Bet. 1990/91:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU08

Bidrag till särskolor, m.m.

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU8

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10

(utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga

skolväsendet punkterna B 9. Bidrag till driften av särskolor

m.m., B 12. Sameskolor, B 13. Specialskolor m.m. och B 15.

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. jämte motioner.

Propositionen

1. Bidrag till driften av särskolor m.m.

Regeringen har under punkt B 9 (s. 83--89)

dels föreslagit

17. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m.m.

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

992407000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om resurstilldelningssystemet för

särskolan.

2. Sameskolor

Regeringen har under punkt B 12 (s. 90--93)

dels föreslagit

20. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om

reglering och användning av resurser inom sameskolan,

21. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag av 23509000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om sammansättningen av sameskolstyrelsen.

3. Specialskolor m.m.

Regeringen har under punkt B 13 (s. 93--95) föreslagit

22. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag av 294638000 kr.

4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Regeringen har under punkt B 15 (s. 96--99) föreslagit

24. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i

utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 52086000 kr.

Motionerna

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om svensk undervisning i utlandet.

1990/91:Ub278 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statsbidrag till särskolan.

1990/91:Ub296 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hörselskadades behov av en skola som

tillgodoser deras behov,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

alla har rätt till likvärdig utbildning.

1990/91:Ub302 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tillgodose hörselskadade elevers

behov av undervisning på teckenspråk och möjlighet till social

gemenskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att direktiven till handikappinstitutet

skall tydliggöra alla barns rätt till likvärdig utbildning.

1990/91:Ub325 av Elisabeth Fleetwood och Karl-Gösta Svenson

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om hörselskadades behov av en skola som

tillgodoser deras behov,

4. att riksdagen slår fast att alla har rätt till likvärdig

utbildning.

1990/91:Ub551 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kravet på en obligatorisk fortbildning i

teckenspråk för lärare som undervisar döva och hörselskadade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående grundskollärarnas ökade möjligheter

att lära sig teckenspråk,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående minimikrav för en lärare med

hörselskadad elev.

1990/91:Ub812 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning för handikappade,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om satsning på resurscentra med utåtriktad

verksamhet.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.

1990/91:Ub822 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en ingående analys över

utbildningen av lärare i de dövas teckenspråk på aktuella

skolorter, enligt vad som anförts i motionen.

Utskottet

1. Bidrag till driften av särskolor m.m.

Särskolan omfattar ungefär 11 300 elever.

Landstingskommunerna och de kommuner som inte ingår i

landstingskommun samt kommuner som anordnar särskola i fall som

avses i 6 kap. 2 § skollagen (1985:1100) får statsbidrag med

95% av lönekostnaderna för rektorer, studierektorer,

tillsynslärare och lärare vid särskolan. Även till

särskoleverksamhet som anordnas med enskild huvudman utgår

statsbidrag i vissa fall. Bidragsbestämmelserna finns i

förordningen (1986:188) om statsbidrag till driftkostnader för

särskolan m.m. samt i förordningen (1988:740) om statsbidrag

till fristående särskolor. Verksamheten regleras i

särskoleförordningen (1986:573). De detaljerade

personalbestämmelserna i särskoleförordningen har upphävts i

enlighet med riksdagens beslut med anledning av

kommunaliseringspropositionen (1989/90:41, UbU9, rskr. 58).

Styrelsen för särskolan har fr.o.m. den 1 januari 1991 stor

frihet att avgöra hur skolan skall organiseras och

administreras.

Särskolekommittén (U 1989:08), som bl.a. har till uppgift att

se över statsbidragssystemet, beräknas avsluta sitt arbete

under våren 1991. Regeringen anmäler i propositionen sin avsikt

att inför budgetåret 1991/92 ändra

resurstilldelningssystemet för särskolan på en punkt. Det

gäller den behovsprövade kompletteringsresursen, som hittills

har kunnat beviljas av länsskolnämnden utöver den grundresurs

och de tilläggsresurser av olika slag som schablonmässigt utgår

per elev. Enligt regeringens förslag skall

kompletteringsresursen för varje landstingskommun fastställas

till 1989/90 års nivå. Därigenom bevaras den skillnad som råder

mellan olika landstingskommuner när det gäller

kompletteringsresursens storlek, men den tillåts inte att öka

ytterligare.

I motion 1990/91:Ub278 (fp) sägs att regeringens förslag

beträffande kompletteringsresursen kan få negativa konsekvenser

för många av särskolans elever och att de huvudmän som har en

hög kvalitet på sin verksamhet kommer att tvingas sänka sin

ambitionsnivå radikalt. Motionären anser det olämpligt att

föregripa särskolekommitténs betänkande och nu ändra

statsbidragsbestämmelserna.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande anföra

följande.

Den mycket stora spännvidden mellan de olika landstingen när

det gäller kompletteringsresursens storlek i förhållande till

antalet elever ger anledning att ifrågasätta om

behovsprövningen har fungerat rättvist och väl.

Länsskolnämnderna, som hittills har svarat för behovsprövning

och beslut om kompletteringsresursen, upphör den 1 juli 1991.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till att ett nytt

statsbidragssystem för särskolan kan komma att föreläggas

riksdagen tämligen snart anser utskottet att riksdagen inte har

anledning att uttala sig emot den av regeringen nu aviserade

förändringen i de nuvarande statsbidragsbestämmelserna.

Riksdagen bör därför med avslag på motion 1990/91:Ub278 utan

erinran lägga propositionen när det gäller

resurstilldelningssystemet för särskolan till handlingarna.

Det samlade medelsbehovet på anslaget beräknas i

propositionen till 992 407 000 kr. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att riksdagen till Bidrag till driften av

särskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 992 407 000 kr.

2. Sameskolor

Sameskolan (årskurserna 1--6) har knappt 150 elever, vartill

kommer integrerad samisk undervisning i grundskolan för

ytterligare ca 90 elever. Verksamheten regleras i

sameskolförordningen (1967:216), i förordningen (SÖ-FS 1985:64)

om försöksverksamhet med sameskola i Kiruna samt i förordningen

(SÖ-FS 1988:78) om integrerad samisk undervisning i

grundskolan. Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns

i förordningen (1989:640) om lärarresurser i sameskolan.

I propositionen anmäler föredragande statsrådet sin avsikt

att föreslå regeringen en minskad reglering beträffande

tilldelning och användning av resurserna i sameskolan, så att

sameskolstyrelsen får en betydligt ökad frihet att bestämma om

användningen av resurserna liksom kommunerna numera har det

beträffande grundskolan. Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner vad i propositionen anförs om detta.

Det i propositionen beräknade anslagsbeloppet innefattar

en överföring till detta anslag av medel som för närvarande

används för utveckling och produktion av läromedel på samiska

under anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet (220

000 kr.) och B 6. Stöd för produktion av läromedel (300 000

kr.). Vidare beräknar regeringen 1,2 milj.kr. för åtgärder till

följd av den översyn som på regeringens uppdrag gjorts av

verksamheten vid sameskolstyrelsen och dess kansli.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag, föreslår att

riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 23 509 000 kr.

Föredragande statsrådet anmäler också sin avsikt att föreslå

en förstärkning av samernas inflytande över och ansvar för

verksamheten genom att samtliga ledamöter i sameskolstyrelsen

utses efter förslag från samerna. Vidare avser han föreslå att

antalet ledamöter i styrelsen minskas från nio till fem.

Utskottet föreslår att riksdagen utan erinran lägger

propositionen när det gäller sammansättningen av

sameskolstyrelsen till handlingarna.

3. Specialskolor m.m.

Specialskolan är till för elever som på grund av synskada,

dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i grundskolan

eller motsvarande del av särskolan. Antalet elever är nu ca 700

fördelade på åtta skolor för elever med olika slag av handikapp

eller kombinationer av sådana. Vid Tomtebodaskolan, Ekeskolan,

Åsbackaskolan och Hällsboskolan finns specialpedagogiska

resurscentrer. Verksamheten regleras i specialskolförordningen

(1965:478) samt i förordningen (1988:1384) med instruktion för

Tomtebodaskolans resurscenter.

I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 2 sägs att grundprincipen

bör vara att förlägga handikappade barns skolgång till

hemorten. Därför bör enligt motionärerna specialskolorna

utvecklas till utåtriktade resurscentrer.

Utskottet konstaterar att det under senare år utvecklats

specialpedagogiska resurscentrer vid fyra specialskolor. Dessa

täcker in de olika slag av handikapp som specialskolan avser.

För tre av resurscentrerna beräknas i propositionen

resursförstärkningar. Motionsyrkandet får därför anses

tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

Utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk tas

upp i två motioner, nämligen 1990/91:Ub551 (m) yrkandena 1, 2

och 3 samt 1990/91:Ub822 (mp) yrkande 5.

Utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående

riksmöte (bet. 1989/90:UbU14 s. 7 f.). Av betänkandet framgår

bl.a. att en femårig satsning på fortbildning av specialskolans

lärare påbörjades läsåret 1989/90. Denna fortbildning tar sin

utgångspunkt i målet om tvåspråkighet (teckenspråk och

svenska). Utskottet ser inte någon anledning att ändra sitt

ställningstagande utan föreslår att riksdagen avslår motionerna

1990/91:Ub551 yrkandena 1, 2 och 3 samt 1990/91:Ub822 yrkande

5.

I motionerna 1990/91:Ub296 (c) yrkande 1, 1990/91:Ub302 (mp)

yrkande 1 och 1990/91:Ub325 (m) yrkande 1 hävdas att

hörselskadade elever behöver undervisning på teckenspråk.

Dessa elever undervisas nu vanligen i grundskolan, antingen

integrerade i vanliga klasser med användning av tekniska

hjälpmedel eller i särskilda hörselklasser. Denna undervisning

tillgodoser enligt motionärerna inte elevernas behov av egen

identitet som hörselskadade, en positiv självuppfattning och

gruppgemenskap. För att uppnå detta behövs en visuell

kommunikation med teckenspråk.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden anföra

följande.

För döva och gravt hörselskadade barn väljs i allmänhet

specialskolan, där det finns möjlighet att ge undervisning i

och på teckenspråk med sikte på tvåspråkighet (teckenspråk och

svenska) och där teckenspråket är elevernas förstaspråk. De

mindre gravt hörselskadade barnen går däremot i allmänhet i

grundskolan. Dessa barn befinner sig i spänningsfältet mellan

de två trender som integrationsutredningen påvisade i sitt

slutbetänkande (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna

skolväsendet (s. 206 f.), nämligen dels att de handikappade

barnen skall bo hemma under sin skoltid (vilket talar för

grundskolan), dels att barn och ungdomar med handikapp ibland

vill träffa andra med samma svårigheter och uppleva gemenskap i

en sådan grupp (vilket talar för specialskolan). Det är enligt

utskottets mening inte praktiskt möjligt att erbjuda

hörselskadade barn undervisning på teckenspråk i hemkommunens

grundskola. I dag räcker inte tillgången på lärare som kan

undervisa på och i de dövas teckenspråk ens för att försörja

specialskolan för döva och gravt hörselskadade med lärare.

Därför pågår en femårig satsning på fortbildning av

specialskolans lärare. Den processen kan inte påskyndas med

hänsyn till att det också är begränsad tillgång på

lärarutbildare på detta område. De föräldrar till hörselskadade

(men inte gravt hörselskadade) barn som anser att grundskolan

inte kan ge deras barn en bra undervisning med användning av de

hjälpmedel och särskilda anordningar som är möjliga där blir

därför hänvisade till att söka till specialskolan.

Beslut om att ta in en elev i specialskolan fattas av

vederbörande specialskolas styrelse efter ansökan av elevens

vårdnadshavare, skolstyrelsen i barnets hemkommun eller den

lokala styrelsen för särskolan (3 kap. 4 § andra stycket

skollagen). Enligt vad utskottet erfarit föregås sådana beslut

alltid av ingående överläggningar med barnets föräldrar och den

skola som barnet skulle gå i om det inte tas in i

specialskolan. Barnets vårdnadshavare kan överklaga beslutet.

Eftersom specialskolor för döva och hörselskadade bara finns på

ett fåtal orter i landet, innebär skolgång där ofta ett stort

ingrepp i ett barns eller en familjs liv, eftersom det i många

fall för barnet blir fråga om att under terminerna bo ganska

långt från familjen eller för hela familjen att flytta till

specialskolans närområde. Det är därför naturligt att föräldrar

till hörselskadade barn som kan tillgodogöra sig undervisningen

i grundskolan i hemkommunen, om man använder tekniska

hjälpmedel och eventuellt också kan ordna en särskild

hörselklass, vanligen väljer den skolformen för sina barn.

I alla skolformer inom det offentliga skolväsendet för barn

och ungdom skall utbildningen främja elevernas harmoniska

utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar

(1 kap. 2 § andra stycket skollagen). Det innebär bl.a. att

lärarna och övrig personal i grundskolan måste vara

uppmärksamma på tendenser till att vissa barn blir isolerade

och känner sig stå utanför gemenskapen, t.ex. därför att de har

en hörselskada eller annat handikapp, och söka vägar att

motverka sådant. Detta är viktigt både för de handikappade

elevernas och de övriga elevernas utveckling.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1990/91:Ub296

yrkande 1, 1990/91:Ub302 yrkande 1 och 1990/91:Ub325 yrkande 1.

Alla elevers rätt till likvärdig utbildning betonas i

motionerna 1990/91:Ub296 (c) yrkande 4, 1990/91:Ub302 (mp)

yrkande 2 och 1990/91:Ub325 (m) yrkande 4. Motionärerna har

reagerat mot en formulering i regeringens direktiv (dir.

1990:83) till den särskilda utredaren av den nya myndigheten

för stöd vid handikappade elevers skolgång m.m. Där sägs (s. 5

f.): "Institutets uppgifter skall vara inriktade på de

särskilda stöd- och utvecklingsinsatser som krävs för att

elever med handikapp skall få sådana förutsättningar att

genomföra sin skolgång som är så likvärdiga som möjligt med

andra elever."

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om 1 kap.

2 § skollagen, enligt vars första stycke utbildningen inom

varje skolform skall vara likvärdig, varhelst den anordnas i

landet. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under

innevarande riksmöte framlägga förslag om ändringar i

skollagens kapitel om de olika skolformerna. Nuvarande 2 § i 7

kap. skollagen lyder: "De som går i specialskolan i stället för

i grundskolan eller motsvarande del av särskolan skall så långt

det är möjligt få en utbildning som motsvarar den som ges i

grundskolan. Utbildningen skall anpassas efter varje elevs

förutsättningar." Frågan om hur likvärdighetsmålet i

fortsättningen skall formuleras bör enligt utskottets mening

prövas i anslutning till regeringens kommande förslag om

ändringar i skollagen. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och

1990/91:Ub325 yrkande 4.

I motion 1990/91:Ub812 (c) yrkande 1 framförs ett antal olika

synpunkter på utbildning för handikappade. Det gäller

organisationen, utbildningen av syo-konsulenter, lärare och

cirkelledare, läromedel, studiecirkelverksamhetens

tillgänglighet och statsbidragssystem, m.m. Enligt utskottets

mening är de i motionen nämnda problemen redan så väl kända,

att något tillkännagivande till regeringen inte är påkallat.

Utskottet avstyrker därför motionen.

Beträffande anslagsbeloppet har utskottet inget att

erinra mot medelsberäkningen i propositionen. Utskottet

föreslår således att riksdagen till Specialskolor m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 294 638 000

kr.

4. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.

Statsbidrag till svensk undervisning i utlandet utgår enligt

förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning

i utlandet. Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av

bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip

motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk

grundskola (grundresurs) samt för kompletterande

undervisningstimmar (kompletteringsresurs). Bidrag till skolans

lokalkostnader utgår med 60 % av årskostnaden för nödvändiga

undervisningslokaler. Statsbidrag i form av särskilt

driftbidrag utgår med 16 % av lönekostnader och vissa

pensionskostnader. Vidare utgår statsbidrag till

korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning

och svensk undervisning vid internationell skola.

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan

Finland, Norge och Sverige om samarbete på

utlandsundervisningens område.

I propositionen föreslås utökningar av anslaget när det

gäller kompletterande svensk undervisning vid Lycée

International i Saint-Germain-en-Laye, fortsatt

försöksverksamhet vid svenska skolan i Bryssel, reguljär

högstadieundervisning vid svenska skolan i Fuengirola,

engångsbidrag till nya lokaler för svenska skolan i Paris samt

utökat bidrag till Riksföreningen Sverigekontakt för

östeuropasatsningar. Vidare aviserar regeringen sin avsikt att

tillkalla en särskild utredare för att se över formerna för

svensk undervisning i utlandet, framför allt på gymnasienivå,

samt undersöka i vilken utsträckning samarbete med Norge och

Finland på utlandsundervisningens område kan utsträckas till

att omfatta även gymnasienivån.

När det gäller anslagsbeloppet föreslår utskottet, som

inte har något att erinra mot medelsberäkningen, att riksdagen

med bifall till proposition 1990/91:100 till Bidrag till svensk

undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 52 086 000 kr.

I motion 1990/91:Ub259 (c) yrkande 15 påpekas att de behov

som finns av svensk gymnasieutbildning utomlands till betydande

delar kan täckas om man tar i anspråk alla de

distributionsformer som nu står till buds. I samma motion

hävdas att den nuvarande verksamheten vid statens skolor för

vuxna inte kan avvecklas utan att det utvecklas ett nytt

distansundervisningsinstitut. Motionärerna menar att

översynen av formerna för svensk undervisning i utlandet i

tillämpliga delar bör samordnas med tillskapandet av ett

sådant institut.

Utskottet konstaterar att den svenska gymnasieundervisningen

utomlands hittills i huvudsak skett i form av

korrespondensundervisning från Hermods. Skolöverstyrelsen har i

sin anslagsframställning inför budgetåret 1991/92 när det

gäller statens skolor för vuxna (SSV) framhållit att den del av

Hermods som organiserar korrespondensundervisning torde ha

mycket att vinna på ett samgående med SSV i Norrköping (R 90:26

s. C 2:21). Enligt SÖ skulle förmodligen även utlandsskolornas

elever på i första hand gymnasial nivå ha mycket att vinna på

ett sådant samgående. En översyn för att belysa utvecklingen av

distansundervisningen är aviserad i proposition 1990/91:85 om

gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vidare är en utredning

för att se över formerna för svensk undervisning i utlandet,

framför allt på gymnasienivå, anmäld i budgetpropositionen

1990/91:100 bilaga 10. Den koppling som motionärerna önskar

mellan översynen av svensk gymnasieundervisning utomlands och

frågan om tillskapandet av ett distansundervisningsinstitut

förutsätter utskottet kommer till stånd, varför man enligt

utskottets mening kan anse motionsyrkandet tillgodosett.

Riksdagen bör därför avslå motion 1990/91:Ub259 yrkande 15.

Hemställan

Utskottet hemställer

Bidrag till driften av särskolor m.m.

1. beträffande resurstilldelningssystemet för särskolan

att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Ub278 utan erinran

lägger proposition 1990/91:100 till handlingarna,

res. 1 (fp)

2. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften av

särskolor m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 992 407 000 kr.,

Sameskolor

3. beträffande minskad reglering beträffande tilldelning

och användning av resurserna i sameskolan

att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition

1990/91:100,

4. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Sameskolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 23 509 000 kr.,

5. beträffande sammansättningen av sameskolstyrelsen

att riksdagen utan erinran lägger proposition 1990/91:100

till handlingarna,

Specialskolor m.m.

6. beträffande utveckling av specialskolorna till

utåtriktade resurscentrer

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub812 yrkande 2,

7. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i

teckenspråk

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub551 och

1990/91:Ub822 yrkande 5,

res. 2 (mp)

8. beträffande undervisning på teckenspråk för

hörselskadade elever

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 1,

1990/91:Ub302 yrkande 1 och 1990/91:Ub325 yrkande 1,

9. beträffande alla elevers rätt till likvärdig

utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4,

1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4,

res. 3 (mp)

10. beträffande utbildning för handikappade

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub812 yrkande 1,

11. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Specialskolor m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 294 638 000 kr.,

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

12. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk

undervisning i utlandet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 till

Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 52 086 000

kr.,

13. beträffande samordning av översynen av formerna för

svensk undervisning i utlandet med tillskapandet av ett nytt

distansundervisningsinstitut

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub259 yrkande 15.

Stockholm den 7 mars 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Larz Johansson

Närvarande:

Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s),

Ann-Cathrine Haglund (m),

Bengt Silfverstrand (s),

Lars Leijonborg (fp),

Lars Svensson (s),

Birgitta Rydle (m),

Ingvar Johnsson (s),

Birger Hagård (m),

Marianne Andersson i Vårgårda (c),

Ewa Hedkvist Petersen (s),

Ingegerd Wärnersson (s),

Jan Björkman (s),

Margitta Edgren (fp),

Ylva Johansson (v),

och

Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

.1 Resurstilldelningssystemet för särskolan (mom.1)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.

börjar med "Utskottet vill" och på s. slutar med "till

handlingarna" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att, som

regeringen aviserat, nu föregripa den prövning som

statsmakterna måste göra av särskolekommitténs betänkande. Att

frysa den s.k. kompletteringsresursen till 1989/90 års nivå kan

komma att leda till oacceptabla kvalitetsförsämringar inom

särskolan. Förändringar och förbättringar av verksamheterna,

som är starkt socialt motiverade, kommer att omöjliggöras genom

att kompletteringsresursen inte längre kan påverkas.

Avskaffandet av länsskolnämnderna är enligt utskottets mening

inte skäl nog att frångå det hittillsvarande systemet innan

statsmakterna utformat ett nytt, förhoppningsvis bättre,

system. Som motionären anför kan länsskolnämnderna göra

fördelningen för 1991 och skolverket överta ansvaret tills ett

eventuellt nytt system utformats. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub278 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande resurstilldelningssystemet för särskolan

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub278 och med

anledning av proposition 1990/91:100 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utbildning och fortbildning av lärare i teckenspråk

(mom.7)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.

börjar med "Utskottet behandlade" och på s. slutar med

"1990/91:Ub822 yrkande 5" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlade motsvarande yrkanden vid föregående

riksmöte. När det gäller motion 1990/91:Ub551 ser utskottet

ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och föreslår

därför att riksdagen avslår denna motion. Enligt utskottets

mening är det emellertid angeläget att regeringen tar initiativ

till en analys av lärarnas utbildning i de dövas teckenspråk i

specialskolorna. En sådan analys skulle kunna ge underlag för

en bättre planering av lärarnas fortbildning i teckenspråk på

de berörda skolorterna. Detta bör riksdagen, med bifall till

motion 1990/91:Ub822 yrkande 5, som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

7. beträffande utbildning och fortbildning av lärare i

teckenspråk

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub822 yrkande 5

och med avslag på motion 1990/91:Ub551 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Alla elevers rätt till likvärdig utbildning (mom.9)

Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.

börjar med "Utskottet erinrar" och på s. slutar med

"1990/91:Ub325 yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om

1kap. 2 § skollagen, enligt vars första stycke utbildningen

inom varje skolform skall vara likvärdig, varhelst den anordnas

i landet. Regeringen har aviserat sin avsikt att senare under

innevarande riksmöte framlägga förslag om ändringar i

skollagens kapitel om de olika skolformerna. Utskottet anser

att riksdagen redan nu bör ta ställning till

likvärdighetsfrågan mellan de olika skolformerna. Enligt

utskottets mening bör regeringen i sitt kommande förslag till

ändringar i skollagen klargöra att utbildningen inom det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall vara

likvärdig oavsett inom vilken skolform den meddelas. Detta bör

riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub296 yrkande 4,

1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

9. beträffande alla elevers rätt till likvärdig

utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub296

yrkande 4, 1990/91:Ub302 yrkande 2 och 1990/91:Ub325 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Alla elevers rätt till likvärdig utbildning (mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla

m) anför:

När det gäller vår uppfattning om innebörden i begreppet

likvärdig utbildning hänvisar vi till reservation 1 i

betänkande 1990/91:UbU4.