Bet. 1990/91:UbU18

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU18

Folkbildningen

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1990/91

UbU18

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i propositionerna 1990/91:82 och 1990/91:178 (båda

utbildningsdepartementet) jämte motioner.

Propositionerna

Proposition 1990/91:82

Regeringen har i proposition 1990/91:82 föreslagit

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

att fördelningen av statsbidrag till folkbildning överlämnas

till ett av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation och Landstingsförbundet bildat

folkbildningsråd (avsnitt 6),

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (avsnitt 5.1),

3. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag

(avsnitten 2, 3, 4),

4. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

att den statliga regleringen av tjänsterna som rektor och

lärare vid folkhögskola skall upphöra (avsnitt 4.2),

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

särskilt statsbidrag till Samernas folkhögskola (avsnitt 5.3),

6. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

statsbidrag för viss utbildning som inriktas mot personer med

funktionshinder (avsnitt 5.2),

7. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

statsbidrag till kontakttolkutbildning (avsnitt 5.4),

8. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 7),

9. att riksdagen till Bidrag till folkbildningen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

2148644000 kr. (avsnitt 10),

10. att riksdagen godkänner att 70000000 kr. av de medel

som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag

till folkbildningen (avsnitt 10),

11. att riksdagen till Bidrag till vissa handikappåtgärder

inom folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag

på 43569000 kr. (avsnitt 10),

12. att riksdagen till Bidrag till viss central

kursverksamhet, m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag

på 43352000 kr. (avsnitt 10),

13. att riksdagen godkänner att 43100000 kr. av de medel

som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för

budgetåret 1991/92 används för att finansiera anslaget Bidrag

till viss central kursverksamhet, m.m. (avsnitt 10),

14. att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

7241000 kr. (avsnitt 10),

15. att riksdagen, med ändring av vad som föreslagits i 1991

års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10), till

Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

27532000 kr. (avsnitt 10).

Proposition 1990/91:178

Regeringen har i proposition 1990/91:178 föreslagit

1. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

(1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1990/91:82

1990/91:Ub91 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om friheten för landsting och kommuner att

själva besluta om i vilken form folkhögskolor och andra

utbildningsenheter skall ledas.

1990/91:Ub92 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

folkhögskolornas möjligheter att även i fortsättningen anordna

kurser för 16-åringar.

1990/91:Ub93 av Maja Bäckström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fritidsledarutbildning, fritidsforskning

och fritidsvetenskaplig utbildning.

1990/91:Ub94 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om folkbildning och distansöverbryggande

teknik.

1990/91:Ub95 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ändrad anslagsfördelning mellan

studieförbunden.

1990/91:Ub96 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet att också framdeles ha en särskild kvotgrupp för

folkhögskolesökande till högskolan.

1990/91:Ub97 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om folkhögskolans frihet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att avslå inrättande av ett

folkbildningsråd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ifall ett folkbildningsråd ändå

inrättas det inte får blockera nyetablering av studieförbund

och folkhögskolor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hur ett eventuellt folkbildningsråd

skall regleras,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att studieomdömen skall godtas vid

antagning till bl.a. högskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokal styrelse, lärar- och kursråd,

med budgetansvar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kriterier för utvärdering,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om treåriga anslag,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att återföra 100 milj.kr. till

folkbildningen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statsbidragen till folkbildningen.

1990/91:Ub98 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om treåriga budgetperioder och folkbildningens

framtida frihet.

1990/91:Ub99 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om 30 veckors kurs som krav för

erhållande av statsbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att personal och elever garanteras

ett inflytande över verksamheten på den egna skolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheten att i framtiden starta

nya folkhögskolor,

4. att riksdagen beslutar om en uppdelning av

folkbildningsanslaget enligt vad som anges i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om folkbildningsrådet,

6. att riksdagen beslutar att treårsbudgetering, i enlighet

med folkhögskolekommitténs förslag, införs,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om medel för

folkbildningsrådets verksamhet över särskilt anslag.

1990/91:Ub100 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om lärartätheten vid folkhögskolorna.

1990/91:Ub101 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att kulturverksamheten skall jämställas med

cirkelverksamhet vad gäller motiv för statligt stöd till

studieförbunden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om mål och kompetensområde för

studieförbunden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om utvärdering av verksamheten,

4. att riksdagen till Folkbildningsrådet för budgetåret

1991/92 anvisar 5000000 kr. i enlighet med vad i motionen

anförts,

5. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att folkbildningens anslagsperioder skall omfatta tre

år,

6. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del

beslutar att anslaget till folkbildningen skall fördelas och

utges i form av två anslag, ett till studieförbunden och ett

till folkhögskolorna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av bidrag från kommuner och

landsting.

1990/91:Ub102 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om treårig budgetperiod för folkbildningen.

1990/91:Ub103 av Karin Israelsson m.fl. (c, m, fp, v, mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fritidsledarutbildningen i

fortsättningen enbart skall vara förlagd till folkhögskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att fritidsledarutbildningen bör

omfatta 80 poäng.

1990/91:Ub104 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principer för anslagstilldelning till

folkbildningen.

1990/91:Ub105 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statens motiv för statsbidrag till

folkbildningen,

2. att riksdagen beslutar att målen för folkbildningen skall

fastställas av folkbildningen i enlighet med vad i motionen

anförts,

3. att riksdagen beslutar att studiecirkel- och

kulturverksamhet skall jämställas i motiven för statligt stöd

till folkbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att fritidsledarutbildning vid folkhögskola skall värderas till

80 poäng vid vidareutbildning,

5. att riksdagen under anslaget Bidrag till viss central

kursverksamhet anslår 43352000 kr. mindre än vad regeringen

har föreslagit och därmed avskaffar detta anslag.

1990/91:Ub106 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i

denna del beslutar att kulturverksamheten skall jämställas med

cirkelverksamheten när det gäller att motivera det statliga

stödet till studieförbunden i enlighet med vad i motionen

anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppdrag att utreda och föreslå hur en förbättrad

fortbildning av folkbildningens personal skall utformas i

enlighet med vad i motionen anförts,

3. att riksdagen till Folkbildningsrådet för budgetåret

1991/92 anvisar 5000000 kr. i enlighet med vad i motionen

anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering,

5. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i

denna del beslutar att folkbildningens anslagsperioder skall

omfatta tre år i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forsknings- och utvecklingsarbete,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:82 i

denna del beslutar att studieförbunden skall tillåtas bedriva

folkbildningsarbete även utomlands i enlighet med vad i

motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fortbildning av folkrörelsernas

personal,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd till vuxenstuderande,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidrag från kommuner och landsting

och om de politiska partiernas ansvar för den lokala

folkbildningen.

1990/91:Ub107 av Jan Hyttring (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rektors och lärares behörighetskrav

för folkhögskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kravet på långa kurser för

folkhögskolan,

3. att riksdagen beslutar att i den nya

folkhögskoleförordningen skriva in att varje folkhögskola skall

ha sin lokala styrelse.

1990/91:Ub108 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rättvis fördelning av statsbidragen till

studieförbunden.

1990/91:Ub109 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om motiven för statliga bidrag till

folkbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheterna att inom folkbildningen

bedriva utbildning som leder till formell kompetens,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en fristående utvärdering av

folkbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om omfattningen av folkhögskolans

allmänna kurser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om folkhögskolornas korta kurser,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rätten att antas som elev vid

folkhögskola,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om överföring av de landstingsägda

folkhögskolorna till annan huvudman,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att varje folkhögskola bör ha sin

egen styrelse,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om jämförbar bedömning av kunskaper i

folkhögskolan,

10. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om

att bilda ett folkbildningsråd,

11. att riksdagen beslutar att forskning rörande

folkbildning kanaliseras via humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet,

12. att riksdagen beslutar att anslaget till

länsbildningsförbunden i stället anvisas över anslaget Bidrag

till folkbildningen,

13. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning

anvisar ett förslagsanslag av 1910648000 kr.,

14. att riksdagen godkänner att 325000000 kr. av de

medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften

för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera

anslaget Bidrag till folkbildningen,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag

till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa

43352000 kr.

1990/91:Ub145 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om fortsatt undervisning vid Göteborgs

folkhögskola i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Kr20 av Hans-Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om klarare markering av och resursförstärkning

till utvecklingsarbete, pedagogisk forskning och folkligt

förankrad kultur.

Motion med anledning av proposition 1990/91:178

1990/91:Ub199 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen beslutar att anförtro Folkbildningsförbundet

uppgiften att fördela medel till folkbildningens organisationer

i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub205 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt

att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub231 av Björn Samuelson m.fl. (v, s, fp, c, mp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om inrättande av en ny folkhögskola.

1990/91:Ub263 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av vuxenpedagogikens ställning

och utveckling.

1990/91:Ub281 av Birger Andersson och Sven-Olof Petersson (c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om kampanj i miljökunskap.

1990/91:Ub695 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tilläggsbidrag till studiecirklar.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A476.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att garantera resurser för

folkhögskolan och att åldersgränsen för antagning sänks till 16

år.

1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar ge dispens från taket på

elevveckorna på folkhögskolorna vad gäller de anhörigas

teckenspråksutbildning.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

21. att riksdagen godkänner att 325000000 kr. av de

medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften

för budgetåret 1991/92 används för att delvis finansiera

anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.,

22. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Bidrag

till viss central kursverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisa

43100000 kr.,

23. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Folkbildning

anvisar ett förslagsanslag av 1610473000 kr.

Utskottet

I proposition 1990/91:82 behandlas frågor som rör den

statliga bidragsgivningen till studieförbund och folkhögskolor

samt till viss central kursverksamhet, kontakttolkutbildning

och Samernas folkhögskola.

De statliga regler som i dag gäller för statsbidrag till

folkbildningen, dvs. den verksamhet som bedrivs av

studieförbund och folkhögskolor, föreslås upphöra i och med

utgången av budgetåret 1990/91.

Förslag läggs fram om ett nytt statsbidragssystem för

folkbildningen, vilket enligt propositionen markant ändrar

ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen. Sålunda

skall riksdag och regering fr.o.m. budgetåret 1991/92

fastställa övergripande mål och motiv som skall ligga till

grund för bidragsgivningen. Statsbidraget skall utgå samlat i

form av ett totalbelopp. Inom de gränser som riksdag och

regering lägger fast skall folkbildningen själv ta ansvar för

fördelningen av statsbidraget samt också för uppföljning och

utvärdering av den statligt stödda verksamheten. Uppgifterna

skall enligt propositionen alltså fullgöras av ett

folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd.

För viss verksamhet föreslås statsbidrag utgå i annan

ordning.

Avsikten är att de föreslagna reformerna skall träda i kraft

den 1 juli 1991.

1. Ett folkbildningsråd

Skolöverstyrelsen (SÖ) är nu statens centrala tillsyns- och

förvaltningsmyndighet för folkhögskolor och studieförbund.

Statens kulturråd har motsvarande uppgifter gentemot

studieförbunden i vad avser statsbidragsberättigad

kulturverksamhet.

Riksdagen beslutade hösten 1990 att SÖ skall avvecklas och

att ett nytt ämbetsverk, statens skolverk, skall inrättas för

skolväsendet den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:18, bet. UbU4,

rskr. 76). I direktiven (1990:60) till den s.k.

skolverksutredningen konstaterades att folkbildningsfrågorna

knappast hör hemma i det nya skolverket, vars verksamhet skall

inriktas mot det offentliga skolväsendet.

I propositionen anför föredragande statsrådet mot nämnda

bakgrund att han anser det vara nödvändigt att ett nytt

fristående centralt organ för folkbildningsfrågor bildas. Det

nya statsbidragssystem, som nu föreslås, innebär att staten

endast ställer upp vissa mål och villkor för bidragsgivningen,

medan målen för verksamheten läggs fast av folkbildningens

anordnare. I konsekvens med den föreslagna förändrade

ansvarsfördelningen bör det enligt statsrådet inte ankomma på

en statlig myndighet utan på folkbildningens egna

organisationer att administrera och fördela statsbidrag mellan

de olika studieförbunden och folkhögskolorna.

Statsrådet noterar i proposition 1990/91:82 att

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet avser att

bilda ett folkbildningsråd. Folkbildningsförbundet

representerar samtliga statsunderstödda studieförbund och RIO

samtliga rörelse- och stödföreningsägda folkhögskolor.

Landstingsförbundet företräder de landstingsägda

folkhögskolorna.

Ett sådant folkbildningsråd bör enligt regeringens förslag

självt genom sina stadgar bestämma om organisationen av

verksamheten och om bl.a. styrelsesammansättning,

beredningsorgan och kansliresurser. Staten bör inte heller

reglera ansvarsförhållandet och arbetsfördelningen mellan det

nya rådet, huvudorganisationerna och enskilda förbund och

skolor.

Två huvudgrupper av uppgifter föreslås åvila ett

folkbildningsråd. Rådet skall ha till uppgift att fördela det

gemensamma statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor

dels utifrån de krav som staten ställer, dels utifrån sina egna

bedömningar. Rådet skall vidare kontinuerligt följa upp att

statsbidraget används i enlighet med de villkor som riksdag och

regering fastställt.

Regeringens förslag i fråga om ett folkbildningsråd har

föranlett flera motionsyrkanden.

I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 10 anförs att tanken att

låta folkbildningen vara självstyrande är riktig. Men ett nytt

folkbildningsråd innebär att regeringen skapar ytterligare en

central organisation för folkbildningen. Enligt motionärerna är

Folkbildningsförbundet väl etablerat och kan med små

förändringar vara det forum som får förtroendet att handlägga

de föreslagna uppgifterna. Riksdagen bör därför besluta att

avslå förslaget i propositionen om att bilda ett

folkbildningsråd. Även i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 2

avvisas förslaget om ett folkbildningsråd. Medlen kan fördelas

på liknande sätt som i dag och direkt till skolor och förbund.

Om ett folkbildningsråd ändå kommer till stånd bör enligt

sistnämnda motion yrkande 4 rådet vara sammansatt av lika många

elever som övriga representanter.

Enligt motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 5 finns det risker för

att folkbildningen, styrd av ett eget folkbildningsråd och inte

av ett statligt reglerat organ, utsätts för en

koncentrationsprocess som urholkar mångfald och pluralism.

Riksdagen bör uttala att sådana eventuella problem noga bör

följas och om det blir nödvändigt föranleda förändrad

organisationsstruktur och beslutsordning. Med en likartad

motivering begärs i motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 3 ett

tillkännagivande om att ett folkbildningsråd inte får blockera

nyetablering av studieförbund och folkhögskolor.

Utskottet ställer sig bakom grundtanken i propositionen,

nämligen att en övergång från statlig regelstyrning till

målstyrning av bidragsgivningen till studieförbund och

folkhögskolor bör åtföljas av en ökad frihet och ett ökat

ansvar för folkbildningen att själv administrera och organisera

sin verksamhet.

De uppgifter i folkbildningsfrågor som SÖ nu har bör enligt

utskottets mening efter utgången av juni månad 1991 övertas av

annat organ än det nya skolverket. Fördelningen av statsbidrag

kan med fördel överlämnas till ett folkbildningens eget organ,

ett folkbildningsråd, som på angivet sätt allsidigt

representerar folkbildningens olika verksamheter.

Motionsförslaget att låta Folkbildningsförbundet, som

företräder studieförbunden, vara ett sådant forum, skulle

innebära att folkhögskolorna missgynnades i förhållande till

studieförbunden genom bristen på representation.

Beträffande sammansättningen av ett folkbildningsråd anser

utskottet, i likhet med regeringen, att rådet självt bör

bestämma hur dess arbetsformer m.m. skall regleras.

När det slutligen gäller i motioner påtalade risker för att

ett folkbildningsråd kan komma att blockera nyetablering inom

folkbildningen, utgår utskottet från att det i folkbildningens

ökade ansvarstagande finns en vilja till förnyelse. Utskottet

förutsätter således att folkbildningsrådet kommer att se till

dels att statsbidraget inte hanteras slentrianmässigt, dels att

de demokratiska värden som ligger i mångfald och pluralism

bevaras. Utskottet anser sammanfattningsvis att kommande

utvärderingar får visa om så inte varit fallet och om det finns

skäl att vidta åtgärder.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4,

1990/91:Ub99 yrkande 5 och 1990/91:Ub109 yrkande 10 och

godkänner regeringens förslag om att fördelningen av

statsbidrag till folkbildning överlämnas till ett

folkbildningens eget organ, ett folkbildningsråd.

Överlämnandet till ett folkbildningsråd av uppgiften att

fördela statsbidrag kräver lagstöd.

Sedan Folkbildningsrådet i en till utbildningsdepartementet

den 22 april 1991 inkommen skrivelse meddelat att rådet bildats

av Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet har

regeringen i en särskild proposition, 1990/91:178, lagt fram

förslag till erforderliga lagändringar. Sålunda föreslås att i

lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom

utbildningsdepartementets verksamhetsområde införs en

bestämmelse, 7 b §, som anger att Folkbildningsrådet prövar

frågor om fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och

studieförbund. Vidare föreslås vissa ändringar i sekretesslagen

(1980:100) som innebär bl.a. att reglerna om handlingars

offentlighet skall gälla för Folkbildningsrådet vid

fördelningen av statsbidrag. De föreslagna lagändringarna bör

enligt den särskilda propositionen träda i kraft den 1 juli

1991.

I motion 1990/91:Ub199 (m), väckt med anledning av

proposition 1990/91:178, vidhåller motionärerna sitt yrkande

att uppgiften att fördela medel till folkbildningens

organisationer, inkl. till länsbildningsförbunden m.fl., från

ett samlat folkbildningsanslag bör överlåtas åt

Folkbildningsförbundet.

Utskottet har redan tillstyrkt att fördelningen av

statsbidrag överlämnas till ett folkbildningsråd. De

lagändringar, som behövs för att det nu bildade

Folkbildningsrådet skall kunna fungera, bör därför göras.

Utskottet föreslår alltså att riksdagen med avslag på motion

1990/91:Ub199 antar regeringens förslag till dels lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).

2. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen

I förordningarna (1981:518) om statsbidrag till studiecirklar

m.m. och (1981:519) om statsbidrag till kulturverksamhet i

studieförbunden m.m. samt (1977:551) om folkhögskolan anges de

villkor som gäller för statsbidrag till studieförbund och

folkhögskolor.

Statsbidrag till folkbildningen utgår för närvarande främst

från två anslag under åttonde huvudtiteln, nämligen C 4. Bidrag

till studieförbunden m.m. och C 6. Bidrag till driften av

folkhögskolor m.m., båda anslagen förslagsvis betecknade. Som

en följd av att statsbidraget i stor omfattning är

detaljreglerat, är en rad anslagsposter för skilda ändamål

upptagna under anslagen.

I proposition 1990/91:82 anför föredragande statsrådet att

den hittillsvarande fokuseringen på hur man uppfyller de

formella regler som styr statsbidraget måste ersättas av en

kontinuerlig mål- och innehållsdiskussion, som grundas på en

fortlöpande lokal och central uppföljning och utvärdering av

folkbildningsarbetet. Detaljregleringen har i sig lett till att

utvecklingen av nya arbetsformer inom folkbildningen

försvårats. Nuvarande villkor för beräkning av statsbidrag till

studieförbund och folkhögskolor bör därför upphöra att gälla.

Regeringen föreslår således att statsbidrag till

studieförbund och folkhögskolor i fortsättningen skall utgå i

form av ett gemensamt bidrag till folkbildningen, vilket

fördelas av folkbildningsrådet på anordnarna utifrån vissa

närmare angivna grunder.

En treårig budgetram för folkbildningen begärs i

motionerna 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 8, 1990/91:Ub98 (s),

1990/91:Ub99 (v) yrkande 6, 1990/91:Ub101 (c) yrkande 5,

1990/91:Ub102 (s), 1990/91:Ub104 (c) och 1990/91:Ub106 (c)

yrkande 5. I motion 1990/91:Ub99 yrkande 6 hänvisas därvid

till att folkhögskolekommitténs förslag om treårsbudget inte

följts upp i propositionen, samtidigt som treårsperioder

präglar tänkandet när det gäller uppföljning och utvärdering.

En av fördelarna med en treårig budgetram är att möjligheterna

till omfördelning och nysatsningar framstår som mera

realistiska i ett längre perspektiv. I motion 1990/91:Ub102 ges

bl.a. den aspekten att ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv

försvårar arbetet med att skaffa kunskaper och metoder för

uppföljnings- och utvärderingsarbetet. Enligt motionerna

1990/91:Ub106 yrkande 5 och 1990/91:Ub101 yrkande 5 är ett

budgetperspektiv om ett år definitivt för kort med hänsyn till

den genomgripande förändringen från regelstyrning till

målstyrning. Därtill kommer att en ettårsbudget inte

överensstämmer med de budgeteringsprinciper som allmänt börjar

tillämpas inom statsförvaltningen och för andra

statsfinansierade verksamheter.

Utskottet finner för sin del, på av motionärerna anförda

skäl, att en treårig budgetram för folkbildningen bör införas.

En årlig justering av bidraget med hänsyn till löne- och

prisutvecklingen i samhället bör göras under mellanåren. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub97 yrkande 8, 1990/91:Ub98, 1990/91:Ub99 yrkande 6,

1990/91:Ub101 yrkande 5, 1990/91:Ub102, 1990/91:Ub104 och

1990/91:Ub106 yrkande 5 samt med avslag på propositionen i

denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Två motionsyrkanden går emot regeringens förslag om ett

samlat statsbidrag till folkbildningen. Enligt såväl motion

1990/91:Ub101 (c) yrkande 6 som motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande

4 bör riksdagen besluta att anslaget till folkbildningen skall

uppdelas i två anslag, ett till studieförbunden och ett till

folkhögskolorna. I båda motionerna hävdas att det med ett

anslag för två olika verksamheter finns risk för motsättningar

mellan parterna om fördelningen av anslaget.

Utskottet har redan uttalat sig för en ökad frihet och ett

ökat ansvar för folkbildningen att själv administrera och

organisera sin verksamhet. Den statsbidragskonstruktion som

föreslås i propositionen ger folkbildningen möjlighet att,

utifrån de villkor för bidrag staten ställer, bedöma inom vilka

områden det är mest angeläget att stödja verksamhet. Utskottet

utgår därvid från att fördelningen av statsbidraget mellan

olika anordnare av folkbildning sker med kvalitetsbedömningar.

Enligt utskottets mening bör riksdagen i övrigt godkänna

regeringens förslag om ett nytt samlat statsbidragssystem för

folkbildningen och således avslå motionerna 1990/91:Ub99

yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6.

Utskottet avstyrker i detta sammanhang en under allmänna

motionstiden väckt motion 1990/91:Ub695 (c) yrkande 2 om friare

regler för tilläggsbidrag till studiecirklar, vilka regler

upphör genom det nya statsbidragssystemet.

3. Grunderna för folkbildningsrådets fördelning av

statsbidrag

I propositionen anför föredragande statsrådet att

folkbildningens vitt förgrenade kontaktnät och dess förmåga att

skapa engagemang och motivation i studiearbetet, liksom dess

demokratiska arbetsform och bildningssyn, alltid kommer att

vara en ovärderlig tillgång när det gäller att utjämna

utbildningsklyftor och höja såväl utbildningsnivån som

bildningsnivån i samhället. Behovet av insatser i dessa

avseenden kan aldrig helt elimineras trots förbättringar av

ungdomsutbildningen och den av samhället bedrivna

vuxenutbildningen. Studieförbunden och folkhögskolorna har

också i framtiden en viktig roll inom vuxenutbildningen.

Föredragande statsrådet anser att riksdag och regering skall

markera att de resurser samhället ställer till förfogande för

studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet främst skall

användas för att nå ut och aktivera grupper, som av olika skäl

har begränsade möjligheter att delta i studier och

kulturverksamhet. Bland särskilt viktiga målgrupper nämner

statsrådet människor med funktionshinder, invandrare och dem

som bor i glesbygdsområden. Det anmärks att det fortfarande

finns en stor grupp korttidsutbildade för vilka studiecirkeln

eller folkhögskolan är den självklara, och ibland den enda

tänkbara, studievägen.

Enligt propositionen behöver bidragsgivaren, staten, veta att

resursen för folkbildning används för den typ av aktiviteter

som den är avsedd för och inte för uppgifter som till både form

och innehåll är parallella till vad som utförs inom det

offentliga skolväsendet. Resurserna skall inte heller användas

för en verksamhet med kommersiellt syfte. Studier som ingår i

personalutbildning och aktiviteter som är ett led i ett

vårdprogram skall t.ex. inte finansieras med statliga bidrag.

Bidragsgivaren behöver också följa hur studieförbund och

folkhögskolor profilerar sin verksamhet. Enligt statsrådets

mening är det viktigt att varje studieförbund ger uttryck för

en egen profil, som är präglad av t.ex. huvudmannens

ideologiska eller politiska värderingar. För folkhögskolornas

del bör profilering finnas i två avseenden; för det första bör

skolorna som helhet skilja sig från det offentliga

skolväsendet, t.ex. när det gäller arbetsform och uppläggning.

För det andra bör skolorna sträva efter en tydligare profil.

Denna kan ta sig ideologiska uttryck men kan lika väl vara av

t.ex. innehållsmässig art. Statsrådet anför att det bl.a. är

för att ge utrymme för en mer profilerad verksamhet som det är

motiverat att öka friheten att disponera resurserna.

Enligt propositionen bör det ankomma på regeringen att

närmare ange grunderna för statsbidragsgivningen. En

utgångspunkt bör vara att reglerna skall vara enkla och

begränsas till de mest väsentliga kriterierna.

Flera motioner behandlar frågor som rör fördelningen mellan

redan etablerad och ny verksamhet bland såväl studieförbund som

folkhögskolor.

Fördelningen av statsbidragen mellan studieförbunden tas

upp i två motioner, nämligen 1990/91:Ub95 (s) och 1990/91:Ub108

(fp), med likartat syfte att trygga en fortsatt positiv

utveckling av Svenska Idrottsrörelsens relativt nystartade

studieförbund, SISU. Motionärerna föreslår att riksdagen

uttalar att statsbidragen till studieförbunden bör fördelas

rättvist i förhållande till omfattningen av aktuell verksamhet.

Utskottet vill erinra om att avsikten med reformen är att

folkbildningen själv -- genom ett folkbildningsråd -- skall få

förtroendet att besluta om statsbidrag till nya folkhögskolor

och studieförbund samt i förekommande fall om utökning eller

minskning av statligt verksamhetsstöd. Riksdagen bör därför

inte göra något uttalande i den riktning som motionärerna

föreslagit utan bör avslå motionerna 1990/91:Ub95 och

1990/91:Ub108.

Angående möjligheterna att i framtiden inrätta nya

folkhögskolor begärs i motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 3 en

markering att folkrörelser utan egen skola också i

fortsättningen bör ha förtur vid inrättande av nya skolor.

Motionärerna menar att folkbildningsrådet sannolikt kommer att

domineras av de stora, etablerade rörelserna. Det finns då inga

förordningar som garanterar att mindre rörelsers skolor och

bildningsverksamhet kommer att erhålla statsbidrag. Enligt

motion 1990/91:Ub231 (v, s, fp, c, mp) bör riksdagen ge

regeringen till känna att den nyligen bildade Stiftelsen

Alternativrörelsens folkhögskola skall få inrätta en ny

folkhögskola den 1 juli 1991. Stiftelsens struktur och

profilering på fredsfrågor, miljö och solidaritet stämmer

enligt motionärerna överens med de behov av förnyelse inom

folkhögskolan som bl.a. den parlamentariska

folkhögskolekommittén yttrat sig om.

Utskottet har vid uppvaktningar från Folkbildningsförbundet

och RIO erfarit att det finns ett intresse hos företrädarna för

folkbildningen att såväl skapa nya folkhögskolor som utveckla

etablerade. Utskottet förutsätter att folkbildningsrådet kommer

att se till att folkhögskolor och studieförbund med växtkraft

-- nya såväl som etablerade -- inte får stå tillbaka vid

fördelningen av statsbidraget. Vidare noterar utskottet att

resultat från fördjupade utvärderingar av

folkbildningsverksamheten skall redovisas vart tredje år, i

vilket sammanhang det finns möjligheter för riksdag och

regering att vidta åtgärder. Med hänvisning till det anförda

anser utskottet att motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 3 och

1990/91:Ub231 bör avslås av riksdagen.

Tre motionsyrkanden rör jämställande av kulturverksamhet

med studiecirkelverksamhet. Enligt såväl motion 1990/91:Ub105

(fp) yrkande 3 som motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 1 och

motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 1 bör riksdagen besluta att

kulturverksamhet skall jämställas med studiecirkelverksamhet i

motiven för statligt stöd till folkbildningen.

Utskottet konstaterar att förslaget i propositionen innebär

att nuvarande uppdelning i statsbidragshänseende på

studiecirkel- och kulturverksamhet kommer att upphöra. Det bör

därefter stå folkbildningen fritt att bestämma proportioner på

olika verksamheter. Utskottet vill betona vikten av den

kulturverksamhet som studieförbunden bedriver. I enlighet med

uttalanden i propositionen ser utskottet det som angeläget att

studieförbunden fortsätter att sträva efter att sprida

kulturintresset till nya grupper, att stimulera människors eget

skapande och att främja ett utvidgat deltagande i kulturlivet.

Något riksdagens initiativ i frågan är mot bakgrund av vad som

anförts inte nödvändigt, varför motionerna 1990/91:Ub101

yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkande 3 och 1990/91:Ub106 yrkande 1

avstyrks av utskottet.

Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 7 bör riksdagen

besluta att studieförbunden skall tillåtas bedriva

folkbildningsarbete utomlands. Enligt motionärerna är det

mot bakgrund av den ökade internationaliseringen

anmärkningsvärt att studieförbundens verksamhet enligt

regeringens förslag skall begränsas till enbart Sverige. Det

hade i nuvarande läge varit naturligare att öppna möjligheterna

till utbildningsinsatser utomlands och då särskilt i de

baltiska staterna.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning då han

utgår från att studiecirkelverksamhet liksom i dag endast skall

anordnas i Sverige. Detta innebär inte att utskottet motsätter

sig ett engagemang från studieförbundens sida att förmedla

erfarenheter från svensk folkbildning till utlandet, om

åtagandet kan finansieras med andra medel än statsbidraget till

folkbildningen, t.ex. genom biståndsmedel. Med det anförda

avstyrker utskottet bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7.

Frågan om personalutbildning inom folkbildningen tas upp

i två motioner. I motion 1990/91:Ub101 (c) yrkande 2 begärs ett

vidare utrymme för folkbildningsverksamhet än vad som skisseras

i propositionen. Motionärerna anför att studiecirkeln kan vara

en mycket lämplig studieform när det gäller att genomföra

fortbildning för personal, t.ex. med anledning av reformen inom

äldrevården. Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 8 bör

folkhögskolorna även i fortsättningen ha rätt att fortbilda

personal från dem närstående folkrörelser och studieförbund med

användande av statsbidraget.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att

personalutbildning inte skall vara statsbidragsberättigad.

Däremot måste det anses ingå i folkbildningens uppgifter och

ansvar att bedriva fortbildning av sin egen personal. Utskottet

finner att yrkande 8 i motion 1990/91:Ub106 med det anförda i

huvudsak är tillgodosett, varför det liksom motion

1990/91:Ub101 yrkande 2 bör avslås av riksdagen.

I propositionen ställs upp förslag till vissa särskilda

villkor för fördelningen av statsbidraget till folkhögskolorna.

Sålunda föreslås att all undervisning som anordnas vid en

folkhögskola med statsbidrag skall vara avgiftsfri. Allmänna

kurser skall utgöra basen i folkhögskolornas verksamhet med en

årlig omfattning vid en folkhögskola om minst 15% av

verksamheten. Till allmän kurs får med vissa undantag antas den

som fyller minst 18 år det kalenderår kursen börjar. Den

allmänna kursen skall vara avsedd främst för dem som saknar

grundskole- eller gymnasieutbildning. Vidare föreslås att varje

folkhögskola skall ha en styrelse.

Yrkanden som rör längden på folkhögskolans allmänna

kurser framställs i tre motioner. Det finns enligt motion

1990/91:Ub99 (v) yrkande 1 skäl att behålla det nuvarande

minimikravet på en kurslängd om minst 30 veckor för en del av

folkhögskolans kurser även i fortsättningen. Kurser kortare än

30 veckor fyller ett annat behov än de långa kurserna, som är

omistliga möjligheter till vuxenutbildning för

korttidsutbildade. I motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 2

anmärker motionären att skrivningen i propositionen ger utrymme

för fria tolkningar beträffande de allmänna kursernas längd,

vilken bör preciseras till två kurser à 15 veckor.

Folkhögskolans allmänna kurs bör, enligt motion 1990/91:Ub109

(m) yrkande 4, preciseras till att gälla en utbildning som

omfattar minst 30 veckor och 20 deltagare. Samtliga

folkhögskolor bör uppfylla detta krav senast läsåret 1992/93,

anser motionärerna.

Utskottet konstaterar att förslaget om en förändrad

ansvarsfördelning mellan staten och folkbildningen får till

följd bl.a. att vissa folkhögskolefrågor som tidigare reglerats

i författning i fortsättningen skall avgöras av huvudmännen för

folkhögskolorna. Även om det nu blir möjligt att anordna

kortare allmänna kurser, får det dock enligt utskottets mening

förutsättas att det ligger i huvudmännens intresse att längre

allmänna kurser alltjämt skall vara kännetecknande för

folkhögskolans verksamhet. Riksdagen bör enligt utskottets

mening med godkännande av propositionen i denna del avslå

motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1, 1990/91:Ub107 yrkande 2 och

1990/91:Ub109 yrkande 4.

I skrivelse till utskottet har Nordens folkhögskola

Biskops-Arnö anmält att förslaget om att en viss andel av

folkhögskolas kursutbud skall utgöras av allmänna kurser främst

till korttidsutbildade kommer att medföra problem för skolans

fortsatta verksamhet och dess uppgifter att verka för det

nordiska kultursamarbetet. Utskottet vill i sammanhanget

hänvisa till folkhögskolekommitténs uttalande (SOU 1990:65,

s.68) i vad gäller svårigheter att rekrytera

korttidsutbildade. Kommittén ansåg att hänsyn också bör tas

till skolans övriga verksamhet. Denna kan vara så värdefull av

t.ex. kulturpolitiska skäl, att skolan bör vara

bidragsberättigad även om den inte uppfyller kraven på allmän

kurs. Utskottet utgår från att folkbildningens företrädare

beaktar de särskilda förutsättningar som gäller för Nordens

folkhögskola Biskops-Arnö.

En motion 1990/91:Ub100 (c) om att lärartätheten på

folkhögskolans kurser bör vara minst 2,0 undervisningstimmar

per deltagarvecka avstyrks av utskottet med motiveringen, att

också frågor om lärartäthet i fortsättningen bör avgöras av

folkbildningen själv.

Åldersgränsen för antagning som elev vid folkhögskola

behandlas i tre motioner. I motion 1990/91:Ub92 (m) begärs att

riksdagen uttalar att folkhögskolorna även i fortsättningen

skall ha möjlighet att anordna kurser för 16-åringar, som av

sociala skäl kan behöva en rehabilitering kombinerad med

studier som leder till gymnasiebehörighet. Enligt motion

1990/91:Ub109 (m) yrkande 6 bör folkhögskolan ses som ett

fullvärdigt utbildningsalternativ som skall stå öppet för alla

som fyllt 16 år. Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 13

bör åldersgränsen sänkas till 16 år, eftersom studier vid

folkhögskola i många fall lämpar sig för elever som kommer

direkt från grundskolan.

Utskottet erinrar om regeringens förslag i proposition

1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen att

kommunerna skall ha skyldighet att erbjuda utbildning för alla

ungdomar som gått ut grundskolan eller motsvarande. Denna

skyldighet gäller t.o.m. det första kalenderåret det år

ungdomarna fyller 20 år. I förevarande proposition föreslås som

huvudregel en åldersgräns om minst 18 år för att få delta i

allmän kurs vid folkhögskola. Från denna regel undantas bl.a.

elever som skall följa ett individuellt program i

gymnasieskolan. Kommunen kan alltså uppfylla sina skyldigheter

genom att erbjuda ungdomar sådan individuell utbildning på

t.ex. folkhögskola. Utskottet vill dock betona att

folkhögskolan främst har en viktig uppgift att fylla för

korttidsutbildade vuxna. Med det anförda tillstyrker utskottet

vad i denna del anförts i propositionen och avstyrker

motionerna 1990/91:Ub92, 1990/91:Ub109 yrkande 6, 1990/91:Ub813

yrkande 13.

Regeringens förslag om styrelse m.m. för folkhögskola har

föranlett yrkanden i flera motioner. I motion 1990/91:Ub91 (s)

begärs att landsting och kommuner skall ges frihet att själva

besluta om i vilken form folkhögskolor och andra

utbildningsenheter skall ledas. Motionärerna anser att en

styrelse t.ex. kan ansvara för alla enheter inom ett landsting.

Enligt motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 6 bör riksdagen uttala

sig för en lokal styrelse med budgetansvar och med

medinflytande för lärare och kursdeltagare. Även i motion

1990/91:Ub107 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall slå fast

att varje folkhögskola skall ha sin egen lokala styrelse nära

verksamheten. I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 8 anför

motionärerna i konsekvens med att de vill föra över

landstingens folkhögskolor till annan huvudman att varje skola

bör ha sin egen styrelse. Rätten till inflytande över

verksamheten på den egna skolan för personal och elever måste

garanteras, anförs i motion 1990/91:Ub99 (v) yrkande 2. I annat

fall är risken stor att det blir mindre av självförvaltning på

de enskilda skolorna jämfört med nuvarande situation.

Utskottet anser för sin del att frågan om styrelseform för

folkhögskola inte bör detaljregleras med hänsyn till den fria

ställning folkhögskolan i övrigt har att utforma sin egen

verksamhet. Utskottet finner således att -- om under en och

samma huvudman finns flera skolor -- det bör ankomma på

huvudmannen att avgöra om styrelsen skall vara gemensam eller

om varje skola skall ha en egen styrelse.

Inte heller har utskottet något att erinra mot vad i

propositionen anförts om att det bör överlämnas till

huvudmannen och styrelsen för folkhögskola att finna lämpliga

former i fråga om medinflytande för skolans personal och

elever. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1990/91:Ub91,

1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub99 yrkande 2, 1990/91:Ub107

yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 och godkänna regeringens

förslag i vad avser styrelse m.m. för folkhögskola.

Principiella synpunkter på grunderna för fördelningen av

statsbidrag framförs i följande motioner.

I motion 1990/91:Ub109 (m) utvecklar motionärerna sin syn på

motiven för statliga bidrag till folkbildningen (yrkande 1),

bl.a. att som villkor skall ställas att den utbildning som ges

inom studieförbunden leder till formell kompetens (yrkande 2).

Studieförbunden står enligt motionärerna inför ett vägval.

Antingen väljer man att verka för att även bedriva

kompetensgivande utbildning eller också sätts andra mål i

centrum. I det senare fallet måste analyseras huruvida det

ligger ett offentligt intresse i att stödja studieförbundens

verksamhet eller om denna i första hand är en angelägenhet för

den enskilde och kan bedrivas utan stöd från det allmänna.

Enligt motionen är folkhögskolans korta kurser i de flesta fall

med avseende på innehåll och deltagare närmast att anse som en

form av uppdragsutbildning, som genom organisationsformen ger

grund för bidrag. Motionärerna anser (yrkande 5) att

folkhögskolans kursverksamhet bör omprövas. I de delar som i

realiteten är en form av uppdragsutbildning bör den finansieras

via folkrörelsernas egna bidrag eller andra medel.

Enligt motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 1 bör riksdagen

uttala att de grundläggande skäl att stödja folkbildningen som

redovisas i propositionen är tillräckliga för att utge

offentliga bidrag. Staten skall inte dessutom ange

specificerade mål för statsbidrag till folkbildningen. Den

utvärdering som verksamheten givetvis måste underkasta sig får

visa om motiven för bidrag kvarstår. Motionärerna menar att

folkbildningen har en viktig uppgift att genom allmän

medborgerlig bildning värna om kultur och yttrandefrihet samt

att ge människor en jämlik och rättvis tillgång till kunskap

för att påverka och förändra både sin egen personliga situation

och samhället i stort. Riksdagen bör enligt yrkande 2 i

motionen besluta att formuleringen av en mer preciserad

målbeskrivning skall överlåtas på folkbildningen själv.

En liknande uppfattning framförs i motion 1990/91:Ub97 (mp)

yrkande 1, nämligen att de krav som anges i propositionen på

prioritering av målgrupper och ämnen samt på en verksamhet som

helt skiljer sig från det offentliga skolväsendet i sig strider

mot de principiella utgångspunkterna om en fri och frivillig

folkbildning.

Riksdagen bör enligt motion 1990/91:Ub145 (m) hos regeringen

begära förslag om fortsatt undervisning vid Göteborgs

folkhögskola på det sätt som sker i dag. Vid skolan bedrivs

kompetensgivande undervisning för vuxna lågutbildade elever som

av olika anledningar inte ryms i den vanliga kommunala

vuxenutbildningen.

Utskottet ställer sig bakom de mål och riktlinjer för

statsbidragsgivningen som angetts i propositionen. Utskottet

delar inte de synpunkter som förts fram i den förstnämnda

motionen angående bl.a. studieförbundens verksamhet. Utskottet

anser vidare att staten som bidragsgivare inte bör avstå från

målstyrning. Det måste betraktas som både naturligt och

nödvändigt att staten anger vad man främst vill uppnå med de

statliga medel som anslås till folkbildningen.

Undervisningen vid Göteborgs folkhögskola ligger enligt

utskottets uppfattning i linje med sådan folkbildning som

enligt propositionen bör prioriteras.

Utskottet föreslår således att riksdagen i övrigt godkänner i

propositionen föreslagna grunder för fördelningen av

statsbidraget till folkbildningen samt avslår motionerna

1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2,

1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145.

4. Uppföljning och utvärdering av folkbildningen

Förslagen i propositionen innebär en övergång från en

detaljerad regelstyrning till en mer utpräglad målstyrning inom

folkbildningen. En uppföljning som beskriver vad studieförbund

resp. folkhögskolor presterar och en utvärdering som belyser

prestationernas effekter och kvalitet måste därför enligt

föredragande statsrådet ske kontinuerligt. Behov av uppföljning

och utvärdering finns både hos statsmakterna och inom

folkbildningen. Ett viktigt gemensamt syfte är att skapa

underlag för beslut om fortsatt bidragsgivning.

Folkbildningsrådet bör vart tredje budgetår redovisa resultat

från en fördjupad utvärdering till regeringen. Under de

mellanliggande budgetåren bör rådet inkomma med en förenklad

anslagsframställning, vari ingår en samlad uppföljning av

folkbildningsverksamheten med uppgifter av främst kvantitativ

art.

I den fördjupade utvärdering som folkbildningsrådet föreslås

göra vart tredje år bör ingå kvalitativa bedömningar och

analyser av den verksamhet som genomförts samt uppgifter om

följderna härav för den fortsatta verksamheten. Eftersom

uppgiften att få fram kvalitativa data är resurskrävande, har

särskilda medel beräknats för detta ändamål under det samlade

statsbidraget till folkbildningen. Enligt propositionen finns

det anledning att även göra utvärderingar som är helt

fristående från folkbildningsrådets. Regeringen bör därför

genom tidsbegränsade uppdrag t.ex. till en särskild utredare

eller till en forskningsinstitution vart tredje år låta utföra

en fördjupad utvärdering från statens sida av

folkbildningsverksamheten.

I ett antal motioner tas olika aspekter på frågan om

uppföljning och utvärdering upp.

I motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 3 begärs, i linje med

uppfattningen att myndighetsutövning och utvärdering bör vara

klart åtskilda, att det för den verksamhet som bedrivs inom

folkbildningen skapas en liten fristående enhet för uppföljning

och kontroll. Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 4 är det

viktigt att markera att volymförändringar i fortsättningen

inte automatiskt bör påverka statsbidragets storlek. Vidare

måste ett utvärderingssystem utformas som innehåller

kvalitetskriterier. Särskilda resurser bör avsättas för ett

sådant högprioriterat utvecklingsprojekt. Enligt samma motion

yrkande 6 är det ett närmast oavvisligt krav att insatser när

det gäller forsknings- och utvecklingsarbete betraktas som ett

tungt meriterande kvalitetskriterium i utvärderingsarbetet. I

motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 7 begärs att riksdagen skall

uttala sig om vilka kriterier som skall ligga till grund för

utvärdering. Motionärerna anser att kvalitet, antalet

bidragsveckor och möjlighet att starta nya förbund och skolor

borde vara några viktiga kriterier. Det måste enligt motion

1990/91:Ub101 (c) yrkande 3 ankomma på folkbildningsrådet att

avgöra hur studieförbunden har lyckats uppnå de mål som de

själva uppställt. Det är alltså enligt motionärernas

uppfattning inte regeringen som skall utvärdera egna uppställda

mål för folkbildningen.

Utskottet vill understryka betydelsen av uppföljning och

utvärdering av folkbildningsverksamheten, om statsbidraget till

folkbildningen från att ha varit statligt detaljreglerat nu

skall målstyras och överlämnas åt folkbildningen själv att

administrera. För staten är det viktigt att kunna värdera

resultatet av verksamheten i relation till de mål som

fastställts för statsbidragsgivningen. För folkbildningsrådet

utgör uppföljning och utvärdering viktiga instrument vid

fördelningen av statsbidraget på olika anordnare av

folkbildning.

För sin del vill utskottet betona att avsikten med att slopa

en detaljreglering som premierat en kvantitativ verksamhet är

att ge folkbildningsanordnarna bättre möjligheter att satsa på

kvalitet utan att för den skull riskera minskat statsbidrag.

Utskottet instämmer alltså med uttalandet i propositionen att

det med det föreslagna nya statsbidragssystemet inte längre

automatiskt bör följa att volymökningar ökar statsbidragets

storlek.

När det gäller olika kvalitetskriterier och former för

utvärdering hänvisar utskottet till att i propositionen

beräknats särskilda medel under det samlade statsbidraget till

folkbildningen för mer djupgående kvalitativa studier inför den

fördjupade utvärderingen samt för forsknings- och

utvecklingsinsatser från folkbildningsrådets sida. Det är

enligt utskottet av stor vikt att metoder för ett

utvärderingsarbete som tar fram kvalitativa data får utvecklas

under de första verksamhetsåren med ett nytt

statsbidragssystem.

Utskottet anser vidare att förslaget i propositionen om att

regeringen vart tredje år skall låta utvärdera

folkbildningsverksamheten genom uppdrag till t.ex. en

forskningsinstitution tillgodoser motionsyrkandet om en från

folkbildningen åtskild utvärdering.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall

till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7, 1990/91:Ub101 yrkande

3, 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt 1990/91:Ub109 yrkande

3. Riksdagen bör således godkänna regeringens förslag i fråga

om riktlinjer för uppföljning och utvärdering.

5. Lärartjänster m.m. i folkhögskolan

I propositionen föreslås riksdagen godkänna att den statliga

regleringen av tjänster som rektor och lärare vid

folkhögskola skall upphöra med utgången av budgetåret

1990/91. För innehavare av sådana tjänster gäller nu att de är

anställda av huvudmannen för resp. folkhögskola, medan staten

förhandlar och sluter avtal om deras avlöningsförmåner och

övriga anställningsvillkor. Staten utfärdar också vissa

föreskrifter om deras anställningar. För övriga anställda vid

folkhögskolor svarar huvudmännen ensamma för förhandlingar om

anställnings- och lönevillkor, m.m.

Som en betydande fördel med ett enhetligt personalansvar inom

folkhögskolan framhålls att en samordning av lärartjänstgöring

vid folkhögskola och i det fria bildningsarbetet då

underlättas. Föredragande statsrådet uppger att RIO förbereder

bildandet av en arbetsgivarkommitté, som tillsammans med

Landstingsförbundet och Kommunförbundet kommer att förhandla

med arbetstagarparterna om ett nytt avtal för folkhögskolans

lärare och rektorer. Dessutom avses huvudmännen, i samråd med

de avtalsslutande parterna, få avgöra behörighetsfrågor för

lärare och rektorer vid folkhögskolorna.

I motion 1990/91:Ub107 (c) yrkande 1 påpekas att

behörighetsvillkoren för rektorer och lärare vid

folkhögskolorna bör vara enhetliga, vilket kanske inte blir

fallet med den ordning regeringen anger.

Utskottet anser för sin del att det bör åvila huvudmannen för

folkhögskola att utifrån skolans särskilda profil ansvara för

att lärarkåren har den kompetens som behövs. Motion

1990/91:Ub107 yrkande 1 avstyrks därför. Riksdagen bör enligt

utskottet godkänna regeringens förslag om att den statliga

regleringen av folkhögskolans rektors- och lärartjänster skall

upphöra.

Enligt motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 2 bör riksdagen hos

regeringen begära att en utredning tillsätts med uppgift att

föreslå en förbättrad fortbildning av folkbildningens

personal. Motionärerna hänvisar till den vikt som i

propositionen läggs på samordningen av lärartjänstgöring vid

folkhögskolan och inom folkbildningen.

Utskottet är inte berett att förorda en sådan statlig

utredning som motionärerna begär. Utskottet bedömer att i det

personalansvar som nu i sin helhet överlämnas till

folkbildningen själv också måste ligga ett ansvar för den egna

personalens kompetensutveckling, bl.a. i form av fortbildning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub106

yrkande 2.

6. Samernas folkhögskola

Samernas folkhögskola i Jokkmokk har under senare år haft

svårigheter att rekrytera elever till allmän kurs. I

propositionen understryks det angelägna i att den samiska

kulturen i dess olika former och uttryckssätt ges reella

möjligheter att föras vidare. För verksamheten vid Samernas

folkhögskola bör därför statsbidrag utgå även fortsättningsvis

och i särskild ordning. Bidraget bör utgå i form av ett

totalbelopp, som får disponeras av skolans styrelse för sådan

undervisning, som efter styrelsens bedömning bäst tjänar

samernas sak.

Under innevarande budgetår utgår statsbidrag till Samernas

folkhögskola ur anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor

m.m. Det särskilda statsbidraget till Samernas folkhögskola bör

enligt propositionen anvisas under anslaget B 12. Sameskolor

med totalt 4 023 000 kr.

Riksdagen har tidigare beslutat (bet. 1990/91:UbU8, rskr.

223) att till Sameskolor för nästa budgetår anvisa 23 509 000

kr. Regeringens förslag innebär att ytterligare medel behöver

anvisas under detta anslag.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i

propositionen förordats om särskilt statsbidrag till Samernas

folkhögskola och med ändring av sitt tidigare beslut till

Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

(23509000 kr. + 4023000 kr. =) 27532000 kr.

Samernas folkhögskola har i skrivelse till utskottet anmält

behov av tilläggsmedel för att täcka det underskott i

verksamheten som kommer att uppstå innevarande budgetår.

Utskottet noterar att i propositionen under anslaget Bidrag

till folkbildningen medel har beräknats för en engångsvis

kompensation till studieförbund och folkhögskolor.

Kompensationen avser slutreglering av statsbidrag för

budgetåret 1990/91 inför övergången till ett nytt

statsbidragssystem. Utskottet utgår från att det i detta

sammanhang kommer att prövas i vilken mån Samernas folkhögskola

är berättigad till ytterligare medel för budgetåret 1990/91.

Det ankommer på styrelsen att i fortsättningen anpassa

verksamheten till det anslagsbelopp som riksdagen anvisat.

7. Bidrag till folkbildningen

Föredragande statsrådet anför att han vid medelsberäkningen

under anslaget till folkbildningen i första hand utgått ifrån

de resurser som för innevarande budgetår totalt beräknats under

studieförbunds- och folkhögskoleanslagen. Från detta

totalbelopp har, i enlighet med olika förslag i propositionen,

förts bort medel för vissa verksamheter som inte skall belasta

det nya folkbildningsanslaget, nämligen viss

kontakttolkutbildning, Samernas folkhögskola och Föreningen

Nordiska folkhögskolan i Genève samt bidragen till

föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar, till

länsbildningsförbunden och till vissa handikappåtgärder.

Det nya anslaget till folkbildningen har bl.a. tillförts

medel från det nuvarande reservationsanslaget B 7. Forskning

inom skolväsendet (ca 1,7 milj.kr.) för vissa forskningsprojekt

avseende folkbildning och från det nuvarande

reservationsanslaget B 8. Fortbildning m.m.

Vidare föreslås i propositionen, i linje med regeringens

strävan att begränsa de offentliga utgifterna, att även de

samlade resurserna till folkbildningen skall minskas. En

besparing på 100 milj.kr. bör därför enligt förslaget göras

under anslaget.

Medel till bidrag till länsbildningsförbunden m.fl. bör

enligt motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 12 ingå i det samlade

anslaget till folkbildningen och inte, som regeringen föreslår,

i fortsättningen anvisas under anslaget G 2. Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., som disponeras

av statens kulturråd.

Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen avslagit ett

motsvarande motionsyrkande av samma motionärer (motion

1990/91:Kr19, bet. KrU20, rskr. 229) och under anslaget G 2

anvisat av regeringen begärda medel. Alltså bör riksdagen även

avslå motion 1990/91:Ub109 yrkande 12.

Regeringens förslag att folkbildningen skall få egna medel

för forskning rörande folkbildning avvisas i motion

1990/91:Ub109 (m) yrkande 11. Det aktuella beloppet, ca 1,7

milj.kr., bör i stället anvisas till

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Utskottet har vid sin behandling av riktlinjer för

uppföljning och utvärdering sett det som positivt att särskilda

medel för forskning beräknats under det samlade

folkbildningsanslaget. Utskottet vill ånyo framhålla att ett

fortlöpande forsknings- och utvecklingsarbete är en

förutsättning för att intentionerna bakom den föreslagna

reformen skall kunna förverkligas. Självfallet kan inte bara

intern utan även extern utvärdering av

folkbildningsverksamheten komma i fråga, t.ex. av forskare vid

universitetsinstitutioner, med utnyttjande av dessa medel.

Riksdagen bör således med avslag på motion 1990/91:Ub109

yrkande 11 under anslaget beräkna medel för forskning i

enlighet med vad som förordats i propositionen.

Särskilda medel till folkbildningsrådet yrkas i tre

motioner, nämligen i motionerna 1990/91:Ub99 (v) yrkande 7,

1990/91:Ub101 (c) yrkande 4 och 1990/91:Ub106 (c) yrkande 3.

Motionärerna anför att rådet skall överta tidigare statliga

uppgifter. Det är därför enligt motionärernas uppfattning

rimligt att staten tillskjuter särskilda medel för

folkbildningsrådets administration av verksamheten. I den

förstnämnda motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om medel för folkbildningsrådets verksamhet över

särskilt anslag. I de båda senare motionsyrkandena preciseras

att riksdagen bör till Folkbildningsrådet för budgetåret

1991/92 anvisa 5 milj.kr.

Utskottet anser att staten inte genom ett särskilt anslag bör

styra storleken på folkbildningsrådets kanslifunktion. Rådet

bör självt bestämma om sin egen administrativa uppbyggnad. I

likhet med föredragande statsrådet utgår utskottet emellertid

ifrån att folkbildningsrådet så långt det är möjligt kommer att

begränsa sina förvaltningskostnader med hänsyn till att dessa

belastar det samlade folkbildningsanslaget. Utskottet avstyrker

mot bakgrund av det anförda motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7,

1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3.

Av de medel som tillfaller statsverket genom

vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92

föreslås i propositionen 70 milj.kr. användas till att delvis

finansiera anslaget Bidrag till folkbildningen.

I motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 21 och 1990/91:Ub109

(m) yrkande 14 hemställs att ytterligare 255 milj.kr. av

avgiftsmedlen skall tillföras detta anslag.

En ökad finansiering av bidraget till folkbildningen med

medel från vuxenutbildningsavgiften skulle enligt utskottets

mening få starkt negativa och omfattande följder för övriga

verksamheter som finansieras genom avgiften. Riksdagen bör

därför med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och

1990/91:Ub824 yrkande 21 godkänna regeringens förslag

beträffande vuxenutbildningsavgiften.

Föredragande statsrådet beräknar medelsbehovet under

anslaget Bidrag till folkbildningen till totalt 2 148 644 000

kr. för nästa budgetår.

I motion 1990/91:Ub97 (mp) yrkande 9 begärs att riksdagen

skall återföra den av regeringen föreslagna besparingen om 100

milj.kr. till anslaget och därvid som sin mening ge regeringen

till känna att de återförda medlen skall användas till att ge

nya folkhögskolor och studieförbund möjlighet att starta

folkbildningsverksamhet (yrkande 10).

Såväl i motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 23, väckt under

allmänna motionstiden, som i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande

13 redovisar motionärerna hur de anser att bidragen till

studieförbundens verksamhet kan beräknas i syfte att uppnå en

besparing. Denna besparing anges i motion 1990/91:Ub109 med

hänsyn till nu föreliggande uppgifter till 242 milj.kr.

Sammantaget innebär motionärernas olika förslag till ändringar

av medelsberäkningen under anslaget, att till Bidrag till

folkbildningen för nästa budgetår enligt yrkande 13 i motion

1990/91:Ub109 bör anvisas 1 910 648 000 kr.

Utskottet kan inte biträda vare sig motionsyrkandet om att

besparingen skall återföras till anslaget eller en så kraftig

minskning av folkbildningsanslaget som det senare

motionsyrkandet innebär. I enlighet härmed föreslår utskottet

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 9

och 10, 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23

anvisar de av regeringen begärda medlen, 2148644000 kr.,

under anslaget.

8. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

I propositionen föreslås att nämnden för vårdartjänst fr.o.m.

budgetåret 1991/92 skall disponera de statsbidrag som nu utgår

ur folkhögskoleanslaget för särskilt kostnadskrävande

utbildningsinsatser för personer med funktionshinder. Nämnden

skall även disponera och till Synskadades riksförbund utbetala

det särskilda statsbidrag som för närvarande utgår ur

studieförbundsanslaget för bidrag till teknisk anpassning av

studiematerial för synskadade och dövblinda. De angivna

statsbidragen förs fr.o.m. budgetåret 1991/92 samman i ett nytt

anslag, C 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen.

Vissa synpunkter på huvudmannaskapsfrågan har framförts till

utskottet från Handikappförbundens centralkommitté, HCK, och

Sveriges teckenspråkstolkars förening.

Mot bakgrund härav föreslår utskottet en ändring av

regeringens förslag så till vida att de särskilda medel under

anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom

folkbildningen som beräknas för teckentolkutbildning och

teckenspråkslärarutbildning i stället skall disponeras av

universitetet i Stockholm. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

bör därvid enligt utskottet ha ett övergripande ansvar för

dessa utbildningar i linje med vad som enligt propositionen bör

gälla för kontakttolkutbildningen. I vad avser övriga medel

under anslaget tillstyrker utskottet att de skall disponeras av

nämnden för vårdartjänst. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen med anledning av propositionen som sin mening ge

regeringen till känna.

I motion 1990/91:Ub822 (mp), väckt under allmänna

motionstiden, begärs (yrkande 6) att den

statsbidragsberättigade undervisningsvolymen för folkhögskolan

skall ökas med ytterligare bidragsveckor för att

folkhögskolornas teckenspråksundervisning för anhöriga till

döva eller hörselskadade skall få tillräcklig omfattning.

Utskottet noterar att nuvarande detaljreglering av

folkhögskolans undervisningsvolym upphör genom regeringens nu

framlagda förslag. Medelsberäkningen under anslaget Bidrag

till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen har inte

gett utskottet anledning till erinran. Utskottet föreslår

således att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub822

yrkande 6 för nästa budgetår anvisar ett anslag på 43569000

kr. i enlighet med förslaget i propositionen.

9. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.

Föredragande statsrådet föreslår att anslaget nästa budgetår

förs upp med 43 352 000 kr. Statsrådet har därvid beräknat 252

000 kr. till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève, vars

statsbidrag fr.o.m. budgetåret 1991/92 föreslås utgå under

detta anslag. Liksom innevarande budgetår bör anslaget, förutom

anslagsposten till Genèveskolan, finansieras av medel som

tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

På grund av att skolöverstyrelsen med utgången av juni 1991

ersätts av statens skolverk med delvis andra uppgifter föreslås

att medlen under anslaget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall

disponeras av centrala studiestödsnämnden.

I motionerna 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 5, 1990/91:Ub109 (m)

yrkande 15 och 1990/91:Ub824 (m) yrkande 22 hemställs att

anslaget skall upphöra.

Utskottet har behandlat motsvarande motionsyrkanden under en

lång följd av år. Med hänvisning till vad som anfördes under

1987/88 års riksmöte (UbU 1987/88:18 s. 28, rskr. 242) föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub105

yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande

22 anvisar det belopp som regeringen begärt under anslaget.

Därmed bör riksdagen också godkänna att föreslagna medel från

vuxenutbildningsavgiften används till att finansiera anslaget.

10. Bidrag till kontakttolkutbildning

Medlen under förevarande anslag disponeras innevarande

budgetår av skolöverstyrelsen (SÖ), som med utgången av juni

1991 avvecklas och ersätts av statens skolverk. Uppgiften att

fördela statsbidragen för kontakttolkutbildningen anses inte

passa in i den nya myndighetens uppdrag. I propositionen

föreslås därför att anslaget fr.o.m. budgetåret 1991/92 skall

disponeras av universitetet i Stockholm. Tolk- och

översättarinstitutet (TÖI) skall därvid ha ett övergripande

ansvar för utbildningen och fördela statsbidrag på olika

anordnare av kontakttolkutbildning.

Som en följd av omorganisationen föreslås vidare att anslaget

tillförs vissa medel som tidigare beräknats under folkhögskole-

och studieförbundsanslagen och anslaget till skolöverstyrelsen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i

propositionen förordats om statsbidrag till

kontakttolkutbildning samt under anslaget anvisar ett

reservationsanslag på 7 241 000 kr. i enlighet med regeringens

förslag.

11. Övriga frågor

I propositionen anges i fråga om fritidsledarutbildningen

att grundutbildning för fritidsledare även i fortsättningen får

bedrivas vid folkhögskolor. Föredragande statsrådet stryker

under att det inte är fråga om ett folkhögskolans monopol på

fritidsledarutbildning, utan snarare ett tillstånd att

statsbidraget får användas för sådan utbildning. I likhet med

vad som föreslås gälla för folkhögskolans övriga verksamhet,

bör också i vad avser fritidsledarutbildningen skolorna själva

ta ställning till hur undervisningen m.m. bör utformas.

Statsrådets uttalanden om fritidsledarutbildningen har gett

anledning till några motionsyrkanden. I motion 1990/91:Ub103

(c, m, fp, v, mp) vill motionärerna (yrkande 1) att

fritidsledarutbildningen enbart skall vara förlagd till

folkhögskolorna. Enligt yrkande 2 i samma motion bör klarläggas

att fritidsledarutbildningen bör omfatta 80 poäng. Även enligt

motion 1990/91:Ub105 (fp) yrkande 4 bör fritidsledarutbildning

vid folkhögskola värderas till 80 poäng vid vidareutbildning. I

motion 1990/91:Ub93 (s) ger motionärerna sin syn på

fritidssektorns forskning och utbildning. Bl.a. påpekas att

folkhögskolornas fritidsledarutbildningar måste ha stöd i en

vetenskaplig forskning för att kunna föra in ny kunskap och nya

perspektiv i utbildningen.

Utskottet vill först erinra om att folkhögskolekommittén (SOU

1990:65, s. 103) konstaterade att fritidsledarutbildningens

poängangivelse bara anger utbildningens längd, dvs. 80 veckor,

och inte utgör ett kvalitativt mått. Enligt utskottets

uppfattning bör det stå folkhögskolorna fritt att, också i

fråga om fritidsledarutbildningen, utveckla en egen profil när

det gäller undervisningsformer m.m. utifrån olika avnämares

behov. Att fritidsledarutbildningen enbart skall få vara

förlagd till folkhögskola anser sig utskottet inte kunna

förorda. I vad slutligen gäller behovet av resurser för

forskning inom fritidssektorn bör enligt utskottets mening

nästa forskningsproposition avvaktas. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionerna 1990/91:Ub93, 1990/91:Ub103

och 1990/91:Ub105 yrkande 4.

Studieomdömet vid folkhögskolorna är ett urvalsinstrument

för sökande till högskolan inom folkhögskolekvoten. Som

normeringsinstrument för studieomdömet har sedan ett tiotal år

använts en specialkonstruerad version av högskoleprovet, det

s.k. folkhögskoleprovet. Folkhögskolekommittén konstaterade att

det tidigare använda systemet har mist en stor del av sitt

värde genom att mer än hälften av skolorna inte deltar i

folkhögskoleprovet. Föredragande statsrådet anser i likhet med

kommittén att det inte längre behövs ett särskilt

normeringsprov för att studieomdömen skall kunna ges.

Lärarkollektivets bedömningar skall enligt hans mening vara

tillräckliga. Om erfarenheterna av de nya reglerna för

tillträde till högskolan visar att det inte längre finns skäl

att ha graderade studieomdömen och en särskild kvotgrupp för

folkhögskolesökande, bör en förändring av urvalsreglerna till

högskolan i detta avseende övervägas.

En jämförbar bedömning av kunskaper i folkhögskolan behövs,

framhålls det i motion 1990/91:Ub109 (m) yrkande 9, så länge en

särskild kvotgrupp för folkhögskoleelever vid urval till högre

utbildning finns kvar. Motionärerna kan alltså inte acceptera

att det s.k. folkhögskoleprovet nu avskaffas. I motion

1990/91:Ub205 (m) vill motionären att studieförbunden skall ges

rätt att utfärda betyg i vissa delar av sin verksamhet. Därmed

skulle studieförbunden på mera lika villkor kunna konkurrera

med den kommunala vuxenutbildningen om eleverna. Motionären

räknar med att det allmänna bör utöva en viss kontroll av

verksamheten vid studieförbunden för att dessa skall kunna ges

rätt att utfärda betyg. Det finns enligt motion 1990/91:Ub96

(fp) också framdeles ett behov av en särskild kvotgrupp för

folkhögskoleelever då de söker till högskolan. Enligt motion

1990/91:Ub97 (mp) yrkande 5 bör studieomdömen, efter

lärarkollektivets bedömningar, godtas vid antagning till bl.a.

högskolan.

Utskottet har inte något att erinra mot de bedömningar som

gjorts i propositionen i fråga om studieomdöme vid

folkhögskolorna och avstyrker således motionsyrkandet om

bibehållande av normeringsprovet.

Det statliga stödet till studieförbunden motiveras bl.a. av

att studiecirklar ger möjlighet till gemensamt kunskapssökande

utan formella meriter som mål. Större likhet än nu mellan

studier i kommunal vuxenutbildning och i studieförbund är

enligt utskottets mening inte önskvärd. Motionsyrkandet att i

studieförbundens verksamhet införs prov och kunskapstest kan

utskottet således inte biträda.

Övriga motionsyrkanden innebär enligt utskottets mening inte

någon ändring i nuvarande ordning. Utskottet föreslår, mot

bakgrund av det anförda, att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 9

och 1990/91:Ub205.

Behovet av bidrag till folkbildningen från kommuner och

landsting framhålls i motionerna 1990/91:Ub106 (c) yrkande 10

och 1990/91:Ub101 (c) yrkande 7. Motionärerna anser att

kommuner och landsting även i fortsättningen måste ta sin del i

ansvaret för att en väl fungerande folkbildning skall kunna

bedrivas i hela landet. Det är också enligt motionärerna

viktigt att markera de politiska partiernas ansvar att lokalt

verka för att kommuner och landsting tar detta ekonomiska

ansvar.

Utskottet finner att motionärerna har samma uppfattning som

regeringen (prop. s. 16 f.) i fråga om kommunernas och

landstingens ansvar för finansieringen av folkbildningen.

Riksdagen bör enligt utskottets mening inte göra något särskilt

uttalande i frågan, utan avslå motionerna 1990/91:Ub101 yrkande

7 och 1990/91:Ub106 yrkande 10.

En överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till

annan huvudman bör enligt motion 1990/91:Ub109 (m)

yrkande 7 eftersträvas. Landstingens huvuduppgift bör renodlas

till att gälla frågor rörande vård.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på landstingen

själva att avgöra om de vill driva folkhögskolor eller inte.

Motionsyrkandet avstyrks således av utskottet.

Ett yrkande som rör folkbildningen och distansöverbryggande

teknik framställs i motion 1990/91:Ub94 (s). Motionären anser

att ett kompetenscenter för sådan teknik bör förläggas till en

folkhögskola i Jämtlands län och finansieras av

folkbildningsrådet.

Enligt utskottet är grundtanken bakom den föreslagna reformen

att folkbildningen bör ges frihet att själv ansvara bl.a. för

sitt eget utvecklingsarbete, varför motion 1990/91:Ub94 bör

avslås av riksdagen.

Frågan om ekonomiskt stöd till vuxenstuderande tas upp i

motion 1990/91:Ub106 (c) yrkande 9. Motionärerna understryker

att om korttidsutbildade skall kunna rekryteras till

folkhögskolan måste möjligheterna att erhålla vuxenstudiestöd

förbättras.

Utskottet vill påminna om att utredningen om vuxnas

möjligheter att finansiera studier, Finvux (dir. 1990:2),

beräknas lägga fram sitt förslag den 1 juli 1991. Det kan också

nämnas att folkhögskolekommittén i en skrivelse till Finvux

närmare beskrivit de folkhögskolestuderandes

studiefinansieringsproblem. Utskottet anser att utredningens

förslag bör avvaktas och avstyrker därför motion 1990/91:Ub106

yrkande 9.

I två motioner behandlas frågor som bl.a. rör

utvecklingsarbete och pedagogisk forskning inom

folkbildningsområdet. Enligt motion 1990/91:Kr20 (s) bör

riksdagen uttala sig för resursförstärkningar till

utvecklingsarbete, pedagogisk forskning och folkligt förankrad

kultur. Bl.a. anförs i motionen att det utvecklingsarbete som

äger rum i folkbildningens egen regi mer än nu behöver stödjas

och stimuleras genom samarbete med pedagogiska institutioner

och forskningsorgan. En alltför liten del av forskningen rör

vuxenpedagogiken. Även i motion 1990/91:Ub263 (s) begärs en

förstärkning av vuxenpedagogisk forskning och utveckling.

Motionärerna förordar bl.a. en samverkan mellan forskning,

utveckling och praktiskt fältarbete inom t.ex. folkbildningen.

Utskottet vill hänvisa till att medel för forskning inom

folkbildningen har beräknats under folkbildningsanslaget. I

övrigt är utskottet inte nu berett att ta ställning till

förslag om resurser för forskning. Sådana får bedömas samlat i

samband med att regeringen lägger fram nästa

forskningsproposition. Utskottet föreslår således att riksdagen

avslår motionerna 1990/91:Ub263 och 1990/91:Kr20.

En riksomfattande, statligt stödd kampanj i miljökunskap

bör enligt motion 1990/91:Ub281 (c) yrkande 2 planeras och

genomföras i samarbete mellan statliga organ, studieförbund,

folkhögskolor m.fl. intressenter.

Folkbildningen har enligt utskottets mening en viktig uppgift

när det gäller att ta upp aktuella samhällsproblem, såsom

miljöfrågorna, till diskussion. Utskottet anser dock inte att

riksdagen bör göra något särskilt uttalande om en kampanj i

miljökunskap. Motion 1990/91:Ub281 yrkande 2 avstyrks därför av

utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

Ett folkbildningsråd

1. beträffande överlämnande till ett folkbildningsråd att

fördela statsbidrag till folkbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena

2, 3 och 4, 1990/91:Ub99 yrkande 5 och 1990/91:Ub109 yrkande 10

godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande lagstöd för överlämnande av uppgift att

fördela statsbidrag m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub199 antar det i

proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

res. 1 (m) - delvis

Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen

3. beträffande treårig budgetram för folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande

8, 1990/91:Ub98, 1990/91:Ub99 yrkande 6, 1990/91:Ub101 yrkande

5, 1990/91:Ub102, 1990/91:Ub104 och 1990/91:Ub106 yrkande 5 och

med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande ett nytt statsbidragssystem för

folkbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub99 yrkande

4, 1990/91:Ub101 yrkande 6 och 1990/91:Ub695 yrkande 2

godkänner vad som i övrigt förordats i proposition 1990/91:82,

res. 2 (v)

Grunderna för folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag

5. beträffande fördelning av statsbidragen mellan

studieförbunden

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub95 och

1990/91:Ub108,

6. beträffande möjlighet att inrätta nya folkhögskolor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 3 och

1990/91:Ub231,

7. beträffande jämställande av kulturverksamhet med

studiecirkelverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 1,

1990/91:Ub105 yrkande 3 och 1990/91:Ub106 yrkande 1,

8. beträffande folkbildningsarbete utomlands

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 7,

res. 3 (c, mp)

9. beträffande personalutbildning inom folkbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 2 och

1990/91:Ub106 yrkande 8,

10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub99 yrkande

1, 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4

godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,

res. 4 (m)

res. 5 (v)

11. beträffande lärartätheten på folkhögskolans kurser

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub100,

12. beträffande åldersgräns för antagning som elev vid

folkhögskola

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub92,

1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 godkänner

vad som förordats i proposition 1990/91:82,

res. 6 (m, mp)

13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub91,

1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub99 yrkande 2,

1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 godkänner

vad som förordats i proposition 1990/91:82,

res. 7 (m, c, mp)

res. 8 (v)

14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets

fördelning av statsbidrag

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande

1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, 1990/91:Ub109 yrkandena 1,

2 och 5 samt 1990/91:Ub145 godkänner vad som förordats i

proposition 1990/91:82,

res. 9 (m)

res. 10 (fp, mp)

Uppföljning och utvärdering av folkbildningen

15. beträffande riktlinjer för uppföljning och

utvärdering

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande

7, 1990/91:Ub101 yrkande 3, 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 och

1990/91:Ub109 yrkande 3 godkänner vad som förordats i

proposition 1990/91:82,

res. 11 (m)

Lärartjänster m.m. i folkhögskolan

16. beträffande lärartjänster m.m. i folkhögskolan

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub107 yrkande 1

godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,

17. beträffande utredning om fortbildning av

folkbildningens personal

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 2,

res. 12 (c)

Samernas folkhögskola

18. beträffande särskilt statsbidrag till Samernas

folkhögskola

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition

1990/91:82,

19. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

ändring av riksdagens beslut (1990/91:UbU8, rskr. 223) till

Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 27532000 kr.,

Bidrag till folkbildningen

20. beträffande bidragen till länsbildningsförbunden

m.fl.

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 12

godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,

21. beträffande medel för forskning rörande folkbildning

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub109 yrkande 11

godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:82,

res. 13 (m)

22. beträffande särskilda medel till folkbildningsrådet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7,

1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3,

res. 14 (c, v)

23. beträffande användningen av medel från

vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och

1990/91:Ub824 yrkande 21 godkänner att 70 000 000 kr. av de

medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften

för budgetåret 1991/92 används till att delvis finansiera

anslaget,

res. 15 (m)

24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10,

1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till

Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 2 148 644 000 kr.,

res. 16 (m)

res. 17 (mp)

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen

25. beträffande statsbidrag för viss utbildning som

inriktas mot personer med funktionshinder

att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:82 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkande 6 till Bidrag till

vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 569 000 kr.,

Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m.

27. beträffande användningen av medel från

vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till viss central

kursverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109

yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, samtliga delvis,

godkänner att 43 100 000 kr. av de medel som tillfaller

statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret

1991/92 används till att finansiera anslaget,

res. 18 (m, fp) - delvis

28. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss

central kursverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5, 1990/91:Ub109

yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, samtliga delvis, till

Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 43 352 000 kr.,

res. 18 (m, fp) - delvis

Bidrag till kontakttolkutbildning

29. beträffande statsbidrag till kontakttolkutbildning

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition

1990/91:82,

30. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till

kontakttolkutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:82 till

Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 7 241 000 kr.,

Övriga frågor

31. beträffande fritidsledarutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub93, 1990/91:Ub103

och 1990/91:Ub105 yrkande 4,

res. 19 (fp)

32. beträffande studieomdömet i folkhögskolan m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97

yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 9 och 1990/91:Ub205,

res. 20 (m)

33. beträffande bidrag till folkbildningen från kommuner

och landsting

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub101 yrkande 7 och

1990/91:Ub106 yrkande 10,

34. beträffande överföring av de landstingsägda

folkhögskolorna till annan huvudman

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub109 yrkande 7,

res. 21 (m)

35. beträffande folkbildningen och distansöverbryggande

teknik

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub94,

36. beträffande ekonomiskt stöd till vuxenstuderande

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub106 yrkande 9,

37. beträffande utvecklingsarbete och pedagogisk forskning

inom folkbildningsområdet

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub263 och

1990/91:Kr20,

38. beträffande kampanj i miljökunskap

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub281 yrkande 2.

Stockholm den 21 maj 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg

(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson

(s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c),

Eva Goës (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m), Ylva

Johansson (v) och Olavi Viitanen (s).

Reservationer

1. Överlämnande till ett folkbildningsråd att fördela

statsbidrag till folkbildningen samt lagstöd för överlämnande

av uppgift att fördela statsbidrag m.m. (mom.1 och 2)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9

börjar med "De uppgifter" och på s. 10 slutar med "ett

folkbildningsråd" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att fördelningen av statsbidraget med fördel

kan överlämnas till ett folkbildningens eget organ. Utskottet

kan dock inte biträda regeringens förslag om ett

folkbildningsråd som innebär att ytterligare en central

organisation skapas för folkbildningen. Utskottet vill för sin

del förorda att föreslagna uppgifter läggs på det redan väl

etablerade Folkbildningsförbundet, som med små förändringar och

med representation av Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet är rätt

forum att handlägga dessa frågor.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub109 yrkande 10, med anledning av proposition

1990/91:82 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena

2, 3 och 4 och 1990/91:Ub99 yrkande 5 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet har" och slutar med "(1980:100)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i konsekvens med sitt tidigare

ställningstagande att regeringens förslag till lagtexter bör

ändras till att Folkbildningsförbundet och inte ett nytt

folkbildningsråd prövar frågor om fördelningen av statsbidrag

till folkbildningens organisationer. I denna medelsfördelning

bör enligt utskottets mening även inkluderas medlen till

länsbildningsförbunden m.fl. vilka organisatoriskt bör höra

samman med den övriga folkbildningen. Utskottet föreslår alltså

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub199 antar det i

proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) med den ändringen att lagarna erhåller i bilaga 2

som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande överlämnande till ett folkbildningsråd att

fördela statsbidrag till folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande

10, med anledning av proposition 1990/91:82 och med avslag på

motionerna 1990/91:Ub97 yrkandena 2, 3 och 4 och 1990/91:Ub99

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. beträffande lagstöd för överlämnande av uppgift att

fördela statsbidrag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub199 antar det

i proposition 1990/91:178 framlagda förslaget till dels lag om

ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100) med den ändringen att lagarna erhåller i bilaga 2

som Reservanternas förslag betecknade lydelse,

2. Ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen (mom.4)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6" bort ha

följande lydelse:

Utskottet finner för sin del, på av motionärerna anförda

skäl, att statsbidraget till folkbildningen också i

fortsättningen bör utgå under två anslag, ett för

studieförbunden och ett för folkhögskolorna. En sådan

anslagsuppdelning ger bättre utgångspunkter för samordning och

samarbete mellan de två olika verksamheterna. Utskottet

föreslår därför att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub99 yrkande 4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6 och med

anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om särskilda anslag

för studieförbund resp. folkhögskolor.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

4. beträffande ett nytt statsbidragssystem för

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande

4 och 1990/91:Ub101 yrkande 6, med anledning av proposition

1990/91:82 och med avslag på motion 1990/91:Ub695 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Folkbildningsarbete utomlands (mom.8)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Eva

Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att studieförbunden

bör ges möjlighet att bedriva folkbildningsverksamhet

utomlands. Många angelägna samhällsproblem, som t.ex.

miljöfrågorna, kräver ett internationellt engagemang från

folkbildningens sida. Enligt utskottets mening finns det nu

anledning att, både i EG-sammanhang och när det gäller

öststaterna och u-länderna, konkret överväga på vad sätt

kunskaper och erfarenheter från svensk folkbildning inom

studieförbunden kan förmedlas till utlandet. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet här

anfört.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande folkbildningsarbete utomlands

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Folkhögskolans allmänna kurser (mom.10)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det i propositionen

föreslagna villkoret för statsbidrag till folkhögskolorna, att

de allmänna kurserna skall uppgå till minst 15 % av

verksamheten, innebär en alltför låg ambitionsnivå. Om inte den

allmänna kursens längd preciseras, kan även kortare

utbildningar komma att rubriceras som allmänna kurser. Den

allmänna kursen bör enligt utskottets uppfattning bestämmas

till att omfatta minst 30 veckor och 20 deltagare, vilket

villkor bör uppfyllas av folkhögskolorna senast läsåret

1992/93. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub109 yrkande 4, med anledning av motionerna

1990/91:Ub99 yrkande 1 och 1990/91:Ub107 yrkande 2 samt med

avslag på proposition 1990/91:82 i denna del som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 4,

med anledning av motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 1 och

1990/91:Ub107 yrkande 2 samt med avslag på proposition

1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Folkhögskolans allmänna kurser (mom.10)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15

börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 4"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del att det även i fortsättningen bör

som villkor för statsbidrag ställas ett minimikrav på viss

kurslängd för en del av folkhögskolans kurser. Enligt

utskottets uppfattning utgör de långa kurserna omistliga

möjligheter till vuxenutbildning för korttidsutbildade.

Utskottet föreslår därför att den allmänna kursens längd bör

vara minst 30 veckor. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 1, med anledning av

motionerna 1990/91:Ub107 yrkande 2 och 1990/91:Ub109 yrkande 4

och med avslag på proposition 1990/91:82 i denna del som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande folkhögskolans allmänna kurser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 1,

med anledning av motionerna 1990/91:Ub107 yrkande 2 och

1990/91:Ub109 yrkande 4 samt med avslag på proposition

1990/91:82 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Åldersgräns för antagning som elev vid folkhögskola

(mom.12)

Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle (m), Eva Goës (mp)

och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16

börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "yrkande 13" bort

ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan utbildning vid folkhögskola vara

en bra lösning för den elev som söker en alternativ utbildning

eller den speciella arbetsform som folkhögskolan kan erbjuda.

Utskottet instämmer därför i motionsyrkandena om att

folkhögskolan skall stå öppen för alla som fyllt 16 år. Detta

bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub92,

1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 samt med

anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande åldersgräns för antagning som elev vid

folkhögskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub92,

1990/91:Ub109 yrkande 6 och 1990/91:Ub813 yrkande 13 samt med

anledning av proposition 1990/91:82 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Styrelse m.m. för folkhögskola (mom.13)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle

(m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf

Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "för folkhögskola"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona vikten av att varje folkhögskola har en

egen styrelse som arbetar nära verksamheten. Utskottet kan

alltså inte tillstyrka regeringens förslag att för flera skolor

under en huvudman skall kunna finnas en gemensam styrelse.

Riksdagen bör således med bifall till motionerna 1990/91:Ub97

yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8,

med anledning av motion 1990/91:Ub99 yrkande 2 och med avslag

på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande

6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8, med

anledning av motion 1990/91:Ub99 yrkande 2 och med avslag på

proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Styrelse m.m. för folkhögskola (mom.13)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17

börjar med "Inte heller" och slutar med "för folkhögskola" bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill betona vikten av att personal och elever vid

folkhögskolan garanteras ett inflytande över verksamheten på

den egna skolan, dels av demokratiska skäl, dels för att

undervisningen skall ge ett gott resultat. Enligt utskottets

mening bör rätten till inflytande regleras i förordning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub99 yrkande 2, med anledning av motionerna

1990/91:Ub97 yrkande 6, 1990/91:Ub107 yrkande 3 och

1990/91:Ub109 yrkande 8 samt med avslag på proposition

1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande styrelse m.m. för folkhögskola

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub99 yrkande 2,

med anledning av motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 6,

1990/91:Ub107 yrkande 3 och 1990/91:Ub109 yrkande 8 samt med

avslag på proposition 1990/91:82 och motion 1990/91:Ub91 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av

statsbidrag (mom.14)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "1990/91:Ub145"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom åsikten att statsbidragsgivningen

när det gäller viss verksamhet inom folkbildningen kan behöva

omprövas. Studieförbunden har hittills i sin strävan att

behålla marknadsandelar och helst även expandera verksamheten

valt att söka sig till områden som knappast kan anses behöva

stöd i form av statliga eller kommunala bidrag. Så länge

huvudmännen för folkbildningen inte tillåts bedriva formellt

kompetensgivande utbildning kommer enligt utskottets mening

nuvarande ordning att bestå. Utskottet vill framhålla att det

är möjligt att bättre utnyttja och utveckla studieförbundens

potential att bidra till en kvalificerad utbildnings- och

bildningsverksamhet. Vidare anser utskottet att det bör

omprövas om folkhögskolans korta kurser generellt skall

berättiga till statsbidrag. Utskottet delar därvid

uppfattningen att i de fall de korta kurserna i realiteten är

en form av uppdragsutbildning bör de inte finansieras via

folkbildningsanslaget.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5, med anledning av

proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2 och

1990/91:Ub145 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets

fördelning av statsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkandena

1, 2 och 5, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1, 1990/91:Ub105

yrkandena 1 och 2 och 1990/91:Ub145 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Grunderna i övrigt för folkbildningsrådets fördelning av

statsbidrag (mom.14)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goës

(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "1990/91:Ub145"

bort ha följande lydelse:

Folkbildningen skall vara fri och frivillig och styra sig

själv. Det är en tes, som följt folkbildningen från dess

begynnelse. Utskottet ställer sig bakom de principiella

utgångspunkter som regeringen anger som motiv för statligt stöd

till folkbildningen.

Propositionen stadfäster folkbildningens frihet att själv

fastställa mål och inriktning liksom att de offentliga bidragen

återspeglar ett grundläggande förtroende för folkbildningens

organisationer. Slutsatsen att detaljregleringen av

folkbildningen bör upphöra är följaktligen både riktig och

motiverad liksom förslaget att folkbildningen själv bör

administrera bidragsgivningen.

Utskottet menar att dessa motiv är tillräcklig grund för

offentliga bidrag utan att staten dessutom skall ange

specificerade mål för statsbidrag till folkbildningen. Utifrån

dessa utgångspunkter måste folkbildningen ges frihet att själv

formulera sina mål. Den utvärdering, som verksamheten givetvis

måste underkasta sig, får visa, om motiven för bidrag kvarstår.

Regeringens krav på prioritering av målgrupper och

undervisningsämnen står i strid med de principiella

utgångspunkterna. Utskottet menar att regeringen genom att ange

mål för folkbildningen endast ger de principiella

utgångspunkterna en andraplansroll. Regeringens förslag

innehåller också en motsägelse. Den anger krav på prioritering

av utbildningsmässigt missgynnade grupper -- t.o.m ämnesmässigt

preciserat till svenska, engelska, matematik och

samhällskunskap. Samtidigt kräver regeringen att folkbildningen

skall bedriva en verksamhet, som helt skall skilja sig från det

offentliga skolväsendet.

Sammanfattningsvis menar utskottet att folkbildningen har en

viktig uppgift att genom allmän medborgerlig bildning värna om

kultur och yttrandefrihet samt att ge människor en jämlik och

rättvis tillgång till kunskap för att påverka och förändra både

sin egen personliga situation och samhället i stort.

Formuleringen av en mer preciserad målbeskrivning skall

överlåtas på folkbildningen själv.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 1 och 1990/91:Ub105 yrkandena 1

och 2, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag

på motionerna 1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och

1990/91:Ub145 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande grunderna i övrigt för folkbildningsrådets

fördelning av statsbidrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub97 yrkande

1 och 1990/91:Ub105 yrkandena 1 och 2, med anledning av

proposition 1990/91:82 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub109 yrkandena 1, 2 och 5 och 1990/91:Ub145 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Riktlinjer för uppföljning och utvärdering (mom.15)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och utvärdering"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla vikten av att myndighetsutövning och

utvärdering hålls klart åtskilda. Myndighetsuppgiften att

fördela statsbidrag föreslås nu överlämnad åt folkbildningen

själv. Enligt utskottets mening bör därför en liten fristående

enhet för uppföljning, kontroll och utvärdering av

folkbildningsverksamheten tillskapas. Detta bör riksdagen med

bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 3, med anledning av

proposition 1990/91:82 och motionerna 1990/91:Ub97 yrkande 7

och 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt med avslag på motion

1990/91:Ub101 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

15. beträffande riktlinjer för uppföljning och

utvärdering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 3,

med anledning av proposition 1990/91:82 och motionerna

1990/91:Ub97 yrkande 7 och 1990/91:Ub106 yrkandena 4 och 6 samt

med avslag på motion 1990/91:Ub101 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Utredning om fortbildning av folkbildningens personal

(mom.17)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21

börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med motionärerna, understryka den

betydelse för utvecklingen av folkbildningen som en

kvalificerad fortbildning av personalen har. Frågan är enligt

utskottets mening av den digniteten, att en särskild utredning

bör tillsättas med uppdrag att föreslå på vad sätt

fortbildningen av de anställda inom folkbildningens olika delar

kan förbättras. Riksdagen bör med bifall till motion

1990/91:Ub106 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna

vad utskottet här anfört om ett utredningsuppdrag.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande utredning om fortbildning av

folkbildningens personal

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub106 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Medel för forskning rörande folkbildning (mom.21)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22

börjar med "Utskottet har" och slutar med "i propositionen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de

forskningsmedel som enligt regeringens förslag skall anvisas

under folkbildningsanslaget i stället bör anvisas det

humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Motion

1990/91:Ub109 yrkande 11 tillstyrks således av utskottet.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

21. beträffande medel för forskning rörande folkbildning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 11

och med avslag på proposition 1990/91:82 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Särskilda medel till folkbildningsrådet (mom.22)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 3" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser, på av motionärerna anförda skäl, att staten

vid ett överlämnande till folkbildningsrådet av statliga

uppgifter även bör tillskjuta medel för folkbildningsrådets

administration av verksamheten. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande 7,

1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3 över

särskilt anslag till Folkbildningsrådet för nästa budgetår

anvisar 5 milj.kr.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

22. beträffande särskilda medel till folkbildningsrådet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub99 yrkande

7, 1990/91:Ub101 yrkande 4 och 1990/91:Ub106 yrkande 3 till

Folkbildningsrådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

anslag på 5000000kr.,

15. Användningen av medel från vuxenutbildningsavgiften till

anslaget Bidrag till folkbildningen (mom.23)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "En ökad" och slutar med "beträffande

vuxenutbildningsavgiften" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att ytterligare

255000000kr. av de medel som tillfaller staten genom

vuxenutbildningsavgiften bör tillföras anslaget Bidrag till

folkbildningen. Detta ytterligare tillskott bör enligt

utskottets mening tas från de avgiftsmedel som tillförs

anslaget Vuxenstudiestöd m.m. Riksdagen bör således med bifall

till motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 14 och 1990/91:Ub824

yrkande 21 och med anledning av proposition 1990/91:82 godkänna

vad utskottet anfört om vuxenutbildningsavgiften.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande användningen av medel från

vuxenutbildningsavgiften till anslaget Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub109

yrkande 14 och 1990/91:Ub824 yrkande 21 och med anledning av

proposition 1990/91:82 godkänner vad utskottet anfört om att

325000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom

vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1991/92 används till

att delvis finansiera anslaget,

16. Anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen

(mom.24)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "under anslaget" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att besparingar måste göras även på bidragen

till folkbildningen. De bör göras på sådant sätt att bidragen

inte styrs till viss verksamhet eller vissa studieförbund.

Anslaget bör enligt utskottets mening minskas med 242 milj.kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub109 yrkande 13, med anledning av proposition

1990/91:82 och motion 1990/91:Ub824 yrkande 23 samt med avslag

på motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10 till Bidrag till

folkbildningen för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1910648000 kr.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande

13, med anledning av proposition 1990/91:82 och motion

1990/91:Ub824 yrkande 23 samt med avslag på motion 1990/91:Ub97

yrkandena 9 och 10 till Bidrag till folkbildningen

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

1910648000kr.,

17. Anslagsbeloppet under Bidrag till folkbildningen

(mom.24)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "under anslaget" bort

ha följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka en så kraftig besparing på

folkbildningsanslaget som regeringen föreslår. Utskottet

anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör besluta

återföra beloppet på 100 milj.kr. till folkbildningen och

därvid uttala att de återförda medlen bör användas till bidrag

till nya folkhögskolor och studieförbund. I enlighet härmed

föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub97 yrkandena 9 och 10, med anledning av proposition

1990/91:82 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande

13 och 1990/91:Ub824 yrkande 23 till Bidrag till

folkbildningen för nästa budgetår anvisar ett i förhållande

till regeringens förslag med 100 milj.kr. förhöjt anslag.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till

folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub97 yrkandena 9

och 10, med anledning av proposition 1990/91:82 samt med avslag

på motionerna 1990/91:Ub109 yrkande 13 och 1990/91:Ub824

yrkande 23 till Bidrag till folkbildningen för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 2248644000kr.,

18. Bidrag till viss central kursverksamhet, m.m. (mom.27

och 28)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25

börjar med "Utskottet har" och slutar med "finansiera anslaget"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget bör upphöra. Riksdagen bör

således bifalla motionerna 1990/91:Ub105 yrkande 5,

1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande 22, när det

gäller avskaffande av anslaget. Ett nytt anslag benämnt

Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève skall föras upp på

riksstaten fr.o.m. budgetåret 1991/92.

dels att momenten 27 och 28 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

27--28. beträffande användningen av medel från

vuxenutbildningsavgiften samt anslaget Bidrag till viss central

kursverksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub105

yrkande 5, 1990/91:Ub109 yrkande 15 och 1990/91:Ub824 yrkande

22 samt med avslag på proposition 1990/91:82 beslutar att

anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet skall

avskaffas samt att ett nytt anslag, benämnt Föreningen

Nordiska folkhögskolan i Genève, förs upp på riksstaten för

budgetåret 1991/92 med 252000kr.,

19. Fritidsledarutbildningen (mom.31)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med regeringen, att folkhögskolan

även i fortsättningen skall kunna anordna grundutbildning för

fritidsledare. Med anledning av motionsyrkanden om

utbildningens status bör enligt utskottets mening fastslås att

fritidsledarutbildningen vid folkhögskola skall värderas till

80 poäng vid vidareutbildning. Detta bör riksdagen med bifall

till motion 1990/91:Ub105 yrkande 4, med anledning av motion

1990/91:Ub103 och med avslag på motion 1990/91:Ub93 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

31. beträffande fritidsledarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub105 yrkande 4,

med anledning av motion 1990/91:Ub103 och med avslag på motion

1990/91:Ub93 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

20. Studieomdömet i folkhögskolan m.m. (mom.32)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet har" och slutar med "1990/91:Ub205" bort

ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det s.k.

folkhögskoleprovet inte nu bör avskaffas. Så länge den

särskilda kvotgruppen för folkhögskolesökande till högskolan

finns kvar, är det enligt utskottet viktigt att det genom

provet finns möjligheter till jämförelser inom gruppen. Detta

bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 9

som sin mening ge regeringen till känna.

Det statliga -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte biträda.

Övriga motionsyrkanden innebär enligt utskottets mening inte

någon ändring i nuvarande ordning. Utskottet föreslår, mot

bakgrund av det anförda, att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande 5 och 1990/91:Ub205.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

32. beträffande studieomdömet i folkhögskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1990/91:Ub96, 1990/91:Ub97 yrkande

5 och 1990/91:Ub205 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

21. Överföring av de landstingsägda folkhögskolorna till

annan huvudman (mom.34)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att

landstingens huvuduppgift bör renodlas till att gälla vård och

att övriga uppgifter bör avvecklas. Det bör därför eftersträvas

att överföra de landstingsägda folkhögskolorna till annan

huvudman.

Utskottet tillstyrker alltså motion 1990/91:Ub109 yrkande 7.

dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

34. beträffande överföring av de landstingsägda

folkhögskolorna till annan huvudman

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub109 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Treårig budgetram för folkbildningen (mom.3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anför:

Vi har inte motsatt oss utskottsmajoritetens förslag om

treåriga planeringsramar för folkbildningsområdet. Vi har i

andra sammanhang stött principen att statlig verksamhet -- och

därmed indirekt sådan som i huvudsak är finansierad genom

statsbidrag -- i högre grad skall planeras i treårsperioder. Vi

delar alltså uppfattningen att anslaget till folkbildningen,

liksom andra utgifter i statsbudgeten, bör komma in i de

treårscykler som skall gälla i det nya budgetsystemet.

Vi vill emellertid påpeka, att propositionen om

folkbildningen inte innehöll det beslutsunderlag som hade varit

önskvärt som grund för en treårsplanering. Motivet för

regeringen att inte föreslå treårsramar var sannolikt att det

under propositionsarbetet inte var möjligt att få fram ett

sådant underlag. Det nu aktuella riksdagsbeslutet kan därför

inte jämföras med det som fattades förra året på

forskningsområdet. Vi förutsätter att regeringen återkommer med

ett bättre beslutsunderlag för de två senare åren i

planeringsperioden. Därmed får det av utskottet nu förordade

beslutet om treårsramar i första hand en principiell karaktär.

2. Bidragen till länsbildningsförbunden m.fl. (mom. 20)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Ulf Melin (alla m)

anför:

Vi hänvisar till reservation 30 i betänkandet 1990/91:KrU20,

där moderata samlingspartiets företrädare tagit ställning för

att medel till länsbildningsförbunden m.fl. bör anvisas under

anslaget till folkbildning och inte under anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.

Bilaga 1

Bilaga 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde såvitt avser 7 b §

Reservanternas förslag:

Folkbildningsförbundet prövar frågor om fördelning av

statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund.

2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser i

bilagan omnämnda Folkbildningsrådet

Reservanternas förslag:

Organ

Verksamhet

Folkbildningsförbundet

fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och

studieförbund (SFS 1976:1046)