Bet. 1990/91:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1990/91:UBU09

Bidrag till fristående skolor

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UbU9

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt

riksdagen i proposition 1990/91:100 bilaga 10

(utbildningsdepartementet) under avsnitt B. Det offentliga

skolväsendet punkt B 16. Bidrag till driften av fristående

skolor jämte motioner. Regeringen har vidare i proposition

1990/91:18 om ansvaret för skolan (utbildningsdepartementet)

berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen

anförts om fristående skolor.

Propositionerna

Proposition 1990/91:100

Regeringen har under punkt B 16 (s. 99--106) föreslagit

25. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever,

26. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

den särskilda regleringen beträffande hemspråksundervisning vid

fristående skolor,

27. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om

bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå,

28. att riksdagen godkänner förslaget till ram för

budgetåret 1991/92 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid

fristående skolor på gymnasial nivå,

29. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad i

propositionen anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen

fastställda ramen årselevplatser för budgetåret 1991/92,

30. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående

skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

228007000 kr.

Proposition 1990/91:18

Regeringen har i proposition 1990/91:18 om ansvaret för

skolan berett riksdagen tillfälle

12. (delvis) att ta del av vad i propositionen anförts om

val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1990

1989/90:Ub290 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå till Bladins

skola i Malmö i enlighet med vad i motionen anförts.

Motioner med anledning av proposition 1990/91:18

1990/91:Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen beslutar att statsbidragen skall

följa valet av skola i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Ub8 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c, mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kommunens skolplan.

1990/91:Ub37 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att statsbidrag bör utgå i samma omfattning till de fristående

skolorna som till de kommunala skolorna.

Motioner från allmänna motionstiden 1991

1990/91:Ub203 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om fristående skolor på gymnasial nivå.

1990/91:Ub207 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl.

(m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till

nya statsbidragsbestämmelser till kristna och andra fristående

grundskolor och gymnasieskolor utifrån principen om att stöd

skall utgå på samma sätt som stöd utgår till skolor i offentlig

regi.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So602.

1990/91:Ub223 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna för

bidrag till de två estniska skolorna så att riksdagens beslut

om statsbidragens andel kan upprätthållas.

1990/91:Ub241 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om rätten att välja skola,

8. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att bidragen skall följa

eleven.

1990/91:Ub259 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om bidrag till driften av fristående

skolor.

1990/91:Ub268 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, mp) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka

statsbidragen till Kristofferskolan i Stockholm, Hillelskolan i

Stockholm, de estniska skolorna i Stockholm och Göteborg m.fl.

fristående skolor,

2. att riksdagen beslutar att grundbidraget per skolpliktig

elev vid godkända fristående skolor när det gäller elevplats

som tillkommer efter den 1 juli 1992 skall vara 90% av det

grundresursbelopp som utgår per elev i grundskolan i kommunen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att elevtalsram inte längre bör tillämpas för

statsbidragsberättigade fristående skolor när det gäller sådana

elever som har att fullgöra sin skolplikt, eftersom en sådan

ram på grundskolenivå inte längre fyller en logisk funktion i

det nya bidragssystemet.

1990/91:Ub283 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om statsbidrag till de fristående skolorna.

1990/91:Ub290 av Pär Granstedt och Karin Söder (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att årlig kostnadsuppräkning även

fortsättningsvis skall ske enligt det nya föreslagna

skolindexet för de estniska skolorna, Hillelskolan och

Kristofferskolan som i dag enligt gällande förordningar

garanteras en årlig kostnadsökningskompensation,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bidragen till övriga fristående

skolor i form av en eller flera stegs höjningar utöver index

skall anpassas till den nivå som utgår till de kommunala

skolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att de fristående skolornas kostnader

för pensioner beaktas och erhåller ett likvärdigt stöd med det

som skall komma att utgå till kommunerna.

1990/91:Ub312 av andre vice talman Christer Eirefelt och

Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om

statsbidragen till fristående konstskolor.

1990/91:Ub320 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om försöksverksamhet med "skolpeng" i

grundskolan i Storstockholmskommunerna.

1990/91:Ub813 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

27. att riksdagen beslutar att under B 8. Bidrag till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet skall

statsbidraget för de fristående skolorna gälla enligt vad i

motionen anförts.

1990/91:Ub821 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen beslutar att statsbidraget till

skolväsendet skall knytas till eleverna i enlighet med vad i

motionen anförts,

13. att riksdagen, under förutsättning av bifall till

yrkande 11, beslutar att slå samman anslagen B 8 och B 16,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om statsbidragen till de friskolor som

hittills haft förhöjt statsbidrag.

Utskottet

Fristående skolor

Medel för statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga

elever anvisas för närvarande under anslaget Bidrag till

driften av grundskolor m.m och för statsbidrag till skolor på

gymnasienivå under anslaget Bidrag till driften av fristående

skolor på gymnasial nivå. I proposition 1990/91:100 föreslås

att statsbidrag till de båda ändamålen beräknas under ett

gemensamt anslag som benämns Bidrag till driften av fristående

skolor.

Fristående skolor på grundskolenivå

Med anledning av proposition 1990/91:18 om ansvaret för

skolan har riksdagen fattat beslut om ett nytt

statsbidragssystem för grundskolan, gymnasieskolan och den

kommunala vuxenutbildningen (bet. UbU4, rskr. 76). I den del av

det nya sektorsbidraget som avser grundskolan ingår dels en

grundresurs, dels specialresurserna 1 och 2 för särskilda

ändamål. Storleken av en kommuns grundresurs beräknas med

utgångspunkt i det genomsnittliga bidraget per elev basåret,

dvs. det år från vilket övergången till det nya systemet sker.

Årliga justeringar av denna resurs sker under hänsynstagande

till bl.a. elevantalet den 15 september beräkningsåret.

I den nyssnämnda propositionen om ansvaret för skolan anmälde

föredragande statsrådet sin avsikt att i 1991 års

budgetproposition återkomma till vissa frågor gällande

fristående skolor. Han redovisade där bl.a. den uppfattningen

att statsbidragsnivåerna för dessa skolor borde bli mer

jämförbara med vad som fortsättningsvis kommer att utgå i form

av statligt stöd för kommunernas verksamhet. I

budgetpropositionen föreslås nu att statsbidrag till fristående

skolor för skolpliktiga elever, i likhet med det föreslagna nya

statsbidraget till det kommunala offentliga skolväsendet, skall

utgå med ett enhetligt belopp för varje elev oavsett stadium

och utgöra ett finansiellt stöd till skolverksamheten (prop. s.

101). Vidare skall till nystartad skola bidrag kunna utgå

fr.o.m. första verksamhetsåret. Statsrådet föreslår ett bidrag

av 13000 kr. per elev, vilket belopp fr.o.m. budgetåret

1992/93 årligen skall räknas upp med det skolindex som kommer

att fastställas för sektorsbidraget till det kommunala

skolväsendet. När det gäller de skolor på grundskolenivå som

genom tidigare riksdagsbeslut har erhållit ett högre bidrag än

13000 kr. per elev anser statsrådet att bidragen bör "frysas"

på 1990/91 års nivå, dvs. någon skolindexuppräkning av bidraget

till dessa skolor skall inte komma i fråga förrän bidraget till

övriga skolor nått upp till dessa skolors nivå. Denna senare

princip skall dock inte gälla riksinternatskolor.

I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 1 erinras om att

grundskolans resurs per skolpliktig elev genomsnittligt för

riket kan beräknas till ca 22000 kr. läsåret 1991/92.

Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag att "frysa"

statsbidraget till sex fristående skolor, nämligen

Kristofferskolan i Stockholm, Hillelskolan i Stockholm, de

estniska skolorna i Stockholm och Göteborg, Göteborgs högre

samskola och Lundsbergs skola. Enbart för Kristofferskolan rör

det sig om att på sikt minska statsbidraget med ca 3 milj.kr. i

nuvarande penningvärde. Likartade synpunkter framförs i motion

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 14. Statsbidraget till dessa skolor

måste, säger motionärerna, räknas upp enligt index på samma

sätt som alla andra skolbidrag. Den av regeringen nu föreslagna

bidragsnivån om 13000 kr. motsvarar knappt 60% av det

genomsnittliga statsbidraget per elev i grundskolan. Enligt

motion 1990/91:Ub223 (fp) tillförsäkrades de estniska skolorna

i Stockholm och Göteborg vid senaste bidragsomläggningen genom

riksdagens beslut år 1982 ett statsbidrag omfattande viss del

av lärarlönekostnaderna. En real minskning av statsbidragen gör

situationen ohållbar för de små estniska skolorna. Också i

motion 1990/91:Ub290 (c) yrkande 1 begärs en årlig

kostnadsuppräkning enligt skolindex för de estniska skolorna,

Hillelskolan och Kristofferskolan. Motionärerna konstaterar att

det i och för sig är värdefullt med en bidragsmässig

likställdhet mellan olika fristående skolor men att detta

förhållande bör åstadkommas i form av en snabbare bidragsökning

för övriga skolor. Om man inte gör en årlig uppräkning för

kostnadsökningar urholkas snabbt det ekonomiska stödet till

ifrågavarande skolor och en på så sätt ackumulerad nedskärning

kommer snart att hota skolornas existens.

Utskottet finner när det gäller statsbidraget till

ifrågavarande skolor inte skäl föreligga till annat

ställningstagande än statsrådets. Motionsyrkandena avstyrks.

Enligt föredragande statsrådet förutsätts regeringen

fastställa det högsta antal årselevplatser vid resp. skola på

grundskolenivå som får ligga till grund för statsbidrag.

I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 3 framförs

uppfattningen att det inte är rimligt att för en fristående

skola på grundskolenivå fastställa en elevtalsram för det antal

skolpliktiga elever som högst får utgöra grund för statsbidrag.

Om en statsbidragsberättigad fristående skola för skolpliktiga

elever ett visst år av olika skäl tar emot fler elever än

ramens tal, minskas i så fall skolans redan låga

genomsnittsbidrag per elev ytterligare, samtidigt som

statsverkets kostnader för bidrag till kommunens skolväsende

för varje elev som gått över till den fristående skolan minskar

med ett elevrelaterat grundresursbelopp.

Utskottet tar fasta på vad som anförs i propositionen,

nämligen att "statsbidraget bör i framtiden utgå för samtliga

elever som undervisas vid skolan". Om en ram fastställs utgår

utskottet från att den får en sådan omfattning att den i motion

1990/91:Ub268 redovisade situationen inte inträffar.

Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 1990/91:Ub268 (fp, m, mp) yrkande 2 föreslås ett

nytt statsbidragssystem för fristående skolor på

grundskolenivå, vilket anknyter till det nya

statsbidragssystemet för grundskolan. När det gäller varje

idag inrättad fristående skola skall det samlade

statsbidraget till skolan budgetåret 1991/92 betraktas som ett

allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten, en grundresurs.

Vid negativ elevantalsutveckling för skolan bör de

bidragsreduktionsregler tillämpas som gäller för en liten

kommun. Statsbidraget per elevplats som tillkommer efter den 1

juli 1992 vid antingen en befintlig statsunderstödd skola eller

en nystartad sådan bör motsvara det belopp varmed statsverket

reducerar kommunens grundresurs när elev flyttar från kommunen.

Enligt motionärerna håller sig en sådan bidragsmodell inom de

kostnadsramar som gäller för skolområdet fr.o.m. budgetåret

1992/93 och medför inga nya kostnader för statsverket. I

motionerna 1990/91:Ub241 (m) yrkandena 7 och 8, båda delvis,

1990/91:Ub5 (m) yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub207 delvis,

1990/91:Ub290 (c) yrkande 2 och 1990/91:Ub320 (m) yrkande 2

framförs den uppfattningen att samma statsbidrag skall utgå för

elever i en fristående skola som för elever i en kommunal

skola. Ett och samma garanterade bidragsbelopp skall följa

eleven oavsett skolhuvudman. Även i motionerna 1990/91:Ub813

(mp) yrkande 27, 1990/91:Ub37 (mp) yrkande 4 och

1990/91:Ub283 (mp) framförs detta förslag. Enligt motion

1990/91:Ub821 (fp) yrkande 11 delvis bör fristående skolor få

ett totalbidrag per elev som motsvarar vad som totalt gäller

för elev i den kommunala skolan. I motion 1990/91:Ub259 (c)

yrkande 16 sägs att vid övergången till ett generellt

finansiellt stöd till skolväsendet bör samtliga i kommunen

boende elever räknas in i bidragsunderlaget för skolan och att

kommunen bör fördela resurserna efter behov till samtliga

skolor på grundskolenivå i kommunen, såväl offentliga som

fristående.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra

följande.

Så länge statsbidrag utgår till fristående skolor enligt

särskilda normer och med en garanterad summa är det naturligt

att detta statliga bidrag anvisas under ett särskilt anslag på

riksstaten. I beräkningsunderlaget för den del av det nya

sektorsbidraget som avser grundskolan ingår endast

grundskoleelever. Från det totala antalet 7--15-åringar i resp.

kommun har således avräknats elever i särskola, fristående

skolor och specialskolor (Ds 1990:32, Nytt statsbidragssystem

för grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för

vuxna, s.101). Ett elevrelaterat statsbidrag till fristående

skolor som skulle motsvara vad staten genomsnittligt utbetalar

för elev i grundskolan kräver ett resurstillskott, vilket

inte föreslagits av motionärerna. Motionsförslaget att räkna in

samtliga i en kommun boende elever, dvs. kyrkobokförda, i en

kommuns bidragsunderlag förutsätter också resurstillskott, om

inte det nuvarande genomsnittliga grundresursbeloppet per elev

i grundskolan skall minskas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande

4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda

delvis, 1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320

yrkande 2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande

11 delvis. Utskottet finner inte heller skäl föreligga att

tillstyrka motion 1990/91:Ub268 yrkande 2. Riksdagen bör alltså

besluta i enlighet med regeringens förslag om bidrag till

fristående skolor på grundskolenivå för budgetåret 1991/92.

Enligt motion 1990/91:Ub8 (m, fp, c, mp) är fristående skolor

en del av den utbildningsverksamhet som anordnas för kommunens

skolpliktiga barn. Sådana skolor bör, säger motionärerna,

därför redovisas i den kommunala skolplanen.

Utskottet konstaterar att det enligt 2 kap. 8 § skollagen

skall finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som bl.a.

skall visa hur kommunens skolväsende skall gestaltas. Kommunen

skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. Den i

motion 1990/91:Ub8 aktualiserade frågan bör enligt utskottets

mening avgöras av kommunerna, varför motionen avstyrks.

Fristående skolor över grundskolenivå

Fristående skolor över grundskolenivå med statligt stöd utgör

inte en enhetlig grupp. Det finns ett antal skolor, som

anordnar utbildning motsvarande utbildningen vid

gymnasieskolans treåriga studieförberedande linjer (jfr

riksinternatskolorna, Franska skolan i Stockholm m.fl.). Vidare

finns internationella skolor (Lycée Français Saint-Louis och

Tyska skolan). En annan huvudgrupp är riksrekryterande skolor

med yrkesinriktning som inte utan vidare kan betraktas som

gymnasieskola för 16--19-åringar eller kommunal vuxenutbildning

(jfr Bergsskolan, Handarbetets Vänners Vävskola, Carl Malmstens

Verkstadsskola, Nyckelviksskolan, Anders Beckmans skola, Berghs

Reklamskola m.fl.) samt skolor med konstnärlig inriktning (jfr

Gerlesborgsskolan, Hovedskous målarskola m.fl.). Denna senare

huvudgrupp av skolor bygger som regel på genomgången utbildning

efter grundskolan.

Enligt propositionen bör ett generellt villkor för bidrag

till skola på denna nivå vara att utbildningen i någon form

utgör ett önskvärt komplement till utbildningen inom det

allmänna skolväsendet. Statligt stöd på det gymnasiala stadiet

bör således kunna utgå till utbildningar som genom sitt

utbildningsinnehåll helt eller åtminstone i något väsentligt

avseende skiljer sig från vad som förekommer inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Statligt

stöd bör också, heter det i propositionen, kunna utgå till

skolor som genom sin uppläggning av studierna är särskilt

anpassade för elever med annan studiebakgrund och erfarenhet än

den som gymnasieskolans elever normalt har. Till denna grupp

kan enligt propositionen också räknas sådana skolor vilkas

utbildningar i och för sig bygger på en genomgången utbildning

efter grundskolan men har en uppläggning och ett innehåll som

gör att de inte bör tillhöra högskoleområdet.

Som hittills bör, heter det i propositionen, riksdagen

besluta om en ram för det totala antalet årselevplatser som får

ligga till grund för statsbidrag till fristående skolor över

grundskolenivå. Det ankommer sedan på regeringen att besluta,

om skolan skall förklaras berättigad till statsbidrag utifrån

de riktlinjer som riksdagen fastställt.

Föredragande statsrådet anser inte att det finns anledning

att föreslå ändrat ställningstagande till utbildningar vid de

skolor som redan förklarats bidragsberättigade. När det gäller

statsbidragets utformning föreslår statsrådet att bidrag till

samtliga fristående skolor över grundskolenivå skall utformas

som ett finansiellt stöd till skolverksamheten uttryckt som ett

bidrag per årselevplats inom en av regeringen fastställd ram. I

en del fall är dock bidraget i dag högre än vad som i

genomsnitt utgår per elev i gymnasieskolan. Stöd till sådana

skolor har utgått sedan en mycket lång tid och utgör enligt

propositionen en förutsättning för skolans och därmed

utbildningens existens. Föredragande statsrådet finner det

utifrån nationella och kulturella synpunkter viktigt att stöd i

oförändrad omfattning får utgå fortsättningsvis till sådana

skolor.

I motionerna 1990/91:Ub203 (m) yrkande 7, 1990/91:Ub207 (m)

delvis och 1990/91:Ub821 (fp) yrkande 11 delvis anförs att

samma bidrag skall utgå per elev i en fristående skola som i

kommunal gymnasieskola. Enligt motion 1990/91:Ub312 (fp) bör

villkoren för Falkenbergs konstskola förbättras.

Utskottet har i det föregående redovisat att de fristående

skolor över grundskolenivå, som får statsbidrag från

förevarande anslag, inte är en enhetlig grupp vare sig i fråga

om elevernas ålder eller skolornas studieorganisatoriska

motsvarighet när det gäller det kommunala skolväsendet. I

övrigt hänvisar utskottet till den i budgetpropositionen

aviserade översynen av statsbidragen till dessa skolor. Med det

anförda avstyrker utskottet de ifrågavarande motionsyrkandena.

I propositionen föreslås en ökning av ramen för

bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över

grundskolenivå till 4552. Föredragande statsrådet anmäler

samtidigt att han i den aviserade propositionen om

gymnasieskolan kommer att föreslå att den s.k. lilla ramen

avvecklas. Enligt förslag från en särskild utredare borde

utbildningar inom lilla ramen inordnas i det nya tredje året av

gymnasieskolans yrkesutbildningar, medan resterande

utbildningar borde hänföras antingen till kommunal

vuxenutbildning eller högskolan. Det finns dock utbildningar

som inte är hänförliga vare sig till det offentligt anordnade

skolväsendet eller högskolan. Statsrådet föreslår därför att

regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få utöka ramen

om det visar sig nödvändigt.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner föreslaget antal

bidragsgrundande årselevplatser vid fristående skolor över

grundskolenivå samt lämnat begärt bemyndigande att utöka ramen.

Övriga frågor

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag

att förordningen om statsbidrag till kostnader för

hemspråksundervisning vid vissa fristående skolor för

skolpliktiga elever ändras och anpassas till det nya

statsbidragssystemet för det offentliga skolväsendet.

Det är regeringen som prövar frågan om statsbidrag till

fristående skola utifrån de kriterier som angetts av riksdagen.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1989/90:Ub290

(m), där motionärerna begär att riksdagen skall göra ett

uttalande om att bidrag bör utgå till Bladins skola i Malmö.

Det bidrag som utgår till fristående skolor är inte uppdelat

på skilda kostnadsslag. Det rymmer därför också bidrag till

pensionskostnader. Så har det alltid varit beträffande skolor

som ej haft statligt reglerade lärartjänster. Med det avstyrks

motion 1990/91:Ub290 yrkande 3.

Frågor om kommunala/landstingskommunala bidrag till

fristående skola med eller utan statsbidrag har utskottet

tidigare behandlat i betänkande UbU 1987/88:14 (s.12).

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen till Bidrag till

driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 228007000 kr. Av skäl som redovisats i

detta betänkande är det inte meningsfullt att nu slå samman

anslagen Bidrag till driften av det kommunala offentliga

skolväsendet och Bidrag till driften av fristående skolor.

Utskottet avstyrker därmed motion 1990/91:Ub821 yrkande 13.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande real minskning av statsbidraget till de

estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl.

fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Ub223, 1990/91:Ub268

yrkande 1, 1990/91:Ub290 yrkande 1 och 1990/91:Ub821 yrkande

14,

res. 1 (m, fp, c, mp)

2. beträffande statsbidrag till det faktiska antalet elever

vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub268 yrkande 3,

res. 2 (m, fp, c, mp)

3. beträffande bidrag till fristående skolor för

skolpliktiga elever

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7

delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis,

1990/91:Ub259 yrkande 16, 1990/91:Ub268 yrkande 2,

1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283,

1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2,

1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis

godkänner vad som förordats i proposition 1990/91:100 samt

lägger proposition 1990/91:18 till handlingarna,

res. 3 (m, fp, mp)

res. 4 (c)

4. beträffande redovisning av fristående skolor för

skolpliktiga elever i den kommunala skolplanen

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub8.

5. beträffande statsbidrag till fristående skolor över

grundskolenivå

att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Ub203 yrkande

7, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub312 och 1990/91:Ub821

yrkande 11 delvis godkänner vad som förordats i proposition

1990/91:100,

res. 5 (m, fp, mp)

6. beträffande statsbidragsgrundande årselevplatser vid

fristående skolor över grundskolenivå

att riksdagen godkänner förslaget till ram för budgetåret

1991/92 samt bemyndigar regeringen att, enligt vad i

proposition 1990/91:100 anförts, i vissa fall utöka den av

riksdagen fastställda ramen årselevplatser för budgetåret

1991/92,

7. beträffande hemspråksundervisning vid fristående

skolor

att riksdagen godkänner vad i proposition 1990/91:100

förordats om den särskilda regleringen beträffande sådan

undervisning,

8. beträffande statsbidrag till Bladins skola i Malmö

att riksdagen avslår motion 1989/90:Ub290,

res. 6 (m, fp)

9. beträffande vissa pensionskostnader

att riksdagen avslår motion 1990/91:Ub290 yrkande 3,

10. beträffande anslagsbeloppet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 och med

avslag på motion 1990/91:Ub821 yrkande 13 till Bidrag till

driften av fristående skolor för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 228007000 kr.

Stockholm den 19 mars 1991

På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c),

Helge Hagberg (s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg

(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson

(s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger

Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i

Vårgårda (c), Björn Samuelson (v), Eva Goës (mp), Ewa Hedkvist

Petersen (s) och Ulf Melin (m).

Reservationer

1. Real minskning av statsbidraget till de estniska skolorna,

Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl. fristående skolor

(mom.1)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),

Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i

Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

En årlig kostnadsuppräkning enligt skolindex av statsbidragen

till de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan

m.fl. fristående skolor är nödvändig. Om det inte sker en sådan

uppräkning för årliga kostnadsökningar, urholkas snabbt det

ekonomiska stödet till dem. En på så sätt ackumulerad

nedskärning av bidragen kommer snart att hota skolornas

existens.

Statsrådets förslag om att minska statsbidraget till de

nämnda skolorna är inte logiskt. Han slår nämligen i

budgetpropositionen (s.104) fast följande:

I likhet med vad jag har anfört om bidrag till skolor på

grundskolenivå anser jag att en anpassning av nivån för

statsbidrag till skolorna bör göras så att nivåerna blir mer

jämförbara med det statliga finansiella stödet till kommunernas

skolverksamhet. I en del fall är dock bidraget idag högre än

vad som i genomsnitt utgår per elev i gymnasieskolan. Stöd till

sådana skolor har utgått sedan en mycket lång tid och utgör en

förutsättning för skolans och därmed utbildningens existens.

Jag finner det utifrån nationella och kulturella synpunkter

viktigt att stöd i oförändrad omfattning får utgå

fortsättningsvis till sådana skolor.

Utskottet anser således att en årlig uppräkning enligt

skolindex av bidragen till de i motionerna angivna skolorna bör

göras även fortsättningsvis. Vad utskottet här anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

1. beträffande real minskning av statsbidraget till de

estniska skolorna, Hillelskolan, Kristofferskolan m.fl.

fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub223,

1990/91:Ub268 yrkande 1, 1990/91:Ub290 yrkande 1 och

1990/91:Ub821 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Statsbidrag till det faktiska antalet elever vid

statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå (mom.2)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),

Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i

Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "Utskottet tar" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra

följande.

Alla elever skall fullgöra skolplikten. Det finns inte skäl

för en särskild elevtalsram för en statsunderstödd fristående

skola som är godkänd för att erbjuda undervisning för

skolpliktiga elever. Om t.ex. regeringen eller skolverket

fastställer en elevtalsram om 100 platser som grund för

statsbidrag för en viss statsbidragsberättigad fristående skola

och skolan ett visst år av olika skäl tar emot 110 elever,

innebär detta att skolans redan låga bidrag per elev minskas

med 10%. Samtidigt gör statsverket ifråga om utbetalning av

statsbidrag till kommunens grundresurs en vinst med ett

elevrelaterat grundresursbelopp för var och en av dessa tio

elever. En sådan ordning är inte försvarlig.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande statsbidrag till det faktiska antalet elever

vid statsunderstödd fristående skola på grundskolenivå

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub268 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever

(mom.3)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "Så länge statsbidrag" och på s.7 slutar med "för

budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att eleverna och deras föräldrar själva bör

få avgöra om eleven skall gå i en skola i det kommunala

skolväsendet eller i en fristående skola. Ett fritt val av

skola skulle som en positiv bieffekt innebära en stimulans för

utbildningsanordnarna att göra resp. skola så bra som möjligt.

Statsbidraget för kommunala grundskolor och fristående skolor

för skolpliktiga elever bör vara utformat härefter. Riksdagen

bör hos regeringen begära ett sådant statsbidragssystem för

fristående skolor, att dessa skolor garanteras ett bidrag per

elev som motsvarar vad som gäller för en elev i den kommunala

grundskolan.

Vad utskottet här anfört om statsbidrag bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande bidrag till fristående skolor för

skolpliktiga elever

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub5 yrkande

7 delvis, 1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis,

1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis, 1990/91:Ub283,

1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande 2,

1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis

och med anledning av motionerna 1990/91:Ub259 yrkande 16 och

1990/91:Ub268 yrkande 2 samt propositionerna 1990/91:18 och

1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Bidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever

(mom.3)

Larz Johansson och Marianne Andersson i Vårgårda (båda c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6

börjar med "Så länge statsbidrag" och på s.7 slutar med "för

budgetåret 1991/92" bort ha följande lydelse:

I beräkningsunderlaget för den del av det nya sektorsbidraget

som avser grundskolan ingår idag grundskoleelever. Från det

totala antalet 7--15-åringar i resp. kommun har avräknats

elever i särskola, fristående skolor och specialskolor.

Vid övergången till ett generellt finansiellt stöd till

skolväsendet bör enligt utskottets mening samtliga i kommunen

boende skolpliktiga elever räknas in i bidragsunderlaget.

Verksamhetsbidraget bör i sin helhet betalas ut till kommunen,

som därefter fördelar resurser efter behov till samtliga skolor

i kommunen, såväl offentliga som fristående.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

3. beträffande bidrag till fristående skolor för

skolpliktiga elever

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Ub259 yrkande 16

och med anledning av propositionerna 1990/91:18 och

1990/91:100 och motionerna 1990/91:Ub5 yrkande 7 delvis,

1990/91:Ub37 yrkande 4, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub268

yrkande 2, 1990/91:Ub241 yrkandena 7 och 8, båda delvis,

1990/91:Ub283, 1990/91:Ub290 yrkande 2, 1990/91:Ub320 yrkande

2, 1990/91:Ub813 yrkande 27 samt 1990/91:Ub821 yrkande 11

delvis som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Statsbidrag till fristående skolor över grundskolenivå

(mom.5)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8

börjar med "Utskottet har" och slutar med "ifrågavarande

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Till skillnad från vad som är fallet i regeringens förslag

till villkor för statsbidrag till fristående skolor anser

utskottet att det som principiell utgångspunkt bör gälla att

fristående skolor är en viktig del av utbildningssystemet. Det

är principiellt viktigt att det finns alternativ. Fristående

skolor bidrar också till en förnyelse av skolväsendet.

För att kunna bli berättigad till statsbidrag skall en

fristående skola, som anordnar utbildning motsvarande

utbildningen inom gymnasieskolan, kunna visa en sådan

stabilitet ifråga om personal, lokaler m.m. som är nödvändig

för att undervisningen skall kunna bedrivas på ett sätt som

uppfyller rimliga krav på kvalitet. Några inskränkningar i

övrigt bör enligt utskottets uppfattning inte anges.

Nystartade fristående skolor, som har ett innehåll som

motsvarar gymnasieskolans, bör garanteras ett bidrag per elev

som lägst motsvarar vad som gäller för en elev i den kommunala

gymnasieskolan. För skolor som är av annan karaktär bör

bidraget fastställas i särskild ordning.

Vad utskottet här anfört om statsbidrag bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande statsbidrag till fristående skolor över

grundskolenivå

att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Ub203

yrkande 7, 1990/91:Ub207 delvis, 1990/91:Ub312 och

1990/91:Ub821 yrkande 11 delvis och med avslag på proposition

1990/91:100 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Statsbidrag till Bladins skola i Malmö (mom.8)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m),

Carl-Johan Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.9

börjar med "Det är" och slutar med "i Malmö" bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening bör statsbidrag utgå till fristående

skola under förutsättning att skolan ger kunskaper och

färdigheter som i rimlig utsträckning svarar mot de kunskaper

och färdigheter som grundskolan och/eller gymnasieskolan

förmedlar.

Med denna utgångspunkt anser utskottet att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna att statsbidrag skall utgå

till Bladins skola i Malmö. Regeringen har tidigare avslagit

ansökningar om statsbidrag till skolan.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

8. beträffande statsbidrag till Bladins skola i Malmö

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub290 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Redovisning av fristående skolor för skolpliktiga elever i

den kommunala skolplanen (mom.4)

Larz Johansson (c), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),

Birger Hagård (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i

Vårgårda (c), Eva Goës (mp) och Ulf Melin (m) anför:

Eftersom en fristående skola är en del av den

utbildningsverksamhet som anordnas för kommunens skolpliktiga

barn, är det naturligt att en sådan skola tas upp i kommunens

skolplan. Samtidigt kan kommunen bedöma om verksamhetens

kvalitet är tillfredsställande.

2. Anslagsbeloppet m.m. (mom.10)

Lars Leijonborg och Carl-Johan Wilson (båda fp) anför:

Enligt vår mening bör man snarast överväga en samordning av

utbetalning av verksamhetsbidraget till grundskolan och statens

bidrag till fristående skolor på grundskolenivå enligt

följande:

1. Till kommunen utbetalas dels verksamhetsbidraget,

beräknat på det antal elever som fullgör sin skolgång i

grundskolan den 15 september beräkningsåret, dels det av staten

fastställda bidraget för fristående skolor för elever i sådana

skolor i kommunen.

2. Kommunen, som framdeles förutsätts få godkänna

fristående skolor, överlämnar de statliga bidragen till resp.

huvudmän.

Det samordnade utbetalningsförfarandet bör föranleda

vidgade kontakter mellan kommunens grundskolor och de

fristående skolorna, något som ofta efterlyses. Den ekonomiska

situationen under vilken de fristående skolorna arbetar bör

också vinna i klarhet genom det föreslagna

utbetalningsförfarandet.

Sedan erfarenhet vunnits av ett sådant system när det gäller

fristående skolor på grundskolenivå, bör i ett nästa steg

övervägas om ett likartat system kan användas för vissa

fristående skolor som har en direkt motsvarighet inom

gymnasieskolan.