Bet. 1990/91:UU1

Utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU01

Krigsmaterielexport

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UU1

Skrivelsen

Regeringen har med skrivelse 1989/90:124 lämnat riksdagen en

redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten under 1989. I

skrivelsen redovisas inledningsvis vilka regler som gäller för

tillverkning och export av krigsmateriel och vilken roll

krigsmaterielinspektören (KMI) har.

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av

principiell karaktär, och tillståndsprövningen utgör ofta en

synnerligen grannlaga uppgift, heter det bl.a. i skrivelsen. Det är

inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att

alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför

naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts

särskild betydelse. Enligt 10kap. 6§ regeringsformen skall

regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med

utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden

rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden

skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms

erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa

enskilda dispensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen

beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85:82) om ökad

insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en

rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas

(UU1984/85:5, rskr.61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk

grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1989 tio

sammanträden. Nämnden sammanträder på kallelse av

krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena. Det

ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredragande

statsrådet.

Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom

nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande

insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena.

Nämnden ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som

regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med

utrikesnämnden om.

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden

rörande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett

särskilt tekniskt/vetenskapligt råd med företrädare för flera olika

institutioner, som äger kunskap om teknologins tillämpning på civila

resp. militära områden. Under år 1989 höll rådet sex sammanträden.

I nyss nämnda proposition uttalade regeringen sin avsikt att varje

år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten. Härigenom skulle riksdagen förses med en

samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag

skulle ges för en bredare allmän debatt.

I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen

en årlig skrivelse med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse

avseende år 1989.

I en bilaga till skrivelsen lämnas statistik för

krigsmaterielexporten under 1989. Därav framgår bl.a. att

utförseltillstånd för försåld krigsmateriel under år 1989 lämnats

till ett värde av 7247milj.kr. jämfört med 6405milj.kr. under

år 1988. Detta innebär räknat i 1968 års priser en ökning med 6,5%.

År 1988 var ökningen 14,4% och år 1987 21,8%.

Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1989

uppgick till 6006milj.kr. mot 6154milj.kr. under år 1988. I

1968 års priser motsvarar detta en minskning med 8%. 40% av den

totala exporten år 1989 utgjordes av leveranser till Indien. Det

framgår vidare av bilagan att krigsmaterielexportens andel av den

totala varuexporten 1989 utgjorde 1,81% mot 2,02% för 1988.

Genomsnittssiffran för den senaste tioårsperioden är 1,28%.

I bilagan ges även redogörelser för bl.a. krigsmaterielexportens

fördelning på produkthuvudområden och den geografiska spridningen av

exporten.

En inhemsk försvarsindustri har enligt skrivelsen fördelar från

beredskaps- och underhållssynpunkt och är av värde när det gäller att

tillhandahålla vapensystem och avancerad militärteknologi som är väl

anpassade till svenska villkor. Härom råder bred enighet. Det svenska

försvaret har emellertid hittills inte ansetts vara en tillräcklig

avnämare för att upprätthålla kapaciteten hos svensk

försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer med

ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har därför

bedömts som nödvändig för att svensk försvarsindustri skall kunna

behålla sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen

tillsatte i juni 1988 en parlamentarisk utredning för att närmare

belysa dessa förhållanden, utredningen om krigsmaterielexporten

(dir.1988:4). Utredningen har haft i uppdrag att analysera

sambandet mellan den svenska försvarsindustrins förmåga att

tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvinkel acceptabel

självförsörjning av krigsmateriel och denna industris beroende av

exportmöjligheter. Den skulle även utreda konsekvenserna av och

villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet samt pröva

behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer för

krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till

sådana förändringar. Utredningen avgav i februari 1990 sitt

betänkande Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet (SOU1990:102).

Det är för närvarande under remissbehandling.

I juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över

krigsmaterielbegreppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet

(dir.1988:42). Översynen avsåg dels nuvarande

krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassificeringen.

Utredaren avgav i oktober 1989 sitt betänkande Begreppet

krigsmateriel (SOU1989:66). Betänkandet har remissbehandlats.

Fr.o.m. den 1 juli 1988 har genom den tidigare nämnda

lagstiftningen en rad nya regler och kontrollbestämmelser för

krigsmaterielexporten införts. I en särskild handbok, utgiven av KMI

i december 1988, har nu gällande regelverk och handläggningsordning

för tillståndsärenden redovisats.

Motionerna

1989/90:U15 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

utlovad restriktivitet med vapenexport måste motsvaras av minskning

av värdet av beviljade exporttillstånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

länder som brutit mot svenska vapenexportregler för en bestämd

tidsperiod skall uteslutas som mottagarland av svensk krigsmateriel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

svenska företag som brutit mot gällande regler icke skall beviljas

exporttillstånd för krigsmateriel under en bestämd "karenstid".

1989/90:U403 av Ulla-Britt Åbark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

successiv minskning av vapenexporten med sikte på en senare

avveckling.

1989/90:U404 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen av regeringen begär lagförslag om totalt förbud

för export av krigsmateriel.

1989/90:U408 av Kent Carlsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stopp för

ny krigsmaterielexport till USA.

1989/90:U417 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

u-länder och militära kostnader.

1989/90:U421 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen

begär att regeringen framlägger ett förslag till femårig

avvecklingsplan för vapenexporten.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N308.

1989/90:U423 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag om totalt förbud

för export av krigsmateriel och en plan för avveckling av svensk

krigsmaterielexport på fem år,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

samtliga riksdagspartier skall vara representerade i kommande

utredningar om krigsmaterielexporten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

fredsrörelsen bör vara företrädd i rådgivande nämnden för

krigsmaterielfrågor i första hand direkt genom att

fredsrörelseföreträdare utses, i andra hand indirekt genom att också

riksdagspartier med negativ syn på vapenexport ges representation i

nämnden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

nuvarande lag (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel m.m.

ändras i enlighet med föreslagen lydelse i utredningen Begreppet

krigsmateriel (SOU 1989:66),

6. att riksdagen beslutar att lagstifta om exportrestriktioner av

produkter som kan användas vid framställning av kemiska vapen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

stater som brutit mot gällande regler för svensk vapenexport inte får

komma i fråga som vapenköpare igen förrän efter en minsta karenstid

på tio år.

1989/90:U425 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förbud mot svensk vapenexport.

1989/90:U618 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla

vapenleveranser, följdleveranser och reservdelar till Indonesien bör

upphöra.

1989/90:U630 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla

vapenleveranser till Indonesien omedelbart skall avbrytas.

Utskottet

Utskottet har tagit del av regeringens skrivelse om

krigsmaterielexportens utveckling under år 1989. Av skrivelsen

framgår att värdet av exporten av svensk krigsmateriel minskat med

8% räknat i fasta priser jämfört med 1988. Omkring 40% av den

totala exporten under 1989 utgjordes av leveranser till Indien.

Volymen av beviljade utförseltillstånd räknat i fasta priser har

under året ökat med 6,5%, en ökningstakt som är lägre än de närmast

föregående åren. Vidare framgår att fördelningen av

krigsmaterielexporten varit relativt stabil under den senaste

femårsperioden. Omkring hälften av exporten går till Västeuropa,

drygt en tredjedel till Asien och återstoden till Nordamerika,

Latinamerika och Afrika. Under fjolåret exporterade Sverige

krigsmateriel till 35 länder. Näst efter Indien var de största

mottagarländerna Norge, Jugoslavien, USA, Österrike och Danmark.

Dessa sex länder tog emot 82% av den svenska krigsmaterielexporten

1989.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till

handlingarna utan erinran.

Ett antal motionsyrkanden föreslår avveckling av den svenska

krigsmaterielexporten. Motionerna U403 (s), U421 (mp), U423 (mp) och

U425 (vpk) föreslår en femårig avvecklingsplan för vapenexporten. I

motion U404 (mp) föreslås att regeringen begär lagförslag om totalt

förbud mot export av krigsmateriel. Yrkandena berör också mer eller

mindre direkt frågorna om industriell omställning.

Utskottet vill med anledning av dessa yrkanden framföra följande.

Regeringen tillsatte den 22 juni 1988 en utredning om

krigsmaterielexporten och en om krigsmaterielbegreppet.

Krigsmaterielexportutredningen, KMU, (SOU:1989:102) har avlämnat sitt

betänkande till regeringen, och utredningen är nu föremål för

remissbehandling. Vad gäller krigsmaterielbegreppsutredningen

(SOU:1989:66) pågår för närvarande remissammanställning. KMU har haft

till uppgift att analysera sambandet mellan en fortsatt livskraftig

svensk försvarsindustri och denna industris export, att utreda

konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt samarbete

med utlandet och prova behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer.

Vidare hade utredningen till uppgift att göra en bedömning av

möjligheterna att ytterligare begränsa eller helt avbryta den svenska

krigsmaterielexporten.

Utskottet konstaterar att frågorna om avveckling av vapenexporten

således är föremål för utredning. Det är enligt vad utskottet erfarit

regeringens avsikt att återkomma till riksdagen med förslag om

krigsmaterielexporten sedan utredningsarbetet är avslutat. Utskottet

har därför inte anledning att nu föreslå några åtgärder med anledning

av de nämnda motionerna.

När det gäller försvarsindustrin tyder flertalet uppgifter på att

ökade krav på strukturrationalisering och formatanpassning kommer att

ställas. Självfallet kan åtgärder från offentlig sida för att

underlätta strukturomvandling och omställning till civil produktion

liksom sysselsättningsskapande åtgärder komma att aktualiseras.

Frågorna om den svenska försvarsindustrins utveckling är föremål för

behandling inom bl.a. den sittande försvarskommittén. Vidare

behandlades dessa frågor i rapporten En politik för nedrustning och

utveckling från 1988 (Ds1988:19).

Med det ovan anförda avstyrks motion U403 (s), yrkande 4 i motion

U404 (mp), motion U421 (mp), yrkande 2 i motion U423 (mp) och yrkande

5 i motion U425 (vpk).

I motion U15 (mp) yrkande 1 framförs att den utlovade

restriktiviteten med vapenexport måste motsvaras av minskning av

värdet av beviljade exporttillstånd.

I sitt betänkande UU1987/88:30 med anledning av regeringens

proposition 1987/88:154 om ny lag mot förbud av krigsmateriel

framhöll utskottet bl.a. följande: "I väntan på att resultatet av

utredningen föreligger bör gällande riktlinjer och de principer som

anges i propositionen tillämpas restriktivt och i enlighet med vad

utskottet här anför."

Av den i skrivelsen presenterade statistiken drar utskottet

slutsatsen att handelsutvecklingen ligger i linje med riksdagens

tidigare uttalande om restriktivitet i tillämpningen av gällande

regler och riktlinjer. Av den anledningen ser inte utskottet

anledning att göra något uttalande om restriktivitet av det slag som

nämns i yrkande 1 i motion U15.

Yrkande 1 i motion U15 avslås därför.

I motion U15 (mp), yrkandena 2 och 3, anförs att länder som brutit

mot svenska vapenexportregler skall uteslutas som mottagarland av

svensk krigsmateriel och att svenska företag som brutit mot regler

inte skall beviljas exporttillstånd under en bestämd karenstid. I

yrkande 7 i motion U423 anges att en sådan karenstid bör vara tio år.

Utskottet vill med anledning härav erinra om principen att ett land

vars regering tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av

svensk krigsmateriel inte längre skall komma i fråga för export av

krigsmateriel från Sverige (UU1987/88:30). Gällande regler kan

sägas vara strängare än den tioårsgräns som föreslagits i ett av

yrkandena. När det gäller frågan om företag som bryter mot gällande

regler konstaterar utskottet att alla brott mot svensk lagstiftning

skall bli föremål för rättslig prövning. Enligt svensk rättsordning

anses brott endast kunna begås av fysiska personer och inte av

företag. Det finns flera exempel på att rättsprocesser mot enskilda

personer inletts under senare tid med anledning av misstanke om brott

mot reglerna för krigsmaterielexport. Utskottet ser inte skäl att

göra några ytterligare uttalanden i denna fråga.

Med det ovan anförda avstyrks yrkande 7 i motion U423 och yrkandena

2 och 3 i motion U15.

I yrkande 3 i motion U423 (mp) anges att samtliga riksdagspartier

skall vara representerade i kommande utredningar om

krigsmaterielexporten. I likhet med vad som anfördes i betänkande

1989/90:UU1 har utskottet för sin del ingen invändning att så blir

fallet men anser inte att riksdagen i förväg bör uttala sig om

sammansättningen av kommande regeringsutredningar.

Yrkande 3 i motion U423 avstyrks därför.

I motion U423 förordas vidare att fredsrörelsen bör vara företrädd

i rådgivande nämnden för krigsmaterielexport.

Rådgivande nämnden tillkom för att regeringen skulle ha tillgång

till ett forum för löpande samråd i krigsmaterielärenden utöver

utrikesnämnden. Samma partier är företrädda i båda organen.

Folkrörelser av olika slag är inte företrädda i nämnden.

Utskottet anser fortsatt att denna ordning är naturlig och

avstyrker därför yrkande 4 i motion U423.

I yrkande 5 i motion U423 anförs att nuvarande lag (1988:558) om

förbud mot utförsel av krigsmateriel ändras i enlighet med föreslagen

lydelse i krigsmaterielbegreppsutredningen (SOU1989:66).

Enligt nuvarande ordning är det regeringen som meddelar

föreskrifter om vad som är krigsmateriel. Sådana föreskrifter har

utfärdats som bilaga till relevanta förordningar. I enskilda ärenden

anger KMI ett klassificeringsutlåtande efter hörande av ett

tekniskt/vetenskapligt råd. Utskottet noterar att

krigsmaterielbegreppsutredningen föreslår att en förteckning över vad

som är krigsmateriel förs in i lagstiftningen. Utskottet konstaterar

att nämnda utredning är föremål för behandling i regeringskansliet

och att riksdagen senare får ta ställning till de förslag som

utredningen kan föranleda.

Med det här anförda får yrkande 5 i motion U423 anses besvarat.

I yrkande 6 i motion U423 (mp) föreslås lagstiftning om

exportrestriktioner för produkter som kan användas vid framställning

av kemiska vapen.

Utskottet vill framhålla vikten av begränsning och eliminering av

massförstörelsevapen som kemiska vapen. Sverige har aktivt verkat i

sådan riktning och lagt särskild vikt vid internationella avtal för

att begränsa och eliminera sådana vapen. I en departementspromemoria

som utarbetats i regeringskansliet (Kontroll av vissa produkter som

kan användas i massförstörelsesyfte, Ds1990:4) framläggs bl.a.

förslag om att förbjuda utförsel från Sverige av utrustning och vissa

kemiska ämnen (prekursorer) som det finns skälig anledning anta kan

komma till användning för framställning av biologiska eller kemiska

stridsmedel. Utskottet välkomnar detta viktiga arbete och emotser de

förslag som avses läggas fram för riksdagen på området.

Härmed får yrkande 6 i motion U423 anses besvarat.

I motion U417 (fp) föreslås att svensk krigsmateriel inte bör

exporteras till u-länder. Motion U408 (s) förordar stopp för ny

krigsmaterielexport till USA. Motionerna U618 (mp) och U630 (vpk)

förordar båda att alla svenska vapenleveranser till Indonesien skall

upphöra.

När det gäller ställningstaganden om utförsel av krigsmateriel till

enskilda länder vill utskottet anföra följande. Det är regeringen som

enligt gällande lagar har att lämna tillstånd till export av

krigsmateriel. Till ledning för regeringens avgöranden finns

riktlinjer som har godkänts av riksdagen. I ärenden av större

omfattning och principiell betydelse sker samråd med utrikesnämnden.

Härutöver sker ett löpande samråd i utförselärenden med den

parlamentariska rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor. Utskottet

anser att den nuvarande ordningen som innebär att regeringen beslutar

och tar ansvar för beslut om vilka länder som får ta emot svensk

krigsmateriel är ändamålsenlig. Beträffande de i motionsyrkandena

nämnda länderna utgår utskottet från att regeringen följer de

riktlinjer för krigsmaterielexporten som riksdagen utarbetat. När det

gäller Indonesien konstaterar utskottet att den utförsel som skett

till Indonesien under senare år endast avsett reservdelar och

liknande utrustning i enlighet med de gällande riktlinjerna för

krigsmaterielexporten.

Som en allmän kommentar vad gäller vapenexport till u-länder vill

utskottet säga följande. Många länder i tredje världen har varit

stora importörer av krigsmateriel. I många fall har vapenleveranser

skett till länder involverade i internationella konflikter eller

länder med inre oroligheter. Sådana vapenleveranser utifrån till

konflikthärjade områden i tredje världen riskerar att förvärra

konflikterna och minska möjligheterna till förhandlingslösningar. Det

är viktigt att konstatera att sådan vapenexport till konfliktdrabbade

länder och områden inte skall kunna ske från Sverige enligt de

riktlinjer som riksdagen antagit. Det är givetvis viktigt att

riktlinjerna följs och att regeringen i sina ställningstaganden noga

överväger de ofta svårbedömbara konfliktrisker som kan finnas i

u-länderna. Utskottet konstaterar vidare att bortsett från Indien,

vars höga siffror i statistiken under de senaste åren hänger samman

med en helt exceptionell exportorder, går en begränsad del av svensk

vapenexport till u-länderna.

Med det ovan anförda får utskottet avstyrka motion U408 (s), motion

U417 (fp), yrkande 1 i motion U618 (mp) och yrkande 1 i motion U630

(mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1989/90:124 till

handlingarna,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten

att riksdagen avslår motion 1989/90:U403, yrkande 4 i motion

1989/90:U404, motion 1989/90:U421, yrkande 2 i motion 1989/90:U423

och yrkande 5 i motion 1989/90:U425,

res. 2 (mp)

3. beträffande restriktivitet i krigsmaterielexporten

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U15,

res. 2 (mp)

4. beträffande åtgärder vid brott mot regler för svensk

krigsmaterielexport

att riksdagen avslår yrkande 7 i motion 1989/90:U423 och yrkandena

2 och 3 i motion 1989/90:U15,

res. 2 (mp)

5. beträffande sammansättningen av kommande utredningar

att riksdagen avslår yrkande 3 i motion 1989/90:U423,

res. 2 (mp)

6. beträffande sammansättningen av den rådgivande nämnden för

krigsmaterielexport

att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1989/90:U423,

res. 2 (mp)

7. beträffande klassificering av krigsmateriel

att riksdagen förklarar yrkande 5 i motion 1989/90:U423 besvarat

med vad utskottet anfört,

res. 2 (mp)

8. beträffande produkter för framställning av kemiska vapen

att riksdagen förklarar yrkande 6 i motion 1989/90:U423 besvarat

med vad utskottet anfört,

res. 2 (mp)

9. beträffande krigsmaterielexport till USA

att riksdagen avslår motion 1989/90:U408,

res. 2 (mp)

10. beträffande krigsmaterielexport till u-länder

att riksdagen avslår motion 1989/90:U417,

res. 2 (mp)

11. beträffande krigsmaterielexport till Indonesien

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U618 och yrkande 1

i motion 1989/90:U630.

res. 3 (v, mp)

Stockholm den 29 maj 1990

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Evert Svensson

(s), Sture Ericson (s), Maj Britt Theorin (s), Alf Wennerfors (m),

Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s),

Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c),

Bertil Måbrink (v), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Eva

Björne (m) och Håkan Holmberg (fp).

Reservationer

1. Ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten (mom.2)

Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.5 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "motion U425 (vpk)" bort ha följande

lydelse:

En aktiv fredspolitik kräver att Sverige avbryter den svenska

vapenexporten. De senaste åren har turerna med den svenska

vapenexporten varit en pinsam följetong i massmedia. Skandalerna har

avlöst varandra trots att man från ansvarigt håll lovat öppenhet.

Sanningen är att så länge Sverige har en vapenexport så länge finns

det risker för att vapnen kommer att hamna i länder där de inte hör

hemma. Det enda radikala enligt utskottets uppfattning är att Sverige

nu visar sin avsky för denna smutsiga hantering genom att inleda en

avveckling av all krigsmaterielexport. Utskottet anser att regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag till en femårig

avvecklingsplan för den svenska krigsmaterielexporten.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U403 (s), yrkande 4 i

motion U404 (mp), motion U421 (mp), yrkande 2 i motion U423 (mp) och

yrkande 5 i motion U425 (vpk).

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande ytterligare begränsning av krigsmaterielexporten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U403, yrkande 4 i

motion 1989/90:U404, motion 1989/90:U421, yrkande 2 i motion

1989/90:U423 och yrkande 5 i motion 1989/90:U425 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Restriktivitet i krigsmaterielexporten m.m. (mom. 3--10)

Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med

"Utskottet har" och på s. 8 slutar med "motion U630 (mp)" bort ha

följande lydelse:

Regeringens redogörelse för krigsmaterielexportens utveckling

bekräftar existerande farhågor om utvecklingen av

krigsmaterielexporten:

Trots alla uttalanden från regeringshåll om restriktivitet med

vapenexporten fortsätter ökningen av värdet av beviljade

utförseltillstånd, från 6,4 milj.kr. 1988 till 7,2 milj.kr. 1989.

Krigsmaterielexportens andel av Sveriges totala varuexport ligger

fortfarande extremt högt, 1,81% jämfört med i genomsnitt 1,28%

under den senaste tioårsperioden.

Fortfarande sprids svenska vapen över stora delar av jordklotet,

till 35 länder.

Särskilt anmärkningsvärt är att två länder som bevisligen brutit

mot svenska exportregler återfinns på mottagarlistan, Jugoslavien och

Singapore.

Noterbart är också att två svenska företag dominerar den svenska

vapenexporten, AB Bofors och FFV Ordnance. Båda företagen är djupt

invecklade i rättsliga processer. Företrädare för AB Bofors har dömts

för brott mot vapenexportreglerna.

Miljöpartiet har i en motion (U423) under allmänna motionstiden

framlagt partiets allmänna syn på vapenexporten, som bl.a. innebär

att all vapenexport efter en övergångstid skall avvecklas.

Också i motionerna U403, U421 och U425 föreslås en femårig

avvecklingsplan för vapenexporten. I motion U15 föreslås dessutom

restriktivare tillämpning av gällande vapenexportregler. Vidare

föreslås i motionerna U417, U408 samt U630 att vissa länder eller

regioner skall undantas från vapenexport.

Miljöpartiet yrkar dessutom på att riksdagen skall uttala att den

utlovade restriktiviteten skall omsättas i praktisk handling, att

länder som missbrukat svenska vapenexportregler skall uteslutas från

svensk vapenexport samt att exporttillstånd icke skall beviljas

företag som brutit mot gällande regler.

Eftersom samtliga dessa motionskrav utgör led i en successiv

avveckling av svensk vapenexport kan utskottet instämma i dem.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motionerna U15, U403,

U404, U408, U421, U423, U425, U618 samt U630.

dels att utskottets hemställan i momenten 3--10 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande restriktivitet i krigsmaterielexporten

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U15 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande åtgärder vid brott mot regler för svensk

krigsmaterielexport

att riksdagen med bifall till yrkande 7 i motion 1989/90:U423 och

yrkandena 2 och 3 i motion 1989/90:U15 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande sammansättningen av kommande utredningar

att riksdagen med bifall till yrkande 3 i motion 1989/90:U423 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande sammansättningen av rådgivande nämnden för

krigsmaterielexport

att riksdagen med bifall till yrkande 4 i motion 1989/90:U423 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande klassificering av krigsmateriel

att riksdagen med bifall till yrkande 5 i motion 1989/90:U423 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande produkter för framställning av kemiska vapen

att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1989/90:U423 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande krigsmaterielexport till USA

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U408 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande krigsmaterielexport till u-länder

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U417 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Krigsmaterielexport till Indonesien (mom.11)

Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7 börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "för krigsmaterielexporten" bort ha

följande lydelse:

Indonesien bryter mot folkrätten både när det gäller de mänskliga

rättigheterna och annekteringen av Östtimor och Väst-Papua. På

Östtimor har motståndet ökat den senaste tiden. Det handlar inte

längre om gerillarörelse i bergen utan om en rörelse som också är

starkt förankrad i byarna och städerna.

Vid militärkuppen 1965 i Indonesien mördades en miljon människor.

Brotten har fortsatt. Sommaren 1989 ställdes två studenter inför

rätta anklagade för "subversion". 1985 sammanslogs fackföreningarna

till en, vars ledare utses av regimen. Strejkande arbetare möts med

polisiärt våld. Utskottet anser det helt nödvändigt att Sverige med

omedelbar verkan sätter stopp för all vapenexport också avseende

reservdelar och liknande utrustning till Indonesien. Detta är ett

viktigt test på vilket som kommer först i den svenska bedömningen av

exportintressen eller solidaritet med de förtryckta.

dels att utskottets hemställan i moment 11 bort ha följande

lydelse:

11. beträffande krigsmaterielexport till vissa länder

att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion 1989/90:U618 och

yrkande 1 i motion 1989/90:U630 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,