Bet. 1990/91:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU07

Bidrag till det kommunala offentliga skolväsendet

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU7

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i

proposition 1990/91:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnitt

B.Det offentliga skolväsendet punkt B8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har under punkt B8 (s. 73--83) föreslagit

11. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om uppbyggnaden av

ett särskilt skolindex,

12. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om en engångsvis

kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av

grundskolan enligt det hittillsvarande systemet,

13. att riksdagen godkänner förslaget att avveckla den statliga regleringen

av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i

grundskolan,

14. att riksdagen beslutar att intagning får ske budgetåret 1991/92 till

linjerna inom försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar,

15. att riksdagen godkänner förslaget till övergångsregler för resurserna

för kommunal utbildning för vuxna exkl. särvux,

16. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

30276451000 kr.

Motionerna

1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försöken med

treårig yrkesinriktad utbildning bör avbrytas i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten att välja skola,

8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att bidragen skall följa eleven,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolor med egen profil,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åldersblandade klasser.

1990/91:Ub243 av Margareta Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ändring av

grundskoleförordningen så att hemspråksundervisning också kan erbjudas på

lördagar.

1990/91:Ub245 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en demokratisk

skola.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingar (300 milj.kr.)

inom hemspråksundervisningen,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag om att spara 55 milj.kr. på

grundvuxutbildningen,

13. att riksdagen beslutar tillföra anslaget B 8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet 355 milj.kr. utöver regeringens förslag,

eller totalt 30631451000 kr.

1990/91:Ub273 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den slutliga

avräkningen av statsbidragen för verksamheten 1990/91 i landstingens

gymnasieskolor.

1990/91:Ub291 av Pär Granstedt m.fl. (c, fp, v) vari yrkas att riksdagen

anvisar medel till extra statsbidrag till kommuner med särskilda behov i fråga

om hemspråksundervisning.

1990/91:Ub293 av Jerry Martinger och Elisabeth Fleetwood (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrarelevernas behov av att utveckla färdigheterna i svenska

språket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avsikten med vistelsen i Sverige skall vägas in vid val av

undervisningsspråk.

1990/91:Ub299 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

hemspråksundervisning.

1990/91:Ub301 av Göran Magnusson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

avsevärt bättre, obligatorisk, trygghetsförsäkring för landets alla skolelever.

1990/91:Ub308 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätt till

hemspråk medges om eleven dagligen talar ett annat språk än svenska i hemmet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inga

hemspråksgrupper bör bestå av mindre än fem elever,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behoven av en översyn av hemspråkslärarnas situation.

1990/91:Ub313 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråksundervisningen,

6. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 300000000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit till hemspråksundervisning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevinflytande i undervisningen,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen

att elevernas rätt till inflytande klart framgår,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillföra statsbidraget till skolan ytterligare medel för att ge

kommunerna ett finansiellt stöd för att genomföra en minskning av

klasstorlekarna,

13. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 250000000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit till finansiellt stöd för att möjliggöra mindre

klasser i grundskolan,

14. att riksdagen till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet, B 8, för budgetåret 1991/92 anvisar 55000000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit till kommunal vuxenutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräkningen av sektorsbidraget och kostnadsrelationerna mellan

staten och kommunerna.

1990/91:Ub326 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att 4 kap. 9 § grundskoleförordningen får sådan lydelse att

hemspråksundervisning på lördagar möjliggörs.

1990/91:Ub329 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

hemspråksundervisningens höga kvalitet och stora omfattning och om dess

integrering i grundskolans schemalagda ordinarie undervisning.

1990/91:Ub560 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att stimulera skickliga lärare att bli kvar i yrket.

1990/91:Ub804 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att barnens rätt

till omsorg på skolans område vad gäller skolmåltider, lokaler, arbetsmiljö och

arbetsmaterial tillgodoses enligt vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en självstyrande, demokratisk lokal styrelse på skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nytt statsbidragssystem som skall börja gälla senast den 1 juli

1993,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrarundervisningen -- svenska som andra språk,

studiehandledning, hemspråksundervisning och hemspråkslärare,

16. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk utbildning, lärarutbildning och

fortbildningen,

26. att riksdagen till Hemspråksundervisning, B 8. Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 150

milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit.

1990/91:Ub816 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om självstyrande skolor,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föräldrars och elevers utökade rätt att välja skola inom det

allmänna skolväsendet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade möjligheter för skolor inom det allmänna skolväsendet att

skapa en särskild ämnesprofil,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolmyndighetens skyldighet att informera om rätten att välja skola,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om karriärtjänster,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om besvärsrätt vid lärartillsättningar.

1990/91:Ub823 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråk som tillval,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsbidraget till gymnasiestudier i utlandet.

1990/91:Ub824 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar att till anslaget B 8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet från anslaget B 4. överföra 78487000 kr.

i enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att till anslaget B 8. Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet från anslaget B 6. överföra 50 milj.kr. i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B 8. Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet i den del som avser vuxenutbildning med

50 milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att reducera anslaget B 8. Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet med 13500000 kr. i enlighet med vad

som anförts i motionen,

17. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till anslaget B 8. Bidrag till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet anvisar ett förslagsanslag av

30341438000 kr.

1990/91:Ub826 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.

Utskottet

Från förevarande anslag, som är nytt, utgår fr.o.m. den 1 juli 1991

statsbidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet (grundskola,

gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna exkl. vuxenutbildningen för

psykiskt utvecklingsstörda, särvux). Till detta anslag har förts följande

anslag och anslagsposter enligt nuvarande anslagsindelning: B 3. Stöd för

utveckling av skolväsendet, medlen för bidrag till kommunernas lokala

skolutveckling, B 10. Särskilda insatser inom skolområdet (75 % av anslaget), B

11. Bidrag till driften av grundskolan m.m., medlen för bas- och

förstärkningsresurser m.m., bidrag till lokal skolutveckling, bidrag till

kostnader för vissa sociala avgifter, lönekostnadspålägg, extra bidrag till syo

och prao i glesbygd, kompletteringsfortbildning (utom medlen till Sveriges

radio), B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor, B 19. Bidrag till åtgärder

inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m.m., C 1. Bidrag

till kommunal utbildning för vuxna (utom medlen för särvux) samt F 3.

Studiehjälp m.m., medel för vissa elevresor avseende gymnasieskolan.

Statsbidraget utbetalas till kommunerna som ett samlat finansiellt stöd till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet -- ett sektorsbidrag.

Från anslaget utgår vidare särskilda bidrag för gymnasial utbildning för döva

och hörselskadade samt svårt rörelsehindrade elever, ett särskilt

verksamhetsstöd till vissa gymnasiala utbildningar och vuxenutbildningar,

bidrag till vissa gymnasiala utbildningar som skall överföras till annan

utbildningsform, bidrag till vissa kostnader i samband med försök med treåriga

yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan samt ett bidrag av engångskaraktär

till driften av grundskolan.

1. Hemspråksundervisningen

I propositionen (prop. 1990/91:100, bil. 10 s. 46--48) redovisas de

övergripande principerna för undervisningen i hemspråk och nu gällande

bestämmelser för kommunernas skyldighet att anordna undervisning i hemspråk.

Regeringen konstaterar att antalet deltagare i hemspråksundervisningen har ökat

starkt under årens lopp. Under perioden 1986/87--1989/90 ökade antalet

deltagande elever i hemspråksundervisning i grundskolan med 6751 elever till

sammanlagt 63499 elever, dvs. en ökning med ca 12%.

Enligt nu gällande statsbidragsbestämmelser (Förordning om statsbidrag till

driftkostnader för grundskolan, m.m. SFS 1978:345, senaste ändring 1990:874)

utgår statsbidrag till kostnader för bl.a. viss stödundervisning (30 § 1.

Stödundervisning i svenska som anordnas för elever som har ett annat språk än

svenska som hemspråk) och undervisning i hemspråk samt studiehandledning på

hemspråk (32--34 §§). Bidrag till stödundervisning i svenska, dvs. svenska som

andraspråk lämnas för högst fyra veckotimmar för varje grupp av elever. Bidrag

lämnas för 1,1 veckotimmar för varje elev som deltar i hemspråksundervisning

under läsåret. Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden besluta att

ytterligare bidrag skall lämnas för högst 0,3 veckotimmar för varje deltagande

elev i hemspråksundervisning. Enligt vad utskottet erfarit från

utbildningsdepartementet kan bidraget till svenska som andraspråk i 1990/91 års

priser beräknas uppgå till 738,8 milj.kr. och bidraget till

hemspråksundervisning inkl. studiehandledning på hemspråket till 435,5

milj.kr., dvs. totalt 1174,3 milj.kr. Därtill kommer sociala avgifter med

totalt 265,4 milj.kr. Bidraget till hemspråksundervisningen utslaget per

deltagande elev motsvarar ca 1,3 lärarveckotimmar.

Enligt regeringen skall de principer för elevers rätt till

hemspråksundervisning som riksdagen tidigare beslutat om ligga fast (prop.

1984/85:100, bet. UbU12, rskr. 149). Det ankommer på kommunen att pröva om

angivna villkor för rätt till hemspråksundervisning föreligger.

Föredragande statsrådet framhåller att kommunerna i större utsträckning måste

eftersträva en kvalitativt god och rationell undervisning i hemspråk. En rimlig

minsta gruppstorlek i ett hemspråk är enligt statsrådets mening fem elever. I

fortsättningen bör svårigheter att anordna undervisning i ett hemspråk med

minst fem deltagare -- förutom bristande tillgång på lärare på hemspråk (jfr. 5

kap. 11 § grundskoleförordningen) -- kunna utgöra skäl för en kommun att inte

anordna undervisning. Föredragande statsrådet utgår emellertid från att

kommunerna tillsammans med berörda elever, vårdnadshavare och lärare gör allt

för att skapa sådana lösningar att så många elever som möjligt får den

undervisning de behöver.

Med de föreslagna förändringarna i vad gäller hemspråksundervisningen görs i

budgetpropositionen den bedömningen att staten kan minska sektorsbidraget till

kommunerna med 300 milj.kr. Föredragande statsrådet avser att senare återkomma

till regeringen med förslag som anpassar föreskrifterna för

hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan till i propositionen

framförda förslag.

I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 1 delvis framhålls att det nya

statsbidragssystemet är utformat som ett sektorsbidrag, dvs. ett generellt,

finansiellt stöd till kommunernas skolväsende. Därav följer att kommunerna

själva förfogar över samtliga de resurser som skall användas för verksamheten

-- såväl statliga som kommunala. Kommunerna skall, framhåller motionärerna,

själva fatta besluten om hur verksamheten skall vara organiserad och om

erforderliga prioriteringar. Mot denna bakgrund anser motionärerna det vara

principiellt felaktigt att fatta beslut om en öronmärkt besparing, som i detta

fall skulle drabba hemspråksundervisningen. Slutligen vill motionärerna betona

att det självklart finns möjligheter att göra effektivitetsvinster även inom

hemspråksundervisningen. Men det bör ske inom ramen för det kommunala ansvaret

för undervisningsväsendet och det finansiella stöd som statsmakterna ställer

till förfogande för hela skolsektorn.

Även i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 5 framhålls att ett av de

grundläggande syftena med det nya statsbidragssystemet för grundskolan är att

beslut om resursernas fördelning skall ske närmare den dagliga verksamheten i

skolorna och inte styras centralt av detaljerade bidragsregler. Enligt

motionärerna kommer de kommuner som har högst andel hemspråkselever att drabbas

hårdast av regeringens förslag till besparing. I dessa kommuner är

undervisningsgrupperna ofta större än fem elever redan i dag, anför

motionärerna, varför några stora effektivitetsvinster inte kan påräknas. Dessa

invandrartäta kommuner har i dag en väl fungerande organisation för

hemspråksundervisningen, framhåller motionärerna. Mot denna bakgrund bör

riksdagen avvisa regeringens förslag till besparing inom

hemspråksundervisningen.

Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 6 bör lärarna i hemspråk betraktas

som en resurs för alla elever i skolan. Det är därför viktigt att de ges

vidareutbildning i ytterligare ämnen. Enligt motionärerna bör ett samlat grepp

tas över all invandrarundervisning, dvs. svenska som andraspråk,

hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråk, för att utnyttja

resurserna bättre.

I motionerna 1990/91:Ub299 (s) och 1990/91:Ub329 (s) understryks vikten av

fortsatt hög kvalitet inom hemspråksundervisningen. Enligt den förstnämnda

motionen bör det nya skolverket ges i uppgift att bistå kommunerna med råd för

att effektivisera hemspråksundervisningen efter kommunernas behov och

förutsättningar. Enligt den sistnämnda motionen är det angeläget att

undervisningen i hemspråk organiseras utifrån den enskilda elevens behov och

att hemspråksundervisningen integreras i skolarbetet.

I motion 1990/91:Ub291 (c, fp, v) föreslås att kommuner med många

invandrarelever bör ges extra statsbidrag för att kunna genomföra en bra

hemspråksundervisning. Med beräkningsexempel från Södertälje kommun visar

motionärerna hur regeringens sparbeting drabbar en invandrartät kommun. Enligt

motion 1990/91:Ub308 (fp) yrkande 2 bör rätt till hemspråksundervisning medges

elev, som dagligen talar ett annat språk än svenska i hemmet. I samma motion

föreslås att inga hemspråksgrupper skall bestå av mindre än fem elever (yrkande

3).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt riksdagens beslut om ett nytt statsbidragssystem för skolväsendet

(prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) skall ett samlat finansiellt stöd i

form av ett sektorsbidrag utgå till samtliga kommuner. Sektorsbidraget skall

således omfatta det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs.

grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna. I

beräkningsmodellen för bidraget tas hänsyn till bl.a. de kommuner som har ett

relativt sett större behov av stöd till invandrarelever (specialresurs 2).

Föredragande statsrådet framhöll (prop. s. 58) att ett generellt bidrag till

skolsektorn ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera verksamheten

och organisatoriskt utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och

behov. Ett sådant bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort

utrymme för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna

och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Det

samhällsekonomiska läget, fortsatte föredragande statsrådet, gör det nödvändigt

att skapa förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga

och kommunala resurserna för skolan. Riksdagen ställde sig bakom principerna om

ett generellt finansiellt stöd till skolsektorn i kommunerna.

Det nya statsbidragssystemet innebär vidare att det direkta sambandet mellan

statsbidraget till en viss verksamhet och verksamhetens volym försvinner.

Motivet för en förändring av statsbidragssystemen har varit bl.a. att de

nuvarande statsbidragen med sin kostnadsrelatering och nära koppling till

befintlig skolorganisation styr verksamheten på ett sådant sätt att det inte

går att förena med ett decentraliserat verksamhetsansvar. De nuvarande

statsbidragens funktion som statligt styrmedel är således inte i samklang med

en mål- och resultatorienterad styrning av skolan.

Utskottet konstaterar att kostnaderna för undervisningen i svenska som

andraspråk och i hemspråk är betydande för staten. Enligt utskottets

uppfattning har det nuvarande statsbidragssystemet inte främjat en till fullo

ändamålsenlig användning av resurserna. Riksrevisionsverket (RRV) har i sin

rapport Invandrarundervisningen i grundskolan (dnr 23/90/0609) konstaterat att

detta bl.a. lett till ineffektivitet i undervisningen på grund av bristande

incitament till en rationell organisation. Den lokala resursfördelningen har

snarare skett med utgångspunkt i praxis, grundad på bidragsreglernas

utformning, än efter elevernas behov.

Som bl.a. RRV funnit bör hemspråksundervisningen i grundskolan kunna bedrivas

på ett mera rationellt sätt än hittills. Det nya statsbidragssystemet

innefattar för kommunernas del ett totalansvar för resursfördelningen inom

skolsektorn. Detta bör enligt utskottets uppfattning ge kommunerna större

frihet i genomförandet av bl.a. hemspråksundervisningen. Samtidigt bör kraven

på bättre planering och ledningsorganisation för denna undervisning komma i

förgrunden i samband med den lokala resursfördelningen. Frågor om gruppstorlek

för hemspråksundervisning m.m. tas upp i proposition 1990/91:115 om vissa

skollagsfrågor m.m., vilken riksdagen kommer att behandla inom kort.

Mot denna bakgrund finner utskottet att det finns motiv för att statsbidraget

skall minskas i den omfattning som regeringen föreslår. Utskottet anser dock

att metoden för att reducera statsbidraget bör vara generell. Minskningen bör

således fördelas proportionellt på samtliga kommuners samlade

sektorsbidrag. Enligt utskottets uppfattning överensstämmer ett sådant

förfaringssätt mer med priniperna för det nya statsbidragssystemet för skolan

enligt riksdagens tidigare beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU:4, rskr. 76).

Detta bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis

och 1990/91:Ub313 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub291,

1990/91:Ub299, 1990/91:Ub308 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub329 och 1990/91:Ub813

yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att invandrareleverna ges

en kvalitativt god hemspråksundervisning. Som utskottet tidigare anfört i

betänkande 1987/88:14 (s. 8) är det en tillgång för vårt land om många av

landets invånare har en naturlig tvåspråkighet. Detta kommer enligt utskottets

uppfattning att få allt större betydelse i framtiden i och med ett ökat

internationellt samarbete inom olika samhällsområden. Avslutningsvis vill

utskottet stryka under att hemspråksundervisningen självfallet bör ha samma

ställning som undervisningen i andra ämnen i skolan och därvid ges likvärdiga

arbetsmöjligheter.

Enligt motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 9 bör det vara möjligt för elever på

grundskolans högstadium att som tillval kunna läsa ett språk som förekommer

vid skolan som hemspråk.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) skall som tillval på högstadiet

anordnas treåriga kurser i B-språk (franska och tyska). Därutöver anordnas

andra tillvalskurser enligt skolstyrelsens beslut. Undervisning i hemspråk som

ämne skall erbjudas de elever som har minoritetsspråk som hemspråk och som

uppfyller kraven enligt 5 kap. 4--5 §§ grundskoleförordningen. På högstadiet

kan dessa elever välja hemspråk som tillval. Tillvalskursen skall då i första

hand behandlas som varje annat valalternativ som skolan erbjuder eleverna.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub823 yrkande 9

är tillgodosett, varför motionsyrkandet avstyrks.

I motionerna 1990/91:Ub243 (s) och 1990/91:Ub326 (m) begärs att

grundskoleförordningen ändras så att hemspråksundervisning kan erbjudas

på lördagar. Motionärerna pekar på problemet att schematekniskt lösa

hemspråksundervisningen inom skoldagens längd. Motionärerna hänvisar till

tidigare försök i Stockholms kommun att förlägga viss hemspråksundervisning

till lördagar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Vissa aktiviteter i skolans verksamhet som hemspråksundervisning och andra

former av särskilt stöd till elever är reglerade i läroplanen i vad gäller

innehåll men inte tidsmässigt. I stället relateras sådana verksamheter till

elevens behov. För den enskilda eleven schemaläggs självfallet även sådana

aktiviteter. Enligt läroplanens bestämmelser kan undervisning i hemspråk,

studiehandledning på hemspråk och undervisning i svenska som andraspråk ersätta

undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera ämnen.

Utskottet anser det viktigt att ansvariga rektorer i kommunernas skolväsende

finner lösningar på problemet hur invandrarundervisningen tidsmässigt skall

förläggas inom ramen för skoldagen. Enligt utskottets uppfattning bör det vara

möjligt att med bättre planering och ledning än hittills kunna undanröja de

olägenheter som uppstår för såväl den enskilda eleven som hela klassen då

invandrareleven måste lämna klassundervisningen för undervisning i svenska som

andraspråk eller hemspråk.

I propositionen om vissa skollagsfrågor m.m. (prop. 1990/91:115), som

riksdagen inom kort kommer att behandla, föreslås en ändring i skollagen som

gör det möjligt att förlägga undervisning i hemspråk och andra icke

obligatoriska inslag i utbildningen till lördagar utan att dessa räknas in i de

dagar som skolplikten gäller.

Med hänvisning härtill anser utskottet att syftet med motionerna

1990/91:Ub243 och 1990/91:Ub326 är tillgodosett, varför de avstyrks.

I motion 1990/91:Ub308 (fp) yrkande 5 uppmärksammas hemspråkslärarnas

situation. Enligt motionären riskerar hemspråksläraren att hamna utanför det

övriga lärarkollegiet till följd av en splittrad tjänstgöring. Mot denna

bakgrund bör en översyn göras av hemspråkslärarnas situation.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I RRVs granskningsrapport om invandrarundervisning i grundskolan har även

förutsättningarna för hemspråkslärarnas undervisning behandlats. RRV

konstaterar (s. 20) att hemspråksläraren ofta arbetar deltid eller har

timanställning. I de mindre språkgrupperna med enstaka elever är det ofta fråga

om ambulerande tjänstgöring med några timmars undervisning per vecka på varje

skola. Detta kan bl.a. medföra långa restider samt svårigheter att samarbeta

med övriga lärarkategorier om bedömningar av elevens undervisningsbehov,

schemaläggning m.m. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom skolöverstyrelsen

en utvärdering av hemspråksundervisningen inom ramen för den nationella

utvärderingen. Därmed anser utskottet att syftet med motion 1990/91:Ub308

yrkande 5 i stort är tillgodosett, varför det avstyrks.

I motion 1990/91:Ub293 (m) understryks vikten av att invandrareleverna ges

möjlighet att utveckla sina färdigheter i svenska språket (yrkande 1). Enligt

motionärerna bör avsikten med vistelsen i Sverige vägas in i valet av

undervisningsspråk i skolan (yrkande 2).

Utskottet hänvisar till bestämmelserna om undervisning i svenska som

andraspråk enligt 5 kap. 13 § grundskoleförordningen. Utskottet vill erinra

om att undervisning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som

behöver undervisningen (5 kap. 13 § grundskoleförordningen). I avsnittet om

hemspråksundervisningen i årets budgetproposition (s. 47) framhåller

föredragande statsrådet att det är angeläget både ur den enskildes och

samhällets synvinkel att elev med annat hemspråk än svenska så snabbt som

möjligt tillägnar sig sådana kunskaper i svenska att eleven kan följa

undervisning i alla ämnen och får med andra elever likvärdiga möjligheter till

framgång i skolarbetet. Utskottet delar denna uppfattning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub293.

2. Val av skola, m.m.

I motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkande 7 delvis och 1990/91:Ub821 (fp)

yrkande 8 betonas rätten och möjligheten för elever och föräldrar att

välja skola. Detta är enligt motionärerna ett viktigt instrument för att

vitalisera skolan. I den senare motionen ges exempel på hur ett antal kommuner

i landet lyckats utöka möjligheterna för föräldrar och elever att välja skola.

I samma motion (yrkande 10) föreslås att riksdagen gör ett nytt

tillkännagivande till regeringen när det gäller rätten att välja skola.

"Närhetsprincipen" är visserligen viktig, framhåller motionärerna, men de

förordar en mer generell utformning av en lagbestämmelse. Om kommunen ges en

skyldighet att i största möjliga utsträckning tillgodose föräldrars och elevers

önskemål, inkluderar det även en skyldighet att tillfredsställa dem som

föredrar den närmaste skolan.

Riksdagen har tidigare behandlat frågan om elevers och föräldrars önskemål om

val av skola (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95). Med anledning av

propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76)

gjorde riksdagen på utskottets förslag ett tillkännagivande beträffande

generella regler om vid vilken grundskola i hemkommunen en elev skall få

fullgöra sin skolplikt. Enligt utskottet skall utgångspunkten vara elevens

närhet till skolan. Kommunen skall emellertid så långt det är praktiskt och

ekonomiskt möjligt tillgodose elevers och föräldrars önskan om placering vid

viss skola. Utskottet utgick från att regeringen skall förelägga riksdagen ett

förslag till lagtext med den innebörd som utskottet angivit.

I proposition 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m., som riksdagen inom

kort kommer att behandla, föreslås en ändring i skollagen i enlighet med

riksdagens tidigare uttalande.

Utskottet finner inte anledning att riksdagen ändrar sitt tidigare

ställningstagande i fråga om elevers och föräldrars val av skola, varför

motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10

avstyrks.

Rätten att välja skola bör enligt motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 9 följas

av rätten och möjligheten för alla skolor att skapa en egen profil. Enligt

motionärerna kommer en skola med speciell inriktning att locka både elever och

personal med ett gemensamt intresse. Ett sådant intresse verkar sammanhållande

och medverkar till en god anda i skolan, vilket i sin tur leder till engagemang

och goda prestationer, framhåller motionärerna. Liknande tankegångar framförs i

motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 9. Profilskolor främjar den pedagogiska

utvecklingen i hela skolsystemet och ökar möjligheterna att tillgodose

individuella önskemål från eleverna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Vid riksdagens behandling av skolans utveckling och styrning vid riksmötet

1988/89 (prop. 1988/89:4, bet. UbU7, rskr. 95) behandlades bl.a. frågan om

skolors profilering. Utskottet ställde sig bakom den uppfattning som framfördes

i propositionen i denna del.

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär att ett nytt

statsbidragssystem införs från budgetåret 1991/92. Som föredragande statsrådet

framhöll i propositionen ger ett generellt bidrag till skolsektorn de bästa

möjligheterna för huvudmännan att planera verksamheten och organisatoriskt

utforma skolan med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant

bidrag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme för

decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, eleverna och

föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar. Utskottet ställde

sig bakom regeringens förslag även i denna del.

Det finns vissa möjligheter för skolenheter inom grundskolan att inom ramen

för den nu gällande läroplanen och bestämmelser i övrigt att skapa sin egen

profil, vilket även har verifierats i motionerna. En sådan speciell inriktning

av verksamheten bör självfallet vara förankrad i den enskilda skolans

arbetsplan. Enligt utskottets mening kommer det nya statsbidragssystemet att

öka förutsättningarna för enskilda skolors ambitioner i detta avseende.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821 yrkande 9.

I två motioner tas frågan upp om självstyrande skolor. Enligt motion

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 7 bör bl.a. rätten för en skola att pröva egna

pedagogiska metoder utan politikeringripande och rätten till elev- och

föräldrainflytande i skolan betraktas som viktiga medborgerliga rättigheter,

vilka bör lagfästas. På ett flertal verksamhetsområden bör beslutanderätten

överlåtas till varje skola. I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 1 föreslås att

varje skolenhet skall ha en egen styrelse med eget budgetansvar och inflytande

över skolans innehåll.

Utskottet behandlade likartade yrkanden så sent som under hösten 1990 med

anledning av propositionen om ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4). Mot

denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat att riksdagen gör något

särskilt uttalande, varför motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821

yrkande 7 avstyrks.

I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkandena 7 och 8 anses det självklart att

elevernas inflytande över undervisningen måste förbättras och att de skall

ta ett större ansvar för den egna skolan. Enligt motionärerna bör de nya

läroplanerna för såväl gymnasieskolan som grundskolan tydligt ange att det är

eleverna som tillsammans med lärarna skall planera, genomföra och utvärdera

undervisningen. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om hur

elevinflytandet skall öka samt om sådan ändring i skollagen att elevernas rätt

till inflytande garanteras. Slutligen understryks i motion 1990/91:Ub245 (s)

vikten av att ytterligare intensifiera utvecklingen av demokratiska

arbetsmetoder i skolan och därmed också stärka skolans roll i arbetet med att

fostra eleverna till demokratiska medborgare.

Utskottet hänvisar till att riksdagen nyligen antagit ett nytt första kapitel

i skollagen (prop. 1990/91:18, bet. UbU:4, rskr. 76). I 1 kap. 2§ fastslås

bl.a.: "Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med

grundläggande demokratiska värderingar." I proposition 1990/91:115 om vissa

skollagsfrågor m.m. föreslås när det gäller grundskolan att elevernas rätt till

inflytande markeras i lag. Motsvarande föreslås gälla för elever i

gymnasieskolan och kommunala utbildningen för vuxna enligt proposition

1990/91:85 Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Riksdagen kommer under innevarande riksmöte att ta ställning till bl.a. dessa

förslag. Utskottet hänvisar vidare till direktiven (dir. 1991:9) för den

nyligen tillsatta läroplanskommittén, där det bl.a. anförs följande:

"Förutsättningen för en god inlärning ökar när eleverna får möjlighet till att

utöva inflytande och ta ansvar för sin egen utbildning. Kravet på att

utbildningen skall byggas upp med utgångspunkt i ett reellt elevinflytande är

också betingat av de krav på kompetens vad gäller medinflytande och

ansvarstagande som ställs i samhälls- och arbetslivet. Därmed kan utbildningen

förstärka den demokratiseringsprocess som pågår i samhället. I översynsarbetet

skall dessa förhållanden beaktas."

Utskottet finner att syftet med motionerna 1990/91:Ub245 och 1990/91:Ub313

yrkandena 7 och 8 är tillgodosett, varför de avstyrks.

3. Vissa gymnasieskolfrågor

Med tanke på den långa planeringstid som är nödvändig för en förändring av

gymnasieskolan kan, enligt vad föredragande statsrådet anför i

budgetpropositionen (s. 78), en ny linjestruktur m.m. börja införas först

fr.o.m. läsåret 1992/93. Mot denna bakgrund föreslår regeringen när det gäller

pågående försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar att

riksdagen beslutar att intagningen till årskurs 1 läsåret 1991/92 bör få

ske i nuvarande omfattning i de kommuner som i dag har försökslinjerna.

I motion 1990/91:Ub203 (m) yrkande 12 föreslås att försöksverksamheten med

den treåriga yrkesinriktade utbildningen skall avbrytas. Inga nya

intagningsplatser för försöksverksamheten bör ställas till förfogande och nu

pågående utbildningar bör avbrytas i och med att eleverna fullföljt sin

utbildning. Enligt motionärerna har erfarenheterna av den hittills bedrivna

försöksverksamheten visat att den inte utan omfattande förändringar kan vara

utgångspunkt för gymnasieskolans yrkesutbildning. Motionärerna finner det inte

försvarbart att i dagens samhällsekonomiska läge göra omfattande fortsatta

investeringar i en utbildningsform som måste förändras på ett genomgripande

sätt.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Försöksverksamhet med treårig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan har

pågått sedan läsåret 1988/89. Den första kullen elever i försöksverksamheten

slutför således sin utbildning i och med utgången av innevarande läsår. Under

dessa tre år har antalet intagningsplatser inom försöksverksamheten utökats och

omfattar 12000 platser budgetåret 1990/91.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att intagning till

försöksverksamhet med treåriga yrkesinriktade studievägar får ske även

budgetåret 1991/92. Riksdagen bör såleds med avslag på motion 1990/91:Ub203

yrkande 12 besluta i enlighet med regeringens förslag i proposition

1990/91:100. Riksdagen kommer inom kort att ta ställning till propositionen om

bl.a. en ny gymnasieskola (prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper -- om

gymnasieskolan och vuxenutbildningen).

I motion 1990/91:Ub816 (m) yrkande 11 tas frågan upp om huvudmannaskapet

för den gymnasiala vårdutbildningen. Enligt motionärerna har erfarenheterna

visat att landstingen som huvudmän för vårdutbildningen inte skapar de bästa

förutsättningar för denna utbildning. Utbildningsmässiga och kvalitetsmässiga

hänsyn trängs undan av landstingens ambitioner att främst ge utbildning för

egna behov. Motionärerna anser därför att kommunen bör vara huvudman för all

offentlig gymnasial utbildning.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I samband med riksdagens behandling av ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18,

bet. UbU4, rskr. 76 s. 30 f.) tog utskottet ställning till landstingens

fortsatta huvudmannaskap för vissa utbildningar i gymnasieskolan. Utskottet

finner ingen anledning att ändra sitt tidigare ställningstagande när det gäller

huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen, varför utskottet föreslår

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub816 yrkande 11.

I motion 1990/91:Ub826 (fp) om utbildningen i Stockholms län hävdas att den

gymnasiala utbildningen har en alltför kraftig inriktning mot de yrkesinriktade

studievägarna, i synnerhet i den södra länsdelen. Behovet av ökad teoretisk

gymnasial utbildning i Stockholms län bör därför tillgodoses i större

utsträckning än vad som hittills skett (yrkande 1).

Riksdagens beslut om ansvaret för skolan innebär bl.a. att de kommuner som

anordnar gymnasial utbildning skall ansvara för planeringen när det gäller

vilka studievägar som skall finnas och antalet platser på dem. Därmed har det

statliga planeringssystemet för gymnasieskolan upphört.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub826 yrkande 1.

4. Vissa tjänstefrågor

I motionerna 1990/91:Ub560 (m) yrkande 8 och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 16

tas frågan upp om karriärmöjligheter för lärare. Enligt motionärerna är det

viktigt att skolan kan värdesätta goda pedagoger så att de stannar kvar i

läraryrket. Tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare bör därför

återinföras. Vidare bör antalet lektorat kunna ökas och större ansträngningar

bör göras för att tillsätta de lektorat som redan är inrättade i

gymnasieskolan.

Utskottet tog ställning till likartade yrkanden i samband med riksdagens

behandling av ansvaret för skolan tidigare under detta riksmöte. Utskottet

utgick från att åtgärder av ifrågavarande slag prövas av skolhuvudmännen.

När det gäller lektorstjänster m.m. gjorde riksdagen ett särskilt uttalande i

denna fråga (jfr betänkande 1990/91:UbU4 s. 23--25).

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och

1990/91:Ub821 yrkande 16.

I motion 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 18 föreslås att den besvärsrätt som

hittills funnits vid lärartillsättningar skall bibehållas.

Riksdagen avslog motioner med likartade yrkanden under innevarande riksmöte i

samband med behandlingen av ansvaret för skolan. Utskottet har inte funnit att

något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen att ändra sitt

ställningstagande vad gäller besvärsrätt vid lärartillsättning. Efter

riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet

(prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) har regeringen den 13 december 1990

utfärdat förordning om meritvärdering vid anställning av lärare (SFS

1990:1476). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1990/91:Ub821 yrkande 18.

Med hänvisning till riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare

m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, bet. UbU9, rskr. 58) föreslår

regeringen att den statliga regleringen skall upphöra även för tjänster

som föreståndare och biträdande föreståndare vid elevhem för vilka

sektorsavtalet för civila statsförvaltningen (SA-C) gäller. Den statliga

regleringen bör upphöra för dessa tjänster med tillämpning fr.o.m. den 1 juli

1991.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avveckla

den statliga regleringen av tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande

elevhemsföreståndare i grundskolan.

5. Vissa statsbidragsfrågor

Med hänvisning till riksrevisionsverkets förvaltningsrevision av den

kommunala grundutbildningen för vuxna (Grundvux -- styrning och

resursutnyttjande, diarienr 23-90-07-48) är det regeringens uppfattning att en

mindre besparing genom effektivitetsvinster kan göras inom grundvux.

Mot denna bakgrund har sektorsbidraget i vad avser den del som gäller

vuxenutbildningen minskats med 55 milj.kr.

I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 12 delvis avvisas regeringens

besparingsförslag. Enligt motionärerna är sektorsbidraget till kommunerna

utformat som ett generellt finansiellt stöd till kommunernas hela

undervisningsväsende och det måste få ankomma på kommunerna själva att göra

erforderliga prioriteringar. Även i motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 14 delvis

framhålls att regeringens förslag till besparing inom grundvux inte är

förenligt med principerna för det nya statsbidragssystemet. Motionärerna anser

att frågan om en besparing inom grundvux inte bör avgöras nu med hänsyn till

att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till proposition 1990/91:85 om

bl.a. vuxenutbildningen.

Utskottet konstaterar att grundvux liksom invandrarundervisningen i

grundskolan är en relativt resurskrävande utbildning. Som framkommit av RRVs

granskning av grundvux arbetar lärarna med mycket små undervisningsgrupper.

Till följd av bristande resurser för skolledning m.m. får lärarna inom grundvux

ta på sig ett "totalansvar" för verksamheten, vilket drabbar den professionella

lärarrollen. Enligt RRV kan vissa förhållanden som ökar resursutnyttjandet inom

grundvux hänföras till bristande organisation och styrning.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till kommunernas ökade ansvar för

resursanvändningen inom skolsektorn till följd av det nya statsbidragssystemet

räknar utskottet med att grundvux bör kunna bedrivas mera rationellt än vad som

hittills skett. I konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande till

besparing när det gäller hemspråksundervisningen bör även den av regeringen

föreslagna besparingen inom grundvux med 55 milj.kr. fördelas generellt, dvs.

en proportionell minskning av samtliga kommuners samlade sektorsbidrag. Detta

bör riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 12 delvis och

1990/91:Ub313 yrkande 14 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

I budgetpropositionen (s. 76 f.) redovisas utformningen av ett särskilt

skolindex som bör tillämpas första gången vid regeringens beslut om

sektorsbidraget till kommuner för budgetåret 1992/93.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100

anförts om uppbyggnaden av ett särskilt skolindex.

Övergången till ett nytt statsbidragssystem den 1 juli 1991 innebär bl.a. att

någon slutreglering inte kommer att göras av statsbidragen för

redovisningsåret 1990/91. Enligt regeringen bör dock en engångsvis

kompensation ske budgetåret 1991/92 för en del av slutregleringen som

kan framräknas enligt nuvarande regler för statsbidrag till grundskolan. Denna

del motsvarar en lönedel i slutregleringen, som enligt nuvarande regler skulle

ha utgått till kommunerna under 1991/92. Regeringen beräknar ett medelsbehov av

594,2 milj.kr. för denna kompensation.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition

1990/91:100 om en engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av

bidrag till driften av grundskolan enligt det hittillsvarande systemet.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens förslag till

övergångsregler för resurserna för kommunal utbildning för vuxna exkl.

särvux (jfr bet. 1990/91:UbU4 s. 42).

När det gäller övergången den 1 juli 1991 från de nuvarande

statsbidragssystemen till ett finansiellt stöd i form av ett

sektorsbidrag till kommunernas skolväsende skall i princip bidragsnivån i det

nya bidragssystemet stämma överens med bidragsnivån framräknad enligt de

nuvarande bidragssystemens regler. I budgetpropositionen (s. 74) redovisas de

allmänna utgångspunkterna för beräkningarna av sektorsbidraget för budgetåret

1991/92.

I beräkningsunderlaget har bl.a. hänsyn tagits till att kostnaderna för vissa

tjänstledigheter och andra förmåner enligt kommunala avtal är annorlunda än

enligt statliga. Bakgrunden till detta är att det senaste avtalet om löner för

skolans personal (december 1989) innehöll en lönemässig kompensation för de

förändrade allmänna anställningsvillkor som lärarna får på grund av att de går

över till kommunala avtal. Dessa allmänna anställningsvillkor, t.ex. bättre

sjukförmåner och bättre förmåner vid ledighet, har tidigare betalats av

kommunerna. Dessa kostnader har bortfallit från den 1 januari 1991 i samband

med kommunaliseringen av lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/91:41, bet.

UbU9, rskr. 58). Minskningen av bidraget för att rättställa

kostnadsrelationerna mellan stat och kommun beräknas av regeringen till 500

milj.kr.

I motion 1990/91:Ub313 (v) yrkande 15 ifrågasätts minskningen av

statsbidraget med 500 milj.kr. för kommunerna vid beräkningen av

kostnadsrelationerna mellan staten och kommunerna. Enligt motionärerna bör

regeringen snarast återkomma till riksdagen med en redovisning av de

beräkningar och antaganden som ligger till grund för minskningen av

sektorsbidraget till skolan.

Utskottet har erfarit att statsbidragstäckningen för kommunernas kostnader

för lärarpersonalen har förbättras sedan den 1 januari 1991, eftersom

kommunerna dels får full kostnadstäckning för löneökningarna, dels har blivit

av med vissa kostnader som de tidigare har haft. Detta skulle alltså medföra en

högre bidragsnivå än tidigare. Utskottet har således inget att erinra mot

regeringens beräkning av statsbidraget för att rättställa kostnadsrelationerna

mellan stat och kommun, varför motion 1990/91:Ub313 yrkande 15 avstyrks.

I motion 1990/91:Ub273 (s) påpekas att den slutliga avräkningen av

statsbidraget för verksamheter under budgetåret 1990/91 i landstingens

gymnasieskolor ingår i beräkningsunderlaget för gymnasieskolans del av

sektorsbidraget till kommunerna. Det belopp som innehålls för landstingen

beräknas till ca 200 milj.kr. Enligt motionärerna kan det vara svårt för

landstingen att avkräva kommunerna motsvarande belopp under nästa budgetår.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Riksdagens beslut med anledning av propositionen om ansvaret för skolan

innebär att sektorsbidraget kommer att utbetalas direkt till samtliga kommuner.

Landstingskommunernas nuvarande bidrag kommer således att fördelas på samtliga

kommuner enligt beräkningsmodellerna för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

och inget statsbidrag kommer att utbetalas direkt till landstingskommunerna.

Dessa blir i framtiden hänvisade till överenskommelser med kommunerna för att

finansiera de utbildningar för vilka de är huvudmän. Då det nya statsbidraget

till kommunernas skolväsende utbetalas utan förskotts- och

slutregleringsförfarande betyder detta att landstingskommunerna inte heller får

motsvarigheten till slutregleringen av staten för 1990/91.

Enligt föredragande statsrådet (prop. s. 82) kan statsbidragsbeloppet för

slutregleringen 1990/91 för redan genomförd verksamhet i

landstingskommunernas regi vägas in i de avtal som kommer att träffas mellan

hemkommuner och utbildningsanordnare. Utskottet utgår från att landstingen

genom avtal med kommunerna kommer att reglera de kostnader för elevers

utbildningar i landstingens regi läsåret 1990/91 som motsvarar det statliga

slutregleringsbeloppet för budgetåret 1990/91. Utskottet förutsätter att

landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet kommer att bistå sina resp.

medlemmar i syfte att minimera de omfördelningseffekter som övergången till det

nya statsbidragssystemet ofrånkomligen medför.

Med hänvisning till det anförda föreslår riksdagen att utskottet avslår

motion 1990/91:Ub273.

I motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 10 anförs att många skolproblem grundläggs

redan i lågstadieåldern. En orsak är att en del elever aldrig hinner befästa

sina kunskaper i ett moment innan ett nytt måste påbörjas. Enligt motionärerna

bör skolan ha en organisation som ger möjlighet till en individuellt avpassad

studietakt. På lågstadiet bör undervisningen med fördel bedrivas i s.k.

åldersblandade klasser.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Det finns inget i gällande bestämmelser om klasser m.m. i

grundskoleförordningen som hindrar klassanordningar med åldersblandade klasser.

Utskottet har erfarit att sådana anordningar förekommer i ett antal kommuner i

dag. Enligt utskottets uppfattning kommer det reformerade statsbidragssystemet

för det offentliga kommunala skolväsendet att öka möjligheterna för kommunerna

att organisera sina skolenheter och klasser på ett friare sätt än vad som

hittills skett. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub241

yrkande 10.

I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 2 föreslås att de nuvarande olika

statsbidragen till kommunerna, skatteutjämningssystemet och Robin Hood-skatten,

bör göras om till ett nytt statsbidragssystem som består av tre delar. För

det första bör ett generellt statsbidrag utgå till kommunens hela verksamhet i

form av ett utjämningsbidrag som beror på kommunens skattekraft och struktur.

För det andra skall statsbidraget för skolan utgå i form av en elevpeng, lika

stor för hela landet och som betalas ut till den skola där eleven är inskriven.

För det tredje skall statsbidrag utgå till kommunens barnomsorg. Enligt

motionärerna bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att återkomma med ett

förslag till ett nytt statsbidragssystem enligt dessa principer av vilka de två

förstnämnda delarna har relevans för skolans verksamhet.

Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för skolan har riksdagen

under innevarande riksmöte fattat beslut om ett nytt statsbidragssystem för

grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (bet. UbU4,

rskr. 76). Riksdagen avslog då en motion med likartat yrkande. Utskottet har

inte funnit att något nytt har framkommit i ärendet som bör föranleda riksdagen

att ändra sitt ställningstagande i vad gäller ett nytt statsbidragssystem för

skolsektorn. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1990/91:Ub813

yrkande 2.

Enligt motion 1990/91:Ub241 (m) yrkande 8 delvis bör statsbidragssystemet för

grundskolan konstrueras så att bidraget följer eleven till den skola som eleven

väljer att fullgöra sin skolplikt vid. Ett sådant elevrelaterat statsbidrag

bör vara lika stort oavsett om eleven går i en fristående skola eller en

kommunal.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Det nya statsbidragssystemet som träder i kraft den 1 juli 1991 innebär att

staten ger ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag till skolsektorn i

samtliga kommuner. Utskottet har i betänkande 1990/91:UbU4 (s. 30--33)

redovisat fördelarna med ett sådant generellt statsbidragssystem. I

beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget som avser

grundskolan ingår endast grundskoleelever. Från det totala antalet

7--15-åringar i resp. kommun har avräknats elever i särskola, sameskolor,

specialskolor och fristående skolor. För dessa skolformer finns på riksstaten

särskilda anslag i form av s.k. verksamhetsbidrag.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis.

I motion 1990/91:Ub823 (fp) yrkande 17 framförs förslag om statsbidrag till

gymnasiestudier i utlandet. Enligt motionärerna bör statsbidraget generellt

knytas till varje elev, och det bör följa den elev i gymnasieskolan som t.ex.

under ett år studerar vid en internationell skola.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Beräkningsmodellen för det nya statsbidragssystemet när det gäller

gymnasieskolan baseras på grundprincipen att statsbidraget är ett finansiellt

stöd som skall möjliggöra för kommunerna att fullgöra en skyldighet att erbjuda

alla 16--19-åringar gymnasieutbildning. Den del av sektorsbidraget som avser

gymnasieskolan baseras på det årliga beräkningsunderlaget utifrån statistiska

uppgifter beträffande elevantalsförändringar m.m. i kommunerna per den 31

december för gymnasieskolan. Elever som gör studieuppehåll för t.ex. ett års

studier i utlandet ingår inte i beräkningsunderlaget för gymnasieskolans del

och tillför således inte hemkommunen några resurser.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1990/91:Ub823 yrkande 17.

I motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 16 delvis framförs förslag om

återkommande fortbildning för lärare. En termins studier/yrkespraktik minst

vart sjunde år anser motionärerna vara ett rimligt mål.

Med anledning av propositionen om ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18)

behandlades ett liknande yrkande om fortbildning för skolväsendets personal.

Utskottet anförde då (bet. UbU4 s. 56) att fortbildningen för skolans personal

utgör en viktig del i en mål- och resultatorienterad styrning av skolan med

utgångspunkt i lokala behov. Det är därför inte motiverat att centralt göra

prioriteringar av fortbildningens inriktning för viss skolpersonal och

precisera fortbildningens omfattning. Med samma motivering avstyrker utskottet

även motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis. Utskottet vill till detta lägga

att kommunerna från den 1 januari 1991 har det fulla ansvaret för skolans

personal.

I motion 1990/91:Ub804 (mp) om barnens rätt uppmärksammas vissa

besparingar inom skolans område som gäller bl.a. skolmåltider och

måltidslokaler, läromedel och skolans arbetsmiljö. Enligt motionärerna skall

eleverna stå i skolans centrum och respekteras som de individer de är. Arbetet

i skolan skall, framhåller motionärerna, präglas av demokrati, solidaritet,

jämställdhet, positiv konfliktlösning och personligt ansvar (yrkande 3).

Utskottet finner att de värderingar som enligt motionärerna skall prägla

arbetet i skolan i stort överensstämmer med skolans mål och riktlinjer enligt

läroplanen för grundskolan (Lgr 80). När det gäller sådana frågor som

standarden på skolmåltider och läromedel samt arbetsmiljön i skolan är det

angelägenheter som kommunerna själva fattar beslut om. Något uttalande av

riksdagen i enlighet med motion 1990/91:Ub804 yrkande 3 anser utskottet inte

vara påkallat, varför det avstyrks. Frågan om stimulansbidrag till

förbättringar av den fysiska miljön i skolan behandlar utskottet i betänkande

1990/91:UbU10.

Enligt motion 1990/91:Ub301 (s) ger de skolungdomsförsäkringar för

grundskole- och gymnasieelever som tecknas av kommunerna mycket varierande

engångsbelopp vid invaliditet. Det är enligt motionärerna otillfredsställande

att skolelever inte har ett tillräckligt ekonomiskt skydd. Det finns därför

behov av en avsevärt bättre, obligatorisk, trygghetsförsäkring för landets

alla skolelever.

Som huvudman för skolan har kommunen ansvar för skador som kan drabba

eleverna genom vållande i skolverksamheten. Ansvaret kan täckas genom

ansvarsförsäkring för kommunen. Olycksfallsförsäkringar är ett frivilligt

åtagande från kommunernas sida. Enligt vad utskottet erfarit har alla kommuner

i landet tecknat försäkring för sina elever, men villkoren varierar. Utskottet

anser att försäkringsfrågorna för skolans elever även i fortsättningen bör vara

en kommunal angelägenhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion

1990/91:Ub301.

6. Anslagsbeloppet

Regeringen beräknar det samlade anslagsbeloppet till Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 till

30276451000 kr.

Enligt motion 1990/91:Ub824 (m) bör till förevarande anslag överföras

78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet

(yrkande 13) med hänvisning till motionärernas uppfattning om särskilda

stimulansbidrag i skolan. Vidare bör till detta anslag överföras 50 milj.kr.

från anslaget B 6. Fortbildning m.m. (yrkande 14) med hänvisning till att en

del av resurserna för fortbildning bör disponeras av kommunerna. Enligt

motionärerna bör en ytterligare minskning med 50 milj.kr. utöver regeringens

förslag kunna göras av anslaget i den del som avser vuxenutbildningen (yrkande

15). Effektivitetsvinster bör kunna göras genom viss samordning av utbildningar

inom komvux, i gymnasieskolan och inom arbetsmarknadsutbildningen. I konsekvens

med tidigare yrkande om avveckling av försöksverksamheten med treårig

yrkesinriktad utbildning anser motionärerna att anslaget bör reduceras med

beräknade medel för detta ändamål, dvs. 13,5 milj.kr. (yrkande 16).

Sammanfattningsvis föreslår motionärerna (yrkande 17) att riksdagen anvisar ett

förslagsanslag på 30341438000 kr. (+ 64987000 kr.) för budgetåret

1991/92.

I motion 1990/91:Ub259 (c) avvisas regeringens förslag om besparingar inom

hemspråksundervisningen och grundvuxutbildningen (yrkandena 1 delvis, 12 delvis

och 13).

I motion 1990/91:Ub313 (v) avvisas regeringens förslag om besparingar med

sammanlagt 355 milj.kr. inom hemspråksundervisningen resp. grundvux (yrkandena

6 resp. 14 delvis). Enligt motionärerna innebär mindre klasser i skolan en

kvalitetshöjning, varför statsbidraget till skolan bör tillföras ytterligare

medel i storleksordningen 700--800 milj.kr. under en treårsperiod för att

genomföra en minskning av de klasser som i dag är större än 25 elever (yrkande

12). För budgetåret 1991/92 bör riksdagen anvisa 250 milj.kr. utöver vad

regeringen har föreslagit under detta anslag till stöd för att möjliggöra

mindre klasser i grundskolan (yrkande 13). Riksdagen bör således till

förevarande anslag anvisa totalt 30881451000 kr. (+ 605000000 kr.)

för budgetåret 1991/92.

Enligt motion 1990/91:Ub813 (mp) yrkande 26 är det inte möjligt att skära ned

hemspråksundervisningen i enlighet med regeringens förslag. Därför bör

riksdagen till förevarande anslag anvisa 150 milj.kr. utöver regeringens

beräkning av medlen, dvs. totalt 30426451000 kr. för budgetåret 1991/92.

Utskottet avstyrker i konsekvens med tidigare ställningstaganden dels motion

1990/91:Ub824 yrkandena 13 och 14 beträffande föreslagna överföringar av medel

från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet och anslaget B 6.

Fortbildning m.m. (jfr bet. UbU6), dels motion 1990/91:Ub824 yrkande 16 när det

gäller en reducering av anslaget med anledning av förslaget att avveckla

försöksverksamheten med treårig yrkesinriktad utbildning, dels ock motionerna

1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, 1990/91:Ub313 yrkandena 6 och 14

delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 beträffande medel utöver regeringens

förslag till dels hemspråksundervisningen, dels grundvux.

När det gäller förslaget i motion 1990/91:Ub824 yrkande 15 om en ytterligare

besparing med 50 milj.kr. i den del som avser vuxenutbildningen inom

sektorsbidraget vill utskottet hänvisa till att riksdagen inom kort kommer att

behandla bl.a. samverkan mellan olika utbildningsanordnare i proposition

1990/91:85 om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Någon besparing på detta

område är enligt utskottets uppfattning inte motiverad.

De i motion 1990/91:Ub313 (yrkandena 12 och 13) framförda förslagen om

medelsökning i syfte att göra klasserna mindre i grundskolan avstyrks med

hänvisning till dels utskottets tidigare uttalande om ett riktmärke för

klasstorlek som knyts till läroplanen, dels vad som i övrigt gäller om

kommunernas frihet att organisera klasser och skolenheter i enlighet med det

nya statsbidragssystemet.

Utskottet hemställer således att riksdagen med bifall till proposition

1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12

delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, 1990/91:Ub813

yrkande 26 samt 1990/91:Ub824 yrkanden 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 30276451000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande princip för besparing under anslaget Bidrag till driften av

det kommunala offentliga skolväsendet

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och

1990/91:Ub313 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub291,

1990/91:Ub299, 1990/91:Ub308 yrkandena 2 och 3, 1990/91:Ub329 och 1990/91:Ub813

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande hemspråk som tillval

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 9,

3. beträffande möjlighet till hemspråksundervisning på lördagar

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub243 och 1990/91:Ub326,

4. beträffande översyn av hemspråkslärarnas situation

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub308 yrkande 5,

5. beträffande svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub293,

6. beträffande rätten att välja skola

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis och

1990/91:Ub821 yrkandena 8 samt 10,

res. 1 (m, fp, mp)

7. beträffande möjlighet för skolor att skapa en särskild profil

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och 1990/91:Ub821

yrkande 9,

res. 2 (m, fp)

8. beträffande självstyrande skolor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821

yrkande 7,

res. 3 (fp, mp)

9. beträffande elevinflytande i undervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub245 och 1990/91:Ub313 yrkandena 7

och 8,

10. beträffande intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom

försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 beslutar i

enlighet med vad som förordats i proposition 1990/91:100,

res. 4 (m)

11. beträffande huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub816 yrkande 11,

res. 5 (m)

12. beträffande ökad teoretisk gymnasieutbildning i Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub826 yrkande 1,

13. beträffande karriärmöjligheter för lärare

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821

yrkande 16,

res. 6 (m, fp)

14. beträffande besvärsrätt vid lärartillsättning

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub821 yrkande 18,

res. 7 (m, fp)

15. beträffande avveckling av statlig reglering av vissa tjänster

att riksdagen godkänner förslaget att avveckla den statliga regleringen av

tjänster som elevhemsföreståndare och biträdande elevhemsföreståndare i

grundskolan i enlighet med proposition 1990/91:100,

16. beträffande besparing inom grundvux

att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 12 och

1990/91:Ub313 yrkande 14 båda delvis som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

17. beträffande ett särskilt skolindex

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om

uppbyggnaden av ett särskilt skolindex,

18. beträffande en engångsvis kompensation till kommunerna

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1990/91:100 anförts om en

engångsvis kompensation för en del av slutregleringen av bidrag till driften av

grundskolan till kommunerna,

19. beträffande övergångsregler för resurser för kommunal utbildning för

vuxna

att riksdagen godkänner förslaget om övergångsregler för resurser för

kommunal utbildning för vuxna i enlighet med proposition 1990/91:100,

20. beträffande beräkning av kostnadsrelationerna mellan staten och

kommunerna

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub313 yrkande 15,

21. beträffande slutreglering av statsbidraget för verksamheten i

landstingens gymnasieskolor läsåret 1990/91

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub273,

22. beträffande åldersblandade klasser

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub241 yrkande 10,

23. beträffande ett nytt statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 2,

res. 8 (mp)

24. beträffande elevrelaterat statsbidragssystem

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis,

res. 9 (m, fp, mp)

25. beträffande statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub823 yrkande 17,

res. 10 (m, fp, mp)

26. beträffande återkommande fortbildning för lärare

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub813 yrkande 16 delvis,

27. beträffande barnens rätt till omsorg på skolans område

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub804 yrkande 3,

28. beträffande trygghetsförsäkring för landets skolelever

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub301,

29. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med avslag på

motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313

yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824

yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

30276451000 kr.

res. 11 (m)

res. 12 (v)

res. 13 (mp)

Stockholm den 9 april 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),

Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta

Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp), Ewa

Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Ylva

Johansson (v).

Reservationer

1. Rätten att välja skola (mom. 6)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med

"Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "och 10 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att föräldrar och elever måste ges

ökad rätt att välja skola inom det allmänna skolväsendet. Rätten och

möjligheten att välja skola skapar i sig ett engagemang hos såväl elever,

föräldrar som personal. I ett antal kommuner har olika intagningssystem med en

större valfrihet för elever och föräldrar prövats med goda resultat.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning göra ett nytt uttalande när det

gäller placering av elever vid skola inom kommunen. Enligt utskottets mening

bör skolmyndigheterna vara skyldiga att informera om rätten att välja skola

samt i största möjliga utsträckning söka tillgodose elevernas och föräldrarnas

val av skola. Detta bör slås fast i lag. En sådan utformning av en

lagbestämmelse inkluderar självfallet en skyldighet för kommunerna att också

söka tillfredsställa dem som föredrar den närmaste skolan.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis

samt 1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande rätten att välja skola

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 7 delvis samt

1990/91:Ub821 yrkandena 8 och 10 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Möjlighet för skolor att skapa en särskild profil (mom. 7)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att rätten att välja skola får sin särskilda mening när inte

alla skolor är lika. Givetvis skall alla skolor svara för att ge samtliga

elever en gemensam kärna av kunskaper och färdigheter, men därutöver bör alla

skolor ha rätten och möjligheten att skapa en egen pedagogisk, organisatorisk

eller verksamhetsmässig profil. Det främjar den pedagogiska utvecklingen i hela

skolsystemet att olika metoder accepteras och får existera sida vid sida. Så

länge skolorna har någorlunda lika ekonomiska förutsättningar och så länge de

följer samma läroplan ter sig risken liten för att de negativa konsekvenserna

av en ökad profilering skall överväga.

Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och

1990/91:Ub821 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande möjlighet för skolor att skapa en särskild profil

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub241 yrkande 9 och

1990/91:Ub821 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Självstyrande skolor (mom. 8)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med

"Utskottet behandlade" och slutar med "yrkande 7 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Utskottet menar att skollagen bör ges en sådan utformning att inflytande för

skolpersonal, föräldrar och elever garanteras. En sådan lagstiftning skall

innebära att de verksamma vid en skolenhet har rätt att överta vissa

beslutsbefogenheter från skolstyrelsen, t.ex. budgetprioriteringar inom givna

ramar, ämnesprofil och särskild tillvalsprofil, skoldagens förläggning,

klasstorlekar, vissa personalfrågor m.m. Utskottet vill därmed främja en

utveckling mot det som i debatten kallats "självstyrande skolor". En sådan

organisatorisk lösning bör komma till stånd när flertalet av de vid en

skolenhet verksamma så önskar.

Utskottet finner alltså att det vid sidan av de fristående skolorna också bör

kunna utvecklas kommunala skolor med ett långtgående självstyre.

Utskottet anser att det bör kunna inrättas en styrelse på den kommunala

skolan bestående av personal, föräldrar och elever med beslutsrätt i bl.a. de

frågor som nyss exemplifierats. Detta är inte möjligt enligt den nuvarande

kommunallagen därför att delegation inte är tillåten till organ där brukare

ingår. Regeringen bör därför återkomma med förslag till ändring i aktuell

lagstiftning där delegation är möjlig till styrelse där brukare ingår.

En annan juridisk form av självstyre som diskuteras i vissa kommuner är att

kommunen överlämnar en del av grundskolans drift till annan, dvs. att ett

entreprenadförhållande skapas mellan kommunen och en annan juridisk person,

t.ex. styrelsen på en skola. De juridiska förutsättningarna för detta är inte

fullt utredda. Enligt utskottet är det av värde att en kommande lagstiftning

klargör rättsläget också i detta alternativ.

Vad utskottet här anfört om självstyrande skolor bör riksdagen med bifall

till motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande självstyrande skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub813 yrkande 1 och

1990/91:Ub821 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom försöksverksamheten med

treåriga yrkesinriktade studievägar (mom. 10)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "och vuxenutbildningen)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att försöksverksamheten med treårig

yrkesinriktad utbildning bör avbrytas.

De hittills gjorda erfarenheterna av försöksverksamheten visar bl.a. att

kostnaderna för utbildningen för både kommuner och arbetsgivare blir långt

högre än man räknat med, att det i den arbetsplatsförlagda utbildningen varit

svårt att anskaffa handledare, att antalet utbildningsplatser i arbetslivet

inte varit tillräckligt och att den direkta kopplingen mellan utbildningen i

skolan och den arbetsplatsförlagda utbildningen varit svår att uppnå.

Mot denna bakgrund bör riksdagen besluta att nu pågående försök avbryts i och

med att nuvarande elever i försöksverksamheten fullföljt sin utbildning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 och med

avslag på proposition 1990/91:100 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande intagning budgetåret 1991/92 till linjerna inom

försöksverksamheten med treåriga yrkesinriktade studievägar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub203 yrkande 12 och med avslag

på proposition 1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen (mom.11)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.14 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att huvudmannaskapet för den

gymnasiala vårdutbildningen bör överföras från landstingen till kommunerna.

Enligt vad utskottet erfarit finns det risk att landstingens ambitioner att

främst ge utbildning för egna behov blir styrande på utbildningens inriktning

och innehåll. Utskottet vill understryka värdet av en bred utbildning i alla

ämnen inom gymnasieskolans ram. Ett kommunalt huvudmannaskap kan bättre

tillgodose elevernas behov bl.a. av god lärarkompetens i allmänna ämnen. Enligt

utskottets mening bör därför kommunerna ansvara för all offentlig gymnasial

utbildning.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub816 yrkande 11 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande huvudmannaskapet för den gymnasiala vårdutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub816 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Karriärmöjligheter för lärare (mom. 13)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med

"Utskottet tog" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att skolan har svårt att finna

former för att premiera särskilt goda arbetsinsatser. Detta leder till att

bl.a. skickliga lärare övergår till annan verksamhet än undervisning. Enligt

utskottets uppfattning skall i det pågående läroplansarbetet övervägas om

tjänsterna som huvudlärare och institutionsföreståndare bör återinföras. Vidare

bör antalet lektorat ökas och större ansträngningar göras för att tillsätta de

lektorat som redan är inrättade i gymnasieskolan. Beträffande de senare

tjänsterna erinrar utskottet om riksdagens beslut med anledning av proposition

1990/91:18 om ansvaret för skolan (bet. 1990/91:UbU4, rskr. 76).

Vad utskottet anfört om karriärmöjligheter för lärare bör riksdagen med

bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och 1990/91:Ub821 yrkande 16 som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande karriärmöjligheter för lärare

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub560 yrkande 8 och

1990/91:Ub821 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Besvärsrätt vid lärartillsättningar (mom. 14)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med

"Riksdagen avslog" och slutar med "yrkande 18" bort ha följande lydelse:

När det gäller statligt reglerade lärartjänster har det hittills funnits ett

besvärsinstitut. Behovet av ett sådant är från rättssäkerhetssynpunkt lika

stort efter kommunaliseringen av tjänsterna. En besvärsrätt bör därför skrivas

in i förordningen om meritvärdering vid anställning av lärare.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 18 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande besvärsrätt vid lärartillsättningar

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub821 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Ett nytt statsbidragssystem (mom. 23)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med "Med

anledning" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Statens bidrag till kommunerna bör innehålla tre komponenter, nämligen dels

ett bidrag till kommunens hela verksamhet i form av ett utjämningsbidrag, dels

ett bidrag till skolan, dels ett bidrag till barnomsorgen. När det gäller

grundskolan, gymnasieskolan och kommunal utbildning för vuxna bör bidraget

bygga på principen att bidraget skall utgå till den skola där eleven är

inskriven, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag om ett nytt statsbidragssystem.

Vad utskottet anfört om ett nytt statsbidragssystem bör riksdagen med bifall

till motion 1990/91:Ub813 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande ett nytt statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub813 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Elevrelaterat statsbidragssystem (mom. 24)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.19 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 8 delvis" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att för att friheten att välja skola skall bli reell krävs

att statsbidraget konstrueras så att samma genomsnittliga elevbidrag skall utgå

till såväl skolorna i det offentliga skolväsendet som de fristående skolorna.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande elevrelaterat statsbidragssystem

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub241 yrkande 8 delvis som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet (mom.25)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m), Carl-Johan

Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.20 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsbidraget till den del som

avser gymnasieskolan skall knytas till varje ungdom som är kyrkobokförd i

kommunen. I de fall elev gör studieuppehåll för att bedriva studier vid en

skola på motsvarande nivå i utlandet, bör eleven ingå i beräkningsunderlaget

för kommunen i vad avser gymnasieskolan så att statsbidraget till ifrågavarande

elevplats kan bestrida vissa kostnader för denna utbildning i utlandet.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 17 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande statsbidrag till gymnasiestudier i utlandet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub823 yrkande 17 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anslagsbeloppet (mom. 29)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med

"Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att till förevarande anslag bör riksdagen överföra dels

78487000 kr. från anslaget B 4. Stöd för utveckling av skolväsendet med

hänsyn till att kommunerna själva bör förfoga över de särskilda

stimulansbidragen, dels 50 milj.kr. från anslaget B 6. Fortbildning m.m. med

hänsyn till kommunernas ökade ansvar för personalens fortbildning.

I propositionen föreslår regeringen en minskning med 55 milj.kr. av anslaget

i den del som avser vuxenutbildningen. Reduktionen motiveras av vissa

samordningsvinster. Utskottet anser att regeringen inte tagit hänsyn till de

ytterligare vinster som kan uppstå genom att vuxenutbildningen också samordnas

med gymnasieutbildning och arbetsmarknadsutbildning. Mot denna bakgrund

föreslår utskottet att förevarande anslag minskas med 50 milj.kr. utöver

regeringens förslag. Vidare bör riksdagen avvisa regeringens förslag om

fortsatt intagning till linjerna inom försöksverksamheten med treåriga

yrkesinriktade studievägar. Förevarande anslag kan därför reduceras med

ytterligare 13,5 milj.kr., dvs. med sammanlagt 63,5 milj.kr.

Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824

yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och

med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13,

1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26

till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30341438000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16

och 17, med anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna

1990/91:Ub259 yrkandena 1 delvis, 12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 6,

12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub813 yrkande 26 till Bidrag till driften

av det kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 30341438000 kr.,

12. Anslagsbeloppet (mom. 29)

Ylva Johansson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med

"Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det nya schabloniserade statsbidragssystemet har många

fördelar. Det bör därför inte användas för att t.ex. ange rimliga gränser för

klasstorlekarna. Riksdagen har emellertid uttalat att "den allmänna

inriktningen i kommunernas planering för grundskolan bör vara att klasserna

inte görs för stora. Utskottet utgår vidare från att den nya läroplanen för

grundskolan kommer att innehålla ett riktmärke för klasstorlek på högst ca 25

elever utan att därmed skapa ett delningstal" (betänkande 1990/91:UbU4). Denna

modell är enligt vår mening ett bra sätt att ange kvalitetskrav för

klasstorleken i grundskolan.

På sikt bör statsbidraget till skolan tillföras ytterligare medel, i

storleksordningen 700--800 milj.kr., för att ge kommunerna ett finansiellt stöd

för att genomföra en minskning av de klasser som i dag är större än 25 elever.

Dessa medel bör tillföras de kommuner som i dag har de i genomsnitt största

klasserna och räknas ihop med det statsbidrag som dessa kommuner tar med sig in

i det nya systemet. För budgetåret 1991/92 föreslår utskottet att riksdagen för

detta ändamål anvisar 250 milj.kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet anser vidare att riksdagen bör avslå regeringens förslag till

besparingar inom skolsektorn. Förevarande anslag bör därför ökas med sammanlagt

355 milj.kr. Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till

motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12, båda delvis, samt 1990/91:Ub313

yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, med anledning av proposition 1990/91:100 och

med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 13, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och

1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 30881451000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 1 och 12,

båda delvis, samt 1990/91:Ub313 yrkandena 6, 12, 13 och 14 delvis, med

anledning av proposition 1990/91:100 och med avslag på motionerna 1990/91:Ub259

yrkande 13, 1990/91:Ub813 yrkande 26 och 1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16

och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 30881451000 kr.,

13. Anslagsbeloppet (mom. 29)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.22 börjar med

"Utskottet avstyrker" och slutar med "på 30276451000 kr." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det är omöjligt att genomföra regeringens förslag till

besparing med 300 milj.kr. inom skolsektorn. Utskottet föreslår att riksdagen

med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och 1990/91:Ub313

yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion 1990/91:Ub813

yrkande 26 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena 12 delvis och

13, 1990/91:Ub313 yrkandena 12, 13 och 14 delvis samt 1990/91:Ub824 yrkandena

13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar 300 milj.kr. utöver regeringens

förslag, dvs 30576451000 kr.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

29. beträffande anslagsbeloppet

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 1 delvis och

1990/91:Ub313 yrkande 6, med anledning av proposition 1990/91:100 och motion

1990/91:Ub813 yrkande 26 samt med avslag på motionerna 1990/91:Ub259 yrkandena

12 delvis och 13, 1990/91:Ub313 yrkandena 12, 13 och 14 delvis samt

1990/91:Ub824 yrkandena 13, 14, 15, 16 och 17 till Bidrag till driften av det

kommunala offentliga skolväsendet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 30576451000 kr.

Särskilda yttranden

1. Princip för besparing under anslaget Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet (mom.1)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ylva

Johansson (v) anför:

I våra resp. motioner har vi yrkat avslag på regeringens förslag om en

besparing med 300 milj.kr. avseende hemspråksundervisningen i grundskolan.

Under utskottsbehandlingen har det dock framgått att det finns en majoritet i

utskottet som är beredd att biträda en besparing.

I det sålunda uppkomna läget har vi valt att medverka till en lösning som

innebär en generell besparing på det totala sektorsbidraget i stället för en

besparing riktad enbart mot hemspråksundervisningen. Därigenom bevaras också

statsbidragssystemets generella karaktär och kommunernas rätt att göra egna

prioriteringar.

2. Självstyrande skolor (mom.8)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

De stora dynamiska effekterna i skolans förändringsarbete nås när föräldrar

och elever själva kan välja skola. Därvid uppstår ett äkta engagemang i den

valda skolans liv och undervisning. Föräldrar, lärare och elever får ökade

möjligheter att forma arbetet i skolan så att målen för skolan nås.

I det fall en skola drivs i enskild regi eller i form av kooperativ kommer

detta att återspeglas i styrelsens sammansättning. När det gäller offentligt

drivna skolor anser vi att elev- och föräldrainflytandet skall öka och att

dessa skolor i så stor utsträckning som möjligt bör vara självstyrande. Detta

bör dock inte lagfästas utan avgöras och utformas lokalt.

3. Besparing inom grundvux (mom. 16)

Larz Johansson (c), Marianne Andersson i Vårgårda (c) och Ylva Johansson (v)

anför:

Vår principiella inställning till den föreslagna besparingen inom grundvux är

densamma som den vi tidigare redovisat beträffande besparingar inom

hemspråksundervisningen.

4. Återkommande fortbildning för lärare (mom. 26)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anför:

Vi har i reservation 33 till 1990/91:UbU4 framhållit att lärarna måste ha

aktuella kunskaper i de ämnen som de undervisar i. Den ämnesmässiga

fortbildningen bör därför prioriteras. Alla lärare bör erhålla ett erbjudande

om att genomgå en ämnesinriktad fortbildning om 20 poäng minst vart tionde år.

Slutförd fortbildning bör också få genomslag vid lönesättningen.