Bet. 1990/91:UbU14

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU14

Riksbankens jubileumsfonds verksamhet under år 1990

Innehåll

Motionen

Utskottet

Hemställan

1990/91

UbU14

Redogörelserna

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har i

enlighet med 10 § i fondens stadgar till riksdagen och

riksdagens revisorer avgivit berättelse över stiftelsens

verksamhet och förvaltning under år 1990 (redog. 1990/91:6).

Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen

m.m. skall riksdagens revisorer granska Stiftelsen Riksbankens

jubileumsfonds verksamhet. Revisorerna skall särskilt se till

att fondens organisation av och kontroll över redovisningen

samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande.

Efter granskning av jubileumsfondens verksamhet under år 1990

och fondens årsbokslut har revisorerna till riksdagen avgivit

revisionsberättelse (redog. 1990/91:7), varav framgår att

granskningen inte gett anledning till anmärkning.

Motionen

1990/91:Ub177 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökad anslagsutdelning från

Riksbankens jubileumsfond.

Utskottet

Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond har till ändamål att

främja och stödja kvalificerad forskning inom i princip alla

vetenskapliga discipliner. Jubileumsfonden frigjordes helt från

riksbanken den 1 januari 1988, varvid fonden bl.a. fick en egen

självständig medelsförvaltning (förs. 1986/87:22, bet. FiU33,

rskr. 364). Alla slags placeringar som ingår i en aktiv och

rationell förmögenhetsförvaltning kan därefter genomföras. En

central uppgift är att förvalta stiftelsens medel på ett sådant

sätt att den ekonomiska basen för den forskningsstödjande

verksamheten säkerställs för framtiden.

I en med anledning av jubileumsfondens berättelse väckt

motion 1990/91:Ub177 (s) begärs att riksdagen gör ett uttalande

om behovet av ökad anslagsutdelning från fonden. Motionärerna

påpekar att jubileumsfonden, som främjat vetenskaplig forskning

sedan år 1965, under den första tiden kunde dela ut 95--100

milj.kr. per år i 1990 års penningvärde, medan fonden under år

1990 endast kunde fördela 72 milj.kr. Motionärerna vill att

fonden med sina högt ställda krav på forskningens samhällsnytta

och vetenskaplighet skall ges möjlighet att öka/återställa den

årliga anslagsutdelningen genom att fonden tillförs ytterligare

kapital. Regeringen bör enligt motionen överväga på vilket sätt

detta lämpligast kan ske.

Motiveringen i motionen anknyter till redogörelsen i

jubileumsfondens verksamhetsberättelse om svårigheterna att

upprätthålla stiftelsens reala utdelningskapacitet. Där sägs

att kortsiktigt är orsaken givetvis den ekonomiska

utvecklingen. Men svårigheterna hänger främst samman med de

restriktioner som gällde för kapitalförvaltningen t.o.m.

utgången av år 1987. Grunddonationens värde urholkades för

varje år och därmed också den årliga avkastningen. Med det

moderna placeringsreglemente som numera gäller fr.o.m. år 1988

kan emellertid en aktiv och mångsidig förmögenhetsförvaltning

bedrivas. Dock har, enligt fondens berättelse, 1980-talets

möjligheter till förmögenhetstillväxt, t.ex. genom

aktiemarknadens utveckling, inte kunnat utnyttjas. Utifrån

jämförelser med andra stiftelser, med friare placeringsregler

redan i ett tidigare skede, skulle man annars ha kunnat vänta

sig att fonden utan svårighet skulle ha kunnat bevara

fondkapitalets reala värde och därmed också värdet av den del

av avkastningen som är tillgänglig för anslag till forskning.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att finansutskottet

nyligen behandlat en motion (1990/91:Fi714, fp), enligt vilken

vid en avveckling av löntagarfonderna viss del av deras medel

borde tillföras Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond (bet.

1990/91:FiU20, rskr. 132).

Enligt utbildningsutskottets uppfattning svarar stiftelsens

verksamhet för ett väsentligt bidrag till svensk forskning. Den

utgör ett komplement till de organ som finns för kvalificerad

vetenskaplig forskning i Sverige. Jubileumsfonden har kunnat

finansiera åtskilliga mång- eller tvärvetenskapliga projekt av

stor betydelse. Utskottet anser därför att förslaget om ett

kapitaltillskott till jubileumsfonden för att göra det möjligt

för fonden att öka sin utdelningskapacitet bör prövas i samband

med att regeringen lägger fram nästa forskningsproposition.

Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Ub177 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

Utskottet har vid sin granskning av jubileumsfondens

förvaltning inte funnit något som påkallar särskilt uttalande

från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kapitaltillskott till Riksbankens

jubileumsfond för ökad anslagsutdelning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub177 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande Riksbankens jubileumsfonds verksamhet

att riksdagen lägger jubileumsfondens verksamhetsberättelse

(1990/91:6) och revisorernas granskningsberättelse (1990/91:7)

till handlingarna.

Stockholm den 2 maj 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt

Silfverstrand (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),

Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i

Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Margitta Edgren (fp), Olavi Viitanen

(s) och Claes Roxbergh (mp).

Särskilt yttrande

Kapitaltillskott till Riksbankens jubileumsfond för ökad

anslagsutdelning (mom.1)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle

(m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne

Andersson i Vårgårda (c) och Margitta Edgren (fp) anför:

Vi anser det synnerligen välmotiverat att vid en avveckling

av löntagarfonderna en viss del av deras medel tillförs

Riksbankens jubileumsfond för att göra det möjligt för fonden

att genom avkastningen höja anslagsutdelningen till

kvalificerad och angelägen vetenskaplig forskning.