Bet. 1990/91:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU16

Gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1990/91

UbU16

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om

gymnasieskolan och vuxenutbildningen jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:85 (s. 220) föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter,

3. att riksdagen antar förslaget till lag om

uppdragsutbildning i vissa fall,

4. att riksdagen antar förslaget till lag om kommunernas

skyldighet att svara för vissa elevresor,

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

avveckling av nuvarande specialkurser (avsnitt 3.6),

6. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

arbetsplatsförlagd utbildning (avsnitt 3.7.3),

7. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

timplanerna i kommunal vuxenutbildning (avsnitt 4.7),

8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

avveckling av statens skolor för vuxna (avsnitt 4.10),

9. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

inrättandet av ett resurscenter för distansundervisning

(avsnitt 4.10),

10. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

uppföljning och utvärdering (avsnitt 5.5),

11. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

samverkan mellan olika utbildningsanordnare m.m. (avsnitt

5.1.1),

12. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

jämställdhet mellan kvinnor och män (avsnitt 5.2.3),

13. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

riktlinjer för det förestående läroplans- och kursplanearbetet

(avsnitt 5.4),

14. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

urval vid intagningen i gymnasieskolan (avsnitt 5.6.2),

15. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

behörighet och betygsfrågor (avsnitt 5.6),

16. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

utbildning av lärare m.m. (avsnitt 5.7),

17. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

riksrekryterande utbildningar (avsnitt 5.9.1 och 5.9.2),

18. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

kommunernas skadeståndsansvar vid arbetsplatsförlagd utbildning

(avsnitt 5.9.4).

Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B10 (s.221--222)

föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits

om ett schabloniserat statsbidragssystem för vuxenutbildning

för psykiskt utvecklingsstörda,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av vuxenutbildning

för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 38563000kr.

Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B 11 (s.223--225)

föreslagit

att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i

svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 290000000kr.

Regeringen har i avsnitt 10 under punkt B14 (s. 225--226)

föreslagit

att riksdagen till Statens skolor för vuxna för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 25757000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:85

1990/91:Ub110 av Maja Bäckström och Johnny Ahlqvist (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap i gymnasieskolan.

1990/91:Ub112 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att semesterlagen ändras fr.o.m.

den 1 juli 1991 så att rätt till semesterlön under grund-sfi

slopas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om höjning av de statliga

timersättningarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om översyn av lagen om ledighet för

grund-sfi.

1990/91:Ub113 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det nordiska stoffet.

1990/91:Ub114 av Lars Ernestam m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att ämnet religionskunskap skall ingå i den

obligatoriska kärnan för gymnasieskolan.

1990/91:Ub115 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om språkens ställning i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen

i gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om konsumtionslinjen.

1990/91:Ub116 av Iréne Vestlund m.fl. (s, c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att landstinget Dalarna även

fortsättningsvis får vara huvudman för yrkesförberedande

utbildning i musik och att denna blir treårig,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utbildningen jämställs med

yrkesdansarutbildningen och tilldelas särskilt verksamhetsstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att dispens medges så att elever över

20 år kan söka sig till denna utbildning.

1990/91:Ub117 av Eva Björne m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet för tusentals personer att

via distansutbildning kunna få en utbildning eller kunna fort-

och/eller vidareutbilda sig,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av att statens skola för

vuxna i Härnösand kan fortsätta och utveckla sin verksamhet.

1990/91:Ub118 av Ulla Tillander (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om att

minska antalet timmar i karaktärsämnena inom

naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

i princip oförändrat timtal för den lärarledda undervisningen

på de studieförberedande programmen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i

gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att låta dem som går på

yrkesförberedande linjer få del av religion, etik och

livsfrågor på garanterad tid,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ämnet religion, etik och

livsfrågor inom omvårdnadsprogrammet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt om

lärarkompetensen och att satsa på fortbildning.

1990/91:Ub119 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om barn- och fritidsprogrammet i den nya

gymnasieskolan.

1990/91:Ub120 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om distansutbildning och uppbyggnad i

projektform av kompetenscenter för distansöverbryggande teknik

på utbildningsområdet.

1990/91:Ub121 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att omvårdnadsutbildning även

skall få anordnas av primärkommunerna.

1990/91:Ub122 av Karl Hagström och Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilläggspoäng för underrepresenterat

kön.

1990/91:Ub123 av Hans Dau (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering

av gymnasieskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till

reformering av gymnasieskolan, bl.a. vad gäller

språkutbildningen, i enlighet med vad som i motionen anförts.

1990/91:Ub124 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vissa särskoleelevers tillträde till gymnasieskolans

individuella program.

1990/91:Ub125 av Ingegerd Anderlund och Bengt Kronblad (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna behovet av att yrkesråd inrättas och att det regleras i

skollagen.

1990/91:Ub126 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering

av gymnasieskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till

reformering av gymnasieskolans studieförberedande och

yrkesförberedande utbildningar i enlighet med vad som i

motionen anförts,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utgångspunkterna för

gymnasieutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet geografi,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att delta i kommunal

vuxenutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betyg i den kommunala

vuxenutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordning av vuxenutbildningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om huvudmannaskapet för programmen

rörande naturbruk och omvårdnad,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag att lägga ner

statens skolor för vuxna.

1990/91:Ub127 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller

gymnasieskolan och hos regeringen begär förslag om en ny

gymnasieskola i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att statens skolor för vuxna skall

bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade

utredningen,

3. att riksdagen till Statens skolor för vuxna för

budgetåret 1991/92 anslår 33000000 kr.,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om religionsämnets ställning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärlingsutbildning.

1990/91:Ub128 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att grenen musik inom det estetiska

programmet skall vara en självständig gren med direktval musik

i årskurs 1.

1990/91:Ub129 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, v, mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utrymmet för språk inom

samhällsvetenskapsprogrammets humanistiska gren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anordnande av undervisning i latin

och grekiska.

1990/91:Ub130 av Karl-Göran Biörsmark och Lola Björkquist

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 vad gäller

distansutbildning,

2. att riksdagen beslutar att den statsbidragsbaserade

distansutbildningen bibehålls vid statens skolor för vuxna i

Norrköping och Härnösand.

1990/91:Ub131 av Karl-Göran Biörsmark och Birger Hagård (fp,

m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om geografi som kärnämne om 40

timmar i gymnasieskolan.

1990/91:Ub132 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utgångspunkterna för den nya framtida

gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om etappstudier,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om identitetsarbete och att främja

elevernas utveckling till harmoniska människor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fördjupad kunskapssyn,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om eleven i centrum,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om elevens inflytande och ansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokal styrelse på skolenheten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pedagogik i gymnasieskolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarnas och SYO-personalens

fortbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljöundervisning, hälsa och

internationalisering,

11. att riksdagen beslutar att införa ett livsvetenskapligt

program enligt vad i motionen anförts,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nationella program och att dessa

successivt övergår till individuella program,

13. att riksdagen beslutar och lagfäster varje elevs rätt

till individuellt program,

14. att riksdagen beslutar att avslå obligatorisk treårig

gymnasieskola,

15. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att studera tre

år i gymnasieskolan enligt vad i motionen anförts,

16. att riksdagen beslutar att avslå den allmänna

behörigheten och att grunden för utbildning på högskolenivå

skall utgöras av adekvata förkunskaper för den valda

studiegången,

17. att riksdagen beslutar införa elevrelaterat statsbidrag,

s.k. elevpeng i gymnasieskolan, på komvux och på statens skolor

för vuxna,

18. att riksdagen beslutar att elevpeng följer studerande

till den kommun där eleven antagits,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studieavbrott,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarrollen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om schemalagd informationsskyldighet för

SYO,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en "provkarta" och vikten av

vägledning och handledning,

23. att riksdagen beslutar att avslå åldersgränsen 20 år på

komvux; åldersgränsen helt skall slopas,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om arbetsförlagd utbildning,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärlingsutbildning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om öppning mot andra skolformer och rätt

att tillgodoräkna sig studier utomlands,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om miljökunskap för kommande

beslutsfattare,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om SSVH-hörsel,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avslå nedläggningen av SSV,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avvakta utredningen om

distansutbildningscentrum innan någon neddragning sker på SSV,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om timplaner,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om läroplan, mål- och riktlinjer samt

betyg och kompetensbevis,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kostnaderna för gymnasieskolan,

35. att riksdagen beslutar om en konsekvensanalys av

propositionen om den nya gymnasieskolan enligt vad i motionen

anförts.

1990/91:Ub133 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vissa särskoleelevers rätt till utbildning

i den framtida gymnasieskolan.

1990/91:Ub134 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om distansinstitut och distansundervisning vid

SSVH i Härnösand.

1990/91:Ub135 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Byggprogrammets uppdelning och om antal

"minsta timmar" för undervisning i programmets karaktärsämnen.

1990/91:Ub136 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om linjeuppdelning under tredje gymnasieåret

för energiprogrammets VVS-gren och fordonsprogrammets

transportgren.

1990/91:Ub137 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändrad lydelse av 5kap. 6§ skollagen

i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub138 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson

(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om hushållsskolornas fortsatta

verksamhet.

1990/91:Ub139 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

avslår regeringens proposition om gymnasieskolan och hos

regeringen begär ett nytt förslag.

1990/91:Ub141 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av undervisningen i

hemkunskap och slöjd på gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kursplanearbetet.

1990/91:Ub142 av Birgit Henriksson och Ulf Melin (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förstärkning av de moderna språkens

ställning i gymnasieskolan.

1990/91:Ub143 av Göran Åstrand m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till reformering

av gymnasieskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag,

inkluderande etikundervisningens utformning inom ramen för

religionsämnet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub144 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om internationellt utbyte inom

gymnasieskolan.

1990/91:Ub146 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medverkan från skolverket vid utvecklingen

av självinstruerande läromedel m.m. för ett tvärvetenskapligt

individuellt program (humaniora--naturvetenskap).

1990/91:Ub147 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att tiden för de gemensamma ämnena

kan läggas ut på ett flexibelt sätt under de tre åren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att grendelning skall vara möjlig

även i årskurs 1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av fortsatta möjligheter för

kommuner att få anordna utbildning på omvårdnadsprogrammet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning av plåtslagare inom

byggprogrammet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning för sjöfartens

personalbehov inom energiprogrammet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning med textil inriktning inom

hantverksprogrammet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning för storhushåll inom

hotell- och restaurangprogrammet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildning av tandsköterskor inom

omvårdnadsprogrammet,

10. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser

förslag om reduktion av antal timmar i de studieförberedande

programmen,

11. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökning av det samhällsvetenskapliga

programmet med, i första hand, 100 timmar,

12. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökning av den garanterade

undervisningstiden för de naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen till 1850 timmar,

13. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar

330000000 kr. utöver regeringens förslag, eller således

30606451000kr. i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett samordnat språkprogram för

grundskolan och gymnasieskolan,

15. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att i den gemensamma kärnan som skall ingå

i samtliga program -- utöver regeringens förslag -- även skall

ingå 30 timmar religionskunskap,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skolans arbetslivskontakter skall

redovisas i den kommunala skolplanen,

17. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 som

sin mening ger regeringen till känna att den statliga

regleringen av nuvarande gymnasieorter avvecklas fr.o.m.

budgetåret 1992/93,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering av

gymnasiereformens finansiering,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betyg i gymnasieskolan,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att studera på annan ort inom

vuxenutbildningen,

21. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser

förslag om avveckling av statens skolor för vuxna,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en samlad översyn för att utveckla

formerna för distansundervisning,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordning med den översyn som skall

göras av svensk undervisning i utlandet,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen tillkänna

vad i motionen anförts om arbetslivets medverkan i det kommande

läroplans- och kursplanearbetet.

1990/91:Ub148 av Ulf Melin och Birgit Henriksson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör det

möjligt för primärkommun att även i fortsättningen bedriva

omvårdnadsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub149 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en sektorsindelad gymnasieskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pedagogiskt nytänkande och

demokratisering av arbetsformer i gymnasieskolan,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om praktik

inom samtliga program i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den garanterade lärarhandledda tiden

för det estetiska programmet, naturvetenskaps- och

samhällsvetenskapsprogrammen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om verksamheter utöver de garanterade

timplanerna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om "elitlinjer",

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan

lagändring att elevens rätt att fortsätta påbörjad utbildning

efter studieuppehåll garanteras i enlighet med vad i motionen

anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det minsta antalet elever som krävs

för att gren/tillval skall anordnas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om urvalsinstrument vid intagning till

och inom gymnasieskolan,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan

utökning av den grundläggande vuxenutbildningen att

gymnasieskolans kärnämnen inkluderas i enlighet med vad i

motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppdrag åt andra att anordna komvux,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna,

13. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B 14.

Statens skolor för vuxna anvisar 10000000kr. utöver

regeringens förslag,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om finansieringen av gymnasiereformen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökade medel för fortbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utökade medel till stimulansbidrag

för inköp av utrustning.

1990/91:Ub150 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ämnena filosofi och psykologi i den framtida gymnasieskolan.

1990/91:Ub151 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att gymnasieskolans utbildningsalternativ även i

fortsättningen skall benämnas linjer.

1990/91:Ub152 av Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statens skolor för vuxna skall

bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på den aviserade

utredningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare resurser till statens

skola för vuxna (SSV).

1990/91:Ub153 av Lola Björkquist och Ingrid Ronne-Björkqvist

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av etiska levnadsregler i

skolans läroplaner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av undervisningen i ämnet

etik för blivande gymnasielärare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av vilken kompetens som

skall gälla för att få undervisa i etik för blivande lärare.

1990/91:Ub154 av Roy Ottosson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1990/91:85,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till

gymnasiereform i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av särskild intagningsnämnd

för vuxenutbildning.

1990/91:Ub155 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förstärkning av ämnena fysik och

kemi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten att återinföra ämnet

geografi i gymnasieskolan.

1990/91:Ub156 av Nils Fredrik Aurelius m.fl. (m, s, fp, c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att del av lärarledd undervisning som

hittills kan ersättas med distansundervisning på det sätt som

sker vid korrespondensgymnasiet i Torsås,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Hermods ges ekonomiska

möjligheter att också i fortsättningen svara för

distansundervisningsmaterial, preparandkurser och särskilda

prövningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att denna gymnasieform även i

fortsättningen blir riksrekryterande.

1990/91:Ub157 av Stina Gustavsson och Karl Erik Olsson (c)

vari yrkas att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 i

denna del som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av fortsatta specialkurser och

yrkesinriktade kurser inom jord- och skogsbrukssektorn.

1990/91:Ub158 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ett basämne (kärnämne)

kost--konsumentkunskap, införs i samtliga nationella program,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nuvarande konsumtionslinjes

karaktärsämnen i det individuella programmet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de konsumentekonomiska

specialkurserna som ett alternativ i det individuella

programmet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den högre specialkursens kost--hälsa

bibehållande i det framtida kursutbudet,

5. att riksdagen beslutar att utbildningar som tidigare

varit öppna för sökande under 20 år även i fortsättningen skall

vara det,

6. att riksdagen beslutar att det nationella programmet

hotell och restaurang får beteckningen

hotell--restaurang--storhushåll,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att utbildning i storhushåll bör förläggas till

internathushållsskolor/lanthushållsskolor.

1990/91:Ub159 av Eivor Husing (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utbildning av personal anpassad för de små turisthotellen.

1990/91:Ub160 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ämnet religion, etik och livsfrågor i

gymnasieskolan.

1990/91:Ub161 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn av de interkommunala

ersättningarna.

1990/91:Ub162 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tvåårigt alternativ i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildningsbehovet för lärare och

SYO-konsulenter samt att kostnader för detta måste medtas vid

finansieringen av reformen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att den bör uppta överläggningar med representanter för

näringslivet för att den arbetsplatsförlagda utbildningen skall

kunna fungera,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om alla gymnasieelevers rätt till

undervisning i religionskunskap.

1990/91:Ub163 av Jan Hyttring och Görel Thurdin (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökat antal veckotimmar för ämnet

idrott--hälsa för såväl nationella som individuella program,

2. att riksdagen hos regeringen begär en analys av vilken

betydelse ämnet idrott--hälsa har för att förebygga skador av

olika slag och den betydelse ämnet har för hälsa och

välbefinnande samt om det finns någon skillnad i ämnets

betydelse för kvinnor och män.

1990/91:Ub164 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flygteknisk utbildning inom gymnasieskolan.

1990/91:Ub165 av Hans Leghammar och Åsa Domeij (mp) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1990/91:85,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som

utvecklar de yrkesinriktade linjernas innehåll i enlighet med

vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna att de yrkesinriktade

gymnasielinjernas utvecklingspotential skall ses över så att

kvaliteten inom de linjerna kan fördjupas i enlighet med vad

som anförs i motionen.

1990/91:Ub166 av Maud Björnemalm och Rosa-Lill Wåhlstedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om nedläggning av statens skola

för vuxna i Härnösand.

1990/91:Ub167 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen avvisar regeringens förslag att avveckla statens

skola för vuxna.

1990/91:Ub168 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen

beträffande undervisningstiden i religions- och samhällskunskap

i gymnasieskolan beslutar i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Ub169 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp, c, v, mp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att alla gymnasieelever skall ges en

mer omfattande och grundläggande bildundervisning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bildens och bildundervisningens

roll inom det estetiska programmet förstärks,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bild- och konsthistorien ges en

framträdande plats inom gymnasieskolans kulturkunskap.

1990/91:Ub170 av Kersti Johansson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om elevers möjlighet till utbildning i

gymnasieskolan.

1990/91:Ub171 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingbritt

Irhammar (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att geografin

skall bli ett kärnämne i samtliga program i gymnasieskolan och

omfatta 40 timmar.

1990/91:Ub172 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om religionskunskapens ställning i

skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nödvändigheten av att slå vakt om

lärarkompetensen och att satsa på fortbildning i ämnet

religionskunskap.

1990/91:Ub173 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utveckling av distansundervisningen och

nedläggning den 1 juli 1992 av SSVN.

1990/91:Ub174 av Barbro Sandberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att särvuxutbildningen måste komma

alla berättigade till del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att medel motsvarande 30 milj.kr.

tillförs nuvarande särvux under budgetåret 1991/92.

1990/91:Ub175 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statens skola för vuxna i

Härnösand skall bedriva sin verksamhet som i dag i avvaktan på

den aviserade utredningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av statens skola i

Härnösand för den regionala utvecklingen.

1990/91:Ub176 av Lena Boström (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om språkundervisning i gymnasieskolan.

Motioner från allmänna motionstiden 1990

1989/90:Ub201 av Sigrid Bolkéus och Gunnar Thollander (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att ämnet historia på

gymnasiets treåriga linjer vid den förestående reformeringen av

gymnasieskolan får behålla sin nuvarande ställning, uttryckt i

obligatoriska timtal, fördelade på årskurser.

1989/90:Ub206 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost,

hälsa och hushållning på gymnasieskolans samtliga linjer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad

utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utformningen av en ny treårig social

linje,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

internathushållsskolorna/lanthushållsskolornas roll i den

framtida regionala utbildningen och utvecklingen.

1989/90:Ub212 av Torgny Larsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om religionsundervisningen på gymnasiet.

1989/90:Ub216 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om betydelsen av att studera historia,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att historieämnets omfattning i den framtida gymnasieskolan bör

vara minst densamma som i dag.

1989/90:Ub221 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c, v, mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om språkprogrammet på humanistisk

studieväg i gymnasieskolan.

1989/90:Ub228 av Håkan Holmberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet att förstärka B- och C-språkens ställning i den

svenska skolan.

1989/90:Ub230 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas roll i den

framtida regionala utbildningen och utvecklingen.

1989/90:Ub235 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om mera biologi/ekologi i gymnasieskolan.

1989/90:Ub241 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att utnyttja den resurs folkhögskolan utgör, när det gäller

utbyggnaden av gymnasieskolans musiklinje.

1989/90:Ub247 av Sigge Godin och andre vice talman Christer

Eirefelt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsämnets omfattning i

gymnasieskolan.

1989/90:Ub248 av Charlotte Branting och Ingela Mårtensson

(fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en försöksverksamhet i

gymnasieskolan med en internationell linje.

1989/90:Ub256 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen

stärks i grund- och gymnasieskolan.

1989/90:Ub262 av Lars Sundin och Ingemar Eliasson (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om historieämnets ställning i

gymnasieskolan.

1989/90:Ub271 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att

optikerutbildningen bör överföras till högskolan i enlighet med

vad i motionen anförts.

1989/90:Ub275 av Roland Larsson och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen

får i uppdrag att vidta de åtgärder som behövs med anledning av

vad i motionen anförts om den treåriga omvårdnadsutbildningens

behörighet.

1989/90:Ub278 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om olikheter i kompetensgivning för vårdelever i

försöksverksamheten med den gymnasiala yrkesutbildningen.

1989/90:Ub305 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämställdhetsaspekter vid en

reformering av gymnasieskolan.

1989/90:Ub310 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skolans språkundervisning.

1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

28. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och

betydelse,

29. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om

hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och

gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.

1989/90:Ub321 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en förändrad gymnasieskola.

1989/90:Ub324 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om religionskunskapsämnet i 90-talets

gymnasieskola.

1989/90:Ub327 av Gunnar Björk m.fl. (c, s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av

att "lokalvård och miljö" ges särskild utbildningslinje i

gymnasieskolan.

1989/90:Ub329 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om bildämnet i grundskolan och på

gymnasiet.

1989/90:Ub330 av Kent Carlsson och Anneli Hulthén (s) vari

yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om införande av miljövård som

specifikt ämne i grund- och gymnasieskolan.

1989/90:Ub337 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade

möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga

gymnasieskolor.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Kr526.

1989/90:Ub535 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utökad information angående

konsumentekonomisk utbildning vid lanthushållsskolor.

1989/90:Ub621 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av en ny treårig

vårdutbildning,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om grunder för

meritvärdering och lämplighetsprövning vid antagning till

gymnasieskolans omvårdnadslinje.

1989/90:Ub804 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om val av B-språk,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna att bildämnets och övriga estetiska ämnens betydelse

måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,

11. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om hushållning och

konsumentkunskap.

1989/90:Ub807 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

21. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ökad möjlighet till

språktillval på grundskolans högstadium och om gymnasieskolans

språkprogram.

1989/90:Ub813 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om filosofiämnet som obligatoriskt ämne

på alla teoretiska gymnasielinjer.

1989/90:Ub816 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rekryteringen till hantverksyrkena

och förstärkning av utbildningsmöjligheterna,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vilka

hantverksyrken som bör ha treårig utbildningstid och därefter

återkomma med förslag därpå.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N313.

1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen

får i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma

konkreta mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen

snarast får i uppdrag att utforma modeller för en mer

individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan med

utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande

statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för

språkundervisning.

1989/90:Ub819 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om gymnasieskolans inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kraven på förkunskaper,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om riktlinjer för den gymnasiala

yrkesutbildningen,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

förändringar av kurs-och timplaner i enlighet med vad i

motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behov av ökade valmöjligheter,

6. att riksdagen beslutar att betyg skall ges i

tillvalsämnen i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att specialgymnasier bör kunna

inrättas i enlighet med vad i motionen anförts.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utgångspunkterna för

gymnasieutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av tydligt inriktade

utbildningsvägar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att undervisningen skall ske inom

ramen för klart definierade ämnen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nuvarande blockämnesindelning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om de skilda uppgifter som vilar på

grundskola resp. gymnasieskola,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordning av gymnasieskola och

vuxenutbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tydligt angivna förkunskaper för

antagning till gymnasium och högskola,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om allmänna ämnen i den yrkesinriktade

gymnasieutbildningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ökade möjligheter att genom egna val

påverka innehållet i utbildningen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om yrkesutbildningens anknytning till

arbetslivet,

13. att riksdagen beslutar att inrätta en modern

lärlingsutbildning i enlighet med vad i motionen anförts,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en

jämfört med lärlingsutbildningen mer skolförlagd

yrkesutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub204 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om värdet av ett bibehållande av det obligatoriska idrottsämnet

i gymnasieskolan liksom om sambandet mellan en dålig

grundkondition och uppkomsten av belastningsskador i

yrkeslivet.

1990/91:Ub209 av Karin Falkmer (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsämnets betydelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrott som obligatoriskt ämne på

skolans alla stadier.

1990/91:Ub211 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om krav på förkunskaper för de olika

gymnasielinjerna.

1990/91:Ub218 av Ragnhild Pohanka och Eva Goës (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att ett konkret förslag skall utarbetas hur generell utbildning

för invandrare kan förverkligas.

1990/91:Ub221 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att särvuxutbildningen måste komma

alla berättigade till del (rubrik 7),

2. att riksdagen beslutar att särvux även skall omfatta

undervisning på träningsskolenivå och att vuxna även skall få

delta i yrkessärskolan (rubrik 7).

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So223.

1990/91:Ub227 av Barbro Westerholm m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om idrottsämnets ställning och utveckling i

skolan.

1990/91:Ub228 av Charlotte Branting och Ingrid Hasselström

Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagandet av

restriktion för att bevilja lärlingsutbildning.

1990/91:Ub229 av Eva Goës och Anna Horn af Rantzien (mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lanthushållsskolor.

1990/91:Ub230 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att återinföra geografi som eget ämne

på gymnasiet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mera biologi i gymnasieskolan,

3. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att införa miljökunskap fr.o.m.

förskola t.o.m. högskola.

1990/91:Ub233 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att idrottsämnet även i fortsättningen bör vara ett

obligatoriskt ämne i gymnasieskolan.

1990/91:Ub234 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att optikerutbildningen bör förläggas

till högskolan,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utformning

och förläggning av sådan utbildning.

1990/91:Ub246 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en parlamentarisk beredning av frågor om

distansundervisningen.

1990/91:Ub247 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ingen nedskärning av idrotten i

skolan skall ske.

1990/91:Ub249 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att idrottsämnet skall vara obligatoriskt i gymnasieskolan.

1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en friare gymnasieskola.

1990/91:Ub253 av Marianne Andersson i Vårgårda och Görel

Thurdin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att idrottsämnet i gymnasieskolan skall vara obligatoriskt och

av minst samma omfattning som i dag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsämnets innehåll vad gäller

starkare inriktning på ergonomi och stimulans till fortsatt

idrottsutövning.

1990/91:Ub256 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att särvux utvidgas till att

omfatta också träningsskolenivån.

1990/91:Ub257 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lärlingsutbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A223.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utveckling av ett nytt

distansundervisningsinstitut.

1990/91:Ub260 av Mats Lindberg och Lena Boström (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en ökning av ämnet idrott i

gymnasieskolan.

1990/91:Ub261 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljöundervisningen stärks

i grund- och gymnasieskolan.

1990/91:Ub262 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kommunerna vid genomförandet av

svenskundervisningen för invandrare tar till vara den relevanta

kapacitet studieförbunden kan erbjuda.

1990/91:Ub269 av Ann-Cathrine Haglund (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av gränser,

rollfördelning och möjligheter att samordna inom

vuxenutbildning och gymnasieskola.

1990/91:Ub279 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att idrottsämnet även

fortsättningsvis skall vara obligatoriskt även på gymnasienivå.

1990/91:Ub286 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lärlingsutbildning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N291.

1990/91:Ub288 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att samhällsundervisningen bör förstärkas i svenska för

invandrare,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf627.

1990/91:Ub292 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om geografiämnets återinförande som ett

självständigt ämne i gymnasieskolan.

1990/91:Ub300 av Ulf Melin och Anders Björck (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en snabb utredning av

gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom

vuxenutbildningen, och möjligheten till samordning

vuxenutbildning--gymnasieutbildning.

1990/91:Ub304 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att idrottsämnet skall vara

obligatoriskt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utöka och utveckla idrottsämnet.

1990/91:Ub305 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ändring av gymnasieförordningen och

om mindre icke gymnasieortskommuners möjligheter att få bedriva

gymnasieutbildning.

1990/91:Ub309 av Hans Nyhage m.fl. (m, s, fp, c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om verksamhetsstöd till Väfskolan i Borås.

1990/91:Ub317 av Jan Hyttring m.fl (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om aktiva idrottares möjlighet till

studier,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökade

möjligheter för aktiva idrottsutövare att studera vid samtliga

gymnasieskolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsämnet i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr522.

1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost,

hälsa och hushållsekonomi på gymansieskolans samtliga linjer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad

utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

internathushållsskolornas/lanthushållsskolornas plats i den

"nya" gymnasieskolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrott och ergonomi i gymnasieskolans

läroplan.

1990/91:Ub323 av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att idrottsundervisningen på gymnasiet bör vara obligatorisk.

1990/91:Ub334 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en snabb utredning av gränser,

rollfördelning och möjligheter till samordning inom

vuxenutbildning och gymnasieskola.

1990/91:Ub335 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om idrottsämnet i gymnasieskolan.

1990/91:Ub338 av Ingvar Eriksson och Ulf Melin (m) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad

utbildning i elementär naturkunskap i skolan.

1990/91:Ub340 av Anders G Högmark (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en snabb utredning och översyn

av gränser, rollfördelning och möjligheter till samordning inom

vuxen- och gymnasieutbildningen.

1990/91:Ub508 av Ingbritt Irhammar och Karl Erik Olsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att utbildningen vid

lanthushållskolor ger meritpoäng.

1990/91:Ub575 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär en nationell översyn

och redovisning av hur de nya medierna används inom den högre

utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub628 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om distansutbildningsinstitut i

Härnösand.

1990/91:Ub640 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att öppna högskolornas

preparandkurser för gäststuderande även för flyktingar som

avser att studera på högskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lägga ut dessa kurser med

efterföljande rikstest på alla högskoleorter.

1990/91:Ub656 av Sigrid Bolkéus och Axel Andersson (s) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att 1-årig teknikerutbildning inom

elektronik bör tillföras Hälsingland.

1990/91:Ub673 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att tandsköterskeutbildningen

skall vara kvar inom gymnasieskolan inom ramen för

omvårdnadslinjen.

1990/91:Ub698 av Marianne Andersson i Vårgårda och Stina

Gustavsson (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tandvårdsutbildning i gymnasieskolan.

1990/91:Ub699 av Karin Starrin (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ettårig teknikerutbildning i

gymnasieskolans regi.

1990/91:Ub726 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om distansundervisning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A496.

1990/91:Ub802 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om riktlinjer för en reformering av

gymnasieskolan i syfte att bättre tillgodose flickornas behov

samt stärka deras ställning inför det kommande arbetslivet.

1990/91:Ub804 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att mer biologi/ekologiundervisning införs i skolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att motion och idrott som schemalagt ämne inte minskar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

1990/91:Ub809 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av lektorstjänster i

grundskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lektorstjänster på alla

gymnasielinjer.

1990/91:Ub810 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrott som obligatoriskt ämne i

gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om idrottsgymnasier.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr513.

1990/91:Ub811 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samordning av verksamheten inom

gymnasie-, vuxen- och AMU-utbildningen.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

4. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att miljökunskap införs som ett

obligatoriskt ämne fr.o.m. förskola t.o.m. högskola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om val av B-språk,

10. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att de estetiska ämnena

och rörelse måste stärkas i grund- och gymnasieskolan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens skolor för vuxna.

1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inriktningen av en treårig gymnasial

vårdutbildning -- omvårdnadslinjen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om yrkeslivserfarenhet vid antagning

till gymnasieskolans omvårdnadslinje.

1990/91:Ub817 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildningen av flygmontörer,

flygmekaniker och flygtekniker på gymnasial nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av gymnasial flygteknisk

utbildning.

1990/91:Ub820 av Rosa Östh och Kersti Johansson (c) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utbildningen i kost- och

konsumentkunskap i gymnasieskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av utökad utbildning i kost

och hushållning inom omvårdnadslinjen.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om språkundervisningen på

gymnasieskolans yrkesförberedande linjer,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om språkgymnasier.

1990/91:T511 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ökat antal

utbildningsmöjligheter för yrken inom handelsflottan.

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:87

1990/91:Ub66 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett

program för vuxenutbildningen i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motion väckt med anledning av proposition 1990/91:90

1990/91:Ub84 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förutsättningarna för miljöutbildning

i skolan.

Utskottet

1. Inledning

Den 1mars 1989 överlämnade skolöverstyrelsen till

regeringen dels förslag till förändringar av gymnasieskolans

studieförberedande linjer, dels förslag till ny

studievägsstruktur för den yrkesförberedande

gymnasieutbildningen (rapporten Redovisning av två

regeringsuppdrag om gymnasieskolan). Utredningen om de

tvååriga, ej direkt yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan

har överlämnat förslag till regeringen i betänkandet (SOU

1989:10) Två nya treåriga linjer i gymnasieskolan. Ett

översynsarbete inom utbildningsdepartementet av den s.k. lilla

ramen och dess specialkurser för sökande med viss ålder,

praktik eller utbildning efter grundskolan samt för

invandrarungdom har redovisats i promemorian Gymnasieskolans

lilla ram. Föredragande statsrådet tar i proposition 1990/91:85

ställning till dessa förslag samt återstående förslag ur

Skola--Arbete-utredningen (SOU 1989:113 resp. 114) jämte vissa

andra förslag om gymnasieskolan som redovisats i propositionen

(s.40--41).

Till grund för statsrådets förslag på vuxenutbildningens

område ligger SÖs fördjupade anslagsframställning för

budgetåren 1991/92--1993/94 samt vissa andra

utredningsuppdrag som redovisas i propositionen (s. 41).

2. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan

Riksdagen fattade våren 1989 beslut om skolans utveckling och

styrning. Beslutet innebär att styrningen av skolverksamheten i

större utsträckning än hittills skall ske genom ökad

precisering av mål, riktlinjer och innehåll när det gäller

undervisningen, samtidigt som annan statlig reglering minskas.

På det lokala planet måste detta leda till ett vidgat

ansvarstagande i strävan att förverkliga skolans mål m.m. Av

riksdagsbeslutet framgår vidare att genom vidgningen av

kommunernas ansvar för skolan till frågor som har samband med

den direkta undervisningen ökar behovet av att staten som en

del av sitt övergripande ansvar för skolan följer upp,

utvärderar och utövar tillsyn för att utröna om

skolverksamheten i sin helhet bedrivs på ett sätt som motsvarar

det ökade ansvaret (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95).

Hösten 1989 beslöt riksdagen att den statliga regleringen av

tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och

syofunktionärer skall upphöra med utgången av år 1990 (prop.

1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). Beslutet innebär att

kommunerna den 1 januari 1991 har ett helt och odelat

arbetsgivaransvar för all personal i skolan.

I proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan stryker

föredragande statsrådet under att dagens krav på en förändrad

och förbättrad offentlig verksamhet måste mötas genom att

ansvaret förs längre ner i organisationen till dem som verkar

och arbetar där. Härigenom och genom att de som är beroende av

verksamheten får ett större inflytande över t.ex.

prioriteringar av insatser kan verksamheten bli effektivare

(bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76).

Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig,

varhelst den anordnas i landet (skollagen 1kap.2§ första

stycket). Allas lika rätt till utbildning är grundläggande för

den svenska skolpolitiken. Skolan skall ge alla samma

möjligheter att utvecklas. Samma mål och riktlinjer skall gälla

för skolorna i landet. Läroplanerna skall enligt nämnda

riksdagsbeslut utformas på ett sådant sätt att de blir klara

och tydliga. Likvärdigheten i ett målstyrt skolsystem måste

också garanteras av uppföljning, utvärdering och en statlig

tillsyn, en statlig lärarutbildning och fortbildning. Genom ett

specialdestinerat statsbidrag, som är uppbyggt utifrån tidigare

statliga bidrag till undervisningsinsatser, avser staten att ge

alla kommuner så långt möjligt likvärdiga ekonomiska

förutsättningar för verksamheten i skolan. Det förutsätts

slutligen i riksdagsbeslutet att lokala initiativ i vissa

kommuner kommer att kunna stimulera andra kommuner till nya

initiativ i fråga om skolans utveckling.

3. Gymnasieskolan

3.1 Principiella utgångspunkter för en förändring av

gymnasieskolan

Utbildningsväsendet måste enligt föredragande statsrådet i

proposition 1990/91:85 i allt större utsträckning organiseras

så att det kan möta både individens och samhällets krav på ett

livslångt lärande. Gymnasieskolan intar i detta sammanhang en

strategisk position. Den måste därför bli en skola, där varje

individ kan få undervisning utifrån sina skilda förutsättningar

och behov.

Enligt föredragande statsrådet bör utbildningsutbudet

organiseras i nationellt fastställda utbildningsprogram.

Programbegreppet är enligt hans mening att föredra framför

linjebegreppet, därför att det lättare kan förknippas med ramar

inom vilka olika vägar kan väljas. Han menar vidare att det är

en viktig likvärdighetsfråga att alla ungdomar erbjuds en

treårig gymnasieutbildning, oavsett vilken inriktning de

väljer. Målsättningen för gymnasieskolan måste slutligen vara

att erbjuda alla ungdomar en kvalificerad utbildning.

Arbetslivet kräver i större utsträckning än tidigare goda

baskunskaper både i allmänna ämnen och i yrkesämnen.

Gymnasieutbildningen skall ge alla möjlighet att göra en

utvecklingsinsats i arbetslivet och själva utvecklas i sitt

arbete.

Föredragande statsrådet anser att den hittills fasta

grenstrukturen måste ersättas av ett mer flexibelt system.

Utöver nationella grenar som utformas centralt och erbjuds

kommunerna måste utrymme också skapas för lokala grenar, som

utbildningshuvudmannen utformar och fastställer.

De nationella utbildningsprogrammen och de nationella och

lokala grenarna föreslås byggas upp av kurser inom olika

områden. I varje elevs utbildning kommer att ingå ämnen som är

gemensamma för alla elever -- kärnämnen, och ämnen som är

karakteristiska för de olika programmen och grenarna.

Föredragande statsrådets förslag till timplaner återfinns i

propositionen (s. 98--101). De föreslagna timplanerna uttrycker

den tid i timmar om 60 minuter som eleverna skall garanteras

som ett minimum av lärar- eller handledarledd undervisning.

Minsta garanterade undervisningstid är enligt propositionen för

det estetiska programmet 1650 timmar samt för Samhälls- och

Naturvetenskapsprogrammen 1650 resp. 1750 timmar. Dessa

timtal är lägre än för övriga program, som har en minsta

garanterad undervisningstid av 2250 timmar. Enligt

propositionen (s. 109) har resurserna beräknats så att utrymme

finns för huvudmännen att öka undervisningstiden med 5--10%

utöver den angivna tiden.

I åtta motioner yrkas avslag på regeringens förslag till

förändring av gymnasieskolan.

Enligt motion 1990/91:Ub126 (m) bör riksdagen avslå

regeringens förslag till reformering av gymnasieskolan och

begära ett nytt förslag om gymnasieskolans studieförberedande

och yrkesförberedande utbildningar utifrån de utgångspunkter

som anges i motionen. Motionärerna avvisar regeringens förslag

att all gymnasieutbildning skall bli treårig. Enligt deras

uppfattning skall utbildningstidens längd avpassas efter de

skiftande krav som fortsatta studier eller yrkesarbete ställer.

Regeringens förslag innebär, hävdar motionärerna, dramatiska

nedskärningar av undervisningen på samtliga grenar inom den

studieförberedande gymnasieutbildningen. Tiden för ämnen som

svenska, engelska, samhällskunskap och historia föreslås t.ex.

minska med 40--60 %. De grundläggande krav på gymnasieskolan

som ställs i motionen är att den studieförberedande

utbildningen skall ha innehåll, kvalitet och omfattning som ger

de nödvändiga förkunskaperna för att fortsätta i högre

utbildning. Vidare skall den yrkesinriktade utbildningen ha

längd och innehåll som anpassas till yrkets krav.

Yrkesutbildningen skall ha en omfattande anknytning till

arbetslivet. Detta skall ske genom två olika former av

yrkesutbildning, nämligen en ny och modern lärlingsutbildning

samt en skolförlagd utbildning med betydande arbetsplatsinslag.

Genom kompletterande studier skall studerande som saknar

behörighet för högskolestudier kunna skaffa sig sådan. Ett nytt

förslag till förändring av gymnasieskolan måste enligt

motionärernas mening ta sin utgångspunkt i dessa krav

(yrkandena 1, 2 och 3). Avslag på regeringens förslag till

reformering av gymnasieskolan begärs också i motionerna

1990/91:Ub123 (m) och 1990/91:Ub139 (m). Regeringen bör

återkomma med ett nytt förslag. Enligt motion 1990/91:Ub143 (m)

yrkande 1 är bristerna i propositionen så allvarliga att

propositionen inte kan läggas till grund för något beslut i

riksdagen.

I motion 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 1 anförs att regeringens

förslag inte motsvarar de förväntningar som motionärerna haft

på en gymnasiereform. Propositionen bör därför i de delar som

avser gymnasieskolan avslås och återförvisas till regeringen

för ett nytt förslag med sikte på ett riksdagsbeslut våren

1992. Särskilt kritiseras att regeringsförslaget överskattar de

rationaliseringsmöjligheter som finns i gymnasieskolan och

bortser från de behov av kvalitetssatsningar som finns vid

sidan av förlängningen av yrkeslinjerna. Propositionen

innehåller enligt motionärerna inte något relevant

beslutsunderlag. Innan riksdagen tar ställning till strukturen

i en ny gymnasieskola bör regeringen redovisa bl.a.

utvärderingen av översynen av den gymnasiala yrkesutbildningen

(ÖGY) och ställningstaganden om vilket betygssystem som skall

tillämpas. Motionärernas program för gymnasieskolan innehåller

bl.a. att eleverna skall ges större valfrihet, att åtgärder

vidtas för att garantera eleverna de lektioner som läroplanen

förutsätter, att satsningar görs på språkutbildning genom

större tillvalsmöjligheter och att yrkesutbildningarna

förbättras genom att ett antal av dem förlängs till tre år och

genom en modulindelad kursplan som medger etappavgångar.

I motion 1990/91:Ub132 (mp) redovisar motionärerna sin syn på

den framtida gymnasieskolan med utgångspunkt i bl.a. att

skolan, förutom att ge eleverna utbildning och allmänbildning,

också skall stimulera dem till personlighetsutveckling och

självinsikt. Motionärerna avvisar förslaget i propositionen att

gymnasieskolan skall vara obligatoriskt treårig. Riksdagen bör

i stället besluta om en flexibel gymnasieskola på 2--4 år, men

med en lagfäst rätt till treårig utbildning på gymnasienivå och

därtill rätt till studieavbrott och senare återupptagna

studier. Även studier utomlands bör räknas in i studiegången.

Genom etappstudier och slopad årskursindelning bör eleven ges

maximalt utrymme att skapa sin egen studiegång. Det behövs,

anför motionärerna, en annan pedagogik än den traditionella och

en fördjupad kunskapssyn som syftar till att sätta eleven i

centrum. En utökad timplan krävs enligt motionen för en

förstärkt miljö-, hälso- och språkutbildning. I motionen anförs

vidare att godkända såväl baskurser inom de nationella

programmen som valfria kurser bör berättiga eleven till ett

kompetensbevis. Eleven bör, jämte personalen, ha rätt till

inflytande på verksamheten vid skolenheten, som bör vara

självstyrande. Motionärerna föreslår slutligen att

statsbidraget skall följa eleven till den skola och den kommun

där han väljer att studera (yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11,

12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 32, 33, 34 och 35). Även i

motion 1990/91:Ub154 (mp) framhålls att en reform av

gymnasieskolan bör ta sikte på att skapa en mer flexibel

utbildning, där eleven i princip kan välja sin egen

individuella utbildningslinje efter mönster från etappsystemet

i den kommunala vuxenutbildningen. Motionären vill därför

(yrkandena 1 och 2) att riksdagen skall avslå propositionen och

hos regeringen begära ett nytt förslag till gymnasiereform.

Enligt motion 1990/91:Ub165 (mp) bör riksdagen med avslag på

propositionen begära ett förslag som utvecklar de

yrkesinriktade gymnasielinjernas innehåll. I andra hand yrkas

att riksdagen uttalar sig för en översyn av dessa linjers

utvecklingspotential. Motionärerna vill främst främja

utvecklingen av baskunskaper inom yrkesutbildningar, ta vara på

tekniska innovationer i yrkeskunnandet och utan tvång ge ökade

möjligheter till teoretiska studier.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Efter en period av kvantitativa reformer förestår en period

då ambitionerna måste inriktas mot kvalitativa reformer.

Förändringarna måste samtidigt tillgodose samhällsekonomins

krav på effektivitet och produktivitet. Det kan också

konstateras att utbildning är ett av samhällets främsta medel

för att främja livskvalitet och välfärd. Utbyggnaden av de

olika skolformerna i Sverige har dock inte från början

planerats som komponenter i ett genomtänkt system för

återkommande utbildning. De måste därför nu utvecklas till

delar i ett utbildningssystem som inte bör rymma

återvändsgränder utan ger möjligheter till val och omval och

utgör en förutsättning för ett lärande genom hela livet. Ett

sådant utbildningssystem är en tillgång för ett land.

Utskottet anser för sin del att förslagen i propositionen --

efter förändring av olika delar och efter ett tillskott av

medel till anslaget Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet -- bör kunna utgöra grund för en

förändring av gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen

därmed avslår ifrågavarande motionsyrkanden.

Enligt utskottets mening bör i den framtida gymnasieskolan

linjebegreppet kunna bytas mot begreppet program med den

motivering som finns i propositionen. Därmed avstyrks motion

1990/91:Ub151 (fp).

Utskottet övergår härefter till att behandla de olika delarna

av propositionen och lägga fram sina förslag till en förändrad

gymnasieskola.

3.2 Finansiering av en förändrad gymnasieskola

När det gäller finansieringen av regeringens förslag beräknas

i propositionen det sammanlagda medelsbehovet för den nya

gymnasieskolan vid full effekt (inkl. reform- och

genomförandekostnader) till 9401,3 milj.kr. Beräknade

kostnader för den dimensionering av gymnasieskolan som inom

regeringskansliet räknats fram för budgetåret 1997/98 men

avseende samtliga utbildningar enligt dagens studievägsstruktur

uppgår till 7593,3 milj.kr. I förhållande till detta säges

den nya gymnasieskolan medföra ett ökat medelsbehov på avrundat

1800milj.kr. (prop. s. 111).

En minskad statlig skoladministration i enlighet med

riksdagens beslut år 1990 (prop. 1990/91:18, UbU4, rskr. 76)

beräknas ge en besparing av 100 milj.kr. Genom förslaget att

den lärarledda undervisningstid som skall garanteras eleverna

minskas jämfört med dagens timtal anses ca 330 milj.kr. kunna

sparas (prop. s. 112). Ett rationaliseringskrav på 0,5% per

år beräknat på det totala sektorsbidraget till skolväsendet

under en fyraårsperiod beräknas medföra att ca 617 milj.kr. kan

frigöras för reformering av gymnasieskolan (prop. s. 112). De

frigjorda resurserna återförs direkt till kommunerna som ett

reformtillskott i takt med reformeringen av gymnasieskolan. De

totala kostnaderna för den arbetsplatsförlagda delen av

utbildningen beräknas till 753,8 milj.kr. Viss andel av

arbetsmarknadsavgiften avses tas i anspråk för att bestrida

dessa kostnader (prop. s. 113).

I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 13 föreslås nu att

riksdagen till driften av det kommunala offentliga skolväsendet

anvisar ytterligare 330milj.kr. Samma belopp begärs i motion

1990/91:Ub149 (v) yrkande 14 delvis. Vidare föreslås i samma

motion yrkande 14 delvis att anslaget tillförs de 617milj.kr.

som under ifrågavarande anslag avses sparas genom

rationaliseringar.

Enligt utskottets mening måste anslaget till skolväsendets

drift tillföras 330milj.kr., om det skall vara möjligt att på

ett tillfredsställande sätt genomföra en förändring av

gymnasieskolan. Utskottet föreslår därför att riksdagen med

anledning av motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 13 och

1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis samt med avslag på proposition

1990/91:85 i denna del som sin mening ger regeringen till känna

att anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet skall tillföras ett belopp av 330000000kr.

fr.o.m. budgetåret 1992/93, dels antar förslaget till lag om

ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter.

Yrkande 14 delvis i motion 1990/91:Ub149 om ett ytterligare

tillskott om 617 milj.kr. avstyrks.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1990/91:Ub147

(c) yrkande 18, enligt vilket den parlamentariska kommitté som

skall utvärdera statsbidragsreformen även skall få i uppdrag

att utvärdera gymnasiereformens finansiering.

Utskottet förutsätter att ifrågavarande kommitté vid sin

utvärdering också tar upp frågor som har att göra med

gymnasiereformens finansiering. Genomförandet av reformen tar

lång tid. Kommittén bör enligt utskottets mening löpande hålla

sig underrättad om huruvida rationaliseringskravet går att

uppfylla. Om så inte är fallet, bör detta redovisas för

regeringen, som har att återkomma till riksdagen. Detta bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 18 som

sin mening ge regeringen till känna.

3.3 Nationella program

Det föreslås i propositionen att det i gymnasieskolan skall

finnas 16 nationellt fastställda treåriga program, nämligen

dels två studieförberedande program --

Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet --

dels 14 andra program: Barn- och fritidsprogrammet,

Byggprogrammet, Elprogrammet, Energiprogrammet, Estetiska

programmet, Fordonsprogrammet, Handels- och

administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och

restaurangprogrammet, Industriprogrammet, Livsmedelsprogrammet,

Medieprogrammet, Naturbruksprogrammet och Omvårdnadsprogrammet.

Naturvetenskapsprogrammet avses få två nationellt

fastställda grenar, den naturvetenskapliga och den tekniska.

Inom samhällsvetenskapsprogrammet skall finnas tre grenar,

nämligen den ekonomiska, den humanistiska och den

samhällsvetenskapliga. Även inom de 14 yrkesförberedande

programmen föreslås ett antal grenar.

3.3.1 Allmänna timplanefrågor

Läsåret

Enligt gymnasieförordningen (2kap. 11--16§§) omfattar ett

läsår sammanlagt 40 veckor och därmed 280 dagar (inkl.

lördagar, söndagar och vissa andra helgdagar).

Läsåret skall ha minst 178 skoldagar, varav minst 4 och

högst 6 skall vara lärarledda friluftsdagar. Minst 12 lovdagar

och högst 5 studiedagar ingår i läsåret men inräknas inte i

de 178 skoldagarna. Vid riksdagsbeslutet (UbU 1982/83:19, rskr.

227) förutsattes att det fortfarande skulle vara möjligt för

kommun "att lägga ut ett högre antal skoldagar än 178".

När det gäller antalet friluftsdagar kommer utskottet i det

följande att föreslå att deras antal skall fastställas till 4.

Sedan dessa räknats bort återstår minst 174 dagar som skall

användas för garanterad undervisning och för andra aktiviteter

(tid för centrala prov och likartade skrivningar, temadagar

samt studie- och yrkesorientering).

Minsta garanterade undervisningstid för de nationella

programmen

Som utskottet tidigare redovisat föreslås i propositionen att

minsta garanterade undervisningstid skall vara 1650 timmar

för såväl samhällsvetenskapsprogrammet som det estetiska

programmet och 1750 timmar för naturvetenskapsprogrammet. För

övriga program föreslås en minsta garanterad undervisningstid

av 2250 timmar.

I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkandena 10, 11 och 12 föreslås

en utökning av den garanterade undervisningstiden för de

naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen till

1850 timmar. Enligt motion 1990/91:Ub118 (c) yrkande 1 bör

timtalen för de studieförberedande programmen vara i princip

oförändrade i förhållande till vad som gäller i dag. I motion

1990/91:Ub129 (fp, m, c, v, mp) yrkande 1 delvis begärs en

utökning av samhällsvetenskapsprogrammets timtal för att

åstadkomma ökat utrymme för språk, såväl moderna som klassiska,

på den humanistiska grenen. I motion 1990/91:Ub149 (v)

yrkandena 3, 4 och 5 hävdas slutligen att om praktik förs in i

samtliga program försvinner grunden för väsentliga

tidsskillnader för olika program. En utökning till ca 2200

timmar föreslås för det estetiska programmet samt

naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen, varav ca

10% av timmarna anses kunna användas för praktik. Slutligen

anförs att prov, studiebesök m.m. inte får anses som mindre

viktiga än undervisningstimmarna under läsårets skoldagar.

Utskottet vill beträffande undervisningstidens omfattning

under ett läsår resp. treårsperiod anföra följande.

Det högsta antalet veckotimmar för eleverna på de treåriga

studieförberedande linjerna i dag (E, H, S, N och T) varierar

mellan 99 och 105,5 veckotimmar om 40 minuter, varav för

teknisk linje 6 veckotimmar för praktik i skolverkstad.

Om man utgår från en timplanebunden undervisningstid under

sammanlagt tre läsår om sammanlagt i snitt 100 veckotimmar om

40 minuter för dessa studievägar och från föredragande

statsrådets antagande att ett läsårs 40 veckor omfattar 30

nettoveckor för ren undervisning, ger detta som primär bas för

undervisningstid inom motsvarande program för tre år 2 000

undervisningstimmar om 60 minuter (100 veckotimmar x 30

nettoveckor x 40 minuter:60).

Riksdagen har våren 1987 fattat beslut om ett system med

minimiundervisningstid för B- och C-språk innebärande att

eleverna i varje språk skall garanteras ett visst minimum

lektioner per läsår (UbU 1986/87:14 s. 28--30, rskr. 186).

Sedan SÖ utrett frågan ytterligare fastställde regeringen den

14 januari 1988 att nettotidsmåttet för läsår för B- och

C-språk skall vara 33 veckor i årskurs 1 och 32 veckor i

årskurserna 2 och 3. För de yrkesinriktade linjerna skall det

vara 34 veckor. Det innebär att tid för speciella

utbildningsaktiviteter (centrala prov och likartade

skrivningar, tema- och koncentrationsdagar samt praktik och

studiebesök i annat ämne m.m.) på de studieförberedande

linjerna motsvarar i årskurs 1 som regel 7--9 skoldagar per

läsår och i årskurserna 2 och 3 som regel 12--14 skoldagar per

läsår. Skillnaden i nettotid mellan årskurserna beror bl.a. på

att de centrala proven äger rum i årskurserna 2 och 3.

Skolöverstyrelsens beräkningar i detta sammanhang av nettotid

och regeringens nyssnämnda beslut med anledning av dessa utgår

från att schemat lokalt läggs med omsorg. En schemaläggning som

innebär att man tar vara på den tid som står till buds innebär

inte en merkostnad.

Om man för naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen

inkl. det estetiska programmet utgår från ett läsår om 33

nettoveckor i årskurs 1 och 32 nettoveckor i årskurserna 2 och

3, bör den nyssnämnda basen om 2000 undervisningstimmar

räknas upp med 150--180 timmar (det högre timtalet inkluderar

tid för specialarbete, som förutsätter handledning av annat

slag än den som sker vid undervisning i klass).

När det gäller övriga program bör man också kunna räkna med

en omsorgsfull schemaläggning. I den försöksverksamhet som

bedrivits med yrkesinriktad utbildning har man utgått från ett

läsår med 34 nettoveckor. Dessa program skulle därför utan

svårighet kunna omfatta 2370--2400 undervisningstimmar om

60 minuter (det högre timtalet inkluderar tid för

specialarbete).

Utskottet föreslår när det gäller antalet friluftsdagar att

de fastställs till 4.

Läsåret skall som hittills omfatta minst 12 lovdagar och

högst 5 studiedagar samt minst 178 skoldagar. Dessa

skoldagar rymmer med utskottets förslag friluftsverksamhet

under 4 dagar, garanterad undervisningstid motsvarande 162

dagar och övrig tid motsvarande 12 dagar (det är tid för

centrala prov och likartade skrivningar, temadagar samt studie-

och yrkesorientering). Aktiviteter i skolan som inte kräver

lärares medverkan bör kunna förläggas till studiedagstid.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att verksamheter under

Övrig tid såsom prov, studiebesök, studie- och yrkesorientering

m.m. är lika viktiga inslag i skolarbetet som den garanterade

undervisningstiden.

Sammantaget vill utskottet betona vikten av att läsåret

planeras på ett med tanke på skolans verksamhet så effektivt

sätt som möjligt. Vad utskottet här anfört om läsårets längd,

friluftsdagar och läsårsplanering bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Avslutningsvis föreslår utskottet att den garanterade

undervisningstiden för de nationella programmen skall vara

följande:

Estetiskt program 2 180 timmar

Naturvetenskapsprogram 2 180 timmar

Samhällsvetenskapsprogram 2 180 timmar

Övriga program 2 400 timmar

Minsta garanterade undervisningstid för ämnen

Ett stort antal skrivelser har inkommit till

utbildningsutskottet när det gäller förslagen i propositionen

om garanterad undervisningstid för bestämda ämnen. Bl.a.

har dekanerna vid naturvetenskapliga fakulteten vid

universitetet i Stockholm framhållit att de föreslagna

garantitiderna för kurser som skall förbereda för

högskolestudier kan få högst påtagliga effekter på verksamheten

vid universitet och högskolor. Dessa skulle med all sannolikhet

tvingas att i olika former kompensera de reducerade

förkunskaper hos studenterna som kan förväntas. Enligt

dekanernas uppfattning kommer förslagen i propositionen att

innebära försämrade möjligheter till högre utbildning för

elever från de studieförberedande programmen i gymnasieskolan,

längre studietider inom högskolan och därmed ökade kostnader

för staten och de högskolestuderande.

Många motioner tar upp samma tema och efterlyser högre timtal

för minsta garanterade undervisningstid i bestämda ämnen.

Behovet av förstärkning av undervisningen i fysik och kemi

framhålls således i motion 1990/91:Ub155 (m) yrkande 1.

Likartat krav framförs beträffande biologi i motion

1990/91:Ub230 (mp) yrkande 2. I motionerna 1989/90:Ub201 (s),

1989/90:Ub216 (m) och 1989/90:Ub262 (fp) begärs att ämnet

historia skall få behålla sin ställning uttryckt i

obligatoriska timtal även efter en förändring av

gymnasieskolan. Enligt motion 1990/91:Ub150 (m) bör ämnena

filosofi och psykologi, som i dag har ett mycket lågt timtal,

få finnas kvar med oförändrade timtal i den nya gymnasieskolan.

Ämnet geografi föreslås återinfört i motionerna 1990/91:Ub126

(m) yrkande 4, 1990/91:Ub131 (fp, m), 1990/91:Ub155 (m) yrkande

2, 1990/91:Ub171 (c) och 1990/91:Ub231 (mp) yrkande 1 med

hänvisning till den ökade internationaliseringen. Ämnet avses

bl.a. belysa de för framtiden så viktiga frågorna om människan

på jorden, hennes livsvillkor, överlevnadsproblemen, resurs-

och miljöfrågorna. Miljökunskap föreslås i motionerna

1990/91:Ub230 (mp) yrkande 3 och 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 4

införas som ett obligatoriskt ämne. Religionskunskap/religion,

etik och livsfrågor föreslås ingå i samtliga program i enlighet

med vad som anförs i motionerna 1990/91:Ub114 (fp),

1990/91:Ub118 (c) yrkandena 2, 3 och 4 delvis, 1990/91:Ub127

(fp) yrkande 4, 1990/91:Ub147 (c) yrkande 15, 1990/91:Ub160

(s), 1990/91:Ub162 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub168 (m) och

1990/91:Ub172 (c) yrkande 1.

Enligt motion 1990/91:Ub176 (s) framstår det som helt klart

att tiden för den lärarledda undervisningen för elever som

skall studera språk kommer att bli mindre än vad som gäller i

dag, om regeringens förslag förverkligas. Detta förhållande bör

ändras så att eleverna i den framtida språkutbildningen i

gymnasieskolan får lärarledd undervisning av minst samma

omfattning som i dag. Likartade synpunkter framförs i

motionerna 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub142 (m).

I motion 1990/91:Ub129 (fp, v, mp, m och c) yrkandena 1 och 2,

båda delvis, hävdas att genom utvecklingen av Sveriges

kontakter med den europeiska kontinenten har kunskapen om det

europeiska kulturarvet vuxit ytterligare i betydelse. Det är

ingen tvekan om att latinet och grekiskan när det gäller både

språk och kultur är grundläggande i detta sammanhang. Många

vardagsord i svenskan är egentligen latin eller grekiska, ännu

fler i facktexter. I den nya svenska litteraturen har klassiska

myter och texter fått en renässans. Enligt motionärerna finns

det all anledning att slå vakt om att det också framdeles i

vårt samhälle finns kunskaper i latin och grekiska. Dessa ämnen

bör finnas med på timplanen.

De praktisk-estetiska ämnenas situation på timplanen tas

också upp i några motioner. I motionerna 1989/90:Ub206 (c)

yrkande 3, 1990/91:Ub158 (c) yrkande 1 och 1990/91:Ub141 (s)

yrkande 1 delvis begärs att undervisning i kostkunskap,

konsumentkunskap och slöjd skall anordnas på några eller alla

program. Bildundervisning, som anses angelägen, behandlas i

motion 1990/91:Ub169 (fp) och estetiska ämnen i motion

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 10 delvis. Ökat antal timmar i

idrott m.m. begärs i motionerna 1990/91:Ub163 (c) yrkande 1 och

1990/91:Ub317 (c) yrkande 3.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena om minsta

garanterade undervisningstid m.m. för bestämda ämnen anföra

följande.

De krav, som internationaliseringen av den högre utbildningen

i Sverige och de svenska medborgarnas ökade rörlighet i Europa

ställer på den svenska gymnasieskolan, talar för att man inte

som i propositionen bör minska den undervisningstid som i dag

står till buds. När det gäller undervisningstid är det vidare

angeläget att gymnasieskolan är likvärdig i landet. De

föreslagna minimitiderna bör därför enligt utskottets mening

kraftigt ökas.

I bilaga 5 till detta betänkande upptas i enlighet med

utskottets förslag minsta garanterade undervisningstid för

gymnasieskolans treåriga program dels för ämnen, dels totalt.

Utskottet föreslår att bilaga 2 till Förslag till lag om

ändring av skollagen får den ändrade lydelse som framgår av

bilaga 5 till detta betänkande, allt med bifall till motionerna

1990/91:Ub114 och 1990/91:Ub147 yrkande 15, med anledning av

motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 1, 1990/91:Ub118 yrkandena 1,

2, 3 och 4, 1990/91:Ub126 yrkande 4, 1990/91:Ub127 yrkande 4,

1990/91:Ub129 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1990/91:Ub141 yrkande

1 delvis, 1990/91:Ub142, 1990/91:Ub147 yrkandena 10, 11 och 12,

1990/91:Ub149 yrkandena 3, 4 och 5, 1990/91:Ub150,

1990/91:Ub155, 1990/91:Ub160, 1990/91:Ub162 yrkande 4,

1990/91:Ub168, 1990/91:Ub169 yrkande 2, 1990/91:Ub172 yrkande

1, 1990/91:Ub176, 1990/91:Ub201, 1990/91:Ub216, 1990/91:Ub230

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub262 samt med avslag på motionerna

1989/90:Ub206 yrkande 3, 1990/91:Ub131, 1990/91:Ub158 yrkande

1, 1990/91:Ub163 yrkande 1, 1990/91:Ub169 yrkandena 1 och 3,

1990/91:Ub171, 1990/91:Ub230 yrkande 3, 1990/91:Ub317 yrkande

3 och 1990/91:Ub813 yrkandena 4 och 10, båda delvis.

Utskottet vill göra följande kommentar till den av utskottet

förordade timplanen.

Svenska

Timtalet för ämnet svenska har höjts med 60 timmar till 200

för alla program, vilket motsvarar dagens timtal för de

ekonomiska, humanistiska, naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga linjerna. Det innebär en ökning av

timtalet för den nuvarande treåriga tekniska linjen, de

yrkesinriktade linjerna och motsvarande försöksverksamheter

samt försöksverksamheten med estetisk-praktisk linje.

Språk

Lägsta timtal för engelska har höjts med 10 timmar till 150

inom såväl natur- och samhällsvetenskapsprogrammen som det

estetiska programmet. Engelskans lägre timtal jämfört med

övriga språk skall ses mot bakgrund av dels att eleverna har

studerat engelska under lång tid i grundskolan, dels att

läroplanskommittén fått i uppdrag att pröva möjligheten att

redan i årskurs 1 börja med undervisning i engelska.

Timtalet för språk 2, som kan vara både fortsättningsspråk

(B-språk) och nybörjarspråk (C-språk), har höjts till 190

timmar på alla fem grenarna inom natur- och

samhällsvetenskapsprogrammen. Jämfört med propositionen är det

en ökning för teknisk gren med 110 timmar och för övriga grenar

med 50 timmar. Behovet av djupare och bredare språkkunskaper

hos alla elever på de studieförberedande programmen är

uppenbart. Samma timtal för B- och C-språk förenklar

schemaläggningen. Språk 2 förutsätts på övriga program kunna

studeras inom utrymmet för Individuella val.

Språk 3 (190 timmar) tas upp på timplanen för humanistisk

gren. Språk 3 förutsätts också kunna studeras inom ramen för

Individuella val av dem som så önskar på de ekonomiska,

samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga och tekniska

grenarna. Av den anledningen har utrymmet för individuella val

förts upp med 190 timmar inom alla program.

Enligt proposition 1990/91:85 skall utbildningen på den

humanistiska grenen "domineras av studier i språk -- moderna

såväl som klassiska" (s. 87). Intresset hos ungdomar för

studier av latin och/eller grekiska är sådant att det motiverar

att ämnena tas upp på timplanen. Enligt SCB har under de

senaste fem läsåren årligen närmare 2000 elever eller

flertalet av den humanistiska linjens elever valt att jämte tre

moderna språk studera latin, som även innefattar integrerade

delar av ämnet allmän språkkunskap. Latin med allmän

språkkunskap (240 timmar) bör därför tas upp på timplanen.

Alternativt kan av icke latinstuderande ett fjärde modernt

språk jämte samhällskunskap eller grekiska väljas inom ramen

för fördjupningen i samhällsvetenskap eller humaniora. Grekiska

har under de senaste fem läsåren årligen valts av 300--400

elever. Grekiska (110 timmar) bör av de elever som valt latin

kunna studeras på tid för humaniorafördjupning och/eller annan

tid.

Karaktärsämnena på den humanistiska grenen blir i första hand

språk.

Samhällskunskap och geografi, m.m.

Samhällskunskap finns som kärnämne i alla program och är det

ämne som främst ger karaktär åt den samhällsvetenskapliga

grenen (300 timmar). Ämnet geografi har återinförts som

självständigt ämne och finns på den samhällsvetenskapliga

grenen och den ekonomiska grenen av skäl som redovisats i bl.a.

motionerna 1990/91:Ub131 och 1990/91:Ub171. För dem som inte

väljer latin eller grekiska på humanistisk gren skall som

fördjupning en kurs i samhällskunskap tillhandahållas (110

timmar; del av den större kursen i ämnet på

samhällsvetenskaplig gren).

Fördjupningarna i humaniora eller samhällsvetenskap i övrigt

(60 timmar) på de humanistiska och samhällsvetenskapliga

grenarna bör i första hand avse fördjupningar i ämnen som finns

på ifrågavarande grenar.

Religionskunskap

Ämnet ingår med 30 timmar i samtliga program.

Internationaliseringen och den ökade rörligheten över gränserna

kräver ökade kunskaper om religionerna i världen. Ämnets timtal

har höjts till 60 timmar inom samhällsvetenskapsprogrammet,

vars motsvarande studievägar i dag har ett högre timtal än

övriga linjer med religionskunskap. Därmed framhävs programmets

samhällsorienterande karaktär.

Matematik, fysik, kemi, biologi och naturkunskap

Timtalen för dessa ämnen har höjts, för de förstnämnda fyra

för att betona karaktären hos det naturvetenskapliga

programmets grenar.

Idrott och hälsa

Det högre timtalet för ämnet inom vissa grenar ger utrymme

för fördjupning i momenten hälsa och kost.

Historia

Timtalet har höjts inom samtliga program. Ämnet ger en

särskild karaktär åt den humanistiska grenen och den

samhällsvetenskapliga grenen (190 timmar).

Filosofi och psykologi

Båda ämnena (vart och ett 40 timmar) studeras på den

humanistiska grenen och den samhällsvetenskapliga grenen. På

den naturvetenskapliga grenen och den ekonomiska grenen kan ett

av ämnena väljas.

Estetiska ämnen

Timtalet för dessa ämnen på det estetiska programmet har

höjts från 710 till 990.

Ekonomiska ämnen

Timtalet för dessa ämnen har höjts från 220 till 510

alternativt 320. Därvid skall det lägre timtalet gälla för dem

som i stället för en fördjupning i ekonomiska ämnen önskar

studera ett tredje språk.

Tekniska ämnen

Till timplanens minsta garanterade tid (270 timmar) kan

läggas 190 timmar tekniska ämnen inom ramen för Individuella

val.

Genomgång av naturvetenskapsprogrammets tekniska gren innebär

inte färdigutbildning av tekniker för ett tekniskt yrke. Till

studierna på teknisk gren skall läggas antingen en

påbyggnadsutbildning för tekniker inom den kommunala

vuxenutbildningen, tvåårig ingenjörsutbildning inom högskolan

eller civilingenjörsutbildning.

Yrkesämnen

Timtalet för dessa ämnen har höjts från 1330 till 1370.

Individuella val

Inom det individuella valet väljer eleven det eller de ämnen

i något nationellt program som han eller hon vill studera. Det

individuella valet skall omfatta 190 timmar inom alla program.

Därmed ges möjlighet till ett ökat utrymme för språkstudier

eller utrymme för ämnen som t.ex. kost- och konsumentkunskap,

slöjd eller teknik.

Lokalt tillägg/ämnesanknuten praktik

Det lokala tillägget kan användas för att öka tiden för

ämnena i programmet och/eller i det individuella valet.

Alternativt kan det lokala tillägget på natur- och

samhällsvetenskapsprogrammen och det estetiska programmet helt

eller delvis användas för ämnesanknuten praktik. Utskottet vill

stryka under vikten av att verksamheten inom samtliga program

knyts närmare arbetslivet och samhällslivet i övrigt. Målet och

utrymmet för ämnesanknuten praktik bestäms lokalt. Lokal

profilering kan ske genom såväl ämnen som ämnesanknuten

praktik.

Specialarbete

Specialarbetet omfattar 30 timmar för alla. Handledning sker

på annat sätt än som sker vid undervisning i klass.

Avslutande synpunkter

Av utskottets redovisning följer att det i samtliga program

kommer att finnas en kärna av ämnen m.m. med följande timtal,

nämligen svenska (200 timmar), engelska (110 timmar),

samhällskunskap (90 timmar), religionskunskap (30 timmar),

matematik (110 timmar), naturkunskap (30 timmar), idrott och

hälsa (80 timmar), estetisk verksamhet (30 timmar), tid för

individuella val (190 timmar), tid för specialarbete (30

timmar) samt tid för lokalt tillägg till ämnen och/eller

ämnesanknuten praktik (sammanlagt 130 timmar).

Beträffande naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen

konstaterar utskottet att de fem grenarna (N, T, E, H, S) får

en tydlig och väl avvägd karaktär genom sina specialämnen,

nämligen naturvetenskapliga ämnen, tekniska ämnen, ekonomiska

ämnen, språk resp. samhällsvetenskap. Vidare ökar i enlighet

med regeringens förslag på humanistisk gren omfånget av

matematikstudier jämfört med dagens humanistiska linje. De

elever på denna gren som så önskar kan genom ett tillval i

matematik (50 timmar) få samma kompetens i matematik som övriga

elever inom samhällsvetenskapsprogrammet.

Utskottet utgår från att dagens möjlighet till utökad

studiekurs skall finnas kvar för de elever som kan och vill

utvidga sitt studieprogram.

Utskottet övergår till att behandla motioner av allmän

karaktär.

Föredragande statsrådet anser att grendelning inom programmen

bör göras först i årskurs 2.

Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkandena 1 och 2 bör

gymnasieutbildningen göras så flexibel som möjligt i

organisatoriskt hänseende. De samlade timtalen avser alla tre

läsåren tillsammans. Riksdagen bör därför uttala, säger

motionärerna, att grendelning skall vara möjlig även i årskurs

1. I motion 1990/91:Ub128 (fp, m, c, mp) begärs att riksdagen

som sin mening skall ge regeringen till känna att studier i

musik har vissa villkor som avviker från övrig utbildning på

det estetiska området och att grenen för musik därför måste få

etableras redan i årskurs 1, självfallet under samverkan i

tillämpliga delar med övriga grenar av programmet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Såsom anförs i propositionen bör grendelning ske i årskurs 2.

Detta bör emellertid inte hindra att skolan gör

klassindelningen det första året på ett sådant sätt att den

speglar elevernas val av gren i årskurs 2. Vad utskottet här

anfört skall gälla alla program. Riksdagen bör med anledning av

motionerna 1990/91:Ub128 och 1990/91:Ub147 yrkandena 1 och 2

som sin mening ge regeringen detta till känna.

Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 8 bör det finnas

vissa centrala riktlinjer som anger det minsta antal elever som

krävs för att en gren/tillval skall anordnas. Detta behövs,

menar motionärerna, för att eleverna på förhand skall veta hur

många de måste vara inom en gren/tillval för att kommunen skall

tillhandahålla sådan undervisning. Självfallet står det sedan

kommunen fritt att anordna undervisning med färre deltagande

elever. I motion 1990/91:Ub129 (fp, m, c, v och mp) yrkande 2

(delvis) anförs att det är ett nationellt intresse att det även

framdeles finns de som har kunskaper i latin och grekiska. Som

hittills bör grupp om lägst fem elever vara riktmärke för att

anordna undervisning i latin och/eller grekiska.

Även om kommunerna i framtiden får stor frihet när det gäller

anordnande av undervisning, räknar utskottet med att

undervisning skall komma till stånd under i stort sett

likvärdiga förutsättningar vid de olika gymnasieskolorna (jfr

s.27). Det är viktigt att så sker. Enligt utskottets mening

bör skolverket vid sin utvärdering av en kommuns gymnasieskola

särskilt uppmärksamma denna fråga. Därmed avstyrks motionerna

1990/91:Ub149 yrkande 8 och 1990/91:Ub129 yrkande 2 delvis.

I motion 1990/91:Ub156 (m, s, fp, c) begärs att Torsås kommun

skall få ha kvar sin modell för gymnasial utbildning med viss

s.k. riksrekrytering. Undervisningen är en kombination av

lärarledd undervisning med reducerat timtal och Hermods

distansundervisningsmaterial, preparandkurser och särskilda

prövningar.

Utskottet, som konstaterar att elevutvecklingen vid gymnasiet

är god -- en fördubbling under de senaste åtta åren --, anser

att denna metod för undervisning bör kunna behållas även

fortsättningsvis. När del av lärarhandledd undervisning inom

nationella eller individuella program ersätts av

distansundervisning, bör som förutsättning gälla att den

lärarhandledda undervisningen motsvarar lägst det antal

undervisningstimmar som anges i särskild förordning om

distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås kommun. En annan

förutsättning bör vara att den särskilda prövningen skall vara

kostnadsfri för eleverna. Om kommunen önskar fortsätta med

gymnasial utbildning av detta slag, ankommer det enligt

utskottets mening på regeringen att besluta att utbildningen

liksom hittills skall få vara riksrekryterande. Vad utskottet

här anfört bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub156

som sin mening ge regeringen till känna.

3.3.2. Frågor som enbart rör de yrkesförberedande programmen

Sammanlagt 14 av de 16 nationella programmen kan sägas ha en

markant yrkesförberedande karaktär. De skall enligt

föredragande statsrådet vara utformade så att de ger såväl en

breddad som en fördjupad kunskap jämfört med dagens

yrkesutbildning. De skall vidare svara mot de

näringsstrukturella förändringar som sker i samhället och de

förändrade krav som kommer att ställas på skolan. I största

möjliga utsträckning skall de attrahera såväl flickor som

pojkar.

Inom de nationella programmen kan det finnas olika grenar.

Grenarna kan vara nationellt eller lokalt fastställda (jfr

föreslagen lydelse i 5 kap. 3 § skollagen). I propositionen (s.

75--88) ges en beskrivning av de enskilda programmen.

I motion 1990/91:Ub147 (c) framförs förslag om

ytterligare ett antal grenar inom de yrkesförberedande

nationella programmen utöver regeringens förslag. Inom

Byggprogrammet saknas enligt motionärerna utbildning för

plåtslagare, i första hand utbildning för byggplåtslageri.

Denna utbildning bör anordnas som en egen gren inom detta

program (yrkande 5). Inom Energiprogrammet bör enligt

motionärerna ingå motsvarande gren för fartygsteknik inom den

nuvarande tvååriga drift- och underhållstekniska linjen

(yrkande 6). Vidare föreslår motionärerna att det inom

Hotell- och restaurangprogrammet bör finnas, förutom de två

grenarna Hotell resp. Restaurang, ytterligare en gren benämnd

Storhushåll (yrkande 8). Sistnämnda gren föreslås även i motion

1990/91:Ub158 (c) yrkande 6. Enligt motionärerna bör vidare

utbildningen i storhushåll kunna förläggas till

landstingskommunal gymnasial internatskola/lanthushållsskola

(yrkande 7). Slutligen föreslås i motionerna 1990/91:Ub147 (c)

(yrkande 9), 1990/91:Ub673 (fp) yrkande 2 och 1990/91:Ub698 (c)

yrkande 3 att det inom Omvårdnadsprogrammet skall finnas en

utbildning av tandsköterskor.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i

gymnasieskolan har pågått sedan läsåret 1988/89 (prop.

1987/88:102, bet. UbU31, rskr. 366). Regeringen beslöt i

september 1988 att tillkalla en särskild utredare med uppgift

att utvärdera försöksverksamheten. Utredningen har hittills

avlämnat tre betänkanden (SOU 1989:90, 1989:106 och 1990:75).

Försöksverksamheten kommer att avslutas i och med innevarande

läsår.

Försöksverksamheten har föregåtts av en intensiv diskussion

om olika frågor. Bl.a. har linjestrukturen i

försöksverksamheten vållat vissa problem, då de nya

utbildningarna skulle ersätta inte bara ett antal linjer utan

också en mängd olika specialkurser. En strävan i planeringen av

försöksverksamheten har varit att bygga upp en

utbildningsstruktur med färre och bredare ingångar genom viss

blockläggning. Därmed har en enklare struktur åstadkommits

delvis på bekostnad av olika branschers krav på specialisering.

Ett argument mot alltför många grenar och varianter i den

yrkesinriktade utbildningen är kostnadsfaktorn. På många orter

blir nämligen elevgrupperna små och effekterna av studieavbrott

ekonomiskt kännbara för kommunerna.

Utskottet finner att regeringens förslag i stort tar sin

utgångspunkt i hittills vunna erfarenheter från

försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning.

Under varje yrkesförberedande program redovisas i propositionen

(s. 75--87) vilka linjer och grenar i försöksverksamheten som

nu ersätts med de nationellt fastställda programmen och

grenarna.

Utskottet har under beredningen av detta ärende tagit del av

synpunkter från företrädare för såväl myndigheter som

arbetsmarknadens parter och olika intresseorganisationer.

Utskottet finner det motiverat att ytterligare fyra grenar

fastställs i de nationella programmen, nämligen gren för

Byggnadsplåt inom Byggprogrammet, gren för Fartygsteknik inom

Energiprogrammet, gren för Storhushåll inom Hotell- och

restaurangprogrammet samt gren för Tandsköterskor inom

Omvårdnadsprogrammet. Tandsköterskeutbildning på sådan gren bör

kunna anordnas tills vidare. Slutligt ställningstagande till

denna gren i gymnasieskolan och till eventuell

tandsköterskeutbildning inom högskolan bör ske när

yrkesstrukturen blir klarlagd på tandvårdens område. När det

gäller utbildningen inom gren för Storhushåll bör hinder inte

föreligga för att denna anordnas vid landstingskommunal

gymnasieskola/lanthushållsskola om kommunen så beslutar.

Vad utskottet anfört om ytterligare grenar inom de

yrkesförberedande programmen m.m. bör riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub147 yrkandena 5, 6, 8 och 9, 1990/91:Ub158

yrkande 6, 1990/91:Ub673 yrkande 2 och 1990/91:Ub698 yrkande 3

samt med anledning av motion 1990/91:Ub158 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

I ett stort antal motioner, nämligen 1990/91:Ub115 (fp)

yrkande 3, 1990/91:Ub135 (s), 1990/91:Ub136 (s), 1990/91:Ub147

(c) yrkande 7 och motion 1990/91:T511 yrkande 2 samt fyra

motioner från den allmänna motionstiden 1990, nämligen

1989/90:Ub275 (c), 1989/90:Ub278 (fp), 1989/90:Ub621 (m)

yrkande 1 och 1989/90:Ub816 (fp) yrkandena 1 och 2 berörs

vissa strukturfrågor m.m. inom fyra av de

yrkesförberedande nationella programmen, nämligen

Byggprogrammet, Energiprogrammet, Hantverksprogrammet och

Omvårdnadsprogrammet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

När det gäller förslaget i motion 1990/91:Ub147 yrkande 7 om

en särskild gren med textil inriktning inom Hantverksprogrammet

vill utskottet peka på att utbildningen inom detta program i

hög grad har en särskild inriktning för varje enskild elev och

att några nationella grenar inte har fastställts. Däremot är

det inget som hindrar att styrelsen för utbildningen kan

utveckla en lokal gren med en särskild inriktning (jfr prop. s.

97 och föreslagen lydelse av 5 kap. 3 § skollagen).

I motionerna 1990/91:Ub816 yrkande 2 och 1989/90:Ub621

yrkande 1 samt 1989/90:Ub275 och 1989/90:Ub278 finns förslag om

inriktningen av Omvårdnadsprogrammet resp. dess

kompetensgivning. Utskottet finner att dessa yrkanden i stort

är tillgodosedda i regeringens förslag.

Beträffande frågan om ökat antal utbildningsplatser inom

vissa utbildningar, vilken aktualiseras i motionerna

1990/91:Ub816 och 1990/91:T511 yrkande 2, vill utskottet erinra

om att riksdagen inte längre fattar beslut om utbildningens

dimensionering i gymnasieskolan. Övriga yrkanden om de

yrkesförberedande programmens struktur avstyrks.

Utskottet föreslår således att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub115 yrkande 3, 1990/91:Ub135, 1990/91:Ub136,

1990/91:Ub147 yrkande 7, 1990/91:Ub816 yrkandena 1 och 2 och

1990/91:T511 yrkande 2 samt 1989/90:Ub275, 1989/90:Ub278 och

1989/90:Ub621 yrkande 1.

När det gäller utbildningstiden för flygteknisk

utbildning inom Fordonsprogrammet, vilken tas upp i

motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1, vill

utskottet hänvisa till möjligheten att förlänga viss

yrkesutbildning genom studier vid teknikerutbildning inom

kommunal vuxenutbildning.

Utskottet utgår från att utbildningen i Sverige inom vissa

yrkesområden även i fortsättningen kommer att följa krav på

utbildningstid m.m. enligt internationella överenskommelser,

som Sverige anslutit sig till. Eleverna bör givetvis ha

praktisk möjlighet att efter avslutad utbildning dels på

Fordonsprogrammets gren för Flygunderhåll, dels inom andra

program, t.ex. Elprogrammet, i omedelbar följd få den

utbildning som behövs för att uppnå sådan kompetens att

internationella förpliktelser och överenskommelser på

yrkesutbildningens område uppfylls. Utskottet ser det som

angeläget att kommunerna i samverkan sörjer för att sådan

vidareutbildning anordnas i tillräcklig omfattning. Med

hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub164 och 1990/91:Ub817 yrkande 1.

I tre motioner tas vissa ämnesfrågor upp inom de

yrkesförberedande nationella programmen.

I motion 1990/91:Ub110 föreslås att ämnet hemkunskap skall

ingå i Barn- och fritidsprogrammet, Naturbruksprogrammet och

Omvårdnadsprogrammet. Behovet av utökad utbildning i kost och

hushållning inom Omvårdnadsprogrammet understryks i motion

1989/90:Ub206 (c) yrkande 4. I motion 1990/91:Ub119 betonas att

fritidsfrågorna måste få en belysning på samma kvalitativa nivå

som andra moment inom Barn- och fritidsprogrammet.

Utskottet utgår från att programmen för omvårdnad,

livsmedelsteknik, hotell och restaurang, barn- och fritid samt

naturbruk kommer att ha yrkesprofilerade inslag av kost- och

konsumentkunskap. Med hänvisning till det förestående

kursplanearbetet inom skolverket avstyrker utskottet motionerna

1989/90:Ub206 yrkande 4, 1990/91:Ub110 och 1990/91:Ub119.

Regeringen föreslår att minst 15 % av den totala studietiden

i de yrkesförberedande nationella programmen skall

arbetsplatsförläggas. Den arbetsplatsförlagda delen av

utbildningen skall planeras och genomföras med utgångspunkt i

de utbildnings- och undervisningsmål som fastställs.

Skolhuvudmannen har ansvaret för anskaffning av

utbildningsplatser och tillsynen av eleverna under den

arbetsplatsförlagda utbildningen. Även under denna del av

utbildningen skall eleverna ha ren elevstatus, föreslås i

propositionen.

Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 24 har den

arbetsplatsförlagda utbildning som hittills anordnats i

försöksverksamheten inte uppfyllt kraven på en bra

yrkesutbildning. Motionärerna motsätter sig en så kraftig

ökning av den arbetsplatsförlagda utbildningen som föreslås i

propositionen. Enligt motion 1990/91:Ub115 (fp) yrkande 2 är

det väsentligt att en del av den arbetsplatsförlagda

utbildningen betraktas som yrkesorientering inför grenvalet.

Utskottet vill först erinra om att omfattningen av den

arbetsplatsförlagda utbildningen enligt föreliggande förslag

har minskats i jämförelse med försöksverksamheten med treårig

yrkesinriktad utbildning, där de generella riktvärdena är

minst 10 % av undervisningen i årskurserna 1 och 2 och 60 % av

tiden i årskurs 3. Utskottet vill vidare erinra om att den

arbetsplatsförlagda utbildningen inte är praktik. Företagen

åtar sig nämligen en utbildningsuppgift och skall

tillhandahålla utbildade handledare. I utvärderingen av

försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning har

den arbetsplatsförlagda utbildningen och handledarfrågorna fått

stort utrymme (jfr SOU 1990:75 s. 55--82). Som framgår av

propositionen har det funnits anledning att i jämförelse med

försöksverksamheten minska tiden för den arbetsplatsförlagda

utbildningen. Det är också utskottets uppfattning att den

föreslagna volymen för den arbetsplatsförlagda utbildningen

bättre överensstämmer med de personella och lokalmässiga

resurser som företagen kan erbjuda i detta avseende.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub115 yrkande 2 och

1990/91:Ub132 yrkande 24 godkänner vad som anförts i

proposition 1990/91:85 om arbetsplatsförlagd utbildning.

Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 16 är den

arbetsplatsförlagda utbildningen en av de viktigaste delarna i

den nya gymnasieskolan. Genom den får eleverna en

verklighetsanknuten yrkesutbildning samtidigt som skolan får

tillgång till den tekniska utrustning och den kompetens som

finns i arbetslivet. Mot denna bakgrund anser motionärerna att

kontakterna mellan skolan och näringslivet måste vara väl

utbyggda. Organisationen med lokala yrkesråd har enligt

motionärerna hittills fungerat bra och de bör utvecklas

ytterligare. Motionärerna anser att samarbetet mellan skolan

och arbetslivet är av sådan vikt att gymnasieskolans

arbetslivskontakter bör redovisas i den kommunala skolplanen.

Utskottet delar de synpunkter som framförs i ifrågavarande

motion, nämligen att skolans kontakter med arbetslivet är av

största betydelse för att den arbetsplatsförlagda utbildningen

skall kunna genomföras. Enligt utskottets uppfattning bör

skolans arbetslivskontakter redovisas i den lokala skolplanen.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147

yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna.

Även i motion 1990/91:Ub125 (s) understryks värdet av

yrkesrådens arbete när det gäller den arbetsplatsförlagda

utbildningen. Enligt motionärerna bör frågan om yrkesråden

regleras i skollagen. Enligt motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 3

bör riksdagen uppdra åt regeringen att uppta överläggningar med

företrädare för näringslivet när det gäller planeringen av den

arbetsplatsförlagda utbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning

ställer stora krav på skolans lärare och skolledare när det

gäller att ta initiativ till kontakter med det lokala

arbetslivet. Men även kraven på arbetsmarknadens parter och på

de redan existerande samverkansorganen har ökat. Utvärderingen

har visat att inte minst de lokala yrkesråden har haft stor

betydelse för samverkan mellan arbetsliv och skola.

Utskottet anser att de centrala yrkesnämnderna och de lokala

yrkesråden har en viktig funktion. Det är dock inte motiverat

att deras ställning regleras i lag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub125 och 1990/91:Ub162

yrkande 3.

3.4 Individuella program

De individuella programmen utgår enligt propositionen från

flera motiv. Ett motiv är det kompensatoriska, dvs. elever, som

saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig en

gymnasieutbildning, skall ges möjlighet att få motsvarande

grundläggande kunskap. Ett annat motiv är att verka

motivationsskapande och vägledande för omotiverade och

studieobestämda elever. Ett ytterligare motiv ligger i att på

olika sätt stödja de ungdomar som inte kommit in på sitt val

till gymnasieskolan och elever som avbrutit sin

gymnasieutbildning. Ett fjärde motiv är att tillmötesgå

önskemålen hos de mycket målinriktade ungdomar som vill ha en

individuell utbildning av ett slag som inte ryms inom de

nationella programmen. Detta senare motiv kan avse ungdomar med

såväl yrkesinriktade som teoretiska utbildningsönskemål.

I motionerna 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 5, 1990/91:Ub132 (mp)

yrkande 25 och 1990/91:Ub228 (fp) begärs åtgärder för att det

även i framtiden skall vara möjligt att anordna

lärlingsutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Individuella program inriktade mot yrkesutbildning skall

enligt propositionen kunna utformas så att eleven, utan att

vara anställd, studerar karaktärsämnena i huvudsak enskilt och

med en stor del av utbildningen förlagd till en eller flera

arbetsplatser. Fackteori och undervisning i de ämnen som är

obligatoriska och gemensamma för alla nationella program skall

ingå i samma utsträckning som för andra elever. Dessa program

bör enligt propositionen kunna förekomma huvudsakligen i

följande fall:

för små och udda yrken,

då eleven är bosatt på stort avstånd från den gymnasieskola

som anordnar önskat program,

då denna studieform är bäst för eleven av personliga skäl,

för elever med bestämda och målinriktade önskemål om

yrkesstudier i övrigt, där de nationella programmen inte kan

tillgodose önskemålen.

Även dagens gymnasiala lärlingsutbildning skall finnas som

utbildningsalternativ. Att få en gymnasieutbildning i

kombination med yrkesutbildning i ett anställningsförhållande

anser föredragande statsrådet skall kunna vara en form av

individuellt program. Förutsättningen är att sådan

yrkesutbildning håller samma kvalitet som utbildning inom

gymnasieskolan. Målsättningen för denna yrkesutbildning bör

vara att fackteori och ämnena svenska, engelska, matematik,

samhällskunskap och naturvetenskap skall ingå. Detta

förutsätter att en överenskommelse sker mellan styrelsen för

utbildningen och berört företag.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört anser utskottet

att motionsyrkandena i stort är tillgodosedda. Motionerna

1990/91:Ub127 yrkande 5, 1990/91:Ub132 yrkande 25 och

1990/91:Ub228 bör därför avslås.

Enligt motion 1990/91:Ub146 (m, fp, c) är konstruktionen med

individuella program i gymnasieskolan ett inslag som det finns

anledning att knyta förhoppningar till. Den variationsbredd som

de individuella programmen är avsedd att få påminner om det

rika studieval som en gång var utmärkande för studier per

korrespondens. En särskild tillgång blir den individuella

handledning som förutsätts ingå som ett bärande moment vid

studier inom de individuella programmen. Därigenom, säger

motionärerna, täcks en brist som upplevs besvärande vid den

renodlade korrespondensundervisningen. För vissa elever som har

både humanistiska och naturvetenskapliga intressen kan ett

"tvärvetenskapligt" individuellt program, som rymmer t.ex.

såväl fysik, kemi och biologi som latin och filosofi vara den

perfekta lösningen. Det finns enligt motionärerna anledning att

undersöka i vilken utsträckning det finns eller kan utvecklas

brevkurser eller andra självinstruerande läromedel som kan

användas som inslag i individuella program av detta slag.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Genom den föreslagna konstruktionen med individuella program

med lärare som handledare och med en friare timdisposition

skapas helt nya förutsättningar för att genom en

individualiserad undervisning hjälpa den enskilde eleven att

fullt ut utnyttja sin studiekapacitet. Självinstruerande

läromedel finns redan i viss utsträckning utvecklade och

producerade av t.ex. Hermods. Hur de individuella programmen

slutligt utformas avgörs av den lokala skolan.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet att motion

1990/91:Ub146 inte föranleder någon riksdagens åtgärd. Den bör

avslås.

Individuella program kan anordnas för såväl enskild elev som

en grupp av elever med samma studieinriktning. Kommun kan

förlägga del av individuella program med innehåll av kost- och

konsumentkunskap till landstingskommunal gymnasieskola med

internat. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 2 och 3

om nuvarande konsumtionsutbildnings karaktärsämnen i ett

individuellt program.

Hinder föreligger inte för att erbjuda utbildning i etapper.

Med hänvisning härtill avstyrks motion 1990/91:Ub162 (c)

yrkande 1 om ett tvåårigt utbildningsalternativ i

gymnasieskolan.

Motivet för de individuella programmen är att tillhandahålla

utbildning åt var och en efter hans eller hennes förmåga och

intresse. Syftet med motion 1990/91:Ub149 yrkande 6 är med

detta konstaterande i stort tillgodosett. Yrkandet avstyrks

därför.

3.5 Nuvarande specialkurser m.m.

Enligt propositionen skall gymnasieskolans nuvarande

specialkurser avvecklas och motsvarande utbildning anordnas

antingen inom programmen, inom kommunal vuxenutbildning eller

inom högskolan.

I motionerna 1990/91:Ub138 (m), 1990/91:Ub158 (c) yrkandena 4

och 5, 1990/91:Ub206 (c) yrkande 6, 1990/91:Ub229 (mp),

1990/91:Ub230 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkande 5, 1990/91:Ub508

(c) och 1990/91:Ub535 (c) yrkande 2 begärs att de

landstingskommunala specialkurserna inom konsumtionsområdet

skall få finnas kvar. Enligt lagförslaget i propositionen skall

landstingskommun få anordna utbildning endast inom områdena

naturbruk och omvårdnad.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Landstingskommun har genom särskilda riksdagsbeslut (UbU

1971:27, rskr. 275; UbU 1987/88:7, rskr. 63) fått rätt att

bedriva utbildning inom området konsumtion. Enligt utskottets

mening bör kommun fortsättningsvis kunna förlägga till

landstingskommunal skola annan utbildning än utbildning som

avser naturbruk och omvårdnad. Med hänvisning härtill anser

utskottet att motionerna 1990/91:Ub138 (m), 1990/91:Ub158 (c)

yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub206 (c) yrkande 6, 1990/91:Ub229

(mp), 1990/91:Ub230 (c), 1990/91:Ub321 (c) yrkande 5,

1990/91:Ub508 (c) och 1990/91:Ub535 (c) yrkande 2 i stort är

tillgodosedda, varför de bör avslås.

När det gäller nuvarande specialkurser och högre

specialkurser på det estetisk-praktiska området (t.ex.

textilkunskap -- vävning, resp. sömnad) förutsätter utskottet

att dessa utbildningar får efterföljare inom det estetiska

programmet -- bild och formgivning där både textil slöjd och

trä- och metallslöjd ingår -- och inom den kommunala

vuxenutbildningen. Möjlighet att inrätta lokala grenar till

program finns också. Efter överväganden i särskild ordning kan

vissa fortsättningskurser komma att erbjudas inom högskolan.

Av propositionen (s.122 och 124) framgår att kommun och

landstingskommun i framtiden skall ha frihet att inom kommunal

vuxenutbildning inrätta lokala kurser bl.a. när det gäller

påbyggnadsutbildning. Med det anförda avstyrker utskottet

motion 1990/91:Ub157 (c).

I motion 1990/91:Ub309 (m, s, fp, c) begärs att särskilda

åtgärder skall vidtas för att verksamheten vid Väfskolan i

Borås skall bestå. Den ettåriga påbyggnadsutbildning i

handvävning, som anordnas vid denna skola, skapar enligt

motionärerna förutsättningar för en omfattande och betydande

yrkesverksamhet inom textil- och konfektionsområdet.

Utbildningen vid Väfskolan anses unik och har värden för den

enskilde och samhället som inte nog kan uppskattas, framhålls i

motionen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Som tidigare redovisats skall gymnasieskolans nuvarande

specialkurser avvecklas och motsvarande utbildning anordnas

antingen inom nationella program, inom kommunal vuxenutbildning

eller inom högskolan. Högskolan i Borås har i sin

anslagsframställning (1990-02-03) anfört att handvävning

naturligt utgör grunden för väveriteknik över huvud och

kompletterar högskolans industriellt inriktade utbildning.

Forskning och utveckling inom industriell väveriteknik

förutsätter goda insikter i den egna teknikhistorien och då

inte minst handvävning. Högskolan vill, heter det, därför

medverka till att en kvalificerad utbildning kan bevaras.

Påbyggnadsutbildningen i handvävning i Borås tillgodoser

nationella behov, och högskolan kan för sin del se att

utbildningen överförs till högskolan. En förutsättning är dock

att erforderliga medel ställs till högskolans förfogande.

I årets budgetproposition beräknas under anslaget B 8. Bidrag

till driften av det kommunala offentliga skolväsendet

14milj.kr. för överförande av vissa utbildningar till annan

skolform och annat huvudmannaskap. Mot bakgrund av tidigare

utredningsförslag (UHÄ-rapport 1979:27) och remissyttranden

över detta finner utskottet det motiverat att ifrågavarande

påbyggnadsutbildning i handvävning vid Väfskolan i Borås nu

inordnas i högskolan i Borås. Kostnaden för driften av denna

utbildning i handvävning beräknas till 1045000kr.

Utskottet anser att regeringen snarast möjligt bör föranstalta

om att från den särskilda anslagsposten om 14milj.kr. under

anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet överföra 1045000kr. till högskolan i Borås.

Detta bör riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub309 som

sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 bör

optikerutbildningen föras över till högskolan.

Utskottet har erfarit att utbildningsdepartementet nyligen

remitterat en skrivelse med nämnda innehåll till universitets-

och högskoleämbetet för yttrande. Utskottet anser det angeläget

att denna mycket diskuterade utbildningsfråga (jfr UbU

1980/81:29) nu får sin slutliga lösning. Detta bör riksdagen

med anledning av motionerna 1989/90:Ub271 och 1990/91:Ub234 som

sin mening ge regeringen till känna.

3.6 Vissa övriga gymnasieskolfrågor

Enligt regeringens förslag skall utbildningen i

gymnasieskolan ske dels inom treåriga nationella program, dels

inom individuella program. Enligt föredragande statsrådet är

utbildningen i särskolan inte sådan att den kan ge behörighet

till de nationella programmen. Inte heller de individuella

programmen inom gymnasieskolans ram är lämpade för dem som fått

sin utbildning i särskolan. För dessa ungdomar bör i stället

gälla särskilda regler. Föredragande statsrådet avser att inom

kort lägga fram förslag även i denna del.

I tre motioner, nämligen 1990/91:Ub124 (m), 1990/91:Ub133 (s)

och 1990/91:Ub170 (c), berörs särskoleelevers möjligheter till

studier inom individuella program i gymnasieskolan.

Motionärerna konstaterar att elever som tillhör särskolan men

som är lätt psykiskt utvecklingsstörda och som funktionellt

befinner sig i gränsområdet mellan särskolan och grundskolan

resp. gymnasieskolan integreras i ökande utsträckning i vanliga

klasser. Enligt motionärerna bör det vara möjligt för elever

från särskolan att studera inom individuella program i

gymnasieskolan. Beslut därom bör inte grundas på formella skäl

utan på den enskilda elevens förmåga att tillgodogöra sig

utbildningen. Enligt motionärerna bör de av särskolans elever

som har förutsättningar för en utbildning i gymnasieskolan ha

rätt att gå i gymnasieskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Särskolekommittén (dir. 1989:20) som utrett frågan om ett

generellt överförande av ansvaret för särskolan från

landstingen till kommunerna har nyligen avlämnat sitt

betänkande (SOU 1991:30 Särskolan, en primärkommunal skola). I

betänkandet (s. 73f.) berörs bl.a. ifrågavarande förslag att

utbildningen i särskolan inte kan ge behörighet till studier

inom de individuella programmen. Enligt kommittén innebär

förslaget att den påbörjade individintegreringen av elever från

särskolans yrkesutbildning försvåras eller kan tvingas upphöra.

Kommittén anser att det elevutbyte som redan nu finns mellan

gymnasieskolan och särskolans yrkesutbildning måste få utvidgas

och underlättas. Mot denna bakgrund föreslår särskolekommittén

att de individuella programmen i gymnasieskolan hålls öppna för

sådana elever från särskolan som kan klara dem med det stöd

särskolan kan ge.

Utskottet anser att den samverkan mellan särskolan och

grundskolan resp. gymnasieskolan, som utvecklats på det lokala

planet under senare år, har varit av stort värde i olika

avseenden. Ett gemensamt huvudmannaskap för dessa skolformer,

vilket bl.a. särskolekommittén föreslår, skulle ytterligare

kunna utveckla samarbetet när det gäller personal, lokaler och

utrustning m.m. Utskottet finner det rimligt att

särskoleelever, som kan klara ett individuellt program, får

möjlighet att följa ett sådant. Frågan om särskoleelevernas

möjligheter till studier i gymnasieskolan är föremål för

beredning inom regeringskansliet, bl.a. på grundval av

särskolekommitténs förslag. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag till lag i denna fråga i enlighet med vad

utskottet har anfört. Detta bör riksdagen med anledning av

motionerna 1990/91:Ub124, 1990/91:Ub133 och 1990/91:Ub170 som

sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 7 begärs att elev i

gymnasieskolan skall ha lagfäst rätt att efter ett

studieuppehåll kunna få fortsätta på det påbörjade programmet

längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år eleven fyller

20 år. Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 19 delvis skall

eleven kunna göra studieuppehåll för att t.ex. kunna gå ut i

arbetslivet och även efter denna åldersgräns ha rätt att

fortsätta på ett påbörjat program.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I regeringens förslag till skollag fastslås elevernas rätt

att fullfölja sin utbildning. Föreslagen lydelse av

5kap.16§ innebär att den, som har tagits in på ett

nationellt program i gymnasieskolan och påbörjat det, har rätt

att fullfölja sin utbildning på detta program inom kommunen

eller inom samverkansområdet eller motsvarande. Denna rätt

gäller dock längst t.o.m. det första kalenderhalvåret det år

eleven fyller 20 år.

Utskottet utgår från att nuvarande praxis för ledighet från

skolarbetet för enskild angelägenhet (jfr 9kap.84§

gymnasieförordningen) inte kommer att ändras genom att

gymnasieskolan reformeras.

Med det anförda får yrkande 7 i motion 1990/91:Ub149 anses

vara i stort tillgodosett, varför det avstyrks. Likaledes

avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub132 yrkande 19 delvis.

Regeringens förslag om att landstingen skall få vara

huvudmän för nationella program som avser naturbruk och

omvårdnad avvisas i motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 8.

Utskottet vill erinra om sitt ställningstagande när det

gäller ett liknande yrkande i samband med behandlingen av

propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet.

UbU4, rskr. 76). Utskottet ansåg att en reformering av

bidragssystemet i sig inte innebär någon förändring av

landstingens huvudmannaskap för bl.a. vårdutbildning och

utbildning inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsområdena

och att landstingen skall ha rätt att besluta om dessa

utbildningar även i fortsättningen. Landstingens rätt att

anordna utbildning i gymnasieskolan slås nu fast i

5kap.6§ i regeringens förslag till skollag och i

övergångsbestämmelserna till denna skollag (jfr s.139f. i

detta betänkande). Utskottet föreslår att riksdagen med avslag

på motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 antar det i proposition

1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5kap.6§.

Landstingens begränsade rätt att anordna gymnasial utbildning

kan, enligt motion 1990/91:Ub137 (s), leda till att landsting

som i dag är huvudman för annan utbildning än som avser

naturbruk och omvårdnad kan tvingas överlåta detta

huvudmannaskap. Som exempel anför motionärerna

Rikspappersskolan i Markaryd som har landstinget i Kronobergs

län som huvudman och som anordnar utbildning på treårig

processteknisk linje inom försöksverksamheten med treårig

yrkesinriktad utbildning. I motion 1990/91:Ub116 (s, c) yrkande

1 delvis begärs att landstinget i Kopparbergs län även i

fortsättningen skall få vara huvudman för den gymnasiala

yrkesförberedande utbildningen i musik i Falun.

Utskottet anser att en landstingskommun som före den 1 juli

1991 inom sin gymnasieskola eller kommunala vuxenutbildning

anordnar riksrekryterande utbildning på andra områden än som

kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad skall få fortsätta

med den utbildningen även efter den 1 juli 1992. Utskottet

föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137 antar det i

proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och

övergångsbestämmelser med den ändringen att en ny punkt 13

erhåller i bilaga 6 som Utskottets förslag betecknade lydelse.

I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 3 konstateras att det i

dag är många kommuner som anordnar utbildning inom vårdlinjen

med stöd av skolöverstyrelsens medgivande. Dessa kommuner

kommer enligt en särskild övergångsbestämmelse i regeringens

förslag till ny skollag att ges rätt att anordna denna

utbildning även efter ikraftträdandet av gymnasiereformen.

Enligt motionärerna bör även de kommuner som i dag bedriver

utbildning inom omvårdnadslinjen inom ramen för

försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning

omfattas av nyssnämnda övergångsbestämmelse. Liknande yrkanden

framförs även i motionerna 1990/91:Ub148 (m) och 1990/91:Ub121

(s).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Enligt föreslagen lydelse av 5kap.6§ skollagen får som

nyss nämnts landstingskommunerna anordna utbildning endast när

det gäller sådana nationella program som avser naturbruk och

omvårdnad. Kommuner som ingår i landstingskommunen får inte

anordna samma utbildning utan överenskommelse med

landstingskommunen. Omvänt gäller då att, om landstingskommunen

väljer att inte anordna programmen eller något av dem,

primärkommunerna står fria att göra det i stället.

Enligt punkt 12 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna

till den nya skollagen föreslås att en kommun som vid

ikraftträdandet med skolöverstyrelsens medgivande bedrev

utbildning på vårdlinjen efter den 1 juli 1992 får anordna

utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan

medgivande från landstingskommunen. Utskottet finner i likhet

med motionärerna det motiverat att de kommuner som i dag

anordnar utbildning på omvårdnadslinjen inom ramen för

försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning bör få

motsvarande rätt.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub121, 1990/91:Ub147 yrkande 3 och

1990/91:Ub148 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen

att punkt 12 erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag

betecknade lydelse.

3.7 Vissa genomförandefrågor

I propositionen föreslås att gymnasiereformen skall

genomföras så att all intagning till gymnasieskolan läsåret

1995/96 avser de nya programmen. Intagning till programmen får

starta inför läsåret 1992/93. Kommuner och landsting bör

upprätta planer, som visar hur programmen skall införas inom

dessa tidsramar. Intagning till tvåårig ekonomisk och tvåårig

teknisk linje upphör fr.o.m. läsåret 1991/92. Årskurs 4 av

fyraårig teknisk linje får anordnas för sista gången läsåret

1992/93. Intagning till övriga linjer får ske sista gången

inför läsåret 1994/95. Den statliga regleringen av nuvarande

gymnasieorter avses avvecklas fr.o.m. budgetåret 1993/94.

Regeringen har i propositionen (s. 109 f.) beräknat extra

resurser för vissa ändamål under genomförandeperioden. För

introduktionsfortbildning av främst lärare i karaktärsämnen,

men också för skolledare, har beräknats 11 milj.kr. och för

ämnesfortbildning 80 milj.kr. Vidare föreslår regeringen (s.

111) att extra stimulansbidrag skall utgå till kommunerna under

perioden 1992/93--1997/98 till kompletterande inköp av

utrustning. Fr.o.m. budgetåret 1998/99 bör det enligt

propositionen åligga huvudmännen att ansvara för underhåll och

nyinköp av utrustning.

I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 15 föreslås att

ytterligare 50 milj.kr. skall anslås för fortbildning under

genomförandeperioden utöver regeringens förslag. Även bidraget

till utrustning föreslås i samma motion (yrkande 16) utökat med

50 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet avstyrker av statsfinansiella skäl

motionsyrkandena.

Kostnaderna för investeringar i utrustning innebär stora

åtaganden för utbildningshuvudmännen. Det är nödvändigt att i

planeringen ha förutsättningarna för finansiering klara i god

tid. Utskottet anser det därför viktigt att det system för

förhandsbesked inom angivna planeringsramar, som hittills

tillämpats för anslaget Bidrag till utrustning för gymnasier

m.m., kan användas också i fortsättningen. I de bestämmelser

för dispositionen av anslagen som regeringen utfärdar i

regleringsbreven för budgetåret 1991/92 bör alltså bemyndigande

om förhandsbesked inom planeringsramar för 1992/93 och 1993/94

om 75758000 kr. för vartdera året anges.

Enligt motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 17 bör tidpunkten

för avveckling av den statliga regleringen av gymnasieorter

upphöra att gälla samma år som reformen inleds, dvs. fr.o.m.

budgetåret 1992/93.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Föredragande statsrådet ser en risk i att vissa kommuner

etablerar en egen gymnasieskola med endast några få av de

nationellt fastställda programmen. Lättast att etablera blir

några av de främst högskoleförberedande programmen, som kräver

mindre utrustning än vad som i allmänhet gäller för de

yrkesförberedande. Ett beslut om nyetablering av gymnasieskola

måste därför föregås av en noggrann analys av

utbildningsbehovet utifrån ungdomarnas intresse,

arbetsmarknadens struktur och regionens totala

utbildningsutbud. En hög utbildningskvalitet i gymnasieskolan

förutsätter enligt föredragande statsrådet en skola som kan

erbjuda flera pogram med olika inriktning. Genom ett brett

urval av utbildningsprogram skapas underlag för att ha lärare

med olika bakgrund och skiftande kompetenser vilket bidrar

positivt till ett kreativt arbetsklimat på en skola, framhålls

i propositionen. Enligt regeringen är tidpunkten för

avvecklingen av den statliga regleringen av gymnasieorter satt

med hänsyn till den planeringsperiod som behövs för berörda

kommuner.

Utskottet delar regeringens uppfattning om tidpunkten för

avvecklingen av den statliga regleringen av nuvarande

gymnasieorter och etableringen av nya gymnasieskolor. Utskottet

föreslår således att riksdagen med avslag på motion

1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition 1990/91:85

framförda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser punkt 4 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.

4. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen

4.1 Det offentliga skolväsendet för vuxna

Det offentliga skolväsendet för vuxna utvidgas till att

fr.o.m. den 1juli 1992 också omfatta grundläggande

undervisning i svenska för invandrare (sfi). Det kommer då att

omfatta grundläggande vuxenutbildning, gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning, som tillsammans

bildar den kommunala vuxenutbildningen (komvux),

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt

sfi. Bestämmelser om dessa skolformer överförs till skollagen.

Enligt föredragande statsrådet bör de syften med

vuxenutbildningen som angavs i 1967 års riksdagsbeslut ligga

fast, nämligen att överbrygga utbildningsklyftorna i samhället,

att öppna möjligheterna för individen att komplettera sin

ungdomsutbildning samt att bidra till att höja kompetensnivån

inom yrkeslivet.

I motion 1990/91:Ub66 (v) yrkande 1, som väcktes med

anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för

tillväxt, begärs ett förslag till ett program för

vuxenutbildningen med syfte att främja en ekonomisk tillväxt i

hela landet. Programmet bör byggas upp under en femårsperiod

och erbjuda grundläggande humanistisk-teknisk utbildning för

bl.a. dem som har mindre än elvaårig skolgång.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

I föreliggande proposition (s. 115) understryks den snabba

utvecklingen mot ett mera kunskapsintensivt arbetsliv, vilket

skärper anspråken på vuxenutbildningen. Att utveckla

näringslivet blir, såsom framhålls i propositionen, i långa

stycken liktydigt med att utveckla den mänskliga arbetskraften.

Den kommunala vuxenutbildningen bör därför kunna möta kraven

från dem som behöver förbättra sin utbildning på gymnasienivå

för att t.ex. skaffa sig behörighet för högre studier. Den bör

även erbjuda påbyggnadsutbildningar som har en kompetenshöjande

karaktär.

Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning när det

gäller vuxenutbildningens syften och inriktning. Utskottet

anser liksom föredragande statsrådet att den kompetensinriktade

vuxenutbildningen kommer att få allt större betydelse för

näringslivet i framtiden.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att

motionärernas syfte i stort är tillgodosett, varför motion

1990/91:Ub66 yrkande 1 avstyrks.

4.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen

Regeringen föreslår att en ny utbildning på grundläggande

nivå för vuxna, benämnd grundläggande vuxenutbildning,

anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen fr.o.m. läsåret

1992/93. Den nya utbildningen skall ersätta grundutbildning för

vuxna och etapp 1 i nuvarande kommunala vuxenutbildning. Syftet

med den nya grundläggande vuxenutbildningen är att ge vuxna en

bred allmänkompetens för arbets- och samhällslivet. Den bör

också kunna utgöra en grund för vidare studier. Vuxna som

saknar sådana kunskaper som normalt uppnås i grundskolan skall

ha rätt att delta i utbildningen. Slutnivån för denna

utbildning skall i princip motsvara årskurs 9 i grundskolan.

Enligt förslaget skall utbildningen i viktigare ämnen leda fram

till de kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för

fortsatta studier på gymnasial nivå.

Gymnasial vuxenutbildning skall ge vuxna kunskaper och

färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i

gymnasieskolan. Utbildningens innehåll skall nära anknyta till

gymnasieskolan, och den skall leda till samma kompetens som

motsvarande utbildning i gymnasieskolan.

Påbyggnadsutbildning skall ge vuxna en sådan utbildning som

leder till en högre kompetens i yrket eller till ett nytt yrke.

I motion 1990/91:Ub218 (mp) anförs att många invandrare har

en dålig skolunderbyggnad och därför riskerar utslagning ur

arbetslivet. Motionärerna anser att alla vuxna invandrare som

saknar motsvarande grundutbildning från sitt hemland borde

aktivt erbjudas en utbildning motsvarande grundskolan i

Sverige.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag till 11kap.

8§ skollagen innehåller en skyldighet för kommunen att aktivt

verka för att nå dem som har rätt till grundläggande

vuxenutbildning och för att motivera dem för sådan utbildning.

Yrkandet är således tillgodosett, varför det avstyrks.

I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 10 begärs förslag om en

ökning av den grundläggande vuxenutbildningen utöver

regeringens förslag. Enligt motionärerna bör den grundläggande

vuxenutbildningen även omfatta den utbildningsnivå som

motsvarar de kunskaper och färdigheter som normalt uppnås inom

gymnasieskolans kärnämnen. Som ett av skälen för detta anger

motionärerna allas rätt att få den utbildning som krävs för

allmän behörighet för studier i högskolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning att slutnivån för den

grundläggande vuxenutbildningen i princip bör motsvara årskurs

9 i grundskolan. Studier utöver denna nivå motsvaras av den

gymnasiala vuxenutbildningen som skall ge vuxna kunskaper och

färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i

gymnasieskolan. Som framhålls i propositionen (s. 126) bör

kommunerna i skollagen åläggas att sträva efter att gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning erbjuds i den

utsträckning som motiveras av invånarnas behov och efterfrågan.

Vidare skall i enlighet med föreslagen lydelse av 11kap.

18§ skollagen varje kommun informera om möjligheterna till

gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i

sådan utbildning.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion

1990/91:Ub149 yrkande 10 inte bör föranleda någon riksdagens

ytterligare åtgärd, varför det avstyrks.

Vid riksmötet 1989/90 fattade riksdagen beslut om

försöksverksamhet med en ettårig teknikerutbildning (prop.

1989/91:100, bet. UbU15 och UbU19, rskr. 238 resp. 229). För

försöksverksamheten har 150 platser inom högskolan ställts till

UHÄs disposition. Motsvarande försöksverksamhet med kommuner

som huvudmän har förlagts till tio orter. Ett av syftena med

försöksverksamheten har varit att anordna teknikerutbildning

med såväl kommunal som statlig huvudman för att vinna

erfarenhet om vilken utbildningsform som passar bäst för denna

typ av utbildning. Kommunerna har själva kunnat besluta

huruvida utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan eller

inom den kommunala vuxenutbildningen.

I föreliggande proposition föreslås att försöksverksamheten

med den ettåriga teknikerutbildningen skall upphöra och

ersättas med en reguljär utbildning inom kommunal

vuxenutbildning fr.o.m. den 1 juli 1991. Utbildningen är en

påbyggnad på en avslutad gymnasial utbildning och bör därför

betraktas som vuxenutbildning. Den kommer därför från den 1

juli 1992 definitionsmässigt att höra under den nya

beteckningen påbyggnadsutbildning.

I två motioner, 1990/91:Ub656 (s) yrkande 2 och 1990/91:Ub699

(c) yrkande 2, vilka har väckts under den allmänna motionstiden

1991, föreslås att den ettåriga teknikerutbildningen inom

elektronik förläggs till södra Hälsingland (Ovanåkers, Bollnäs

och Söderhamns kommuner).

Utskottet delar regeringens uppfattning att kommunerna har de

bästa förutsättningarna att anordna denna typ av utbildning.

För sådana kommuner som inte har någon högskoleutbildning kan

teknikerutbildningen få stor betydelse för möjligheten att

rekrytera kvalificerad arbetskraft för näringslivets behov. När

det gäller dimensionering och lokalisering av

teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning är detta en

angelägenhet för de enskilda kommunerna. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub656 yrkande 2 och

1990/91:Ub699 yrkande 2.

Regeringen föreslår att särskilda timplaner skall

fastställas för dels den grundläggande vuxenutbildningen, dels

påbyggnadsutbildningen, medan de timplaner som fastställs för

gymnasieskolan skall tillämpas även för gymnasial

vuxenutbildning. Timplanerna skall dock utgöra en

rekommendation för vuxenutbildningen. Även timplaner för

grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildningar skall

uttryckas i timmar om 60 minuter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om timplaner för

den kommunala vuxenutbildningen och föreslår att riksdagen

godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 i denna del.

4.1.2 Undervisning av invandrare i svenska språket

Svenskundervisning för invandrare är avsedd för nyanlända.

För invandrare som kommit till Sverige före år 1985 och för

övriga invandrare som av olika anledningar hamnat utanför

sfi-systemet föreslår regeringen att kommunen skall bli skyldig

att inom ramen för kommunal vuxenutbildning erbjuda

grundläggande undervisning i svenska som andraspråk. För dessa

invandrare kommer därmed samma regler för ledighet för studier

och regler för studiestöd att gälla som för övriga deltagare i

kommunal vuxenutbildning.

I dag finns en kurs i svenska som andraspråk på

grundskolenivå inom kommunal vuxenutbildning. Den förutsätter

att deltagarna tidigare har gått igenom grundläggande

svenskundervisning för invandrare eller har motsvarande

kunskaper. Statsrådets förslag innebär att utbildningen på

grundskolenivå utökas, så att den kan omfatta även undervisning

på en nivå som motsvarar den som ges inom svenskundervisning

för invandrare. Kursen bör under budgetåret 1991/92 inordnas i

nuvarande kommunal vuxenutbildning och därefter i grundläggande

vuxenutbildning.

4.1.3 Vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

Reguljär vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

infördes budgetåret 1988/89 efter förslag i proposition

1987/88:113. Utbildningen omfattar undervisning på

grundsärskolans nivå. I tre motioner med anledning av nämnda

proposition föreslogs att vuxenutbildningen för psykiskt

utvecklingsstörda även skulle omfatta undervisning på

träningsskolenivå. Vid riksdagens behandling av frågan fann

utskottet (UbU 1987/88:33 s. 8) ett antal avgränsningsfrågor,

där det inte då fanns underlag för ett klart ställningstagande

av riksdagen. Därför tillkallades en utredning,

Särvux-kommittén, som i betänkandet Vidgad vuxenutbildning för

utvecklingsstörda (SOU 1990:11) har redovisat sina förslag när

det gäller avgränsningsfrågorna. Särvux-kommittén föreslår att

vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda skall utvidgas

till att omfatta viss utbildning även på träningsskolenivån,

nämligen inom områdena kommunikation samt

verklighetsuppfattning och omvärldskunskap från träningsskolans

kursplan.

Utvidgning till träningsskolenivån begärs i två motioner från

allmänna motionstiden, nämligen 1990/91:Ub221 (fp) yrkande 2

och 1990/91:Ub256 (s). Genom regeringens därefter framlagda

förslag i proposition 1990/91:85 har yrkandena blivit

tillgodosedda.

I motion 1990/91:Ub221 yrkande 2 begärs också att vuxna även

skall få delta i yrkessärskolans undervisning. Regeringen

hänvisar på den punkten till särskolekommitténs väntade

slutbetänkande och avser att återkomma i samband med

behandlingen av detta. Särskolekommittén har numera framlagt

sitt slutbetänkande Särskolan en primärkommunal skola (SOU

1991:30). Utskottet anser att regeringens beredning av frågan

om vuxnas deltagande i yrkessärskolan bör avvaktas.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att

riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om

utvidgning av vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda

till träningsskolenivån och avslår motionerna 1990/91:Ub221

yrkande 2 och 1990/91:Ub256.

4.2 Kommunernas skyldigheter m.m.

Regeringen föreslår att en kommun skall vara skyldig att ta

emot elever från andra kommuner i grundläggande vuxenutbildning

om utbildningen finns i kommunen. Den kommun som anordnar

utbildningen har rätt till ersättning från elevens hemkommun.

När det gäller gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning

och vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda åläggs

kommunerna att ta emot elever från andra kommuner, om

hemkommunen resp. hemlandstingskommunen förklarar sig villig

att stå för kostnaderna för eleverna.

I motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 5 framhålls att

möjligheter att delta i kommunal vuxenutbildning bör

föreligga även för andra än den egna kommunens invånare. På

grund av t.ex. arbete i annan kommun är det för många

endast möjligt att delta i studier som ligger nära

arbetsplatsen, anför motionärerna. Liknande synpunkter framförs

i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 20. Motionärerna föreslår

att hemkommunen bör vara skyldig att ikläda sig

betalningsansvaret för vuxnas studier på annan ort, om den

studerande med hänsyn till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att studera i annan kommun. Enligt motion

1990/91:Ub161 (s) bör regeringen se över frågan om deltagande i

gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i annan

kommun än hemkommunen i syfte att finna ett system som bättre

tillgodoser den enskildes behov av och tillgång till

vuxenutbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

När det gäller elevers rätt att bli mottagna för utbildning

inom de nationella programmen i olika gymnasieskolor

föreslår regeringen (prop. s. 60 f.) att jämställda med sökande

elever i hemkommunen eller samverkansområdet skall bl.a. de

vara som, med hänsyn till sina personliga förhållanden, har

särskilda skäl att få gå i skolan inom kommunen eller

samverkansområdet. För dessa elever anser regeringen att

kommunen bör vara skyldig att betala interkommunal

ersättning. Enligt utskottets mening bör en motsvarande

skyldighet att betala ersättning gälla i fråga om gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Det bör ankomma på

styrelsen för utbildningen i hemkommunen att pröva om särskilda

skäl föreligger för att få bedriva studier inom gymnasial

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i annan kommun.

Utskottet föreslår beträffande rätt för vissa studerande att

studera inom kommunal vuxenutbildning i annan kommun att

riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och

motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 5, 1990/91:Ub147 yrkande 20

och 1990/91:Ub161 antar propositionens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 11kap. 21§ med den

ändringen att ett nytt andra stycke erhåller i bilaga 9 som

utskottets förslag betecknade lydelse.

Enligt propositionen -- föreslagen lydelse av 5 kap. 15 §

skollagen -- har styrelsen för utbildning i anordnarkommunen

ansvaret för intagningen av elever. Enligt föredragande

statsrådets bedömning är det värdefullt om samma organ sköter

intagningen till gymnasial vuxenutbildning och till

gymnasieskolan. När en kommun väljer att lägga arbetet på

skilda organ, framhålls i propositionen (s. 136), bör ett

samarbete etableras dem emellan i syfte att så effektivt som

möjligt utnyttja tillgängliga utbildningsresurser.

I motion 1990/91:Ub154 (mp) yrkande 3 förordas att kommunen

inrättar en särskild intagningsnämnd för vuxenutbildningen.

Enligt motionärerna är de vuxnas studiesituation, behov och

förutsättningar i många avseenden annorlunda än vad som gäller

för ungdomar i gymnasieskolan.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det kan vara

ändamålsenligt att ha en gemensam intagningsorganisation

för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Med

avslag på motion 1990/91:Ub154 yrkande 3 tillstyrker således

utskottet regeringens förslag till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5 kap. 15 § andra stycket beträffande gemensam

intagningsnämnd för gymnasieskolan och gymnasial

vuxenutbildning.

Enligt föreslagen lydelse av 11kap.6§ skollagen skall

kommuner och landstingskommuner få uppdra åt andra att

anordna kommunal vuxenutbildning. Regeringen får meddela

föreskrifter om vem som får ges ett sådant uppdrag och om

villkor för det.

Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 11 bör den föreslagna

lydelsen av 11 kap. 6 § skollagen utgå från skrivningen i

proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan när det gäller

kommunernas skyldighet att använda behöriga lärare och vissa

dispensmöjligheter vid en anställning. I nämnda proposition (s.

38) anförs det bl.a.:

Jag vill påpeka att den av mig föreslagna regleringen för

lärare inte innehåller något uttryckligt krav på att de lärare

som kommunen använder inom sitt offentliga skolväsende också

skall vara anställda av kommunen -- -- -- Eftersom sådana

lagbestämmelser bara finns för speciella situationer och då

lärares betygsättning enligt min uppfattning normalt innefattar

myndighetsutövning, måste utrymmet för ickekommunalt anställda

lärare inom de kommunala delarna av det offentliga skolväsendet

bedömas vara synnerligen begränsat.

Utskottet anser att skolhuvudmannen bör ges rätt att under

förutsättningar som föreskrivs av regeringen anlita annan

utbildningsanordnare, t.ex. ett studieförbund eller en

folkhögskola, i syfte att tillvarata den kompetens som kan

finnas på det lokala planet inom ett visst område. Det är

därvid viktigt att stryka under att den utbildning som

överlämnas inte därigenom hamnar utanför det offentliga

skolväsendets reglering. Ansvarig skolledning bör kontrollera

att utbildningen följer de riktlinjer som gäller för den. Då

betygsättning innefattar myndighetsutövning är utrymmet för

icke kommunalt anställda lärare synnerligen begränsat.

Med det anförda anser utskottet att motion 1990/91:Ub149

yrkande 11 är i stort tillgodosedd, varför den avstyrks.

5. Vissa särskilda frågor

5.1 Samverkan m.m.

I ett antal motioner behandlas samverkan mellan olika

utbildningsanordnare. Enligt motion 1990/91:Ub126 (m)

yrkande 7 bör ifrågavarande förslag till ny gymnasieskola och

vuxenutbildning leda till en långtgående samordning mellan

ungdomsutbildning och vuxenutbildning i alla deras former. Ett

formellt ansvar för denna samordning bör åvila kommunen. Enligt

motion 1990/91:Ub203 (m) yrkande 6 bör även

arbetsmarknadsutbildningen samordnas med skolväsendet på

gymnasial nivå. Liknande tankegångar framförs i motion

1990/91:Ub811 (s) yrkande 1. Enligt motionärerna måste dessa

tre utbildningsformer nyttjas tillsammans i syfte att även i

glesbygder ge god och aktuell utbildning. Vidare understryks

samfällt i motionerna 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300,

1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 (samtliga m) att det torde

finnas stora möjligheter att utnyttja utbildningsresurserna

effektivare genom en samordning av vissa utbildningar. Enligt

motionärerna är det nödvändigt att se över gränsdragningen,

rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan olika

utbildningsanordnare, särskilt inom vuxenutbildningen. Enligt

motion 1990/91:Ub241 (m) bör vissa folkhögskolors resurser

kunna utnyttjas när det gäller gymnasieskolans utbildning i

musik. Slutligen framhålls i motion 1990/91:Ub817 (s) yrkande 2

att den flygtekniska utbildningen förutsätter ett samarbete

mellan olika utbildningsanordnare.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Den s.k. samverkansgruppen (U1989:D) har i sin skrivelse

(Ds1990:59) lämnat en rad förslag i syfte att underlätta

samverkan mellan i första hand gymnasieskolan och kommunal

vuxenutbildning men också mellan dessa skolformer och högskolan

samt AMU-gruppen. Enligt föredragande statsrådets uppfattning

(jfr prop. s.143 ff.) bör samverkan eftersträvas mellan olika

utbildningsanordnare, utbildningsformer och mellan olika

kommuner och landstingskommuner för att förbättra

tillgängligheten i utbildningen och öka kvaliteten i den. Det

är enligt föredragande statsrådet angeläget att en samordning

av tillgängliga resurser sker, t.ex. genom att lokala

kunskapscentra bildas. Föredragande statsrådet erinrar om att i

tidigare statsbidragsbestämmelser och i det övriga regelverket

som har styrt skolväsendet har det funnits en rad regler som

har hindrat samverkan mellan olika skolformer. Flera viktiga

sådana hinder är nu undanröjda. Föredragande statsrådet anser

det ytterst angeläget att såväl regeringen som berörda

myndigheter och organisationer i fortsättningen noga

uppmärksammar den effekt olika typer av reglering av

verksamheter kan ha för möjligheterna till samverkan över

skolforms- och huvudmannagränser. Strävan bör vara att sådana

hinder skall undanröjas i de fall så kan ske utan större

olägenheter för verksamheten.

Utskottet vill för sin del särskilt peka på de möjligheter

till ett bättre resursutnyttjande som riksdagens beslut om dels

det kommunala huvudmannaskapet för lärare m.fl. på skolområdet

(prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58), dels ansvaret för

skolan med bl.a. ett nytt statsbidragssystem (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr.76) inneburit. Genom statsmakternas beslut

kan kommunerna själva avgöra dimensioneringen av såväl

gymnasieskolan som den gymnasiala vuxenutbildningen och

påbyggnadsutbildningen och således skapa en

utbildningsorganisation som på bästa sätt utnyttjar de resurser

och den kompetens som finns tillgänglig i kommunen.

När det gäller samverkan inom den gymnasiala

vuxenutbildningen och påbyggnadsutbildningen är det utskottets

uppfattning att ett bättre resursutnyttjande när det gäller

lokaler och utrustning är av särskilt stor betydelse i

framtiden. De studerande måste kunna erbjudas en utbildning av

hög kvalitet, vilket innebär att bl.a. adekvat och modern

utrustning måste stå till de studerandes förfogande. Som

framhålls i propositionen (s. 145) är grundidén att så många

utbildningsanordnare som möjligt gemensamt skall använda

lokaler och utrustning. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet har slutligen inget att erinra mot regeringens

förslag att stimulera och vidareutveckla lokala kunskapscentra.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7,

1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub241, 1990/91:Ub269,

1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334, 1990/91:Ub340, 1990/91:Ub811

yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 utan erinran lägger

proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.

Enligt regeringens förslag till lydelse av 11 kap. 19 §

skollagen skall åldersgränsen mellan ungdomsutbildning och

vuxenutbildning på gymnasial nivå gå vid 20 år. Det innebär att

den som vill påbörja studier det andra kalenderhalvåret det år

då han eller hon fyller 20 år skall göra det som

vuxenstuderande.

Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 23 bör riksdagen

avslå åldersgränsen 20 år för studier inom kommunal

vuxenutbildning. Enligt motionärerna bör åldersgränsen helt

slopas för att skapa ett verkligt samarbete mellan olika

skolor.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Föredragande statsrådet understryker att de förslag som

framförs i föreliggande proposition (s. 146) om kommunernas

skyldigheter och elevernas rättigheter beträffande olika

utbildningsformer förutsätter en entydig definition av vilken

innebörd begreppet ungdomar resp. vuxna har i detta sammanhang.

Som framgår av regeringens förslag till lydelse av 11 kap. 19 §

skollagen är även den som slutfört utbildning på ett

nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan

behörig att delta i gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning. En elev som slutfört sådan utbildning är

således behörig att söka t.ex. teknikerutbildning eller annan

påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning före fyllda

20 år.

Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med

avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 23 antar det i

proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 11 kap. 19 § första stycket.

5.2 Anställningar som lektor, m.m.

Enligt propositionen bör sambanden mellan skolväsendet och

högskolan stärkas bl.a. genom att forskarutbildade lärare

medverkar i undervisningen samt i utvecklings- och

utvärderingsarbetet. Föredragande statsrådet utgår från att det

finns ett brett intresse hos kommunerna för att behålla och

även vidareutveckla de hittillsvarande lektorstjänsterna. Genom

att ge lämpliga lärare med forskarutbildning eller motsvarande

ett större ansvar för utveckling och utvärdering kan deras

särskilda kompetens utnyttjas bättre än tidigare samtidigt som

de inspireras att följa den vetenskapliga utvecklingen inom

sina områden. En sådan ordning kan på ett positivt sätt bidra

till skolans utveckling.

I motion 1990/91:Ub809 (s) anförs att syftet med

lektorstjänster i skolan är bl.a. att bidra till en

förstärkning av den pedagogiska ämnesmässiga utvecklingen av

skolan. Enligt motionärerna kräver en likvärdig gymnasieskola

att det finns lektorer som undervisar på alla studievägar

(yrkande 2). Motionärerna föreslår vidare att det skall finnas

lektorstjänster även i grundskolan (yrkande 1).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

När det gäller lärare har riksdagen tidigare uttalat sig för

behovet av lektorskompetens i gymnasieskolan, bl.a. i samband

med behandlingen av 1990 års forskningsproposition (prop.

1989/90:90, bet. UbU25 s. 76--77, rskr. 328, jfr UbU 1986/87:26

s. 30). Under innevarande riksmöte har riksdagen vidare uttalat

följande (1990/91:UbU4, rskr. 76):

Skolhuvudmännen kan på olika sätt vidta åtgärder för att

främja rekryteringen till lektorstjänster. Sannolikt finns ett

stort antal lärare på nuvarande adjunktstjänster som skulle

vara intresserade av att genom en forskarutbildning på t.ex.

det ämnesmetodiska området bli kompetenta för anställning som

lektorer. Genom deras tidigare utbildning och erfarenhet skulle

det kunna vara en stor tillgång för kommunen att kunna anställa

dem som lektorer efter genomgången forskarutbildning. Det är

därför angeläget att skolhuvudmännen medverkar till att göra

det praktiskt och ekonomiskt möjligt för sådana personer att

genomgå forskarutbildning. När det gäller personer som har

avlagt doktorsexamen i ämne som bedöms vara relevant för

läraryrket (jfr ASÖ 1971/72:70) är det också viktigt att

skolhuvudmännen tar emot dem i sitt skolväsende för en kortare

praktisk-pedagogisk utbildning under samtidig lärartjänstgöring

i enlighet med de regler som finns för den särskilda

praktisk-pedagogiska utbildningen för gymnasielektorer (UHÄ-FS

1989:52, jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 och bet.

1988/89:UbU22). Utskottet förutsätter att regeringen även

fortsättningsvis låter föranstalta om anordnande av olika slag

av kortare praktisk-pedagogisk lektorsutbildning med de

ersättningar (motsvarande) som hittills utgått till dem som

genomgår utbildningen. Slutligen är det angeläget att

universitets- och högskoleämbetet i skälig utsträckning

meddelar dispens från kravet på grundläggande

högskoleutbildning i två skolämnen vid genomgång av

praktisk-pedagogisk utbildning och sådan förklaring som kan ges

enligt 2 kap. 4§ skollagen när det gäller anställning som

lektor för den som avlagt doktorsexamen i allmänna ämnen (UbU

1987/88:25 s. 10). I fråga om tekniska och ekonomiska ämnen

finns särskilda bestämmelser för behörighet till lektorstjänst

(SÖ-FS 1987:238 och 239 samt 1989:92).

Utskottet anser att samspelet mellan grundutbildning på

gymnasienivå och forskning kommer att vara viktigt även

fortsättningsvis. Det är därför ett nationellt intresse att

anställningar som lektor kommer till stånd i en omfattning som

motsvarar tidigare bestämmelser om sådana tjänster. Det

ankommer på skolhuvudmännen att med vissa intervall

ledigkungöra anställningar som lektor och vidta de övriga

åtgärder som behövs för att nå detta mål. När en kommuns

gymnasieskola skall utvärderas, förutsätter utskottet att

skolverket granskar vilka åtgärder som vidtagits i nyss nämnt

hänseende.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

ifrågavarande motionsyrkanden som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om anställningar som lektor i

kommuns gymnasieskola, lektorsutbildning m.m. och en

utvärdering av vilken bl.a. skall framgå förekomsten av

gymnasielektorer.

Gymnasielektorer betyder genom sitt ämneskunnande och

vetenskapliga synsätt mycket för att hos eleverna väcka

intresse för fortsatta högskolestudier. Utskottet utgår från

att frågan om kommuners ledigkungörande av befattningar som

lektor ägnas särskilt intresse i skolverkets

uppföljningsarbete. Mot bakgrund av riksdagens nyligen gjorda

uttalanden finner utskottet ingen anledning att föreslå

riksdagen att vidta någon särskild åtgärd med anledning av

motion 1990/91:Ub809 yrkandena 1 och 2, varför yrkandena

avstyrks. Motionärernas önskemål om lektorstjänster i

grundskolan löser inte bristen på lektorer inom gymnasieskolan.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att frågor om anordnande

av praktisk-pedagogisk utbildning för lektorer jämte ersättning

under utbildningstiden nyligen har behandlats av utskottet i

betänkande 1990/91:UbU12 (s.72--73). Regeringen avser utfärda

en ny förordning härom.

5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Enligt föredragande statsrådets bedömning (prop. s. 154)

kommer den föreslagna förändringen av utbildningen för ungdomar

och vuxna att medföra en jämnare könsfördelning inom olika

studievägar och bidra till att stärka kvinnornas ställning på

arbetsmarknaden. Han anser att jämställdhet mellan kvinnor och

män är ett viktigt utbildningsmål (jfr prop.s.154). De

föreslagna nationella programmen erbjuder enligt regeringen en

kvalificerad utbildning inom områden som kan förväntas

attrahera både flickor och pojkar.

I motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 1 anförs att en

sektorsindelad gymnasieskola har fördelar. Enligt motion

1990/91:Ub802 (v) yrkande 2 bör en sådan skola kunna öka

jämställdheten i gymnasieskolan. En sektorsindelad

gymnasieskola innebär att varje sektor skall ha sina

karaktärsämnen som är gemensamma för alla studerande inom

sektorn. Samtliga utbildningar bör anknyta till arbetslivet och

innehålla en betydande del av praktik eller arbetsplatsförlagd

utbildning. En sådan gymnasiestruktur skulle enligt

motionärerna kunna attrahera flera flickor till mansdominerade

sektorer av arbetslivet.

Utskottet delar föredragande statsrådets bedömning när det

gäller förutsättningarna att i den nya gymnasieskolan och

vuxenutbildningen skapa en jämnare könsfördelning inom olika

studie- och yrkesområden än vad som hittills varit fallet.

Utskottet vill peka på att strukturen i gymnasieskolan i

jämförelse med dagens gymnasieskola har färre studievägar och

bredare ingångar. Genom utskottets förslag till uppbyggnad av

gymnasieskolan blir det dessutom möjligt med ämnesanknuten

praktik inom ramen för timplanen.

Utskottet finner således att förslaget till ny gymnasieskola

när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män ligger i

linje med intentionerna i ifrågavarande motionsyrkande.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med avslag på motion

1990/91:Ub802 yrkande 2 utan erinran lägger proposition

1990/91:85 i denna del till handlingarna.

5.4 Studerandeinflytande

Riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret

för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar

bl.a. att det i skollagens 1kap.2§ slogs fast att

verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar. I nu föreliggande

proposition föreslås att de studerandes rätt till inflytande

lagfästs (jfr föreslagen lydelse i 5kap.2§ resp.

11kap.4§ skollagen). Ett sätt att till de studerande

förmedla demokratiska värderingar är, enligt föredragande

statsrådet, att i utbildningen använda ett demokratiskt

arbetssätt, där de studerande ges ett reellt inflytande.

Aktning och respekt för individen främjas också om han eller

hon ges möjligheter att i olika sammanhang komma till tals och

få delta i en demokratisk process kring besluten om den egna

utbildningen, framhålls i propositionen (s. 155).

Enligt motion 1990/91:Ub149 (v) yrkande 2 är elevernas

möjligheter att påverka undervisningen och sin egen

arbetssituation nära förknippade med de arbetsformer som

används i gymnasieskolan. Enligt motionärerna måste

elevinflytandet öka dels av demokratiska skäl, dels för att

undervisningen skall ge bra resultat. Det är av största vikt

att den organisatoriska reformeringen av gymnasieskolan går

hand i hand med ett pedagogiskt nytänkande och en förändring av

arbetsformerna i gymnasieskolan. Motionärerna anser det

särskilt angeläget att det samarbete som inletts mellan lärare

i yrkesämnen och lärare i allmänna ämnen kan utvecklas. I

motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 6 understryks elevernas

inflytande i praktisk handling. Detta kan enligt motionärerna

ske i självstyrande skolor med en styrelse på varje skola, där

eleverna tillsammans med personalen får inflytande över skolans

verksamhet och budget, innehållet i skolan samt annat som rör

skolan och närmiljön.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att de

studerandes rätt till inflytande markeras i lag. När det

gäller elevernas möjligheter att påverka undervisningens

planering och genomförande är det utskottets uppfattning att

formerna för ett reellt inflytande från elevernas sida måste

utvecklas inom varje klass eller undervisningsgrupp. Som

framhålls i propositionen har lärarna i samhällskunskap ett

ansvar för att de grundläggande frågorna om demokrati och

medinflytande behandlas i undervisningen. Den föreslagna

timplanen för gymnasieskolan innebär bl.a. att ämnet

samhällskunskap ingår bland de kärnämnen som alla elever skall

studera. Utskottet vill slutligen hänvisa till vad som anförs i

direktiven (dir. 1991:9) för den nyligen tillsatta

läroplanskommittén om elevinflytande.

Utskottet anser att det är viktigt att de studerande får

möjlighet att även medverka i beslut om mer övergripande frågor

som rör skolarbetet. Detta sker i dag genom elevråd, klassråd

och andra samrådsorgan. Utskottet anser att formerna för

studerandeinflytandet i övergripande frågor bäst kan utvecklas

lokalt. Utskottet delar därför regeringens uppfattning om

kommunernas och de enskilda skolornas ansvar för utformningen

av ett brukarinflytande inom ramen för kommunallagens

bestämmelser.

Med hänvisning till det anförda och förestående arbete inom

läroplanskommittén föreslår utskottet att riksdagen med

avslag på motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 6 och 1990/91:Ub149

yrkande 2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser

5kap.2§ och 11kap.4§.

5.5 Läroplans- och kursplanearbete

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad utskottet anfört

om riktlinjer för arbetet i skolan och läroplaners utformning i

dels bet. 1988/89:UbU7 Skolans utveckling och styrning

(s.14--16), dels bet. 1990/91:UbU4 Ansvaret för skolan

(s.28--30).

Enligt föredragande statsrådet (prop. s. 157) bör mål och

riktlinjer för gymnasieskolan fastställas av regeringen på

grundval av riksdagens ställningstaganden till förslagen i

ifrågavarande proposition. De bör gälla under reformens

inledningsskede för att sedan avlösas av den läroplan som

föranleds av ställningstagandena till de förslag som

läroplanskommittén (dir.1991:9) skall avge. Inom ramen för

detta läroplans- och kursplanearbete skall kommittén också

utarbeta förslag till riktlinjer och modeller för kursplanerna

för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Detta arbete skall

enligt propositionen vara slutfört senast den 1 juli 1991. Det

fortsatta arbetet med kursplaner för dessa skolformer bör

enligt regeringen bedrivas skyndsamt så att de i allt

väsentligt finns färdiga den 1 juli 1992.

I propositionen (s. 158--162) redovisas vissa gemensamma

utgångspunkter för ett måldokument som skall gälla för

förskolan och det offentliga skolväsendet.

Kunskaper om det svenska kulturarvet liksom respekt för

andras rätt att hålla sitt eget kulturarv levande måste

genomsyra utbildningen, heter det. Principen om livslångt

lärande måste slås fast. De krav på medinflytande och

ansvarstagande som ställs i samhälls- och arbetslivet innebär

att elevernas inflytande över sin egen utbildning måste vara

centralt i uppbyggnaden av läroplaner och kursplaner. Frågan om

jämställdhet är också en given utgångspunkt i arbetet. Frågan

om utbildningens internationalisering är viktig. Enligt

föredragande statsrådet kommer svenska studerande att i allt

större utsträckning kombinera studier i Sverige med studier

utomlands, liksom studerande från andra länder kommer att

studera i Sverige. Det kommer också att ställas ökade krav på

våra färdigheter i att uttrycka oss på främmande språk.

Miljökunskap anges som ett tema eller kunskapsområde som

bör behandlas i flera ämnen. Föredragande statsrådet anser det

nödvändigt att eleverna i gymnasieskolan studerar miljöfrågor.

Även inom kommunal vuxenutbildning bör dessa frågor ägnas ökad

uppmärksamhet. Vidare bör skolan ge stort utrymme åt etiska

och moraliska frågor. Den snabba utvecklingen på

arbetsmarknaden, den nya teknologin och kommunikationstekniken

ökar behovet av att i skolan behandla etiska frågor, anförs i

propositionen. Kursplaneöversynen bör även beakta att denna

dimension skall prägla ämnen som svenska, samhällskunskap och

olika karaktärsämnen. Vidare framhålls vikten av att i

läroplansarbetet uppmärksamma frågor om vårt kulturarv och vår

kulturs förändring. För gymnasieskolans och vuxenutbildningens

kursplaner betyder detta att översynsarbetet bl.a. bör pröva

hur den historiska dimensionen kan förstärkas inom ramen

för de olika ämnena. Slutligen ges några kommentarer till det

föreslagna ämnet idrott och hälsa som är ett s.k. kärnämne och

därmed obligatoriskt för alla elever i gymnasieskolan.

I ett stort antal motioner behandlas vissa

läroplansfrågor inom olika ämnesområden, språkundervisningen

i skolan i motion 1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp) yrkandena 3 och

4, ett samordnat språkprogram för grundskolan och

gymnasieskolan i motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 14,

miljöundervisning samt hälsa och internationalisering i motion

1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 10 och 27, etikundervisningens

utformning i motionerna 1990/91:Ub143 (m) yrkande 2 och

1990/91:Ub153 (fp) yrkande 1, ämnet idrott och hälsa och dess

betydelse för att förebygga skador av olika slag i motion

1990/91:Ub163 (c) yrkande 2, det nordiska stoffet i

undervisningen i motion 1990/91:Ub113 (s) och frågan om ökat

internationellt utbyte inom gymnasieskolan i motion

1990/91:Ub144 (m). Vikten av undervisning i hemkunskap och

slöjd betonas i motion 1990/91:Ub141 (s) yrkandena 1 delvis och

2 samt slutligen uppmärksammas utbildningen av personal inom

turistområdet i motion 1990/91:Ub159 (s).

Utskottet hänvisar till pågående läroplans- och

kursplanearbete inom läroplanskommittén och det kursplanearbete

som kommer att bedrivas inom statens skolverk. Utskottet anser

det viktigt att grundläggande kunskaper och färdigheter

preciseras i de nya kursplanerna (jfr bet. 1988/89:UbU7).

Utskottet konstaterar att i stort samtliga motionsyrkanden

faller inom ramen för angelägna förändringar beträffande

inriktningen av arbetet i gymnasieskolan. Utskottet utgår från

att de läroplans- och kursplanefrågor som motionsledes

aktualiserats kommer att behandlas inom läroplanskommittén.

Beträffande temat etik och moral vill utskottet stryka under

att frågor om etik och moral inte kan hänföras till ett visst

bestämt ämne utan bör behandlas inom ett flertal ämnen. Som

exempel vill utskottet framhålla samhällsvetenskapsprogrammets

ekonomiska ämnen samt ämnena historia och filosofi,

naturvetenskapsprogrammets ämne biologi, omvårdnadsprogrammets

karaktärsämne samt de yrkesetiska delarna av övriga programs

karaktärsämnen. Självfallet bör också frågor om etik och moral

kunna tas upp i kärnämnena svenska, samhällskunskap och

religionskunskap. Utskottet föreslår härmed att riksdagen

avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkandena 3 och 4,

1990/91:Ub113, 1990/91:Ub132 yrkandena 10 och 27, 1990/91:Ub141

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub143 yrkande 2, 1990/91:Ub144,

1990/91:Ub147 yrkande 14, 1990/91:Ub153 yrkande 1,

1990/91:Ub159 och 1990/91:Ub163 yrkande 2.

Till detta vill utskottet lägga följande när det gäller

ämnena historia och samhällskunskap. Historia ingår i det

estetiska programmet och i natur- och

samhällsvetenskapsprogrammen men inte i de yrkesförberedande.

Samhällskunskap ingår däremot i samtliga program. Mot denna

bakgrund bör det finnas två kursplaner för ämnet

samhällskunskap, nämligen dels en för de yrkesförberedande

programmen, dels en för övriga program där ämnet historia finns

upptaget på timplanen. I kursplanen för samhällskunskap på de

yrkesförberedande programmen, som omfattar 90 timmar, bör ca en

tredjedel av utbildningstiden ägnas åt historiskt stoff. Enligt

utskottets mening är det väsentligt att även eleverna på de

yrkesförberedande programmen får möjlighet att studera såväl

politiska och ekonomiska som kulturella och religiösa

förhållanden i ett historiskt perspektiv.

I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 24 erinras om det

kursplanearbete som utförts i samband med försöksverksamheten

med treårig yrkesinriktad utbildning och hur den kompetens som

finns hos företrädare för olika branscher och hos

arbetsmarknadens parter tagits till vara i de olika

kursplanegrupperna. Motionärerna utgår från att företrädare för

arbetslivets organisationer även kommer att medverka i det nu

förestående kursplanearbetet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Skolöverstyrelsen har haft ansvaret för kursplanearbetet för

försöksverksamhetens linjer. I kursplanearbetet har företrädare

för såväl arbetsmarknadens parter som branschorganisationer

varit engagerade. Enligt vad utskottet erfarit har detta

samarbete haft stor betydelse för försöksverksamheten.

Utskottet anser att den kompetens som finns företrädd inom

olika branscher och yrkesområden skall tas till vara även i det

fortsatta kursplanearbetet för de yrkesförberedande nationella

programmen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub147 yrkande 24 och

proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

5.6 Uppföljning och utvärdering m.m.

Inom ramen för skolverkets generella uppdrag att svara för

uppföljning och utvärdering av skolverksamheten ligger det

naturligt, enligt föredragande statsrådet, att också beakta

frågor som rör genomförandet av den nya gymnasieskolan och

vuxenutbildningen (prop. s. 163). Frågor av bl.a. ekonomisk,

organisatorisk och administrativ natur skall följas upp.

Utbildningen i gymnasieskolan skall vara likvärdig. Utskottet

har i det föregående lagt fram förslag beträffande garanterad

undervisningstid för gymnasieskolans program dels för

ämnen, dels totalt. De föreslagna timramarna för ämnena gör det

möjligt att tydligare formulera de mål- och resultatkrav, bl.a.

beträffande kraven på godkänd prestation, som är viktiga i ett

decentraliserat skolsystem och som behövs för ett målrelaterat

betygssystem.

Det ankommer på skolverket och dess fältorganisation att se

till att eleverna får den undervisningstid i olika ämnen som de

har rätt till. I sammanhanget bör erinras om vad utskottet i

det föregående anfört om att skolverket i sin utvärdering av en

kommuns gymnasieskola särskilt bör uppmärksamma att

undervisning kommer till stånd under i stort sett likvärdiga

förutsättningar vid de olika gymnasieskolorna (jfr s.40) och

att anställningar som lektor ledigkungörs (jfr s.62).

Utskottet har i annat sammanhang (bet. 1990/91:UbU4 s.46)

understrukit att tillsyn, utvärdering och uppföljning är

verksamheter som har ett starkt inbördes sammanhang. Tankarna

kring skolans förnyelse är centrerade kring dessa begrepp. Med

erinran om vad utskottet anfört i det föregående föreslås att

riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:85 om

uppföljning och utvärdering.

5.7 Behörighets- och betygsfrågor

Föredragande statsrådet (prop. s. 164) räknar med att alla

elever som har fullföljt ett treårigt program i gymnasieskolan,

i vilket kärnämnena ingår, får allmän behörighet för

högskolestudier. Allmän behörighet kan också, liksom

hittills, fås genom studier i kommunal vuxenutbildning.

I motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkande 16 föreslås att riksdagen

avslår regeringens förslag om allmän behörighet efter den

treåriga gymnasieutbildningen. Grunden för utbildning på

högskolenivå skall utgöras av adekvata förkunskaper för den

valda studiegången, anser motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

I 5kap. högskoleförordningen regleras den allmänna och

särskilda behörigheten till grundläggande högskoleutbildning.

Enligt 5kap.14§ högskoleförordningen krävs för allmän

behörighet bl.a. kunskaper i svenska och engelska av viss

omfattning. Ett fullföljt treårigt yrkesinriktat program, i

vilket kärnämnena i gymnasieskolan ingår, ger allmän behörighet

för högskolestudier. Oftast räcker det emellertid inte med att

uppfylla kravet för allmän behörighet för att få följa

utbildningen på en viss linje eller kurs vid

universitet/högskola. Härför krävs i allmänhet ett antal

treåriga kurser i olika ämnen samt minst betyget 3 i dessa

ämnen, den s.k. särskilda behörigheten. Riksdagen bör lägga

proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna och avslå

motion 1990/91:Ub132 yrkande 16.

I tre motioner tas intagningsfrågorna upp. I motion

1990/91:Ub149 (v) yrkande 9 anförs att betyg inte bör användas

som urvalsinstrument vid intagningen till gymnasieskolan.

Enligt motionerna 1990/91:Ub816 yrkande 3 och 1989/90:Ub621

yrkande 3 (båda m) bör någon form av lämplighetsbedömning och

försök med s.k. provelevtid prövas vid intagningen till

gymnasieskolans omvårdnadslinje. Slutligen föreslås i motion

1990/91:Ub122 (s) att bestämmelsen om tilläggspoäng för

underrepresenterat kön bör finnas kvar även i framtiden.

Utskottet finner att de frågor som tagits upp i nyssnämnda

motioner kommer att omfattas av betygsberedningens arbete.

Utskottet anser i likhet med regeringen att beredningens arbete

bör avvaktas innan beslut fattas i behörighets- och

betygsfrågor. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub122, 1990/91:Ub149

yrkande 9, 1990/91:Ub816 yrkande 3 och 1989/90:Ub621 yrkande 3

utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till

handlingarna.

I motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 19 föreslås att

målrelaterade betyg skall införas i gymnasieskolan.

Utskottet vill erinra om att betygsutredningens

huvuduppgift är att lämna förslag om målrelaterade betyg.

Motionsyrkandet är därför tillgodosett, varför det avstyrks.

I propositionen (s. 166) redovisas hur betygsdokument från

den kompetensinriktade vuxenutbildningen skall utformas i

framtiden. När det gäller den gymnasiala vuxenutbildningen

anser regeringen att avgångsbetyg, som ger allmän behörighet

för högre studier, bör få utfärdas till vuxenstuderande som

önskar det efter avslutade gymnasiala vuxenstudier. Reglerna

för avgångsbetyg bör förenklas så att de vuxenstuderande i

större utsträckning än nu själva kan bestämma vilka ämnen som

skall ingå.

I motion 1990/91:Ub126 (m) yrkande 6 erinras om att studier i

kommunal vuxenutbildning ger formell kompetens. I konsekvens

med detta bör enligt motionärerna betyg motsvarande dem som

ges i ungdomsskolan också ges i vuxenutbildningen.

Utskottet hänvisar till direktiven (dir. 1990:62) för

betygsberedningen. Enligt dessa bör beredningen "utgå från att

en likformig betygsskala bör tillämpas för samtliga ämnen och

kurser i vilka betyg skall ges i de olika skolformerna". Med

hänvisning härtill finner utskottet att syftet i motion

1990/91:Ub126 yrkande 6 är tillgodosett, varför den avstyrks.

5.8 Utbildning av lärare m.m.

Enligt propositionen (s. 167 ff.) kräver förändringarna av

gymnasieskolan och vuxenutbildningen fortbildningsinsatser av

olika slag. Många lärare behöver ämnesteoretisk fortbildning

för en breddning och/eller fördjupning av sina kunskaper. Ett

förändrat arbetssätt och ett ökat elevinflytande medför ett

fortbildningsbehov för såväl elever och skolledare som övrig

personal i skolan, anser föredragande statsrådet. Ökade

kunskaper behövs också för att ge lärare bättre möjligheter att

hjälpa alla elever och vuxenstuderande att fullfölja en

påbörjad utbildning. Slutligen innebär införandet av en ny

grundläggande vuxenutbildning att behov föreligger av

fortbildning av lärare för den grundläggande vuxenutbildningen.

Bland de viktiga ämnesområden där det bedöms som särskilt

angeläget med fortbildningsinsatser nämns bl.a. miljöfrågorna.

I fem motioner framförs olika krav på fortbildningsinsatser

för lärare. Enligt motion 1990/91:Ub132 (mp) yrkandena 9 och 20

bör fortbildning i miljövård, frågor som gäller den nya lärar-

och handledarrollen samt studie- och yrkesorientering

prioriteras. Enligt motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5 och

1990/91:Ub172 yrkande 2 (båda c) är det nödvändigt att slå vakt

om lärarkompetensen i ämnet religionskunskap, vilket innebär

att särskilda insatser bör göras på fortbildning i detta ämne.

I motion 1990/91:Ub153 (fp) yrkandena 2 och 3 begärs en översyn

av dels undervisningen i ämnet etik för blivande

gymnasielärare, dels vilken kompetens som skall gälla för att

få undervisa i etik för blivande lärare. Slutligen framhålls i

motion 1990/91:Ub162 (c) yrkande 2 att kostnader för

fortbildning för lärare och SYO-konsulenter måste medtas vid

finansieringen av reformeringen av den nya gymnasieskolan och

vuxenutbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Under föregående riksmöte fattade riksdagen beslut om

kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop.

1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58). I samband med detta beslut

behandlades även förslag till ett program för lärares

fortbildning m.m. Riksdagen uttalade att den fortsatta

fortbildningsverksamheten bör tillgodose tre olika typer av

fortbildningsbehov, nämligen dels den enskilde lärarens behov

av utveckling, dels de behov som grundas på de specifika

förhållandena vid en viss skola eller i en viss kommun, dels

sådana behov som definieras av de nationella mål och ambitioner

som finns för skolan. Riksdagens beslut om ansvaret för skolan

(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebär vidare att

kommunerna har det fulla ansvaret för att fortbildning kommer

till stånd och att personal som har hand om utbildningen i

skolan får del av den. Frågor om fortbildningens inriktning

behandlade utskottet nyligen i betänkande 1990/91:UbU6 (s.

11f.). Slutligen vill utskottet erinra om att det nya

skolverket fr.o.m. den 1 juli 1991 kommer att ha ansvaret för

den centralt organiserade fortbildningen för lärare.

När det gäller medel för fortbildning hänvisar utskottet till

regeringens kostnadsberäkningar för genomförandet av

reformeringen av gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. s.

108 ff.). För introduktionsfortbildning av främst lärare i

karaktärsämnen men också för skolledare har beräknats 11

milj.kr. Vidare beräknas 80 milj.kr. för ämnesfortbildning till

följd av det förändrade innehållet i ämnena. Utskottet finner

således att motionsyrkandena när det gäller den ämnesinriktade

fortbildningen och medel för denna i stort är tillgodosedda.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub118 yrkande 5,

1990/91:Ub132 yrkandena 9 och 20, 1990/91:Ub153 yrkandena 2 och

3, 1990/91:Ub162 yrkande 2 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 utan

erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till

handlingarna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

utskottet i bet. 1990/91:UbU12 Grundläggande högskoleutbildning

föreslagit riksdagen att hos regeringen begära att

vårdlärarutbildningen snarast reformeras.

5.9 Uppdragsutbildning

I propositionen framläggs förslag om att kommuner och

landsting får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och

nivå motsvarar verksamheten vid det offentliga skolväsendet.

Föredragande statsrådet föreslår en ny lag som bl.a. klargör

att uppdragsutbildning är en självständig utbildningsform, som

inte är knuten till någon annan skolform.

Utskottet föreslår att riksdagen antar det i propositionen

framlagda lagförslaget om uppdragsutbildning i vissa fall.

5.10 Riksrekryterande utbildningar, m.m.

Föredragande statsrådet förutser att man på enstaka platser,

inom ramen för ett nationellt program och dess nationellt

fastställda grenar, kommer att ordna utbildning som har en

speciell profil (prop. s. 64). Dessa utbildningar förutsätter

då oftast en riksrekrytering. För att säkra elevernas rätt att

bli mottagna på de nationella programmen i olika gymnasieskolor

föreslås att regeringen får ett bemyndigande att, beträffande

vissa utbildningsvägar inom de nationella programmen,

föreskriva att utbildningen skall stå öppen för sökande från

hela landet. Ett sådant bemyndigande kan då användas för

särskilda rekryteringsområden t.ex. när det gäller utbildning i

viss idrott. Även inom speciella yrkesområden bör det ankomma

på regeringen att besluta vilka utbildningar som skall vara

riksrekryterande (prop. s. 170).

Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 6 bör elever som har

speciella förutsättningar för språk kunna få utveckla dem inom

ramen för specialgymnasier. Enligt motion 1990/91:Ub810 (m)

yrkande 2 bör de kommuner som i samarbete med specialförbund

vill anordna utbildning i viss idrottsgren enligt det nuvarande

s.k. hemortsalternativet få göra detta utan begränsning från

statens sida. I motionerna 1990/91:Ub317 och 1990/91:Ub337

(båda c) understryks vikten av att aktiva idrottare ges

möjlighet att studera på hemorten inom ramen för det nuvarande

s.k. hemortsalternativet (yrkandena 1 och 2 resp. yrkande 2).

Utskottet anser mot bakgrund av bl.a. timplanernas

konstruktion att det i framtiden blir möjligt att tillgodose

särskilda lokala utbildningsbehov och att ge skolor en önskad

profil. En kommun kan t.ex. genom utnyttjande av det lokala

tillägget bl.a. satsa på estetisk verksamhet, matematik eller

språk eller ge ökat utrymme för det individuella tillvalet.

Vidare kommmer kommunerna att inom ramen för de nationella

programmen kunna utveckla lokala grenar. Inriktningen och

kursplanerna för dessa grenar skall beslutas av styrelsen för

utbildningen och timplanemässigt byggas upp på samma sätt som

de nationella grenarna.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den av utskottet

föreslagna timplanekonstruktionen m.m. innebär ett betydligt

större utrymme för personliga val än vad som är möjligt i

dagens gymnasieskola. Mot denna bakgrund anser utskottet att

ifrågavarande motionsyrkanden i stort är tillgodosedda, varför

utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna

1990/91:Ub317 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub337 yrkande 2,

1990/91:Ub810 yrkande 2 och 1990/91:Ub823 yrkande 6 lägger

proposition 1990/91:85 i denna del till handlingarna.

I motion 1990/91:Ub116 (s, c) begärs dels att den

yrkesförberedande utbildning i musik som bedrivs i Falun av

landstinget i Kopparbergs län och som utgörs av en tvåårig

specialkurs skall tilldelas särskilt verksamhetsstöd (yrkande

2), dels att studerande över 20 år även i framtiden skall kunna

söka sig till denna utbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Enligt propositionen (s. 171) bör särskilt verksamhetsstöd

riktas till utbildningar, som behöver ett särskilt statligt

stöd på grund av att en kommun gjort särskilt tunga och

omfattande investeringar för att kunna bedriva utbildningen.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om särskilt

verksamhetsstöd.

När det gäller möjligheten för studerande över 20 år att

studera i gymnasieskolan vill utskottet hänvisa till vad som

anförs i propositionen (s. 147):

I en kommun kan man alltså av olika skäl besluta att placera

en eller flera ungdomar i komvux eller att placera en eller

flera vuxenstuderande i gymnasieskolan. Individernas egna

önskemål och behov bör dock väga tungt vid avgörandet hur och

var man skall studera.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub116 yrkandena 2 och 3.

Föredragande statsrådet anser (prop. s. 173) att någon

lagreglering av kommunernas skadeståndsansvar för elever i

arbetsplatsförlagd utbildning inte bör göras. I stället

bör frågan lösas genom en frivillig försäkring av det slag som

flertalet kommuner redan har. Utskottet föreslår att riksdagen

utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till

handlingarna.

Regeringen föreslår (prop. s. 176) att elevernas hemkommuner

i princip skall svara för kostnaderna för alla elevers

resor mellan bostaden och skolan fram t.o.m. första

kalenderhalvåret det år eleverna fyller 20 år. Detta

förhållande skall framgå av lag. I lagen bemyndigas regeringen

att meddela närmare föreskrifter.

Riksdagen har tidigare fattat beslut om statsbidrag till

bl.a. vissa elevresor (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).

Medel för vissa elevresor har lagts in i basen för

sektorsbidragets beräkningsmodell för gymnasieskolan (prop.

1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222).

Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition

1990/91:85 framlagda förslaget till lag om kommunernas

skyldighet att svara för vissa elevresor.

5.11 Skollagen i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen i övrigt.

6. Statens skolor för vuxna. Distansundervisning

Vid sidan av den kommunala vuxenutbildningen finns statens

skolor för vuxna i Norrköping och Härnösand. Skolorna är

riksrekryterande och skall medverka till att förverkliga

vuxenutbildningens allmänna mål genom att erbjuda vuxna

kompetensinriktad vuxenutbildning av samma slag som ges inom

kommunal vuxenutbildning. Statens skolor för vuxna skall dock i

första hand erbjuda utbildning som inte kan komma till stånd

inom kommunal vuxenutbildning med tillräcklig spridning och

regelbundenhet. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 är yrkesutbildning

ett reguljärt inslag i skolornas kursutbud. En betydande del av

timresursen vid skolorna används för yrkesutbildning. Vid

statens skola för vuxna i Härnösand finns särskilda kurser för

hörselhandikappade. Kurserna vid statens skolor för vuxna är

organiserade som distansundervisning med eller utan

lärarhandledning vid skolorna.

Regeringen föreslår i propositionen att statens skolor för

vuxna skall läggas ner och att avvecklingen skall börja den 1

juli 1991. För att redan intagna studerande skall kunna

slutföra sina studier bör dock undervisningen enligt regeringen

få fortsätta även under budgetåret 1991/92. Som skäl för

förslaget om nedläggning hänvisar regeringen till att

kommunerna nu skall ta över ansvaret för den utbildning som

ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Det blir

entydigt en kommunal uppgift att besluta om utbildningens

dimensionering och inriktning för de vuxna innevånarna i

kommunen. I riksdagsbeslutet om ansvaret för skolan

förutsattes, heter det i propositionen, en fördjupad samverkan

mellan kommuner för att också mer speciella utbildningsbehov

bland medborgarna skall kunna tillgodoses. Regeringen pekar på

att flera kommuner redan inom det hittillsvarande

statsbidragssystemet har tagit på sig uppgiften att vid sidan

av statens skolor för vuxna svara för utbildningar som

tillgodoser behov i en större region eller t.o.m. i hela riket.

Det kan i framtiden bli naturligt att i en del fall välja

studieorganisatoriska lösningar som nära ansluter till dem som

tillämpats vid statens skolor för vuxna. Även mer renodlad

distansundervisningsmetodik bör kunna bli aktuell. Föredragande

statsrådet tror också att det faktum att statens skolor för

vuxna finns och anordnar en viss typ av utbildning har lett

till att det inte finns något kommunalt incitament till att ta

över verksamheten. Enligt statsrådet kan en avveckling av

statens skolor för vuxna således paradoxalt nog på sikt leda

till ett större utbildningsutbud på de områden som dessa skolor

i dag representerar.

Regeringens förslag om nedläggning av statens skolor för

vuxna är sammankopplat med ett förslag om att en utredning

skall tillsättas för att belysa hur en utveckling av

distansutbildning skall kunna komma till stånd inom det

offentliga skolväsendet, framför allt inom komvux. Utskottet

återkommer till den frågan längre fram.

Förslaget om nedläggning av statens skolor för vuxna har

föranlett ett stort antal motionsyrkanden, som alla går ut på

att förslaget skall avvisas. Statens skolor för vuxna erbjuder

enligt motionärerna utbildningsmöjligheter för ett stort antal

personer som inte skulle kunna få motsvarande utbildning inom

kommunal vuxenutbildning, därför att den inte är åtkomlig av

geografiska skäl eller därför att distansundervisningsformen --

som hittills i huvudsak endast statens skolor för vuxna

erbjuder -- är den enda som är förenlig med deras övriga

åtaganden i familj och arbete. I motionerna 1990/91:Ub126 (m)

yrkande 9, 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub147 (c)

yrkande 21, 1990/91:Ub149 (v) yrkande 12, 1990/91:Ub132 (mp)

yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub152 (fp) yrkande 1 och

1990/91:Ub167 (c) hävdas att den aviserade utredningen om ett

distansundervisningsinstitut bör genomföras innan något beslut

om nedläggning av skolorna fattas. Motionärerna är i många fall

inte heller övertygade om att ett institut kommer att kunna

bedriva en meningsfull verksamhet utan att självt ha elever,

dvs. fungera även som en skola. Som ett huvudalternativ, om

utredningen visar att endera eller båda statens skolor för

vuxna behövs även i framtiden, bör enligt motion 1990/91:Ub127

gälla att skolorna fungerar utan statsbidrag och finansieras

genom uppdrag från de kommuner vars elever utnyttjar

undervisningen. Staten kan dock enligt motionärerna åtminstone

under en övergångstid vara huvudman.

Motionerna 1990/91:Ub130 (fp) och 1990/91:Ub173 (s) slår

särskilt vakt om brevdistansundervisningen vid statens skola

för vuxna i Norrköping. I motionerna 1990/91:Ub117 (m),

1990/91:Ub134 (s), 1990/91:Ub166 (s) och 1990/91:Ub175 (fp)

framhålls den värdefulla kompetens på distansundervisningens

område som finns vid statens skola för vuxna i Härnösand och

som riskerar att gå förlorad om skolan avvecklas innan

utredningen genomförts och ett distansundervisningsinstitut

upprättats i Härnösand. Vikten av den unika vuxenutbildningen

för hörselhandikappade vid statens skola för vuxna i Härnösand

understryks i motionerna 1990/91:Ub117, 1990/91:Ub132 och

1990/91:Ub134.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att statens skolor

för vuxna i Norrköping och Härnösand bör bibehållas. Riksdagen

bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 9,

1990/91:Ub127 yrkande 2, 1990/91:Ub130, 1990/91:Ub132 yrkandena

30 och 31, 1990/91:Ub147 yrkande 21, 1990/91:Ub149 yrkande 12,

1990/91:Ub152 yrkande 1, 1990/91:Ub166, 1990/91:Ub167,

1990/91:Ub173, 1990/91:Ub175 yrkande 1 och 1990/91:Ub813

yrkande 14 samt med anledning av motionerna 1990/91:Ub117

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub132 yrkandena 28 och 29,

1990/91:Ub134 samt 1990/91:Ub175 yrkande 2 avslå proposition

1990/91:85 i denna del.

Regeringen föreslår i propositionen (s. 35) att

vuxenutbildningslagen (1984:1118) skall upphävas. Utskottet

föreslår därför att en ny lag om statens skolor för vuxna

antas av riksdagen. I lagen bör ingå de nuvarande bestämmelser

som behövs även i fortsättningen beträffande statens skolor för

vuxna, med anpassning till vad som redan beslutats resp. nu

föreslås på motsvarande punkter när det gäller det kommunala

skolväsendet. Utskottet föreslår att riksdagen antar det i

bilaga 10 framlagda förslaget till lag om statens skolor för

vuxna.

Till följd av utskottets nyss framlagda förslag bör riksdagen

ge punkt 9 i de i propositionen föreslagna ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna en annan lydelse. Utskottet föreslår

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen

att punkt 9 erhåller den i bilaga 11 som Utskottets förslag

betecknade lydelsen.

Kommunerna bör enligt propositionen bygga upp kunskapscentrer

i samverkan mellan olika utbildningsanordnare. Sådana

kunskapscentrer bör kunna bli en utmärkt bas även för

distansutbildning. Regeringen anmäler i propositionen sin

avsikt att tillsätta en särskild utredning för att belysa

hur en utveckling av distansutbildning skall kunna komma

till stånd inom det offentliga skolväsendet, framför allt

inom kommunal vuxenutbildning.

Förslaget om en samlad översyn för att utveckla formerna för

distansundervisningen bejakas i motion 1990/91:Ub147 (c)

yrkande 22. Motionärerna pekar på den kompetens inom området

som finns vid Utbildningsradion, särskilt när det gäller

etermedia, inom statens skolor för vuxna och inom vissa

högskoleenheter. Översynen bör enligt samma motion yrkande 23

samordnas med den översyn som enligt budgetpropositionen (s.

98) skall göras av formerna för svensk undervisning i utlandet.

Liknande synpunkter framförs i motion 1990/91:Ub259 (c) som

väcktes under allmänna motionstiden (yrkande 14). Ytterligare

tre motioner från allmänna motionstiden tar upp

distansundervisningen inom den högre utbildningen. Vikten av

sådan undervisning för att öka högskoleutbildningens

geografiska tillgänglighet framhålls i motion 1990/91:Ub726

(fp) yrkande 2. En översyn och redovisning av hur de nya

medierna används inom den högre utbildningen begärs i motion

1990/91:Ub575 (m) yrkande 11. I motion 1990/91:Ub628 (mp)

yrkande 7 framhålls att ett distansundervisningsinstitut i

Härnösand kan komma att utgöra en viktig bas för

vidareutvecklingen av distansundervisningen inom högskolan.

Utskottet utgår från att den av regeringen aviserade

utredningen kommer att utnyttja den kompetens som finns inom

statens skolor för vuxna, Utbildningsradion och vissa

högskoleenheter. Liksom regeringen anser utskottet att

utredningens huvuduppgift bör gälla distansundervisning inom

det offentliga skolväsendet, men att i uppdraget även bör ingå

att belysa hur erfarenheterna kan utnyttjas för den fortsatta

utvecklingen av distansutbildningen inom högskolan. Svensk

undervisning i utlandet bedrivs redan i dag särskilt på högre

stadier i form av korrespondensundervisning. En samordning i

lämplig form mellan översynen av svensk undervisning i utlandet

och utredningen om distansundervisning inom det offentliga

skolväsendet kan därför enligt utskottets mening förutsättas

utan särskilt tillkännagivande av riksdagen. Motionerna

1990/91:Ub147 yrkandena 22 och 23, 1990/91:Ub259 yrkande 14,

1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub575 yrkande 11 och

1990/91:Ub726 yrkande 2 kan således anses i huvudsak

tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1990/91:Ub246 bör beredningen av frågor om

distansundervisningen vara parlamentarisk.

Utskottet anser inte att dessa frågor är av sådan karaktär

att en parlamentarisk kommitté är nödvändig. Medverkande i

utredningen bör i första hand rekryteras för att tillföra

erfarenheter och kompetens inom olika sakområden av direkt

relevans för distansundervisning. Motionsyrkandet avstyrks.

I den mån utredningen kommer fram till att det behövs en

fristående organisation så skall denna enligt propositionen

lokaliseras till Härnösand. I motion 1990/91:Ub120 (s)

framförs förslag om att utredningen skall få i uppdrag att

igångsätta ett projekt i syfte att skapa en utvecklingsmiljö

för distansöverbryggande teknik, förslagsvis lokaliserad nära

eller i multimediamiljö i Östersund.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionerna 1990/91:Ub120 och 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis.

7. Motionsförslag i övrigt

Under den allmänna motionstiden såväl år 1990 som år 1991

väcktes ett stort antal motioner innehållande yrkanden om

gymnasieskolan. I väntan på den nu föreliggande propositionen

har utskottet valt att uppskjuta behandlingen av dessa. Förutom

de yrkanden som utskottet behandlat i det föregående gäller det

följande övriga yrkanden om gymnasieskolan, nämligen

motionerna 1989/90:Ub206 (c) yrkande 5, 1989/90:Ub212 (s),

1989/90:Ub221 (fp, m, c, v, mp), 1989/90:Ub228 (fp),

1989/90:Ub235 (mp), 1989/90:Ub247 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub248

(fp), 1989/90:Ub256 (s) delvis, 1989/90:Ub305 (v) yrkande 4,

1989/90:Ub310 (c) yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub317 (v) yrkandena

28 och 29, båda delvis, 1989/90:Ub321 (mp) yrkande 3,

1989/90:Ub324 (c), 1989/90:Ub327 (c, s), 1989/90:Ub329 (mp)

yrkande 1 delvis, 1989/90:Ub330 (s) delvis, 1989/90:Ub804 (mp)

yrkandena 8, 10 delvis och 11 delvis, 1989/90:Ub807 (fp)

yrkande 21 delvis, 1989/90:Ub813 (fp) yrkande 1, 1989/90:Ub819

(m) yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7, 1990/91:Ub84 (fp) yrkande

1, 1990/91:Ub203 (m) yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13

och 14, 1990/91:Ub204 (m), 1990/91:Ub209 (m) yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub211 (m) yrkande 5, 1990/91:Ub227 (fp), 1990/91:Ub233

(m), 1990/91:Ub247 (mp) yrkande 1, 1990/91:Ub249 (m),

1990/91:Ub250 (mp) yrkande 3, 1990/91:Ub253 (c) yrkandena 1 och

2, 1990/91:Ub257 (fp), 1990/91:Ub260 (s), 1990/91:Ub261 (s),

1990/91:Ub279 (fp), 1990/91:Ub286 (fp), 1990/91:Ub292 (m),

1990/91:Ub304 (v) yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub305 (c),

1990/91:Ub321 (c) yrkandena 3, 4 och 8, 1990/91:Ub323 (m),

1990/91:Ub335 (c), 1990/91:Ub338 (m), 1990/91:Ub804 (mp)

yrkandena 1 och 4, 1990/91:Ub810 (m) yrkande 1, 1990/91:Ub813

(mp) yrkande 8, 1990/91:Ub820 (c) yrkandena 2 och 5 samt

1990/91:Ub823 (fp) yrkande 5.

Flertalet av dessa yrkanden motsvaras av nya yrkanden i de

motioner som väckts med anledning av proposition 1990/91:85 och

som behandlats i det föregående. Utskottet föreslår, med

hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört, att

riksdagen avslår samtliga dessa yrkanden.

8. Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92

8.1 Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda

Regeringen föreslår, i avvaktan på särskolekommitténs förslag

beträffande huvudmannaskapet för särskolan och

vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda, att bidrag

till driften av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

anvisas under ett särskilt anslag. Landstingskommunerna och de

kommuner som inte ingår i någon landstingskommun föreslås få

statsbidrag enligt ett schabloniserat system. Därvid skall

enligt propositionen beaktas både antalet utvecklingsstörda i

åldern 21--64 år och variabeln andel av befolkningen i åldern

21--64 år. SÖ avses få i uppdrag att utforma ett schabloniserat

statsbidrag för vuxenutbildningen för psykiskt

utvecklingsstörda.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i

propositionen föreslagits om ett schabloniserat

statsbidragssystem för vuxenutbildningen för psykiskt

utvecklingsstörda.

Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda är i

propositionen beräknat utifrån denna utbildnings andel av det

hittillsvarande anslaget Bidrag till kommunal utbildning för

vuxna. Till detta har lagts 13 milj.kr. för utvidgningen av

vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda till att även

omfatta träningsskolenivån. Detta står i överensstämmelse med

särvux-kommitténs förslag om att anslaget skall utökas under en

treårsperiod för att en kvalitetsmässig utbyggnad skall kunna

ske. Anslaget har vidare utökats med 2 milj.kr. för en utökning

av nuvarande vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda.

Anslaget är i propositionen beräknat till 38563000 kr.

I motionerna 1990/91:Ub174 (fp) yrkande 1 och 1990/91:Ub221

(fp) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande att

vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda måste komma

alla berättigade till del. Med hänvisning till

särvux-kommitténs uppskattning att vuxenutbildningen på

grundsärskolans nivå skulle behöva omfatta ungefär 100 000

undervisningstimmar för att täcka behovet föreslås i motion

1990/91:Ub174 yrkande 2 att anslaget tillförs ytterligare 30

milj.kr. budgetåret 1991/92.

Utskottet hänvisar till att regeringen föreslagit en

betydande utökning av vuxenutbildningsverksamheten för psykiskt

utvecklingsstörda genom utvidgningen till träningsskolenivån,

och till att en viss utökning även av nuvarande vuxenutbildning

för psykiskt utvecklingsstörda skett innevarande budgetår och

nu föreslås för nästa budgetår. Mot denna bakgrund föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85

och med avslag på motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221

yrkande 1 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för

psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 38563000 kr.

8.2 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket,

m.m.

Från anslaget betalas kostnader för statsbidrag till

svenskundervisning för invandrare, dock endast för sådana

invandrare för vilka kommunen inte erhåller statsbidrag enligt

förordningen (1990:927) om statlig ersättning för

flyktingmottagande m.m. Svenskundervisningen för invandrare

syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande

kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället.

Statsbidraget till svenskundervisning för invandrare beräknas

som ett krontalsbelopp per deltagare.

I detta anslag har tidigare ingått även medel för

grundläggande svenskundervisning för s.k. tidigare invandrare,

dvs. sådana som kom till Sverige före den 1 januari 1985. Som

utskottet redovisat i det föregående föreslås i propositionen

att kommunernas skyldighet att ge sina invånare grundläggande

vuxenutbildning även skall omfatta undervisning i svenska som

andraspråk på en nivå som motsvarar den som ges inom

svenskundervisningen för invandrare. Svenskundervisningen för

invandrare som kommit till Sverige före år 1985 eller som av

olika anledningar hamnat utanför sfi-systemet skall därmed

bekostas inom ramen för det nya sektorsbidraget som efter den 1

juli 1991 kommer att utgå till det offentliga skolväsendet.

Medel för deras undervisning anvisas alltså inte längre under

detta anslag.

Regeringen beräknar i proposition anslagsbeloppet för

budgetåret 1991/92 till 290000000 kr. Beräkningen utgår

från att antalet deltagare kommer att uppgå till ca 11 000

personer och att krontalsbeloppet höjs motsvarande en pris- och

löneomräkning med 9,2 %. Vidare har regeringen beräknat medel

för att kommunerna övergångsvis skall få ett extra statsbidrag

med 8518kr. per deltagare för vissa studerande som påbörjat

utbildningen under 1990 och fortsätter den efter den 1 juli

1991. En förutsättning för att det extra statsbidraget skall

utgå bör enligt propositionen vara att kommunen fått

statsbidrag för deltagaren enligt äldre bestämmelser och att

han eller hon deltagit i undervisningen under minst 500 timmar.

Det är enligt utskottets mening riktigt att kommunerna får

det föreslagna extra statsbidraget för sådana invandrare som

före den 1 juli 1991 deltagit i undervisningen i minst 500

timmar men inte nått upp till den s.k. sfi-nivån och som enligt

lagen (1985:1159) har rätt till svenskundervisning för

invandrare upp till denna nivå. Utskottet, som inte har något

att invända mot medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker

att riksdagen till Bidrag till undervisning av invandrare i

svenska språket för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 290000000 kr.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp några andra

motionsyrkanden som rör svenskundervisning för invandrare m.m.

och som väckts under innevarande riksmöte.

I motion 1990/91:Ub262 (s) framhålls studieförbundens

unika möjligheter när det gäller genomförandet av

svenskundervisning för invandrare. Studieförbunden har enligt

motionärerna en flexibilitet i tid och rum, möjligheter till

individualisering i den lilla gruppen, förmåga att stimulera

deltagarna, erfarenhet av uppsökande verksamhet m.m. som

kommunerna bör ta till vara.

Utskottet erinrar om att kommunerna har möjlighet att uppdra

åt studieförbund att anordna svenskundervisning för invandrare.

Det tillkännagivande till regeringen som begärs i motionen är

enligt utskottets mening inte behövligt, varför yrkandet

avstyrks.

Vikten av en förstärkt samhällsundervisning inom

svenskundervisningen för invandrare understryks i motion

1990/91:Ub288 (mp) yrkande 1.

Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har utfärdat en

ny läroplan för grundläggande svenskundervisning för vuxna

invandrare, i vilken samhällsundervisningens ställning

ytterligare förstärkts. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionen.

Frågan om flyktingars rätt att delta i högskolans

preparandkurser för gäststuderande tas upp i motion

1990/91:Ub640 (s). Invandrare -- bl.a. flyktingar -- kan enligt

nu gällande regler antas till andra terminen av den ettåriga

preparandutbildning som anordnas för gäststuderande. Enligt

motionärerna (yrkande 1) skulle deras väg till högskolestudier

kunna förkortas om de fick tillträde även till

preparandutbildningens första termin, i stället för att som nu

vara hänvisade till svenskundervisning för invandrare och

eventuellt kommunal vuxenutbildning för sina grundläggande

studier i svenska. Motionärerna anser också att

preparandutbildningen och det efterföljande rikstestet bör

förläggas till alla högskoleorter där behov finns inom ramen

för det ordinarie kursutbudet (yrkande 2).

Preparandutbildningen anordnas för närvarande på de sex

universitetsorterna, där också rikstestet anordnas. Med hänsyn

till att preparandutbildningen bl.a. skall innehålla

ämneskomplettering i särskilda behörighetsämnen för olika

högskoleutbildningar anser utskottet inte troligt att en

ytterligare spridning är möjlig utan kostnadsökningar, eftersom

grupperna skulle bli mindre. Utskottet har tidigare (UbU

1984/85:3 s. 6 och 1989/90:UbU27 s. 21) behandlat förslag om

att invandrare skall ges tillträde även till termin 1 av

preparandutbildningen och funnit att övervägande skäl talar

emot detta. Utskottet har inte funnit anledning att ändra sitt

ställningstagande på denna punkt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub640.

I motion 1990/91:Ub112 (m) föreslås en ändring av

semesterlagen så att rätten till semesterlön under

svenskundervisning för invandrare slopas (yrkande 1). Därmed

undanröjs enligt motionärerna ett hinder för invandrare att få

arbete. Som kompensation för bortfallet av semesterlönen bör

enligt motionen (yrkande 2) de statliga timersättningarna till

deltagare i svenskundervisning för invandrare höjas. Slutligen

krävs i motionen (yrkande 3) att den utlovade översynen av

lagen om rätt till ledighet för grundläggande

svenskundervisning för invandrare snarast möjligt skall

genomföras.

Riksdagen gav vid föregående riksmöte (1989/90:UbU27 s. 24,

rskr. 279) till känna att frågan om semesterlön vid ledighet

för grundläggande svenskundervisning för invandrare borde tas

upp i den planerade utredningen om semesterlönegrundande

frånvaro. Utskottet konstaterar att frågan om

semesterlönegrundande frånvaro ingår i uppdraget till den

1991-02-14 tillsatta utredningen om flexibla arbetstider m.m.

Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1991.

Riksrevisionsverket (RRV) har vidare på regeringens uppdrag

genomfört en kartläggning av tillämpningen av lagen (1986:163)

om rätt till ledighet vid deltagande i grundläggande

svenskundervisning för invandrare. Efter remissbehandling av

rapporten övervägs frågan för närvarande inom

arbetsmarknadsdepartementet.

Utskottet anser att pågående utredning resp. beredning inom

regeringskansliet bör avvaktas, varför riksdagen bör avslå

motion 1990/91:Ub112.

8.3 Statens skolor för vuxna

Regeringen beräknar i propositionen för den kvarvarande

verksamheten vid statens skolor för vuxna under budgetåret

1991/92 ett anslag på 25757000 kr. Utbildningskostnader och

kostnader för undervisningsmaterial m.m. har därvid sammanförts

till ett anslag.

I motion 1990/91:Ub127 (fp) yrkande 3 föreslås ett anslag på

33000000 kr., vilket avses motsvara dagens

verksamhetsvolym. Motsvarande förslag framläggs i motion

1990/91:Ub152 (fp) yrkande 2. I motion 1990/91:Ub149 (v)

yrkande 13 föreslås att riksdagen skall anvisa 10000000 kr.

utöver regeringens förslag.

Utskottet hänvisar till sitt ställningstagande i det

föregående att statens skolor för vuxna inte skall läggas ner

med början den 1 juli 1991. Anslaget bör därför enligt

utskottets mening behållas på samma nivå som innevarande

budgetår. Till Statens skolor för vuxna:

utbildningskostnader bör därför budgetåret 1991/92 anvisas

ett förslagsanslag på (25269000 [innev. år] + 2084000

[pris- och löneomräkning] =) 27353000 kr. Vidare bör till

Statens skolor för vuxna: undervisningsmaterial m.m.

anvisas ett reservationsanslag på (5827000 [innev. år] +

573000 [prisomräkning] =) 6400000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på regeringens förslag om en

förändrad gymnasieskola

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126

yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub132

yrkandena 1, 2, 3, 4 , 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21,

22, 26, 32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub139, 1990/91:Ub143 yrkande

1, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub165,

res. 1 (m, fp)

res. 2 (mp)

2. beträffande linjebegreppet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub151,

3. beträffande tillskott av medel för att finansiera en

förändrad gymnasieskola

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter och med anledning av motionerna

1990/91:Ub147 yrkande 13 och 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis

samt med avslag på proposition 1990/91:85 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om ett tillskott av

330000000kr. till anslaget Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet fr.o.m. budgetåret 1992/93,

4. beträffande medel motsvarande vissa

rationaliseringskrav

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 14 delvis,

res. 3 (v)

5. beträffande uppföljning och utvärdering av

finansieringen av en förändrad gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 18

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande läsårets längd, friluftsdagar och

läsårsplanering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. beträffande minsta garanterade undervisningstid för

nationella program för ämnen och totalt

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub114 och

1990/91:Ub147 yrkande 15, med anledning av motionerna

1989/90:Ub201, 1989/90:Ub216, 1989/90:Ub262, 1990/91:Ub115

yrkande 1, 1990/91:Ub118 yrkandena 1, 2, 3 och 4,

1990/91:Ub126 yrkande 4, 1990/91:Ub127 yrkande 4,

1990/91:Ub129 yrkandena 1 samt 2 delvis, 1990/91:Ub141

yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub142, 1990/91:Ub147 yrkandena 10, 11

och 12, 1990/91:Ub149 yrkandena 3, 4 och 5, 1990/91:Ub150,

1990/91:Ub155, 1990/91:Ub160, 1990/91:Ub162 yrkande 4,

1990/91:Ub168, 1990/91:Ub169 yrkande 2, 1990/91:Ub172 yrkande

1, 1990/91:Ub176, 1990/91:Ub230 yrkandena 1 och 2, samt med

avslag på motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 3, 1990/91:Ub131,

1990/91:Ub158 yrkande 1, 1990/91:Ub163 yrkande 1,

1990/91:Ub169 yrkandena 1 och 3, 1990/91:Ub171,

1990/91:Ub230 yrkande 3 delvis, 1990/91:Ub317 yrkande 3 och

1990/91:Ub813 yrkandena 4 och 10, båda delvis, och

proposition 1990/91:85 antar det i propositionen framlagda

förslaget till lag såvitt avser bilaga 2 till Förslag till lag

om ändring i skollagen (1985:1100) med den ändringen att

bilagan erhåller i bilaga 5 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

8. beträffande grendelning inom nationella program

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och

motionerna 1990/91:Ub128 och 1990/91:Ub147 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande minsta antal elever för tillval m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub129 yrkande 2

delvis och 1990/91:Ub149 yrkande 8,

10. beträffande Torsåsmodellen för gymnasieskolutbildning

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub156 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande ytterligare grenar inom de

yrkesförberedande nationella programmen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub147

yrkandena 5, 6, 8 och 9, 1990/91:Ub158 yrkande 6, 1990/91:Ub673

yrkande 2 och 1990/91:Ub698 yrkande 3 och med anledning av

motion 1990/91:Ub158 yrkande 7 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande vissa strukturfrågor m.m. inom de

yrkesförberedande nationella programmen

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub275, 1989/90:Ub278,

1990/91:Ub115 yrkande 3, 1990/91:Ub116 yrkande 1 delvis,

1990/91:Ub135, 1990/91:Ub136, 1990/91:Ub147 yrkande 7,

1990/91:Ub816 yrkande 2 och 1990/91:T511 yrkande 2 samt

1989/90:Ub621 yrkande 1 och 1989/90:Ub816 yrkandena 1 och 2,

13. beträffande flygteknisk utbildning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub164 och

1990/91:Ub817 yrkande 1,

14. beträffande vissa ämnesfrågor inom de yrkesförberedande

nationella programmen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub110 och

1990/91:Ub119 samt 1989/90:Ub206 yrkande 4,

15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub115 yrkande

2 och 1990/91:Ub132 yrkande 24 godkänner vad som anförts i

proposition 1990/91:85,

res. 4 (mp)

16. beträffande gymnasieskolans arbetslivskontakter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 16

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande yrkesråden

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub125 och

1990/91:Ub162 yrkande 3,

18. beträffande lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 5,

1990/91:Ub132 yrkande 25 och 1990/91:Ub228,

19. beträffande ett tvärvetenskapligt individuellt

program

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub146,

20. beträffande kost- och konsumentkunskap i ett

individuellt program

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub158 yrkandena 2 och 3,

21. beträffande ett tvåårigt utbildningsalternativ

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub162 yrkande 1,

22. beträffande motivet för de individuella programmen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 6,

23. beträffande landstingskommunal utbildningsverksamhet på

det konsumentekonomiska området

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 6,

1989/90:Ub230, 1989/90:Ub535 yrkande 2, 1990/91:Ub138,

1990/91:Ub158 yrkandena 4 och 5, 1990/91:Ub229,

1990/91:Ub321 yrkande 5 och 1990/91:Ub508,

24. beträffande avveckling av specialkurser

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub157 godkänner

vad som anförts i proposition 1990/91:85,

25. beträffande utbildning i handvävning i Borås

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub309 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande optikerutbildning i högskolan

att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Ub271 och

1990/91:Ub234 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

27. beträffande särskoleelevers möjligheter till studier på

individuellt program

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub124,

1990/91:Ub133 och 1990/91:Ub170 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

28. beträffande rätt till fortsatta studier efter

studieuppehåll

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub132 yrkande 19 och

1990/91:Ub149 yrkande 7,

29. beträffande huvudmannaskapet för nationella program som

avser naturbruk och omvårdnad

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub126 yrkande 8

antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§,

res. 5 (m) - delvis

30. beträffande landstingens huvudmannaskap för viss

riksrekryterande gymnasial utbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub116

yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub137 antar det i proposition

1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser ikraftträdande och övergångsbestämmelser med den

ändringen att en ny punkt 13 erhåller i bilaga 6 som

Utskottets förslag betecknade lydelse,

res. 5 (m) - delvis

31. beträffande anordnande av omvårdnadsutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub121,

1990/91:Ub147 yrkande 3 och 1990/91:Ub148 antar det i

proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna med den ändringen att punkt 12 erhåller

i bilaga 7 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

32. beträffande vissa extra medel till utrustning, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkandena 15 och

16,

res. 6 (v)

33. beträffande planeringsramar för anslaget Bidrag till

utrustning för gymnasieskolan m.m.

att riksdagen godkänner vad utskottet förordat,

34. beträffande tidpunkten för avveckling av den statliga

regleringen av gymnasieorter

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub147 yrkande 17

antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag

om ändring i skollagen såvitt avser punkt 4 i ikraftträdande-

och övergångsbestämmelserna,

res. 7 (c)

35. beträffande vuxenutbildningens syften

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub66 yrkande 1,

36. beträffande grundläggande vuxenutbildning

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub149 yrkande

10 och 1990/91:Ub218 godkänner vad som anförts i proposition

1990/91:85,

res. 8 (v)

37. beträffande lokalisering av teknikerutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub656 yrkande 2 och

1990/91:Ub699 yrkande 2,

38. beträffande timplaner för kommunal vuxenutbildning

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition

1990/91:85,

39. beträffande utvidgning av vuxenutbildningen för

psykiskt utvecklingsstörda till träningsskolenivån

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub221 yrkande

2 och 1990/91:Ub 256 godkänner vad som förordats i proposition

1990/91:85,

40. beträffande rätten att studera inom kommunal

vuxenutbildning i annan kommun

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub126

yrkande 5, 1990/91:Ub147 yrkande 20 och 1990/91:Ub161 antar det

i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 11kap. 21§ med den

ändringen att ett nytt andra stycke erhåller i bilaga 9 som

Utskottets förslag betecknade lydelse,

41. beträffande gemensam intagningsorganisation

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub154 yrkande 3

antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.15§ andra

stycket,

42. beträffande anordnande av kommunal vuxenutbildning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub149 yrkande 11,

43. beträffande samverkan mellan olika

utbildningsanordnare

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub241,

1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6,

1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334, 1990/91:Ub340,

1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817 yrkande 2 utan

erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till

handlingarna,

res. 9 (m)

44. beträffande åldersgräns för studier inom kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 23

antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 11kap.19§,

res. 10 (mp)

45. beträffande anställningar som lektor, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub809 yrkandena 1 och 2,

46. beträffande jämställdhet i gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub149 yrkande

1 och 1990/91:Ub802 yrkande 2 utan erinran lägger proposition

1990/91:85 till handlingarna,

47. beträffande studerandes rätt till inflytande

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub132 yrkande

6 och 1990/91:Ub149 yrkande 2 antar det i proposition

1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5kap.2§ och 11kap.4§,

res. 11 (mp)

48. beträffande vissa läroplansfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkandena 3 och

4, 1990/91:Ub113, 1990/91:Ub132 yrkandena 10 och 27,

1990/91:Ub141 yrkandena 1 delvis och 2, 1990/91:Ub143 yrkande

2, 1990/91:Ub144, 1990/91:Ub147 yrkande 14, 1990/91:Ub153

yrkande 1, 1990/91:Ub159 och 1990/91:Ub163 yrkande 2,

49. beträffande riktlinjer för läroplans- och

kursplanearbetet

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub147 yrkande

24 och proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

50. beträffande uppföljning och utvärdering

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition

1990/91:85,

51. beträffande behörighets- och betygsfrågor

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub132 yrkande 16

utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till

handlingarna,

res. 12 (mp)

52. beträffande urval vid intagningen till gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande

3, 1990/91:Ub122, 1990/91:Ub149 yrkande 9 och 1990/91:Ub816

yrkande 3 utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna

del till handlingarna,

res. 13 (v)

53. beträffande målrelaterade betyg i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub147 yrkande 19,

54. beträffande betyg i vuxenutbildningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub126 yrkande 6,

res. 14 (m, fp)

55. beträffande utbildning av lärare

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub118 yrkande

5, 1990/91:Ub132 yrkandena 9 och 20, 1990/91:Ub153 yrkandena 2

och 3, 1990/91:Ub162 yrkande 2 och 1990/91:Ub172 yrkande 2 utan

erinran lägger proposition 1990/91:85 i denna del till

handlingarna,

56. beträffande uppdragsutbildning

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om uppdragsutbildning i vissa fall,

57. beträffande riksrekryterande utbildningar

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub337 yrkande

2, 1990/91:Ub317 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub810 yrkande 2 och

1990/91:Ub823 yrkande 6 utan erinran lägger proposition

1990/91:85 i denna del till handlingarna,

58. beträffande viss yrkesförberedande utbildning i musik

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub116 yrkandena 2 och 3,

59. beträffande kommunernas skadeståndsansvar vid

arbetsplatsförlagd utbildning

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:85 i

denna del till handlingarna,

60. beträffande kommunernas skyldighet att svara för vissa

elevresor

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om kommunernas skyldighet att svara för

vissa elevresor,

61. beträffande avveckling av statens skolor för vuxna

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126

yrkande 9, 1990/91:Ub127 yrkande 2, 1990/91:Ub130,

1990/91:Ub132 yrkandena 30 och 31, 1990/91:Ub147 yrkande 21,

1990/91:Ub149 yrkande 12, 1990/91:Ub152 yrkande 1,

1990/91:Ub166, 1990/91:Ub167, 1990/91:Ub173, 1990/91:Ub175

yrkande 1 och 1990/91:Ub813 yrkande 14 samt med anledning av

motionerna 1990/91:Ub117 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub132

yrkandena 28 och 29, 1990/91:Ub134 samt 1990/91:Ub175 yrkande 2

avslår proposition 1990/91:85,

62. beträffande lag om statens skolor för vuxna

att riksdagen antar det i bilaga 10 framlagda förslaget till

lag om statens skolor för vuxna,

63. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

när det gäller statens skolor för vuxna

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den ändringen

att punkt 9 erhåller i bilaga 11 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

64. beträffande utredning om utveckling av

distansutbildning inom det offentliga skolväsendet

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147

yrkandena 22 och 23, 1990/91:Ub259 yrkande 14, 1990/91:Ub575

yrkande 11, 1990/91:Ub628 yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub726

yrkande 2 godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:85,

65. beträffande parlamentarisk sammansättning av en

utredning om distansundervisning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub246,

res. 15 (m)

66. beträffande Härnösand som lokaliseringsort för ett

eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub628 yrkande 7

delvis och med avslag på motion 1990/91:Ub120 godkänner vad som

förordats i proposition 1990/91:85,

res. 16 (m, fp, v)

67. beträffande lag om ändring i skollagen i övrigt

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:85 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt under momenten 7, 29, 30,

31, 34, 40, 41, 44, 47 och 63,

68. beträffande övriga yrkanden om gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub206 yrkande 5,

1989/90:Ub212, 1989/90:Ub221, 1989/90:Ub228, 1989/90:Ub235,

1989/90:Ub247 yrkande 1, 1989/90:Ub248, 1989/90:Ub256 delvis,

1989/90:Ub305 yrkande 4, 1989/90:Ub310 yrkande 1 delvis,

1989/90:Ub317 yrkandena 28 och 29, båda delvis, 1989/90:Ub321

yrkande 3, 1989/90:Ub324, 1989/90:Ub327, 1989/90:Ub329 yrkande

1 delvis, 1989/90:Ub330 delvis, 1989/90:Ub804 yrkandena 8, 10

delvis och 11 delvis, 1989/90:Ub807 yrkande 21 delvis,

1989/90:Ub813 yrkande 1, 1989/90:Ub819 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5,

6 och 7, 1990/91:Ub84 yrkande 1, 1990/91:Ub203 yrkandena 1, 2,

3, 4, 5, 8, 9, 10, 11, 13 och 14, 1990/91:Ub204, 1990/91:Ub209

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub211 yrkande 5, 1990/91:Ub227,

1990/91:Ub233, 1990/91:Ub247 yrkande 1, 1990/91:Ub249,

1990/91:Ub250 yrkande 3, 1990/91:Ub253 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub257, 1990/91:Ub260, 1990/91:Ub261, 1990/91:Ub279,

1990/91:Ub286, 1990/91:Ub292, 1990/91:Ub304 yrkandena 1 och

2, 1990/91:Ub305, 1990/91:Ub321 yrkandena 3, 4 och 8,

1990/91:Ub323, 1990/91:Ub335, 1990/91:Ub338, 1990/91:Ub804

yrkandena 1 och 4, 1990/91:Ub810 yrkande 1, 1990/91:Ub813

yrkande 8, 1990/91:Ub820 yrkandena 2 och 5 samt 1990/91:Ub823

yrkande 5,

69. beträffande ett schabloniserat statsbidragssystem för

vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda

att riksdagen godkänner vad som föreslagits i proposition

1990/91:85,

70. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften

av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub174 samt 1990/91:Ub221 yrkande 1

till Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 38563000 kr.,

res. 17 (fp)

71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till

undervisning av invandrare i svenska språket

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:85 till

Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

290000000 kr.,

72. beträffande tillvaratagande av studieförbundens

kapacitet när det gäller undervisningen av invandrare i svenska

språket

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub262,

73. beträffande samhällsundervisningen inom undervisningen

av invandrare i svenska språket

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub288 yrkande 1,

res. 18 (mp)

74. beträffande flyktingars tillträde till högskolans

preparandkurser för gäststuderande m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub640,

75. beträffande rätten till ledighet för grundläggande

svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan

ledighet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub112,

res. 19 (m, fp, 1 c, mp)

76. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för

vuxna

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:85 och

motionerna 1990/91:Ub127 yrkande 3, 1990/91:Ub149 yrkande 13

och 1990/91:Ub152 yrkande 2 dels till Statens skolor för

vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 27353000 kr., dels till Statens

skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 6400000 kr.

Stockholm den 21 maj 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg

(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson

(s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne

Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson

(s), Inger Hestvik (s), Ylva Johansson (v), Olavi Viitanen (s)

och Eva Johansson (s).

Reservationer

1. Avslag på regeringens förslag om en förändrad

gymnasieskola (mom.1)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m), och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Efter en" och slutar med "ifrågavarande

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag motsvarar inte de krav som enligt

utskottets mening måste ställas på en gymnasiereform på

1990-talet. Utskottet finner det omöjligt att på den tid som

står till buds rätta till de allvarliga brister som finns i

förslaget. Regeringens förslag är enligt utskottets mening

underfinansierat. Det är omöjligt att med föreliggande

beslutsunderlag avgöra vilka resurser som måste tillföras för

att kvaliteten på gymnasieskolan skall säkras.

Utskottet anser vidare att propositionen inte innehåller

relevant beslutsunderlag. Det är därför nödvändigt att -- innan

riksdagen tar ställning till strukturen i en ny gymnasieskola

-- regeringen redovisar mer information eller förslag på

följande punkter:

Remissynpunkter från berörda instanser, som inte har haft

tillfälle att yttra sig i denna omgång, eftersom förslagen i

propositionen till stor del är helt nya.

Analys av förkunskapskrav för högskolestudier och

yrkesverksamhet.

Utformningen av gymnasieskolans läroplan.

Utvärderingen av det pågående försöket med treåriga

yrkesutbildningar.

Beslut om vilket betygssystem som ska tillämpas.

Propositionen bör därför i de delar som avser gymnasieskolan

avslås och återförvisas till regeringen med sikte på ett

riksdagsbeslut om gymnasieskolan, med annorlunda utformning och

bättre förankring, under 1992.

Utskottet vill sammanfatta sina synpunkter på följande sätt:

Nedskärningarna av undervisningstiden för vissa ämnen,

framför allt för språken, på de studieförberedande programmen

kan inte accepteras.

Kvaliteten på såväl studieförberedande som yrkesförberedande

linjer kommer att sänkas genom att kommunerna åläggs att låta

40000 ungdomar gå ett år längre i skolan utan ett

resurstillskott som tillnärmelsevis motsvarar de ökade

kostnaderna.

Regeringen överskattar de rationaliseringsmöjligheter som

föreligger i gymnasieskolan och bortser dessutom från de andra

behov av kvalitetssatsningar som finns, vid sidan av

förlängningen av yrkeslinjerna.

Regeringens förslag innebär en kraftig kostnadsövervältring

på kommunerna.

Valfriheten kommer inte att öka, eftersom de snävare

ekonomiska ramarna i praktiken kan begränsa möjligheten att

starta grupper i tillvalsämnen.

Det föreslås inte något bra alternativ för de 15--16-åringar

som föredrar att välja en kortare utbildning. Utskottet menar

att en frivillig skolform, där valfriheten betonas, också skall

kunna innehålla regelrätta linjer som är kortare än sex

terminer -- samtidigt som vissa linjer kan behöva vara längre.

Utskottet förordar att den yrkesförberedande utbildningen

utformas med moduler och etappavgångar. En sådan modell kan

tillgodose både de studerandes och avnämarnas önskemål.

Regeringens förslag hotar det existerande systemet med

lärlingsutbildning, som för många visat sig vara en mycket bra

utbildningsform.

Avregleringen av skolan ger inte minst gymnasieskolorna stora

möjligheter att utveckla sin verksamhet. Risken är att

innehållet i regeringens proposition -- med förslaget att rymma

en ny omfattande verksamhet i gymnasieskolan utan finansiering

-- kommer att minska förutsättningarna för och dämpa

entusiasmen inför det förändringsarbetet.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det nya

statsbidragssystemet skapar förutsättningar för nya lösningar,

som ibland också kan frigöra resurser. Utskottet är dock inte

lika optimistiskt om volymen på de resurserna.

Rationaliseringar som sänker kvaliteten bör självfallet inte

genomföras.

Kvalitetsinsatser i undervisningen

Utskottet anser att gymnasieskolans olika utbildningsvägar

skall ha en tydlig inriktning och därmed vara något annat än en

förlängd grundskola.

Den studieförberedande utbildningen skall ha innehåll,

kvalitet och omfattning som ger de nödvändiga förkunskaperna

för fortsatt högre utbildning.

Den yrkesinriktade utbildningen skall ha längd och innehåll

som anpassas och anknyts till yrkeskrav och arbetsliv.

Regeringens förslag utgår från att den lärarledda

undervisningen vid gymnasieskolan är väsentligt mindre än vad

schemat anger och att eleverna inte får det antal lektioner som

förutsätts i läroplanen. Regeringen föreslår på denna grund att

den garanterade undervisningen minskas. Utskottet anser

däremot, att en iakttagelse av bristande effektivitet bör leda

till åtgärder, som ökar den garanterade undervisningen.

Problemet varierar avsevärt mellan olika skolor, vilket visar

att det är möjligt att åtgärda.

Ämnesinstitutionerna förfaller på många gymnasieskolor till

följd av det olyckliga beslutet att avskaffa

institutionsföreståndarna. Det är mycket viktigt att

ämnesinstitutionerna bibehålls och håller en hög kvalitet.

Läromedelsstandarden behöver förbättras. Det är mycket

viktigt att eleverna får aktuella läroböcker. Bra skolbibliotek

är en nödvändig tillgång.

Undervisningens forskningsanknytning är väsentlig. Det är ett

allvarligt problem att så många lektorat i gymnasieskolan är

obesatta. Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvar att

lösa detta problem.

Regeringen har i sitt förslag och i den nyligen framlagda

miljöpropositionen poängterat behovet av att gymnasieskolan

skall erbjuda eleverna en bra undervisning i miljökunskap.

Utskottet menar att en förutsättning för detta är att ämnet

geografi återinförs inom gymnasieskolan. Ämnet geografi förenar

universitetsämnena natur- och kulturgeografi och bör alltså

införas på timplanen i de program där det ter sig mest

naturligt.

Ämnet religionskunskap har behandlats snävt i propositionen.

Antalet timmar är för litet och ämnet förekommer över huvud

taget inte på de flesta program. Enligt utskottets mening bör

religionskunskap förekomma på alla linjer.

Bl.a. nämnda frågor bör beaktas i det nya förslag till

gymnasieskola som riksdagen bör begära hos regeringen.

Större valfrihet för eleverna

Utskottet anser, att gymnasieskolan skall utformas så att

eleverna ges största möjliga valfrihet. Regeringens förslag

kommer i praktiken inte att ge förespeglad valfrihet. Eleverna

bör erbjudas att själva välja kurser utöver en kärna av

obligatoriska ämnen. Vissa kombinationer bör vara givna för att

ge en profilering av studierna. Det bör dock vara möjligt för

t.ex. en naturvetare att som tillval studera humanistiska ämnen

och vice versa.

Satsning på språk

Moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna har

framfört en rad förslag på hur språkens ställning kan stärkas.

Flera av dem berör gymnasieskolan. Utskottet anser att

propositionen inte innebär den förstärkning av språkens

ställning som är nödvändig i ett alltmer internationellt

präglat samhälle. Antalet undervisningstimmar i B- och C-språk

minskar, vilket utskottet anser är felaktigt. Den nya

gymnasieskolan skall i stället ge möjligheter för eleverna att

läsa flera olika främmande språk än i dag.

Specialgymnasier

Utskottet anser att elever som har speciella förutsättningar

för språk, matematik eller andra teoretiska ämnen skall få en

chans att utveckla dem inom ramen för specialgymnasier, som kan

integreras i befintliga gymnasieskolor. Dessa specialgymnasier

bör på samma sätt som de särskilda gymnasierna för idrott ha

större rekryteringsområden.

Förbättrad yrkesinriktad utbildning

Utskottet anser att den yrkesinriktade utbildningen skall ha

en god anknytning till arbetslivet och så nära som möjligt

anknyta till respektive yrkesområdes speciella karaktär.

Utskottet anser att lärlingsutbildning skall kunna inordnas i

gymnasieskolan. Ambitionen skall vara att så mycket som möjligt

av den yrkesspecifika utbildningen sker på arbetsplatser. Den

skolförlagda utbildningen skall ha god anknytning till yrkets

praktiska verksamhet och ge inblick i arbetslivets

förväntningar och möjligheter liksom innehålla en kärna av

allmänna ämnen.

Det är viktigt att de yrkesförberedande linjerna är så

utformade att de lockar ungdomar med intresse för en gedigen

yrkesutbildning. En stor brist med det föreliggande förslaget

är att det inledande året på alla yrkesprogram är ogrenat och

därmed sannolikt kommer att domineras av allmänna ämnen. Risken

är stor att många praktiskt lagda ungdomar, särskilt om de är

skoltrötta efter nio år i grundskolan, är obenägna att ge sig

in på en treårig utbildning. Den tveksamheten förstärks säkert

om det första året ger dem liten möjlighet att syssla med just

deras specialintresse, utan mest ter sig som en fortsättning på

grundskolan.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3 och 1990/91:Ub127

yrkande 1, med anledning av motionerna 1990/91:Ub123,

1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143 yrkande 1 samt med avslag på

proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub132 yrkandena

1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26,

32, 33, 34 och 35, 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och

1990/91:Ub165 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på regeringens förslag om en

förändrad gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126

yrkandena 1, 2 och 3 och 1990/91:Ub127 yrkande 1, med anledning

av motionerna 1990/91:Ub123, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143

yrkande 1 samt med avslag på proposition 1990/91:85 och

motionerna 1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12,

13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35,

1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Avslag på regeringens förslag om en förändrad

gymnasieskola (mom.1)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30

börjar med "Efter en" och slutar med "ifrågavarande

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Regeringens proposition motsvarar inte de krav som enligt

utskottets mening måste ställas på en gymnasiereform på

1990-talet. Utskottet anser att en analys bör göras av

propositionens konsekvenser. Denna bör bl.a. belysa hur en

förstärkt miljö-, hälso- och språkutbildning skall kunna

inrymmas inom gymnasieskolans timplan. Vidare bör analyseras om

inom propositionens kostnadsramar kan rymmas en utbyggd

yrkesinriktad treårig utbildning, förslagen om antalet

studieveckor, lärarledd undervisning och hög kvalitet på

samtliga program. Utskottet anser att regeringens förslag är

underfinansierat.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i propositionen

att gymnasieskolan skall vara obligatoriskt treårig. Utskottet

delar därvid motionärernas uppfattning att en flexibel

gymnasieskola på 2--4 år i stället bör införas, men att eleven

får laglig rätt till treårig utbildning på gymnasienivå och

också rätt till studieavbrott och senare återupptagna studier

när helst denne vill. Studier utomlands skall också

tillgodoräknas. I den nya gymnasieskolan skall eleven ges

maximalt utrymme att skapa sin egen studiegång genom att själv

välja arbetstakt och kurser. Genom etappstudier och slopad

årskursindelning blir detta möjligt. Läroplan, mål och

riktlinjer måste ändras efter de nya förutsättningarna.

Utskottet anser vidare att de nationella programmen

successivt bör övergå till individuella program, men att varje

enskild elev skall ha lagfäst rätt till individuellt program

redan i dag. De nationella programmen kan utgöra en provkarta

på möjliga studievägar. God vägledning och studiehandledning

kommer här att få stor betydelse.

Utskottet anser att de nationella programmen under en

övergångsperiod bör kompletteras med ett nytt livsvetenskapligt

program. Detta program skall bygga på ämnet biologi och

därutöver bestå av naturvetenskap och humaniora under temat

liv, hälsa och global överlevnad. Fysik- och kemikurserna

inriktas mot dessa vetenskapers funktion i samhället på samma

sätt som biologin i dag kopplar samman ekologi -- miljövård,

fysiologi -- medicinsk orientering, etc. Biologi tillsammans

med samhällskunskap och etik samt ett modernt geografiämne bör

ingå och ges en samordnande uppgift för internationalisering,

resurshushållning och global miljövård. Ett vidgat idrottsämne

som inrymmer motions- och friluftsverksamhet och människans

24-timmarssituation, dvs. människan i arbete, vila och

rekreation, skulle ingå i detta program i samarbete med

biologi. Ett sådant program skulle svara mot ett stort antal

ungdomars önskemål och passa väl in i högskolans utbildningar,

bl. a. den humanekologiska utbildningen. Programmet skulle

framför allt ge flickorna en chans, vilket är viktigt från

jämställdhetssynpunkt.

Utskottet anser att utgångspunkten för den nya gymnasieskolan

är de existensiella frågorna, överlevnaden, framtiden för barn

och barnbarn, en global men dock jordnära syn på livet, där

sambandet mellan skolarbete och kunskapens användning i och

utanför skolan klargörs. Demokrati i praktisk handling, aktning

för varje människas egenvärde och respekten för miljön bör

ligga till grund för skolans inriktning. Skolan skall syfta

till att, vid sidan av studierna, stimulera eleverna till

personlighetsutveckling och självinsikt. Livet är inte

konfliktfritt. Att lära förstå sig själv är en viktig lärdom

för att förstå och lösa konflikter. En fördjupad kunskapssyn

med en annan pedagogik som är problem- och processinriktad är

en förutsättning för en förändrad gymnasieskola.

Utskottet instämmer även i motionärernas åsikt att

statsbidraget skall följa eleven till den skola och den kommun,

där han väljer att studera. På varje skola skall det finnas en

styrelse som består av elever och personal, som har eget

budgetansvar och rätt till inflytande på skolans verksamhet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub132 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14,

15, 17, 18, 21, 22, 26, 32, 33, 34 och 35 och med anledning av

motionerna 1990/91:Ub154 yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165

samt med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna

1990/91:Ub123, 1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3,

1990/91:Ub127 yrkande 1, 1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub143

yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande avslag på regeringens förslag om en

förändrad gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkandena

1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 21, 22, 26,

32, 33, 34 och 35 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub154

yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub165 samt med avslag på

proposition 1990/91:85 och motionerna 1990/91:Ub123,

1990/91:Ub126 yrkandena 1, 2 och 3, 1990/91:Ub127 yrkande 1,

1990/91:Ub139 och 1990/91:Ub141 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medel motsvarande vissa rationaliseringskrav (mom. 4)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31

börjar med "Yrkande 14" och slutar med "617 milj.kr. avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att kommunernas ekonomiska läge redan

nu är hårt ansträngt och att skolsektorn under en följd av år

har fått vidkännas avsevärda nedskärningar. Det är därför

enligt utskottets mening inte lämpligt att så som regeringen

föreslår delvis finansiera reformen av gymnasieskolan genom ett

rationaliseringskrav på kommunerna. De möjliga

rationaliseringsvinsterna inom skolsektorn bör i sin helhet

tillfalla kommunerna för att möjliggöra ytterligare

kvalitetshöjningar inom skolan. Det belopp (617 milj.kr. efter

en fyraårsperiod) som regeringen har beräknat att det

föreslagna rationaliseringskravet skall frigöra bör i stället

tillföras sektorsbidraget fr.o.m. det år då reformen börjar

genomföras. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub149 yrkande 14 (delvis) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande medel motsvarande vissa

rationaliseringskrav

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 14

(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Arbetsplatsförlagd utbildning (mom.15)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "arbetsplatsförlagd

utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den kraftiga utbyggnaden av

arbetsplatsförlagd utbildning riskerar att sätta kvantitet före

kvalitet. Att forcera fram den treåriga yrkesinriktade

utbildningen är en felsyn. Det viktiga är att höja statusen och

återge yrkesutbildade sin yrkesstolthet. Därför bör

lärlingssystemet utvecklas och kombineras med teori efter varje

elevs behov. Den praktiska utbildningen måste ges större

utrymme. Att minska tiden av praktik i den arbetsplatsförlagda

utbildningen hotar att göra dessa utbildningar till andra

klassens teoriskola på bekostnad av den yrkesinriktade

fördjupningen.

Utskottet anser att den arbetsplatsförlagda utbildning som

hittills prövats inte alltid uppfyllt kraven på en bra

yrkesutbildning. Tillgång och efterfrågan på praktik har inte

överensstämt och därmed har kvaliteten fått vika. Enligt

utskottets mening är det väsentligt att omvärlden, företagen,

får tid för att utveckla och garantera hög kvalitet på de

yrkesförberedande programmen.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132

yrkande 24 och med anledning av proposition 1990/91:85 och

motion 1990/91:Ub115 yrkande 2 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 24

och med anledning av proposition 1990/91:85 och motion

1990/91:Ub115 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

5. Huvudmannaskapet för nationella program som avser

naturbruk och omvårdnad samt landstingens huvudmannaskap för

viss riksrekryterande gymnasial utbildning (mom.29 och 30)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.50

börjar med "Utskottet vill erinra" och på s.51 slutar med

"betecknade lydelse" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att landstingens

uppgifter skall renodlas till att gälla frågor rörande vård. I

konsekvens härmed bör gymnasieutbildning inte ske i

landstingens regi utan överföras till kommunerna eller annan

huvudman. Detta är enligt utskottets uppfattning än mer

angeläget då vissa utbildningar med likartat innehåll och

likartade krav på investeringar annars kan komma att bedrivas

av både kommuner och landstingskommuner.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub126 yrkande 8 avslår det i proposition

1990/91:85 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 5kap.6§.

Landstingens begränsade -- -- -- (=utskottet) -- -- -- i

Falun.

Mot bakgrund av det nyss gjorda ställningstagandet angående

renodling av landstingens uppgifter avstyrker utskottet

motionsyrkandena.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande huvudmannaskapet för nationella program som

avser naturbruk och omvårdnad

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 8

avslår det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.6§,

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

30. beträffande landstingens huvudmannaskap för viss

riksrekryterande gymnasial utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub116 yrkande 1

delvis och 1990/91:Ub137,

6. Vissa extra medel till utrustning, m.m. (mom. 32)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "skäl

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att lärarna inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen har en

nyckelroll i genomförandet av reformeringen av gymnasie- och

vuxenutbildningen. De måste därför ges möjlighet till relevant

fortbildning i den omfattning som krävs. Det är enligt

utskottets uppfattning därför motiverat att det till

fortbildning av lärare anslås ytterligare 50 milj.kr. under

genomförandeperioden utöver regeringens förslag.

Utskottet konstaterar vidare att utrustningsbehovet är mycket

stort inom gymnasieskolan. Mot den bakgrunden finner utskottet

det motiverat att riksdagen under reformens genomförandeperiod

anslår ytterligare 50 milj.kr. utöver regeringens förslag för

extra stimulansbidrag till kommunerna för inköp av utrustning.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub149 yrkandena 15 och 16 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande vissa extra medel till utrustning, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkandena

15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av

gymnasieorter (mom.34)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.52

börjar med "Föredragande statsrådet" och på s.53 slutar med

"ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna" bort ha följande

lydelse:

Regeringens förslag till tidpunkt för avvecklingen av den

statliga regleringen av nuvarande gymnasieorter innebär att en

kommun som nu är beredd att starta egen gymnasieskola måste

träffa samverkansavtal med andra kommuner om gymnasieutbildning

för sina elever under det första året av reformens

genomförande, dvs. 1992/93. Först därefter är det möjligt att

starta gymnasieutbildning i egen regi. Enligt utskottets mening

är detta ett olämpligt förfarande, varför den statliga

regleringen av nuvarande gymnasieorter bör avvecklas samma år

som reformen inleds, dvs. fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub147 yrkande 17 antar det i proposition

1990/91:85 framförda förslaget till lag om ändring i skollagen

med den ändringen att punkt 4 i ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 8 som Reservanternas

förslag betecknade lydelse.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande tidpunkten för avveckling av den statliga

regleringen av gymnasieorter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub147 yrkande 17

antar det i proposition 1990/91:85 framförda förslaget till lag

om ändring i skollagen med den ändringen att punkt 4 i

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 8

som Reservanternas förslag betecknade lydelse,

8. Grundläggande vuxenutbildning (mom.36)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54

börjar med "Utskottet delar" och på s. 55 slutar med "det

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att alla vuxna som

saknar sådana kunskaper och färdigheter som normalt uppnås inom

gymnasieskolans kärnämnen skall ha rätt att delta i

vuxenutbildning i dessa ämnen. Sådan utbildning bör därför ingå

i begreppet grundläggande vuxenutbildning. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om sådan ändring av

skollagen att vuxenutbildning motsvarande gymnasieskolans

kärnämnen omfattas av samma rättigheter för medborgarna och

samma skyldigheter för kommunerna som när det gäller den i

propositionen föreslagna grundläggande vuxenutbildningen.

Regeringen bör även återkomma med förslag om en höjning av

sektorsbidraget till kommunerna motsvarande detta ökade

åtagande. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1990/91:Ub149 yrkande 10, med anledning av motion

1990/91:Ub218 och med avslag på proposition 1990/91:85 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

36. beträffande grundläggande vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande

10, med anledning av motion 1990/91:Ub218 och med avslag på

proposition 1990/91:85 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Samverkan mellan olika utbildningsanordnare (mom.43)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 60

börjar med "Utskottet vill för" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Många av de ungdomar som för närvarande är arbetslösa skulle

med en bättre utbildning bli mer attraktiva på arbetsmarknaden.

Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att i en

situation med växande arbetslöshet utnyttja alla möjligheter

till utbildning.

Det finns i dag många anordnare av vuxenutbildning. Med en

bättre samordning av insatserna skulle de få bättre

förutsättningar att möta behoven hos både individer och

arbetsliv. För att kunna genomföra detta är det enligt

utskottets uppfattning nödvändigt att se över gränsdragningen,

rollfördelningen och möjligheterna till samordning mellan de

olika anordnarna av vuxenutbildning. Detta bör riksdagen med

bifall till motionerna 1990/91:Ub126 yrkande 7, 1990/91:Ub203

yrkande 6, 1990/91:Ub269, 1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och

1990/91:Ub340 samt med anledning av proposition 1990/91:85

och motionerna 1989/90:Ub241, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och

1990/91:Ub817 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

43. beträffande samverkan mellan olika

utbildningsanordnare

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub126

yrkande 7, 1990/91:Ub203 yrkande 6, 1990/91:Ub269,

1990/91:Ub300, 1990/91:Ub334 och 1990/91:Ub340 samt med

anledning av proposition 1990/91:85 och motionerna

1989/90:Ub241, 1990/91:Ub811 yrkande 1 och 1990/91:Ub817

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Åldersgräns för studier inom kommunal vuxenutbildning

(mom.44)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.61

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "första stycket"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att åldersgränserna skall slopas helt för att

möjliggöra flexibilitet och samarbete mellan komvux och

gymnasieskolan. Att starta vid 20 år på komvux liksom 16 år på

gymnasiet är oförklarliga åldersgränser som inte kan motiveras

i den nya flexibla gymnasieskolan, därför skall dessa hinder

bort. Utskottet anser också att det skall vara möjligt att

studera och göra studieavbrott, och då skall det inte finnas

konstlade åldersgränser mellan komvux och gymnasieskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub132 yrkande 23 avslår proposition 1990/91:85 i denna

del.

dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

44. beträffande åldersgräns för studier inom kommunal

vuxenutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 23

avslår proposition 1990/91:85 i denna del,

11. Studerandes rätt till inflytande (mom.47)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.64

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "och 11 kap.

4§" bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1990/91:Ub132 yrkande 6

är det utskottets uppfattning att studerandeinflytandet i mer

övergripande frågor inom skolan bäst kommer till uttryck i

självstyrande skolor med en styrelse på varje skola. Eleverna

företräds med egna representanter i denna styrelse. Tillsammans

med personalen på varje skola får eleverna genom styrelsen

inflytande över skolans verksamhet, budget, innehållet i skolan

samt andra frågor som rör skolverksamheten och skolans miljö.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen dels med avslag på motion 1990/91:Ub149 yrkande 2

antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 2§ och 11kap.

4§, dels med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

elevens inflytande i en styrelse på varje skola.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

47. beträffande studerandes rätt till inflytande

att riksdagen dels med avslag på motion 1990/91:Ub149 yrkande

2 antar det i proposition 1990/91:85 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 2§ och

11kap. 4§, dels med bifall till motion 1990/91:Ub132

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om elevens inflytande i en styrelse på varje

skola,

12. Behörighets- och betygsfrågor (mom.51)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.68

börjar med "I 5 kap." och slutar med "yrkande 16" bort ha

följande lydelse:

Det är viktigt att alla som påbörjar studier i högskolan har

de förkunskaper som krävs för att genomföra studierna. Det

finns enligt utskottets mening ingen garanti för att de som har

treårig gymnasieutbildning kommer att ha sådana förkunskaper.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget att ge

allmän behörighet till alla elever som fullföljt ett treårigt

program i gymnasieskolan är ett skenbart likvärdighetstänkande.

Vad utskottet anfört om behörighets- och betygsfrågor bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 16 och

med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

51. beträffande behörighets- och betygsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub132 yrkande 16

och med avslag på proposition 1990/91:85 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Urval vid intagningen till gymnasieskolan (mom.52)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tiden nu är mogen att ta ställning till

den principiella frågan om betygen skall användas som

urvalsinstrument till och inom gymnasieskolan.

Behovet av urval vid intagningen till gymnasieskolan har

under senare år minskat. Genom att kommunerna nu blir skyldiga

att erbjuda alla sina ungdomar gymnasieutbildning och att

planeringen av antalet platser blir väsentligt smidigare och

flexiblare bör behovet av urval ytterligare minska. Trots detta

kan det även i framtiden komma att finnas ett behov av urval

till vissa program i gymnasieskolan liksom behovet kan uppstå

inom vissa program när det gäller grenvalet.

Utskottet anser att betyg inte skall användas som

urvalsinstrument vare sig när det gäller sökande till ett

nationellt program eller när det gäller sökande till en viss

gren inom ett program. Detta bör gälla oavsett om riksdagen

senare beslutar om att betyg även i forsättningen skall ges i

grundskolan. Den betygsberedning som är tillsatt har som en

uppgift att föreslå urvalskriterier för en betygsfri intagning.

Beredningens arbete bör avvaktas innan beslut tas om vilka

urvalskriterier som skall användas i stället för betyg.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub149 yrkande 9 och med avslag på motionerna

1989/90:Ub621 yrkande 3, 1990/91:Ub122 och 1990/91:Ub816

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

52. beträffande urval vid intagningen till gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub149 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1989/90:Ub621 yrkande 3,

1990/91:Ub122 och 1990/91:Ub816 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Betyg i vuxenutbildningen (mom.54)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.68

börjar med "Utskottet hänvisar" och på s. 69 slutar med "den

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Inom vuxenutbildningen sätts i dag betyg enligt olika

betygsprinciper. Som exempel kan nämnas att inom etapp 1

tillämpas endast ett betyg -- godkänd -- vilket kan betraktas

som ett målrelaterat betyg. Inom övriga etapper tillämpas ett

relativt betygssystem motsvarande gymnasieskolans femgradiga

skala. Inom yrkesinriktade kurser används såväl en femgradig

skala som betygen godkänd eller icke godkänd.

Utskottet anser att då studier inom komvux även i framtiden

kommer att leda till formell kompetens bör i konsekvens med

detta samma betygsprinciper användas i ungdomsskolan och

vuxenutbildningen. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub126 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

54. beträffande betyg i vuxenutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub126 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Parlamentarisk sammansättning av en utredning om

distansundervisning (mom. 65)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.75

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om distansundervisningen inom

utbildningsväsendet är av sådan betydelse från

utbildningspolitisk synpunkt att en utredning, förutom expertis

från olika relevanta områden, även bör ha parlamentarisk

förankring. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub246 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

65. beträffande parlamentarisk sammansättning av en

utredning om distansundervisning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub246 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt

framtida resurscenter för distansundervisning (mom.66)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ylva

Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "yrkande 7

delvis" bort ha följande lydelse:

Innan behovet av en fristående organisation för utveckling av

distansundervisning har utretts är det enligt utskottets

mening varken nödvändigt eller lämpligt att binda sig för

lokaliseringen av en sådan organisation. Detta bör riksdagen

med avslag på proposition 1990/91:85 och motionerna

1990/91:Ub120 samt 1990/91:Ub628 yrkande 7 (delvis) som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

66. beträffande Härnösand som lokaliseringsort för ett

eventuellt framtida resurscenter för distansundervisning

att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:85 och

motionerna 1990/91:Ub120 samt 1990/91:Ub628 yrkande 7 (delvis)

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (mom.70)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "38563000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda bör utökas så

att den kan komma alla berättigade till del. Utöver medel för

utvidgningen till träningsskolenivån bör anslaget därför

tillföras ytterligare 30 milj.kr. för utökning av nuvarande

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda. Mot denna

bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub174 och 1990/91:Ub221 yrkande 1 och med

anledning av proposition 1990/91:85 till Bidrag till driften

av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på (38563000

+ 30000000 =) 68563000 kr.

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

70. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften

av vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub174 och

1990/91:Ub221 yrkande 1 och med anledning av proposition

1990/91:85 till Bidrag till driften av vuxenutbildning för

psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 69563000 kr.,

18. Samhällsundervisningen inom undervisningen av invandrare

i svenska språket (mom. 73)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "utskottet

motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att undervisningen

om våra synliga och osynliga lagar och om det svenska samhället

måste förstärkas inom svenskundervisningen för invandrare för

att ömsesidiga misstolkningar av svenskars och invandrares

uppförande ej skall förekomma. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1990/91:Ub288 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 73 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

73. beträffande samhällsundervisningen inom undervisningen

av invandrare i svenska språket

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub288 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Rätten till ledighet för grundläggande svenskundervisning

för invandrare och semesterlön under sådan ledighet (mom. 75)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne

Andersson i Vårgårda (c) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "1990/91:Ub112"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det uppenbart att rätten till semesterlön

under ledighet för svenskundervisning för invandrare hindrar

invandrare från att få arbete. Semesterlagen bör kunna ändras

på denna punkt utan att pågående utredningsarbete om

semesterlönegrundande frånvaro i övrigt inväntas. Riksdagen bör

hos regeringen begära förslag om detta samt om en höjning av

timersättningen vid deltagande i svenskundervisning för

invandrare som kompenserar bortfallet av semesterlön. Utskottet

anser också att regeringen snarast bör genomföra den utlovade

översynen av lagen om ledighet för svenskundervisning för

invandrare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1990/91:Ub112 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

75. beträffande rätten till ledighet för grundläggande

svenskundervisning för invandrare och semesterlön under sådan

ledighet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub112 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Minsta garanterade undervisningstid i timmar om 60

minuter för gymnasieskolans treåriga nationella program för

ämnen och totalt

Bilaga 5

00>19>Estetiskt 37>Naturveten- 61>Samhällsvetenskaps-

91>Övriga

19>program 37>skapsprogram 61>program 91>pro-

00>

37>Natur- 47>Teknisk 61>Eko- 71>Huma-

81>Sam-91>gram

37>veten- 47>gren 61>no- 71>nis-

81>hälls-

37>skaplig 61>misk 71>tisk 81>veten-

37>gren 61>gren71>gren 81>skaplig gren

00>Ämnen:

00>Svenska 28>200 37>200 47>200 61>200

71>200 81>200 98>200

00>Engelska 28>15037>150 47>150 61>150

71>15081>150 98>110

00>Samhällskunskap 28>90 37>90 47>90

61>90 71>90 81>300 98>90

00>Religionskunskap 28>30 37>30 47>30

61>60 71>60 81>60 98>30

00>Matematik 28>150 44>300/240 56>300/240

61>200 71>150 81>200 98>110

00>Naturkunskap 28>30 37>30 47>30

61>100 71>100 81>100 98>30

00>Idrott och hälsa 28>80 37>130 47>80

61>130 71>130 81>130 98>80

00>Estetisk verk-

00>samhet 28>30 37>30 47>30 61>30

71>30 81>30 98>30

00>Historia 28>80 37>80 47>80

61>80 71>190 81>190

00>Filosofi 37>40/0 61>40/0 71>40 81>40

00>Psykologi 37>0/40 61>0/40 71>40

81>40

00>Geografi 61>50 81>140

00>Språk 2 37>190 47>190 61>190 71>190

81>190

00>Språk 3 68>0/19071>190

00>Latin med

00>allmän språk-

00>kunskap/språk 4 71>240/190

00>Fördjupning i

00>humaniora eller

00>samhällsvetenskap 71>60/110 81>60

00>Fysik 37>220 47>220

00>Kemi 37>180 47>140

00>Biologi 37>110 47>50

00>Estetiska

00>ämnen 28>990

00>Ekonomiska

00>ämnen 68>510/320

00>Miljökunskap 37>0/60 47>0/60

00>Tekniska

00>ämnen 37>60 47>270

00>Yrkesämnen 98>1370

00>Individuella

00>val 28>190 37>190 47>190 61>190 71>190

81>190 98>190

00>Lokalt till-

00>lägg/ämnesan-

00>knuten praktik 28>130 37>120 47>100 61>130

71>100 81>130 98>130

00>Summa under-

00>visningstid 28>2150 37>2150 47>2150 61>2150

71>2150 81>2150 98>2370

00>Specialarbete 28>30 37>30 47>30

61>30 71>30 81>30 98>30

00>Totalt 28>2180 37>2180 47>2180 61>2180

71>2180 81>2180 98>2400

00>Alternativstreck innebär val mellan alternativ inom gren

av program.

Landstingens huvudmannaskap för viss riksrekryterande

gymnasial utbildning (mom.30)

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bilaga 6

Utskottets förslag:

13. En landstingskommun, som vid ikraftträdandet inom sin

gymnasieskola eller komvux bedrev riksrekryterande utbildning

på andra områden än som kan hänföras till naturbruk eller

omvårdnad, får fortsätta med den utbildningen även efter den

1juli 1992, förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande

från hela landet och förblir det.

Anordnande av omvårdnadsutbildning (mom.31)

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bilaga 7

Utskottets förslag:

12. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens

medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på

omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med

provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga

yrkesinriktade linjer får efter den 1juli 1992 anordna

utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan

medgivande från landstingskommunen.

Tidpunkten för avveckling av den statliga regleringen av

gymnasieorter (mom.34)

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bilaga 8

Reservanternas förslag:

4. Före läsåret 1992/93 får utbildning på nationella program

inte anordnas i andra kommuner än de som vid ikraftträdandet

hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.

Rätten att studera inom kommunal vuxenutbildning i annan

kommun (mom.40)

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

11 kap. 21 § nytt andra stycke

Bilaga 9

Utskottets förslag:

21. Åtagande att svara för kostnaderna skall alltid lämnas om

den sökande med hänsyn till sina personliga förhållanden har

särskilda skäl att få gå i en annan kommuns gymnasiala

vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.

Lag om statens skolor för vuxna (mom.62)

Förslag till

Lag om statens skolor för vuxna

Bilaga 10

Härigenom föreskrivs följande

1 § Statens skolor för vuxna skall komplettera den kommunala

vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i huvudsak

samma slag i form av distansundervisning.

Regeringen bestämmer om skolornas förläggning.

2 § För varje skola skall finnas en styrelse.

Regeringen får föreskriva att den kommun där en skola ligger

skall utse en sådan styrelse som kommunen har för sin kommunala

vuxenutbildning att också vara styrelse för skolan.

3 § Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning

utformas.

4§ Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har

rätt att i mån av plats delta i utbildning vid statens skolor

för vuxna, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av

regeringen.

Regeringen meddelar föreskrifter om behörighetsvillkor och om

grunder för urval.

5§ Frågor om intagning till utbildning vid statens skolor

för vuxna avgörs av en för skolorna gemensam intagningsnämnd.

Intagningsnämndens beslut får inte överklagas.

6 § Utbildningen i statens skolor för vuxna skall vara

avgiftsfri för eleverna.

Såvitt gäller läroböcker, skrivmateriel, verktyg,

skyddskläder och andra därmed jämförliga hjälpmedel, som varje

elev har för eget bruk och behåller som sin egendom, får

styrelsen bestämma att hjälpmedlen skall anskaffas av eleverna

själva på egen bekostnad eller erbjudas mot avgifter som högst

motsvarar statens anskaffningskostnader. Styrelsens beslut

enligt första meningen får inte överklagas.

I övrigt skall hjälpmedel som används i statens skolor för

vuxna tillhandahållas utan kostnad för eleverna, om inte något

annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen.

7 § Utan hinder av 6§ får regeringen meddela föreskrifter

om skyldighet att för prövning i statens skolor för vuxna

betala en avgift som tillfaller staten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser när det gäller

statens skolor för vuxna (mom.63)

Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bilaga 11

Utskottets förslag:

9. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna gäller

lagen om statens skolor för vuxna.

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 26

1. Inledning 26

2. En mål- och resultatorienterad styrning av skolan 26

3. Gymnasieskolan 27

3.1 Principiella utgångspunkter för en förändring av

gymnasieskolan 27

3.2 Finansiering av en förändrad gymnasieskola 30

3.3 Nationella program 31

3.3.1 Allmänna timplanefrågor 32

3.3.2 Frågor som enbart rör de yrkesförberedande

programmen 41

3.4 Individuella program 45

3.5 Nuvarande specialkurser m.m. 47

3.6 Vissa övriga gymnasieskolfrågor 49

3.7 Vissa genomförandefrågor 52

4. Den kompetensinriktade vuxenutbildningen 53

4.1 Det offentliga skolväsendet för vuxna 53

4.1.1 Den kommunala vuxenutbildningen 54 4.1.2

Undervisning av invandrare i svenska språket 56

4.1.3 Vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda 56

4.2 Kommunernas skyldigheter m.m. 57

5. Vissa särskilda frågor 59

5.1 Samverkan m.m. 59

5.2 Anställningar som lektor, m.m. 61

5.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män 62

5.4 Studerandeinflytande 63

5.5 Läroplans- och kursplanearbete 64

5.6 Uppföljning och utvärdering m.m. 67

5.7 Behörighets- och betygsfrågor 67

5.8 Utbildning av lärare m.m. 69

5.9 Uppdragsutbildning 70

5.10 Riksrekryterande utbildningar, m.m. 70

5.11 Skollagen i övrigt 72

6. Statens skolor för vuxna. Distansundervisning 72

7. Motionsförslag i övrigt 75

8. Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92 76

8.1 Bidrag till driften av vuxenutbildning för psykiskt

utvecklingsstörda 76

8.2 Bidrag till undervisning av invandrare i svenska språket,

m.m. 77

8.3 Statens skolor för vuxna 79

Hemställan 80

Reservationer 88

Bilaga 1 105

Bilaga 2 136

Bilaga 3 137

Bilaga 4 138

Bilaga 5 139

Bilaga 6 140

Bilaga 7 141

Bilaga 8 142

Bilaga 9 143

Bilaga 10 144

Bilaga 11 145