Bet. 1990/91:UbU21

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU21

Den statliga administrationen på utbildningsområdet, m.m.

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU21

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10

(utbildningsdepartementet) under punkterna B1. Statens

skolverk och B2. Statens skolhandikappinstitut och i

proposition 1990/91:150 bilaga I:5 (utbildningsdepartementet)

under avsnitt B.Det offentliga skolväsendet och bilaga II:7

(utbildningsdepartementet) under avsnitten 2. Den statliga

skoladministrationen och 3. Grundläggande högskoleutbildning

och forskning och forskarutbildning jämte motioner. I

betänkandet läggs vidare fram förslag om ett särskilt bidrag

till vissa Waldorfskolor för budgetåret 1990/91.

Propositionerna

Proposition 1990/91:100

Statens skolverk

Regeringen har under punkt B 1 (s. 56--57) föreslagit

1. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i

ämnet, till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 beräknar

ett förslagsanslag på 371759000 kr.

Statens skolhandikappinstitut

Regeringen har under punkt B 2 (s. 58) föreslagit

2. att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i

ämnet, till Statens skolhandikappinstitut för budgetåret

1991/92 beräknar ett förslagsanslag på 26 533 000 kr.

Proposition 1990/91:150

Statens skolverk

Regeringen har under punkt B1 i bilaga I:5 (s.1--3)

föreslagit

1. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag

Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som

är 152150000 kr. lägre än vad som beräknats i proposition

1990/91:100 bil. 10.

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Regeringen har under punkt B 2 i bilaga I:5 (s. 3--5)

föreslagit

2. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag

Statens institut för handikappfrågor i skolan anvisar

53906000 kr. utöver vad som beräknats i proposition

1990/91:100 bil. 10.

Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters

avvecklingsorganisation

Regeringen har under punkt B 20 i bilaga I:5 (s. 5--6)

föreslagit

3. att riksdagen till Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl.

myndigheters avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Den statliga skoladministrationen

Regeringen har under avsnitt 2 i bilaga II:7 (s.64--65, 79)

föreslagit

1. att riksdagen tar del av vad i propositionen anförts om

den statliga skoladministrationen.

Grundläggande högskoleutbildning och forskning och

forskarutbildning

Regeringen har under avsnitt 3 i bilaga II:7 (s.66--76, 79)

föreslagit

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter,

3. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag

Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92

anvisar ett belopp som är 4970000 kr. lägre än vad som

föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10,

4. att riksdagen under åttonde huvudtitelns

reservationsanslag Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1000000

kr. lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bil.

10,

5. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som

professor,

6. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen inom högskolan,

universitets- och högskoleämbetet, forskningsråden,

forskningsinstitut samt andra myndigheter med uppgifter inom

forskningsområdet som anförts i propositionen.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub215 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

att riksdagen beslutar att förlägga statens

skolhandikappinstitut till Stockholm.

1990/91:Ub219 av Lars Ernestam och Anders Svärd (fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om direktiv till den utredning som pågår

inom skolöverstyrelsen att särskilt studera Örebro läns

förutsättningar att bli lokaliseringsort för ett framtida

institut för handikappfrågor inom skolväsendet.

1990/91:Ub237 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilda insatser för ett drogförebyggande

arbete i det nya skolverket.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So237.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidragsgivning till vissa

organisationer,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om att anvisa

3874000 kr. som bidrag till löntagarorganisationerna,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den regionala organisationen för stöd

till handikappade elever.

1990/91:Ub264 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lokalisering av institutet för

handikappfrågor till Örebro län.

1990/91:Ub266 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skolverkets framtida organisation.

1990/91:Ub267 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av en av skolverkets

regionala enheter till Härnösand.

1990/91:Ub270 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om hörselkonsulenter och regionala team för

döva och hörselskadade elever.

1990/91:Ub277 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett särskilt "skolhandikappinstitut",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om "skolhandikappinstitutets" placering.

1990/91:Ub287 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inte ge bidrag till

löntagarorganisationerna inom skolans område och därmed under

anslaget B 1. Skolverket anslår 3874000 kr. mindre än vad

regeringen föreslagit.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf514.

1990/91:Ub296 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att det nya institutet för handikappfrågor får i uppgift att

uppmärksamma hörselskadades skolsituation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att den regionala stödorganisationen behöver ha personal med

kunskap om hörselskadade och döva.

1990/91:Ub298 av Lena Boström och Mats Lindberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den regionala organisationen för

utveckling, uppföljning och utvärdering inom skolområdet.

1990/91:Ub302 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det nya handikappinstitutet skall

ta till vara de lokala, regionala handikapporganisationernas

erfarenheter.

1990/91:Ub321 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tillsynen av skolans hälsoarbete,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av uppföljning av

skolhälsovårdens arbete.

1990/91:Ub325 av Elisabeth Fleetwood och Karl-Gösta Svenson

(m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att det nya institutet för

handikappfrågor får till uppgift att uppmärksamma

hörselskadades skolsituation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om den regionala stödorganisationen.

1990/91:Ub328 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fördelen med att placera

skolhandikappinstitutet i Stockholm i stället för i Härnösand.

1990/91:Ub342 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Östersund som regioncentrum för skolverkets

tillsynsfunktioner.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

23. att riksdagen beslutar att under budgetåret 1991/92

reducera anslaget B 1. Statens skolverk med 30000000 kr.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om sanktionsmöjligheter på skolområdet.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att avskaffa det statliga bidraget

till löntagarorganisationernas verksamhet med skolinformation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medel för en fristående utvärdering,

4. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 267885000 kr. i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub825 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fp) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om förläggning av statens

skolhandikappinstitut till Örebro.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A503.

Motioner med anledning av proposition 1990/91:150

1990/91:Ub191 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om anslagen till den statliga

skoladministrationen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokaliseringen av statens

handikappinstitut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en gemensam central myndighet på

utbildningsområdet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet att skilja på

myndighetsutövning och utvärdering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ekvivalering av betyg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om möjligheten att anföra besvär över

vissa lokalt fattade beslut i tillsättningsfrågor.

1990/91:Ub194 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att det nya handikappinstitutet bör samlokaliseras med någon av

rikscentralerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att specialskolorna bör avvecklas som egna myndigheter fr.o.m.

starten av SIH,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om rikscentralernas tryckeri,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om projektet Nordisk bildbank.

1990/91:Ub195 av Carl Bildt och Bengt Westerberg (m, fp) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utökning

av den högre utbildningen och ombildning av universitet och

forskningshögskolor till fristående stiftelser i enlighet med

vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att pröva ett system där studenternas

val av utbildning påverkar resursfördelningen,

3. att riksdagen godkänner riktlinjer för omställning och

minskning av den statliga administrationen vad gäller högre

utbildning och forskning i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om examination, m.m. inom

forskarutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om åtgärder för att främja en ökad

internationalisering av den högre utbildningen.

1990/91:Ub197 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om linjesystemet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag vad gäller

inrättande och omprövning av professorstjänster,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om biträdande professor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att minskade kostnader för

administration skall tillfalla forskningsverksamheten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om lokalisering av statens institut för

handikappfrågor i skolan.

1990/91:Ub198 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att effektiviseringen av högskolans

interna organisation måste växa fram som ett resultat av

internt utvecklingsarbete och att de uppkomna besparingarna

skall komma undervisningen till godo,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att UHÄ bör ha någon form av

sanktionsmöjligheter gentemot högskoleenheterna i

tillsynsärenden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att någon avgiftsbeläggning av den

s.k. ekvivaleringsverksamheten inte bör införas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att överväga en mer fristående

ställning för högskolans grundutbildningsråd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att lärarutbildningens likvärdighet

skall garanteras även vid ett avskaffande av linjesystemet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om tidsbegränsade förordnanden för

personalen i skolverkets fältorganisation,

8. att riksdagen beslutar att anslaget till skolverket

minskas med 7 608 000 kr. motsvarande den del som används till

bidragsgivning till olika organisationer,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om resurser för

handikapporganisationernas samverkan med handikappinstitutet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att konsulenttjänsterna inom den

specialpedagogiska stödorganisationen ges en sådan placering

att det nödvändiga samarbetet med skolverkets fältorganisation

underlättas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att specialskolorna även i

fortsättningen bör ledas av en egen styrelse för resp. skola.

Utskottet

Den statliga skoladministrationen

I propositionen (del II, bilaga II:7) redovisas

utgångspunkterna för förnyelsearbetet inom

utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Föredragande

statsrådet konstaterar att betydande strukturförändringar och

effektiviseringar har genomförts inom departementets område

under senare år.

Den statliga skoladministrationen har i hög grad berörts

av det senaste årets reformarbete inom skolområdet. Enligt

riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) avvecklas sålunda skolöverstyrelsen,

länsskolnämnderna och statens institut för läromedel med

utgången av juni 1991. Istället inrättas ett nytt ämbetsverk,

statens skolverk, samt ett nytt institut, statens institut för

handikappfrågor i skolan, den 1juli 1991. Den nya direkta

statliga skoladministrationen innebär en radikalt minskad

organisation som medför en besparing på 100 milj.kr., framhålls

i propositionen.

I regeringens skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att

stabilisera ekonomin och begränsa tillväxten av de offentliga

utgifterna aviserades ett treårigt program där hela den

statliga administrationen genom strukturella förändringar skall

reduceras med 10%. I propositionen konstaterar föredragande

statsrådet nu att det uppsatta målet för skoldelen betyder ca

31 milj.kr., vilket således redan har uppfyllts.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts i

propositionen om den statliga skoladministrationen.

Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger

proposition 1990/91:150 i denna del till handlingarna.

Statens skolverk

Skolverkets organisation, uppgifter m.m.

Riksdagen uttalade i samband med beslutet om ansvaret för

skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att samtliga

tjänster i skolverkets fältorganisation bör inrättas med

tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet att ständigt

tillföra organisationen ny kompetens och aktuella erfarenheter

från utbildningsväsendet.

I propositionen (del I, bilaga I:5 s.2) anmäler

föredragande statsrådet att tidsbegränsade förordnanden för

personal i skolverkets fältorganisation för närvarande

beräknas kunna tillämpas endast i begränsad utsträckning.

Rekryteringen till tjänster med tidsbegränsade förordnanden

försvåras om det inte finns möjlighet till automatisk

tjänstledighet från s.k. bottentjänst till vilken återgång kan

ske när det tidsbegränsade förordnandet upphört. Föredragande

statsrådet konstaterar att den möjligheten försvann för lärare

och skolledare i och med att den statliga regleringen av

ifrågavarande tjänster upphörde fr.o.m. den 1januari 1991.

Formerna för tidsbegränsade förordnanden måste enligt

föredragande statsrådet utredas ytterligare, bl.a. i samarbete

med Svenska kommunförbundet.

Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 7 är det väsentligt

att riksdagens uttalande om tidsbegränsade förordnanden ligger

till grund för rekryteringen av personal till skolverkets

fältorganisation. Det bör ligga även i kommunernas intresse att

dessa tjänster blir tidsbegränsade.

Utskottet har liksom tidigare den bestämda uppfattningen att

samtliga tjänster inom skolverkets fältorganisation skall

inrättas med tidsbegränsade förordnanden. Formerna för

tjänstledighet från kommunal eller landstingskommunal

befattning för att uppehålla sådan statlig tjänst vid

skolverket bör snarast bli föremål för åtgärd tillsammans med

Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Detta bör

riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 7 som

sin mening ge regeringen till känna.

I fyra motioner aktualiseras vissa uppgifter för

skolverket. Enligt motion 1990/91:Ub321 (c) bör skolverket

bl.a. genom sin fältorganisation följa såväl skolans

hälsofostrande arbete som skolhälsovården (yrkandena 6 och 7).

Enligt motion 1990/91:Ub237 (c) bör det nya skolverket ägna de

drogförebyggande frågorna särskild uppmärksamhet i syfte att

förstärka den drogförebyggande verksamheten i skolorna. Finska

språkets ställning tas upp i motion 1990/91:Ub266 (s). Enligt

motionärerna är det väsentligt att det kommer att finnas

kompetens för den finskspråkiga verksamheten inom det nya

skolverkets organisation.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Utskottet utgår från att de motionsledes aktualiserade

frågorna om hälsofostran och drogförebyggande verksamhet i

skolan i första hand blir föremål för uppmärksamhet från de

lokala skolmyndigheternas sida. Till detta skall läggas att

utskottet nyligen tillstyrkt regeringens förslag att det nya

skolverket skall vara tillsynsmyndighet för skolhälsovården.

När det gäller den finskspråkiga verksamheten i grundskolan

och gymnasieskolan förutsätter utskottet att den liksom andra

verksamheter inom skolväsendet kommer att bli föremål för

skolverkets uppföljning, utvärdering och tillsyn.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub237, 1990/91:Ub266 och

1990/91:Ub321 yrkandena 6 och 7.

I motionerna 1990/91:Ub267 och 1990/91:Ub342 (båda c)

framförs förslag om lokaliseringen av skolverkets

fältorganisation. I den förstnämnda motionen föreslås att

riksdagen uttalar sig för att en av skolverkets regionala

enheter skall lokaliseras till Härnösand. Enligt den sistnämnda

motionen bör en sådan enhet förläggas till Östersund. Slutligen

begärs i motion 1990/91:Ub298 (s) bl.a. att en del av

skolverkets fältorganisation skall lokaliseras i nära

anslutning till universitetet i Umeå som upparbetat ett

fungerande nätverk med både kommuner och andra

utbildningsanordnare när det gäller fortbildning.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut om en flexibel

fältorganisation för skolverket. I sitt av riksdagen godkända

betänkande 1990/91:UbU4 (s.50) anförde utskottet bl.a.

följande:

Inom det nya centrala ämbetsverket bör det finnas en särskild

fältorganisation. Det bör ankomma på det centrala ämbetsverket

att placera personerna i denna fältorganisation i olika delar

av landet. Hänsyn skall därvid tas till elevpopulationen i

landets olika delar, avstånden i riket samt fältorganisationens

arbetsuppgifter. Samtliga tjänster i fältorganisationen bör

inrättas med tidsbegränsade förordnanden för att ge möjlighet

att ständigt tillföra organisationen ny kompetens och aktuella

erfarenheter från utbildningsväsendet. Förebild kan i viss

utsträckning hämtas från den tidigare gymnasieinspektionen.

Med hänvisning till tidigare riksdagsbeslut i ärendet

avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub267, 1990/91:Ub298 och

1990/91:Ub342.

Enligt motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 3 är det i dagsläget

oklart vilka sanktionsmöjligheter statsmakterna har

gentemot kommuner som negligerar statliga beslut och

bestämmelser.

Riksdagen fattade beslut om riktlinjer för uppföljning,

utvärdering och tillsyn av skolan i samband med propositionen

om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76).

Enligt utskottets mening (s.45) bygger en förändrad styrning

och ansvarsfördelning på övertygelsen att kommunerna är beredda

att ta ett stort ansvar för skolan. Uppföljningen och

utvärderingen skall visa hur de klarar sina uppgifter.

Resultaten från utvärderingen skall redovisas öppet.

Föredragande statsrådet framhöll i propositionen (s.105)

att det ändå inte kan betraktas som uteslutet att en kommun i

något avseende åsidosätter sina skyldigheter på ett sådant sätt

att det inte bör passera opåtalat. I sådana fall anses det

nödvändigt att staten har möjlighet att innehålla statsbidrag

för skolverksamheten i en kommun.

Utskottet ställde sig bakom regeringens förslag om riktlinjer

för uppföljning och utvärdering av skolans verksamhet.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till att det bör

ankomma på regeringen att, när det nya bidragssystemet införs,

meddela bestämmelser om innehållande av statsbidrag finner

utskottet att motionärernas yrkande i stort är tillgodosett,

varför motion 1990/91:Ub821 yrkande 3 avstyrks.

Anslagsfrågor

Det samlade medelsbehovet under anslaget B1. Statens

skolverk för budgetåret 1991/92 beräknas av regeringen till

219609000 kr., dvs. 152150000 kr. lägre än vad som

beräknats i proposition 1990/91:100 bilaga 10. Enligt

föredragande statsrådet har då beaktats den överföring som

föreslås ske enligt propositionen om folkbildningen (prop.

1990/91:82, bet. UbU18) från detta anslag till dels anslaget

C2. Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen,

dels anslaget C4. Bidrag till kontakttolkutbildning.

För skolverkets lönekostnader, övriga förvaltningskostnader

och lokalkostnader har beräknats 179009000 kr. Härtill

kommer medelsberäkningar för statistikproduktion (9236000

kr.), nationell utvärdering och prov (23756000 kr.), bidrag

till elev- och föräldraorganisationer (3734000 kr.) samt

till löntagarorganisationer (3874000 kr.). Enligt

föredragande statsrådet skall de resurser som beräknats för

skolverket också omfatta kostnaderna för skolverkets

överklagandenämnd (jfr prop. 1990/91:115, bet. UbU17).

I motionerna 1990/91:Ub824 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub287 (fp)

yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub259 (c) yrkande 7 föreslås att

riksdagen inte längre skall ge ekonomiskt bidrag till

löntagarorganisationerna.

Löntagarorganisationerna bör kunna bedriva sin verksamhet med

skolinformation m.m. i önskad omfattning utan statliga bidrag.

Utskottet anser att det är viktigt att det råder goda

kontakter mellan företrädare för de enskilda skolenheterna och

företrädare för de anställda vid de företag som upplåter

utbildningsplatser för eleverna och ansvarar för den

arbetsplatsförlagda utbildningen i gymnasieskolan. Mot denna

bakgrund anser utskottet att bidragen till

löntagarorganisationerna för närvarande fyller en funktion. Med

det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och

1990/91:Ub824 yrkande 2.

I motionerna 1990/91:Ub191 (m) yrkande 1 och 1990/91:Ub824

(m) yrkandena 3 och 4 framförs förslag om anslagsbeloppets

storlek. Enligt motionärerna bör utvärderingen av skolans

verksamhet utföras av en från skolverket fristående instans.

För detta ändamål bör anslås 75 milj.kr. inom anslagets ram.

Det statliga bidraget till löntagarorganisationerna bör slopas,

vilket innebär en minskning av anslaget med 3874000 kr.

Motionärerna hävdar slutligen att den utlovade besparingen med

100 milj.kr. inom den statliga skoladministrationen bör

genomföras med utgångspunkt i anvisade medel för den statliga

skoladministrationen för budgetåret 1990/91.

Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 8 bör skolverket inte

ha till uppgift att förmedla bidrag till organisationer av

olika slag. Bidraget till elev- och föräldraorganisationerna

(3734000 kr.) bör kunna utbetalas direkt från

utbildningsdepartementet och bidraget till

löntagarorganisationerna (3874000 kr.) bör upphöra helt.

Även i motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 8 avvisas regeringens

förslag om bidrag till löntagarorganisationerna. Riksdagen bör

således till skolverket anvisa 212001000 kr. för budgetåret

1991/92, vilket är 7608000 kr. mindre än vad regeringen

föreslår.

I motionerna 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 1 delvis och

1990/91:Ub813 (mp) yrkande 23, båda väckta under den allmänna

motionstiden 1991, föreslås att anslagsbeloppet för skolverket

reduceras med 3874000 kr. resp. 30 milj.kr. i jämförelse

med regeringens förslag.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I budgetpropositionen beräknades anslaget för statens

skolverk till 371759000 kr. för budgetåret 1991/92, inkl.

23756000 kr. för nationell utvärdering och prov (tidigare

under eget anslag). För statens skolhandikappinstitut

beräknades i budgetpropositionen 26533000 kr. för

budgetåret 1991/92. Sammanlagt beräknades således i

budgetpropositionen drygt 398 milj.kr. för den statliga

skoladministrationen. I föreliggande proposition uppgår

motsvarande medelsberäkning till drygt 300 milj.kr., dvs. en

besparing med närmare 100 milj.kr. Slopandet av den statliga

detaljregleringen av skolan och den förändrade

ansvarsfördelningen på skolområdet har gjort denna besparing

möjlig. Föredragande statsrådet anmäler i sammanhanget att

resurser förts från anslaget B1. Statens skolverk till

anslaget B2. Statens institut för handikappfrågor i skolan

utifrån gränsdragningen mellan de båda myndigheterna.

Då utskottet inte har något att erinra mot medelsberäkningen

föreslår utskottet att riksdagen med bifall till proposition

1990/91:150, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198

yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1

delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3

och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 219609000 kr.

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) innebär bl.a. att statens institut för

läromedel skall avvecklas med utgången av juni 1991 och att en

ny myndighet för stöd vid handikappade elevers skolgång skall

inrättas fr.o.m. den 1juli 1991. Till den nya myndigheten

skall föras länsskolnämndernas stödorganisation, de delar av

statens institut för läromedel som är inriktade på

handikappområdet samt förvaltningsansvaret för specialskolorna.

Regeringen beslutade i december 1990 om direktiv (dir.

1990:83) för en utredning (U1991:01) om en ny organisation

för statens stödinsatser till elever med handikapp i skolan

m.m. Den s.k. SIH-utredningen har med skrivelse den

22februari 1991 lämnat ett principförslag till organisation

av statens institut för handikappfrågor i skolan (dnr 61/91).

Regeringen har den 14mars 1991 beslutat att principförslaget

får läggas till grund för det fortsatta arbetet med den nya

myndigheten samt att benämningen på myndigheten skall vara

statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH).

Institutets lokalisering

I 1991 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 10) tas

frågan upp om institutets lokalisering. Enligt föredragande

statsrådet finns det från regionalpolitisk utgångspunkt ett

starkt intresse att stärka Härnösand som utbildningsstad. Mot

denna bakgrund förordas att institutet placeras där.

I åtta motioner tas frågan upp om lokaliseringen av statens

institut för handikappfrågor i skolan. I fem av dessa,

nämligen 1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215 och

1990/91:Ub328 (samtliga m), 1990/91:Ub197 (v) yrkande 6 och

1990/91:Ub277 (fp) yrkande 2 föreslås att statens institut för

handikappfrågor i skolan förläggs till Stockholm. Med hänsyn

till en ökad integrering av de handikappade eleverna i det

allmänna skolväsendet anser motionärerna att en nära samverkan

mellan de två nya skolmyndigheterna bör skapas när det gäller

bl.a. det förestående kurs- och läroplansarbetet. Det är vidare

väsentligt att institutets verksamhet bedrivs så att de

handikappades organisationer kan få inflytande på verksamheten.

Motionärerna framhåller att samtliga riksförbund med vilka det

nya institutet skall samverka har sina styrelser och kanslier

förlagda till Stockholmsområdet.

Enligt motionerna 1990/91:Ub825 (fp) yrkande 2, 1990/91:Ub219

(fp, c) och 1990/91:Ub264 (v) bör institutet förläggas till

Örebro eller Örebro län. Motionärerna framhåller den kompetens

som finns inom länet när det gäller handikappade elever,

särskilt döva och hörselskadade samt blinda och synskadade

elever. I motion 1990/91:Ub194 (fp) yrkande 1 föreslås

slutligen att det nya handikappinstitutet skall samlokaliseras

med någon av de fyra rikscentralerna för specialpedagogiska

hjälpmedel i Örebro, Solna, Göteborg och Umeå.

Utskottet har inget att invända mot att statens institut för

handikappfrågor i skolan förläggs till Härnösand. Utskottet

vill tillägga att det, med hänsyn till

handikapporganisationernas medverkan i institutets arbete, kan

vara rimligt att vissa sammanträden m.m. förläggs till

Stockholmsområdet där de centrala handikapporganisationerna har

sina kanslier. Med detta konstaterande föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2,

1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub197 yrkande 6,

1990/91:Ub215, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264, 1990/91:Ub277

yrkande 2, 1990/91:Ub328 och 1990/91:Ub825 yrkande 2.

I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 9 understryks att det är

väsentligt att handikapporganisationerna kan samverka med det

nya handikappinstitutet. Staten bör ta på sig ansvaret för

de merkostnader som handikapporganisationerna kommer att

drabbas av när institutet lokaliseras till Härnösand.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om

erforderliga medel för detta ändamål.

Enligt utskottets mening bör statens handikappinstitut

disponera särskilda medel för att kunna svara för de

merkostnader för handikapporganisationerna som följer av att

institutet lokaliseras till Härnösand. Regeringen bör i nästa

års budgetproposition redovisa sin bedömning av resursbehovet i

detta avseende. Vad utskottet anfört bör riksdagen med

anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

Institutets organisation, uppgifter m.m.

Principförslaget till organisation av SIH innebär bl.a. att

institutet skall bestå av en specialpedagogisk stödorganisation

(konsulenter) som verkar i landets kommuner, fyra rikscentraler

för pedagogiska hjälpmedel och en central förvaltning i

Härnösand fördelad på två avdelningar -- den ena avdelningen

svarar för den specialpedagogiska ledningen av institutets

verksamhet, medan den andra avdelningen svarar för

produktionsmässig ledning och administrativt stöd. Ett

rådgivande organ, bestående av bl.a. företrädare för

handikapporganisationerna, skall knytas till institutet. Enligt

utredningen bör specialskolornas ställning som egna myndigheter

övervägas. Förvaltningsledningen bör mot denna bakgrund ses

över.

I motionerna 1990/91:Ub259 (c) yrkande 10 och 1990/91:Ub277

(fp) yrkande 1 betonas vikten av samverkan mellan skolverkets

fältorganisation och den regionala organisationen inom

skolhandikappinstitutet. Enligt motion 1990/91:Ub198 (c)

yrkande 10 förutsätts att konsulenttjänsterna inom den

specialpedagogiska stödorganisationen kommer att placeras så

att de kan samarbeta med skolverkets fältorganisation.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Den specialpedagogiska stödorganisationen beräknas bestå av

bl.a. ca 105 konsulenttjänster. SIH skall genom sina

konsulenter erbjuda de enskilda kommunerna sådan sakkunskap som

kommunerna som regel inte disponerar på grund av ett ofta för

litet elevunderlag. Skolverkets fältorganisation kan inte inom

sina led förfoga över den expertkunskap som

handikappkonsulenterna utgör i kraft av sin särskilda

utbildning och erfarenhet. Det är då viktigt att slå fast att

skolverkets fältorganisation och SIHs organisation för

handikappkonsulenter måste agera tillsammans och samverka. Det

är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att skolverket och

SIH snarast finner former för en samverkan mellan dessa

organisationer som blir till gagn för de handikappade inom hela

skolväsendet. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med

anledning av motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 10, 1990/91:Ub259

yrkande 10 och 1990/91:Ub277 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

Specialskolan omfattar i dag nio enheter. Åtta av dessa är

skolor med sammanlagt ca 700 elever. Därtill kommer

Tomtebodaskolans resurscenter som uteslutande är ett

resurscenter för stöd till integrerade elever och omfattas av

en särskild instruktion (SFS 1988:1384).

Varje enhet av specialskolan är en självständig myndighet.

Ledningen av varje skolenhet utövas av en styrelse. För var och

en av de åtta skolorna består den av en ordförande, skolchefen

i värdkommunen och fem andra ledamöter. Tomteboda resurscenter

leds av en styrelse bestående av sju ledamöter. Enligt

SIH-utredningen finns det skäl att pröva om specialskolorna

även fortsättningsvis skall vara egna myndigheter och ledas

av styrelser. De bör i stället kunna inordnas i institutets

organisation, och deras verksamhet vid skolenheterna bör kunna

ledas av en rektor.

Föredragande statsrådet delar utredarens uppfattning att det

bör övervägas om specialskolorna skall vara egna myndigheter.

Frågan bör dock enligt statsrådet ytterligare analyseras.

Enligt motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 11 bör varje

specialskola även i fortsättningen ledas av en egen styrelse

och vara en egen myndighet. Motsatt uppfattning framförs i

motion 1990/91:Ub194 (fp) yrkande 2. Enligt motionärerna bör

specialskolorna upphöra att vara egna myndigheter och i stället

inordnas i institutets organisation redan från den 1juli

1991.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Utskottet är inte berett att nu ta ställning till om

specialskolorna skall inordnas i handikappinstitutets

organisation och därmed förlora sin ställning som egna

myndigheter. Med hänvisning till att frågan kommer att beredas

ytterligare inom regeringskansliet föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 2 och

1990/91:Ub198 yrkande 11.

Skolhandikappinstitutets ansvar för döva och hörselskadade

elever behandlas i fyra motioner, nämligen 1990/91:Ub270 (s),

1990/91:Ub296 (c) yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 (mp) yrkande

3 och 1990/91:Ub325 (m) yrkandena 2 och 3. Motionärerna

understryker bl.a. att institutet skall ta till vara de lokala

och regionala stödorganisationernas erfarenheter, att

kompetensen hos hörselvårdskonsulenterna inom landstingen skall

beaktas och att institutets specialpedagogiska stödorganisation

skall ha personal med kunskap om hörselskadade och döva elever.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Riksdagens beslut (prop. 1983/84:27, bet. UbU8, rskr. 112) om

åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet

m.m. innebar bl.a. att landet indelades i fem

planeringsregioner inom vilka stödinsatser för elever med

handikapp skulle samordnas. Länsskolnämnderna i Malmö,

Göteborg, Solna, Örebro och Umeå blev huvudorter i var sin

planeringsregion. Vid dessa huvudorter inrättades en

planeringsberedning med representation från samtliga

länsskolnämnder i regionen. Den specialpedagogiska

stödorganisationen i form av konsulenttjänster vid

länsskolnämnderna har successivt byggts ut och omfattar idag

totalt ca 110 tjänster. Utöver dessa konsulentresurser har

sedan budgetåret 1984/85 anvisats 1 milj.kr. årligen för köp av

tjänster från landstingens pedagogiska hörselvård.

En av de fyra rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för

elever med handikapp, nämligen rikscentralen i Örebro (RPH-HÖR)

svarar för de hörselskadade eleverna. Centralen kartlägger

behov samt utvecklar, producerar, utprovar och informerar om

läromedel för döva och hörselskadade samt flerhandikappade.

Inom specialskolan finns vidare fyra s.k. resurscentra. Dessa

har vuxit fram utifrån ett behov av informations- och

fortbildningsinsatser riktade till föräldrar resp. personal.

Åsbackaskolans resurscentrum betjänar således hela landet när

det gäller döva utvecklingsstörda elever. För att kunna dra

nytta av den samlade kompetens som i varje region finns inom

regionens specialskola för döva har planeringsberedningarna

samarbetat med resp. skola och etablerat regionala s.k.

kunskapscentra. Detta har inneburit att man av specialskolorna

köpt viss kompetens som på så sätt kunnat komma elever utanför

specialskolan till godo.

SIH-utredningen föreslår att ett antal konsulenttjänster

skall inrättas i institutets stödorganisation. Som nyss

redovisats kommer de fyra rikscentralerna för

specialpedagogiska hjälpmedel att inordnas i institutets

organisation. Enligt utredningens förslag skall institutet även

i fortsättningen samverka med landstingens pedagogiska

hörselvård när det gäller hörselskadade elever.

Med hänvisning till det nya handikappinstitutets uppgifter

och organisation utgår utskottet från att döva och

hörselskadade elever även i fortsättningen kommer att ges det

stöd i skolan som innebär att de får en med övriga elever i

grundskolan så likvärdig utbildning som möjligt. Mot denna

bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub270, 1990/91:Ub296 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302

yrkande 3 och 1990/91:Ub325 yrkandena 2 och 3.

I motion 1990/91:Ub194 (fp) tas vissa övriga uppgifter för

skolhandikappinstitutet upp. Motionärerna utgår från att

den nya myndigheten på sikt inte kommer att driva

tryckeriverksamhet vid rikscentralerna för specialpedagogiska

hjälpmedel (yrkande 3). De utgår vidare från att något svenskt

deltagande i ett nordiskt bildprojekt för specialundervisning

inte längre är aktuellt (yrkande 4).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört en

förvaltningsrevision av statens institut för läromedel och även

verksamheten vid de fyra rikscentralerna för pedagogiska

hjälpmedel (1990:1010, dnr 1989:1983). RRV pekar på att det

inte har funnits någon övergripande och klar inriktning av

rikscentralernas verksamhet. Vidare framhålls att centralerna i

stor utsträckning valt att svara för framställning av läromedel

m.m. i egen regi, vilket i flera fall medfört höga kostnader

eller lång produktionstid. Enligt RRV bör mera

förutsättningslöst prövas om framställning av läromedel eller

hjälpmedel skall ske i egen regi eller på entreprenad.

SIH-utredningen delar RRVs uppfattning i denna del. Enligt

utredningen kommer en sådan prövning att ske inom institutet i

samband med produktionsplaneringen och beräkningen av

resursbehoven. Produktionen bör självfallet vara så

kostnadseffektiv som möjligt, framhålls i utredningen.

Frågan om en nordisk bildbank för användning inom

specialundervisningen har diskuterats inom statens institut för

läromedel. Bakgrunden är att modern teknik gör det möjligt att

på ett helt annat sätt än tidigare använda bilder inom

specialundervisningen för samtliga handikappgrupper. Statens

institut för läromedel har dock inte haft möjlighet att inom

befintliga anslag finansiera ett svenskt deltagande i ett

sådant bildprojekt. Utskottet anser att kostnaden för ett

svenskt deltagande i en nordisk bildbank för

specialundervisning bör vara en prioriteringsfråga för det nya

skolhandikappinstitutet inom ramen för anvisat anslagsbelopp.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1990/91:Ub194 yrkandena 3 och 4.

Anslagsbeloppet

Som grund för anslagsberäkningarna för verksamheten vid

institutet för handikappfrågor i skolan har föredragande

statsrådet utgått från dels nuvarande kostnader för den

regionala stödorganisationen vid länsskolnämnderna, dels

kostnaderna inom statens institut för läromedel för de fyra

rikscentralernas verksamhet, dels ock kostnaderna för

skolöverstyrelsens förvaltningsansvar för specialskolorna. För

budgetåret 1991/92 beräknas det sammanlagda anslagsbehovet till

80439000 kr. för institutets löpande kostnader, övriga

förvaltningskostnader och lokalkostnader, vilket är

53906000 kr. utöver vad som beräknats i proposition

1990/91:100 bilaga 10.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till proposition

1990/91:150 och med anledning av proposition 1990/91:100 till

Statens institut för handikappfrågor i skolan för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 80439000 kr.

Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters

avvecklingsorganisation

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76) innebär att skolöverstyrelsen,

länsskolnämnderna, statens institut för läromedel samt

fortbildningsnämnderna avvecklas med utgången av juni 1991.

Enligt föredragande statsrådet kommer under budgetåret

1991/92 vissa avvecklingskostnader att uppstå. Det är i första

hand fråga om personal-, lokal- och övriga

förvaltningskostnader. Föredragande statsrådet anser att det i

dag inte mer än översiktligt går att beräkna dessa kostnader,

varför de bör bestridas från ett särskilt anslag för budgetåret

1991/92. Han bedömer att de samlade avvecklingskostnaderna kan

komma att uppgå till ca 70 milj.kr. varav ca 50 milj.kr. avser

lönekostnader. För täckande av sådana med

avvecklingsorganisationen vid skolöverstyrelsen,

länsskolnämnderna och statens institut för läromedel

oundvikliga kostnader föreslås att ett särskilt anslag

Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters

avvecklingsorganisation) uppförs på statsbudgeten för

budgetåret 1991/92.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och föreslår att

riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till

Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters

avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

Universitets- och högskoleämbetet

I propositionen föreslås universitets- och högskoleämbetet

(UHÄ) få ändrade arbetsuppgifter. Motiven härför är den

fortsatta decentraliseringen av ansvar och befogenheter inom

högskolesystemet, som bl.a. innebär införandet av treåriga

budgetramar och en ökad fokusering på prestationer och examina.

I stället för den hittillsvarande betoningen av långsiktig och

relativt detaljerad central planering innebär detta en övergång

till en ordning där förnyelse och utveckling förutsätts ske

lokalt ute vid universitet och högskolor.

Det lokala effektiviserings- och utvärderingsarbetet måste,

enligt regeringen, emellertid kompletteras med en nationell

organisation för tillsyn, uppföljning och utvärdering. Denna

organisation måste ha en självständig ställning gentemot såväl

högskoleenheterna som offentliga och enskilda sektoriella

intressen.

En väsentlig uppgift för UHÄ blir därför att svara för en

kontinuerlig redovisning av utvecklingen inom högskolan. Vidare

föreslås att UHÄ skall bedriva en fortlöpande utvärdering av

högskolans verksamhet. En tredje viktig uppgift för UHÄ blir

att inom ramen för det fortsatta decentraliseringsarbetet vara

tillsynsmyndighet för högskolan. I propositionen framhålls

behovet av att bevaka att vissa grundläggande regler tillämpas

och tillämpas lika inom hela högskolan bl.a. för att garantera

tillräcklig rättssäkerhet för studenter och anställda, men

också för att tillse att statsmakternas intentioner beträffande

målen för högskolans verksamhet förverkligas.

Idag ger UHÄ i betydande omfattning också service till

högskolan eller till enskilda personer. Det mest omfattande av

detta är ekvivalering av utländska examina men det finns också

verksamhet som rör försöksdjursfrågor, datafrågor,

personalutveckling för högskolan m.m. I propositionen anförs

inga invändningar mot att UHÄ även framgent ger denna typ av

service, men verksamheten bör dimensioneras efter den

efterfrågan som finns och kostnaderna bör bäras av den som

efterfrågar tjänsterna.

Avslutningsvis konstateras i propositionen att antagningen av

studerande till grundläggande högskoleutbildning är en stor och

viktig uppgift för UHÄ. På kort sikt förutses inte några större

förändringar av denna verksamhet, men en översyn av

studieorganisationen får i ett längre perspektiv konsekvenser

för UHÄs roll även i detta avseende.

I motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 3 föreslås att den

centrala administrationen för all utbildning -- skola och

högskola -- förs samman i en gemensam central myndighet.

Utskottet har tidigare detta år (jfr bet. 1990/91:UbU4

s.51) behandlat frågan om en gemensam central myndighet för

hela utbildningsområdet. Utskottet fann, mot bakgrund av de

omfattande förändringar som nu aktualiseras för såväl det nya

skolverket som UHÄ, inte något skäl till ytterligare samordning

och omorganisation av de berörda ämbetsverken. Utskottet står

fast vid denna uppfattning, varför motion 1990/91:Ub191 yrkande

3 avstyrks.

I samma motion, yrkande 4, framhålls att ansvaret för

utvärdering av verksamheten inom högskolan måste skiljas från

myndighetsutövningen. I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 2

konstateras att decentraliseringen inom högskolan i hög grad

påverkar UHÄs framtida arbetsuppgifter. UHÄ, menar

motionärerna, skall utöva tillsyn över högskolan, men för att

markera detta efterlyses någon form av sanktionsmöjlighet.

Utskottet har inget att invända mot den förändring av

arbetsuppgifterna som nu föreslås för UHÄ. Den ökade

decentraliseringen inom hela högskolan, omsvängningen från

detaljplanering till ökad vikt vid uppföljning och utvärdering

av resultat samt nödvändigheten av att åstadkomma

administrativa förenklingar är tungt vägande skäl för att en

förändring nu kommer till stånd och en naturlig anpassning till

den utveckling som sker inom högskolan.

I likhet med vad som anförts i propositionen anser utskottet

att de huvudsakliga uppgifterna för UHÄ skall vara att

kontinuerligt följa och redovisa utvecklingen inom högskolan,

att bedriva en fortlöpande utvärdering av högskolans verksamhet

samt slutligen vara tillsynsmyndighet för högskolan.

Utskottet ser inget hinder för att UHÄ i sig förenar de

roller som hör samman med dels tillsynen av högskolan, dels

uppföljning och utvärdering av högskolans verksamhet.

Utskottets bestämda uppfattning är att tillsyn, utvärdering och

uppföljning är verksamheter som har ett starkt inbördes

sammanhang.

Vad gäller uppgiften som tillsynsmyndighet förutsätter

utskottet att den särskilt markeras i den instruktion som

utfärdas för ämbetet. Att UHÄ skall utöva tillsyn över

högskolan måste, enligt utskottet, innebära att ämbetet ges

särskilda befogenheter gentemot de enheter över vilka tillsyn

skall utövas. Detta kan exempelvis ta sig uttryck i utfärdande

av bestämmelser och föreskrifter samt i den uppföljning av

enheterna som UHÄ skall svara för.

Med hänvisning till vad utskottet anfört torde yrkande 2 i

motion 1990/91:Ub198 vara tillgodosett, varför det avstyrks.

Vad gäller yrkande 4 i motion 1990/91:Ub191, där UHÄs

uppföljnings- och utvärderingsfunktion ifrågasätts, föreslår

utskottet att riksdagen avslår yrkandet.

I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 3 tar motionärerna avstånd

från en avgiftsbeläggning av den

ekvivaleringsverksamhet av utländska examina som utförs

inom UHÄ. Tveksamhet till ett sådant förfarande redovisas också

i motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 5. Motionärerna anför

samfällt att Sverige i detta hänseende inte bör avvika från de

principer som tillämpas i Europa och därmed försämra

möjligheterna till internationellt studerandeutbyte.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

UHÄ bör även fortsättningsvis kunna ge service till olika

högskoleenheter och enskilda personer och därigenom utnyttja

den kompetens som byggts upp inom ämbetet. I likhet med vad som

anförts i propositionen anser utskottet det rimligt att de som

efterfrågar sådana tjänster också är beredda att bestrida

kostnaderna för tjänsterna. Vad gäller ekvivaleringen av

utländska examina aviseras i propositionen ett uppdrag till

riksrevisionsverket att utreda frågan om ansvar och

finansiering. Tills vidare bör, enligt föredragande statsrådet,

verksamheten bedrivas i oförändrad omfattning.

Med hänvisning till det aviserade uppdraget föreslår

utskottet att något ställningstagande till

finansieringsformerna inte görs nu. Utskottet anser därför att

riksdagen bör avslå motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och

1990/91:Ub198 yrkande 3.

I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 4 anförs att det

grundutbildningsråd som numera finns knutet till UHÄ borde

ha en mer fristående ställning utanför UHÄs organisation.

Utskottet behandlade föregående år (jfr bet. 1989/90:UbU18

s.11) ett yrkande med motsvarande innebörd. Utskottet fann

det viktigt att kvalitetsfrågorna i den grundläggande

högskoleutbildningen ägnades ökad uppmärksamhet och hade inga

invändningar mot att ett särskilt råd inrättades vid UHÄ.

Enligt utskottets mening har förutsättningarna för denna

organisatoriska lösning inte förändrats. UHÄ bör även

fortsättningsvis administrera försöksverksamheten med

grundutbildningsråd. Med det anförda avstyrks motion

1990/91:Ub198 yrkande 4.

De förändringar i UHÄs verksamhet som ovan redovisats leder

till minskade resursbehov de närmaste åren.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till

anslaget Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret

1991/92 anvisar 111545000 kr., vilket är 4970000 kr.

lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga

10 (budgetpropositionen).

Likaså tillstyrker utskottet regeringens förslag att

riksdagen till anslaget Vissa särskilda utgifter inom

högskolan m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 77697000

kr., vilket är 1000000 kr. lägre än vad som föreslagits i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 (budgetpropositionen).

Högskolans inre organisation

I propositionen anförs att högskolans organisation i hög grad

är uppbyggd enligt principen om självförvaltning. Med detta

förstås att det är lärare, forskare och studerande som själva

inom högskolans olika beslutande organ och i sitt dagliga

arbete har det direkta ansvaret för hur arbetet läggs upp och

genomförs.

Omfattningen av högskolans verksamhet, och förekomsten av

nämnder för såväl forskning som grundläggande utbildning, gör

att antalet organ som medverkar i självförvaltningen blir

stort. Av propositionen framgår att det i landet finns ca 40

fakulteter, varav flera är uppdelade i sektioner, och att

antalet linjenämnder uppgår till runt 150. I anslutning till

dessa organ finns också flera grupper för att på olika sätt

förbereda ärendebehandlingen i nämnderna. Enligt propositionen

återfinns emellertid det största inslaget av självförvaltning

på institutionsnivå. Eftersom antalet institutioner inom

högskolan uppgår till ca 1000 är förvaltningen här av

betydande omfattning.

Enligt regeringens förslag skall inom den kommande

treårsperioden administrativa besparingar inom högskolan göras

med sammanlagt 58 milj.kr. Utöver de besparingar som redovisats

för det centrala ämbetsverket, dvs. UHÄ, bör

kostnadsminskningarna komma till stånd genom att

högskoleenheterna internt organiserar sig på ett mer effektivt

sätt. Därför, menar föredragande statsrådet, är det nödvändigt

att universitet och högskolor ser över den institutionella

organisationen i syfte att åstadkomma betydligt större, mer

slagkraftiga och stimulerande arbetsmiljöer. Samtidigt måste de

anställda och de studerande ges de möjligheter att kunna

påverka de egna arbetsförhållandena som är centrala för

självförvaltningen. Regeringen avser att återkomma i

budgetpropositionerna för budgetåren 1992/93 och 1993/94 med

preciserade förslag till anslagsminskningar.

I tre motionsyrkanden berörs omställning och minskning av

den statliga administrationen inom högskolan.

I motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 1 framhålls att den

effektivisering inom högskolan som är möjlig att uppnå endast

kan åstadkommas genom förändringar som växer fram i det lokala

utvecklingsarbetet. Betingelserna för detta varierar och bör

inte styras genom centrala diktat. I motionen anförs också att

de besparingar som genomförs skall komma undervisningen i

högskolan till godo. Att de resurser som frigörs genom minskade

kostnader för administration skall tillföras högskolans

utbildning och forskning i syfte att uppnå

kvalitetsförbättringar begärs också i motion 1990/91:Ub197

(v) yrkande 4. I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 3,

slutligen, framhålls att riksdagen bör godkänna de riktlinjer

för omställning och minskning av den statliga administrationen

som anförts i motionen.

Utskottet delar regeringens bedömning att en effektivisering

av högskolans egen organisation är önskvärd. En sådan

effektivisering kan åstadkommas på flera sätt. Som redovisats i

proposition 1990/91:87 görs inom utbildningsdepartementet en

översyn av bestämmelserna i högskolelagen och

högskoleförordningen. Syftet med denna översyn är att

åstadkomma en reglering av högskolan som inskränks till det som

är väsentligt. En sådan avreglering kommer, såvitt utskottet

kan bedöma, i sig att leda till en effektivisering.

Det är också nödvändigt att högskolans interna organisation

förändras så att den blir mer effektiv och mindre

kostnadskrävande. Sådana förändringar bör växa fram inifrån och

ta sin utgångspunkt i hur organisationen idag ser ut. En

möjlighet är, som regeringen föreslagit, att ändra

institutionsindelningen i syfte att skapa färre och mer

slagkraftiga enheter. Utskottet menar att det därutöver skall

vara möjligt att göra administrativa besparingar också på andra

nivåer i högskoleorganisationen. Hur rationaliseringarna skall

åstadkommas bör inte föreskrivas i detalj utan de bör

genomföras genom åtgärder som man på den lokala nivån finner

mest lämpliga.

Vad gäller användningen av de resurser som härigenom frigörs

tillstyrker utskottet vad föredragande statsrådet anfört i

proposition 1990/91:150 bilaga I:1 s.35, nämligen att målet

med högskolans effektivisering är att på en gång minska

administrationen och förbättra utbildningens resultat.

Statsrådet anför vidare att resurser för administration skall

kunna frigöras och omvandlas till utbildningskapacitet.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört torde

motionerna 1990/91:Ub195 yrkande 3, 1990/91:Ub197 yrkande 4 och

1990/91:Ub198 yrkande 1 i stort vara tillgodosedda varför

riksdagen bör avslå dem.

I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 1 föreslås en utökning

av den högre utbildningen samt att ett antal universitet och

fackhögskolor ombildas till stiftelseägda, autonoma

institutioner. För att garantera universiteten en stabil

ekonomisk bas föreslår motionärerna att staten skall tillskjuta

stiftelsekapital. Detta skulle möjliggöras genom försäljning av

andra statliga tillgångar.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra

följande.

Den utveckling som nu tar form inom högskolan innebär att

friheten att disponera medel, organisera utbildningar och

anpassa organisationen till lokala förhållanden ökar i

betydande grad. Någon ytterligare förändring finner utskottet

inte vara påkallad. Enligt utskottets mening ligger det även

fortsättningsvis ett stort värde i att staten skall vara

huvudman för samtliga nuvarande statliga högskoleenheter.

Därigenom garanteras bl.a. den internationellt sett jämna

standarden i det svenska högskolesystemet.

Med hänvisning till vad som nu anförts föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 1.

I samma motion yrkande 2 efterlyses en försöksverksamhet

med resurstilldelning till grundläggande högskoleutbildning

som grundas på studenternas val av utbildning.

Mot bakgrund av att riksdagen beslutat om att ett nytt och

mer decentraliserat anslagssystem skall införas i högskolan

fr.o.m. budgetåret 1993/94 (prop. 1988/89:65, bet. UbU9, rskr.

148) finner utskottet ingen anledning att nu föreslå

förändringar av principerna för resurstilldelning, varför

motion 1990/91:Ub195 yrkande 2 avstyrks.

Studieorganisatoriska frågor

I propositionen föreslås att högskolans nuvarande

studieorganisation -- det centralt fastställda linjesystemet --

upphör och ersätts med en helt ny organisation. Organisationen

av utbildningen blir därmed helt och hållet en lokal fråga. I

denna nya studieorganisation skall den centrala styrningen

utövas framför allt genom en examensordning.

Studieorganisationen i högskolan berörs i två motioner. I

motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 1 framhåller motionärerna att

en viss uppluckring av linjesystemet kan vara befogad, men för

utbildningar som idag leder fram till legitimation eller

särskild behörighet synes det svårt att frångå linjebundna

studier. Enligt motionärerna gäller detta framför allt vissa

vård- och lärarutbildningar.

Även i motion 1990/91:Ub198 (c) yrkande 5 tillstyrks en viss

uppluckring av linjesystemet. Enligt motionärerna är det

emellertid viktigt att vissa utbildningar även fortsättningsvis

ges en likvärdig och jämförbar kvalitet. I motionen nämns

särskilt lärarutbildningarna. Om linjesystemet avvecklas,

framhålls det i motionen, är det nödvändigt att finna nya

former för att garantera att lärarutbildningen blir likvärdig

och behåller sin karaktär av yrkesutbildning.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra

följande.

Ett formellt avskaffande av linjesystemet kommer att få något

olika konsekvenser inom de nu befintliga utbildningsområdena.

Inom framför allt humaniora och samhällsvetenskap har flera av

de linjer som inrättades i och med högskolereformen upplevts

som konstlade, och värdet av en linjeutbildning framför

utbildning på fristående kurser har kunnat ifrågasättas.

En uppluckring av linjesystemet inom stora delar av de nämnda

områdena innebär, såvitt utskottet kan bedöma, en anpassning

till de studerandes önskemål. I dagens linjesystem finns vidare

ett antal utbildningar som direkt förbereder för en klart

definierad yrkesroll. Ett likvärdigt innehåll och en någorlunda

enhetlig studieorganisation är här en förutsättning för att

utbildningens mål skall uppnås. Hit hör bl.a.

lärarutbildningar, vårdutbildningar, psykologutbildning samt

utbildningar i rättsvetenskap. Ett sådant studieorganisatoriskt

mönster bör enligt utskottet även följas framgent även om

linjesystemet formellt avvecklas.

Den centrala styrningen skall regleras genom en

examensordning. Hur denna i detalj skall utformas för olika

högskoleutbildningar är ännu inte känt. Dessa frågor bereds för

närvarande inom utbildningsdepartementet. Utskottet förutsätter

emellertid att den aviserade examensordningen kommer att

utformas så att den tar hänsyn till de olika

studieorganisatoriska förutsättningar som finns inom olika

utbildningar. Såvitt utskottet nu kan bedöma innebär detta

olika grader av preciseringar beroende på vilka utbildningar

som avses. För vissa examina kommer de studerandes val av

studieprogram att kunna vara relativt fritt, men för andra

utbildningar som direkt förbereder för ett speciellt yrke bör

examensvillkoren vara mer precisa. De krav på likvärdighet i

sådana utbildningar som kan vara skäliga att ställa kan då

uppnås. Enligt utskottets mening är det, oavsett hur

studieorganisationen utformas, innehållet i de olika

studieprogrammen som är det väsentliga. De ökade krav på

utvärdering som nu kommer att ställas på högskoleutbildningen

blir tillsammans med examensordningen avgörande för kvaliteten

i olika utbildningar.

Utskottet finner, mot bakgrund av att frågan om en

examensordning för närvarande bereds, inte nu skäl att i detalj

ta ställning till utformningen av en ny studieorganisation. Med

hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen

avslår motionerna 1990/91:Ub197 yrkande 1 och 1990/91:Ub198

yrkande 5.

I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 5 efterlyses

ytterligare medel för internationalisering. Ett fullvärdigt

deltagande i de utbildnings- och forskningsprogram som nu växer

fram i Europa motiverar, enligt motionärerna, en sådan

satsning.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat

frågor om internationaliseringsåtgärder i betänkandena

1990/91:UbU5 och 1990/91:UbU11, s.22--24. Utskottet har

därvid framhållit att önskemål om ytterligare resurser för

olika typer av utbildningsåtgärder får prövas våren 1993

tillsammans med andra angelägna resursbehov för nästa

budgetperiod. Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 5.

I motion 1990/91:Ub195 (m, fp) yrkande 4 efterlyser

motionärerna åtgärder för att förbättra forskarutbildningen

i syfte att öka examinationen. I motionen anförs att

omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster bör

forceras och resurser tillföras för att finansiera studier för

fler forskarstuderande.

Utskottet har i betänkande 1989/90:UbU25, med anledning av

forskningspropositionen, uttalat att några ytterligare medel

för forskarutbildning inte kan tillskjutas under innevarande

treårsperiod. Med hänvisning härtill avstyrks motion

1990/91:Ub195 yrkande 4.

Vissa tjänster

I propositionen föreslås att tjänst som professor

fortsättningsvis skall inrättas genom beslut av berörd

högskolemyndighet. Den lokala högskoleenheten skall också svara

för tillsättningen av tjänsterna. De nya reglerna bör träda i

kraft den 1juli 1993.

I motion 1990/91:Ub197 (v) yrkande 2 yrkas avslag på

regeringens förslag. Enligt motionärerna bör statsmakterna inte

avhända sig detta planeringsinstrument. I samma motion, yrkande

3, föreslås inrättande av tjänstetypen biträdande professor.

Enligt motionärerna kan en sådan tjänstekonstruktion underlätta

samarbetet mellan fakulteter och högskolor som saknar fast

forskningsorganisation. Vidare framhålls karriärmöjligheten för

väl meriterade forskare.

I motion 1990/91:Ub191 (m) yrkande 6 tillstyrks regeringens

förslag att tillsättningen av tjänster inom högskolan skall ske

lokalt, men motionärerna framhåller vikten av att det även

fortsättningsvis skall vara möjligt att överpröva

tillsättningar av högre tjänster. Det måste således finnas

möjlighet att anföra besvär över de lokalt fattade besluten.

Utskottet tillstyrker de förslag om tjänst som professor som

regeringen för fram i propositionen. Enligt utskottets mening

stämmer detta väl överens med den decentralisering och

avreglering som nu aktualiseras för högskolan. Inom de ramar

som riksdag och regering anvisar för verksamheten bör det

ankomma på den lokala högskolenivån att avgöra hur resurserna

bäst skall användas. Sådana avväganden bör också gälla val

mellan personella och andra resurser. Utskottet delar

regeringens bedömning att regering och riksdag inte längre bör

besluta om inrättande eller omprövning av tjänst som professor.

Dessa beslut bör i stället fattas av organ på den lokala

högskolenivån. Även besluten om att tillsätta tjänsterna bör i

fortsättningen fattas av universitet och högskolor. De nya

reglerna bör träda i kraft den 1juli 1993.

Denna förändring föranleder, enligt utskottets bedömning,

inte något behov av att inrätta ytterligare kategorier av

tjänst som professor.

Lokalt fattade beslut om tillsättning av tjänst kan för

närvarande överklagas hos UHÄ. Vilka regler som närmare skall

gälla för de tjänster som professor som högskolorna kommer att

inrätta bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet. I

propositionen (s. 70) aviseras också en översyn av hur besvär

över lokalt fattade beslut inom högskolan i framtiden skall

behandlas. Utskottet är därför inte nu berett att ta ställning

till vilka möjligheter att anföra besvär över tillsättning av

tjänst som professor som eventuellt bör finnas.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om tjänst som

professor m.m. bör riksdagen avslå motionerna 1990/91:Ub191

yrkande 6 och 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3.

Särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor

I landet finns idag drygt 20 Waldorfskolor för i första

hand skolpliktiga elever. Enligt vad utskottet erfarit har fem

av dessa skolor, nämligen skolorna i Norrköping, Göteborg,

Örebro, Hedemora (Garpenberg) och Umeå för närvarande betydande

ekonomiska svårigheter. I Norrköping har undervisningen måst

inställas under detta läsår. Utskottet finner på grund av

speciella omständigheter skäl att föreslå riksdagen att ett

särskilt bidrag skall anvisas till berörda fem Waldorfskolor.

Syftet med bidraget skall vara att sanera deras ekonomi fram

t.o.m. juni månad 1991.

Utskottet föreslår således mot denna bakgrund att riksdagen

anvisar 5 milj.kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1990/91

till ett särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor. Det bör

ankomma på regeringen att på grundval av uppgifter från

ifrågavarande skolor och riksföreningen för Waldorfpedagogik

fördela anvisade medel.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande den statliga skoladministrationen

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:150 i

denna del till handlingarna,

2. beträffande tidsbegränsade förordnanden för personal

inom skolverkets fältorganisation

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande vissa uppgifter för skolverket

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub237, 1990/91:Ub266

samt 1990/91:Ub321 yrkandena 6 och 7,

4. beträffande lokalisering av skolverkets

fältorganisation att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub267, 1990/91:Ub298 och 1990/91:Ub342,

5. beträffande statliga sanktioner mot kommunerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 3,

6. beträffande bidrag till löntagarorganisationerna

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 7,

1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 2,

res. 1 (m, fp, c)

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150, med

anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på

motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8,

1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis,

1990/91:Ub813 yrkande 23 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4

till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 219609000 kr.,

res. 2 (m)

res. 3 (fp)

res. 4 (c)

8. beträffande lokalisering av statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2,

1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub197 yrkande 6,

1990/91:Ub215, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264, 1990/91:Ub277

yrkande 2, 1990/91:Ub328 och 1990/91:Ub825 yrkande 2,

res. 5 (m, fp) - delvis

res. 6 (v)

9. beträffande särskilda resurser för vissa resekostnader

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Ub198 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 5 (m, fp) - delvis

10. beträffande vissa samverkansfrågor när det gäller

konsulenttjänster m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub198

yrkande 10, 1990/91:Ub259 yrkande 10 och 1990/91:Ub277 yrkande

1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. beträffande specialskolornas ställning som

myndigheter

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 2 och

1990/91:Ub198 yrkande 11,

res. 7 (c)

12. beträffande skolhandikappinstitutets ansvar för döva

och hörselskadade elever

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub270, 1990/91:Ub296

yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub302 yrkande 3 och 1990/91:Ub325

yrkandena 2 och 3,

13. beträffande vissa övriga uppgifter för

skolhandikappinstitutet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub194 yrkandena 3 och 4,

14. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med

anledning av proposition 1990/91:100 till Statens institut

för handikappfrågor i skolan för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 80439000 kr.,

15. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för

skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters avvecklingsorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till

Kostnader för skolöverstyrelsens m.fl. myndigheters

avvecklingsorganisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

16. beträffande en gemensam central myndighet för hela

utbildningsområdet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub191 yrkande 3,

17. beträffande universitets- och högskoleämbetets

arbetsuppgifter

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 4 och

1990/91:Ub198 yrkande 2 godkänner vad som i propositionen

anförts om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter,

res. 8 (m)

18. beträffande avgiftsbeläggning av

ekvivaleringsverksamheten

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5 och

1990/91:Ub198 yrkande 3,

res. 9 (m, c, mp)

19. beträffande grundutbildningsrådet vid universitets- och

högskoleämbetet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 4,

20. beträffande anslagsbeloppet under Universitets- och

högskoleämbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till

Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1991/92 --

med ändring av vad riksdagen tidigare anvisat (bet.

1990/91:UbU11, rskr. 226) -- anvisar ett med 4970000 kr.

sänkt förslagsanslag på 111545000 kr.,

21. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda

utgifter inom högskolan m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 till

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret

1991/92 -- med ändring av dels vad riksdagen tidigare anvisat

(bet. 1990/91:UbU11, rskr. 226) dels vad som föreslagits i

betänkande 1990/91:UbU12 -- anvisar ett med 1000000 kr.

sänkt reservationsanslag,

22. beträffande omställning och minskning av den statliga

administrationen inom högskolan

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub195 yrkande 3, 1990/91:Ub197

yrkande 4 samt 1990/91:Ub198 yrkande 1 godkänner de riktlinjer

för omställning och minskning av den statliga administrationen

inom högskolan, universitets- och högskoleämbetet,

forskningsråden, forskningsinstitut samt andra myndigheter med

uppgifter inom forskningsområdet som anförts i propositionen,

23. beträffande ombildning av universitet och

forskningshögskolor till fristående stiftelser

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 1,

res. 10 (m, fp)

24. beträffande försöksverksamhet med resurstilldelning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 2,

res. 11 (m, fp)

25. beträffande studieorganisationen i högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub197 yrkande 1 och

1990/91:Ub198 yrkande 5,

26. beträffande ytterligare medel för

internationalisering

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 5,

res. 12 (m, fp)

27. beträffande åtgärder för att förbättra

forskarutbildningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub195 yrkande 4,

res. 13 (m, fp)

28. beträffande tjänst som professor

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt 1990/91:Ub197

yrkandena 2 och 3 godkänner vad som i propositionen förordats

om inrättande, tillsättande och omprövning av tjänst som

professor,

res. 14 (v)

29. beträffande särskilt bidrag till vissa Waldorfskolor

att riksdagen dels till Särskilt bidrag till vissa

Waldorfskolor för budgetåret 1990/91 på tilläggsbudget

anvisar ett anslag på 5000000 kr., dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 28 maj 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt

Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),

Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s),

Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i

Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist

Petersen (s) och Ingegerd Wärnersson (s).

Reservationer

1. Bidrag till löntagarorganisationerna (mom.6)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg

(fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson

(fp) och Marianne Andersson i Vårgårda (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att

löntagarorganisationerna för sin verksamhet med skolinformation

inte bör erhålla statsbidrag. Sådan verksamhet bör

organisationerna bekosta med egna medel. Med de ny roller som

staten och kommunerna kommer att ha i och med en förändrad

ansvarsfördelning bör det enligt utskottets mening inte ankomma

på skolverket att ge särskilda bidrag till

löntagarorganisationerna.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub259 yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och

1990/91:Ub824 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande bidrag till löntagarorganisationerna

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259

yrkande 7, 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub824

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "I budgetpropositionen" och slutar med "på

219609000 kr." bort ha följande lydelse:

Den av regeringen utlovade besparingen med 100 milj.kr. på

det skoladministrativa området bör enligt utskottets mening ta

sin utgångspunkt i anvisade medel under innevarande budgetår.

Utskottet konstaterar att det sammanlagda anslagsbeloppet för

den statliga skoladministrationen uppgår till ca 344 milj.kr.

för budgetåret 1990/91 (anslagen B1. Skolöverstyrelsen, B2.

Länsskolnämnderna och B4. Statens institut för läromedel).

Således bör det sammanlagda anslagsbeloppet för statens

skolverk och statens institut för handikappfrågor i skolan

beräknas till 244 milj.kr. för budgetåret 1991/92.

Utskottet anser att det statliga bidraget (3874000 kr.)

till löntagarorganisationerna bör slopas.

Utskottet anser vidare att 75 milj.kr. inom skolverkets

anslagsram bör beräknas för en fristående utvärdering av

skolans verksamhet.

Med beaktande av anslagsbeloppet för statens institut för

handikappfrågor i skolan beräknas skolverkets medel för

budgetåret 1991/92 till (244000000 -- [80439000 +

3874000] =) 159687000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna

1990/91:Ub191 yrkande 1 och 1990/91:Ub824 yrkande 3, med

anledning av motion 1990/91:Ub824 yrkande 4 och med avslag på

proposition 1990/91:100 samt proposition 1990/91:150 och

motionerna 1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8,

1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 23

till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar

159687000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191

yrkande 1 och 1990/91:Ub824 yrkande 3, med anledning av motion

1990/91:Ub824 yrkande 4 och med avslag på proposition

1990/91:100 samt proposition 1990/91:150 och motionerna

1990/91:Ub198 yrkande 8, 1990/91:Ub259 yrkande 8, 1990/91:Ub287

yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 23 till Statens

skolverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

159687000 kr.,

3. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "Då utskottet" och slutar med "på 219609000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bidraget till löntagarorganisationernas

informationsverksamhet i skolorna bör slopas. Riksdagen bör

således med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och

1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, med anledning av proposition

1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198 yrkande 8,

1990/91:Ub813 yrkande 23 och 1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4

till Statens skolverk för budgetåret 1991/92 anvisa ett

förslagsanslag på 215735000 kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259

yrkande 8 och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis, med anledning av

proposition 1990/91:100 och proposition 1990/91:150 samt med

avslag på motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub198

yrkande 8, 1990/91:Ub813 yrkande 23 och 1990/91:Ub824 yrkandena

3 och 4 till Statens skolverk för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 215735000 kr.,

4. Anslagsbeloppet under Statens skolverk (mom.7)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.11

börjar med "Då utskottet" och slutar med "på 219609000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bidraget till elev- och

föräldraorganisationerna är angeläget, men det är tveksamt om

det bör vara skolverkets uppgift att vara anslagsgivare till

dessa organisationer. Medel till dessa organisationer bör kunna

anvisas direkt från utbildningsdepartementet. Enligt utskottets

uppfattning bör bidraget till löntagarorganisationerna upphöra

helt.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att anslagsbeloppet kan

reduceras med dels 3734000 kr. avseende elev- och

föräldraorganisationerna, dels 3874000 kr. avseende

löntagarorganisationerna, dvs. totalt med 7608000 kr.

Riksdagen bör således med bifall till motion 1990/91:Ub198

yrkande 8, med anledning av proposition 1990/91:100 och

proposition 1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8

och 1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och med avslag på motionerna

1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt

1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för

budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 212001000

kr.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 8,

med anledning av proposition 1990/91:100 och proposition

1990/91:150 samt motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 8 och

1990/91:Ub287 yrkande 1 delvis och med avslag på motionerna

1990/91:Ub191 yrkande 1, 1990/91:Ub813 yrkande 23 samt

1990/91:Ub824 yrkandena 3 och 4 till Statens skolverk för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 212001000

kr.,

5. Lokalisering av statens institut för handikappfrågor i

skolan (mom.8) och Särskilda resurser för vissa resekostnader

m.m. (mom.9)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Utskottet har" och på s.13 andra stycket slutar

med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att majoriteten av elever med fysiska

och psykiska handikapp får sin skolgång i olika

integrationsformer av det allmänna skolväsendet. Idag finns

t.ex. ingen specialskola med enbart synskadade eller blinda

elever. En utveckling i samma riktning är den pågående

förändringen av huvudmannaskapet för särskolan från

landstingskommunerna till kommunerna. Mot denna bakgrund är det

väsentligt att det nya skolverket och det nya institutet för

handikappfrågor kommer att ha ett nära samarbete på olika

områden, inte minst när det gäller det förestående kurs- och

läroplansarbetet. Enligt utskottets uppfattning förutsätter

detta täta personliga kontakter mellan de båda myndigheterna.

Detta är bl.a. ett starkt argument för en samlokalisering till

Stockholm.

Det bör vidare vara ett vitalt intresse för institutets

ledning att verksamheten bedrivs så att de handikappades

organisationer får ett medinflytande. Samtliga riksförbund med

vilka den nya myndigheten skall samverka har sina styrelser och

kanslier förlagda till Stockholmsområdet. En lokalisering till

Härnösand kommer att allvarligt försvåra det nödvändiga

samarbetet med dessa organisationer.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen dels med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande

2, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277

yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna

1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört, dels avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 9.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande lokalisering av statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191

yrkande 2, 1990/91:Ub197 yrkande 6, 1990/91:Ub215,

1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt med avslag på

motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1, 1990/91:Ub219,

1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande särskilda resurser för vissa resekostnader

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub198 yrkande 9,

6. Lokalisering av statens institut för handikappfrågor i

skolan (mom.8)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att många skäl talar för att statens institut

för handikappfrågor i skolan bör lokaliseras till Stockholm.

Det viktigaste av dessa skäl är att institutet kommer att ha

ett omfattande samarbete med skolverket och

handikapporganisationernas förbundskanslier.

Det finns emellertid anledning att stärka

Sundsvall--Härnösands-området av regionalpolitiska skäl. Inte

minst viktigt är det att öka utbildningsinsatserna inom

området. I konsekvens med tidigare ställningstaganden anser

utskottet att statens skolor för vuxna bör bibehållas i

Härnösand. Vidare bör högskolan i Sundsvall--Härnösand bli en

av de högskolor som skall få fasta forskningsresurser. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub197 yrkande 6, med anledning av motionerna

1990/91:Ub191 yrkande 2, 1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2

och 1990/91:Ub328 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub194

yrkande 1, 1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande lokalisering av statens institut för

handikappfrågor i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkande 6,

med anledning av motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 2,

1990/91:Ub215, 1990/91:Ub277 yrkande 2 och 1990/91:Ub328 samt

med avslag på motionerna 1990/91:Ub194 yrkande 1,

1990/91:Ub219, 1990/91:Ub264 och 1990/91:Ub825 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Specialskolornas ställning som myndigheter (mom.11)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.14

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 11" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör det slås fast att varje

specialskola även i fortsättningen skall ledas av en egen

styrelse. Den lokala och regionala förankring som styrelserna

har innebär för specialskolorna ett omistligt stöd i deras

verksamhet.

Vad utskottet anfört om specialskolornas ställning som

myndigheter bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198

yrkande 11 och med avslag på motion 1990/91:Ub194 yrkande 2 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande specialskolornas ställning som

myndigheter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub198 yrkande 11

och med avslag på motion 1990/91:Ub194 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgifter

(mom.17)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "avslår yrkandet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det centrala

ämbetsverkets huvudsakliga uppgift är att vara

tillsynsmyndighet för högskolan. Ansvaret för uppföljning och

utvärdering måste skiljas från myndighetsutövandet och i

stället göras av fristående organ.

Vad utskottet anfört om utvärdering och uppföljning av

högskolans verksamhet bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub191 yrkande 4 och med anledning av proposition

1990/91:150 samt motion 1990/91:Ub198 yrkande 2 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

17. beträffande universitets- och högskoleämbetets

arbetsuppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub191 yrkande 4

och med anledning av proposition 1990/91:150 och motion

1990/91:Ub198 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

9. Avgiftsbeläggning av ekvivaleringsverksamheten (mom.18)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Birgitta Rydle

(m), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19

börjar med "UHÄ bör" och slutar med "1990/91:Ub198 yrkande 3"

bort ha följande lydelse:

UHÄ bör även fortsättningsvis kunna ge service till olika

högskoleenheter och enskilda personer och därigenom utnyttja

den kompetens som byggts upp inom ämbetet. Det är skäligt att

UHÄ för vissa tjänster tar ut ersättning. Enligt utskottets

mening bör detta emellertid inte gälla den ekvivalering av

utländska betyg som görs av UHÄ. Arbetet med att översätta och

värdera merithandlingar från andra länder är en angelägen

uppgift, och Sverige bör i detta hänseende inte avvika från de

principer som tillämpas av övriga länder i den Europeiska

gemenskapen. Utskottet avvisar därför tanken på att låta

avgiftsbelägga ekvivaleringen av utländska betyg.

Vad utskottet anfört om ekvivalering av utländska betyg bör

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191 yrkande 5

och 1990/91:Ub198 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

18. beträffande avgiftsbeläggning av

ekvivaleringsverksamheten

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub191

yrkande 5 och 1990/91:Ub198 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Ombildning av universitet och forskningshögskolor till

fristående stiftelser (mom.23)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.21

börjar med "Den utveckling" och slutar med "1990/91:Ub195

yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det sannolikt

krävs ytterligare grepp för att åstadkomma de önskvärda

förändringarna inom högskolan. Risken är annars uppenbar att

intentionerna att åstadkomma en långtgående decentralisering

inte realiseras i praktiken. Utskottet menar därför att

universiteten bör ges vissa maktinstrument i form av ekonomiska

resurser som är oberoende av den politiska viljan.

Utskottet föreslår därför, i likhet med motionärerna, att ett

antal av de nuvarande forskningshögskolorna --

dvs. universiteten, de tekniska högskolorna och de medicinska

högskolorna -- ombildas till stiftelseägda, autonoma

institutioner.

Stiftelserna skall vara fria att organisera sin verksamhet på

det sätt de själva önskar. Detta innebär att bl.a. studievägar,

antagning, beslutsstruktur m.m. kan komma att variera från ett

universitet till ett annat. Systemet förutsätter att staten

sluter kontrakt med resp. universitet om minimiantal

studerande, vissa forskningsresurser och ämnesinriktning m.m.

Universiteten är fria att anta fler studerande och finansiera

ytterligare verksamhet på annat sätt.

För att garantera universiteten en stabil ekonomisk bas

tillförs stiftelserna ett stiftelsekapital från staten. Detta

möjliggörs genom försäljning av andra statliga tillgångar.

Stiftelsekapitalet bör vara av sådan storlek att avkastningen

täcker dels dagens kostnader för central administration, dels

en del av de nuvarande fakultetsanslagen. Därutöver finansieras

verksamheten genom att universiteten, i konkurrens med andra

institutioner, sluter avtal med staten och olika

forskningsfinansiärer om utbildning och forskning.

Vad utskottet anfört om ombildning av vissa högskolor till

fristående stiftelser bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub195 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

23. beträffande ombildning av universitet och

forskningshögskolor till fristående stiftelser

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Försöksverksamhet med resurstilldelning (mom.24)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.21

börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "yrkande 2

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en

försöksverksamhet inom utbildningsområdet vad gäller

resursfördelningen bör komma till stånd. Ett system bör prövas

där studenternas val direkt styr resurserna till berörd

högskolemyndighet. Utskottet delar motionärernas uppfattning

att detta sannolikt skulle leda till en kraftigare prioritering

av utbildningens kvalitet än vad som gäller för andra

styrsystem.

Vad utskottet anfört om en försöksverksamhet med

resurstilldelning bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub195 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

24. beträffande försöksverksamhet med resurstilldelning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Ytterligare medel för internationalisering (mom.26)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.23

börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "yrkande 5"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ytterligare

medel måste anslås för att förbereda ett fullvärdigt deltagande

i den Europeiska gemenskapens skilda utbildnings- och

forskningsprojekt. De studerande måste ha sådana förkunskaper

att de kan tillgodogöra sig kurslitteratur på främmande språk.

Studiemedel för studier utomlands måste också ges på samma

villkor som för studier i Sverige.

Vad utskottet anfört om behovet av ytterligare medel för

internationalisering bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub195 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

26. beträffande ytterligare medel för

internationalisering

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Åtgärder för att förbättra forskarutbildningen (mom.27)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.23

börjar med "Utskottet har i" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är

nödvändigt att åtgärder sätts in för att förbättra

förhållandena i forskarutbildningen i syfte att på sikt

fördubbla examinationen. Utskottet anser det därför angeläget

att utrymme för forskning skapas i alla tjänster som har

forskarkompetenta innehavare, och att omvandlingen av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster påskyndas. Resurser

bör också tillföras högskolan för att göra det möjligt för fler

studerande att påbörja forskarutbildning.

Vad utskottet anfört om åtgärder för att förbättra

forskarutbildningen bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub195 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

27. beträffande åtgärder för att förbättra

forskarutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub195 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Tjänst som professor (mom.28)

Björn Samuelson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.23

börjar med "Utskottet tillstyrker" och på s.24 slutar med

"yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar regeringens förslag att beslut om

inrättande, omprövning och tillsättande av tjänst som professor

skall föras ner till den lokala högskolenivån. Den ordning som

gäller idag bör bibehållas, dvs. riksdag och regering skall

fortfarande ha inflytande över tjänsterna. Det politiska

ansvaret för forskningens inriktning och det angelägna i att

upprätthålla kompetensen inom små ämnesområden är, enligt

utskottet, starka motiv för att inte genomföra några

förändringar.

Vidare anser utskottet att det skall finnas möjligheter att

inrätta tjänst som biträdande professor. En sådan organisation

kan bidra till ett fastare samarbete mellan fakulteter och

högskolor utan fast forskningsorganisation. För meriterade

forskare kan en sådan tjänst också betraktas som en

karriärmöjlighet.

Vad utskottet anfört om tjänst som professor bör riksdagen

med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkandena 2 och 3 och med

anledning av motion 1990/91:Ub191 yrkande 6 samt med avslag på

proposition 1990/91:150 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

28. beträffande tjänst som professor

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub197 yrkandena

2 och 3 och med anledning av motion 1990/91:Ub191 yrkande 6

samt med avslag på proposition 1990/91:150 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. En gemensam central myndighet för hela utbildningsområdet

(mom. 16)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anför:

Vi hänvisar till reservation 29 i betänkande 1990/91:UbU4 där

vi efterlyst möjligheter att samla de centrala

myndighetsuppgifterna för hela utbildningsområdet i ett

ämbetsverk. I reservationen framförs att den översyn som görs

av den framtida skolorganisationen borde ha omfattat hela

utbildningsområdet.

2. Åtgärder för att förbättra forskarutbildningen (mom.27)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anför:

Vi hänvisar till reservation 2 i betänkande 1990/91:UbU13 där

vi begärt att ytterligare 45 milj.kr. per år skall anvisas

under de kommande två budgetåren för att omvandlingen av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall kunna ske i

önskvärd takt.