Bet. 1990/91:UbU17

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU17

Vissa frågor avseende skolväsendet

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1990/91

UbU17

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:115 (utbildningsdepartementet)

om vissa skollagsfrågor m.m. jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1990/91:115 föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

skollagen (1985:1100),

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

3. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

4. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för

invandrare (1986:163),

5. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),

6. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480),

7. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

förordningsreglering (avsnitt 4),

8. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

granskning av läromedel (avsnitt 5).

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1990/91:115

1990/91:Ub178 av Gunilla Andersson och Eivor Husing (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om personalsammansättningen vid den

flexibla skolstarten.

1990/91:Ub179 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolhälsovårdens allmänna inriktning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att skolhälsovården skall vara avgiftsfri för eleverna,

3. att riksdagen beslutar att socialstyrelsen skall ha

tillsyn över skolhälsovården,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en tjänst som skolöverläkare

skall finnas vid tillsynsmyndigheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillsynsmyndighetens samverkan med

andra myndigheter.

1990/91:Ub180 av Ylva Johansson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om samverkan mellan skola och

barnomsorg,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av

skollagen när det gäller sexåringars rätt att jämställas med

skolpliktiga barn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om avskaffande av stadieindelningen i

grundskolan,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av

skollagen så att undervisning i hemspråk och andra

icke-obligatoriska inslag i utbildningen kan förläggas till

lördagar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om minsta rimliga gruppstorlek för

anordnande av hemspråksundervisning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kostnadsfria skolmåltider.

1990/91:Ub181 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att införa årskurslös

förskola--skola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att anpassa pedagogiken till

sexåringarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ta fram ett gemensamt måldokument

för barnomsorg och grundskola först innan man beslutar om

sexårsstart,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkandena 1--3, avslår

propositionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de ekonomiska skälen inte skall

vara avgörande för en tidigare skolstart,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att förskollärare och lärare skall ha

erforderlig utbildning/fortbildning innan sexårs skolstart

införs,

7. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt att välja skola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hänsyn skall tas till trafik och

ålder, inte enbart avstånd, vid beslut om skolskjuts,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om obligatorium för kommunerna att

anordna hemspråksundervisning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej skall

förläggas på lördagar,

11. att riksdagen beslutar att bibehålla lagfäst rätt till

obligatorisk skolhälsovård,

12. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till tre års

gymnasium,

13. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till individuellt

program på gymnasiet,

14. att riksdagen beslutar om lagfäst rätt till

studieavbrott.

1990/91:Ub182 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:115 såvitt avser

förslag om ändring i 14 kap. 3 § skollagen i enlighet med vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolläkarens roll i skolhälsovården.

1990/91:Ub183 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skolplikten i Sverige skall

inträda då barnen fyller sex år i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tidrymd och förutsättningar för

reformens genomförande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokala beslut om möjligheter till en

tidigare skolstart,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om varje elevs rätt att optimalt

utvecklas enligt sina förutsättningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lågstadiets organisation,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en individuellt avpassad studietakt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om målen för skolan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarutbildning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lärarfortbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förskolans inriktning året före

skolstarten,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

lagreglering av elevers och föräldrars rätt att välja skola i

enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kommunernas skyldighet att informera

om rätten att välja skola,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidragen till fristående skolor,

14. att riksdagen beslutar att former för elevinflytande

skall beslutas lokalt,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om granskning av läromedel,

16. att riksdagen avslår regeringens förslag att inrätta en

överklagandenämnd för skolväsendet.

1990/91:Ub184 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolförberedande verksamhet för femåringar

i daghem eller deltidsgrupp, neutral avgift samt om förändrad

organisation av lågstadiet med åtföljande personalförändringar.

1990/91:Ub185 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolförberedande verksamhet för sexåringar

som skall börja skolan.

1990/91:Ub186 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att skolplikten på sikt skall inträda

när eleven fyller sex år och vara tioårig,

2. att riksdagen beslutar att 4 kap. 6 § skollagen skall

utformas i enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att beslut enligt 4 kap. 6 §

skollagen skall kunna överklagas hos kammarrätt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att en fristående skola som godkänts av skolverket också skall

vara berättigad till statliga och kommunala bidrag,

5. att riksdagen beslutar att föräldrars inflytande skall

garanteras i skollagen,

6. att riksdagen beslutar att skollagen skall utformas så

att det blir möjligt för kommuner att delegera beslut till ett

skolråd i enlighet med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolmognadsprov.

1990/91:Ub187 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om grundskolans stadieindelning,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om flexibel

skolstart,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hänsyn till ekonomiska faktorer vid

val av skola,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förläggning

av icke obligatoriska inslag i undervisningen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som

avser beslut om statsbidrag till fristående skolor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kommunerna skall besluta om

ekonomiskt stöd till de fristående skolorna.

1990/91:Ub188 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att länsrätt, i stället för kammarrätt, skall pröva

besvär enligt skollagen.

Motion från allmänna motionstiden 1990

1989/90:Ub225 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om prövningsförfarande för bidrag till

fristående skolor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolstyrelsens rätt att fatta beslut

om fristående skola.

Motioner med anledning av proposition 1990/91:18

1990/91:Ub6 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överlåtande av godkännande- och

bidragsbeslut i fråga om fristående skolor i sin helhet till

kommunerna.

1990/91:Ub35 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om friskolors rätt till statliga och

kommunala bidrag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förfarandet vid godkännandet av

friskolor.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub201 av Ingbritt Irhammar och Marianne Andersson i

Vårgårda (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om sådan ändring av skollagen att det i vissa fall blir

möjligt att tvångsförflytta elever på grundskolenivå.

1990/91:Ub206 av Sven-Gösta Signell och Birger Rosqvist (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

ändring av skolstarten från nuvarande en till två gånger per

år.

1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en skolförberedande förskola,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en tidigare skolstart,

11. att riksdagen beslutar om godkännande av fristående

skola i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub250 av Roy Ottosson och Åsa Domeij (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att kommuner skall vara skyldiga att

anordna kommunal vuxenutbildning.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en flexibel skolstart.

1990/91:Ub275 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flexibel skolstart.

1990/91:Ub307 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolhälsovårdens ställning i den nya

skolorganisationen.

1990/91:Ub311 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flexibel skolstart.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So632.

1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om flexibel skolstart,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en framtida verksamhet för sexåringar

inom den obligatoriska grundskolan.

1990/91:Ub330 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hindren

för gymnasieutbildning på entreprenad undanröjs.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om olika försök med årskurslös

undervisning och intagning av sjuåringar höst och vår.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar att godkännande av friskolor

skall ske i enlighet med vad i motionen anförts,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om skolstart vid sex års ålder.

Motion med anledning av proposition 1990/91:85

1990/91:Ub147 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen avslår proposition 1990/91:85 såvitt avser

förslaget om att beslut att inte ta emot viss sökande till

gymnasieskolan skall kunna överklagas i domstol.

Utskottet

Skolväsendets reformering

Riksdagens beslut hösten 1989 om kommunalt huvudmannaskap för

lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr.

58) innebär att kommunerna från den 1 januari 1991 har ett helt

och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan. Genom

riksdagens ställningstagande till propositionen om ansvaret för

skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) lades

principerna för en mål- och resultatorienterad styrning av

skolan fast. De grundläggande principerna för

ansvarsfördelningen mellan staten och kommunerna har reglerats

i två inledande kapitel i en ny skollag som omfattar alla

skolformer.

Från den 1 juli 1991 kommer ett nytt statsbidragssystem för

grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen att

tillämpas. Det är utformat som ett finansiellt stöd till

kommunernas samlade skolverksamhet och skall ge dem

förutsättningen att bedriva en likvärdig skolverksamhet.

Statsbidraget reglerar inte skolans organisation. Det står

huvudmännen fritt att använda statsbidraget för olika ändamål

inom skolan.

Under innevarande riksmöte kommer riksdagen att ta ställning

till proposition 1990/91:85 om gymnasieskolan och

vuxenutbildningen, i vilken förslag till reglering i lag av

dessa skolformer läggs fram.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att

skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna avskaffas samt att två

nya centrala myndigheter inrättas på skolområdet, nämligen

statens skolverk och statens institut för handikappfrågor i

skolan. Båda myndigheterna skall börja sin verksamhet den 1

juli 1991. Riksdagen kommer senare under detta riksmöte att ta

ställning till myndigheternas organisation och resursbehov

enligt förslag i årets kompletteringsproposition (prop.

1990/91:150).

Regeringen har den 25 oktober 1990 tillkallat en beredning

för att ge förslag till ett nytt betygssystem i grundskolan,

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (dir.

1990:62). Slutligen har regeringen den 14 februari 1991

tillkallat en kommitté med uppgift att lämna förslag till mål

och riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga

skolväsendet (dir. 1991:9). Kommittén skall också lämna förslag

till riktlinjer och modeller för kursplaner och förslag till

timplaner för grundskolan.

De förslag som regeringen presenterar i föreliggande

proposition avser att för grundskolan, särskolan, specialskolan

och sameskolan i lag lägga fast de regler för styrning som

följer av riksdagens tidigare ställningstaganden. Vidare görs

justeringar av bestämmelserna om skolhälsovården och om

fristående skolor. Med de nu föreliggande förslagen har

reformeringen av skollagen slutförts.

I propositionen framläggs även förslag om inrättande av en

särskild nämnd för överprövning av vissa beslut inom skolan,

ändringar i skollagen med anledning av flexibel skolstart,

sakliga förändringar i skollagen i vad gäller elevinflytande,

grundskoleelevers placering på olika skolor samt förläggning av

icke obligatoriska inslag i utbildningen.

Överprövning av beslut enligt skollagen m.m.

Det har ankommit på skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna

att pröva beslut enligt skollagen och till den anslutande

förordningar. Enligt föredragande statsrådet finns det även

efter den nu aktuella reformeringen av skollagen ett antal

beslut som bör få överklagas. Flera av dem är av det slag som

nu överprövas av skolöverstyrelsen. Som nämnts i det föregående

kommer såväl skolöverstyrelsen som länsskolnämnderna att

upphöra med utgången av juni månad 1991.

I proposition 1990/91:85 om en ny gymnasieskola och

vuxenutbildning föreslog regeringen som interimistisk lösning

att överklagandena i samtliga fall som då var aktuella skulle

gå till länsrätten (jfr 5kap.11§ resp. 5kap. 30§ i

förslaget till ny skollag). Föredragande statsrådet aviserade

dock att han skulle återkomma till instansfrågan i föreliggande

proposition.

Regeringen föreslår nu att beslut enligt skollagen som regel

skall överprövas av en särskild nämnd, skolväsendets

överklagandenämnd. Undantag görs för ett antal beslut som har

utpräglat judiciell karaktär eller gäller sådant som utgör

eller ligger nära vad som anses som civila rättigheter.

Överklaganden av dessa beslut förs till kammarrätt.

I propositionen ges exempel på ärenden som har utpräglat

judiciell karaktär och sådana fall där beslutet kan anses vara

sådant att det angår någons civila rättigheter, i den mening

detta begrepp har enligt Europakonventionen om mänskliga

rättigheter och grundläggande friheter.

I motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 16 avvisas regeringens

förslag att ett nytt prövningsorgan, skolväsendets

överklagandenämnd, inrättas. I stället bör kammarrätt pröva

skollagsfrågor. I motion 1990/91:Ub188 (fp) föreslås att

riksdagen skall besluta att länsrätt i stället för kammarrätt i

första instans skall pröva besvär enligt skollagen. Enligt

motion 1990/91:Ub147 (c) yrkande 4 bör beslut om mottagande av

elev i gymnasieskolan inte överklagas i domstol.

Riksdagen har under hösten 1990 fattat beslut om den statliga

skoladministrationen med anledning av propositionen om ansvaret

för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Statens

skolverk kommer att organiseras med en central del och en

fältorganisation för uppföljning, utvärdering, tillsyn och

utveckling av skolväsendet. Med hänvisning till det nya

skolverkets huvuduppgifter finner utskottet det inte motiverat

att det skall ankomma på denna myndighet att överpröva vissa

beslut enligt skollagen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en särskild

nämnd, skolväsendets överklagandenämnd, inrättas för prövning

av vissa skollagsärenden och föreslår att riksdagen med avslag

på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4, 1990/91:Ub183 yrkande 16

och 1990/91:Ub188 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser

1kap.14§.

I konsekvens med detta ställningstagande föreslår utskottet

att riksdagen beträffande överklagande av vissa beslut

antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap. 11 och 30§§,

11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§.

Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 3 bör beslut om

val av skola enligt den föreslagna lydelsen av 4kap. 6§

skollagen kunna överklagas hos kammarrätt. Enligt

motionärerna bör elevers och föräldrars val av skola betraktas

som en civil rättighet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Enligt gällande bestämmelser får skolstyrelsens beslut om

fördelning av elever på olika skolenheter inte överklagas

(grundskoleförordningen 7kap. 2§). Besluten ägnar sig inte

för överprövning eftersom ändring i placeringen av en elev ofta

för med sig behov att flytta en annan i elev i stället.

Konkurrens om platserna vid en viss skola uppstår ju endast om

platserna där inte räcker för alla som önskar bli placerade

där. Det skulle uppstå ohållbara och från

rättssäkerhetssynpunkt oacceptabla konsekvenser om

överinstansen på talan av en missnöjd skulle behöva göra om

fördelningen och flytta någon annan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 3.

Flexibel skolstart m.m.

Regeringen redovisade i skrivelse till riksdagen (1990/91:50)

det pågående arbetet vad gäller barnomsorg och skola samt

flexibel skolstartsålder.

I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100, bil. 10) tas

frågan upp om ett gemensamt ansvar för barnomsorg och skola och

flexibel skolstart. Regeringen erinrar om den s.k.

förskola-skola-kommittén som i sitt betänkande (SOU 1985:22)

bl.a. redovisade förutsättningar för och möjligheter till en

samverkan mellan förskolan och skolan. Enligt riksdagens beslut

om skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4, bet. UbU7,

rskr. 95) bör målsättningen vara att alla barn som behöver

heldagsomsorg skall få det inom ramen för den obligatoriska

undervisningen och den frivilliga barnomsorgen i kommunen. För

närvarande arbetar den av regeringen tillsatta

skolbarnomsorgskommittén (dir. 1989:16) med uppgift att

följa, stimulera och påskynda en utveckling i riktning mot en

organisatoriskt och pedagogiskt samlad verksamhet för skola och

barnomsorg.

I budgetpropositionen (s.49f.) understryks vikten av en

gemensam lokal organisation för skola och barnomsorg. Enligt

föredragande statsrådet pekar utvecklingen mot att gränserna

mellan förskola och skola suddas ut allt mer. Det är frågan om

en gradvis övergång från en verksamhetsform till en annan.

Regeringen erinrar vidare om riksdagens beslut om den ändring i

socialtjänstlagen (bet. 1990/91:SoU9, rskr. 97) som innebär att

det i fortsättningen skall stå kommunerna fritt att utforma sin

nämndorganisation på det sätt som passar de lokala

förhållandena.

I föreliggande proposition framläggs förslag om flexibel

skolstart. Skolplikten skall som hittills inträda höstterminen

det år barnet fyller sju år (jfr 3kap. 6§ skollagen), men

barnets vårdnadshavare får bestämma att barnet skall börja

skolan det år barnet fyller sex år.

I propositionen motiveras förslaget om en flexibel skolstart.

Bl.a. framhålls att de nordiska länderna över huvud taget har

en sen skolstart jämfört med andra länder. Aktuell forskning

visar att barnens språkliga utveckling grundläggs mycket tidigt

och att den är avgörande för barnens möjligheter att tillägna

sig kunskaper och färdigheter i skolan. Det går inte att dela

upp barnets utveckling i en del som hör till dess fritid och en

annan del som utgörs av teoretisk inlärning. Alla som arbetar

med barn måste således göra det utifrån en helhetssyn på

barnets utveckling, understryks i propositionen. Med en

elevanpassad undervisning kan skolstarten göras mer flexibel.

Utifrån barnets utvecklingsnivå kan det ofta vara positivt att

få börja skolan redan vid sex års ålder. Mot denna bakgrund

skall skolan ha en skyldighet att anpassa sin verksamhet till

barnens mognadsgrad.

Regeringen föreslår således att föräldrarna skall få rätten

att avgöra om ett barn skall börja i skolan vid sex eller sju

års ålder. Detta slås fast i föreslagen lydelse av 3kap. 8§

skollagen. Enligt regeringen har föräldrarna de bästa

förutsättningarna att bedöma barnets mognadsnivå och vilka

förutsättningar det har att delta i skolans verksamhet.

Regeringens förslag innebär dock att kommunerna under en

övergångstid om sex år får bestämma i vilken mån sexåringar

skall tas in i skolan. Bestämmelsen enligt nämnda lagrum skall

således tillämpas först fr.o.m. den 1 juli 1997. På så sätt kan

kommunerna själva under denna tidsperiod avgöra hur snabbt de

vill genomföra reformen. Om kommunen inte kan tillgodose alla

vårdnadshavares önskemål om en tidigare skolstart för deras

barn bör enligt propositionen barnets biologiska ålder utgöra

den främsta urvalsgrunden för skolstarten.

I fem motioner, nämligen 1990/91:Ub183 (m) yrkande 1 och

1990/91:Ub186 (fp) yrkande 1 delvis samt motionerna

1990/91:Ub241 (m) yrkande 6, 1990/91:Ub275 (fp) delvis och

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 21 föreslås att skolpliktsåldern

sänks till sex år. I de två förstnämnda motionerna hänvisas

bl.a. till aktuell forskning om barnets utveckling. Enligt

motionärerna är det viktigt att ta till vara den tid då barnen

är särskilt receptiva och motiverade för att med en lämplig

strukturerad pedagogik lära sig läsa, skriva och räkna. Enligt

motionärerna skall de få möjlighet att utvecklas i en

individuellt strukturerad inlärnings- eller träningssituation.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I propositionen framhålls att nästan alla barn i dag deltar i

någon form av samhällelig barnomsorg. Förskolan och skolan är

på varandra följande led i samhällets insatser för barns

utveckling. Enligt regeringen är det således naturligt att

barnomsorgen och grundskolan nu bör få ett gemensamt

måldokument (jfr Mål och riktlinjer m.m. för barnomsorgen och

det offentliga skolväsendet, dir. 1991:9). Det är innehållet i

verksamheten, inte organisationsformen, som med utgångspunkt i

barnets behov blir det viktiga.

Utskottet delar regeringens principiella ståndpunkt när det

gäller att betrakta förskola och skola som på varandra följande

led där innehåll och metod anpassas efter barns

förutsättningar. Därmed reduceras begreppet skolplikt till att

vara den juridiska term som garanterar barn rättighet att gå i

skolan. Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra

nuvarande skolpliktsålder.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1,

1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6,

1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 3kap. 7§.

Regeringens förslag till flexibel skolstart avstyrks i

motionerna 1990/91:Ub187 yrkande 2 och 1990/91:Ub259 yrkande 2

(båda c). Enligt motionärerna bör utgångspunkten för en

diskussion om en tidigarelagd skolstart vara barnens behov och

vad som är lämpligt ur pedagogisk synpunkt. I motionerna

1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1

och 2 (båda v) avvisas likaså regeringens förslag om flexibel

skolstart. Enligt motionärerna är det angeläget att påskynda en

fortsatt uveckling av samverkan mellan barnomsorg och skola.

Det bör vara möjligt att skapa en obligatorisk verksamhet för

sexåringarna som tar till vara det bästa från förskolans

praktik och pedagogik och för det samman med lågstadiets

arbetssätt. Förutom att barnomsorgen och skolan bör omfattas av

ett gemensamt måldokument anser motionärerna att det även krävs

en samordning av dessa båda verksamheter på såväl central som

lokal nivå.

Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) bör en årskurslös

förskola--skola införas (yrkande 1). Utgångspunkten för

undervisningen bör vara en helhetssyn på barnen. Undervisningen

måste därför anpassas till elevernas behov (yrkande 2). Innan

ett beslut fattas om flexibel skolstart bör ett gemensamt

måldokument för barnomsorg och skola föreligga och vidare bör

viss fortbildning av lärare ha genomförts (yrkandena 3, 4 och

6).

Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 2 bör reformen om en

tidigare skolstart genomföras under perioden 1993--1999. Vidare

bör en sådan förändring förberedas väl, så att ett antal

förutsättningar kan uppfyllas. Det bör dock vara möjligt att

tidigarelägga ett sådant genomförande under förutsättning att

kommunen kan erbjuda en fullgod skolgång för sexåringarna och

att föräldrarna önskar en tidigare skolstart för sina barn

(yrkande 3).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en flexibel

skolstart. Utskottet delar regeringens uppfattning att

vårdnadshavarna nu skall få rätt att avgöra om deras barn skall

börja i skolan vid sex eller sju års ålder. Utskottet har

heller inget att invända mot att kommunerna under en

övergångstid om sex år får bestämma i vilken mån sexåringar

skall tas in i skolan. Fr.o.m. den 1 juli 1997 skall dock

sexåringar jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten

att börja skolan.

Utskottet vill med anledning av vad som framförs i

proposition och motioner understryka att övergången till en

flexibel och genomsnittligt sänkt skolstartålder ställer krav

på förändringar i kommunerna. De höga kvalitetskrav som

utskottet vill ställa på all skolverksamhet måste självfallet

gälla för den verksamhet som erbjuds sexåringarna. Även om

strävan skall vara att i största möjliga utsträckning

tillgodose föräldrarnas önskemål bör sexåringar bara tas emot i

den utsträckning som skolorganisationen kunnat anpassas till

denna elevgrupps behov.

Därvid bör givetvis ett antal förutsättningar vara för

handen. Av stor vikt är självfallet tillgången till lärare och

annan personal som fått möjlighet att genomgå fortbildning samt

sammansättningen av personalgrupperna. En annan faktor är

tillgången till ändamålsenliga lokaler. En ytterligare faktor

är förekomsten av sådana samarbetsformer mellan förskola och

skola samt inom grundskolans lågstadium att en individualiserad

verksamhet kan åstadkommas. Innehåll och metodik måste vidare

anpassas efter barnens behov.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition

1990/91:115 och motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 delvis och 3

samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub183 yrkande

2 delvis, 1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2,

1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 3 kap. 8 § samt som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

I motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275

delvis (båda fp) föreslås att tioårig skolplikt skall

införas på sikt. Kunskapsstoffet är så stort att ett tionde

grundskoleår är starkt motiverat. Det är enligt motionärerna

felaktigt att tro att sexåringarna lika väl skulle kunna

tillägna sig de kunskaper och färdigheter som sjuåringarna i

dag får i årskurs 1 i grundskolan.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Regeringen föreslår ingen ändring av skollagen när det gäller

skolpliktens längd (3kap. 10§). Vidare behålls de

nuvarande reglerna om att skolplikten normalt upphör då elever

tillfredsställande slutfört högsta årskursen i grundskolan

eller i vart fall efter det år då eleven fyller 16 år.

Utskottet konstaterar att en elev, som börjar i grundskolan

vid sex års ålder och som inte tillfredsställande har slutfört

högsta årskursen i grundskolan, har rätt att få utbildning

t.o.m. utgången av vårterminen då eleven fyller 16 år.

Att införa en tioårig skolpliktstid skulle enligt utskottets

uppfattning få stora ekonomiska konsekvenser för statsverket.

Med hänvisning härtill och till det statsfinansiella läget

föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis. Till

detta vill utskottet lägga följande. I direktiven till

läroplanskommittén (dir. 1991:9) framhålls att det mot

bakgrund av förändringarna inom skolområdet och förskolan nu

ges en unik möjlighet att formulera måldokument för skilda

skolformer, inkl. barnomsorgen, utifrån en samsyn på de

övergripande målen för verksamheterna. En sådan samordning bör

medföra en sammanhängande och därmed en kvalitativt bättre och

effektivare utbildning. Vidare heter det att förskolan,

grundskolan och gymnasieskolan lägger grunden för ett livslångt

lärande. Vuxenutbildningen skall komplettera bristande

ungdomsutbildning eller bygga vidare på gymnasieskolans

kunskaper. Varje skolform måste därför befästa och bygga vidare

på vad eleverna har lärt sig tidigare.

I motion 1990/91:Ub178 (s) framhålls vikten av att

förskollärare bör ingå i arbetsenheten på lågstadiet i syfte

att bl.a. medverka till att överföra den pedagogik som

praktiseras i förskolan och som enligt motionärerna med fördel

även kan tillämpas på äldre barn. I motion 1990/91:Ub184 (s)

delvis konstateras att en flexibel skolstart kräver en allsidig

och bred pedagogisk och social kunskap hos personalen. En sådan

kompetens finns i arbetslag med både förskollärare,

grundskollärare och fritidspedagoger.

Utskottet konstaterar att frågan om personal på lågstadiet

vid flexibel skolstart behandlas i propositionen (s. 50).

Enligt föredragande statsrådet är det viktigt att de berörda

personalgrupperna får praktiska erfarenheter av varandras

verksamhetsområden. Föredragande statsrådet framhåller att det

redan förekommer att lärare tjänstgör i förskolan liksom att

förskollärare tjänstgör på lågstadiet. Det anses självklart att

sådan tjänstgöring kommer att bli vanligare i framtiden. Att

t.ex. en förskollärare ingår i arbetsenheten på lågstadiet

finner föredragande statsrådet naturligt.

Utskottet vill erinra om att de organisatoriska hindren mot

en samordnad eller gemensam verksamhet för barnomsorgen och

skolan har undanröjts genom riksdagens beslut om kommunalt

huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet (prop.

1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58).

Mot denna bakgrund finner utskottet att motionärernas

yrkanden i stort är tillgodosedda, varför motionerna

1990/91:Ub178 och 1990/91:Ub184 (delvis) avstyrks.

I motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10 och 1990/91:Ub241

yrkande 5 (båda m) föreslås att alla barn året före skolstarten

skall erbjudas en skolförberedande verksamhet i förskolan.

Denna förskola -- i ordets egentliga mening -- skall vara basen

för skolan och organisatoriskt ha samma huvudman som skolan. En

tidigare skolstart innebär, enligt motion 1990/91:Ub184 (s)

delvis, att de skolförberedande aktiviteterna måste byggas ut i

första hand för femåringarna. Enligt motion 1990/91:Ub185 (s)

bör de barn som deltagit i någon form av skolförberedande

verksamhet ha företräde före andra barn vid skolstarten.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Som framhålls i propositionen (s. 49) deltar nästan alla barn

i någon form av samhällelig barnomsorg. Utbyggnaden av

förskolan gör att allt fler barn har erfarenhet av pedagogisk

verksamhet och organiserad social samvaro när de börjar skolan.

Mot denna bakgrund bör enligt föredragande statsrådet

principerna för hur mål skall utformas och hur innehållet skall

systematiseras för barnomsorgen och grundskolan samordnas.

Utskottet vill erinra om den nyligen tillsatta kommittén

(dir. 1991:9) med uppgift att bl.a. lämna förslag till mål och

riktlinjer för barnomsorgen. I direktiven hänvisar regeringen

till 1985 års riksdagsbeslut (prop. 1984/85:209, bet. SoU5,

rskr. 27) om förskola för alla barn och det av socialstyrelsen

utarbetade pedagogiska programmet för förskolan som

fastställdes år 1987.

Utskottet anser att riksdagen bör avvakta läroplanskommitténs

förslag om ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola

och den fortsatta beredningen inom regeringskansliet när det

gäller ett ställningstagande till frågor om skolförberedande

verksamhet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10, 1990/91:Ub184

delvis, 1990/91:Ub185 och 1990/91:Ub241 yrkande 5.

Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 7 bör skolan även i

fortsättningen kunna erbjuda skolmognadsprov som en

frivillig möjlighet för de föräldrar som vill ha ett stöd i sin

valsituation när det gäller tidigare skolstart.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

I förskola-skola-kommitténs slutbetänkande (SOU 1985:22, s.

225--236) görs bl.a. en ingående analys av skolmognadsbegreppet

utifrån ett skolhistoriskt perspektiv och med internationella

jämförelser. Skolmognadsbegreppet diskuteras även med

utgångspunkt i gällande lag och läroplaner.

Som framhålls i propositionen (s.49) är det väsentligt att

både skolan och förskolan kommer att stödja föräldrarna när de

skall avgöra barnens skolstart. Detta förutsätter bl.a. att

förskolans personal är väl förtrogen med innehållet i den

verksamhet barnet kommer att delta i och att läraren får veta

från förskolan var den blivande eleven befinner sig

utvecklingsmässigt så att undervisningen kan anpassas därefter.

Enligt vad utskottet erfarit är det idag relativt ovanligt

att skolmognadsprov används för att konstatera skolmognaden hos

barn när det gäller beslut om såväl tidigare som senare

skolstart. Vanligen är det skolpsykologen som i kommunen

ansvarar för skolmognadsproven. Gällande föreskrifter om

skolmognad som villkor för att påbörja skolgången kommer

att slopas. Några hinder att även i fortsättningen använda

något slag av prov för att utröna barns skolmognad bör enligt

utskottets uppfattning inte föreligga.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 7.

Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 5 får de ekonomiska

skälen för familjerna inte bli avgörande för om ett barn skall

börja i skolan eller ej. Även i motion 1990/91:Ub184 (s) delvis

framhålls att frågan om neutral avgift för omsorg på daghem

och fritidshem måste uppmärksammas i det fortsatta arbetet

med flexibel skolstart.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Frågan om avgifter för omsorg på daghem, fritidshem m.m. är

en kommunal angelägenhet. Utskottet ser i likhet med

föredragande statsrådet dock en risk i att rent ekonomiska skäl

skulle vara avgörande för barns skolstart, då det på många håll

är billigare att ha barnen i skola och fritidshem än i daghem.

Enligt vad utskottet erfarit har dock några kommuner i landet

redan fattat beslut om neutrala taxor för daghem och

fritidshem. Utskottet utgår från att frågan kommer att följas

av berörda myndigheter.

Mot denna bakgrund finner utskottet ingen anledning att

föreslå riksdagen att vidta någon särskild åtgärd i denna

fråga, varför motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 5 och

1990/91:Ub184 delvis avstyrks.

I motionerna 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 5 och 1990/91:Ub206

(s) föreslås att intagningen till grundskolan görs två gånger

per år. Barn som uppnår skolpliktsåldern sju år under det

första halvåret har således möjlighet att börja i skolan

antingen från vårterminen eller från höstterminen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Med hänvisning till regeringens förslag om en flexibel

skolstart där såväl förskola som skola skall erbjuda en

verksamhet som utgår från det enskilda barnets mognad och

utvecklingsmöjligheter finner utskottet att det huvudsakliga

syftet med motionerna 1990/91:Ub206 och 1990/91:Ub813 yrkande 5

i stort är tillgodosett, varför motionerna avstyrks.

Enligt motion 1990/91:Ub250 (mp) bör skolplikten omvärderas.

Enligt motionärerna är i dag skolplikten ett tvång och en

ofrihet för många unga människor. Genom att bygga ut

grundutbildning för vuxna och i synnerhet kommunal

vuxenutbildning kan alla studerande på dessa stadier erbjudas

betydligt friare och effektivare studiemöjligheter. Därmed kan

också skolplikten för elever på högstadiet i grundskolan mjukas

upp, anser motionärerna.

I konsekvens med utskottets ställningstagande till

skolpliktens längd i det föregående avstyrks motion

1990/91:Ub250 yrkande 2.

I motion 1990/91:Ub183 (m) framförs ett antal förslag om hur

undervisningen på lågstadiet bör anordnas.

För det första konstaterar motionärerna att barns mognad inte

är ett entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Barn

mognar olika fort. En del barn är verbalt utvecklade eller har

tidig läsmognad. Andra kan tidigt förstå rumsliga begrepp eller

matematik. Varje elev skall mot denna bakgrund ges möjlighet

att optimalt utvecklas efter sina förutsättningar. Detta bör

enligt motionärerna slås fast i skollagen (yrkande 4). Vidare

anförs att lågstadiet bör vara årskurslöst och flexibelt

(yrkande 5). Alla elever bör få utvecklas i sin egen takt och

få tillräckligt med tid att öva och befästa färdigheter och

kunskaper (yrkande 6). I yrkande 7 begärs en översyn av

lågstadiets kursplaner och metoder. Målen för skolan behöver

preciseras så att uppgiften blir tydlig och möjlig att

genomföra. Ett nytt innehåll i undervisningen och en ny

organisation av arbetet på lågstadiet kräver också fortbildning

av både förskollärare och grundskollärare (yrkandena 8 och 9).

Utskottet erinrar om skollagens 1kap. 2§.

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter

samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska

utveckling till ansvarskännande människor och

samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever

med särskilda behov. Verksamheten i skolan skall utformas i

överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.

Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för

varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkande 4 om

komplettering till skollagens kapitel om grundskolan.

När det gäller frågan om ett årskurslöst lågstadium och en

individualiserad undervisning för eleverna anser utskottet att

motionärernas synpunkter överensstämmer med vad som anförs i

föreliggande proposition. När det vidare gäller frågan om

åldersblandade klasser vill utskottet erinra om betänkande

1990/91:UbU7 (s. 18 f.) i vilket utskottet anför bl.a. att det

reformerade statsbidragssystemet för det offentliga kommunala

skolväsendet kommer att öka möjligheterna för kommunerna att

organisera sina skolenheter och klasser på ett friare sätt än

vad som hittills skett.

Läroplanskommittén har i uppgift att lämna förslag till mål

och riktlinjer för barnomsorgen samt det offentliga

skolväsendet (dir. 1991:9). I direktiven anför statsrådet bl.a.

att målen skall utformas så att de går att konkretisera och

precisera på lokal nivå. De skall också utformas så att de är

möjliga att utvärdera.

Utskottet anser att syftet i motionärernas yrkande om en

översyn av lågstadiets kursplan därmed bör vara tillgodosett.

Utskottet har nyligen i betänkande 1990/91:UbU6 tagit

ställning till regeringens förslag om fortbildning m.m. (prop.

1990/91:100, bil. 10, bet. UbU6, rskr. 221) jämte motioner och

därvid behandlat bl.a. åtgärder för att förbättra tillgången på

lärare och fortbildningens inriktning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6, 7, 8

och 9.

Elevinflytande m.m.

Regeringen föreslår att eleverna i grundskolan, särskolan,

specialskolan och sameskolan skall ha inflytande över hur deras

undervisning utformas. Deras rätt till inflytande markeras i

lag (jfr föreslagen lydelse av resp. 4kap. 2§, 6kap.

2§, 7kap.2§ och 8kap. 2§ skollagen).

Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 14 bör varje skola

besluta om hur elev- och föräldrainflytandet skall utformas.

Mot denna bakgrund bör inte heller skolkonferensen i

gymnasieskolan regleras centralt.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Föredragande statsrådet anför i propositionen (s. 54) att

utvecklingen av elevinflytandet måste ske på lokal nivå för att

kunna bli framgångsrik. Själva utvecklingsprocessen som sådan

är väsentlig för att eleverna skall bli delaktiga i ett

demokratiskt synsätt. Mot denna bakgrund bör formerna för

elev- och föräldrainflytandet avgöras lokalt. Enligt

föredragande statsrådet bör den nuvarande detaljregleringen av

skolans samverkansformer upphöra. Regeringen anser dock att

skolkonferensen i gymnasieskolan tills vidare bör finnas kvar.

Riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning (prop.

1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) innebar bl.a. att

skolkonferensen i gymnasieskolan gavs en ny utformning med nya

och utökade beslutsbefogenheter (7kap. 1--13§§

gymnasieförordningen). Utskottet delar regeringens uppfattning

att skolkonferensen i gymnasiskolan tills vidare skall finnas

kvar. I övrigt finner utskottet att syftet med motion

1990/91:Ub183 yrkande 4 i stort är tillgodosett, varför

motionen avstyrks.

När det gäller föräldrars rätt till inflytande i skolan

bör den enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 5 i likhet med

motsvarande rätt för elever regleras i lag. Motionärerna

föreslår således att föreslagen lydelse av 4kap. 2§

skollagen bör kompletteras så att föräldrars rätt till

inflytande garanteras.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Genom riksdagens beslut om skolans utveckling och styrning

har föräldrarna fått förstärkt inflytande och medansvar. En

utgångspunkt för beslutet var bl.a. att rätten till insyn i och

inflytande över skolan är en grundläggande förutsättning för

att elever och föräldrar skall kunna åtnjuta god rättstrygghet

och rättssäkerhet.

Föredragande statsrådet anser att man lokalt bör avgöra vilka

former elev- och föräldrainflytandet skall ha. Den nuvarande

detaljregleringen av skolans samverkansformer bör upphöra.

Utvecklingen mot en mer mål- och resultatorienterad styrning

av skolväsendet och en decentralisering av beslutsfunktioner

m.m. ger enligt utskottets uppfattning möjligheter att på lokal

nivå utveckla nya former för samverkan mellan skolans personal,

elever och vårdnadshavare.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 5.

I samma motion (yrkande 6) aktualiseras frågan om

delegering av beslut till ett s.k. skolråd, dvs. en

styrelse för den lokala skolan bestående av personal, föräldrar

och elever. Enligt motionärerna bör det inom skollagens ram ges

möjlighet för verksamma vid en skolenhet att få rätt att överta

vissa beslutsbefogenheter från skolstyrelsen när det gäller

t.ex. budgetprioriteringar inom givna ramar, skoldagens

förläggning, vissa personalfrågor m.m.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

I betänkande 1988/89:UbU7 om skolans utveckling och styrning

redovisade utskottet vilka regler som gäller enligt

kommunallagen för en nämnds delegationsrätt. I proposition

1990/91:117 om ny kommunallag som riksdagen kommer att ta

ställning till under innevarande riksmöte behandlas bl.a.

delegationsrätten i kommunen.

Utskottet finner inte skäl att riksdagen fattar beslut om ett

särskilt lagrum i skollagen som skall ge den delegationsrätt

som begärs i ifrågavarande motion. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 6.

Skolhälsovården

I propositionen (s.56 f.) framhålls att skolhälsovården är

den medicinska delen av skolans elevvård. Skolhälsovården skall

liksom hittills främst vara förebyggande. Den skall omfatta

hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Regeringen

föreslår att de regler som gäller i dag om skyldighet att

anordna hälsovård skall gälla även fortsättningsvis.

Skolhuvudmännen skall således vara skyldiga att anordna

skolhälsovård för eleverna i grundskolan, särskolan,

specialskolan, sameskolan och gymnasieskolan. Enligt

föredragande statsrådets mening bör skolhälsovården ses som

elevernas företagshälsovård. Eleverna skall därför ha rätt att

anlita skolhälsovården men, till skillnad från vad som gäller i

dag för skolpliktiga elever, ingen skyldighet att genomgå

hälsokontroller. Detta föranleder en ändring i 14kap. 3§

skollagen. I dag är skolöverstyrelsen tillsynsmyndighet för

skolhälsovården. Denna uppgift bör enligt regeringen överföras

till statens skolverk från den 1 juli 1991.

I två motioner, nämligen 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 11 och

1990/91:Ub182 (c) avvisas regeringens förslag att de

obligatoriska hälsokontrollerna skall upphöra. I den

sistnämnda motionen konstateras att många barn i dag far illa i

samhället. De får i sin hemmiljö uppleva både psykiskt och

fysiskt våld. För dessa barn har skolhälsovården enligt

motionärerna en stor betydelse.

Utskottet vill understryka att skolhälsovården är en del av

skolans elevvård. Till den direkta elevvårdspersonalen räknas

bl.a. skolläkare och skolsköterska. I 3kap. 31--36§§

grundskoleförordningen regleras elevvårdskonferensen som skall

finnas för varje rektorsområde i grundskolan. Utskottet utgår

från att elevvårdskonferensen kommer att finnas kvar som ett

formellt organ även i fortsättningen. Utskottet utgår vidare

från att sådana elevproblem som inte kan lösas inom klassens

ram liksom hittills förs till elevvårdskonferensen som har att

vidta åtgärder för den enskilda elevens bästa. Enligt

utskottets uppfattning kommer skolhälsovården även i

fortsättningen att ha en avgörande betydelse för barns hälsa,

välbefinnande och utveckling.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och

1990/91:Ub182 yrkande 1 godkänner propositionens förslag till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 3§ första

stycket.

När det gäller skolhälsovårdens allmänna inriktning

föreslås i motion 1990/91:Ub179 (fp) att skolhälsovården

förutom den allmänna hälsoövervakningen skall prioritera tre

områden, nämligen omsorgen om barn med särskilda behov,

hälsoundervisningen och skolans arbetsmiljö (yrkande 1). En

förutsättning för att skolhälsovården skall kunna fylla sin

funktion är att den är avgiftsfri för eleverna (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) innebar bl.a. att två inledande kapitel i

skollagen fastställdes. Enligt 1kap. 2§ skall i

utbildningen hänsyn tas till elever med särskilda behov. Som

anförts i det föregående har skolhälsovården en viktig funktion

i skolans elevvård. När det gäller hälsoundervisningen i skolan

förutsätter utskottet att skolsköterskans och skolläkarens

kompetens tas till vara. Likaså förutsätter utskottet att

skolhälsovården engageras i arbetet på att åstadkomma en allt

bättre skolmiljö -- såväl den fysiska som den psykosociala

miljön.

Enligt nu gällande skollag är skolhälsovården kostnadfri för

eleverna (11kap. 6§). I föreliggande proposition föreslås

ingen ändring i detta avseende.

Utskottet finner det med hänvisning till det anförda inte

påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med

anledning av motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2, varför

yrkandena avstyrks.

Enligt samma motion (yrkande 3) bör skolhälsovården

jämställas med annan förebyggande hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen bör därför vara tillsynsmyndighet.

Utskottet anser att skolhälsovården bör betraktas som en

integrerad del av skolans elevvård. Mot denna bakgrund är det

enligt utskottets uppfattning naturligt att tillsynsuppgiften

överförs från skolöverstyrelsen till det nya skolverket.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag till

tillsynsmyndighet för skolhälsovården i enlighet med

föreslagen lydelse av 14kap. 8§ och avstyrker motion

1990/91:Ub179 yrkande 3.

I samma motion (yrkande 5) anförs att det är viktigt att

socialstyrelsen som tillsynsmyndighet för skolhälsovården

samverkar med det nya skolverket. Tillsynsmyndigheten bör också

samverka med arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör

arbetsmiljön. I samma motion (yrkande 4) föreslås att det skall

finnas en tjänst som skolöverläkare på socialstyrelsen.

Utskottet erinrar om att det i propositionen framhålls att

skolhälsovården inte bara ingår i skolans elevvårdande

verksamhet utan också är en del av samhällets allmänna

medicinska insatser. Skolhälsovården berör därmed både

skolverket och socialstyrelsen. Enligt föredragande statsrådet

är det självfallet viktigt att de båda myndigheterna samverkar

på detta område.

Utskottet finner det angeläget att skolverket som

tillsynsmyndighet för skolhälsovården samverkar med andra

centrala myndigheter i syfte att bl.a. samordna vissa

förebyggande insatser på hälso- och sjukvårdens område.

Utskottet utgår från att nödvändigheten av samverkan m.m. med

andra myndigheter kommer att fastställas i instruktionen för

det nya skolverket.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub179 yrkande 5. I konsekvens med utskottets

ställningstaganden när det gäller tillsynsmyndigheten för

skolhälsovården anser utskottet att riksdagen bör avslå motion

1990/91:Ub179 yrkande 4 med förslag om en tjänst som

skolöverläkare vid socialstyrelsen.

I motion 1990/91:Ub307 (c) från den allmänna motionstiden

1991 framhålls att skolhälsovården har en stor betydelse för

folkhälsoarbetet. Enligt motionärerna finns det starka skäl att

i det pågående reformarbetet för skolan slå fast behovet av en

fortsatt väl fungerande skolhälsovård. Även i motion

1990/91:Ub182 (c) yrkande 2 framhålls vikten av att

skolhälsovården får behålla sin bredd och kompetens. Enligt

motionärerna är det viktigt att skolläkaren med sin

medicinska sakkunskap och erfarenhet även i fortsättningen

kommer att ingå i skolhälsovården.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Utskottet vill peka på att skolhälsovårdens mål, omfattning

och personal nu regleras i 11kap. 2§ skollagen. Någon

ändring på dessa områden föreslås inte i propositionen. Detta

innebär bl.a. att för skolhälsovården skall finnas skolläkare

och skolsköterska.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna

1990/91:Ub182 yrkande 2 och 1990/91:Ub307 är tillgodosett,

varför de avstyrks.

Val av skola

I propositionen framhålls att alla barn och ungdomar i

Sverige skall ha samma rätt till utbildning av hög kvalitet.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att

utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig varhelst

den anordnas i landet (1kap. 2§ skollagen). Det är således

en grundläggande skyldighet för samtliga kommuner att

utbildningen håller en hög och jämn kvalitet.

I motionerna 1990/91:Ub183 (m) yrkande 11 och 1990/91:Ub181

(mp) yrkande 7 begärs förslag om lagreglering av elevers och

föräldrars rätt att välja skola. Denna rätt skall gälla val

av både fristående skolor och skolor inom det offentliga

skolsystemet. Enligt den förstnämnda motionen (yrkande 12) bör

det i skollagen klart framgå att kommunerna har skyldighet att

informera föräldrar och elever om rätten att välja skola.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid två tillfällen under

innevarande riksmöte avslagit liknande yrkanden om rätten att

välja skola (jfr bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76 resp. bet.

1990/91:UbU7, rskr. 222). Utskottet anser att det inte finns

anledning för riksdagen att nu ändra uppfattning i frågan,

varför utskottet avstyrker motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7

och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12.

Regeringens förslag till lydelse av 4kap. 6§ tredje

stycket när det gäller val av skola i hemkommunen innebär

att utgångspunkten för placeringen skall vara att platserna i

en grundskola förbehålls de elever för vilka skolan är den

skola som ligger närmast deras hem, dvs. att de får så kort

skolväg som möjligt. Vårdnadshavarnas önskemål om att deras

barn skall tas emot vid en skola inom kommunen skall beaktas så

långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på

placering i en skola nära hemmet åsidosätts.

I motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 2 avvisas den lagtekniska

lösningen i propositionen när det gäller elevernas val av

skola. Motionärerna anser att lagrummet bör få en mer generell

utformning. Om kommunerna ges en skyldighet att i största

möjliga utsträckning tillgodose föräldrars och elevers

önskemål, inkluderar det en skyldighet att söka tillfredsställa

också dem som föredrar den närmaste skolan, hävdar

motionärerna. Enligt motion 1990/91:Ub187 (c) yrkande 3 bör man

starkare understryka de ekonomiska aspekterna när det gäller

valet av skola. Motionärerna anser att önskemål om placering

vid annan skola bör beaktas så långt det är praktiskt och

ekonomiskt möjligt utan att man åsidosätter andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet.

Som utskottet ser det kommer det alltid att finnas elever som

vill gå i någon annan skola än den som innebär den kortaste

skolvägen. Skälen för dessa önskemål kan vara olika. Det kan

gälla t.ex. praktiska frågor om barnomsorg, elevers

fritidssysselsättningar, resor med föräldrar m.m. Enligt

utskottets mening bör önskemål om placering vid annan skola

beaktas så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.

Efterkommande av önskemål om annan skola får inte medföra att

någon annan elev som annars enligt huvudprincipen skulle ha

tagits emot i den önskade skolan drabbas av en allvarlig

försämring beträffande sin skolväg. En kommun måste vidare

kunna avvisa sådana önskemål som är förenade med betydande

merkostnader för kommunen. Det kan t.ex. gälla kostnader för

extra skolskjuts, skolbarnomsorg m.m.

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna

lagregleringen ligger i linje med riksdagens uttalande (bet.

1990/91:UbU4, rskr. 76) under innevarande riksmöte.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion

1990/91:Ub187 yrkande 3 och med avslag på motion 1990/91:Ub186

yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 6§ tredje

stycket.

I motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 8 föreslås att för elever

som går i fristående skolor skall ersättning för skolskjuts

utgå enligt närhetsprincipen, dvs. motsvarande den skola som

ligger närmast hemmet.

Enligt föreslagen lydelse av 4kap. 7§ är hemkommunen

skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan får

kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs "med hänsyn till

färdvägens längd, trafikförhållandena, fysiskt handikapp hos en

elev eller någon annan särskild omständighet".

Enligt utskottets uppfattning är beslut om skolskjuts en

kommunal angelägenhet och måste ha sin utgångspunkt i lokala

förhållanden. Med hänvisning till hemkommunens lagfästa

skyldighet att sörja för kostnadsfri skolskjuts för eleverna i

grundskolan föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1990/91:Ub181 yrkande 8.

Förläggningen av icke obligatoriska inslag i utbildningen

I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100, bilaga 10

s.46--48) behandlas vissa åtgärder som syftar till att

effektivisera formerna för hemspråksundervisningen. Riksdagen

har nyligen (bet. 1990/91:UbU7, rskr. 222) fattat beslut i

denna fråga. Principerna för elevers rätt till

hemspråksundervisning ligger fast. Samma grupper av elever som

tidigare skall alltså ha rätt till undervisning. Liksom idag

gäller det rätt till undervisning i den omfattning som fordras

för att täcka elevens behov. Det är emellertid aldrig fråga om

någon skyldighet för eleven att delta i

hemspråksundervisningen. Vidare skall kommunerna få avgöra om

villkoren för rätt till hemspråksundervisning föreligger eller

inte.

Enligt nuvarande bestämmelser (grundskoleförordningen 5kap.

11§) kan en kommun befrias från skyldigheten att anordna

hemspråksundervisning om t.ex. lärare saknas. Enligt

föreliggande proposition skall skyldighet inte heller föreligga

om anordnandet medför stora kostnader för kommunen, t.ex.

kostnader som uppstår då det är omöjligt att anordna

undervisningen i rationella grupper. Enligt föredragande

statsrådets bedömning är en rimlig minsta gruppstorlek för

hemspråksundervisning fem elever. I skollagens regler om

skolpliktens omfattning görs ett förtydligande (3kap. 11§)

så att det blir klart att det finns möjlighet att förlägga

undervisning i hemspråk och andra icke obligatoriska inslag i

utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de

dagar som skolplikten omfattar. När det gäller skoldagens längd

föreslås motsvarande ändring för sådana inslag.

I motionerna 1990/91:Ub187 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub180 (v)

yrkande 4 och 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 10 avvisas regeringens

förslag om förläggning av icke obligatoriska inslag i

undervisningen. Motionärerna anför bl.a. att för att

hemspråksundervisningen skall kunna ske på ett bra sätt krävs

att elevens hemspråkslärare och ordinarie lärare samarbetar.

Detta gäller främst studiehandledningen på hemspråk. Om

hemspråksundervisningen förläggs till lördagar eller efter

skoldagens slut kommer ett sådant samarbete att försvåras.

Motionärerna ser också en risk i att invandrareleverna på detta

sätt isoleras från sina övriga klasskamrater och vänner. Enligt

motionärerna innebär regeringens förslag att

hemspråksundervisningen inte ges med andra ämnen likvärdiga

arbetsmöjligheter.

Utskottet uppfattar regeringens förslag till ändring av

skollagens regler om skolpliktens omfattning så att det inte

kommer att finnas något lagfäst hinder för en kommun att

förlägga icke obligatoriska inslag i undervisningen till

lördagar eller efter skoldagens slut. Hemspråksundervisningen

bör i första hand förläggas inom den ordinarie skoltiden. Kan

detta ej lösas är det möjligt att förlägga undervisningen

exempelvis efter skoldagens slut och på lördagar. Den

föreslagna ändringen av skollagen skall ses som en åtgärd som

genom anordnande av rationella undervisningsgrupper kan öka

möjligheterna till hemspråksundervisning för invandrareleverna.

Utskottets syn på hemspråksundervisningens (undervisning i

hemspråk och studiehandledning på hemspråk) syfte, organisation

m.m., vilken bl.a. kommit till uttryck i betänkande

1990/91:UbU7, är således oförändrad. Utskottet förutsätter att

kommunerna tillsammans med berörda elever, vårdnadshavare och

lärare gör allt för att skapa sådana lösningar att så många

elever som möjligt får den undervisning som de önskar och

behöver.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10

och 1990/91:Ub187 yrkande 4 och föreslår att riksdagen antar

propositionens förslag till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 3kap. 11§ tredje stycket.

Enligt motion 1990/91:Ub180 (v) yrkande 5 bör en regel om en

rimlig minsta gruppstorlek för anordnande av

hemspråksundervisning inte fastställas. Motionärerna anser

att en minsta gruppstorlek som förutsättning för kommunernas

skyldighet att anordna hemspråksundervisning inte står i

överensstämmelse med den enskilda elevens rätt och behov av

språkstöd. Enligt motion 1990/91:Ub181 (mp) yrkande 9 bör

kommunerna vara skyldiga att anordna hemspråksundervisning

oavsett undervisningsgruppens storlek.

Utskottet erinrar om följande.

Som framhålls i propositionen (s.61) skall de principer för

elevers rätt till hemspråksundervisning som riksdagen tidigare

beslutat om ligga fast. Samma grupper av elever som tidigare

skall alltså ha rätt till undervisning.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) innebär att en del av den statliga

styrningen av skolområdet som tidigare utövats genom

statsbidragsbestämmelserna för de olika skolformerna nu upphör.

Fr.o.m. den 1juli 1991 utbetalas ett finansiellt stöd i form

av ett sektorsbidrag till samtliga kommuner. Riksdagens

ställningstagande till ett generellt bidrag till skolsektorn

grundar sig på uppfattningen att ett sådant bidrag också ger

den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för

decentralisering och möjligheter för personalen i skolan,

eleverna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta

ansvar. Som utskottet framhåller i betänkande 1990/91:UbU7

(s.9) innebär det nya statsbidragssystemet en större frihet

för kommunerna att genomföra bl.a. hemspråksundervisningen.

Samtidigt bör kraven på bättre planering och

ledningsorganisation för denna undervisning komma i förgrunden

i samband med den lokala resursfördelningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9.

Fristående skolor för skolpliktiga elever

Enligt propositionen bör den statliga skoladministrationen

även fortsättningsvis svara för godkännande av fristående

skolor för vanlig skolplikt (jfr 9kap. 1§ andra stycket

skollagen). Skolverket blir därmed den myndighet som efter

hörande av kommunen beslutar i dessa frågor fr.o.m. den 1juli

1991.

I motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4 och

1990/91:Ub241 yrkande 11 (båda m) samt 1990/91:Ub35 yrkande 6

och 1990/91:Ub821 yrkande 15 (båda fp) samt 1990/91:Ub6 (c)

yrkande 8 delvis hävdas att det bör vara skolstyrelsen som

skall svara för godkännande av fristående skolor.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Sedan läsåret 1988/89 har det varit länsskolnämnd som fattat

beslut om godkännande av fristående skolor. Dessförinnan var

det skolstyrelsen i den kommun där den fristående skolan var

belägen som hade att fatta sådant beslut. Skälet till ändringen

av beslutsinstans den 1juli 1988 var att det bedömdes

önskvärt med en mer enhetlig praxis vid beslut i

godkännandefrågor (UbU 1987/88:14, rskr. 304). När nu

länsskolnämnderna avvecklas den 1juli 1991 är det enligt

utskottets mening följdriktigt att skolverket blir

beslutsinstans i dessa frågor och därmed svarar för en enhetlig

praxis vid sådana ärendens avgöranden. Utskottet förutsätter

att skolverket i samband med bytet av myndighetsnivå för

godkännande av fristående skolor i sin aktiva tillsyn ger akt

på att kravet för godkännande är uppfyllt av alla berörda

skolor. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub225 yrkandena 3

och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 6,

1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det

i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra stycket.

I propositionen anförs vidare att frågan om statsbidrag

till fristående skolor som hittills bör prövas av regeringen.

Enligt motion 1990/91:Ub186 (fp) yrkande 4 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna att en fristående skola som

godkänts av skolverket också skall vara berättigad till

statliga och kommunala bidrag. I motionerna 1990/91:Ub183 (m)

yrkande 13 och 1990/91:Ub35 (fp) yrkande 5 framförs

uppfattningen att en fristående skola som godkänts bör erhålla

bidrag som är i samma nivå som övriga skolors. Enligt

motionärerna löses detta genom att bidraget följer eleven till

den skola som eleven väljer. Även i motionerna 1990/91:Ub6

yrkande 8 delvis och 1990/91:Ub187 yrkande 6 (båda c) föreslås

att de fristående skolorna skall ges samma bidrag som skolor i

kommunal regi. Enligt motionärerna bör samtliga i kommunen

boende elever räknas in i bidragsunderlaget. Statsbidraget bör

betalas ut i sin helhet till kommunen som därefter fördelar

resurserna efter behov till samtliga skolor i kommunen.

Riksdagen bör avslå regeringens förslag till beslutsordning när

det gäller statsbidrag till fristående skolor (yrkande 5).

Utskottet anser att nuvarande ordning, enligt vilken en

instans fattar beslut om godkännande av fristående skola och en

annan om statsbidrag till samma skola, lett till inte önskvärda

konsekvenser (jfr bet. 1990/91:UbU9). Det är rimligt att en

fristående skola som är godkänd för skolpliktens fullgörande

har de ekonomiska förutsättningarna för verksamhetens drift.

Utskottet föreslår därför att samtliga i en kommun skolpliktiga

elever, som går i grundskolan eller fristående skola godkänd

för vanlig skolplikt, skall räknas in i underlaget för

kommunens sektorsbidrag (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 33--35).

Årliga justeringar av detta bidrag till kommunen skall alltså

ske under hänsynstagande till bl.a. antalet elever i kommunen,

som går i grundskola eller fristående skola av här nämnt slag

den 15september beräkningsåret. Kommunen bör fördela sitt

sektorsbidrag och sina övriga resurser på skolområdet efter

behov till samtliga skolor för elever med vanlig skolplikt inom

kommunen, såväl offentliga som fristående.

Det tar tid att lägga om statsbidragssystemet. Av detta skäl

och av statsfinansiella skäl anser utskottet att föreslagen

förändring av bidragsordningen för fristående skolor bör göras

fr.o.m. budgetåret 1992/93.

Enligt utskottets mening innebär en fördelning efter behov

att kommunen skall fördela tillgängliga resurser på skolområdet

på såväl kommunala som fristående skolor inom kommunens gränser

på samma sätt som kommunen skulle ha gjort om samtliga

skolor varit kommunala. Avsikten är således inte att ett och

samma krontalsbelopp skall utgå per elev att proportionellt

fördelas på samtliga såväl kommunala som fristående skolor i

kommunen.

Utskottet vill till detta lägga följande. I de fall en avgift

tas ut vid en fristående skola, bör den vara skälig, och

kommunen bör ha en möjlighet att avväga verksamhetsbidraget

till skolan med hänsyn till avgiftens storlek. Vidare bör en

fristående skola ha skyldighet att i mån av plats ta emot elev

om eleven och vårdnadshavaren så önskar.

När det gäller grundskoledelen av Sigtunaskolan Humanistiska

läroverket, Grännaskolan, Lundsbergs skola, Franska skolan och

Göteborgs högre samskola föreslår utskottet ingen ändring av

nuvarande bidragsordning. Dessa skolor berörs alltså inte av

vad utskottet förordat i det föregående och bör som hittills få

hela sitt statsbidrag från anslaget Bidrag till driften av

fristående skolor.

Någon ändring av nuvarande statsbidragsordning för fristående

skolor över grundskolenivån föreslås inte heller. För dessa

skolor beslutar riksdag och regering om en ram för det totala

antalet årselevplatser, som får ligga till grund för

statsbidrag. Skolorna har också olika bidragsnivåer beroende på

utbildningens art. Till bilden hör att fristående skolor över

grundskolenivån inte utgör en enhetlig grupp. Det finns

visserligen ett antal skolor som anordnar utbildning

motsvarande gymnasieskolans treåriga studieförberedande linjer

men det finns också en annan huvudgrupp, nämligen dels

riksrekryterande skolor med yrkesinriktning som inte utan

vidare kan betraktas som gymnasieskola för 16--19-åringar eller

kommunal vuxenutbildning, dels skolor med konstnärlig

inriktning. Denna senare huvudgrupp av skolor bygger som regel

på genomgången utbildning efter grundskolan (jfr bet.

1990/91:UbU9 s. 7).

Vad utskottet har anfört om bidrag till fristående skolor bör

riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub6 yrkande 8

delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 5, 1990/91:Ub183 yrkande 13,

1990/91:Ub186 yrkande 4 och 1990/91:Ub187 yrkandena 5 och 6

samt med avslag på proposition 1990/91:115 som sin mening ge

regeringen till känna.

Övriga frågor

I föreslagen lydelse av 4kap. 3§ skollagen slås fast att

grundskolan skall ha nio årskurser. Av dessa utgör årskurserna

1--3 lågstadium, 4--6 mellanstadium och 7--9 högstadium.

Enligt motionerna 1990/91:Ub187 (c) yrkande 1 och

1990/91:Ub180 (v) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna att stadieindelningen i grundskolan

skall avskaffas.

Utskottet erinrar om att den s.k. läroplanskommittén (dir.

1991:9) bl.a. skall pröva om den nuvarande stadieindelningen i

grundskolan kan upphöra. Med hänvisning härtill föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180

yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 antar förslaget till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 4kap. 3§ första

stycket.

Enligt motion 1990/91:Ub201 (c) saknas i skollagen stöd för

skolan att agera för en tvångsförflyttning av en störande

elev om elevens vårdnadshavare vägrar samtycka till

omplaceringen. Om skolan genom olika åtgärder inte kan få

eleven att bättra sig, anser motionärerna att skolan bör ges

befogenhet att tvångsförflytta en störande elev utan

föräldrarnas samtycke.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

I propositionen (s.60) redovisar föredragande statsrådet

sin syn på placeringen på skolenhet av enskilda elever som

behöver särskilt stöd av något slag. I detta sammanhang tas

även frågan upp om eventuella omplaceringar av elever under

skolgången. Föredragande statsrådet vill stryka under den vikt

som han lägger vid att omplaceringar av enstaka elever sker i

samförstånd med vårdnadshavarna. Enligt föredragande statsrådet

är det således inte tillåtet att som ren bestraffning flytta en

elev som uppfattas som besvärlig till en annan skola. Däremot

kan kommunen dels för att uppfylla sin skyldighet att ge

särskilt stöd, dels för att kunna upprätthålla undervisningens

kvalitet för andra elever bli tvungen att, ytterst även mot

elevens vilja, flytta denne till en skola där det finns

möjligheter att ge det behövliga stödet och att ge det utan att

undervisningen för andra elever blir lidande därav.

Med hänvisning till vad som redovisats i föreliggande

proposition anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub201

är tillgodosett, varför motionen avstyrks.

I motion 1990/91:Ub181 (mp) föreslås att riksdagen beslutar

om dels lagfäst rätt till tre års gymnasieutbildning

(yrkande 12), dels lagfäst rätt för varje elev till

individuellt program i gymnasieskolan (yrkande 13), dels ock

lagfäst rätt till studieavbrott i gymnasieskolan (yrkande 14).

Utskottet vill erinra om att motsvarande yrkanden har väckts

med anledning av propositionen om en ny gymnasieskola och

vuxenutbildning (prop. 1990/91:85). Utskottet behandlar dessa

yrkanden i betänkande 1990/91:UbU16. Med hänvisning till vad

där anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14.

I motion 1990/91:Ub330 (m) framförs förslag om möjligheter

att anordna gymnasieutbildning på entreprenad. Genom en

fortsatt decentralisering inom skolan, tillämpningen av ett

nytt statsbidragssystem och en mål- och resultatorienterad

styrning av skolan kommer kommunerna enligt motionärernas

uppfattning att kunna anpassa sin verksamhet till lokala behov

och förutsättningar. Det finns dock fortfarande regler kvar som

omöjliggör skoldrift i entreprenadform. Dessa regler bör

avskaffas.

Utskottet vill hänvisa till sitt ställningstagande i

betänkande 1990/91:UbU4 (s.27f.) beträffande ett

motionsyrkande om att använda icke-kommunala lärare inom

kommunens skolväsende. Eftersom betygsättning är att betrakta

som myndighetsutövning och sådan enligt regeringsformen inte

får överlåtas på annan utan stöd av lag, ansåg utskottet, att

utrymmet för att använda icke-kommunala lärare är ytterst

begränsat. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet. Med hänsyn

härtill bör även det nu aktuella motionsyrkandet avslås av

riksdagen.

I motion 1990/91:Ub180 (v) yrkande 6 föreslås att det i

skollagen skrivs in att eleverna utan kostnad skall ha tillgång

till skolmåltider motsvarande minst en tredjedel av det dagliga

näringsbehovet.

Utskottet erinrar om att riksdagen under föregående riksmöte

avslog likartade yrkanden (bet. 1990/91:UbU1). Utskottet har

inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör

föranleda riksdagen att ändra sitt ställningstagande i vad

gäller lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub180

yrkande 6.

Utskottet föreslår att riksdagen antar det i proposition

1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med

den ändringen att bestämmelserna erhåller i bilaga 7 som

utskottets förslag betecknade lydelse.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) i den

mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1,

2, 4, 5, 17, 19, 23, 25, 27, 29 och 34.

Upprättade lagförslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928:370) enligt bilaga 2.

Första stycket i nämnda lagrum bör dock anpassas till den

lydelse det fått enligt riksdagens beslut den 28 maj 1991

(prop. 1990/91:141, bet. SfU16, rskr. 303) som framgår av

bilaga 10. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag

till dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) enligt

bilaga 3, dels lag om ändring i lagen om rätt till ledighet

för grundläggande svenskundervisning för invandrare

(1986:163) enligt bilaga 4, dels lag om ändring i

arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262) enligt bilaga 5,

dels ock lag om ändring i semesterlagen (1977:480) enligt

bilaga 6.

Förordningsregleringen

Regeringen föreslår att tidigare riksdagsbindningar bakom

olika bestämmelser i de skilda skolformsförordningarna och

andra förordningar rörande skolans verksamhet hävs och att det

får ankomma på regeringen att meddela de

förordningsföreskrifter som behövs under den nu reformerade

skollagen.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det

skall få ankomma på regeringen att under skollagen ge de

ytterligare förordningsföreskrifter som kan anses behövliga.

Dessa föreskrifter måste utgå från den av riksdagen reformerade

skollagen enligt föreliggande förslag och enligt riksdagens

beslut om dels ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet.

UbU4, rskr. 76), dels en ny gymnasieskola och vuxenutbildning

(prop. 1990/91:85, bet. UbU16).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i

proposition 1990/91:115 om förordningsreglering.

Granskning av läromedel

I propositionen framläggs förslag om att den nuvarande

objektivitetsgranskningen av läromedel i samhällsorienterande

ämnen liksom fastställandet av basläromedel skall upphöra.

Statens institut för läromedel (SIL) svarar idag för de

statliga insatserna som görs vad gäller granskningen av

läromedel. SIL fastställer således basläromedel, granskar

läromedel i samhällsorienterande ämnen och genomför s.k.

temagranskningar och ämnesgranskningar. Riksdagens beslut om

ansvaret för skolan innebär bl.a. att SIL avvecklas med

utgången av juni 1991.

Det nya skolverket kommer att ha som en huvuduppgift att

ansvara för en nationellt sammanhållen och samordnad

uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet med sikte på

de grundläggande målen för skolan. Enligt föredragande

statsrådet är det naturligt att i samband med t.ex. en

utvärdering av undervisningen i samhällsorienterande ämnen

också granska de läromedel som används i undervisningen. Mot

denna bakgrund anser föredragande statsrådet att den nuvarande

objektivitetsgranskningen av läromedel kan upphöra. Något behov

av att från centralt håll bestämma vilka läromedel som

uppfyller kraven på att vara ett basläromedel finns inte heller

enligt föredragande statsrådet. Också fastställandet av

basläromedel bör således upphöra.

Enligt motion 1990/91:Ub183 (m) yrkande 15 bör granskning av

läromedel kunna utföras av författare, forskare och olika

sakkunniga, vilka alla bör stå utanför det ordinarie

skolväsendet.

Utskottet har inget att invända mot att det i skolverkets

ordinarie utvärdering av skolverksamheten även ingår en

objektivitetsgranskning av läromedel i samhällsorienterande

ämnen. Det bör ankomma på skolverket att avgöra hur en sådan

granskning skall utföras. Med hänvisning härtill föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub183

yrkande 15 godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115

om granskning av läromedel.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skolväsendets överklagandenämnd

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande

4, 1990/91:Ub183 yrkande 16 och 1990/91:Ub188 antar det i

proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen (1985:1100) såvitt avser 1kap. 14§,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande överklagande av vissa beslut

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.

11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och

13kap. 13§,

res. 1 (m) - delvis

3. beträffande överklagande av visst beslut i kammarrätt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 3,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (fp)

4. beträffande skolpliktsåldern

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub183 yrkande

1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6,

1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 antar det i

proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 3kap. 7§,

res. 3 (m, fp)

5. beträffande flexibel skolstart

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:115 och

motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 delvis samt 3 och med avslag

på motionerna 1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181

yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6, 1990/91:Ub183 yrkande 2 delvis,

1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311

och 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 antar det i proposition

1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 3kap. 8§ samt som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

res. 4 (c, v, mp)

6. beträffande tioårig skolplikt

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub186 yrkande 1

delvis och 1990/91:Ub275 delvis,

res. 5 (fp)

7. beträffande personal på lågstadiet vid flexibel

skolstart

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub178 och

1990/91:Ub184 delvis,

8. beträffande skolförberedande verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10,

1990/91:Ub184 delvis, 1990/91:Ub185 och 1990/91:Ub241 yrkande

5,

res. 6 (m)

9. beträffande skolmognadsprov

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 7,

10. beträffande neutral avgift för omsorg på daghem och

fritidshem

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 5 och

1990/91:Ub184 delvis,

11. beträffande skolstart höst och vår

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub206 och

1990/91:Ub813 yrkande 5,

12. beträffande förkortad skolplikt

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub250 yrkande 2,

13. beträffande undervisningen på lågstadiet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkandena 4, 5, 6,

7, 8 och 9,

res. 7 (m)

14. beträffande former för elevinflytande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub183 yrkande 14,

res. 8 (m)

15. beträffande föräldrars rätt till inflytande i skolan

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 5,

res. 9 (fp, mp)

16. beträffande delegering av beslut

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub186 yrkande 6,

res. 10 (fp, mp)

17. beträffande obligatoriska hälsokontroller

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub181 yrkande

11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 antar det i proposition

1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i

skollagen såvitt avser 14kap. 3§,

res. 11 (mp)

18. beträffande skolhälsovårdens allmänna inriktning,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkandena 1 och 2,

res. 12 (fp, c, mp)

19. beträffande tillsyn av skolhälsovården

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub179 yrkande 3

antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§,

res. 13 (fp)

20. beträffande samverkan mellan myndigheter i vad gäller

skolhälsovård, m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5,

res. 14 (fp) - villk. 13

21. beträffande skolläkarens roll i skolhälsovården, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub182 yrkande 2 och

1990/91:Ub307,

22. beträffande lagfäst rätt att välja skola

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 7 och

1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12,

res. 15 (m, fp, mp) - delvis

23. beträffande val av skola

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub187 yrkande 3

och med avslag på motion 1990/91:Ub186 yrkande 2 antar det i

proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 4kap. 6§ tredje stycket,

res. 15 (m, fp, mp) delvis

24. beträffande skolskjuts

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkande 8,

25. beträffande förläggning av icke obligatoriska inslag i

utbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande

4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4 antar

det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje stycket,

res. 16 (c, v, mp)

26. beträffande minsta gruppstorlek för anordnande av

hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och

1990/91:Ub181 yrkande 9,

res. 17 (v, mp)

27. beträffande godkännande av fristående skolor

att riksdagen med avslag på motionerna 1989/90:Ub225

yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35

yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande

15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra

stycket,

res. 18 (m, fp, mp)

28. beträffande statsbidrag till fristående skolor fr.o.m.

budgetåret 1992/93

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub6 yrkande

8 delvis, 1990/91:Ub35 yrkande 5, 1990/91:Ub183 yrkande 13,

1990/91:Ub186 yrkande 4 och 1990/91:Ub187 yrkandena 5 och 6

samt med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 19 (m, fp, c, mp) - motiv.

29. beträffande grundskolans stadieindelning

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub180 yrkande

3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 antar det i proposition

1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 4kap. 3§ första stycket,

res. 20 (c, v, mp)

30. beträffande möjlighet att tvångsförflytta elev

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub201,

31. beträffande lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier,

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13

och 14,

res. 21 (mp)

32. beträffande gymnasieutbildning på entreprenad

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub330,

res. 22 (m, fp)

33. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria

skolmåltider

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub180 yrkande 6,

res. 23 (v)

34. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

att riksdagen antar det i proposition 1990/91:115 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser

ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med den ändringen att

bestämmelserna erhåller i bilaga 7 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

35. beträffande lag om ändring i skollagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) i den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt under momenten 1, 2, 4, 5, 17, 19, 23, 25,

27, 29 och 34,

36. beträffande lag om ändring i kommunalskattelagen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar det

av utskottet i bilaga 10 framlagda förslaget till lag om

ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

37. beträffande lag om ändring i sekretesslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

38. beträffande lag om ändring i lagen om rätt till

ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen om rätt till ledighet för grundläggande

svenskundervisning för invandrare (1986:163),

39. beträffande lag om ändring i arbetsrättsliga

beredskapslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262),

40. beträffande lag om ändring i semesterlagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480),

41. beträffande förordningsreglering

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition

1990/91:115,

42. beträffande granskning av läromedel

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkande 15

godkänner vad som anförts i proposition 1990/91:115.

res. 24 (m)

Stockholm den 23 maj 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg

(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson

(s), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne

Andersson i Vårgårda (c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Jan Björkman (s), Ylva Johansson (v), Olavi

Viitanen (s) och Eva Bengtsson (mp).

Reservationer

1. Skolväsendets överklagandenämnd (mom.1), Överklagande av

vissa beslut (mom. 2)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8

börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s. 9 slutar med

"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag att inrätta ett nytt

prövningsorgan, skolväsendets överklagandenämnd, för beslut

enligt skollagen. Enligt utskottets uppfattning kan antalet

ärenden beräknas bli så litet (ca 150 per år) att de utan

svårighet bör kunna hanteras genom prövning i kammarrätt. Detta

ger även en större rättssäkerhet, eftersom möjlighet skapas

till överprövning i regeringsrätten.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub183 yrkande 16 avslår regeringens förslag i

proposition 1990/91:115 till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 1kap.14§, 5kap. 11och 30§§, 11kap. 15 och

23§§, 12kap. 14§ och 13kap. 13§ samt motionerna

1990/91:Ub147 yrkande 4 och 1990/91:Ub188.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande skolväsendets överklagandenämnd

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 16

och med avslag på motionerna 1990/91:Ub147 yrkande 4 och

1990/91:Ub188 avslår regeringens förslag i proposition

1990/91:115 till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt

avser 1kap.14§,

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande överklagande av vissa beslut

att riksdagen avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda

förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt avser 5kap.

11och 30§§, 11kap. 15 och 23§§, 12kap. 14§ och

13kap. 13§,

2. Överklagande av visst beslut i kammarrätt (mom.3)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att frågan om föräldrars och elevers val av

skola bör betraktas som en civil rättighet, varför beslut

enligt den föreslagna lydelsen av 4kap. 6§ skollagen bör

överprövas av domstol och inte av den av regeringen föreslagna

skolväsendets överklagandenämnd.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186

yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande överklagande av visst beslut i kammarrätt

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Skolpliktsåldern (mom.4)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "I propositionen" och på s.11 slutar med "3kap.

7§" bort ha följande lydelse:

Mognadsspridningen bland barn i de aktuella åldrarna är stor.

Det talar för en nära samverkan mellan barnomsorg och skola, en

strävan mot arbetsformer i skolan där gränserna mellan

årskurserna löses upp och en möjlighet till flexibel

skolstartsålder.

Utskottet ser de nu föreslagna ändringarna i regelverket för

skolan som en ambition från regeringens sida att sänka den

genomsnittliga skolstartsåldern. Allt talar för att denna

ambition motsvaras av en önskan hos många föräldrar. Utskottet

konstaterar i likhet med regeringen att barn i Sverige börjar

sin skolgång sent internationellt sett. Detta kommer att

framstå allt klarare ju längre arbetet med den europeiska

integrationen fortsätter.

Enligt utskottets mening blir det därför naturligt att, när

de nu aktuella förändringarna slår igenom, också sänka

skolpliktsåldern. Liksom hittills skall det givetvis vara

möjligt för de föräldrar som så önskar att uppskjuta

skolstarten. Avgörande för när beslut om sänkt skolpliktsålder

kan fattas blir kommunernas förmåga att leva upp till

intentionerna i det riksdagsbeslut som nu fattas. Skolans

arbetsformer måste anpassas till sexåringarnas utvecklingsnivå,

som genomsnittligt givetvis skiljer sig från sjuåringarnas, och

förutsättningar i övrigt.

Riksdagen bör nu fatta ett principbeslut om att

skolpliktsåldern skall sänkas och hos regeringen begära att en

sänkt skolpliktsålder införs vid tidpunkt när de

förutsättningar utskottet här angivit föreligger.

Vad utskottet anfört om sänkt skolpliktsålder bör riksdagen

med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 1,

1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241 yrkande 6,

1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande skolpliktsåldern

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183

yrkande 1, 1990/91:Ub186 yrkande 1 delvis, 1990/91:Ub241

yrkande 6, 1990/91:Ub275 delvis och 1990/91:Ub821 yrkande 21

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Flexibel skolstart (mom.5)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva

Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s.12 slutar med

"utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en diskussion om flexibel skolstart bör

utgå från barnens behov och vad som är lämpligt för deras

utveckling. Det är därför angeläget att påskynda en fortsatt

utveckling av samverkan mellan barnomsorgen och skolan. I en

sådan verksamhet kan man ta till vara det bästa i förskolans

praktik och pedagogik och i lågstadiets arbetssätt. Personalen

måste ha en helhetssyn på barnen och ta hänsyn till deras olika

mognadsnivå. Mot denna bakgrund är det väsentligt att det finns

ett gemensamt måldokument för barnomsorg och skola. Enligt

utskottets mening bör ett sådant dokument föreligga innan

riksdagen fattar beslut om flexibel skolstart.

Utskottet anser vidare att regeringens förslag om en flexibel

skolstart inte är tillräckligt väl genomarbetat. Propositionen

lämnar ett antal frågor obesvarade när det gäller

konsekvenserna för skolhuvudmännen. Det gäller t.ex. tillgång

till lokaler, lärarförsörjningen och fortbildningen samt de

omedelbara effekterna på den kommunala ekonomin.

Utskottet konstaterar att i dag nästan 100% av alla

sexåringar går i förskolan och således omfattas av en

pedagogisk verksamhet som leds av för ändamålet utbildad

personal. I stället för en flexibel skolstart bör en

obligatorisk verksamhet för sexåringarna skapas som utgår från

de grundläggande principerna för barns utveckling som nyss

angetts. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub180 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2,

3, 4 och 6, 1990/91:Ub187 yrkande 3, 1990/91:Ub259 yrkande 2,

1990/91:Ub311 samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 samt med

avslag på motion 1990/91:Ub183 yrkandena 2 och 3 dels som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört, dels

avslå det i propositionen framlagda lagförslaget såvitt avser

3kap. 8§.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande flexibel skolstart

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180

yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub181 yrkandena 1, 2, 3, 4 och 6,

1990/91:Ub187 yrkande 2, 1990/91:Ub259 yrkande 2, 1990/91:Ub311

samt 1990/91:Ub313 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion

1990/91:Ub183 yrkandena 2 och 3 dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört, dels avslår det i

proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 3kap. 8§,

5. Tioårig skolplikt (mom.6)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Regeringen föreslår" och på s.13 slutar med "sig

tidigare" bort ha följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit pågår i ett stort antal kommuner

i landet försöksverksamhet med att integrera förskolan för

sexåringar och grundskolans lågstadium. I realiteten innebär

detta att lågstadiet omfattar fyra årskurser. Den flexibla

skolstarten enligt propositionen kommer enligt utskottets

uppfattning att beröva eleverna i nyssnämnda integrerade

verksamhet ett skolår. Följaktligen kommer de inte heller att

ha de kunskaper som elever normalt har i dag när de lämnar

årskurs 9.

Kunskapsstoffet är så stort att ett tionde grundskoleår är

starkt motiverat. Enligt utskottets mening är det bättre att

15--16-åringarna, som nu, befinner sig i grundskolan än i

gymnasieskolan. Olägenheterna med nioårig skolplikt när de

flesta börjar skolan vid sex års ålder blir särskilt tydliga

för de elever som väljer att inte omedelbart gå vidare till

gymnasiet. De ungdomarna skulle då börja söka arbete, 14--15 år

gamla, vilket i många fall säkert skulle medföra problem.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub186 yrkande 1 och 1990/91:Ub275 (båda delvis) bör

uttala att grundskolan på sikt skall göras tioårig.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande tioårig skolplikt

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub186

yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub275 delvis som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Skolförberedande verksamhet (mom.8)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Som framhålls" och som på s. 14 slutar med "yrkande

5" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att begreppet

förskola avser den skolförberedande verksamhet som skall

erbjudas alla barn året före skolstarten. Barnen behöver en

pedagogisk, välstrukturerad och systematisk träning som

förberedelse för skolan. Deras nyfikenhet och intresse av att

lära måste tas till vara och stimuleras på ett helt annat sätt

än vad som kan ske i barnomsorgen. Denna förskola -- i ordets

egentliga mening -- bör enligt utskottets uppfattning ha skolan

som huvudman. Skolan skall ange dess mål och innehåll.

Vad utskottet anfört om skolförberedande verksamhet bör

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183 yrkande 10

och 1990/91:Ub241 yrkande 5 och med anledning av motionerna

1990/91:Ub184 delvis samt 1990/91:Ub185 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande skolförberedande verksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub183

yrkande 10 och 1990/91:Ub241 yrkande 5 och med anledning av

motionerna 1990/91:Ub184 delvis samt 1990/91:Ub185 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Undervisningen på lågstadiet (mom.13)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.16

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "och 9" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är barns mognad inte ett

entydigt begrepp relaterat till en viss ålder. Mot denna

bakgrund bör skollagens 4kap. 2§ om grundskolans mål

kompletteras med en formulering innebärande att varje elev

skall ges möjlighet att optimalt utvecklas efter sina

förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

ett förslag till lag i detta avseende.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan bör ha

en organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad

studietakt. Detta bör gälla hela grundskolan. Vidare bör

lågstadiet vara årskurslöst och flexibelt. Vissa elever kan

behöva fyra år för att inhämta lågstadiets kunskaper och

färdigheter, andra kan passera genom lågstadiet på kortare tid

än tre år. Att barn får utvecklas i egen takt och får

tillräckligt med tid att öva och befästa färdigheter och

kunskaper ger dem en större trygghet och självkänsla.

En tidigare skolstart kräver en översyn av lågstadiets

kursplaner och metoder. Skolans huvuduppgift -- att ge alla

elever goda kunskaper och färdigheter -- skall vara

utgångspunkten i detta arbete.

Slutligen kräver ett nytt innehåll i och en ny organisation

av arbetet på lågstadiet fortbildning av både förskollärare och

grundskollärare. Möjligheterna till vidareutbildning bör även

öka för alla berörda lärarkategorier. Därmed skapas en

karriärmöjlighet som positivt kan påverka rekryteringen av

lärare.

Vad utskottet anfört när det gäller undervisningen på

lågstadiet bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183

yrkandena 4, 5, 6, 7, 8 och 9 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande undervisningen på lågstadiet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkandena

4, 5, 6, 7, 8 och 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

8. Former för elevinflytande (mom.14)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det naturligt att varje skola

beslutar om vilka styr- och samarbetsformer som skall finnas.

Hur elev- och föräldrainflytandet skall utformas måste avgöras

lokalt. Mot denna bakgrund bör inte skolkonferensen i

gymnasieskolan vara centralt reglerad.

Vad utskottet anfört om former för elevinflytande bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 14 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande former för elevinflytande

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 14

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Föräldrars rätt till inflytande i skolan (mom.15)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva

Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.17

börjar med "Genom riksdagens" och slutar med "yrkande 5" bort

ha följande lydelse:

Föräldrainflytandet i skolan bör betraktas som en viktig

medborgerlig rättighet och bör lagfästas. Utskottet anser i

likhet med motionärerna att det normala bör vara att en skola

har en styrelse som leds av rektor och i övrigt består av

representanter för elever, föräldrar och personal. Föreslagen

lydelse av 4kap. 2§ skollagen bör kompletteras så att även

föräldrarnas rätt till inflytande garanteras. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om lagtext i enlighet med

motionärernas intentioner.

Vad utskottet anfört om föräldrars rätt till inflytande i

skolan bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande föräldrars rätt till inflytande i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Delegering av beslut (mom.16)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva

Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 6" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att skollagen bör kompletteras med en

bestämmelse som ger de verksamma vid en skola rätt att överta

vissa beslutsbefogenheter från styrelsen för utbildningen. Det

kan t.ex. gälla budgetprioriteringar, skolans ämnesprofil,

skoldagens förläggning, klasstorlekar, vissa personalfrågor

m.m. Denna beslutsrätt bör ges till ett skolråd, som består av

representanter för elever, föräldrar och personal och som leds

av rektorn vid skolan. Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett förslag till komplettering av skollagen i enlighet med

yrkande 6 i motion 1990/91:Ub186.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

16. beträffande delegering av beslut

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Obligatoriska hälsokontroller (mom.17)

Eva Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Utskottet vill understryka" och slutar med "första

stycket" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den

obligatoriska skolhälsovården, som garanterar att varje elev i

grundskolan får genomgå allmän hälsokontroll en gång på varje

stadium, bör bibehållas. Det är viktigt med närheten och att

skolsköterskan och skolläkaren finns i barnens närmiljö.

Skolhälsovården skall vara en naturlig vardaglig kontakt för

barnen.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till motionerna 1990/91:Ub181 yrkande 11 och

1990/91:Ub182 yrkande 1 avslår det i proposition 1990/91:115

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 14kap. 3§.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande obligatoriska hälsokontroller

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181

yrkande 11 och 1990/91:Ub182 yrkande 1 avslår det i proposition

1990/91:115 framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen

såvitt avser 14kap. 3§,

12. Skolhälsovårdens allmänna inriktning, m.m. (mom.18)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson

(fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Bengtsson (mp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkandena avstyrks"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolhälsovården

-- förutom den allmänna hälsoövervakningen -- bör inriktas på

tre områden.

För det första gäller det barn med särskilda behov. I dag

integreras många barn med betydande handikapp i den vanliga

skolverksamheten. Att medverka till nödvändig medicinsk

information till skolans personal är en viktig uppgift för

skolhälsovården. Detta gäller inte minst vid mera diffusa och

svårförståeliga problem som MBD och dyslexi.

För det andra är det väsentligt att skolhälsovården engageras

i skolans hälsoundervisning t.ex. när det gäller att informera

eleverna om bättre kost och motionsvanor, hälsofostran i

allmänhet och sexuallivets hälsorisker.

För det tredje slutligen är det väsentligt att

skolhälsovårdens kompetens tas till vara i arbetet med en

bättre skolmiljö. Skolsköterskan som normalt befinner sig i

skolmiljön bör påtala brister och föreslå förbättringar av

skolans fysiska och psykosociala miljö.

Utskottet vill understryka att en förutsättning för att

skolhälsovården skall kunna fylla sin funktion är att den är

avgiftsfri för eleverna.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179

yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande skolhälsovårdens allmänna inriktning,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena

1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

13. Tillsyn av skolhälsovården (mom.19)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör skolhälsovården jämställas med

annan förebyggande hälso- och sjukvård, varför socialstyrelsen

bör vara tillsynsmyndighet. Utskottet anser vidare att

barnhälsovården och skolhälsovården bör ha samma huvudman. En

rad fördelar skulle därvid kunna uppnås för kommunerna.

Samarbetet i samband med skolstarten skulle exempelvis kunna

förbättras. Mindre kommuner skulle också få större möjligheter

att inrätta kombinerade tjänster för bl.a. läkare och

sjuksköterskor.

Utskottet vill betona att oavsett tillsynsmyndighet

förutsätter en väl fungerande skolhälsovård att det finns

skolsköterskor på skolorna även i framtiden.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub179 yrkande 3 antar det i proposition 1990/91:115

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 14kap. 8§ med den ändring att paragrafen erhåller i

bilaga 8 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

19. beträffande tillsyn av skolhälsovården

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkande 3

antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 14kap. 8§ med den

ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 8 som Reservanternas

förslag betecknade lydelse,

14. Samverkan mellan myndigheter i vad gäller skolhälsovård,

m.m. (mom.20)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "Utskottet erinrar" och på s.20 slutar med "vid

socialstyrelsen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att socialstyrelsen

bör samverka med skolverket när det gäller skolhälsovården och

med arbetarskyddsstyrelsen i frågor som rör arbetsmiljön i

skolan. Regeringen bör komplettera resp. instruktion för

socialstyrelsen, skolverket och arbetarskyddsstyrelsen i detta

avseende.

Utskottet anser vidare att en tjänst som skolöverläkare bör

inrättas vid socialstyrelsen.

Vad utskottet anfört om samverkan mellan myndigheter i vad

gäller skolhälsovård, m.m. bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub179 yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

20. beträffande samverkan mellan myndigheter i vad gäller

skolhälsovård, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub179 yrkandena

4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

15. Lagfäst rätt att välja skola (mom.22) och Val av skola

(mom.23)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva

Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20

börjar med "Utskottet erinrar" och på s.21 slutar med "tredje

stycket" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrar och

elever bör ges ökad rätt att välja skola. Denna rätt skall

gälla både fristående skolor och skolor inom det offentliga

skolväsendet. När det gäller föräldrars och elevers val av

skola är närhetsprincipen självfallet viktig. Att kunna välja

skola skapar i sig ett engagemang hos såväl elever, föräldrar

som personal. Därigenom utvecklas även skolverksamheten. Bra

skolor blir efterfrågade. För de skolor som inte blir lika

populära ges tydlig signal om att åtgärder bör vidtas.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till dels

lag om rätten att välja skola, dels lag om val av skola i

enlighet med vad som anförts i ifrågavarande motioner.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181

yrkande 7, 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12 samt 1990/91:Ub186

yrkande 2 och med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del

och motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande lagfäst rätt att välja skola

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub181

yrkande 7 och 1990/91:Ub183 yrkandena 11 och 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande val av skola

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub186 yrkande 2

och med avslag på proposition 1990/91:115 i denna del samt

motion 1990/91:Ub187 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

16. Förläggning av icke obligatoriska inslag i utbildningen

(mom.25)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva

Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22

börjar med "Utskottet uppfattar" och på s. 23 slutar med

"tredje stycket" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att den föreslagna

ändringen av 3kap. 11§ skollagen, vilken gör det möjligt

för kommunerna att förlägga hemspråksundervisning till

lördagar, innebär flera nackdelar för invandrareleverna och

invandrarundervisningen.

För det första försvåras samplaneringen mellan ämnet svenska

som andraspråk, studiehandledning på hemspråk samt

hemspråksundervisningen och andra undervisningsämnen. För det

andra omöjliggörs en integrering av studiehandledningen på

hemspråk. För det tredje kommer hemspråksundervisningen att

uppfattas som mindre viktigt vilket kan leda till att fler

elever än normalt kommer att välja bort

hemspråksundervisningen. Slutligen anser utskottet att

regeringens förslag strider mot vad utskottet i betänkande

1990/91:UbU7 anfört om värdet av en naturlig tvåspråkighet i

landet och att hemspråksundervisningen bör ha samma ställning

som undervisningen i andra ämnen i skolan och ges likvärdiga

arbetsmöjligheter.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub180 yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och

1990/91:Ub187 yrkande 4 avslår det i proposition 1990/91:115

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 3kap. 1§ tredje stycket.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

25. beträffande förläggning av icke obligatoriska inslag i

utbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180

yrkande 4, 1990/91:Ub181 yrkande 10 och 1990/91:Ub187 yrkande 4

avslår det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 3kap. 1§ tredje

stycket,

17. Minsta gruppstorlek för anordnande av

hemspråksundervisning (mom.26)

Ylva Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.23

börjar med "Riksdagens beslut" och slutar med "yrkande 9" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att rätten till hemspråksundervisningen skall

grundas på den enskilda elevens behov av ett språkstöd. En

bestämmelse om en rimlig minsta gruppstorlek för anordnande av

hemspråksundervisning, vilken avser att begränsa en kommuns

skyldighet att anordna hemspråksundervisning, skulle enligt

utskottets uppfattning stå i strid med denna rätt.

Krav på en minsta gruppstorlek om fem elever kan innebära att

elever i glesbygdskommuner eller elever som har ett mindre

språk som hemspråk i praktiken kommer att förlora sin rätt till

hemspråksundervisning. Utskottet anser mot denna bakgrund att

någon minsta rimliga gruppstorlek inte bör fastställas som

gräns för kommunernas skyldighet att anordna

hemspråksundervisning. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub180 yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande minsta gruppstorlek för anordnande av

hemspråksundervisning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180

yrkande 5 och 1990/91:Ub181 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Godkännande av fristående skolor (mom.27)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva

Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "andra stycket" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att möjligheterna att starta och på rättvisa

villkor driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet

i en demokrati. Det bör stå föräldrar och lärare fritt att

starta skolor under förutsättning att de bygger på för det

svenska samhället grundläggande värderingar som demokrati,

tolerans och alla människors lika värde samt uppfyller

läroplanens krav. Det bör ankomma på kommunerna att, om dessa

villkor är uppfyllda, godkänna sådana skolor som

statsbidragsberättigade.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1989/90:Ub225 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis,

1990/91:Ub35 yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och

1990/91:Ub821 yrkande 15 antar det i proposition 1990/91:115

framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 9kap. 1§ andra stycket med den ändringen att

paragrafen erhåller i bilaga 9 som Reservanternas förslag

betecknade lydelse.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande godkännande av fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ub225

yrkandena 3 och 4, 1990/91:Ub6 yrkande 8 delvis, 1990/91:Ub35

yrkande 6, 1990/91:Ub241 yrkande 11 och 1990/91:Ub821 yrkande

15 antar det i proposition 1990/91:115 framlagda förslaget till

lag om ändring i skollagen såvitt avser 9kap. 1§ andra

stycket med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 9

som Reservanternas förslag betecknade lydelse,

19. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret

1992/93 (mom.28, motiveringen)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg

(fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson

(fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva Bengtsson (mp)

anser

att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med

"Det tar" och slutar med "budgetåret 1992/93" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att denna förändring av bidragsordningen för

fristående skolor bör göras fr.o.m. budgetåret 1991/92.

20. Grundskolans stadieindelning (mom.29)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Ylva

Johansson (v) och Eva Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "första stycket"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att stadieindelningen i grundskolan

har varit betingad av lärarutbildningens och de statligt

reglerade avtalens indelning i skilda lärarkategorier samt det

tidigare statsbidragets konstruktion med bl.a. skilda

delningstal för klasserna på de olika stadierna. Eftersom dessa

betingelser inte längre föreligger behövs det inte heller några

bestämmelser i skollagen om stadieindelning. Mot denna bakgrund

och med hänvisning till den nyligen tillsatta

läroplanskommitténs arbete med att ta fram ett gemensamt

måldokument för skola och barnomsorg anser utskottet det

otidsenligt att behålla den gamla stadieindelningen i

grundskolan. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub180 yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

29. beträffande grundskolans stadieindelning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub180

yrkande 3 och 1990/91:Ub187 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier, m.m.

(mom.31)

Eva Bengtsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "och 14" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen

med förslag till dels lag om rätt till tre års

gymnasieutbildning, dels lag om rätt för varje elev till

individuellt program i gymnasieskolan, dels ock lag om rätt

till studieavbrott i gymnasieskolan. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub181 yrkandena 12, 13 och 14 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande lagfäst rätt till tre års gymnasiestudier,

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub181 yrkandena

12, 13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

22. Gymnasieutbildning på entreprenad (mom.32)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Utskottet vill hänvisa" och slutar med "av

riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de bestämmelser i skollagen bör avskaffas

som hindrar en kommun att låta en utomstående organisation

eller ett företag anordna utbildning på gymnasial nivå.

Särskilt i Stockholmsområdet skulle utbildning i

entreprenadform kunna vara attraktivt. Ett samarbete mellan

gymnasieskolan och vissa branschorganisationer skulle kunna

förbättra utbildningen med tanke på möjligheten att få tillgång

till utrustning och lokaler av god kvalitet.

Vad utskottet anfört om gymnasieutbildning på entreprenad bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub330 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande gymnasieutbildning på entreprenad

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub330 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Lagfäst rätt till kostnadsfria skolmåltider (mom.33)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.27

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 6" bort

ha följande lydelse:

Skolmåltiderna har i flera kommuner fått känna av kraftiga

besparingar. Detta har lett till att skolmaten blivit sämre och

ofta inte uppfyller den tredjedel av dagens näringsbehov som

skolmaten bör innehålla.

Utskottet föreslår att det i skollagen skrivs in att eleverna

utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande

minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag till lag i enlighet

med utskottets ställningstagande. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub180 yrkande 6 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

33. beträffande lagfäst rätt till kostnadsfria

skolmåltider

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub180 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. Granskning av läromedel (mom.42)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.28

börjar med "Utskottet har" och slutar med "av läromedel" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig positivt till förslaget att statens

granskning av läromedel skall upphöra. Enligt utskottets

uppfattning bör inte heller skolverket inom ramen för sin

utvärdering ta på sig någon granskningsuppgift. Om en sådan

trots allt skulle behövas bör den kunna utföras av oberoende

författare, forskare och olika sakkunniga. Sådana aktörer

skulle även kunna vitalisera de läromedel som produceras för

skolan.

Vad utskottet anfört om granskning av läromedel bör riksdagen

med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 15 och med

anledning av proposition 1990/91:115 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

42. beträffande granskning av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub183 yrkande 15

och med anledning av proposition 1990/91:115 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Tioårig skolplikt (mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anför:

Vad beträffar måldokument för skilda skolformer inkl.

barnomsorgen vill vi hänvisa till den uppfattning vi redogjort

för i motion 1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl.

2. Delegering av beslut (mom. 16)

Ylva Johansson (v) anför:

Vänsterpartiet har i partimotioner föreslagit en modell för

självförvaltande skolor som innebär att en skolenhetsstyrelse

bestående till hälften av elever och till hälften av dem som är

anställda på skolan får ansvar för drift, verksamhet och budget

inom de ramar som de politiskt valda beslutar.

För att det skall bli möjligt för de politiskt valda i en

kommun att välja självförvaltning enligt denna modell krävs en

ändring av kommunallagstiftningen. Riksdagen kommer inom kort

att ta ställning till förslag om sådan ändring i samband med

att motionerna med anledning av proposition 1990/91:117

behandlas.

3. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret

1992/93 (mom.28)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:

Enligt vår mening är vad utskottet anfört om statsbidrag till

fristående skolor för skolpliktiga elever och kommunernas

fördelning av dessa bidrag väl förenligt med vad vi länge

anfört om ett s.k. skolpengssystem. Ett fullständigt

genomförande av ett sådant system förutsätter andra regler

beträffande kommunernas informationsskyldighet till elever och

föräldrar, rätten att välja skola samt fördelningen av de

kommunala medlen för skolan.

4. Statsbidrag till fristående skolor fr.o.m. budgetåret

1992/93 (mom.28)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anför:

Vi har i detta sammanhang accepterat vad utskottet anfört om

statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå. Vi vill

dock erinra om att vi i annat sammanhang (reservation 5 i

betänkande 1990/91:UbU9) förordat att statsbidragen till sådana

fristående skolor, som har ett innehåll som motsvarar

gymnasieskolans, skall vara likvärdiga med bidragen till den

kommunala gymnasieskolan. På sikt anser vi att statsbidragen

till fristående skolor, vilkas undervisning motsvarar

gymnasieskolans, bör inordnas i ett liknande system som det som

nu införs för fristående skolor på grundskolenivå.

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Förslag

såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser m.m.

Bilaga 7

Lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i skollagen

(1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:000) om ändring i

skollagen1 (1985:1100)

dels att 3 kap. 7, 9, 17, 19, 20 och 21 §§, 4 och 6--9

kap., 15 kap. 7§ samt punkten 6 i övergångsbestämmelserna

till lagen (1990:1477) om ändring i skollagen skall upphöra att

gälla,

dels att rubriken närmast före 3 kap. 17§ skall utgå,

dels att nuvarande 1 kap. 14§ och 3 kap. 6§ skall

betecknas 1 kap. 16§ resp. 3 kap 7§,

dels att 3 kap. 1, 4, 5, 8, 10--14 och 16§§, 5 kap. 11

och 30§§, 10kap. 1, 3 och 5§§, 11 kap. 15 och 23§§, 12

kap. 14§, 13 kap. 13§, 14 kap. 1, 3, 4 och 8§§, 15 kap.

6§, övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om ändring

i skollagen, rubriken till 3 kap. samt rubriken närmast före 3

kap. 1§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före nuvarande 3 kap. 6§

skall sättas närmast före 3 kap. 7§,

dels att det i lagen skall införas fem nya kapitel, 4 och

6--9 kap., samt fyra nya paragrafer, 1 kap. 14§, 3 kap. 6§,

10 kap. 6§, 15 kap. 13 och 14§§, av följande lydelse.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas på

undervisning som äger rum därefter, om inte annat föreskrivs

nedan.

Genom lagen upphävs vuxenutbildningslagen (1984:1118) och

lagen (1986:159) om grundläggande svenskundervisning för

invandrare.

2. Bestämmelserna 5 och 11--13kap. tillämpas först i fråga

om sådan utbildning som äger rum efter den 1 juli 1992. För

utbildning i gymnasieskolan, för vuxenutbildning och för

undervisning i svenska för invandrare som äger rum före den 1

juli 1992 gäller äldre bestämmelser, dock med de undantag som

anges nedan under 8--15. Intill den 1 juli 1992 skall också

tillämpas bestämmelserna om uppföljningsansvaret i 3kap.

18§ i dess äldre lydelse.

3. Utöver vad som följer av 3kap. i dess nya lydelse skall

bestämmelserna i 3kap. 7 och 16§§ i deras äldre lydelse

tillämpas beträffande barn födda före år 1985. Vad som sägs om

länsskolnämnden i 3kap. 16§ skall dock i stället avse

styrelsen för utbildningen.

4. Bestämmelsen i 3kap. 8§ skall tillämpas först fr.o.m.

den 1 juli 1997. Till dess gäller att hemkommunen får medge

barn att börja i grundskolan eller i annan skola för vanlig

skolplikt redan det kalenderår de fyller sex år, om barnets

vårdnadshavare begär det. Motsvarande skall under samma tid

gälla huvudmannen för särskolan resp. specialskolan såvitt

gäller skola för särskild skolplikt. I fråga om sameskolan

lämnas sådant medgivande av sameskolstyrelsen.

1 Lydelse enligt förslaget i 1990/91:Ubu16

5. Sådana utbildningar i gymnasieskolan som har påbörjats

före den 1 juli 1992 men då ännu inte slutförts skall

huvudmannen fortsättningsvis anordna till dess eleverna har

avslutat dem. Huvudmannen får för sådan fortsatt utbildning

anordna samtliga de studievägar som huvudmannen hade rätt att

anordna under läsåret 1991/92. Intagning till årskurs 4 av

fyraårig teknisk linje får dock inte ske efter läsåret 1992/93.

Som elevområde för grenar och varianter som börjar i högre

årskurs gäller de elevområden som fanns under läsåret 1991/92.

I fråga om interkommunal ersättning för sådan utbildning som

avses i första stycket tillämpas bestämmelserna i 8 andra och

tredje styckena.

6. En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92

hade rätt att anordna utbildning på linjer i gymnasieskolan får

även efter den 1 juli 1992, som alternativ till de nationella

programmen, anordna dessa linjer med undantag för tvåårig

ekonomisk och tvåårig teknisk linje. Intagning till årskurs 1

får dock inte ske efter läsåret 1994/95.

Har elever tagits emot på linjer med stöd av första stycket,

skall utbildningen fortsättningsvis anordnas till dess eleverna

har avslutat den.

Bestämmelserna om nationella program skall tillämpas

beträffande sådan utbildning på linjer som anordnas enligt

första stycket.

En kommun eller landstingskommun som under läsåret 1991/92

hade rätt att anordna utbildning på specialkurser i

gymnasieskolan får även efter den 1 juli 1992, som alternativ

till de nationella programmen, anordna dessa specialkurser.

Intagning får dock inte ske efter läsåret 1994/95.

7. Före läsåret 1993/94 får utbildning på nationella program

inte anordnas i andra kommuner än i dem som vid ikraftträdandet

hade rätt att anordna gymnasieskola enligt äldre bestämmelser.

8. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli

1991--30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i

5kap. 15--20§§ i deras äldre lydelse och i 6kap.

vuxenutbildningslagen (1984:1118) följande.

En kommun som i sin gymnasieskola eller sin grundvux eller

komvux har tagit in en elev från en annan kommun har rätt till

ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från

elevens hemkommun.

En landstingskommun som i sin gymnasieskola eller komvux har

tagit in en elev har rätt till ersättning för sina kostnader

för elevens utbildning. Ersättningen skall betalas av elevens

hemkommun.

En landstingskommun som i sin särvux har tagit in en elev har

rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning

från en kommun som ingår i en annan landstingskommun eller som

inte ingår i någon landstingskommun. Ersättningen skall i

sådant fall betalas av elevens hemlandstingskommun eller, om

eleven kommer från en kommun som inte ingår i någon

landstingskommun, av denna. Motsvarande rätt tillkommer en

kommun som inte ingår i någon landstingskommun.

9. För utbildning som äger rum under tiden den 1 juli

1991--30 juni 1992 gäller i stället för bestämmelserna i

5kap. 9§ andra och tredje styckena och 10§ i deras äldre

lydelse följande.

Beslut om mottagande skall fattas av styrelsen för

utbildningen i den kommun där mottagande har sökts. Styrelsens

beslut får av sökanden överklagas hos skolväsendets

överklagandenämnd.

10. Bestämmelserna i 2kap. 1§ vuxenutbildningslagen

(1984:1118) skall inte tillämpas.

11. Beslut som enligt 3kap. 7§, 4kap. 5§, 4akap.

6§ vuxenutbildningslagen och 10§ lagen (1986:159) om

grundläggande svenskundervisning för invandrare får överklagas

till skolöverstyrelsen, skall i stället överklagas hos

skolväsendets överklagandenämnd.

12. Beträffande utbildning vid statens skolor för vuxna

gäller lagen om statens skolor för vuxna.

13. Utöver den undervisning som anges i 4akap. 1§ får i

särvux anordnas undervisning för dem av de psykiskt

utvecklingsstörda som behöver undervisning motsvarande

träningsskolans.

14. En invandrare som behöver grundläggande

svenskundervisning, men som inte enligt bestämmelsen i 5§

andra stycket lagen (1986:159) om grundläggande

svenskundervisning för invandrare, har rätt till sådan

utbildning skall i stället ha rätt till motsvarande utbildning

i komvux. Kommunerna är skyldiga att vid behov anordna sådan

utbildning.

15. Bestämmelserna i 2kap. 3--7§§ skall tillämpas på

grundläggande svenskundervisning som anordnas efter den 1 juli

1991. För sådan undervisning som anordnas av någon annan än en

kommun skall bestämmelserna i 2kap. 4--7§§ dock inte

tillämpas.

16. Sådana godkännanden av fristående skolor som har

meddelats enligt bestämmelserna i 9kap. 1--3§§ i deras

äldre lydelse och inte återkallats skall alltjämt gälla.

Motsvarande skall för riksinternatskolor gälla beträffande

sådana förklaringar som avses i bestämmelsen i 10kap. 1§ i

dess äldre lydelse.

17. Förekommer i lag eller annan författning beteckningen den

lokala styrelsen för specialskolan skall därmed avses den

styrelse för specialskolan som föreskrivs i 7kap. 5§.

18. Beträffande sådana ärenden som överklagats till en

länsskolnämnd eller skolöverstyrelsen enligt äldre bestämmelser

och som inte avgjorts den 1 juli 1991 skall följande gälla.

Överklaganden av beslut enligt 3kap. 4§ om lämplig

skolform, 3kap. 7§ om uppskjuten skolstart, 3kap. 10§

om skolpliktens upphörande, 3kap. 17§ om fullföljande av

skolgången sedan skolplikten upphört samt enligt 4kap. 13§

och 5kap. 10§ om mottagande av en elev från en annan kommun

prövas av skolväsendets överklagandenämnd.

Även överklaganden av beslut som får överklagas enligt

3kap. 7§, 4kap. 5§, 4akap. 6§

vuxenutbildningslagen (1984:1118) och 10§ lagen (1986:159) om

grundläggande svenskundervisning för invandrare prövas av

skolväsendets överklagandenämnd.

Beslut av skolväsendets överklagandenämnd får inte

överklagas.

Överklaganden av beslut enligt 3kap. 12§ om befrielse

från undervisning och 9kap. 1, 3 eller 7§ om godkännande

eller återkallande av godkännande av fristående skola prövas av

kammarrätten.

Övriga sådana överklaganden som anges i första stycket prövas

av regeringen.

I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet men

för vilka tiden för överklagande inte har gått ut vid den

tidpunkten gäller att, utan hinder av äldre bestämmelser om

överinstans, överklagandena skall prövas av den instans som

ovan i denna punkt har föreskrivits såvitt gäller redan

överklagade ärenden.

19. En kommun som vid ikraftträdandet med skolöverstyrelsens

medgivande bedrev utbildning på vårdlinjen eller på

omvårdnadslinjen enligt förordningen (SÖ-FS 1988:47) med

provisoriska föreskrifter om försöksverksamhet med treåriga

yrkesinriktade linjer får efter den 1 juli 1992 anordna

utbildning på ett nationellt program som avser omvårdnad utan

medgivande från landstingskommunen.

20. En landstingskommun, som vid ikraftträdandet inom sin

gymnasieskola eller komvux bedrev utbildning på andra områden

än som kan hänföras till naturbruk eller omvårdnad, får

fortsätta med den utbildningen även efter den 1 juli 1992,

förutsatt att utbildningen stod öppen för sökande från hela

landet och förblir det.

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 14kap.

8§

Bilaga 8

Reservanternas förslag:

Socialstyrelsen skall ha tillsyn över skolhälsovården.

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt avser 9kap.

1§ andra stycket

Bilaga 9

Reservanternas förslag:

Ärenden om godkännande för vanlig skolplikt prövas av

styrelsen för utbildningen.

Utskottets framlagda förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Bilaga 10

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse1

Föreslagen lydelse

12. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen

(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt

personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning

till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om förmånen

grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till

intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också

ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till

smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått

annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon

vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av

militärtjänstgöring.

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän

försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om

ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig

intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör

ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode

enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för

doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna

(grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

(särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för

invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode

enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för

doktorander, timersättning vid kommunal vuxenutbildning

(komvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda

(särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi)

räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant

arbetsmarknadsstöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från

erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som

lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt ersättning

enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos

offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av

tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret

räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt

av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser

utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i

fråga om sådana bidrag likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första

gången vid 1993 års taxering.

1 Lydelse enligt riksdagens beslut (prop. 1990/91:141,

bet. SfU16, rskr. 303).