Bet. 1990/91:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU06

Anslag till utveckling av skolväsendet m.m.

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU6

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10

(utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga

skolväsendet punkterna B 3. Utveckling och produktion av

läromedel, B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet, B 5.

Forskning inom skolväsendet, B 6. Fortbildning m.m. och B 7.

Särskilda insatser på skolområdet jämte motioner.

Propositionen

1. Utveckling och produktion av läromedel

Regeringen har under punkt B 3 (s. 59--60) föreslagit

3. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag

till stöd för produktion av läromedel får lämnas i enlighet med

vad som förordats i propositionen,

4. att riksdagen till Utveckling och produktion av läromedel

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

16084000 kr.

2. Stöd för utveckling av skolväsendet

Regeringen har under punkt B 4 (s. 60--64) föreslagit

5. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

90487000 kr.

3. Forskning inom skolväsendet

Regeringen har under punkt B 5 (s. 64--65) föreslagit

6. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

27221000 kr.

4. Fortbildning m.m.

Regeringen har under punkt B 6 (s. 65--70) föreslagit

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för

att förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som

redovisats under inledningen (avsnitt 5),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att utfärda

föreskrifter vad gäller handläggningen av stipendieverksamhet,

9. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 178896000 kr.

5. Särskilda insatser på skolområdet

Regeringen har under punkt B 7 (s. 70--72) föreslagit

10. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet

anvisar ett anslag på 100 298 000 kr.

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1990

1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen

får i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal

kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig

utbildning på treåriga linjer i form av integration mellan

främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub254 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statliga anslag för att garantera en

kontinuerlig grundorganisation för kunskapscentret vid Folke

Bernadottehemmet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildningsanordningar som

kunskapscenter.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för produktion av

utbildningsprogram,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behoven av fortbildning för lärare

som undervisar i ämnet religionskunskap.

1990/91:Ub287 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att inte anslå några medel till

samlad skoldag och därmed under anslaget B 4 anslår 9000000

kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Sf514.

1990/91:Ub294 av Sonja Rembo och Hugo Hegeland (m) vari yrkas

2. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär sådana

åtgärder att grundutbildning och fortbildning av lärare ger

lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap

möjligheter att skaffa sig erforderliga kunskaper i kristendom.

1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av fortbildning för förskollärare

och grundskolelärare/lågstadielärare,

4. att riksdagen till Fortbildning m.m., B 6, för budgetåret

1991/92 anvisar 20000000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit.

1990/91:Ub314 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 1000000 kr. för

utarbetande av språklexikon på punktskrift.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So310.

1990/91:Ub316 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om användningen av de kulturmedel som ställs

till skolans förfogande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturdagar i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr333.

1990/91:Ub337 av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m) vari

yrkas

3. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär förslag om

sådan utbildning och fortbildning för lärare i religionskunskap

att de goda förutsättningarna i Lgr80 kan uppnås.

1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda åtgärder för att häva

lärarbristen.

1990/91:Ub722 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

10. (delvis) att riksdagen beslutar att ansvaret för

forskning inom skolans område skall åvila högskolan.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

24. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om fortsatt stöd till forskning

inom undervisningsyrkena.

1990/91:Ub815 av Ivar Virgin och Sten Svensson (m) vari yrkas

(delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ämnet religionskunskap i

grundutbildning och fortbildning av grundskollärare.

1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ytterligare medel för videohjälpmedel vid

utbildning i teckenspråk,

2. att riksdagen anslår ytterligare 2 milj.kr. för

framställning av videohjälpmedel,

3. att riksdagen anslår ytterligare 1 milj.kr. för

personalförstärkning vid videoframställning,

4. att riksdagen hos regeringen begär en kostnadsberäkning på

det grundläggande behovet av läromedel.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om undervisning på främmande språk i

icke-språkliga ämnen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om stipendier för lärare,

13. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar 5000000 kr. utöver vad regeringen

föreslagit eller således 183896000 kr.,

18. att riksdagen för budgetåret 1991/92 beslutar anslå

480000 kr. till svenska nationalkommittén för UWC i enlighet

med vad i motionen anförts.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda stimulansbidrag,

6. att riksdagen beslutar att överföra 78487000 kr. från

anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet till anslaget

B 8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet,

7. att riksdagen beslutar att till Stöd för utveckling av

skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag av 12000000 kr.,

8. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1991/92 från

anslaget B 5. Forskning inom skolväsendet till E 4.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m. överföra 20 milj.kr.,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av lärarnas fortbildning,

10. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning

m.m. till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser överföra 90 milj.kr. i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att från anslaget Fortbildning

m.m. till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet överföra 50 milj.kr. i enlighet med vad

som anförts i motionen,

12. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Fortbildning

m.m. anvisar ett reservationsanslag av 38 896 000 kr.

Utskottet

1. Utveckling och produktion av läromedel

Till detta nya anslag förs de nuvarande anslagen B 5.

Utvecklingsinsatser på läromedelsområdet m.m. och B 6. Stöd för

produktion av läromedel. Från detta anslag betalas kostnader

för utveckling och produktion av samt information om läromedel

för elever med handikapp samt för minoritets- och

invandrarundervisningen. Från anslaget finansieras även

kostnader för arvoden till externa läromedelsproducenter och

annan expertis samt köpta tjänster för denna verksamhet. Vidare

utgår ur anslaget bidrag för produktion av läromedel i ämnen

där det är brist på lämpliga läromedel. Bidrag utgår för

produktion av läromedel som är avsedda att användas vid

hemspråksträning i förskolan, inom undervisning som står under

tillsyn av det nya skolverket, arbetsmarknadsutbildning som

anordnas av AMU-gruppen samt till tolkordlistor.

Föredragande statsrådet förordar att de medel som anvisas

under detta anslag får disponeras av både skolverket och

skolhandikappinstitutet efter de närmare bestämmelser som

regeringen meddelar.

I motion 1990/91:Ub822 (mp) yrkande 4 begärs en analys av det

grundläggande behovet av läromedel för undervisning i

teckenspråk och en beräkning av medel för att täcka de mest

angelägna behoven.

Utskottet vill erinra om att riksdagens beslut om ansvaret

för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) innebar

bl.a. att statens institut för läromedel (SIL) avvecklas och

att en ny myndighet, ett institut för handikappfrågor inom

skolväsendet, skall inrättas. Regeringen har den 20 december

1990 beslutat tillkalla en särskild utredare (dir. 1990:83) för

att dels lägga fram förslag till organisation av en ny

myndighet för det statliga stödet för handikappade elevers

skolgång m.m., dels förbereda inrättandet av denna myndighet.

Den nya myndigheten skall ansvara för samordningen av insatser

för elever med handikapp och den pedagogiska stödorganisationen

härför. Vidare skall myndigheten svara för utveckling och

produktion av läromedel m.m. för olika handikappgrupper samt

utgöra förvaltningsmyndighet för specialskolorna.

Utskottet utgår från att den nya myndigheten för

handikappfrågor kommer att analysera behovet av läromedel i

teckenspråk för döva och gravt hörselskadade elever samt göra

en bedömning av medelsbehovet för utveckling och produktion av

sådana läromedel, vilket i vanlig ordning skall bilda underlag

för myndighetens anslagsframställning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub822 yrkande 4.

I motion 1990/91:Ub314 (v) föreslås när det gäller

anslagsbeloppet att riksdagen anvisar 1milj.kr. utöver

regeringens förslag för utarbetande av språklexikon på

punktskrift. I motion 1990/91:Ub822 (mp) yrkandena 1, 2 och 3

begärs ytterligare medel för produktion av videohjälpmedel vid

utbildning i teckenspråk. Enligt motionärerna bör 2milj.kr.

anvisas för grundutrustning för produktion av läromedel inom

videoområdet och 1milj.kr. för personalförstärkning för sådan

produktion.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I SILs anslagsframställning för budgetåret 1991/92 redovisas

bl.a. pågående och planerade läromedelsprojekt inom olika

områden. Under innevarande budgetår anvisas totalt 3,3 milj.kr.

för läromedelsprojekt inom enheten för synskadade. När det

gäller läromedel för döva och gravt hörselskadade elever

konstaterar SIL att teckenspråket inte kan förmedlas via tryckt

material utan att det bästa läromedlet för denna elevgrupp är

videogram eller avancerad datateknik. Av det skälet kommer

enligt SIL den framtida omfattningen av läromedel för döva och

hörselskadade i form av video- och datateknik att bli mycket

stor.

Utskottet anser att de motionsledes framförda förslagen bör

vara en prioriteringsfråga för den berörda myndigheten inom

ramen för anslagsbeloppet. Utskottet, som inte har något att

erinra mot medelsberäkningen under förevarande anslag, föreslår

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub314 och 1990/91:Ub822 yrkandena

1, 2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för

budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på

16084000 kr.

Under nuvarande anslaget B 6. Stöd för produktion av

läromedel finns ett system där förhandsbesked kan ges om

produktionsstöd i form av ett garantibelopp inom vissa

fastställda ekonomiska planeringsramar, vilka årligen

revideras. Enligt föredragande statsrådet bör detta system

finnas även i det nya anslaget.

Utskottet föreslår att riksdagen medger att förhandsbesked

om statsbidrag till stöd för produktion av läromedel får

lämnas i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen,

nämligen 3milj.kr. för budgetåret 1992/93, 2milj.kr. för

budgetåret 1993/94, 2milj.kr. för budgetåret 1994/95 och 1,5

milj.kr. för budgetåret 1995/96.

2. Stöd för utveckling av skolväsendet

Under detta anslag beräknas medel inom skolväsendet för olika

utvecklingsinsatser enligt de prioriteringar som statsmakterna

gör. Regeringen förordar att de medel som nu utgår från olika

anslag för utvecklingsinsatser av skilda slag fr.o.m. nästa

budgetår förs samman under ett anslag för stöd för utveckling

av skolväsendet. Till detta anslag har således förts medel för

särskilda utvecklingsinsatser, för utveckling av skolans

dataundervisning och för bidrag till kommuner och

organisationer för vissa verksamheter, vilka innevarande

budgetår anvisas under anslaget B 11. Bidrag till driften av

grundskolor m.m. Vidare beräknas under detta anslag medel för

genomförandet av centrala aktiviteter i samband med

150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga och medel för

samverkansåtgärder mellan olika skolformer.

I budgetpropositionen (s. 60 f.) redovisas de försök som för

närvarande förekommer på ett antal platser i landet med

undervisning på ett främmande språk, främst engelska, i

andra ämnen än språk. I sin anslagsframställning för budgetåret

1991/92 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en särskild satsning

för att öka intresset att använda ett främmande språk som

undervisningsspråk.

Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 7 är erfarenheterna

av pågående försök när det gäller undervisning på främmande

språk i icke-språkliga ämnen goda. Riksdagen bör därför genom

ett uttalande markera att insatser för att främja användningen

av språk i andra ämnen bör ges hög prioritet i det pågående

förändringsarbetet i gymnasieskolan. Även i motion

1989/90:Ub818 (m, fp, c, mp) yrkande 2 begärs att SÖ skall få i

uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner

till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på

treåriga linjer i form av integration mellan främmande språk

och icke-språkliga ämnen.

Utskottet finner det nödvändigt att språkundervisningen i

gymnasieskolan utvecklas i takt med ökad internationalisering

inom näringsliv och offentlig sektor. Med hänsyn till att en

stor del av kurslitteraturen i tekniska, ekonomiska och

naturvetenskapliga utbildningar inom högskolan är

engelskspråkig är det enligt utskottets mening angeläget att

eleverna redan i gymnasieskolan får tillfälle att tillgodogöra

sig såväl muntlig som skriftlig information på engelska även i

icke-språkliga ämnen.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning (prop.

s. 64) att förslaget om en särskild satsning för att öka

intresset att använda engelska som undervisningsspråk bör vara

en prioriteringsfråga för det nya skolverket inom ramen för

anslagsbeloppet. Utskottet finner det med hänvisning till det

anförda inte påkallat att riksdagen gör något särskilt

uttalande med anledning av motionerna 1989/90:Ub818 yrkande 2

och 1990/91:Ub823 yrkande 7, varför de avstyrks.

Utskottet vill till detta lägga följande. Regeringen har den

14 februari 1991 beslutat tillkalla en kommitté, som skall

lämna förslag till riktlinjer för barnomsorgen samt det

offentliga skolväsendet. Kommittén skall också lämna förslag

till riktlinjer och modeller för kursplaner. Utskottet utgår

från att undervisning på främmande språk i icke-språkliga ämnen

i gymnasieskolan kommer att behandlas i detta läroplansarbete.

Frågan om kultur i skolan tas upp i motion 1990/91:Ub316 (c).

Motionärerna anser det angeläget att en utvärdering görs av

användningen av de medel som under årens lopp ställts till

förfogande för projektet kultur i skolan (yrkande 1). Med

hänvisning till att vissa kommuner på försök ordnat kulturdagar

i skolan på motsvarande sätt som friluftsdagar föreslår

motionärerna att i princip minst en kulturdag per läsår bör

anordnas på alla stadier (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Utvecklingsarbetet med kultur i skolan har pågått med stöd av

särskilda stimulansmedel sedan budgetåret 1984/85. Syftet har

varit att dels öka och fördjupa kulturinslagen i skolans

verksamhet, dels etablera och förstärka kontakterna mellan

skolan och kulturlivet utanför skolan. Riksdagen ställde sig

bakom regeringens förslag till fortsatt utvecklingsarbete

enligt propositionen om skolans utveckling och styrning (prop.

1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). SÖ har haft i uppdrag att

årligen tillsammans med länsskolnämnderna utvärdera och

redovisa erfarenheterna av utvecklingsarbetet kultur i skolan.

Det har inte framkommit att särskilda medel gått till

administration för detta utvecklingsarbete (jfr även SÖs

rapport Kultur i skolan, R90:27). Utskottet vill även erinra om

vad som framfördes i 1990 års budgetproposition (prop.

1989/90:100, bil. 10 s. 133), nämligen att strävan bör vara att

inlemma kulturinsatserna i skolans reguljära verksamhet och att

det efter hand skall bli naturligt att de enskilda skolorna tar

ansvar för sin egen kulturverksamhet.

När det gäller frågan om att anordna en kulturdag i skolan

hänvisar utskottet till dels 4 kap. 13 §

grundskoleförordningen, dels 2 kap. 13 § gymnasieförordningen

beträffande utbyte av en friluftsdag mot en dag för

kulturaktiviteter.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion 1990/91:Ub316.

I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 18 delvis uppmärksammas

Sveriges deltagande i det internationella utbildningsprojektet

United World Colleges (UWC). Enligt motionärerna har Sverige

under de senaste åren tilldelats 12--15 platser på den tvååriga

utbildningen vid denna skola. Kostnaden för varje elev uppgår

till ca 160000 kr. Motionärerna anser att riksdagen bör

anvisa ytterligare medel för stöd till UWC och dess svenska

nationalkommitté.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

För budgetåret 1990/91 har under anslaget B 3. Stöd för

utveckling av skolväsendet, anslagspost 3 Insatser inom

undervisning för internationell förståelse m.m., anvisats

160000 kr. för stipendier till svenska elever för studier vid

United World College of the Atlantic. Dessutom utgår bidrag

till kostnader för modersmålsundervisning vid denna skola.

Utskottet anser att förslaget om ytterligare stöd till

nationalkommittén för UWC bör vara en prioriteringsfråga för

det nya skolverket inom ramen för det totala anslagsbeloppet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub823

yrkande 18 delvis.

Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 5 bör de särskilda

stimulansbidragen för olika ändamål i skolan avskaffas.

Utskottet behandlade frågan om särskilda stimulansbidrag i

anslutning till propositionen om ansvaret för skolan (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76). Utskottet delade då

regeringens uppfattning att det för vissa ändamål kan vara

befogat att ha riktade statsbidrag vid sidan av

sektorsbidraget. Sådana bidrag bör dock alltid vara

tidsbegränsade. I övrigt ansåg utskottet att stor

restriktivitet bör iakttas när det gäller stimulansbidrag. Som

redovisas i budgetpropositionen (s. 61 f.) utgör nu pågående

s.k. särskilda satsningar enbart medel för särskilda

utvecklingsinsatser och för utveckling av skolans

dataundervisning. Fastställda planer vid införandet av dessa

bidrag omfattar i något fall tiden t.o.m. budgetåret 1992/93.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att medel

för dessa ändamål bör anvisas för nästa budgetår.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avstyrker motion 1990/91:Ub824 yrkande 5.

Det samlade medelsbehovet för anslaget beräknas av regeringen

för budgetåret till 90487000 kr.

När det gäller anslagsbeloppet föreslås i motion

1990/91:Ub824 (m) yrkande 6 att 78487000 kr. överförs från

detta anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet. Riksdagen bör således enligt

motionärerna anvisa ett reservationsanslag på 12000 000 kr.

till Stöd för utveckling av skolväsendet (yrkande 7).

Enligt motion 1990/91:Ub287 (fp) yrkande 2 bör bidrag till

den samlade skoldagen avskaffas. Riksdagen bör anvisa 9

milj.kr. mindre än vad regeringen har föreslagit till

förevarande anslag. I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 18

delvis föreslås att riksdagen anvisar 480000 kr. till svenska

nationalkommittén för United World Colleges, vilket innebär

320000 kr. utöver vad regeringen har beräknat för detta

ändamål. Riksdagen bör således enligt ifrågavarande motionärer

anvisa totalt 81807000 kr. till Stöd för utveckling av

skolväsendet.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

När det gäller statliga bidrag till kommun för samlad skoldag

vill utskottet erinra om att inga statliga medel anvisas för

detta ändamål sedan den 1 juli 1990. Då utskottet inte har

något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

och med avslag på motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2,

1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis och 1990/91:Ub824 yrkandena 6

och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr.

3. Forskning inom skolväsendet

I propositionen (s. 65) anför föredragande statsrådet att

skolan som helhet behöver studeras på ett systematiskt sätt för

att skolverksamheten successivt skall kunna omprövas. Han anser

vidare att detta anslag för sektorsforskning är ett nödvändigt

verktyg i den framtida utformningen av skolan. Det nya

skolverket bör förfoga över sektorsanslaget för forskning.

I motion 1990/91:Ub722 (fp) yrkande 10 delvis framhålls att

lärarutbildningarna har behov av en forskningsanknytning som

möjliggör att grundutbildningen bedrivs nära aktuell och

relevant forskning samt präglas av ett vetenskapligt

förhållningssätt. Lärarutbildningarnas forsknings- och

utvecklingsarbete kan förväntas ha betydelse för skolans

utveckling, anser motionärerna. Mot denna bakgrund bör

ansvaret för viss forskning inom skolans område överföras

från skolöverstyrelsen till universitets- och högskoleämbetet.

Även i motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 24 delvis understryks

vikten av forskningsanknytning inom sektorn för

undervisningsyrken.

Utskottet vill hänvisa till riksdagens behandling av

forskningspropositionen vid föregående riksmöte (prop.

1989/90:90, bet. UbU25, rskr. 328) när det gäller forskning

inom skolväsendet. Utskottet anförde bl.a. att ett särskilt

utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, vilket naturligt

anknyter till grundutbildningens inriktning och innehåll, är

betydelsefullt för utvecklingen av lärarprofessionen. Detta

bör, ansåg utskottet, beaktas vid fördelningen av de resurser

som står till förfogande för verksamhet inom sektorn för

undervisningsyrken och för forskningsanknytning. Vidare utgick

utskottet från att behovet av resurser för detta

utvecklingsarbete kommer att beaktas när resurstillskott i

nästa forskningsproposition fördelas på olika ändamål.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10 och

1990/91:Ub813 yrkande 24 båda delvis.

Beträffande anslagsbeloppet beräknas det samlade

medelsbehovet under detta anslag till 27221000 kr.

Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 8 bör i största

möjliga utsträckning stödet till forskning inom skolväsendet

vara fritt från statlig styrning. Enligt motionärerna skall

universiteten utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska

funktion. Mot denna bakgrund bör 20 milj.kr. överföras från

förevarande anslag till anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m.m. Riksdagen bör således till Forskning inom

skolväsendet under budgetåret 1991/92 anvisa ett

reservationsanslag på 7221000 kr.

Riksdagen avslog under föregående riksmöte en motion med

likartat yrkande vid behandlingen av forskningspropositionen

för treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:90, bet.

UbU25, rskr. 328). Utskottet har inte funnit att något nytt har

framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt

tidigare ställningstagande. Riksdagen bör således med bifall

till proposition 1990/91:100 och med avslag på motion

1990/91:Ub824 yrkande 8 till Forskning inom skolväsendet för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

27221000 kr.

4. Fortbildning m.m.

I inledningen till budgetpropositionen (avsnitt 5, s. 52 f.)

redovisar regeringen vilka åtgärder som bör vidtas för att

förbättra tillgången på lärare. Föredragande statsrådet

redovisar även på vilket sätt de särskilda medel -- 35 milj.kr.

-- som har avsatts innevarande budgetår för att förbättra

lärarsituationen har använts. Enligt föredragande statsrådet är

det väsentligt att även nästa budgetår utnyttja alla

möjligheter till flexibla lösningar i syfte att förbättra

tillgången på lärare i grundskolan. De särskilda insatserna för

att förbättra tillgången på behöriga lärare -- bl.a. ökad

dimensionering av grundskollärarlinjen och utbildning av

obehöriga lärare som har tjänstgjort en längre tid inom

skolväsendet -- bör fortsätta och utökas nästa budgetår. Vidare

anses det angeläget att vidareutbildning av förskollärare och

fritidspedagoger kommer till stånd. Under innevarande budgetår

har särskilda medel utgått till några högskoleenheter för bl.a.

planering av vidareutbildning av förskollärare och

fritidspedagoger till lärare i grundskolan. Under förevarande

anslag föreslås att 55 milj.kr. avsätts för åtgärder för att

förbättra tillgången på lärare.

Enligt motion 1990/91:Ub560 (m) yrkande 7 måste extraordinära

åtgärder vidtas för att förse skolan med utbildad personal.

Bl.a. bör sådana utbildningar organiseras som fångar upp

personer som verkar inom skolan utan formell behörighet. Denna

utbildning får emellertid inte ges av endast formella skäl.

Kvalitetskraven måste enligt motionärernas mening även här

sättas högt.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut vid föregående

riksmöte (prop. 1989/90:100 bil. 10, bet. UbU12 och bet. UbU22,

rskr. 235 och rskr. 233) om åtgärder för att förbättra

tillgången på lärare. Enligt vad utskottet erfarit har de

särskilda medel -- 35 milj.kr. -- som avsatts för att förbättra

lärarsituationen under innevarande budgetår funnit en

ändamålsenlig användning. Utskottet delar föredragande

statsrådets och motionärernas uppfattning att särskilda

åtgärder bör vidtas även under nästa budgetår för att på kort

sikt tillgodose behovet av behöriga lärare i ungdomsskolan.

Utskottet utgår från att kvalitetskraven även vid dessa

utbildningar ställs högt. På denna grund föreslår utskottet att

riksdagen bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att

förbättra tillgången på lärare i enlighet med vad som

redovisats i budgetpropositionens bilaga 10 inledningsvis

(avsnitt 5, s. 52--53) och avslår motion 1990/91:Ub560 yrkande

7.

Vad gäller frågan om dimensioneringen av grundutbildningen

för lärare i ungdomsskolan hänvisar utskottet till betänkande

1990/91:UbU12.

I ett antal motioner behandlas fortbildningens

inriktning.

I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 9 framhålls att såväl

lärarutbildning som fortbildning i ökad omfattning måste

inriktas på att ge lärarna goda ämneskunskaper. Enligt motion

1990/91:Ub259 (c) yrkande 11 finns det behov av kraftfulla

insatser när det gäller fortbildning inom ämnet

religionskunskap. Enligt motionärerna har den nationella

utvärderingen av undervisningen i grundskolan visat att

undervisningen i ämnet religionskunskap på många håll är

eftersatt, främst på grund av bristande kunskaper hos lärarna.

I motionerna 1990/91:Ub294 (m) yrkande 2, 1990/91:Ub337 (m)

yrkande 3 och 1990/91:Ub815 (m) samtliga delvis begärs åtgärder

för att lärare med undervisningsskyldighet i religionskunskap

genom fortbildning skall skaffa sig erforderliga kunskaper i

kristendom, så att intentionerna enligt läroplanen för

grundskolan (Lgr 80) kan uppnås i detta ämne.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

I propositionen (s. 66 f.) anför föredragande statsrådet att

fortbildningens syfte är att öka måluppfyllelsen och utveckla

verksamheten i skolan. Han erinrar om att kommunerna fr.o.m.

den 1 januari 1991 har det fulla ansvaret för lärare och övrig

personal, vilket bl.a. innebär ett mer entydigt ansvar för

kommunerna att prioritera fortbildningsinsatserna. Föredragande

statsrådet understryker dock att detta inte innebär att staten

avstår från att styra fortbildningens inriktning. Staten har

fortfarande ett intresse av att utöva ett inflytande på

fortbildningen. Detta behov snarare ökar med övergången till en

mål- och resultatorienterad styrning av hela skolväsendet. De

nya principerna för skolans styrning innebär att skolverket får

ett tydligare ansvar och större befogenheter att direkt leda

den statligt finansierade fortbildningsverksamheten och att

också ange dess konkreta innehåll utifrån de mål riksdagen och

regeringen ställer upp för fortbildningen eller för skolan som

sådan. Sammanfattningsvis anser föredragande statsrådet att de

signaler som skall styra skolverkets prioriteringar inom

fortbildningsområdet skall vara av tre slag:

riksdagens och regeringens målformuleringar för

fortbildningen som sådan

målen för skolans verksamhet

resultaten av utvärderingen av skolan.

Slutligen erinrar föredragande statsrådet om att

fortbildningsnämnderna enligt riksdagens beslut (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) kommer att avvecklas den 1

juli 1991. De uppgifter som i fortsättningen skall åvila staten

inom fortbildningsområdet kommer att fullgöras av skolverket,

som således får ansvara för samordning av fortbildningsbehov

och för att goda kontaktvägar skapas mellan avnämare och

utbildningsanordnare.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning om

fortbildningens funktion i en mål- och resultatorienterad

styrning av skolverksamheten. När det gäller den statligt

finansierade fortbildningen utgår utskottet från att t.ex.

resultat av den nationella utvärderingen av undervisning i

skolan läggs till grund för skolverkets beslut om såväl

fortbildningens allmänna inriktning som prioriteringen av

ämnesvisa fortbildningsinsatser. Som föredragande statsrådet

understrukit kommer högskolan med sin kompetens att kunna spela

en viktig roll som anordnare av fortbildning.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11,

1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis,

1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 9.

Till detta vill utskottet lägga följande. Den s.k.

skolverksutredningen (U 1990:5) med direktiven (dir. 1990:60)

att lägga fram förslag om och förbereda genomförandet av en ny

organisation för den statliga skoladministrationen har den 6

februari 1991 överlämnat ett principförslag till organisation

av statens skolverk. Även fortbildningens organisation har

behandlats i detta sammanhang. Regeringen avser återkomma till

riksdagen med förslag rörande resurs- och budgetfrågor för

skolmyndigheten i 1991 års kompletteringsproposition.

Av de medel som innevarande budgetår anvisats under anslaget

B 11. Bidrag till driften av grundskolan m.m. för

kompletteringsfortbildning avser ett visst belopp produktion

av utbildningsprogram för etersändning. Dessa medel (2,9

milj.kr.) har förts över till förevarande ansvar (jfr prop. s.

69).

Enligt motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 9 bör riksdagen ge

regeringen till känna att ifrågavarande resurser, som kommer

att ställas till skolverkets förfogande, kommer att användas

för produktion av utbildningsprogram för etersändning inom

kompletteringsfortbildningen även under nästa år.

Utskottet utgår från att de medel som under innevarande

budgetår anvisats för produktion av utbildningsprogram för

etersändning och som nu genom en annan anslagsindelning i årets

budgetproposition förts över till förevarande anslag inte

kommer att användas för annat ändamål än vad de ursprungligen

har anvisats för. Med det anförda anser utskottet att syftet

med motion 1990/91:Ub259 yrkande 9 är tillgodosett, varför

motionsyrkandet avstyrks.

När det gäller anslagsbeloppet under anslaget beräknar

regeringen det samlade medelsbehovet till 178896000 kr.

I motion 1990/91:Ub824 (m) yrkande 10 föreslås att 90

milj.kr. överförs från detta anslag till anslaget D 10. Lokala

och individuella linjer samt fristående kurser i syfte att öka

lärarnas möjligheter till ämnesinriktad fortbildning. Vidare

föreslås (yrkande 11) att 50 milj.kr. överförs från detta

anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet för att ge kommunerna bättre

möjligheter att genomföra fortbildning för lärare. Riksdagen

bör således för budgetåret 1991/92 till Fortbildning m.m.

anvisa ett reservationsanslag på 38896000 kr. (yrkande 12).

Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 13 bör riksdagen

anvisa 5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit, dvs.

183896000 kr. Medelsökningen avser fortbildningsstipendier

för verksamma lärare (yrkande 12).

I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 4 föreslås att riksdagen

anslår 20 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit under

förevarande anslag, dvs. 198896000 kr. Medelsökningen avser

fortbildning för förskollärare och grundskollärare när det

gäller integreringen av barnomsorg och skola (yrkande 3).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens

förslag till åtgärder för att förbättra tillgången på lärare i

grundskolan. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning när

det gäller fortbildningens syfte i en mål- och

resultatorienterad styrning av skolverksamheten och när det

gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun på

fortbildningens område. Utskottets ställningstagande i dessa

avseenden har som konsekvens att medel av viss omfattning bör

anvisas under anslaget.

I budgetpropositionen (s. 68) föreslår regeringen att 5

milj.kr. anvisas för ett särskilt stipendiesystem för den

individuellt motiverade fortbildningen för lärare. Varje

stipendium skall uppgå till högst 25000 kr., vilket innebär

att minst 200 lärare kan erhålla stipendium. Enligt utskottets

mening bör ifrågavarande fortbildningsverksamhet under nästa

budgetår ha den omfattning som regeringen föreslår.

Som utskottet i det föregående redovisat har regeringen

nyligen tillkallat en kommitté som skall lämna förslag till mål

och riktlinjer för barnomsorgen och det offentliga skolväsendet

(dir. 1991:9). Riksdagen bör inte anvisa särskilda medel för

fortbildning för förskollärare och lärare i grundskolan när det

gäller samverkan mellan barnomsorg och skola. Anordnandet av

sådan fortbildning ankommer på personalens arbetsgivare.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte har

något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår

utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub313

yrkande 3 och 4, 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt

1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

178896000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen begärt

bemyndigande att utfärda föreskrifter vad gäller handläggningen

av stipendieverksamhet.

5. Särskilda insatser på skolområdet

Enligt riksdagens beslut om ansvaret för skolan (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall de medel som avser

särskilda insatser på lokal nivå ingå i sektorsbidraget för

skolan, dvs. under anslaget B 8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet. Den beräknade andelen

insatser på lokal nivå uppgår till ca 75 % av nuvarande anslag.

Ca 25 % av anslaget skall således användas för insatser på

regional nivå. Dessa insatser är sådana som planerats i samråd

med berörda kommuner, länsskolnämnder eller

planeringsberedningar och avser undervisningsinsatser för

elever med handikapp eller andra särskilda behov, t. ex. elever

på sjukhus, skoldaghem eller skolinternat.

I enlighet med nämnda riksdagsbeslut kommer skolöverstyrelsen

och länsskolnämnderna att avvecklas den 1 juli 1991. En ny

myndighet för handikappfrågor kommer att inrättas. Regeringen

har den 20 december 1990 beslutat tillkalla en särskild

utredare för att dels lägga fram förslag till organisation av

en ny myndighet för det statliga stödet för handikappade

elevers skolgång m.m., dels förbereda genomförandet av denna

myndighet (dir. 1990:83). I samband därmed kommer också

planeringsberedningarnas ställning att ses över (jfr prop. s.

71).

Enligt föredragande statsrådets mening bör medlen under detta

anslag i fortsättningen fördelas av skolhandikappinstitutet och

utbetalas direkt till respektive kommun som anordnar

undervisningen.

I motion 1990/91:Ub254 (fp) anförs att det nya institutet för

handikappfrågor även bör ha förvaltningsansvaret för s.k.

kunskapscentra för elever med rörelsehinder. Motionärerna

föreslår att kunskapscentret vid Folke Bernadottehemmet bör

garanteras en kontinuerlig grundorganisation av staten (yrkande

1). Vidare bör klargöras vilka andra utbildningsanordningar som

kan betraktas som kunskapscentra (yrkande 2).

Utskottet vill erinra om att riksdagen behandlat likartade

yrkanden vid två tillfällen under föregående riksmöte (bet.

1989/90:UbU3, rskr. 52 och bet. 1989/90:UbU14, rskr. 237). Med

hänvisning till att organisationen av en ny myndighet för det

statliga stödet för handikappade elevers skolgång m.m. bereds

inom regeringskansliet och att förslag rörande resurs- och

budgetfrågor för skolhandikappinstitutet kommer att föreläggas

riksdagen i 1991 års kompletteringsproposition finner utskottet

det inte påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande

med anledning av motion 1990/91:Ub254, varför den avstyrks.

När det gäller anslagsbeloppet beräknar regeringen det

samlade medelsbehovet till 100298000 kr. Då utskottet inte

har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt föreslår

utskottet att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett anslag på 100298000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

Utveckling och produktion av läromedel

1. beträffande kostnadsberäkning av behovet av läromedel

för undervisning i teckenspråk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub822 yrkande 4,

2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och

produktion av läromedel

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub314, 1990/91:Ub822 yrkandena 1,

2 och 3 till Utveckling och produktion av läromedel för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

16084000 kr.,

res 1. (v)

res 2. (mp)

3. beträffande förhandsbesked om statsbidrag

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100

anförts om förhandsbesked om statsbidrag till stöd för

produktion av läromedel,

Stöd för utveckling av skolväsendet

4. beträffande undervisning på främmande språk i

gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ub818 yrkande 2 och

1990/91:Ub823 yrkande 7,

5. beträffande användningen av medel för kultur i skolan

m.m.

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub316,

6. beträffande stöd till United World Colleges

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis,

res. 3 (m, fp)

7. beträffande särskilda stimulansbidrag i skolan

att riksdagen avslår 1990/91:Ub824 yrkande 5,

res. 4 (m)

8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av

skolväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2, 1990/91:Ub823

yrkande 18 delvis och 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till

Stöd för utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 90487000 kr.,

res. 5 (m)

res. 6 (fp)

Forskning inom skolväsendet

9. beträffande ansvaret för viss forskning inom

skolväsendet m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub722 yrkande 10

delvis och 1990/91:Ub813 yrkande 24 delvis,

10. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom

skolväsendet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 till Forskning inom

skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 27221000 kr.,

res. 7 (m)

Fortbildning m.m.

11. beträffande vissa åtgärder för att förbättra tillgången

på lärare

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub560 yrkande 7 bemyndigar regeringen

att vidta åtgärder som redovisats i propositionen,

res. 8 (m)

12. beträffande fortbildningens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11,

1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis,

1990/91:Ub815 delvis och 1990/91:Ub824 yrkande 9,

res. 9 (m, fp)

res. 10 (c)

13. beträffande resurser för produktion av

utbildningsprogram för etersändning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub259 yrkande 9,

14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4,

1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824

yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

178896000 kr.,

res. 11 (m)

res. 12 (fp)

res. 13 (v)

15. beträffande bemyndigande för regeringen

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100

bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter vad gäller

handläggningen av stipendieverksamhet,

Särskilda insatser på skolområdet

16. beträffande kunskapscentret vid Folke

Bernadottehemmet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub254,

17. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på

skolområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1991/92

anvisar ett anslag på 100298000 kr.

Stockholm den 7 mars 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Larz Johansson

Närvarande: Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),

Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars

Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar

Johnsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda

(c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan

Björkman (s), Margitta Edgren (fp), Ylva Johansson (v) och

Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av

läromedel (mom. 2)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "16084000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att av de få lexikon på punktskrift som

finns av de vanligaste skolspråken är många mycket gamla. De

kan dessutom inte förvärvas för eget bruk. Enligt utskottets

mening är det inte acceptabelt att blinda skolelever och

högskolestuderande inte skall kunna följa undervisningen på

grund av att dessa språklexikon är omoderna. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub314, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till

Utveckling och produktion av läromedel för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 17084000 kr., dvs.

1milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och

produktion av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub314, med

anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motion

1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3 till Utveckling och

produktion av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 17084000 kr.,

2. Anslagsbeloppet under Utveckling och produktion av

läromedel (mom. 2)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "16084000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att riksdagen under de senaste åren

har anslagit stora summor för utbildning av såväl

teckenspråkslärare som tolkar. Enligt utskottets mening är dock

fortfarande bristen på olika typer av läromedel påtaglig. Det

är därför önskvärt att förevarande anslag räknas upp i första

hand för att möjliggöra en ökad produktion av läromedel inom

videoområdet. Enligt utskottets bedömning bör anslaget ökas med

totalt 3milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av denna

anslagsökning bör 2milj.kr. anvisas för grundutrustning för

produktion av läromedel inom videoområdet och 1milj.kr. för

personalförstärkning för produktion av videoläromedel för döva

och hörselskadade elever. Riksdagen bör således med bifall till

motion 1990/91:Ub822 yrkandena 1, 2 och 3, med anledning av

proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub314

till anslaget Utveckling och produktion av läromedel för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

19084000 kr.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslagsbeloppet under Utveckling och

produktion av läromedel

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkandena

1, 2 och 3, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub314 till Utveckling och produktion

av läromedel för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 19084000 kr.,

3. Stöd till United World Colleges (mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 18 delvis"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att stödet till den svenska nationalkommittén

för United World Colleges (UWC) bör förstärkas. Utskottet vill

påpeka att sedan detta internationella utbildningsprojekt

startade år 1962 har sammanlagt ca 350 svenska elever genomgått

den tvååriga utbildningen. Enligt utskottets mening är det

rimligt att det statliga stödet till den svenska

nationalkommittén för UWC motsvarar kostnaderna för tre elevers

studier vid United World College of the Atlantic under två år

(480000 kr.).

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823

yrkande 18 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

6. beträffande stöd till United World Colleges

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 18

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Särskilda stimulansbidrag i skolan (mom. 7)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Utskottet behandlade" och på s.9 slutar med

"yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de särskilda

stimulansbidragen i skolan styr den lokala verksamheten

samtidigt som resurser binds upp för att fördela dessa medel.

Enligt utskottets mening bör det stå kommunerna fritt att i sin

medelsanvändning avsätta resurser för de utvecklingsprojekt som

man vill stödja. De särskilda stimulansbidragen bör således

avskaffas. Medlen bör i stället direkt föras över till

kommunerna som då själva kan besluta hur man vill använda

dessa.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub824 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande Särskilda stimulansbidrag i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 5

som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet

(mom. 8)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 90487000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de särskilda stimulansbidragen för olika

ändamål i skolan bör avvecklas och att medlen förs över till

kommunerna som själva får besluta om hur de vill använda denna

resurs. Därför bör 78487000 kr. överföras till anslaget B

8. Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet. För en ordnad avveckling av den centralt

initierade verksamheten bör dock 10 milj.kr. anvisas för

budgetåret 1991/92. Vidare bör 2 milj.kr. anvisas för firandet

av 150-årsjubileet av 1842 års folkskolestadga.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7, med avslag på

proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2

samt 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis till Stöd för utveckling

av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 12000 000 kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av

skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena

6 och 7, med avslag på proposition 1990/91:100 och motionerna

1990/91:Ub287 yrkande 2 samt 1990/91:Ub823 yrkande 18 delvis

beslutar att till Stöd för utveckling av skolväsendet för

budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på

12000000 kr.,

6. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet

(mom. 8)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "på 90487000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att det särskilda anslag, som

tidigare fanns till samlad skoldag, förra året sammanslogs med

två andra anslag. Statsbidragsgivningen till verksamhet av

detta slag har emellertid fortsatt. Enligt uppgift är avsikten

att sådana bidrag skall kunna ges också under kommande år från

anslaget Stöd till utveckling av skolväsendet. Då utskottet av

bl.a. statsfinansiella skäl nu delar den uppfattning som länge

framförts i partimotioner (fp) att verksamhet av denna typ är

en uppgift som måste täckas av kommunala medel tillstyrks

motion 1990/91:Ub287 yrkande 2, varför förevarande anslag bör

minskas med 9 milj.kr.

I syfte att öka Sveriges deltagande i det internationella

utbildningsprojektet United World Colleges (UWC) bör medel

till svenska nationalkommittén för UWC utgå med 320000 kr.

utöver vad regeringen har beräknat under detta anslag (160000

kr.). Detta belopp -- 480000 kr. -- motsvarar kostnaden för

tre elevers utbildning under två år.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub287 yrkande 2 och 1990/91:823 yrkande 18

delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag

på motion 1990/91:Ub824 yrkandena 6 och 7 till Stöd för

utveckling av skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 81807000 kr.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av

skolväsendet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub287

yrkande 2 och 1990/91:823 yrkande 18 delvis, med anledning av

proposition 1990/91:100 och med avslag på motion 1990/91:Ub824

yrkandena 6 och 7 till Stöd för utveckling av skolväsendet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

81807000 kr.,

7. Anslagsbeloppet under Forskning inom skolväsendet (mom.

10)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Riksdagen avslog" och slutar med "på 27 221 000

kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att stödet till forskning i största möjliga

utsträckning bör vara fritt från statlig styrning.

Universiteten skall utan påverkan kunna fullgöra sin kritiska

funktion. Utskottet föreslår mot denna bakgrund att vissa medel

som fördelas via departement och myndigheter överförs till

fakultetsanslagen.

Under förevarande anslag föreslår regeringen 27221000 kr.

för budgetåret 1991/92. Utskottet anser att forskning om skola

och vuxenutbildning gynnas av att resurserna för den på

inomvetenskapliga grunder bedrivna samhällsvetenskapliga

forskningen ökas. Därför bör 20 milj.kr. överföras från

förevarande anslag till anslaget E 4. Samhällsvetenskapliga

fakulteterna m.m.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub824 yrkande 8 och med avslag på proposition

1990/91:100 till Forskning inom skolväsendet för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7221 000 kr.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom

skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 8

och med avslag på proposition 1990/91:100 till Forskning

inom skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 7221000 kr.,

8. Vissa åtgärder för att förbättra tillgången på lärare

(mom. 11)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 7" bort ha

följande lydelse:

Då lärarutbildningen i dag har svårigheter att rekrytera

tillräckligt många sökande finns det enligt utskottets

uppfattning skäl att vidta extraordinära åtgärder för att

eleverna i ungdomsskolan skall få undervisning av kompetenta

lärare. Det är därvid viktigt att fånga upp vikarierande lärare

utan formell behörighet, lärare som lämnat yrket av olika skäl

och personer med annan utbildningsbakgrund. Likaså bör lärare i

hemspråk erbjudas kompletterande utbildning.

Utskottet vill understryka att kvalitetskraven på

utbildningen för dessa grupper måste ställas högt. Som en

förutsättning för all utbildning av lärare måste gälla att

utbildningen inriktas på lärarens kunskapsförmedlande roll.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560

yrkande 7 och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

11. beträffande vissa åtgärder för att förbättra tillgången

på lärare

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub560 yrkande 7

och med anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Fortbildningens inriktning (mom. 12)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta

Rydle (m), Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill understryka att goda ämneskunskaper är den

viktigaste grunden för lärarens verksamhet. Fortbildningen bör

därför läggas om och inriktas på ämnesfördjupning i de ämnen

som läraren undervisar i.

Behovet av ämnesinriktad fortbildning bestyrks bl.a. av den

nationella utvärderingen av skolan som har visat att ämnet

religionskunskap inte får den andel av undervisningen i

SO-ämnena som anges i läroplanen för grundskolan (Lgr 80).

Vissa moment i religionskunskap såsom livsfrågor och kristen

etik tas endast upp av en mindre del av lärarna. Det är enligt

utskottets uppfattning väsentligt att lärare med

undervisningsskyldighet i religionskunskap nu ges möjlighet

till fortbildning i detta ämne.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824

yrkande 9 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande

11, 1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3

delvis och 1990/91:Ub815 delvis som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande Fortbildningens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkande 9

och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 11,

1990/91:Ub294 yrkande 2 delvis, 1990/91:Ub337 yrkande 3 delvis

och 1990/91:Ub815 delvis som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

10. Fortbildningens inriktning (mom. 12)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.12

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 9" bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att

staten inte kan avstå från att styra fortbildningens

inriktning. Den nationella utvärderingen av skolan kommer

därvid att vara en viktig del av underlaget för de bedömningar

som skall ligga till grund för vilka fortbildningsinsatser som

är mest angelägna.

Enligt utskottets uppfattning finns det resultat av den

nationella utvärderingen av skolan som visar att det redan nu

finns angelägna fortbildningsbehov. Det gäller främst

fortbildningen inom ämnet religionskunskap. Undervisningen i

detta ämne är enligt vissa utvärderingsrapporter på många håll

eftersatt, främst på grund av bristande kunskaper hos lärarna.

Många lärare känner sig osäkra inför religionsämnets stora

omfattning, allt ifrån kristendomskunskap med utgångspunkt i

Bibeln och svensk kyrkohistoria till andra stora religioner som

nu också förekommer i vårt eget mångkulturella samhälle. Mot

denna bakgrund bör kraftfulla insatser göras för att ge

undervisande lärare fortbildning i ämnet religionskunskap.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259

yrkande 11 och med anledning av motionerna 1990/91:Ub294

yrkande 2, 1990/91:Ub337 yrkande 3 och 1990/91:Ub815 samtliga

delvis samt 1990/91:Ub824 yrkande 9 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande Fortbildningens inriktning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 11

och med anledning av motionerna 1990/91:Ub294 yrkande 2,

1990/91:Ub337 yrkande 3 och 1990/91:Ub815 samtliga delvis samt

1990/91:Ub824 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Utskottet vill" och på s.14 slutar med "på 178

896 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att fortbildningen måste inriktas på att ge

lärarna goda ämneskunskaper. En övervägande del av

fortbildningen av lärare bör ske i form av högskoleutbildning.

Högskolan skall således ha resurser för ett utbud av

ämneskurser riktade till lärare.

Utskottet anser vidare att alla lärare bör erhålla ett

erbjudande om att minst vart tionde år genomgå en ämnesinriktad

fortbildning omfattande sammanlagt 20 poäng. Av dessa skäl

föreslår utskottet att dels 90 milj.kr. överförs från detta

anslag till anslaget D 10. Lokala och individuella linjer samt

fristående kurser, dels att 50 milj.kr. överförs från detta

anslag till anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 samt med avslag på

proposition 1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena

3 och 4 samt 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 till

Fortbildning m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 38896000 kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena

10, 11 och 12 samt med avslag på proposition 1990/91:100 och

motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub823

yrkandena 12 och 13 till Fortbildning m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 38896000 kr.,

12. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Utskottet vill" och på s.14 slutar med "178 896

000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att verksamma språklärare bör beredas

möjlighet att med regelbundna intervaller besöka de länder

vilkas språk man undervisar i. För att ett sådant besök skall

vara riktigt värdefullt bör vistelsetiden inte understiga en

termin. Det är därför av stor vikt att resurser ställs till

förfogande för detta. Mot denna bakgrund anser utskottet att

anslagsbeloppet under förevarande anslag bör ökas med 5

milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion

1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13, med anledning av proposition

1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub313

yrkandena 3 och 4 samt 1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12

till fortbildning m.m. anvisar ett reservationsanslag på

183896000 kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkandena

12 och 13, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4 samt

1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

183896000 kr.,

13. Anslagsbeloppet under Fortbildning m.m. (mom.14)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13

börjar med "Som utskottet" och på s.14 slutar med "178 896

000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en bra integrering av barnomsorg och

skola, som på sikt eventuellt kan leda till en sänkt

skolpliktsålder, förutsätter att både förskollärare och

grundskollärare på lågstadiet erbjuds relevant fortbildning.

Utskottet föreslår därför att riksdagen anslår 20 milj.kr.

utöver regeringens förslag för sådan fortbildning. Enligt

utskottets mening får denna fortbildning för lågstadielärarnas

del inte ersätta den angelägna kompletteringsfortbildningen.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motion 1990/91:Ub313 yrkandena 3 och 4, med anledning av

proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna

1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt 1990/91:Ub824 yrkandena

10, 11 och 12 till Fortbildning m.m. anvisar ett

reservationsanslag på 198896000 kr.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

14. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub313 yrkandena

3 och 4, med anledning av proposition 1990/91:100 och med

avslag på motionerna 1990/91:Ub823 yrkandena 12 och 13 samt

1990/91:Ub824 yrkandena 10, 11 och 12 till Fortbildning

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

198896000 kr.,

Särskilda yttranden

1. Särskilda stimulansbidrag i skolan (mom. 7)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi vill erinra om att vi i annat sammanhang (betänkande

1990/91:UbU10) avstyrkt det nu aktuella särskilda

stimulansbidraget till lokalförbättringar inom skolan och

föreslagit att dessa medel skall överföras till

sektorsbidraget.

2. Ansvaret för viss forskning inom skolväsendet m.m. (mom.

9)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) och Claes

Roxbergh (mp) anför:

Vi hänvisar till den uppfattning som vi redovisat i

reservation 127 i betänkande 1989/90:UbU25 i vad gäller

lärarutbildningarnas behov av forskningsanknytning och ansvaret

för viss forskning inom skolväsendet.