Bet. 1990/91:UU12

Utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU12

Svenskt medlemskap i Europeiska banken för återuppbyggnad och

utveckling

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UU12

Propositionen

Syftet med att etablera Europeiska banken för återuppbyggnad

och utveckling (The European Bank for Reconstruction and

Development--EBRD, i det följande kallad Europeiska

utvecklingsbanken) är att underlätta övergången till öppna,

marknadsorienterade ekonomier och främja privata initiativ i de

länder i Central- och Östeuropa som utvecklas i riktning mot

flerpartisystem, demokrati och pluralism. Utformningen av

bankens stadgar har sedan början av år 1990 varit föremål för

internationella överläggningar. Totalt 39 stater, däribland

samtliga OECD-länder, samt EG och Europeiska investeringsbanken

avser att bli medlemmar i den nya banken. Banken kommer att

inleda sin verksamhet under våren 1991.

De blivande medlemmarna avser att bidra med totalt 10

miljarder ECU till bankens kapital. Sveriges andel föreslås

uppgå till 228 miljoner ECU, motsvarande 2,28 % av bankens

kapital.

Europeiska utvecklingsbankens verksamhet skall inriktas på att

utveckla den privata sektorn i mottagarländerna, företrädesvis i

form av små och medelstora företag. Banken får utöva sin

verksamhet i de central- och östeuropeiska länder som utvecklas

i riktning mot flerpartisystem, demokrati, pluralism och

marknadsekonomi. Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien,

Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken

och Ungern är tänkbara mottagarländer. Frågan om den tidigare

Tyska Demokratiska Republikens status i banken efter en förening

av de båda tyska staterna har formellt ännu inte lösts. Den

tyska regeringen har dock deklarerat att man inte kommer att

göra anspråk på förutvarande Tyska Demokratiska Republikens

kapitalandel i banken.

Banken skall lämna stöd till ekonomiska reformer, bl.a. vad

gäller avmonopolisering, decentralisering och privatisering.

Vidare skall banken verka för att mottagarländerna integreras

fullt ut i den internationella ekonomin.

Verksamheten inom Europeiska utvecklingsbanken kommer att

delas upp i ordinarie verksamhet och särskild verksamhet.

Den ordinarie verksamheten kan ske i form av långivning,

riskkapitalinvesteringar, stöd och lån till

infrastrukturinvesteringar, utställande av vissa typer av

garantier samt teknisk rådgivning. Den övervägande delen av

bankens arbete kommer att ske i form av ordinarie verksamhet

finansierad med ordinarie medel.

Totalt sett får summan av utestående lån,

riskkapitalinvesteringar och garantier som lämnats eller gjorts

som en del av den ordinarie verksamheten inte överstiga bankens

tecknade kapital, totala reserver och överskott. Verksamheten

skall vidare bedrivas i enlighet med sunda bankmässiga

principer, vilket bl.a. innebär att banken, i sin ordinarie

verksamhet, skall debitera marknadsmässig ränta och rimliga

avgifter vid lån- och garantigivning.

Den särskilda verksamheten finansieras via särskilda fonder

till vilka enskilda medlemmar kan bidra. Användningen av dessa

medel regleras dels av bankens stadgar, dels av sådana regler

som givarlandet i samråd med banken etablerat för varje sådan

fond. Särskild verksamhet kan således inkludera lån till

subventionerad ränta, investeringar i projekt med mycket låg

avkastning etc.

Europeiska utvecklingsbankens verksamhet skall i första hand

inriktas på stöd till den privata sektorn. I fråga om

infrastrukturinvesteringar skall banken endast stödja sådana som

är väsentliga för att utveckla den privata sektorn.

I överenskommelsen framhålls vidare vikten av att banken

eftersträvar ett nära samarbete med existerande finansiella

institutioner, särskilt Internationella valutafonden och

Världsbanken.

Banken skall inom ramen för hela sin verksamhet stödja en

miljömässigt sund och hållbar utveckling. Detta kan ske bl.a.

genom att banken medverkar i finansieringen av renodlade

miljöprojekt. Dessutom kommer banken att bidra till en

modernisering och effektivisering av industrin i

mottagarländerna. Modernare, renare och energisnålare produktion

blir därmed ett viktigt bidrag till att förbättra miljön i

Central- och Östeuropa. Vidare skall banken ge ut en årlig

rapport om hur den av banken stödda verksamheten påverkar

miljön.

För att leda bankens verksamhet inrättas en direktion med 23

exekutivdirektörer. Bankens blivande medlemmar har delats i fyra

grupper, vilka var för sig utser ett givet antal

exekutivdirektörer. Medlemsländerna i Europeiska gemenskapen

samt EG som institution och Europeiska investeringsbanken utser

således elva direktörer. De tre ländergrupperna mottagarländer,

andra europeiska länder och utomeuropeiska länder utser vardera

fyra direktörer. Även om EGs medlemsländer tillsammans med

EG-institutionerna således inte har ett flertal av antalet

direktörer kommer de att ha en majoritet av röststyrkan. Sverige

och Island kommer att utgöra en valkrets och representeras av en

gemensam exekutivdirektör.

Bankens direktion är underställd en styrelse, med

representanter för samtliga medlemmar. Denna styrelse, som

ytterst ansvarar för bankens verksamhet, skall enligt bankens

stadgar sammanträda minst en gång per år. Bankens dagliga arbete

leds av en verkställande direktör som utses av bankens styrelse

för en period om fyra år. Huvudkontoret skall förläggas till

London.

Europeiska utvecklingsbankens ursprungliga auktoriserade

kapital skall uppgå till tio miljarder ECU. Sverige erbjuds att

teckna andelar till ett sammanlat värde av 228 miljoner ECU,

vilket enligt växelkursen vid utgången av augusti 1990 (1

ECU=7,63 kr.) motsvarar ca 1740 milj. kr.

Av det totala kapitalet skall 30 % inbetalas i fem lika rater

över en period av fem år, medan resterande 70 % utgör ett

garantiåtagande.

Minst 50 % av varje inbetalning skall ske kontant i ECU,

US-dollar eller japanska yen. Resterande del av inbetalningen

får göras i form av icke överlåtbara skuldsedlar eller andra

skuldförbindelser utgivna av medlemmen och uttryckt i ECU,

US-dollar eller japanska yen. Banken har rätt att lösa in dessa

skuldförbindelser när banken behöver medel för utbetalning i

verksamheten.

Ett svenskt medlemskap i banken innebär att ett belopp

motsvarande 13,68 miljoner ECU skall betalas in under vart och

ett av åren 1991--1995, dvs. totalt motsvarande 68,4 miljoner

ECU (ca 522 milj. kr.). Hälften av dessa betalningar kan ske i

form av icke räntebärande skuldsedlar utgivna av den svenska

staten. Av den svenska kapitalandelen på 228 miljoner ECU utgör

resterande 70 % ett garantiåtagande som kan infordras endast i

den mån detta skulle behövas för att uppfylla Europeiska

utvecklingsbankens förpliktelser. En översyn av bankens kapital

skall företas av bankens styrelse minst vart femte år.

Motionerna

1990/91:U1 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1990/91:16 punkt 1, 2 och

3 gällande svenskt medlemskap i Europeiska banken för

återuppbyggnad och utveckling,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen att till riksdagen

återkomma med initiativ syftande till ett internationellt stöd

till Östeuropa i enlighet med de i motionen anförda principerna.

1990/91:U2 av Per Gahrton m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nu avslå förslaget om

ratificering av avtalet om EBRD,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts i motionen om behov av omförhandling före

ratificering.

Utskottet

I betänkandet om samarbete med Baltikum, Central- och

Östeuropa (l989/90:UU16) framhöll utskottet att ekonomiska

reformer kommmer att kräva tid och att ländernas gemensamma

utgångsläge därtill är en akut ekonomisk och ekologisk kris, som

redan förorsakar stora mänskliga och sociala kostnader och som

ytterligare skapar svårigheter för genomdrivandet av en ny

reformpolitik. Utan en hållbar ekonomisk grund kommer

demokratiseringen att på sikt vila på bräcklig grund. De

närmaste åren kommer därför sannolikt att utsätta länderna i

Central- och Östeuropa för betydande påfrestningar. Den senaste

tidens utveckling med kraftigt stigande energipriser har

ytterligare understrukit vidden av de ekonomiska utmaningar som

länderna i Central- och Östeuropa står inför i samband med

övergången till marknadsekonomi.

Utskottet noterade också i ovannämnda betänkande att de

påbörjade samhällsförändringarna knappast kommer att kunna

genomföras med framgång utan stöd från länderna i väst. Ett

västligt stöd för reformprocessen är också en förutsättning för

att visionerna och förhoppningarna om ett framtida Europa skall

kunna förverkligas. Därmed har västländerna uppenbarligen ett

eget starkt intresse, såväl från demokratiska som från

ekonomiska, ekologiska och säkerhetspolitiska synpunkter, att

engagera sig i ett samarbete och lämna ett effektivt bidrag till

reformprocessens framgång.

Regeringens förslag i propositionen om svenskt medlemskap

i Europeiska utvecklingsbanken ligger enligt utskottets mening

väl i linje med Sveriges strävan att bidra till utvecklingen i

Central- och Östeuropa. Den planerade utformningen av bankens

verksamhet är också ägnad att främja de syften som utskottet

tidigare angivit för detta samarbete.

Den svenska regeringen har tagit aktiv del i de

internationella förhandlingar som lett fram till bankens

inrättande. Med tanke på de stora behoven är det glädjande att

banken kunnat etableras på så relativt kort tid som det här

varit fråga om. Bankens kapital om sammanlagt över 70 miljarder

kronor kommer att utgöra en väsentlig finansieringskälla för det

nya samarbetet med Central- och Östeuropa. Särskilt glädjande är

enligt utskottets åsikt bankens starka betoning av

miljöinsatsernas betydelse och den framtida särskilda

rapporteringen om hur den av banken stödda verksamheten påverkar

miljön.

Utskottet finner det också tillfredsställande att Sverige får

en god representation i bankens direktion genom att Sverige och

Island gemensamt tillsätter en exekutivdirektör och dennes

medarbetare. Det betyder enligt vad utskottet inhämtat att

posten som exekutivdirektör kommer att tillfalla Sverige och att

Sverige och Island fördelar övriga poster mellan sig.

I yrkande 1 i motion U1 (v) föreslås att riksdagen avslår

propositionens förslag och i yrkande 2 i samma motion att

riksdagen i stället begär att regeringen återkommer med förslag

om ett alternativt samarbete som syftar till att stödja

Östeuropas demokratisering med program som bygger på principer

om sociala och miljömässiga hänsynstaganden.

Utskottet konstaterar att de i motionen anförda principerna är

vägledande för det betydande samarbetet med Baltikum, Central-

och Östeuropa som riksdagen redan fattat beslut om

(l989/90:UUl6). EBRDs miljöorientering har redan kommenterats.

Vad beträffar de sociala aspekterna vill utskottet understryka

att banken kommer att samarbeta med demokratiska regeringar och

att sociala hänsyn därmed kommer att vägas in i bankens

samarbete med respektive land. Vidare ingår det i bankens

uppgifter att arbeta för bättre levnadsstandard och bättre

arbetsförhållanden.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion

U1 (v).

Miljöpartiet de gröna föreslår i yrkande 1 i motion U2 att det

föreliggande förslaget till avtal om EBRD ej skall ratificeras i

nuvarande skick utan först omförhandlas i syfte att få till

stånd ett antal ändringar. Dessa bör enligt yrkande 2 i samma

motion innebära att också producentkooperativa projekt skall

kunna få del av bankens medel, att en god miljöeffekt skall

utgör ett villkor för lån samt att miljövänlig produktion skall

vara bankens överordnade mål. Beträffande låntagare föreslår

motionärerna att även Albanien och sovjetiska delrepubliker

skall kunna bli medlemmar i banken. En stadgeändring föreslås

också i syfte att utesluta röstmajoritet för EG-länderna.

Det finns enligt vad utskottet inhämtat ingenting i bankens

stadgar som hindrar konsumentkooperativa projekt från att få lån

i banken. Den tyngd miljömålen fått i bankens verksamhet anser

utskottet till fyllest. En strukturomvandling och en

modernisering av produktionsapparaten i Central- och Östeuropa

innebär i sig ett väsentligt bidrag till en förbättring av den

hårt belastade miljön. En omförhandling av bankens stadgar

skulle för närvarande vara ytterst svårt att få till stånd och

skulle på grund av den försening i bankens verksamhet som därmed

skulle uppstå i stället vara till skada för brådskande

miljöinsatser. Utskottet utesluter naturligtvis inte att bankens

rutiner och tekniker för att väga in miljöhänsynen i utlåningen

kan komma att behöva utvecklas ytterligare i framtiden, men då

har Sverige enligt utskottets mening goda möjligheter att verka

härför i bankens beslutande organ.

Beträffande nya medlemmar finns det enligt vad utskottet

inhämtat inget hinder för Albaniens medlemskap när landet väl

uppfyller de villkor som föreligger vad gäller demokratisering

och omvandling av landets ekonomiska system. Däremot är det

Sovjetunionen som är medlemsland, och något direkt medlemskap

för enskilda unionsrepubliker är ej förenligt med stadgarnas

nuvarande utformning. Det kan dock inte uteslutas att de

nuvarande sovjetiska unionsrepublikerna, beroende på den

fortsatta utvecklingen, i framtiden kan bli medlemmar.

Röstreglerna i EBRD är liksom i andra internationella banker

utformade med hänsyn till det insatta kapitalets fördelning

mellan medlemmarna. Det innebär att EG-länderna tillsammans har

en majoritet av rösterna. När de uppträder enat kan de avgöra

frågor som bestäms med enkel majoritet. Frågor som rör bankens

allmänna policy skall emellertid avgöras med kvalificerad

majoritet om minst två tredjedelar. Det senare har varit ett

intresse som under förhandlingarna drivits av bl.a. Sverige.

Någon ändring av överenskomna röstetal eller röstningsregler är

enligt utskottets mening ej realistiskt att tänka sig för

närvarande.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena l och 2 i motion

U2 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ratificering och tecknande av andelar

att riksdagen med avslag på yrkandena 1 och 2 i motion

1990/91:U1 samt yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U2 bemyndigar

regeringen att ratificera överenskommelsen om upprättande av

Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt att

teckna andelar till ett värde av 228000000 ECU i bankens

kapital och att därvid göra garantiåtaganden i fråga om andelar

för vilka betalning kan påfordras,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

2. beträffande inbetalningar

att riksdagen bemyndigar regeringen att genom

riksgäldskontoret till Europeiska banken för återuppbyggnad och

utveckling betala in ett belopp motsvarande 68400000 ECU,

3. beträffande anvisande av medel

att riksdagen till Bidrag till kapitalet i Europeiska banken

för återuppbyggnad och utveckling under sjunde huvudtiteln på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1990/91

anvisar ett anslag på 525000000 kr.

Stockholm den 15 november 1990

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande:

Stig Alemyr (s),

Pär Granstedt (c),

Evert Svensson (s),

Margaretha af Ugglas (m),

Sture Ericson (s),

Jan-Erik Wikström (fp),

Maj Britt Theorin (s),

Alf Wennerfors (m),

Karl-Erik Svartberg (s),

Axel Andersson (s),

Nils T Svensson (s),

Inger Koch (m),

Birgitta Hambraeus (c),

Per Gahrton (mp),

Viola Furubjelke (s),

Håkan Holmberg (fp)

och

Bengt Hurtig (v).

Reservationer

1. Ratificering och tecknande av andelar (mom. 1)

Bengt Hurtig (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Regeringens förslag" och på s. 5 slutar med "motion U1 (v)"

bort ha följande lydelse:

Europeiska banken är kontrollerad av EG och kommer dessutom

att till stora delar av sin verksamhet vägledas av

Internationella Valutafondens (IMFs) bedömningar och krav på

åtgärder.

Med erfarenheterna från IMFs hittillsvarande lånepolitik

gentemot tredje världen vet vi att ingen hänsyn tas till de

sociala konsekvenserna av strukturanpassningsprogrammen.

Det är uppenbart att Europeiska banken kommer att fungera på

samma sätt. Programmen för Östeuropa skall nämligen utformas

tillsammans med IMF, och i den överenskommelse som ligger till

grund för bankens verksamhet skrivs ingenting om sociala

hänsynstaganden.

De östeuropeiska staterna är politiskt instabila och riskerar

snabbt att hamna i samma skuldfälla som många av tredje världens

länder redan har gjort. Med konsekvenser i växande arbetslöshet,

sociala försämringar och i värsta fall våldsamma s.k.

IMF-kravaller. De säkerhetspolitiska konsekvenserna av sådan

social oro i östra Europa skall inte underskattas.

Uppläggningen av bankens lånegivning riskerar leda till att de

östeuropeiska staterna kommer att hamna i ett nytt

politiskt-ekonomiskt beroende. Nu inte längre österut utan

västerut. Inte till Sovjetunionen och Moskva utan till EG och

Bryssel.

Mot bakgrund av målen för svensk biståndspolitik som bl.a. är

resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomisk och

politisk självständighet finns inga motiv för Sverige att

ratificera överenskommelsen. I stället får regeringen ges i

uppdrag att återkomma med ett förslag hur Sverige på nya sätt

kan bidra till Östeuropas utveckling i enlighet med målen för

vår biståndspolitik.

Yrkandena 1 och 2 i motion U1 (v) bifalls därför.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ratificering och tecknande av andelar

att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion

1990/91:U1 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2Ratificering och tecknande av andelar (mom. 1)

Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Det finns" och på s. 6 slutar med "motion U2 (mp)" bort ha

följande lydelse:

Miljöpartiet de gröna ser positivt på att Västeuropa och andra

länder i samverkan bistår Östeuropas länder med återuppbyggnad

och utveckling. Detta måste dock ske på ett sätt som inte kastar

Östeuropa "ur askan i elden", dvs. löser de allvarliga problem

som skapats av den socialistiska planhushållningens

misshushållning med resurser men samtidigt pådyvlar Östeuropa

västvärldens starkt miljöstörande ekonomi med dess överdrivna

inriktning på materiell, BNP-mätt "tillväxt". Det är också

angeläget att nedmonteringen av de statliga monopolen inte leder

till att Östeuropas ekonomier helt hamnar i händerna på

västeuropeiska privata storföretag. Östeuropas länder måste få

rätt att slå vakt om nationellt ekonomiskt självbestämmande som

möjliggör en styrning i riktning mot ekologisk balans och social

rättvisa.

Det är positivt att miljöaspekterna över huvud taget nämns

bland EBRDs syften. Tyvärr sker det dock bara som punkt 7 av 8 i

målsättningsparagrafen. Det som sägs är inte dåligt, men det är

alltså som vanligt "plåster på såren".

En särskild aspekt på propositionen är att den kan betraktas

som ett test på om riksdagen kan introducera förändringar

över huvud taget i avtal som ingåtts med EG eller EG-dominerade

grupper.

Mot denna bakgrund yrkar miljöpartiet att avtalet icke skall

ratificeras om icke ett antal väsentliga förändringar kan

uppnås. Regeringen bör således ges i uppdrag att begära

omförhandlingar i syfte att uppnå följande:

att producentkooperativa projekt också skall kunna få del av

bankens medel,

att miljökonsekvensbeskrivning skall föreligga före lån och

att god miljöeffekt skall utgöra lånevillkor,

att artiklarna 1 och 2 skrivs om så att det klart framgår att

miljövänlig produktion är det överordnade målet,

att också suveräna republiker inom ramen för unioner, t.ex.

sovjetiska delrepubliker, skall kunna bli direktanslutna

medlemmar i banken,

att stadgarna inte får garantera röstmajoritet för EG

oberoende av medlemskap och insatser.

Härmed bifaller utskottet yrkanden 1 och 2 i motion 1990/91:U2

(mp).

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ratificering och tecknande av andelar

att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion

1990/91:U2 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.