveckling av vårdutbildningen, kunna få stöd. Utskottet

föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693

yrkande 21.

Regeringen föreslår i miljöpropositionen att riksdagen till Utbildning för

vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 533 970

000 kr., dvs. 3 920 000 kr. mindre än vad som föreslagits i

budgetpropositionen.

I motionerna 1990/91:Ub67 (c) yrkande 3, 1990/91:Ub80 (m) yrkande 1 och

1990/91:Ub84 (fp) yrkande 3 avvisas detta besparingsförslag. För att finansiera

de 40 nya utbildningsplatserna på läkarlinjen föreslås i motion 1990/91:Ub693

(v) yrkande 10 ytterligare 5 milj.kr. under detta anslag. I motion

1990/91:Ub824 (m) yrkande 29 föreslås en ökning av detta anslag med 1,3

milj.kr. för utökning av apotekar- och receptarielinjerna med 20

nybörjarplatser vardera. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 begärs att

riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

resurser för utbildning av bl.a. logopeder.

Utskottets förslag till dimensioneringsökningar budgetåret 1991/92 innebär

kostnadsökningar under detta anslag med 4 649 000 kr. för reguljär

utbildning samt med 790 000 kr. för tandläkarutbildning för baltiska

studenter. Med hänvisning härtill och till vad som anförts under anslaget

Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub80 yrkande 1, med anledning av proposition 1990/91:100 och

motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub84 yrkande 3, 1990/91:Ub693

yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis samt med avslag på

proposition 1990/91:90 och motion 1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till

Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag

på (533970000+ 2246000[återföring av besparing i budgetprop.]

+3920000[återföring av besparing i miljöprop.] + 4649000 [nya

platser] + 790000 [baltiska stud.] =) 545575 000kr.

I budgetpropositionen beräknas anslaget Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m. till 253004000 kr.

I motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 9 föreslås att 25 milj.kr. anvisas för att

möjliggöra inrättande av 500 nya platser på hälso- och sjukvårdslinjen.

Utskottet har i det föregående förordat en utökning med 260 platser budgetåret

1991/92. I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser för

utbildning av bl.a. arbetsterapeuter och sjukgymnaster.

Med anledning av den av utskottet förordade dimensioneringsökningen bör

anslaget utökas med 2 996 000 kr. Utskottet har i övrigt ingen invändning

mot regeringens förslag i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen med

anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 samt motion

1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub812 yrkande 3

delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på (253004000 + 2996000 [nya platser] =)

256000000kr.

5. D 8. Utbildning för undervisningsyrken

Grundskollärarlinjen

Riksdagen beslutade vid 1984/85 års riksmöte att utbildning på en

grundskollärarlinje skulle starta läsåret 1988/89 (prop. 1984/85:122, bet.

UbU31, rskr. 366). Grundskollärarlinjen består av två grenar. En är utformad

för lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 1--7, varvid tjänstgöringen i

årskurserna 4--7 främst skall avse antingen svenska och samhällsorienterande

ämnen eller matematik och naturorienterande ämnen. Den andra grenen är utformad

för lärare som skall tjänstgöra i årskurserna 4--9. Lärare i dessa årskurser

behöver fördjupade ämneskunskaper, och deras utbildning är därför inriktad mot

olika ämnesspecialiseringar, nämligen svenska och främmande språk,

samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen med eller utan matematik,

praktisk-estetiskt ämne jämte annat ämne. Såväl lärare för grundskolans lägre

årskurser som lärare för grundskolans högre årskurser kan tjänstgöra i

årskurserna 4--7 i de ämnen i vilka de har erforderlig utbildning.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomför för närvarande en utvärdering

av grundskollärarlinjen. I tilläggsdirektiv har UHÄ fått i uppdrag att belysa

hur utbildningen i den för alla lärarutbildningar gemensamma kärnan planeras

och genomförs. Kartläggningen skall tjäna som underlag för en bedömning av om

lärarutbildningen i sin nuvarande utformning och med den centrala styrning som

utövas idag är tillräckligt effektiv som instrument för styrning och

utveckling av skolan.

Enligt motion 1990/91:Ub560 (m) yrkandena 1, 2, 4 och 5 bör inslagen av

ämnesstudier öka inom grundskollärarutbildningen. En kommission bör

tillsättas som klargör hur utbildningen bör vara organiserad för att möjliggöra

uppföljning och för att skapa ett tydligt samband med övrig högskoleutbildning.

De blivande lärarnas kunskaper i olika ämnen behöver enligt motionärerna bli

föremål för en fortlöpande central utvärdering.

Utskottet har inhämtat att UHÄ för den fortsatta utvärderingen av

lärarutbildningen söker finna sådana former att såväl ämneskompetenser som

metodiska insikter och färdigheter kan bedömas. Utskottet, som finner en sådan

inriktning på utvärderingsarbetet ändamålsenlig, anser att riksdagen därmed bör

avslå motionsyrkandena.

I motionerna 1990/91:Ub560 (m) yrkande 3, 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp)

yrkande 2 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 17 begärs att det skall inrättas en

ny, på ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i form

av en avslutande praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för dem, som

genomgått en adekvat ämnesutbildning. Med det senare avses ämnesstudier

motsvarande 140 poäng, varvid studierna i svenska och vissa andra ämnen skall

omfatta minst 60 poäng och övriga ämnen minst 40 poäng. Enligt motion

1990/91:Ub555 bör sådan lärare ha behörighet till forskarutbildning i ett av

ämnena.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt bestämmelserna i 7kap. högskoleförordningen (1977:263) har

studerande rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning när de antagits till

grundskollärarlinjen. Frågan om sådant tillgodoräknande prövas av linjenämnden

(motsvarande) efter framställning av den studerande.

Utskottet erinrar om att högskolan för lärarutbildning i Stockholm gör försök

med en kompletterande lärarutbildning för sådana studerande som avslutat vissa

naturvetarlinjer (fysikerlinjen, kemistlinjen, biologlinjen) m.fl. linjer och

som vill bli lärare i årskurserna 4--9 av grundskolan. Utbildningen omfattar

bl.a. praktisk-pedagogisk utbildning och vid behov viss ämneskomplettering.

Om behovet av lärare för grundskolans högre årskurser under kommande år

skulle bli mycket stort, finns det anledning att överväga kompletterande

utbildningsvägar av det slag som förs fram i de föreliggande motionerna. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub555

yrkande 2, 1990/91:Ub560 yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17 bör avslås av

riksdagen.

Enligt motion 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 1 kräver införandet av en

flexibel skolstart alternativa anordningar för utbildningen av lärare för

årskurserna 1--7 av grundskolan. Utbildningen bör i vissa fall kunna genomgås

i två etapper. Den andra etappen -- som bör bestå av större delen av de två

fördjupningskurserna och viss del av praktiken -- bör kunna genomföras vid ett

senare tillfälle. Den första etappen bör erbjudas dels förskollärare, dels

blivande lärare som önskar undervisa på lågstadiet åtminstone i början av sin

yrkesverksamhet. Den första etappen bör ge kompetens till undervisning i

årskurserna 1--3, och när den andra etappen har genomgåtts får läraren

kompetens att undervisa i årskurserna 1--7. En tredjedel av grenens

nybörjarplatser anses kunna utgöras av etappindelad utbildning. Därmed blir det

enligt motionärerna också möjligt att inom oförändrad kostnadsram öka antalet

nybörjarplatser för denna gren under första hälften av 1990-talet.

Utskottet vill peka på att en etappindelad utbildningsväg av det slag som

förespråkas av motionärerna enligt budgetpropositionen nu planeras, om möjligt

med start redan fr.o.m. budgetåret 1991/92. Om riksdagen beslutar om en sänkt

skolstartsålder kommer behovet av lärare för undervisning i årskurserna 1--3 av

grundskolan med erfarenhet från förskolan att markant öka. Utskottet

förutsätter att UHÄ i sitt planeringsarbete beaktar detta. Med hänvisning

härtill avstyrks motion 1990/91:Ub555 yrkande 1.

Enligt motion 1990/91:Ub696 (c) yrkande 32 bör utredas hur blivande lärare

för årskurserna 1--7 av grundskolan skall ges kompetens att undervisa i

engelska.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

När det gäller åtgärder för att garantera ett tillräckligt antal lärare i

grundskolan med kompetens i engelska hänvisar utskottet till vad föredragande

statsrådet anfört i redogörelsen (skr. 1986/87:163) beträffande vissa frågor

rörande innehållet i den nya grundskollärarutbildningen. Statsrådet nämner

bl.a. styrning av andelen lärare för årskurserna 1--7 med tillval i engelska,

anlitande av lärare som är utbildade i engelska för årskurserna 4--9 och

fortbildning av lärare som behöver förstärka sin kompetens i engelska om detta

behövs för undervisning i engelska på de lägre stadierna.

Läroplanskommittén har fått i uppdrag att pröva när studiet av engelska i

grundskolan lämpligast skall börja. Enligt utskottets mening bör resultatet av

dess överväganden avvaktas.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub696 yrkande 32.

Yrkandet 16 (delvis) i motion 1990/91:Ub813 (mp) om att grundskollärarlinjens

utbildning för lärare i årskurserna 1--7 bör förlängas med motivering att

alla utbildningar inom skolväsendet bör vara lika långa bör avslås av riksdagen

(jfr 1989/90:UbU7 s.11).

Riksdagen har slagit fast att en eller två grenar av grundskollärarlinjen

skall finnas vid sammanlagt 15 högskoleenheter. Utbildning på

grundskollärarlinjens båda grenar skall således anordnas vid högskolan för

lärarutbildning i Stockholm samt universiteten i Uppsala, Linköping, Lund,

Göteborg och Umeå och vid högskolan i Karlstad. Utbildning av lärare för

årskurserna 1--7 av grundskolan skall dessutom anordnas vid högskolorna i

Falun--Borlänge, Gävle--Sandviken, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Växjö,

Luleå och Sundsvall--Härnösand (prop. 1985/86:113, bet. UbU27, rskr. 356, bet.

UbU 1987/88:25, rskr. 333).

I budgetpropositionen föreslås en planeringsram av 1 980 nybörjarplatser

för grundskollärarlinjens gren för utbildning av lärare för årskurserna 1--7

och en planeringsram av 972 nybörjarplatser för grundskollärarlinjens gren för

utbildning av lärare för årskurserna 4--9. Under anslaget B6. Fortbildning

har för nästa budgetår 55 milj.kr. avsatts för åtgärder att förbättra

tillgången på lärare såväl i grundskolan som i övrigt. Regeringen begär i

propositionen ett bemyndigande att under budgetperioden få öka dimensioneringen

av grundskollärarutbildningens båda planeringsramar.

Enligt motion 1990/91:Ub693 (v) yrkande 6 delvis bör planeringsramarna för

grundskollärarlinjen ökas med 700 nybörjarplatser. I motion 1990/91:Ub696 (c)

yrkande 31 framhålls att det behövs en kraftfull dimensioneringsökning av

lärarutbildningen. I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 3 föreslås en ökad

spridning av grundskollärarutbildningens båda grenar för att därmed öka

utbildningens volym. En ökad utbildningsvolym eller en spridning av någon av

utbildningens grenar till vissa namngivna orter föreslås i motionerna

1990/91:Ub73 (c) yrkande 1 (Växjö), 1990/91:Ub503 (s) yrkande 2 (Skövde),

1990/91:Ub513 (fp) (Luleå), 1990/91:Ub541 (c) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub552

(fp) (Växjö), 1990/91:Ub558 (s) (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub561 (s) (Växjö),

1990/91:Ub576 (m) delvis (Växjö), 1990/91:Ub577 (s) yrkandena 1 och 2

(Sundsvall--Härnösand), 1990/91:Ub579 (s) yrkandena 1 och 2 (Luleå),

1990/91:Ub591 (v) yrkande 2 (Umeå), 1990/91:Ub612 (v) yrkande 2 (Luleå),

1990/91:Ub661 (v) yrkande 2 (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub671 (fp) yrkande 2

(Skövde), 1990/91:Ub717 (v) yrkande 2 (Uppsala) och 1990/91:Ub718 (v) yrkande 2

(Linköping).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Grundskollärarlinje finns nu inrättad vid 15 högskoleenheter, nämligen vid

exakt de enheter, som kom ifråga när 1968 års lärarutbildningsreform var

aktuell (prop. 1967:4, SU 51, rskr. 143). Några år senare uppstod emellertid

behov att minska lärarutbildningskapaciteten, och redan år 1976 måste beslutas

om avveckling av lärarutbildningslinjer vid vissa högskoleenheter för att få en

väl fungerande lärarutbildning på övriga orter (prop. 1975/76:89, bet. UbU26,

rskr. 268). Den 1juli 1988 inrättades grundskollärarlinje med en eller två

grenar vid 13 högskoleenheter och den 1juli 1989 vid ytterligare två (prop.

1985/86:113, bet. UbU27, rskr. 356; prop. 1987/88:100, bet. UbU25, rskr. 333).

Utskottet konstaterar mot denna bakgrund att stor försiktighet måste iakttas

när det gäller riksdagsbeslut om ökad spridning av grundskollärarutbildning

utöver vad som redan har beslutats.

Utskottet tillstyrker föreslagna planeringsramar för grundskollärarlinjen och

avstyrker motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis.

Utskottet delar uppfattningen att det -- för att lösa problemen att rekrytera

till grundskollärarlinjen -- är nödvändigt med flexibilitet vid

dimensioneringen av linjen vid de olika högskoleenheterna. Det är ingen god

lösning att redan nu binda en ökad planeringsram till bestämda högskoleenheter.

Högskoleenhet som har ett överskott på sökande bör kunna få en utökad

planeringsram när alla platser fyllts med behöriga sökande. Det bör, med hänsyn

till de speciella omständigheterna, ankomma på regeringen att med utnyttjande

av de särskilda medlen under anslaget B6. Fortbildning fatta beslut om vid

vilka högskoleenheter med relevant gren av grundskollärarlinjen planeringsramen

skall utökas. Regeringen bör få i propositionen begärt bemyndigande att fatta

sådant beslut. Motion 1990/91:Ub696 yrkande 31, som i stort torde bli

tillgodosett genom detta bemyndigande, bör avslås av riksdagen.

Grundskollärarlinjen eller viss gren av denna linje bör inte nu inrättas vid

ytterligare högskoleenheter. Frågan om förläggning av grundskollärarlinje till

ytterligare högskoleenheter får övervägas av regeringen inför 1992 års

budgetproposition. I övrigt vill utskottet hänvisa till vad som i betänkande

1989/90:UbU18 (s.13) anförts om utbildningsansvariga högskoleenheters

möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera t.ex. allmän

utbildningslinje eller del av en allmän utbildningslinje till en annan ort än

högskoleorten. Med hänvisning härtill och till vad som anförts i nyssnämnda

betänkande 1989/90:UbU18 avstyrker utskottet kvarvarande yrkanden om

ytterligare spridning av grundskollärarlinjen eller någon av dess grenar.

Ämneslärarlinjen

I motion 1990/91:Ub556 (m, fp, c, mp) framhålls att bestämmelserna om

högskoleämnen, i vilka doktorsexamen skall ha avlagts för behörighet till

gymnasielektorat i allmänna ämnen, reglerar tillträdet till den

praktisk-pedagogiska lektorsutbildningen. Dessa bestämmelser behöver ses över.

Bl.a. bör övervägas om doktorsexamen inom den temaorienterade forskningen vid

universitetet i Linköping kan komma ifråga för behörighet. Även regeringens

förordning om särskild praktisk-pedagogisk utbildning för lektorer måste,

säger motionärerna, omarbetas mot bakgrund av riksdagens beslut hösten 1990 om

ansvaret för skolan. Den praktisk-pedagogiska lektorsutbildningen skall enligt

tidigare beslut anordnas i stort sett enligt två modeller. Enligt den första

modellen skall den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämnesteoretiskt

behörig lektor bedrivas på deltid under samtidig tjänstgöring i kommunens

skolväsende. Den kommun som är intresserad av att knyta vederbörande till sitt

skolväsende som lektor bör enligt motionärerna kunna göra en överenskommelse

med närmaste högskoleenhet med ämneslärarlinje om en utbildningsplats på

distans inom ramen för per capita-kostnaden på ämneslärarlinjen. Enligt den

andra utbildningsmodellen skall den praktisk-pedagogiska utbildningen för

ämnesteoretiskt behörig lektor anordnas på högskoleort med ämneslärarlinje

under i princip en termin och då med viss ersättning. Det behöver därför

snarast, säger motionärerna, göras en komplettering av gällande bestämmelser om

utbildningsarvode när nu statsbidraget till gymnasieskolan gjorts om.

Enligt vad utskottet inhämtat från UHÄ kommer föreskrifterna för tillträde

till den praktisk-pedagogiska utbildningen för lektorer att ses över när det

gäller såväl relevant högskoleämne för doktorsexamen som omfattningen av den

grundläggande högskoleutbildningen (jfr bet. 1987/88:25, s.10, och

1990/91:UbU4, s.24). Riksdagen har vidare som sin mening givit regeringen

till känna att viss ersättning skall utgå till bl.a. den som på högskoleort

genomgår praktisk-pedagogisk lektorsutbildning. Utskottet förutsätter att

bestämmelserna om utbildningsarvode utformas så, att ifrågavarande

praktisk-pedagogiska utbildning berättigar till utbildningsarvode

fr.o.m. nästa läsår. Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser

utskottet att motion 1990/91:Ub556 inte bör föranleda någon riksdagens

ytterligare åtgärd utan avslås.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen (bet. 1989/90:UbU22

s.14 och 24, rskr. 233) dels uttalat att ämneslärarlinjen 40/20 poäng

(praktisk-pedagogisk utbildning) fr.o.m. budgetåret 1990/91 skall vara en

reguljär variant av ämneslärarlinjen, dels bemyndigat regeringen att under

budgetåren 1990/91--1992/93 ändra linjens planeringsram utifrån de skäl som

utskottet angett i nyss redovisat betänkande.

Utbildning i praktisk-estetiska ämnen

I motion 1990/91:Ub555 (m, fp, c, mp) yrkande 3 föreslås att obesatta

platser inom grundskollärarlinjens praktisk-estetiska specialisering

(barnkunskap, bild, hemkunskap, musik, trä- och metallslöjd resp.

textilslöjd) skall utbytas mot eftersökta platser på barnavårdslärarlinjen,

bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen, slöjdlärarlinjen resp.

textillärarlinjen.

Utskottet erinrar om vad utskottet under föregående riksmöte (bet.

1989/90:UbU22 s. 16) uttalat i ett motsvarande ärende:

Det är viktigt att vid de olika lärarutbildningsinstitutionerna i de

praktisk-estetiska ämnena upprätthålla och vidareutveckla den kompetens och det

kunnande som finns där. Om intresset från de studerandes sida trots förändrade

förkunskapskrav fortfarande är lågt när det gäller studier i praktisk-estetiskt

ämne inom ramen för grundskollärarlinjen, bör i enlighet med UHÄs förslag dessa

platser kunna utbytas mot platser inom linjerna för utbildning av lärare i

ett praktisk-estetiskt ämne (ettämnesutbildning). Motsvarande anordning bör

också kunna komma ifråga när det finns tomma platser inom ämneslärarlinjens

praktisk-estetiska utbildningar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning

av ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen till känna att

obesatta platser inom grundskollärarlinjens och ämneslärarlinjens

praktisk-estetiska specialiseringar tillfälligt skall överföras till

barnavårdslärarlinjen, bildlärarlinjen, hushållslärarlinjen, musiklärarlinjen,

slöjdlärarlinjen och textillärarlinjen, vid behov med utnyttjande av medel

under anslaget B8. Fortbildning.

Vad utskottet anfört äger fortfarande giltighet. Regeringen bör under angivna

förutsättningar få öka planeringsramen för ifrågavarande

lärarutbildningslinjer under budgetåren 1991/92 och 1992/93. Därmed avstyrks

motionsyrkandet.

I motion 1990/91:Ub512 (fp) begärs en ökning av utbildningen av

hushållslärare.

Frågan om hushållslärarlinjens dimensionering bör enligt utskottets mening

tas upp inför budgetåret 1992/93. Utskottet hänvisar till dels sitt av

riksdagen godkända betänkande 1989/90:UbU22 (s.15), dels vad som anförts

inledningsvis i nu föreliggande betänkande. Utskottet föreslår att riksdagen

med denna hänvisning avslår motion 1990/91:Ub512.

När det gäller utbildning av lärare i barnkunskap planeras enligt uppgift

från UHÄ läsåret 1991/92 en utbildning på ämneslärarlinjen omfattande 28

platser. Riksdagen bör på denna grund avslå motion 1990/91:Ub700 (fp) om

åtgärder för att avhjälpa bristen på behöriga lärare i barnkunskap m.m.

Motion 1990/91:Ub728 (fp) om elevplatser för handikappidrott vid

gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm bör avslås med den motivering som

finns i betänkande 1989/90:UbU22 (s.22).

Vårdlärarutbildning m.m.

I motionerna 1990/91:Ub536 (s), 1990/91:Ub544 (m), 1990/91:Ub625 (c) och

1990/91:Ub816 (m) yrkande 10 redovisas den verksamhet som UHÄ bedrivit under

1980-talet för att förändra vårdlärarutbildningen. Motionärerna begär nu en

reform av utbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

UHÄ avgav sitt förslag till en reformerad vårdlärarutbildning redan den11

december 1987. Enligt utskottets mening är det av stor vikt att en reformering

av utbildningen kommer till stånd snarast. Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av motionerna 1990/91:Ub536, 1990/91:Ub544, 1990/91:Ub625 och

1990/91:Ub816 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Motion 1990/91:Ub529 (m) om utbildning av lärare för elever med tal- och

språksvårigheter bör avslås med den motivering som finns i betänkande

1989/90:UbU22 (s.17).

Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger

I motionerna 1990/91:Ub605 (s), 1990/91:Ub624 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub693

(v) yrkande 7 och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 16 delvis begärs en förlängning

av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen m.m.

Utskottet hänvisar till riksdagens beslut i ärendet under föregående riksmöte

(prop. 1989/90:100, bet. UbU22, rskr. 197). UHÄ skall enligt detta inom

oförändrad tidsram revidera de nuvarande utbildningsplanerna för

fritidspedagog- och förskollärarutbildningarna. De nya utbildningsplanerna

avses gälla fr.o.m. läsåret 1991/92. Utskottet avstyrker därmed samtliga

motionsyrkanden.

Utskottet har i det föregående föreslagit att planeringsramarna för

budgetåret 1991/92 för förskollärarlinjen skall omfatta 3706 platser och för

fritidspedagoglinjen 1004 platser, en ökning med 400 resp. 146 jämfört med

budgetpropositionen. Flertalet av de tillkommande platserna avses fördelas av

UHÄ sedan behoven inom olika kommuner kartlagts liksom tillgången på behöriga

sökande (jfr s.39). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1990/91:Ub624 yrkande 1 och 1990/91:Ub693 (v) yrkande 8 delvis. I

den senare begärs 1400 nya platser för barn- och ungdomspedagogisk

utbildning.

En spridning av förskollärarutbildning och fritidspedagogutbildning till

vissa namngivna orter föreslås i motionerna 1990/91:Ub503 (s) yrkande 3

(Skövde), 1990/91:Ub531 (c) yrkandena 2 och 3 (Trollhättan--Uddevalla),

1990/91:Ub541 (c) yrkande 4 (Skövde), 1990/91:Ub554 (c) yrkandena 1 och 2

(Borås), 1990/91:Ub558 (s) delvis (Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub576 (m) delvis

(Skövde), 1990/91:Ub591 (v) yrkande 1 (Umeå), 1990/91:Ub596 (s)

(Gävle--Sandviken), 1990/91:Ub607 (s) (Helsingborg), 1990/91:Ub608 (s) (Borås),

1990/91:Ub612 (v) yrkande 1 (Luleå), 1990/91:Ub660 (v)

(Trollhättan--Uddevalla), 1990/91:Ub661 (v) yrkande 1 (Gävle--Sandviken),

1990/91:Ub671 (fp) yrkande 3 (Skövde), 1990/91:Ub676 (m, fp) (Borås),

1990/91:Ub712 (v) (Kalmar), 1990/91:Ub717 (v) yrkande 1 (Uppsala),

1990/91:Ub718 (v) yrkande 1 (Linköping) och 1990/91:Ub720 (v)

(Eskilstuna--Västerås).

Utskottet vill erinra om att förskollärarlinje den1 juli 1991 finns

inrättad vid 20 högskoleenheter och fritidspedagoglinje vid 17 högskoleenheter.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att iaktta försiktighet beträffande

inrättande av förskollärarlinje resp. fritidspedagoglinje vid ytterligare

högskoleenheter. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till vad som i

betänkande 1989/90:UbU18 (s.13 f.) anförts om utbildningsansvariga

högskoleenheters möjlighet att under vissa förutsättningar lokalisera en allmän

utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än högskoleorten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande

motionsyrkanden.

Andra lärarutbildningsfrågor

Frågor om urval till lärarutbildningarna tas upp i motion 1990/91:Ub633

(s) yrkande 2.

Enligt utskottets mening kan det finnas anledning att söka metoder för att

förhindra att personer som är direkt olämpliga för visst yrke tas in till

utbildning för detta. De nya antagningsreglerna som skall tillämpas fr.o.m.

höstterminen 1991 medger i högre grad än tidigare att andra kriterier än betyg

används vid urvalet. Detta öppnar möjligheter för försöksverksamhet även inom

lärarutbildningarna. Enligt vad utskottet erfarit finns det högskoleenheter som

är intresserade av att pröva lämpligheten för yrket som primärt urvalskriterium

för lärarutbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub633 yrkande 2.

I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 5 begärs att betygen i

lärarutbildningen skall återinföras.

Utskottet har i annat sammanhang anfört att erfarenheterna av det nya

betygssystemet (Godkänd/Icke godkänd) bör avvaktas, innan förändringar görs.

Tidigare under detta riksmöte har utskottet (bet. 1990/91:UbU4 s. 54)

beträffande betygssystemet uttalat följande.

Enligt vad utskottet erfarit har problem uppkommit när studerande på

ämneslärarlinjen och grundskollärarlinjens fördjupningskurser och studerande på

fristående kurser undervisas gemensamt. För de senare kurserna ges tre vitsord

(Väl godkänd/Godkänd/Icke godkänd). Som utskottet ser det bör det vara möjligt

att här göra ett undantag från systemet Godkänd/Icke godkänd och för sådana

lärarkurser medge samma betygssystem som för fristående kurser. Det ankommer på

UHÄ att ta initiativ ifrågan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub821

yrkande 5.

I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 10 delvis framhålls att det är nödvändigt

att lärarutbildningarna på grundutbildningsnivå bedrivs nära aktuell och

relevant forskning samt präglas av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Lärarutbildarnas forsknings- och utvecklingsarbete kan förväntas ha betydelse

för skolans utveckling, anser motionärerna. Även i motion 1990/91:Ub813 (mp)

yrkande 24 delvis understryks vikten av forskningsanknytning inom sektorn för

undervisningsyrken.

Utskottet vill hänvisa till riksdagens behandling av forskningspropositionen

vid föregående riksmöte (prop. 1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) när det

gäller forskning inom skolväsendet. Utskottet anförde bl.a. att ett särskilt

utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, vilket naturligt anknyter till

grundutbildningens inriktning och innehåll, är betydelsefullt för utvecklingen

av lärarprofessionen. Detta bör, ansåg utskottet, beaktas vid fördelningen av

de resurser som står till förfogande för verksamhet inom sektorn för

undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Vidare utgick utskottet från

att behovet av resurser för detta utvecklingsarbete kommer att beaktas när

resurstillskott i nästa forskningsproposition fördelas på olika ändamål.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 och 1990/91:Ub813 yrkande 24, båda delvis.

När det gäller den i motion 1990/91:Ub560 (m) aktualiserade frågan om

lärares tjänstebenämningar erinrar utskottet om sitt uttalande våren 1988 i

anslutning till beslutet om ny tjänsteorganisation för grundskolan, nämligen

att i tjänst varande lärare i grundskolan skall få behålla sina

tjänstebenämningar (bet. UbU 1987/88:12). Motionsyrkandet avstyrks.

Planeringsramar och anslag till utbildning för undervisningsyrken

Bortsett från de allmänna utbildningslinjer, beträffande vilka utskottet

gjort särskilda uttalanden, har utskottet inte något att erinra mot föreslagna

planeringsramar för anslaget till Utbildning för undervisningsyrken.

Regeringen föreslår i miljöpropositionen att riksdagen till Utbildning för

undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

999 723 000 kr., vilket är 7 340 000 kr. mindre än vad som föreslagits

i budgetpropositionen. Avslag på detta förslag yrkas i motionerna 1990/91:Ub80

(m) yrkande 2 och 1990/91:Ub84 (fp) yrkande 4.

Utskottet avstyrker på statsfinansiella grunder i motion 1990/91:Ub823 (fp)

yrkande 11 föreslagen ökning av anslaget med 5 milj.kr. för att särskilda medel

skall tillhandahållas språkstuderande för en termins vistelse utomlands.

Likaledes avstyrker utskottet, med hänvisning till vad som anförts i det

föregående, motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6 och 8, båda delvis, om 94

milj.kr. till ökade planeringsramar för vissa utbildningar.

De av utskottet i det föregående föreslagna ökningarna av antalet

nybörjarplatser, som redovisas närmare i bilaga, medför att anslaget för

budgetåret 1991/92 bör ökas med 19 656 000 kr.

Med hänvisning till vad som anförts dels under anslaget Utbildning för

tekniska yrken om vissa planerade besparingar (s.47), dels under förevarande

anslag om dimensioneringsökning föreslår utskottet att riksdagen med bifall

till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2 och 1990/91:Ub84 yrkande 4, med

anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på proposition 1990/91:90

samt motionerna 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda delvis, och 1990/91:Ub823

yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på (999723000 + 4049000 [återföring av

besparing i budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i miljöprop.] +

19656000 [nya platser] =) 1030768000 kr.

6. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken

Religionsvetenskaplig utbildning m.m.

I motionerna 1990/91:Ub506 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub623 (fp) föreslås

inrättande av religionsvetenskapliga linjen vid universitetet i Umeå. I båda

motionerna framhålls att det inom svenska kyrkan, särskilt i de norra delarna

av landet, råder brist på personal med religionsvetenskaplig utbildning. Vidare

påtalas i den förstnämnda motionen bristen på behöriga lärare i

religionskunskap i skolväsendet. Den begränsade teologiska utbildning som

hittills har ägt rum i Umeå genom utlokalisering från Uppsala bör enligt

motionärerna ersättas med en permanent utbildning. I samma motion yrkande 2

begärs ett ökat stöd för den i Umeå sedan länge etablerade historiska och

beteendevetenskapliga teologiska forskningen samt en fastare samordning av

denna med den religionsvetenskapliga utbildningen i övrigt. Den i Umeå

nyinrättade arbetsenheten för religionsvetenskaplig utbildning bör vidare

(yrkande 3) konsolideras för fortsatt samordning och utveckling av

undervisningen och forskningen i Umeå.

I motion 1990/91:Ub609 begärs en fortsatt teologutbildning i Härnösand.

Motionärerna anser liksom Härnösands kommun och stiftsstyrelsen i Härnösands

stift att baskursen i religionskunskap samt fördjupningsutbildning

fortsättningsvis bör anordnas med början hösten 1992 i Härnösand i samarbete

med högskolan i Sundsvall--Härnösand.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra följande.

Religionsvetenskapliga linjen, som hittills endast finns inrättad vid

universiteten i Uppsala och Lund, har sedan många år haft svårigheter att

rekrytera studerande så att utbildningsplatserna fylls. Bl.a. mot den

bakgrunden har universitetet i Uppsala, understött av UHÄ, vid några tillfällen

beslutat anordna viss teologisk utbildning i Norrland. Vårterminen 1991 har på

detta sätt 20 nybörjarplatser på religionsvetenskapliga linjen lokaliserats

till Umeå. Hösten 1987 startade universitetet i Uppsala också en baskurs i

religionskunskap med distansundervisning på halvfart och med den muntliga

undervisningen förlagd till Härnösand. Även detta skedde inom universitetets

planeringsram för religionsvetenskapliga linjen och bidrog till att höja

utnyttjandegraden av platserna på linjen. Eftersom det de två senaste åren inte

har funnits lika många outnyttjade platser som tidigare, har universitetet inte

utlokaliserat några platser till Härnösand innevarande läsår. Höstterminen 1990

startade däremot en baskurs i religionskunskap som uppdragsutbildning i

Härnösand med stiftsstyrelsen som beställare.

När det gäller lokalisering av grundutbildning hänvisar utskottet till vad

utskottet anförde i denna fråga i sitt betänkande 1989/90:UbU18 (s. 13).

Utbildningsansvarig högskoleenhet har möjlighet att under vissa förutsättningar

förlägga en allmän utbildningslinje helt eller delvis till en annan ort än

högskoleorten. Den religionsvetenskapliga linjeutbildning som nu sker i Umeå

liksom den baskurs som 1987 anordnades i Härnösand är exempel på sådan

lokalisering beslutad av universitetet i Uppsala inom ramen för dess

planeringsram och resurser för religionsvetenskapliga linjen. Varken

universitetet i Umeå eller UHÄ förde i sina anslagsframställningar inför den nu

pågående treårsperioden fram något förslag om att religionsvetenskapliga linjen

skulle inrättas vid universitetet i Umeå och därmed bli oberoende av beslut vid

universitetet i Uppsala. Utskottet anser inte att det finns anledning för

riksdagen att under den pågående treåriga planeringsperioden för grundläggande

högskoleutbildning inrätta religionsvetenskapliga linjen vid ytterligare

högskoleenheter. Utskottet vill också peka på att frågan om anordnande av

baskurs i religionskunskap i Härnösand kan prövas av högskolan i

Sundsvall--Härnösand inom ramen för dess medel för lokala och individuella

linjer samt fristående kurser.

Frågan om fasta forskningsresurser för religionsvetenskaplig forskning

aktualiserades inte heller av vare sig universitetet i Umeå eller UHÄ i

anslagsframställningarna inför den senaste forskningspropositionen. Den

arbetsenhet för religionsvetenskaplig utbildning som nämns i motion

1990/91:Ub506 har inrättats genom beslut av universitetet i Umeå och bör även i

fortsättningen finansieras inom ramen för de medel som står till universitetets

förfogande för grundutbildning och forskning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub506, 1990/91:Ub609 och 1990/91:Ub623.

Konstnärlig utbildning

Behovet av en konsthögskola i södra Sverige tas upp i motionerna

1990/91:Ub511 (s), 1990/91:Ub547 (c) och 1990/91:Ub725 (fp) yrkande 1. I de två

sistnämnda motionerna åberopas ett förslag som universitetet i Lund framförde

med hög prioritet i anslagsframställningen inför den nu pågående

treårsperioden. Den utredning som låg till grund för förslaget hade

remissbehandlats och förslaget tillstyrkts av bl.a. de nuvarande

konsthögskolorna. UHÄ tog dock inte upp förslaget i sin anslagsframställning.

Motionärerna vill att regeringen skall framlägga förslag till en konsthögskola

med anknytning till universitetet i Lund. De anser att Lund och Malmö har goda

allmänna förutsättningar för en konsthögskola bl.a. i form av förnämliga

konsthallar, konstmuseer och en omfattande och kvalificerad galleriverksamhet

samt i form av konstvetenskapliga institutionen och arkivet för dekorativ konst

vid universitetet. I motion 1990/91:Ub511 sägs att den konst- och

designutbildning för södra Sverige som motionärerna förespråkar inte

nödvändigtvis behöver vara en traditionell högskola inom ett universitet. Det

finns enligt motionärerna sannolikt andra lösningar, varigenom man skulle kunna

vinna en skola med större konstnärlig frihet och mer konstnärligt

utvecklingsarbete än vad som är möjligt inom det traditionella

utbildningssystemets ram. Motionärerna vill ha en skola ställd under statlig

tillsyn och för vilken staten tillsammans med kommuner och landsting i södra

Sverige ansvarar ekonomiskt. En framtida högskoleutbildning torde enligt

motionärerna kunna byggas på de erfarenheter som redan vunnits genom

Forumskolorna.

Utskottet anser att den pågående översynen av den konstnärliga utbildningen i

högskolan (dir. 1990:55) bör avvaktas. Översynen omfattar all konstnärlig

utbildning som finansieras med medel från anslaget Utbildning för kultur- och

informationsyrken och är avsedd som underlag för en samlad utvecklingsplan för

högskolans konstnärliga utbildning med förslag om utbildningens mål och

inriktning, om utbildningsstrukturen samt om fördelningen av ansvar och

resurser. Regeringen avser att ta ställning till förslagen inför den

budgetperiod som inleds med budgetåret 1993/94. Mot denna bakgrund föreslår

utskottet att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub511, 1990/91:Ub547 och

1990/91:Ub725 yrkande 1.

I motion 1990/91:Ub527 (fp) framförs förslag om inrättande av högre

kammarmusikalisk utbildning i Umeå. Sådan utbildning, men förlagd till

Härnösand, föreslås även i motion 1990/91:Ub628 (mp) yrkande 5.

Vid sin behandling av motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte hänvisade

utskottet till den då aviserade och nu tillsatta utredningen för översyn av den

konstnärliga utbildningen inom högskolan. Den utvecklingsplan som översynen

skall utmynna i skall enligt direktiven rymmas inom ramen för de samlade

resurser som redan står till förfogande för utbildningen. Översynen skall bl.a.

behandla utbildningsstrukturen i stort, nämligen dels förhållandet mellan

grundutbildning, påbyggnadsutbildning samt kurser för fortbildning och

vidareutbildning av redan yrkesverksamma, dels uppdelningen av

grundutbildningen på skilda utbildningslinjer och deras omfattning och

dimensionering. Utskottet anser att resultatet av översynen bör avvaktas,

varför riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub527 och 1990/91:Ub628 yrkande

5.

Enligt motion 1990/91:Ub502 (s) behövs en uppräkning av

grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö. Resurstilldelningen har

enligt motionärerna minskat med 25 % sedan 1984/85, vilket hämmar högskolans

utveckling och negativt påverkar musiklivet i regionen.

Utskottet konstaterar att frågan om resursfördelningen inom universitetet i

Lund, till vilket musikhögskolan i Malmö hör, avgörs av universitetsstyrelsen.

Enligt vad utskottet erfarit pågår inom riksrevisionsverket ett

granskningsprojekt rörande musikhögskolan i Stockholm. I detta projekt ingår

även en generell granskning av högre musikutbildning med avseende på

prioritering och fördelning mellan musikhögskolor. Med hänvisning till det

anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub502.

Frågan om inrättande av en statligt stödd dockteaterutbildning tas upp i

motion 1990/91:Ub648 (fp). Motionärerna har noterat att frågan, som

aktualiserades redan på 1970-talet, tagits upp av den särskilda utredaren av

dramatiska institutets verksamhet, och att hans förslag nu överlämnats till

utredningen angående den konstnärliga utbildningen i högskolan. De begär att

riksdagen skall ge regeringen till känna att frågan inte ännu en gång får rinna

ut i sanden.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande. De

studerande vid Marionetteaterns dockspelarutbildning har genom beslut av

regeringen fått rätt till studiemedel under en begränsad period, i avvaktan på

att statlig utbildning kommer till stånd. Utskottet anser inte att riksdagen

bör föregripa den pågående utredningen utan föreslår att riksdagen avslår

motionen.

Kulturvård m.m.

Betydelsen av en god kulturvård framhålls i motionerna 1990/91:Ub604 (m)

yrkande 1 och 1990/91:Ub629 (m). En god vård av byggnader, bebyggelsestrukturer

samt övriga nationella kulturprodukter är angelägen ur såväl ekonomisk och

teknisk som social och kulturell synpunkt. De senaste decennierna har en

accelererande nedbrytning kunnat iakttas, orsakad av bl.a. luftföroreningar.

Motionärerna understryker vikten av kunskaper om äldre byggnadsteknik och

materialteknik. Det krävs en kunskapsuppbyggnad i samklang mellan teknikområden

och humaniora.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av insatser för att vårda

det gemensamma kulturarvet. Flera åtgärder har vidtagits på utbildnings- och

forskningsområdet under senare år med detta syfte. En professur i

restaureringskonst inrättades vid konsthögskolan i Stockholm år 1986. Året

därpå inrättades en ettårig påbyggnadsutbildning i samma ämne, avsedd främst

för arkitekter och civilingenjörer. Den bebyggelseantikvariska linjen vid

universitetet i Göteborg, som omvandlades från lokal till allmän

utbildningslinje år 1986, ger utbildning bl.a. för byggnadsantikvariska,

samhällsplanerande och kulturvårdande arbetsuppgifter. Forskningen för

kulturmiljövården kommer enligt beslut vid föregående riksmöte att förstärkas

med sammanlagt 10 milj.kr. under perioden 1990/91--1992/93, vilket innebär mer

än sexdubbling av anslagsnivån sedan 1989/90. Riksdagen har nyligen i

skollagens 1 kap. 2 och 9 §§ slagit fast att alla som verkar inom det

offentliga skolväsendet skall främja respekt för vår gemensamma miljö. I

miljöpropositionen framhålls vikten av miljökunskap i all utbildning. Inom

yrkesutbildningen är det önskvärt, anför regeringen, att en direkt knytning

mellan de tekniska och naturvetenskapliga miljöperspektiven och

yrkesämnena sker (miljöprop. s. 206). Utskottet utgår från att detta får

genomslag bl.a. inom byggprogrammet i den nya gymnasieskolan. I detta program

avses eleverna bl.a. få möjlighet att välja en hantverksbetonad profilering,

vilket enligt utskottets mening kommer att kunna få positiv betydelse från

kulturvårdssynpunkt.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att de tillkännagivanden som

föreslås i motionerna 1990/91:Ub604 yrkande 1 och 1990/91:Ub629 inte är

påkallade, varför yrkandena avstyrks.

I motion 1990/91:Ub604 (m) tas särskilt forskning och forskarutbildning

inom ämnesområdet kulturvård upp. Det behövs en tvärvetenskaplig inriktning

av ämnet (yrkande 2). Motionärerna framhåller också vikten av resurser för

forskarutbildning vid institutionen för kulturvård vid universitetet i Göteborg

(yrkande 3). Enligt motionärerna behöver den grundläggande utbildningen på

bebyggelseantikvariska linjen och konservatorslinjen samt den

museivetenskapliga utbildningen en forskningsöverbyggnad som är

tvärvetenskaplig. Man önskar en bred temaorienterad forskarutbildning. Den

tvärvetenskapliga ansatsen har enligt motionärerna skapat svårigheter att

intressera forskningsråden för att ge anslag till verksamheten, som i stor

utsträckning därför finansierats av andra än traditionella forskningsråd, bl.a.

Volvo och Göteborgs kommun.

Utskottet hänvisar till vad som nyss anförts om uppbyggnaden av

forskningsresurser för kulturmiljövården. Det särskilda anslaget till sådan

forskning disponeras av riksantikvarieämbetet. Därutöver disponerar

byggforskningsrådet, humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

forskningsrådsnämnden och Riksbankens jubileumsfond över anslagsmedel som bl.a.

används för forskning med den inriktning som avses i motionen. Riksdagen beslöt

vid föregående riksmöte vidare om en förstärkning av det humanistiska

fakultetsanslaget vid de fem universitet som har sådan fakultet, bl.a.

universitetet i Göteborg. Denna s.k. särskilda fakultetsresurs, som budgetåret

1991/92 omfattar 1,5 milj.kr. per universitet och påföljande år utökas med 3,5

milj.kr. per universitet, skall användas för koncentrerade förstärkningar för

en tid av sex år. De som erhåller denna resurs skall kunna skapa kreativa

forskningsmiljöer, så att vetenskapliga resultat av god internationell klass

kan åstadkommas. Utöver detta har humanistiska fakulteten vid universitetet i

Göteborg fr.o.m innevarande budgetår tilldelats 1,5 milj.kr. i förstärkning som

ett led i storstadspolitiken. Utskottet har erfarit att universitetet i

Göteborg inför budgetåret 1991/92 har tilldelat institutionen för kulturvård

vissa medel ur det sålunda utökade anslaget till humanistiska fakulteten.

Kulturvård har samtidigt inrättats som ämne för forskarutbildning.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att riksdagen

avslår motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3.

En påbyggnadslinje för bebyggelseantikvarisk utbildning bör enligt motion

1990/91:Ub615 (c) yrkande 1 efter hand inrättas.

Utskottet konstaterar att möjlighet finns för universitetet i Göteborg att

inom ramen för sitt anslag till lokala och individuella linjer samt fristående

kurser inrätta en sådan påbyggnadsutbildning, om man bedömer att behov

föreligger och att resurser finns. Liksom bebyggelseantikvariska linjen först

kom till som en lokal linje är det naturligt att en eventuell

påbyggnadsutbildning kommer till stånd i samma ordning. Det ankommer i så fall

på universitetet i Göteborg att besluta i frågan. Med hänvisning härtill

föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub615 yrkande 1.

Journalistutbildning

Stark kritik mot högskolans journalistutbildning framförs i motion

1990/91:Ub574 (m). Motionären anser att de svenska etermediernas

nyhetsförmedling är undermålig och ger en snedvriden bild av verkligheten.

Journalistutbildningen måste förbättras genom stöd till nya fristående

alternativ, som i större utsträckning bygger på en kombination av akademisk

universitetsutbildning och mer specialiserad journalistutbildning. I

förlängningen av en sådan utveckling bör journalisthögskolan läggas ner.

Utskottet erinrar om att journalistutbildningen reformerades så sent som

1989. Den nya journalistlinjen har två varianter, en om 40 poäng för studerande

med tidigare högskoleutbildning och en om 120 poäng. En kombination av

akademisk universitetsutbildning och specialiserad journalistutbildning finns

alltså numera som en reguljär utbildningsväg. De lokala högskolemyndigheterna

har ansvar för att utbildningen håller god kvalitet. UHÄ har i uppdrag att

utvärdera högskolans verksamhet. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub574.

Museiutbildning

Behovet av fortbildning och vidareutbildning inom museiområdet påtalas i

motion 1990/91:Ub644 (m). Motionären anser att regeringen borde ha ställt sig

bakom UHÄs förslag till fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän

och anser att ansvarsmuseernas invändningar, som åberopas i propositionen, inte

är hållbara.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra följande.

UHÄ redovisade i februari 1989 resultatet av ett regeringsuppdrag om

samordnad fortbildning och vidareutbildning av museitjänstemän. UHÄ föreslog en

försöksverksamhet vid universitetet i Umeå under en treårsperiod med start

budgetåret 1990/91. Verksamheten skulle enligt förslaget omfatta minst sex

kurser årligen i internatform med 1--2 veckors intensivutbildning med ca 15

deltagare i varje kurs. Högskolan skulle förutom för utbildning stå för resor,

kost och logi. Kostnaderna beräknades för budgetåret 1990/91 till 800 000 kr.

Regeringen beredde ansvarsmuseerna tillfälle att yttra sig över förslaget. I

budgetpropositionen konstaterar regeringen att ansvarsmuseerna haft

invändningar bl.a. mot lokaliseringen till Umeå. Regeringen drar slutsatsen att

det inte är lämpligt att genomföra verksamheten i den föreslagna formen.

Utskottet anser att stort avseende måste fästas vid ansvarsmuseernas

bedömning när det gäller en fortbildnings- och vidareutbildningsverksamhet

avsedd för museisektorn och som dessutom medför betydande kostnader inom

högskolan. Motionsyrkandet avstyrks.

Planeringsramar och anslag till utbildning för kultur- och informationsyrken

Utskottet tillstyrker att riksdagen fastställer planeringsramar för

sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92

i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen.

I budgetpropositionen beräknas anslaget till Utbildning för kultur- och

informationsyrken till 334 468 000 kr.

I motion 1990/91:Ub615 (c) yrkande 2 föreslås att 2 milj.kr. skall anslås

till bebyggelseantikvariska linjen vid universitetet i Göteborg.

Utskottet hänvisar till vad som i det föregående (s. 59) anförts om de lokala

högskolemyndigheternas ansvar för fördelningen av tillgängliga medel mellan

olika utbildningar. Yrkandet avstyrks.

Med hänvisning till vad som anförts under anslaget Utbildning för tekniska

yrken föreslår utskottet, som i övrigt inte har något att invända mot

regeringens förslag, att riksdagen till Utbildning för kultur- och

informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

(334468000 + 1364000 [återföring av besparing i budgetprop.] =)

335832000kr.

7. D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

Planeringsramar och anslagsbelopp

I budgetpropositionen föreslås under detta anslag planeringsramar omfattande

sammanlagt 39 935 årsstudieplatser och ett anslagsbelopp på 739826000kr.

Jämfört med innevarande budgetår innebär förslaget att vissa medel överförs

till anslagen D 5. Utbildning för tekniska yrken resp. D 9. Utbildning för

kultur- och informationsyrken för att finansiera inrättandet av ytterligare

platser i försöksverksamheten med tvåårig ingenjörsutbildning resp. utbyggnaden

av informationslinjen som allmän utbildningslinje. Planeringsramarna under

detta anslag förändras i konsekvens härmed. Vidare beräknas medel och

årsstudieplatser för den fortsatta utbyggnaden av vissa lokala linjer för

teknisk utbildning vid högskolorna i Bergslagen. Detta sker genom omfördelning

inom ramen för förevarande anslag, varigenom anslagsposterna Till UHÄs

disposition och Till regeringens disposition minskas med sammanlagt 4,7

milj.kr.

I tillväxtpropositionen föreslås att detta anslag under budgetåren

1991/92--1993/94 tillförs medel svarande mot ytterligare sammanlagt ca 1 050

årsstudieplatser, fördelade med en tredjedel på vardera av de tre budgetåren.

I miljöpropositionen föreslås att anslaget tillförs 9070000kr. för att

finansiera dessa 350 ytterligare årsstudieplatser budgetåret 1991/92 och att

planeringsramarna utökas med dessa platser. Därutöver föreslås att 4 milj.kr.

under detta anslag skall ställas till UHÄs förfogande för stöd- och

stimulansåtgärder för att integrera miljöstoffet i den ordinarie utbildningen.

Denna insats föreslås finansieras dels genom att 2milj.kr. överförs från

anslaget D 5, dels genom att 2 milj.kr. omfördelas inom ramen för

förevarande anslag. Vidare föreslås att 1 120 000 kr. överförs från

anslagsposten till universitetet i Umeå under detta anslag till anslaget D 5

för att finansiera ytterligare platser på miljö- och hälsoskyddslinjen.

Dessutom föreslås att 4 230 000 kr. överförs från detta anslag till

anslaget D 5 för att finansiera kompletteringsutbildning i miljö- och

hälsoskydd. Inga förändringar av planeringsramarna under detta anslag föreslås

med anledning av dessa överföringar, som således har karaktär av besparingar. I

miljöpropositionen beräknas anslaget till 745 546 000 kr.

I kompletteringspropositionen föreslås att de tidigare föreslagna

planeringsramarna under detta anslag ökas med 4 700 årsstudieplatser, fördelade

mellan samtliga statliga högskoleenheter, och att under anslaget anvisas

144750000 kr. utöver vad som föreslagits i miljöpropositionen.

Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1990/91:Ub575 yrkande 5 att

riksdagen till detta anslag anvisar 390 milj.kr. utöver regeringens förslag i

budgetpropositionen. I motion 1990/91:Ub824 (m) föreslås att 90 milj.kr.

överförs till detta anslag från anslaget B 6. Fortbildning (yrkande 30) och 300

milj.kr. från anslaget B 18. Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska

miljön i skolorna (yrkande 31), varigenom detta anslag föreslås uppgå till

1129826000kr. (yrkande 34). I yrkande 32 i samma motion föreslås att 40

milj.kr. av medlen skall disponeras för en ny, på ämnesstudier grundad

utbildning av lärare för årskurserna 4--9 i grundskolan. Enligt motion

1990/91:Ub560 yrkande 6 bör alla lärare få erbjudande om att delta i en

sammanhållen ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng under en

tioårsperiod. Med hänvisning till detta påtalas i motion 1990/91:Jo105 (m)

yrkande 33 behovet av fördjupade ämneskunskaper i biologi, kemi och fysik. I

övrigt bör den föreslagna utökningen av detta anslag användas för ett ökat

antal utbildningsplatser på fristående kurser samt en allmän

kvalitetsförstärkning av dessa (motion 1990/91:Ub824 yrkande 33). Med anledning

av kompletteringspropositionen konstateras i motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 7

att den av regeringen föreslagna ökningen inte räcker för att tillföra

arbetsmarknaden välutbildad arbetskraft i tillräcklig omfattning liksom inte

heller för att skapa den bas som krävs för rekrytering till forskarutbildning.

Centerpartiet föreslår, med hänvisning till behovet av kompetensutveckling

inom näringslivet, i motionerna 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33 samt

1990/91:Ub76 yrkande 11 att riksdagen under detta anslag anvisar 55 milj.kr.

utöver regeringens förslag i budget- resp. tillväxtpropositionen.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub693 yrkande 12 att riksdagen under

detta anslag anvisar 85 milj.kr. för inrättande av fristående kurser utöver vad

regeringen föreslagit i budgetpropositionen.

Miljöpartiet föreslår i motion 1990/91:Ub813 yrkande 25 att riksdagen under

detta anslag anvisar 10 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit i

budgetpropositionen.

Förslag om ytterligare medel under detta anslag för att kompensera

överföringarna till anslaget D 5 för finansiering av tvåårig

ingenjörsutbildning framförs i ett antal motioner. Motionerna 1990/91:Ub47 (s)

och 1990/91:Ub705 (s) gäller högskolan i Eskilstuna--Västerås, motionerna

1990/91:Ub46 (s) och 1990/91:Ub619 (s) högskolan i Falun--Borlänge, motion

1990/91:Ub74 (c) yrkande 1 högskolan i Gävle--Sandviken, motionerna

1990/91:Ub50 (s) yrkande 1, 1990/91:Ub58 (m, c) yrkande 1, 1990/91:Ub59 (fp)

yrkande 4, 1990/91:Ub649 (c, m) yrkande 4 och 1990/91:Ub653 (fp) högskolan i

Jönköping (gäller även överföringen avseende informationslinjen), motionerna

1990/91:Ub531 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub564 (s) yrkande 2 högskolan i

Trollhättan--Uddevalla och motion 1990/91:Ub654 (s) universitetet i Umeå. I

sistnämnda motion påtalas att resurser för den nuvarande lokala energilinjen

inte bör dras in fr.o.m. budgetåret 1992/93.

I övrigt föreslås i motionerna förstärkningar för enskilda högskoleenheter

enligt följande. I motion 1990/91:Ub581 (c) föreslås 25 milj.kr. utöver

regeringens förslag att fördelas till mindre och medelstora högskolor. I

motionerna 1990/91:Ub42 (c) och 1990/91:Ub582 (c) föreslås förstärkning till

högskoleutbildningen på Gotland. I motion 1990/91:Ub61 (s) yrkande 1 påtalas

behovet av ökade medel under detta anslag till högskolan i

Eskilstuna--Västerås. Högskolan i Gävle--Sandviken bör enligt motion

1990/91:Ub656 (s) yrkande 1 tillföras ytterligare medel för att möta

utbildningsbehoven framför allt i Hälsingland och för att kunna nå ut med

riksunik utbildning genom distansundervisning. Behovet av ökade

utbildningsinsatser vid universitetet i Linköping framhålls i motion

1990/91:Ub68 (s). I motion 1990/91:Ub716 (m) föreslås ett tillskott av 18

milj.kr. till högskolorna i Växjö, Kalmar och Karlskrona--Ronneby inom ramen

för den av moderata samlingspartiet föreslagna totala ökningen av detta anslag

med 390 milj.kr. I motionerna 1990/91:Ub51 (c) yrkande 5 och 1990/91:Ub86 (c)

begärs utökning av detta anslag till högskolan i Kalmar för att möjliggöra

utökat platsantal på den lokala linjen för miljö- och naturresursplanering. I

motion 1990/91:Ub602 (c) begärs en ökning för högskolan i Karlskrona--Ronneby

med 1 051 000 kr. Motionerna 1990/91:Ub69 (fp) och 1990/91:Ub70 (s) påtalar att

högskolan i Kristianstad ej fått del av ökningsförslagen i

tillväxtpropositionen och pläderar för utbildningsmässiga satsningar i östra

Skåne. I motion 1990/91:Ub73 (c) yrkande 2 begärs ytterligare 430 000 kr. till

högskolan i Växjö under detta anslag. Enligt motion 1990/91:Ub65 (s) behövs

bl.a. förstärkningar av detta anslag för Chalmers tekniska högskola och de nya

mindre högskolorna i Västsverige. I motion 1990/91:Ub43 (c) yrkande 2 begärs

ytterligare 1 milj.kr. vardera under detta anslag till högskolorna i

Trollhättan--Uddevalla, Borås, Skövde och Halmstad. I motionerna 1990/91:Ub43

(c) yrkande 3 och 1990/91:Ub48 (c) yrkande 3 begärs ytterligare 0,5 milj.kr.

till högskolan i Borås för uppbyggnad av en biblioteksfunktion resp. för

fristående kurser. För fortbildning och vidareutbildning begärs ytterligare

medel under detta anslag till högskolan i Karlstad i motionerna 1990/91:Ub52

(c) yrkande 1, 1990/91:Ub545 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub631 (c) yrkande 1 och

1990/91:Ub684 (s) yrkande 1. Vikten av såväl lokala linjer som fristående

kurser framhålls i ett antal motioner om förstärkningar till högskolan i

Skövde, nämligen 1990/91:Ub41 (m), 1990/91:Ub64 (s) yrkande 2, 1990/91:Ub503

(s) yrkande 5, 1990/91:Ub541 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub576 (m) och 1990/91:Ub671

(fp) yrkande 5. I motion 1990/91:Ub40 (s) föreslås att högskolan i

Trollhättan--Uddevalla skall få del av satsningarna i tillväxtpropositionen,

bl.a. under detta anslag. Enligt motionerna 1990/91:Ub659 (fp) och

1990/91:Ub689 (s) bör universitetet i Umeå tilldelas ytterligare medel under

detta anslag för att möjliggöra fortsatt utbildning i ryska, en verksamhet som

startat vårterminen 1990 med donationsmedel från Umeå kommun inom ramen för en

vänortssatsning. Med hänvisning till att de särskilda medlen ur

Norrbottenssatsningen, som högskolan i Luleå efter beslut av regeringen har

kunnat disponera sedan budgetåret 1988/89, tar slut under 1991/92 begärs i

motionerna 1990/91:Ub641 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub811 (s) yrkande 2 en

ökning av medlen under detta anslag till högskolan i Luleå.

De i miljöpropositionen föreslagna omfördelningarna mellan och inom anslag

för att finansiera utökad utbildning i miljö- och hälsoskydd och stöd- och

stimulansåtgärder för att integrera miljöstoffet i den ordinarie utbildningen

avvisas i motionerna 1990/91:Ub89 (c) yrkandena 2, 3, 4 och 5 samt 1990/91:Ub90

(v) yrkande 1.

I motion 1990/91:Ub81 (s) bejakas att finansieringen av det utökade

platsantalet på miljö- och hälsoskyddslinjen budgetåret 1991/92 sker i form av

en omfördelning inom ramen för anslagen till universitetet i Umeå, dock om

möjligt utan att detta drabbar LIF-anslaget. För att långsiktigt säkra

utbildningen av miljö- och hälsoskyddsinspektörer och vidareutveckla

distansundervisningen bör dock enligt motionären ytterligare medel tillföras i

kommande budgetar. Enligt motion 1990/91:Ub83 (fp) bör finansering av den

föreslagna utökningen av miljö- och hälsoskyddsutbildningen ske utan att det

drabbar utbildningen vid universitetet i Umeå.

Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens förslag i

tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade planeringsramar och medel för dessa

under detta anslag, dels föreslagit att ytterligare 3685 årsstudieplatser

till en kostnad av 103 180 000 kr. skall tillkomma budgetåret 1991/92.

Dessa har fördelats mellan samtliga statliga högskoleenheter utom Karolinska

institutet. Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas

vid universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av 1 787 000

kr. från detta anslag till anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska

och sociala yrken.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det föregående

under anslaget Utbildning för tekniska yrken och under detta anslag, att

riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt

motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3,

1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1,

1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,

1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69,

1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76

yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2

delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5,

1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1,

1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5,

1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602,

1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649

yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,

1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689,

1990/91:Ub693 yrkande 12, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,

1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824

yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 och med avslag på

motion 1990/91:Ub191 yrkande 7 till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

(745546000 + 3127000 [återföring av besparing i budgetprop.] +

2000000 [återföring av besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av

besparing i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i miljöprop.] --

1787000 [juristutb. i Göteborg] + 103180000 [nya platser] =)

857416000kr.

Utskottet förordar vidare att de av regeringen i miljöpropositionen

föreslagna planeringsramarna för budgetåret 1991/92 utökas med 3685

årsstudieplatser och att regeringen bemyndigas att ändra planeringsramen för

universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen avseende juristlinjen.

Vissa övriga utbildningsfrågor

I motion 1990/91:Ub534 (fp) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till

känna att utbildning i arkivkunskap bör inrättas vid högskolan i Borås.

Liksom föredragande statsrådet (budgetpropositionen s. 167) anser utskottet

att det bör ankomma på högskolan i Borås att avgöra om högskolan inom ramen

för sitt LIF-anslag skall anordna utbildning i arkivkunskap. Utskottet

avstyrker motionen.

Förslag om utbildning i aktiv terapi bör begäras hos regeringen enligt

motion 1990/91:Ub548 (mp). Motionärerna hänvisar till en treårig

försöksverksamhet som pågår inom Sigtuna/Upplands Väsby psykiatriska sektor,

där olika utövare av konstnärliga terapiformer bildar ett team. Utbildning av

detta slag bör, anförs det i motionen, bedrivas i högskolemässiga former.

Utskottet anser inte att det finns underlag för något ställningstagande från

riksdagens sida till behovet av sådan utbildning, varför riksdagen bör avslå

yrkandet.

En utbildning i hantverkskunskap på eftergymnasial nivå bör enligt

motionerna 1990/91:Ub318 (c, fp) och 1990/91:Ub678 (s) komma till stånd vid

Citadellet i Landskrona i samarbete med universitetet i Lund, enligt den

förstnämnda motionen som försöksverksamhet.

Liksom vid sin behandling av motsvarande yrkanden vid föregående riksmöte

(1989/90:UbU24 s. 6) hänvisar utskottet till möjligheterna för

högskoleenheterna att själva inrätta lokala linjer och fristående kurser inom

ramen för anvisade medel under detta anslag. Yrkandena avstyrks.

I motion 1990/91:Ub642 (c) föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära

förslag om kulturmiljövårdsutbildning vid högskolan i Karlstad. Sådan finns

enligt motionärerna för närvarande endast vid universitetet i Stockholm. I

motion 1990/91:Ub643 (m) föreslås att högskolan i Karlstad skall ges i uppdrag

att närmare utreda behov, inriktning och utbildningens uppläggning för en

lokal utbildningslinje för natur- och kulturvetare.

Enligt utskottets mening kan utbildning i kulturmiljövård anordnas vid

högskolan i Karlstad såsom fristående kurs på samma sätt som nu sker vid

universitetet i Stockholm. Det finns inte anledning för riksdagen att göra

uttalanden om vilka fristående kurser och lokala linjer som skall anordnas vid

en viss högskoleenhet. Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Enligt motion 1990/91:Ub583 (s) finns i Gävle en samlad kompetens som gör det

lämpligt att en framtida mäklarutbildning placeras vid högskolan i

Gävle--Sandviken. Utbildningen av fastighetsmäklare behandlas i en utredning

inom justitiedepartementet. I avvaktan på eventuella förändringar i kravet på

mäklarutbildning bör man enligt motionärerna inrikta sig på en frivillig

utbildning på högskolenivå.

Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något uttalande i denna fråga,

innan den åberopade utredningen inom justitiedepartementet har slutförts.

Yrkandet avstyrks.

Behovet av en linje för rehabiliteringsingenjörer tas upp i motion

1990/91:Ub681 (s). Motionärerna hänvisar till ett förslag om en påbyggnadslinje

om 40 poäng, byggande på tekniska 80-poängslinjer, som utarbetats i samarbete

med högskolan i Falun--Borlänge. Linjen bör enligt motionärerna anordnas som

försöksverksamhet budgetåret 1991/92 och fr.o.m. hösten 1992 inordnas i

högskolans kursprogram.

Utskottet har inhämtat att regeringen genom beslut den 18 april 1991 har

anslagit 1 milj.kr. till försöksverksamhet av detta slag. Det finns därför inte

någon anledning för riksdagen att nu göra det tillkännagivande som begärs i

motionen, varför yrkandet avstyrks.

I motion 1990/91:Ub522 (s) föreslås att ett nytt ämne

skuldsaneringsrätt skall inrättas inom högskolan och att UHÄ skall ges i

uppdrag att närmare utarbeta vilka moment som bör ingå i ämnet.

Utskottet erinrar om att riksdagen inte fattar beslut om att inrätta ämnen

inom den grundläggande högskoleutbildningen. Yrkandet avstyrks.

Ett sommaruniversitet på Höga Kusten skulle enligt motion 1990/91:Ub628

(mp) yrkande 8 skapa möjligheter att varva rekreation och studier.

Utskottet erinrar om att riksdagen inte tar ställning till var

högskoleenheterna skall förlägga undervisningen på de allmänna linjer och

påbyggnadslinjer de har ansvar för eller på lokala linjer eller fristående

kurser. Riksdagen bör därför avslå yrkandet.

8. Övriga frågor

Utskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:UbU11 (s. 25)

tillstyrkt regeringens förslag till anslagsbelopp under Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m. (anslaget D 4). Under detta anslag beräknas bl.a.

medel till rådet för grundutbildning inom UHÄ, för vilket i

budgetpropositionen beräknats 6 823 000 kr. Utskottet har sedermera erfarit att

grundutbildningsrådets verksamhet rönt stort intresse bland högskoleenheterna

och att de inkomna ansökningarna om bidrag till projekt för utveckling av

grundutbildningen sammanlagt uppgår till belopp som vida överstiger vad de

hittills anvisade medlen räcker för. Utskottet anser det befogat att

grundutbildningsrådets resursram ökas med 5 milj.kr. budgetåret 1991/92 och

föreslår att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut, till Vissa

särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på (78697000 + 5000000=) 83697000kr.

I motion 1990/91:Ub90 (v) föreslås att universitetet i Umeå skall ges i

uppdrag att utarbeta förslag i syfte att öppna nya studievägar för arbete

inom miljösektorn (yrkande 2) och att 1 milj.kr. skall anvisas för denna

utredning (yrkande 3).

Utskottet hänvisar till den utredning som UHÄ redovisade förra året

(Utbildningar inom miljöområdet -- nuvarande utbildningar, framtida behov,

UHÄ-rapport 1990:6) och till vad som i miljöpropositionen (s.210 f.) anförts

om miljöinriktningar inom matematisk-naturvetenskapliga linjen. Införande av

särskilda inriktningar inom allmänna utbildningslinjer liksom anordnandet av

fristående kurser ligger inom berörda högskolemyndigheters beslutsområde,

varför det föreslagna uppdraget till universitetet i Umeå enligt utskottets

mening inte behövs. Yrkandena avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

Dimensioneringen av den grundläggande högskoleutbildningen

1. beträffande dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning

budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 2, 1990/91:Ub77

yrkande 1 och 1990/91:Ub693 yrkandena 10, 11 och 12, samtliga delvis, med

anledning av proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub543,

1990/91:Ub696 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub722 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1990/91:Ub76 yrkande 1, 1990/91:Ub89 yrkande 1, 1990/91:Ub575

yrkande 4, 1990/91:Ub693 yrkandena 6, 8 och 9, samtliga delvis, och

1990/91:Ub696 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. beträffande ytterligare ökning av den grundläggande

högskoleutbildningens dimensionering 1992/93

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 4 och

1990/91:Ub813 yrkande 32 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. beträffande högskolans dimensionering för planeringsperioden

1993/94--1995/96

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande ökningarnas fördelning mellan regioner och orter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 6, med anledning

av propositionerna 1990/91:87 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub49,

1990/91:Ub51 yrkande 1, 1990/91:Ub53, 1990/91:Ub54, 1990/91:Ub60, 1990/91:Ub75,

1990/91:Ub76 yrkande 3, 1990/91:Ub79, 1990/91:Ub319, 1990/91:Ub531 yrkande 6,

1990/91:Ub533 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 1, 1990/91:Ub595, 1990/91:Ub649

yrkande 1, 1990/91:Ub677 yrkande 1, 1990/91:Ub719 yrkande 1 och 1990/91:Ub727

samt med avslag på motion 1990/91:Ub197 yrkande 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande utbyggnad av högskoleutbildning i Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub719 yrkande 4 och 1990/91:Ub826

yrkande 2,

6. beträffande ytterligare resurser för lokaler och utrustning

att riksdagen dels med bifall till proposition 1990/91:150 under åttonde

huvudtitelns reservationsanslag Inredning och utrustning av lokaler vid

högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 40100000 kr. utöver

vad som föreslagits i proposition 1990/91:100, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört angående motsvarande resursbehov för

de följande åren,

D 5. Utbildning för tekniska yrken

7. beträffande planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkandena 7, 8 delvis och

9, 1990/91:Ub504, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub569, 1990/91:Ub631 yrkande

2, 1990/91:Ub684 yrkande 2, 1990/91:Ub696 yrkande 27 och 1990/91:Ub813 yrkande

18 fastställer planeringsram i enlighet med vad som förordats i proposition

1990/91:90,

res. 1 (c)

8. beträffande övriga frågor rörande miljö- och hälsoskyddsutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub636 och 1990/91:Ub813 yrkandena 20

och 21,

9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 4 och 1990/91:Ub88 yrkandena 1

och 2 delvis,

res. 2 (fp)

res. 3 (mp)

10. beträffande lokalisering av civilingenjörsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub52 yrkande 2, 1990/91:Ub599 och

1990/91:Ub631 yrkande 3,

11. beträffande planeringsramar för civilingenjörsutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub44 och 1990/91:Ub587

fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition

1990/91:90,

12. beträffande dimensionering av ingenjörsutbildning

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:87 samt motionerna

1990/91:Ub43 yrkande 1, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub50 yrkande 2,

1990/91:Ub58 yrkande 2, 1990/91:Ub59 yrkande 3, 1990/91:Ub61 yrkande 2,

1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub601, 1990/91:Ub649 yrkande 2, 1990/91:Ub652

yrkande 2 och 1990/91:Ub663 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub40 delvis,

1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub48 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub51 yrkande 2,

1990/91:Ub59 yrkande 2, 1990/91:Ub64 yrkande 1, 1990/91:Ub68 delvis,

1990/91:Ub71, 1990/91:Ub74 yrkande 2, 1990/91:Ub531 yrkande 4, 1990/91:Ub580

yrkande 1 och 2 delvis, 1990/91:Ub614, 1990/91:Ub652 yrkande 1, 1990/91:Ub682

och 1990/91:Ub699 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. beträffande särskilda resurser för flygingenjörsutbildningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub817 yrkande 3,

14. beträffande utbildning i polymerteknik i Kristianstad

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub725 yrkande 2,

15. beträffande planeringsramar för matematisk- naturvetenskapliga linjen

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1990/91:90,

16. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub638 fastställer planeringsramar

i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 8, 1990/91:Ub89

yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis,

med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande

1 delvis samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2, 1990/91:Ub89

yrkande 8 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, samtliga delvis, dels till Utbildning

för tekniska yrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1480014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om konsekvenskostnader,

res. 4 (fp) - villk. 2

res. 5 (c) - villk. 1

18. beträffande pris- och löneomräkning av högskoleanslagen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. beträffande arkitektutbildning i Norrland

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub507, 1990/91:Ub584 och

1990/91:Ub613,

20. beträffande förlängning av textila utbildningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub588,

21. beträffande lokalisering av YTH-utbildningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub72 yrkande 1,

22. beträffande utbildningsplanefrågor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub628 yrkande 4, 1990/91:Ub639

yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub805,

D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub575 yrkande 16 och 1990/91:Ub813

yrkande 19,

res. 6 (m)

res. 7 (mp)

24. beträffande dimensionering och lokalisering av ekonomlinjen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub59 yrkande 1, 1990/91:Ub503 yrkande

1, 1990/91:Ub541 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 3, 1990/91:Ub651,

1990/91:Ub671 yrkande 1, 1990/91:Ub696 yrkande 28 och 1990/91:Ub699 yrkande 1,

25. beträffande högskolelinje anpassad för detaljhandeln

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub697,

26. beträffande juristutbildning vid universitetet i Umeå

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:100 samt motionerna

1989/90:Ub539, 1989/90:Ub599 och 1989/90:Ub825 yrkande 39 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande inrättande av juristlinjen 180 poäng vid universitetet i

Göteborg

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub706 yrkande 1 och med

anledning av motionerna 1990/91:Ub530, 1990/91:Ub667, 1990/91:Ub709 yrkande 1

och 1990/91:Ub722 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

28. beträffande utökning av psykologlinjen vid universitetet i Umeå samt

inrättande vid universitetet i Linköping

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub196, 1990/91:Ub664 och

1990/91:Ub693 yrkande 11, båda delvis,

29. beträffande systemvetenskapliga linjen vid högskolan i Skövde

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub503 yrkande 4, 1990/91:Ub541

yrkande 2, 1990/91:Ub576 delvis och 1990/91:Ub671 yrkande 4,

30. beträffande förlängning av turismlinjen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub592,

31. beträffande utbildning av guider

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub692,

res. 8 (fp)

32. beträffande yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub521,

33. beträffande planeringsramar för juristlinjen, psykologlinjen och

sociala linjen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 11 delvis

fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet

förordat,

34. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

35. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för administrativa,

ekonomiska och sociala yrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub706 yrkande 2 och

1990/91:Ub709 yrkande 2, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub646, 1990/91:Ub670 och 1990/91:Ub693 yrkande 14

till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 575314000kr.,

D 7. Utbildning för vårdyrken och D 11. Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m.

36. beträffande tandhygienistlinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100, med anledning av

motionerna 1990/91:Ub621 och 1990/91:Ub673 yrkande 3 och med avslag på

motionerna 1990/91:Ub698 yrkande 2 och 1990/91:Ub707 bemyndigar regeringen att

den 1 juli 1992 förlänga tandhygienistlinjen med 40 poäng till 80 poäng,

37. beträffande tandteknikerlinjen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med anledning av

motion 1990/91:Ub673 yrkande 1 bemyndigar regeringen att den 1 juli 1992

inrätta en allmän utbildningslinje, tandteknikerlinjen, om 120 poäng,

38. beträffande möjligheter för baltiska studenter att studera odontologi i

Sverige

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:U204 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. beträffande tandläkarlinjens uppläggning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub630 yrkande 1,

40. beträffande översyn av de medellånga vårdutbildningarna att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub568 yrkande 2, 1990/91:Ub645 yrkandena 1

och 2, 1990/91:Ub657, 1990/91:Ub696 yrkande 29, 1990/91:Ub698 yrkande 1,

1990/91:Ub711, 1990/91:Ub813 yrkande 17 delvis och 1990/91:Ub816 yrkandena 1,

4, 5, 6, 7, 8 och 9,

41. beträffande huvudmannaskapet för vårdhögskoleutbildningen

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 1,

1990/91:Ub696 yrkande 19 och 1990/91:Ub816 yrkandena 12 och 13 samt med avslag

på motionerna 1990/91:Ub546 yrkande 2, 1990/91:Ub567, 1990/91:Ub589,

1990/91:Ub679 och 1990/91:Ub813 yrkande 17 (delvis) som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. beträffande inrättande av sjukgymnastutbildning vid Hälsohögskolan i

Jönköping

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub524 och 1990/91:Ub568 yrkande 1,

43. beträffande logopedlinjens längd

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bemyndigar regeringen

att förlänga logopedlinjen med 40 poäng till 160 poäng,

44. beträffande innehållet i vissa vårdutbildningar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub586, 1990/91:Ub622 och

1990/91:Ub806,

45. beträffande friskvårdspedagogisk linje

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708,

res. 9 (mp)

46. beträffande miljöinriktad utbildningslinje vid Karolinska institutet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub626,

47. beträffande stöd till alternativa utbildningar i medicin och

psykoterapi

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 28,

res. 10 (mp)

48. beträffande planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-,

läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505, 1990/91:Ub637,

1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis och med

anledning av proposition 1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub192,

1990/91:Ub518, 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och 1990/91:Ub696 yrkande 30

fastställer planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

res. 11 (v)

49. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub193, 1990/91:Ub585 och

1990/91:Ub597 fastställer planeringsramar i enlighet med vad som förordats i

proposition 1990/91:100,

50. beträffande medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal

högskola

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub693 yrkande 21,

res. 12 (v)

51. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för vårdyrken

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub80 yrkande 1, med anledning av

proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis,

1990/91:Ub84 yrkande 3, 1990/91:Ub693 yrkande 10 delvis och 1990/91:Ub824

yrkande 29 delvis samt med avslag på proposition 1990/91:90 och motion

1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Utbildning för vårdyrken för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 545575000 kr.,

52. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m.

att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150

samt motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med avslag på motion

1990/91:Ub812 yrkande 3 delvis till Bidrag till kommunal högskoleutbildning

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

256000000kr.,

res. 13 (v) - villk. 11

D 8. Utbildning för undervisningsyrken

53. beträffande inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub560 yrkandena 1, 2, 4 och 5,

res. 14 (m, fp)

54. beträffande bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad

utbildning av lärare för årskurserna 4--9

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub555 yrkande 2, 1990/91:Ub560

yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17,

res. 15 (m, fp)

55. beträffande genomgång av grundskollärarlinjens gren för årskurserna

1--7 i två etapper

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub555 yrkande 1,

56. beträffande viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna

1--7

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub696 yrkande 32,

res. 16 (c, v)

57. beträffande förlängning av grundskollärarlinjen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,

58. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub693 yrkande 6 delvis fastställer

planeringsramar i enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

res. 17 (v)

59. beträffande visst bemyndigande

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub696 yrkande 31 bemyndigar

regeringen att ändra planeringsramen för grundskollärarlinjen utifrån de skäl

som angetts i proposition 1990/91:100,

60. beträffande ökad spridning av grundskollärarutbildning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub73 yrkande 1, 1990/91:Ub259 yrkande

3, 1990/91:Ub503 yrkande 2, 1990/91:Ub513, 1990/91:Ub541 yrkande 3,

1990/91:Ub552, 1990/91:Ub558 delvis, 1990/91:Ub561, 1990/91:Ub576 delvis,

1990/91:Ub577 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub579 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub591

yrkande 2, 1990/91:Ub612 yrkande 2, 1990/91:Ub661 yrkande 2, 1990/91:Ub671

yrkande 2, 1990/91:Ub717 yrkande 2 och 1990/91:Ub718 yrkande 2,

61. beträffande översyn av bestämmelserna för lektorsutbildning inom

ämneslärarlinjen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub556,

62. beträffande obesatta platser inom grundskollärarlinjens

praktisk-estetiska specialisering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub555 yrkande 3,

63. beträffande ökad utbildning av hushållslärare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub512,

64. beträffande ökad utbildning av lärare i barnkunskap m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub700,

65. beträffande elevplatser för handikappidrott

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub728,

66. beträffande en reformerad vårdlärarutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub536, 1990/91:Ub544,

1990/91:Ub625 och 1990/91:Ub816 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

67. beträffande utbildning inom den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och språksvårigheter

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub529,

res. 18 (m)

68. beträffande förlängning av förskollärar- och fritidspedagogutbildning,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub605, 1990/91:Ub624 yrkande 2,

1990/91:Ub693 yrkande 7 och 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,

res. 19 (v)

69. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och

fritidspedagoglinjen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub624 yrkande 1 och

1990/91:Ub693 yrkande 8 (delvis) fastställer planeringsramar i enlighet med vad

som förordats i proposition 1990/91:100,

res. 20 (v)

70. beträffande ökad spridning av förskollärarutbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub503 yrkande 3, 1990/91:Ub531

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub541 yrkande 4, 1990/91:Ub554 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub558 delvis, 1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub591 yrkande 1,

1990/91:Ub596, 1990/91:Ub607, 1990/91:Ub608, 1990/91:Ub612 yrkande 1,

1990/91:Ub660, 1990/91:Ub661 yrkande 1, 1990/91:Ub671 yrkande 3, 1990/91:Ub676,

1990/91:Ub712, 1990/91:Ub717 yrkande 1, 1990/91:Ub718 yrkande 1 och

1990/91:Ub720,

71. beträffande urval till lärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub633 yrkande 2,

72. beträffande betyg i lärarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 5,

res. 21 (m, fp)

73. beträffande ansvaret för viss forskning på skolområdet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 delvis och

1990/91:Ub813 yrkande 24 delvis,

74. beträffande lärares tjänstebenämningar

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub560 yrkande 9,

res. 22 (m)

75. beträffande planeringsramar i övrigt

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande 2 och

1990/91:Ub84 yrkande 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag

på proposition 1990/91:90 samt motionerna 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8, båda

delvis, och 1990/91:Ub823 yrkande 11 till Utbildning för

undervisningsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 1030768000 kr.,

res. 23 (fp)

res. 24 (v) - villk. 17 och 20

D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken

77. beträffande religionsvetenskaplig utbildning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub506, 1990/91:Ub609 och

1990/91:Ub623,

78. beträffande konsthögskola i södra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub511, 1990/91:Ub547 och

1990/91:Ub725 yrkande 1,

79. beträffande kammarmusikalisk utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub527 och 1990/91:Ub628 yrkande 5,

80. beträffande grundutbildningsmedlen vid musikhögskolan i Malmö

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub502,

81. beträffande dockteaterutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub648,

82. beträffande betydelsen av en god kulturvård

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub604 yrkande 1 och 1990/91:Ub629,

83. beträffande forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet

kulturvård

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3,

res. 25 (m)

84. beträffande påbyggnadslinje på bebyggelseantikvarisk linje

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub615 yrkande 1,

85. beträffande högskolans journalistutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub574,

86. beträffande fortbildning och vidareutbildning inom museiområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub644,

87. beträffande planeringsramar

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet

med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

88. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och

informationsyrken

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub615 yrkande 2 till Utbildning

för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 335832000kr.

res. 26 (c)

D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående kurser

89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser

att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150

samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42,

1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48

yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande

1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,

1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69,

1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76

yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2

delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande 5,

1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1,

1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5,

1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602,

1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649

yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,

1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689,

1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33,

1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande

25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 och 1990/91:Jo105 yrkande 33

samt med avslag på motion 1990/91:Ub191 yrkande 7 till Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 859203000 kr.,

res. 27 (m)

res. 28 (c)

90. beträffande planeringsramar

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 fastställer

planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,

res. 29 (m) - villk. 27

res. 30 (c) - villk. 28

91. beträffande utbildning i arkivkunskap

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub534,

92. beträffande utbildning i aktiv terapi

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub548,

res. 31 (mp)

93. beträffande utbildning i hantverkskunskap

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub318 och 1990/91:Ub678,

94. beträffande kulturmiljövårdsutbildning och lokal utbildningslinje för

natur- och kulturvetare

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub642 och 1990/91:Ub643,

95. beträffande mäklarutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub583,

96. beträffande linje för rehabiliteringsingenjörer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub681,

97. beträffande ämnet skuldsaneringsrätt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub522,

98. beträffande sommaruniversitet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub628 yrkande 8,

Övriga frågor

99. beträffande medel till högskolans grundutbildningsråd

att riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut, till Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 83697000kr.,

100. beträffande ett uppdrag till universitetet i Umeå

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub90 yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 14 maj 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),

Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta

Rydle (m), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp),

Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ingegerd

Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ulf Melin (m) och Olavi Viitanen (s).

Reservationer

1. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen (mom.7)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41

börjar med "Vad gäller lokalisering" och slutar med "yrkande 9"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till utökning av

miljö- och hälsoskyddslinjen i ett nationellt perspektiv är

otillräckligt. Utöver den utökning om 28 nybörjarplatser som

föreslås i miljöpropositionen föreslår utskottet således en

utökning med ytterligare 30 nybörjarplatser under budgetåret

1990/91 och därefter ytterligare 30 nybörjarplatser under

budgetåret 1992/93.

Den av utskottet förordade utökningen för budgetåren 1991/92

resp. 1992/93 skall enligt utskottets mening förläggas till

högskolan i Karlskrona--Ronneby. Därigenom uppnås en

eftersträvansvärd fördelning av utbildningen på miljöområdet i

landet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet

således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89

yrkandena 7 och 8 delvis, med anledning av proposition

1990/91:90 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub504 yrkande

2, 1990/91:Ub545 yrkande 2, 1990/91:Ub631 yrkande 2,

1990/91:Ub684 yrkande 2 och 1990/91:Ub813 yrkande 18

fastställer de planeringsramar för budgetåret 1991/92 som

förordats av utskottet.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub89 yrkande 9 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om planeringsramar för

budgetåret 1992/93.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande planeringsram för miljö- och

hälsoskyddslinjen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub89 yrkandena 7

och 8 delvis, med anledning av proposition 1990/91:90 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Ub504, 1990/91:Ub545 yrkande 2,

1990/91:Ub569, 1990/91:Ub631 yrkande 2, 1990/91:Ub684 yrkande

2, 1990/91:Ub696 yrkande 27 och 1990/91:Ub813 yrkande 18 dels

fastställer planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet

med vad som förordats av utskottet, dels med bifall till motion

1990/91:Ub89 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om planeringsramar för budgetåret 1992/93,

2. Miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. (mom.9)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Sammanfattningsvis anser" och slutar med "och 2

delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser dock att det utöver de åtgärder som

föreslagits i propositionen krävs särskilda målinriktade

resurser för att ge bättre utrymme för miljöfrågorna. Utskottet

anser således att 4 milj.kr. bör anvisas under rubricerade

anslag för nya miljöinslag i utbildningen i första hand vid de

tekniska högskolorna. Medlen skall disponeras och fördelas av

UHÄ till högskoleenheterna, som har att redovisa användningen i

verksamhetsberättelserna i enlighet med vad som anges i motion

1990/91:Ub88.

Vad utskottet anfört om resurser till nya miljöinslag vid de

tekniska högskolorna bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis samt med avslag på motion

1990/91:Ub67 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1

och 2 delvis samt med avslag på motion 1990/91:Ub67 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om resurser till nya miljöinslag vid de tekniska högskolorna,

3. Miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna m.m. (mom.9)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "och 2 delvis" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser dock att det utöver de åtgärder som

förslagits i propositionen krävs ett särskilt uttalande från

riksdagen att ett av de allmänna målen för all

civilingenjörsutbildning skall vara att utbildningen syftar

till att ge de studerande ett humanekologiskt-humanistiskt

perspektiv.

Vad utskottet anfört om ett humanekologiskt-humanistiskt

perspektiv i all civilingenjörsutbildning bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 4 samt med avslag på

motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande miljöinslag i civilingenjörsutbildningarna

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub67 yrkande 4

samt med avslag på motion 1990/91:Ub88 yrkandena 1 och 2 delvis

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om ett humanekologiskt-humanistiskt perspektiv i all

civilingenjörsutbildning,

4. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken

(mom.17)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Slutligen har" och på s. 49 slutar med "av

dimensioneringsökningar" bort ha följande lydelse:

Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan tagit

ställning till ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits

resurstillskott för olika ändamål. Utskottet har därvid

tillstyrkt att 4 milj.kr. skall anvisas för nya miljöinslag

i utbildningen i första hand vid de tekniska högskolorna.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår således

utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67

yrkande 8, 1990/91:Ub88 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub89 yrkande

2 delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1

delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och

1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3,

1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1

delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkande 8

och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till

Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på (1452587000 +

5727000 [återföring av besparing i budgetprop.] +

12540000 [återföring av besparing i miljöprop.] +

9160000 [nya platser] + 4000000 [miljöinslag] =)

1484014000 kr., dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader av

dimensioneringsökningar.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

tekniska yrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande

8, 1990/91:Ub88 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub89 yrkande 2

delvis, 1990/91:Ub696 yrkande 24 och 1990/91:Ub824 yrkande 1

delvis, med anledning av propositionerna 1990/91:90 och

1990/91:100 samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3,

1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1

delvis, samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub89 yrkande 8

och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda delvis, dels till

Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 1484014000 kr., dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om konsekvenskostnader,

5. Anslagsbeloppet under Utbildning för tekniska yrken

(mom.17)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48

börjar med "Slutligen har" och på s. 49 slutar med "av

dimensioneringsökningar" bort ha följande lydelse:

Slutligen har utskottet under rubricerade anslag redan tagit

ställning till ett antal motionsyrkanden, vari föreslagits

resurstillskott för olika ändamål. Utskottet har därvid

tillstyrkt att 2,2 milj.kr. skall anvisas för inrättande av

miljö- och hälsoskyddslinjen vid högskolan i

Karlskrona--Ronneby.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår således

utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67

yrkande 8, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 och 8, båda delvis,

1990/91:Ub696 yrkande 24 samt 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis,

med anledning av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100

samt motionerna 1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3

delvis och 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub88 yrkande 2 och 1990/91:Ub580 yrkande 2,

båda delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

(1452587000 + 5727000 [återföring av besparing i

budgetprop.] + 12540000 [återföring av besparing i

miljöprop.] + 9160000 [ingenjörsutbildning] + 2200 000

[miljö- och hälsoskyddslinjen] =) 1482214000 kr., dels

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

om konsekvenskostnader av dimensioneringsökningar.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

tekniska yrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub67 yrkande

8, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub696

yrkande 24 samt 1990/91:Ub824 yrkande 1 delvis, med anledning

av propositionerna 1990/91:90 och 1990/91:100 samt motionerna

1990/91:Ub66 yrkande 3, 1990/91:Ub67 yrkande 3 delvis och

1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub88 yrkande 2 och 1990/91:Ub580 yrkande 2, båda

delvis, dels till Utbildning för tekniska yrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1482214000 kr., dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört om konsekvenskostnader,

6. Förändringar i ekonomutbildningen (mom.23)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "I tillväxtpropositionen" och slutar med

"1990/91:Ub813 yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Brister i den nuvarande utbildningen av civilekonomer har

under de senaste åren påtalats från både

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svenska

arbetsgivareföreningen (SAF) och Civilekonomernas riksförbund.

Inte minst anordnandet av fullständig ekonomutbildning vid ett

stort antal mindre högskolor utan fasta forskningsresurser har

ifrågasatts med hänsyn till behovet av en hög kvalitet på

utbildningen. Ekonomutbildningens struktur behöver enligt

utskottets mening ses över när det gäller bl.a. ekonomlinjens

längd och lokalisering samt behovet av en ekonomutbildning på

mellannivå. Utskottet anser att en kvalitetsförstärkning kan

ske inom ramen för i huvudsak oförändrade kostnader genom

omdisponering av utbildningsvolymen. Regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till förändring av

ekonomutbildningen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 och med anledning

av motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub575 yrkande 16

och med anledning av motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Förändringar i ekonomutbildningen (mom.23)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1990/91:Ub813

yrkande 19" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att resultatet både av beredningsarbetet inom

utbildningsdepartementet och av de nämnda utvärderingsprojekten

bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till om det finns

anledning att hos regeringen begära förslag om ändring av

ekonomlinjens längd och lokalisering. Däremot anser utskottet

att riksdagen redan nu har underlag för ställningstagande när

det gäller behovet av en utbildning på mellannivå för ekonomer.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en sådan

utbildningslinje inom ramen för den ökning av dimensioneringen

av den grundläggande högskoleutbildningen som utskottet i det

föregående har föreslagit. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 19 och

med anledning av motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande förändringar i ekonomutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 19

och med anledning av motion 1990/91:Ub575 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Utbildning av guider (mom. 31)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nuvarande

utbildningen är splittrad och inte alltid så omsorgsfullt

planerad som den borde ha varit. Guideyrket är för många, inte

minst kvinnor, en viktig bisyssla. Dessa guider är också mycket

väsentliga som ambassadörer för Sverige. Den inventering och

samordning av utbildningen på området, som begärs i motionen,

bör därför komma till stånd. Utskottet föreslår att riksdagen

med bifall till motion 1990/91:Ub692 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande utbildning av guider

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub692 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Friskvårdspedagogisk linje (mom. 45)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avslå

yrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utvecklingen på arbetsmarknaden visar att

det finns ett behov av friskvårdspedagogens breda kompetens.

Förebyggande hälsovård får en alltmer ökad betydelse i

samhället. Bl.a. inom landsting och kommuner och på företag

samt inom företagshälsovården finns arbetsuppgifter som lämpar

sig för friskvårdspedagoger. Linjen är mycket eftersökt med

10--15 förstahandssökande per plats och rekryterar från hela

landet. Möjlighet att forskningsanknyta utbildningen finns.

Allt detta talar enligt utskottets mening för att den inrättas

som allmän utbildningslinje vid högskolan i Gävle--Sandviken.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub594 och 1990/91:Ub708 bemyndigar

regeringen att inrätta den friskvårdspedagogiska utbildningen

som en allmän utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1991.

dels att moment 45 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

45. beträffande friskvårdspedagogisk linje

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub594 och

1990/91:Ub708 bemyndigar regeringen att inrätta den

friskvårdspedagogiska utbildningen som en allmän

utbildningslinje fr.o.m. den 1 juli 1991,

10. Stöd till alternativa utbildningar i medicin och

psykoterapi (mom. 47)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 28" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att alternativ och

traditionell medicin måste mötas och samverka. Alternativa

utbildningar som t.ex. ortopedisk medicin bör därför få

statligt stöd. S:t Lukasstiftelsens psykoterapiutbildning bör

också stödjas, eftersom verksamheten där är ett gott komplement

till utbildningen inom högskolan. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 28 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

47. beträffande stöd till alternativa utbildningar i

medicin och psykoterapi

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 28

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Planeringsramar för apotekar-, hälso- och sjukvårds-,

läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna (mom. 48)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66

börjar med "Utskottet har" och slutar med "utskottet förordat"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (s. 36 f. samt bilaga)

redovisat sitt samlade förslag till ökning av den grundläggande

högskoleutbildningens dimensionering 1991/92 inom ramen för ca

5000 platser. Därutöver anser utskottet att hälso- och

sjukvårdslinjen bör utökas med 240 platser. Utökning av

logopedlinjen utöver vad regeringen föreslagit ingår inte i

utskottets förslag för 1991/92. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505,

1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkandena 9 och 10, båda delvis,

och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av

proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192,

1990/91:Ub518 och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer

planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad

utskottet förordat.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

48. beträffande planeringsramar för apotekar-, hälso- och

sjukvårds-, läkar-, receptarie- och rehabiliteringslinjerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub505,

1990/91:Ub637, 1990/91:Ub693 yrkandena 9 och 10, båda delvis,

och 1990/91:Ub824 yrkande 29 delvis, med anledning av

proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub192,

1990/91:Ub518 och 1990/91:Ub696 yrkande 30 fastställer

planeringsramar för budgetåret 1991/92 i enlighet med vad

utskottet förordat,

12. Medel för samarbetsprojekt mellan statlig och kommunal

högskola (mom. 50)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67

börjar med "Utskottet kommer" och slutar med "1990/91:Ub693

yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samarbetsprojekt mellan vårdhögskolor och

statliga högskoleenheter bör främjas. Riksdagen bör därför med

bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 21 till

Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92

anvisa 10 milj.kr. utöver vad som föreslagits i proposition

1990/91:100.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

50. beträffande medel för samarbetsprojekt mellan statlig

och kommunal högskola

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 21

till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret

1991/92 anvisar 10 milj.kr. utöver vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100,

13. Anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m. (mom. 52)

Under förutsättning av bifall till reservation 11

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68

börjar med "I motion" och slutar med "256000000 kr." bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion

1990/91:Ub693 (v) yrkande 9, som innebär att planeringsramen

för hälso- och sjukvårdslinjen utökas med 500 platser. I

motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 3 delvis begärs att riksdagen

skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av resurser för utbildning av bl.a. arbetsterapeuter

och sjukgymnaster.

Med anledning av den av utskottet förordade

dimensioneringsökningen bör anslaget Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m. utökas med 25000000 kr.

Utskottet har i övrigt ingen invändning mot regeringens

förslag i budgetpropositionen och föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 9 delvis och med

anledning av propositionerna 1990/91:100 och 1990/91:150 till

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på (253004000 +

25000000 =) 278004000 kr.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

52. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till kommunal

högskoleutbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 9

delvis och med anledning av propositionerna 1990/91:100 och

1990/91:150 till Bidrag till kommunal högskoleutbildning

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

278004000 kr.,

14. Inslagen av ämnesstudier inom grundskollärarutbildningen,

m.m. (mom.53)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.69

börjar med "Utskottet har" och slutar med "avslå

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste den nuvarande

grundskollärarutbildningen läggas om, så att inslagen av

ämnesstudier ökar. De blivande lärarna måste i sin utbildning

få de grundläggande ämneskunskaper som behövs för att bedriva

en undervisning av hög kvalitet. Enligt regeringen skall

lärarutbildningen ses som ett medel att garantera skolors

likvärdighet. Därvid måste enligt utskottets mening begreppet

likvärdighet avse kvalitets- och kunskapskriterier. Frågor som

rör examination och prövning av lärares kunskaper och

lämplighet behöver därför också ses över.

Vad utskottet anfört om studierna inom

grundskollärarutbildningen bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

53. beträffande inslagen av ämnesstudier inom

grundskollärarutbildningen, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkandena

1, 2, 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

15. Bemyndigande att inrätta en ny, på ämnesstudier grundad

utbildning av lärare för årskurserna 4--9 (mom.54)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.69

börjar med "Enligt bestämmelserna" och slutar med "av

riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att, vid sidan av den nuvarande

grundskollärarutbildningen, en ny -- på ämnesstudier grundad --

utbildning om sammanlagt minst 180 poäng skapas för blivande

lärare för årskurserna 4--9. För behörighet att undervisa i

svenska och vissa andra ämnen skall krävas minst 60 poäng och i

annat ämne minst 40 poäng. Sammanlagt skall krävas ämnesstudier

motsvarande 140 poäng. Studier i pedagogik och metodik samt

praktik skall förläggas till utbildningens senare del. Denna

skall omfatta 40 poäng och stå öppen även för dem som först

efter fullbordade ämnesstudier bestämmer sig för läraryrket.

Utskottet anser att denna nya lärarutbildning kan tillföra

skolan lärare med en gedigen utbildning och en mer varierad

bakgrund. Samtidigt ökar lärarutbildningskapaciteten på

grundskolans område. Regeringen bör lägga fram förslag om en

sådan alternativ grundskollärarutbildning.

Vad utskottet anfört om förslag till utbildning av lärare bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

54. beträffande bemyndigande att inrätta en ny, på

ämnesstudier grundad utbildning av lärare för årskurserna

4--9

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560

yrkande 3 och 1990/91:Ub821 yrkande 17 samt med anledning av

motion 1990/91:Ub555 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

16. Viss utbildning i engelska för lärare för årskurserna

1--7 (mom.56)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.70

börjar med "När det" och slutar med "yrkande 32" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att UHÄ i sitt planeringsarbete för

grundskollärarlinjen inte fann det möjligt att inom ramen för

140 poäng anordna utbildning i engelska för samtliga studerande

inom inriktningen mot årskurserna 1--7. Utskottet anser därför

att regeringen bör få i uppdrag att förutsättningslöst pröva

möjligheterna att ge lärare för årskurserna 1--7 kompetens att

undervisa i engelska med eller utan förlängning av den totala

utbildningstiden.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

56. beträffande viss utbildning i engelska för lärare för

årskurserna 1--7

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub696 yrkande 32

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Planeringsramar för grundskollärarlinjen (mom.58)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.71

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 6

delvis" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av det stora behovet av lärare för grundskolan

föreslår utskottet att 700 nybörjarplatser inrättas på

grundskollärarlinjen utöver regeringens förslag fr.o.m.

budgetåret 1991/92. Riksdagen bör fastställa planeringsramar i

enlighet härmed, med halva antalet platser på vardera grenen.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

58. beträffande planeringsramar för grundskollärarlinjen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 6

delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 fastställer

planeringsramar i enlighet med vad utskottet förordat,

18. Utbildning inom den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och

språksvårigheter (mom.67)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.74

börjar med "Motion 1990/91:Ub529 (m)" och slutar med

"1989/90:UbU22 (s.17)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1990/91:Ub259 (m), att den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen bör kompletteras med utbildning av

lärare för elever med tal- och språksvårigheter. Enligt gjorda

undersökningar finns det för närvarande ca 200000 barn med

någon form av språklig störning i vårt land. Sådana störningar

kan yttra sig på många sätt, i t.ex. talsvårigheter,

röststörningar, läs- och skrivsvårigheter, relationsstörningar

m.m. Ofta är den språkliga störningen primär och de andra

svårigheterna en följd av denna störning. Elever som har sådana

störningar måste få hjälp av särskilda lärare med en gedigen

specialistkompetens på språk- och talområdet. Deras främsta

uppgift är att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk så att

det blir ett fungerande kommunikationsmedel och möjliggör läs-

och skrivinlärning och kunskapsinhämtande. Mot denna bakgrund

bör det alltjämt finnas lärare med en grundlig utbildning i en

specialpedagogik som står på språkvetenskaplig grund.

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett kompletterande förslag rörande utbildningen av lärare

för elever med tal- och språksvårigheter. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 67 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

67. beträffande utbildning inom den specialpedagogiska

påbyggnadsutbildningen av lärare för elever med tal- och

språksvårigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub529 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildning, m.m. (mom.68)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.74

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "samtliga

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen hos regeringen skall begära en

översyn av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna, som

resulterar i en ny barn- och ungdomspedagogisk utbildning om

120 poäng. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

68. beträffande förlängning av förskollärar- och

fritidspedagogutbildning, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub605,

1990/91:Ub624 yrkande 2, 1990/91:Ub693 yrkande 7 och

1990/91:Ub813 yrkande 16 (delvis) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

20. Planeringsramar för förskollärarlinjen och

fritidspedagoglinjen (mom.69)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.74

börjar med "Utskottet har" och slutar med "barn- och

ungdomspedagogisk utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att ytterligare 1400 nybörjarplatser

inrättas på förskollärar- och fritidspedagoglinjerna fr.o.m.

budgetåret 1991/92. Riksdagen bör fastställa planeringsramar i

enlighet härmed, med halva antalet platser på vardera linjen.

Det bör ankomma på regeringen att fördela nybörjarplatserna på

högskoleenheter.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

69. beträffande planeringsramar för förskollärarlinjen och

fritidspedagoglinjen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub693 yrkande 8

delvis och med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Ub624 yrkande 1 fastställer planeringsramar i enlighet

med vad utskottet förordat,

21. Betyg i lärarutbildningen (mom.72)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.75

börjar med "Utskottet har" och på s.76 slutar med "yrkande 5"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har avvecklingen av alla andra betyg

än Underkänd och Godkänd inom lärarutbildningen långtgående

negativa konsekvenser inte bara för kvaliteten i

lärarutbildningen utan även för de studerande själva. Vitsordet

Väl godkänd bör finnas inom lärarutbildningen på samma sätt som

för övrig ämnesutbildning inom det förutvarande filosofiska

fakultetsområdet. De blivande lärare som har skaffat sig goda

ämneskunskaper bör enligt utskottets mening kunna få visa det.

Förutsättningarna att bli en bra lärare är normalt större om

man behärskar sina ämnen väl.

Samma synsätt kan i tillämpliga delar gälla bedömningen av

lärarskicklighet. Förutsatt att bedömningen görs av flera

oberoende metodiklektorer bör en betygsskala med tre steg kunna

användas.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 72 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

72. beträffande betyg i lärarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Lärares tjänstebenämningar (mom.74)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.76

börjar med "När det" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör man i grundskolan för de lärare

som utbildats enligt den nya ordningen överge benämningarna

"tidigarelärare" och "senarelärare". Man bör i stället återgå

till tidigare använda tjänstebenämningar som klasslärare och

ämneslärare/adjunkt. Detta bör riksdagen med anledning av

motion 1990/91:Ub560 yrkande 9 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 74 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

74. beträffande lärares tjänstebenämningar

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub560 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken

(mom.76)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.77

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med

"1030768000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11

föreslagen ökning av anslaget med 5 milj.kr. att användas

för språkstuderandes vistelse utomlands under en termin.

Däremot avstyrker utskottet, med hänvisning till vad som

anförts i det föregående, motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6

och 8, båda delvis, om medel till ökade planeringsramar för

vissa utbildningar.

Anslaget bör enligt utskottets mening föras upp med

(999723000 + 4049000 [återföring av besparing i

budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i

miljöprop.] + 19656000 [nya platser] + 5000000

[utlandstermin] =) 1035768000 kr. för nästa budgetår.

dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

undervisningsyrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande

2, 1990/91:Ub84 yrkande 4 och 1990/91:Ub823 yrkande 11, med

anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på

proposition 1990/91:90 samt motion 1990/91:Ub693 yrkandena 6

och 8, båda delvis, till Utbildning för undervisningsyrken

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1035768000 kr.,

24. Anslagsbeloppet under Utbildning för undervisningsyrken

(mom.76)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 17 och 20

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.77

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med

"1030768000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion 1990/91:Ub693 (v) yrkandena 6

och 8, båda delvis, om medel till ökade planeringsramar för

vissa utbildningar. Däremot avstyrker utskottet i motion

1990/91:Ub823 (fp) yrkande 11 föreslagen uppräkning av anslaget

med 5 milj.kr. för vissa språkstudier.

Anslaget bör enligt utskottets mening föras upp med

(999723000 + 4049000 [återföring av besparing i

budgetprop.] + 7340000 [återföring av besparing i

miljöprop.] + 94000000 [nya platser] =) 1105112000

kr.

dels att moment 76 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

76. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

undervisningsyrken

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub80 yrkande

2, 1990/91:Ub84 yrkande 4 och 1990/91:Ub693 yrkandena 6 och 8,

båda delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på proposition 1990/91:90 samt motion 1990/91:Ub823

yrkande 11 till Utbildning för undervisningsyrken

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

1105112000 kr.,

25. Forskning och forskarutbildning inom ämnesområdet

kulturvård (mom. 83)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 2 och 3"

bort ha följande lydelse:

Ett första steg har således tagits för att ge ämnesområdet

kulturvård en fast plats i högskoleorganisationen. Utskottet

anser dock att regeringen i nästa forskningsproposition bör

lägga fram förslag om ytterligare förstärkningar av detta

viktiga forskningsområde, som genom sin tvärvetenskapliga

karaktär löper särskild risk att missgynnas när skilda

forskningsfinansierande organ inom och utom

universitetsorganisationen var för sig skall pröva

ansökningar om medel för forskning och forskarutbildning. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub604 yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 83 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

83. beträffande forskning och forskarutbildning inom

ämnesområdet kulturvård

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub604 yrkandena

2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

26. Anslagsbeloppet under Utbildning för kultur- och

informationsyrken (mom. 88)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "335832000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att

bebyggelseantikvariska linjens nuvarande resursram är

otillräcklig för att de uppställda och angelägna

utbildningsmålen ens tillnärmelsevis skall kunna nås. Den i

motionen föreslagna resursförstärkningen bör därför komma till

stånd. Med hänvisning härtill och vad som anförts under

anslaget Utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet, som

i övrigt inte har något att invända mot regeringens förslag,

att riksdagen till Utbildning för kultur- och

informationsyrken för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på (334468000 + 1364000 [återföring

av besparing i budgetprop.] + 2000000

[bebyggelseantikvarisk linje] =) 337832000 kr.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

88. beträffande anslagsbeloppet under Utbildning för

kultur- och informationsyrken

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub615 yrkande 2

till Utbildning för kultur- och informationsyrken för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

337832000 kr.,

27. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser (mom. 89)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87

börjar med "Utskottet har" och slutar med "857416000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens

förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade

planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels

föreslagit att ytterligare minst 3685 årsstudieplatser skall

tillkomma budgetåret 1991/92 till en kostnad av 103 180 000

kr. Dessa platser har fördelats mellan samtliga statliga

högskoleenheter utom Karolinska institutet. Därutöver bör

enligt utskottets mening för ytterligare minst 9815

årsstudieplatser ytterligare 277750000 kr. tillföras

detta anslag. Av dessa medel bör 40 milj.kr. användas för en

ny, på ämnesstudier grundad, utbildning av lärare för

årskurserna 4--9 i grundskolan. I övrigt bör den av utskottet

föreslagna utökningen av detta anslag användas till ett ökat

antal utbildningsplatser på fristående kurser, för att bl.a.

möjliggöra att alla lärare kan få erbjudande om en sammanhållen

ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20 poäng under

en tioårsperiod, samt till en allmän kvalitetsförstärkning av

de fristående kurserna.

Utskottet har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng

inrättas vid universitetet i Göteborg och finansieras genom

överföring av 1787000 kr. från detta anslag till

anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det

föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och

under detta anslag, att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub575

yrkande 5 och 1990/91:Ub824 yrkandena 32 och 33 samt med

anledning av propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt

motionerna 1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis,

1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46,

1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50

yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1,

1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61

yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis,

1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73

yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11,

1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89

yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis,

1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541

yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 2,

1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582,

1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1,

1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4,

1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,

1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande

1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis,

1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,

1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande

25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31 och 34 samt 1990/91:Jo105

yrkande 33 till Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

(745546000 + 3127000 [återföring av besparing i

budgetprop.] + 2000000[återföring av besparing i

miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing i

miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i

miljöprop.] - 1787000 [juristutb. i Göteborg] +

103180000 [nya platser] + 277750000 [nya platser] =)

1135166000 kr.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191

yrkande 7, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub575 yrkande 5 och

1990/91:Ub824 yrkandena 32 och 33 samt med anledning av

propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna

1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42,

1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47

delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1,

1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58

yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,

1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68

delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2,

1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81,

1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3,

4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub503 yrkande

5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5,

1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub576

delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602,

1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande

1, 1990/91:Ub649 yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654,

1990/91:Ub656 yrkande 1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande

5, 1990/91:Ub684 yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693

yrkande 12 delvis, 1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33,

1990/91:Ub705, 1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2,

1990/91:Ub813 yrkande 25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31 och 34

samt 1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella

linjer samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar

ett reservationsanslag på 1135166000 kr.,

28. Anslagsbeloppet under Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser (mom. 89)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87

börjar med "Utskottet har" och slutar med "857416000kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående dels tillstyrkt regeringens

förslag i tillväxt- och miljöpropositionerna om ökade

planeringsramar och medel för dessa under detta anslag, dels

föreslagit att ytterligare 3685 årsstudieplatser till en

kostnad av 103 180 000 kr. skall tillkomma budgetåret

1991/92. Dessa har fördelats mellan samtliga statliga

högskoleenheter utom Karolinska institutet. Därutöver bör

enligt utskottets mening anslaget tillföras ytterligare 27

160 000 kr. för ytterligare 970 årsstudieplatser, vilka

regeringen bör fördela mellan högskoleenheterna så att en

likvärdig regional utveckling i hela landet främjas. Utskottet

har vidare föreslagit att juristlinjen 180 poäng inrättas vid

universitetet i Göteborg och finansieras genom överföring av

1787000 kr. från detta anslag till anslaget Utbildning

för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Utskottet föreslår, med hänvisning till vad som anförts i det

föregående under anslaget Utbildning för tekniska yrken och

under detta anslag, att riksdagen med anledning av

propositionerna 1990/91:100, 87, 90 och 150 samt motionerna

1990/91:Ub40 delvis, 1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42,

1990/91:Ub43 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47

delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3, 1990/91:Ub50 yrkande 1,

1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52 yrkande 1, 1990/91:Ub58

yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4, 1990/91:Ub61 yrkande 1,

1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65 delvis, 1990/91:Ub68

delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70, 1990/91:Ub73 yrkande 2,

1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76 yrkande 11, 1990/91:Ub81,

1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86, 1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3,

4 och 5, 1990/91:Ub90 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub191 yrkande

7, 1990/91:Ub503 yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1,

1990/91:Ub541 yrkande 5, 1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560

yrkande 6, 1990/91:Ub564 yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5,

1990/91:Ub576 delvis, 1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582,

1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619, 1990/91:Ub631 yrkande 1,

1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649 yrkande 4,

1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande 1,

1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684 yrkande

1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis,

1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,

1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande

25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt

1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på (745546000 + 3127000 [återföring

av besparing i budgetprop.] + 2000000 [återföring av

besparing i miljöprop.] + 1120000 [återföring av besparing

i miljöprop.] + 4230000 [återföring av besparing i

miljöprop.] - 1787000 [juristutb. i Göteborg] +

103180000 [nya platser] + 27160000 [nya platser] =)

884576000 kr.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

89. beträffande anslagsbeloppet under Lokala och

individuella linjer samt fristående kurser

att riksdagen med anledning av propositionerna 1990/91:100,

87, 90 och 150 samt motionerna 1990/91:Ub40 delvis,

1990/91:Ub41 delvis, 1990/91:Ub42, 1990/91:Ub43 yrkandena 2 och

3, 1990/91:Ub46, 1990/91:Ub47 delvis, 1990/91:Ub48 yrkande 3,

1990/91:Ub50 yrkande 1, 1990/91:Ub51 yrkande 5, 1990/91:Ub52

yrkande 1, 1990/91:Ub58 yrkande 1, 1990/91:Ub59 yrkande 4,

1990/91:Ub61 yrkande 1, 1990/91:Ub64 yrkande 2, 1990/91:Ub65

delvis, 1990/91:Ub68 delvis, 1990/91:Ub69, 1990/91:Ub70,

1990/91:Ub73 yrkande 2, 1990/91:Ub74 yrkande 1, 1990/91:Ub76

yrkande 11, 1990/91:Ub81, 1990/91:Ub83, 1990/91:Ub86,

1990/91:Ub89 yrkandena 2 delvis, 3, 4 och 5, 1990/91:Ub90

yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub191 yrkande 7, 1990/91:Ub503

yrkande 5, 1990/91:Ub531 yrkande 1, 1990/91:Ub541 yrkande 5,

1990/91:Ub545 yrkande 1, 1990/91:Ub560 yrkande 6, 1990/91:Ub564

yrkande 2, 1990/91:Ub575 yrkande 5, 1990/91:Ub576 delvis,

1990/91:Ub581, 1990/91:Ub582, 1990/91:Ub602, 1990/91:Ub619,

1990/91:Ub631 yrkande 1, 1990/91:Ub641 yrkande 1, 1990/91:Ub649

yrkande 4, 1990/91:Ub653, 1990/91:Ub654, 1990/91:Ub656 yrkande

1, 1990/91:Ub659, 1990/91:Ub671 yrkande 5, 1990/91:Ub684

yrkande 1, 1990/91:Ub689, 1990/91:Ub693 yrkande 12 delvis,

1990/91:Ub696 yrkandena 14 och 33, 1990/91:Ub705,

1990/91:Ub716, 1990/91:Ub811 yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande

25, 1990/91:Ub824 yrkandena 30, 31, 32, 33 och 34 samt

1990/91:Jo105 yrkande 33 till Lokala och individuella linjer

samt fristående kurser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 884576000 kr.,

29. Planeringsramar (mom. 90)

Under förutsättning av bifall till reservation 27

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87

börjar med "Utskottet förordar" och slutar med "avseende

juristlinjen" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar vidare, med hänvisning till vad som

anförts i det föregående, att de av regeringen i

miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna för

budgetåret 1991/92 utökas med ytterligare 13 500

årsstudieplatser. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att

fördela dessa mellan högskoleenheterna samt att ändra

planeringsramen för universitetet i Göteborg motsvarande

medelsöverföringen avseende juristlinjen.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

90. beträffande planeringsramar

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,

30. Planeringsramar (mom. 90)

Under förutsättning av bifall till reservation 28

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87

börjar med "Utskottet förordar" och slutar med "avseende

juristlinjen" bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar vidare att de av regeringen i

miljöpropositionen föreslagna planeringsramarna budgetåret

1991/92 utökas med (3 685 + 970 =) 4 655 årsstudieplatser.

Regeringen bör bemyndigas att fördela 970 av dessa platser

mellan högskoleenheterna samt att ändra planeringsramen för

universitetet i Göteborg motsvarande medelsöverföringen

avseende juristlinjen.

dels att moment 90 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

90. beträffande planeringsramar

att riksdagen fastställer planeringsramar för budgetåret

1991/92 i enlighet med vad utskottet förordat,

31. Utbildning i aktiv terapi (mom. 92)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avslå yrkandet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att utbildning i

olika konstnärliga terapiformer är mycket angelägen och viktig.

Utbildnings- och behörighetsfrågorna på detta område bör därför

tas upp till behandling av UHÄ och socialstyrelsen. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub548 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

92. beträffande utbildning i aktiv terapi

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub548 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning

budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi hänvisar till reservation 27 i detta betänkande, där vi

föreslår att anslaget till Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser tillförs medel för ytterligare minst 9 815

årsstudieplatser budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca 5000

nya platser.

2. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning

budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anför:

Vi hänvisar till reservationerna 1, 5 och 28 i detta

betänkande, där vi föreslår att anslagen till Utbildning för

tekniska yrken resp. Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser tillförs medel för ytterligare sammanlagt

1000 årsstudieplatser budgetåret 1991/92 utöver ramen av ca

5000 nya platser.

3. Dimensioneringsökning av högskolans grundutbildning

budgetåret 1991/92 inom ramen för ca 5 000 platser (mom. 1)

Björn Samuelson (v) anför:

Jag hänvisar till reservationerna 11, 17 och 20 i detta

betänkande, där jag föreslår ytterligare (240 + 700 + 1400 =)

2 340 nybörjarplatser på allmänna utbildningslinjer budgetåret

1991/92 utöver ramen av ca 5000 nya platser.

4. Ytterligare resurser för lokaler och utrustning (mom.6)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 19 i betänkande

1990/91:UbU11, där vi redovisat vårt förslag om ett

engångsanslag på 500 milj.kr. till utrustning för

grundutbildning m.m.

5. Planeringsram för miljö- och hälsoskyddslinjen (mom.7)

Eva Goës (mp) anför:

Jag anser att högskoleenheterna bl.a. bör använda de ökade

planeringsramarna under LIF-anslaget för utbildning i

miljöfrågor i form av lokala linjer eller fristående kurser.

Härigenom bör bl.a. studerande som genomgått allmänna

utbildningslinjer kunna bredda sin utbildning med fördjupade

kunskaper inom miljöområdet.

6. Ansvaret för viss forskning på skolområdet (mom.73)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Vi hänvisar till vår reservation 127 i utskottets betänkande

1989/90:UbU25.

7. Konsthögskola i södra Sverige (mom.78)

Carl-Johan Wilson (fp) anför:

I den pågående översynen av de konstnärliga utbildningarna i

högskolan ingår att ta ställning till etablerande av en

konsthögskola i södra Sverige. Jag utgår ifrån att utredningen

kommer fram till att södra Sverige har stort behov av en

konsthögskola och stora förutsättningar för att etablera en

sådan.

8. Betydelsen av en god kulturvård (mom. 82)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi har i vår partimotion angående gymnasieskolan

(1990/91:UbU126) framhållit att varje yrkesutbildning skall ha

den längd som ifrågavarande yrke kräver av sin utövare. Det kan

inte visas att kompetensen blir tillräcklig med regeringens

förslag.

Bilaga

Innehållsförteckning

Propositionerna 1

Motionerna 4

Utskottet 32

1. Dimensioneringen av den grundläggande

högskoleutbildningen 32

2. D 5. Utbildning för tekniska yrken 40

Miljö- och hälsoskyddsutbildningar 40

Civilingenjörsutbildning 42

Ingenjörsutbildning 44

Dimensionering av övriga utbildningar 46

Anslag till utbildningar inom sektorn för tekniska yrken 47

Övriga frågor 49

3. D 6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken 51

Ekonomlinjen m.m. 51

Juristlinjen 53

Psykologlinjen 56

Systemvetenskapliga linjen 57

Turismlinjen m.m. 57

Yrkesteknisk utbildning inom livsmedelsindustrin 58

Planeringsramar och anslag till utbildning för

administrativa, ekonomiska och sociala yrken 58

4. D 7. Utbildning för vårdyrken samt D11. Bidrag till

kommunal högskoleutbildning m.m. 60

Tandvårdsutbildningar 60

Medellånga vårdutbildningar 62

Övriga utbildningsfrågor inom sektorn för utbildning för

vårdyrken 65

Planeringsramar och anslag till utbildning för vårdyrken och

bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. 66

5. D 8. Utbildning för undervisningsyrken 68

Grundskollärarlinjen 68

Ämneslärarlinjen 72

Utbildning i praktisk-estetiska ämnen 73

Vårdlärarutbildning m.m. 74

Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger 74

Andra lärarutbildningsfrågor 75

Planeringsramar och anslag till utbildning för

undervisningsyrken 76

6. D 9. Utbildning för kultur- och informationsyrken 77

Religionsvetenskaplig utbildning m.m. 77

Konstnärlig utbildning 79

Kulturvård m.m. 80

Journalistutbildning 82

Museiutbildning 82

Planeringsramar och anslag till utbildning för kultur- och

informationsyrken 83

7. D 10. Lokala och individuella linjer samt fristående

kurser 83

Planeringsramar och anslagsbelopp 83

Vissa övriga utbildningsfrågor 88

8. Övriga frågor 89

Hemställan 90

Reservationer 100

Särskilda yttranden 120

Bilaga 123