Bet. 1990/91:UU14

Utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU14

Vissa anslag m.m. inom utrikesdepartementets område

Innehåll

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UU14

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1990/91:100,

bil. 5, avseende anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesdepartementet m.m.),

anslagen B 1 -- B 5 och B 8 under littera B (Bidrag till vissa internationella

organisationer), littera D (Information om Sverige i utlandet), anslagen E 4 --

E 6 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande), samt littera F

(Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.) jämte de motioner som väckts

i anslutning till dessa delar av propositionen.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1990/91:100, bil. 5

(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A, B, D, E och F:

A. Utrikesdepartementet m.m.

1. att riksdagen godkänner vad som anförts om omdisponering av medel mellan

anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens representation,

A 4. Honorärkonsuler och D3. Övrig information om Sverige i utlandet,

2. att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 1 321 450 000 kr.

3. att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19 778 000 kr.

4. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

5. att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 13 806 000 kr.

6. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 50 448 000 kr.

7. att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1 792 000 kr.

8. att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 9 955 000 kr.

9. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 10 388 000 kr.

10. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3740000kr.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer (B 1 -- B5 och B 8)

1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 122 608 000 kr.

2. att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 250 000 000 kr.

3. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 26 045 000 kr.

4. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 17 300 000 kr.

5. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.

6. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m.m. för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4 795 000 kr.

D. Information om Sverige i utlandet

1. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 64 439 000 kr.

2. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52250000kr.

3. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 274 000 kr.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande (E 4 -- E 6)

1. att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 96 000 kr.

2. att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret

1991/92 anvisar ett anslag på 2 163 000 kr.

3. att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.

4. att riksdagen till Kontakter med Central- och Östeuropa för budgetåret

1991/92 engångsvis anvisar ett reservationsanslag på 10000000 kr.

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

1. att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 5 358 000 kr.

2. att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3 750 000 kr.

3. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 26 000 000 kr.

4. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 20 692 000 kr.

5. att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 16 016 000 kr.

6. att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 8 719 000 kr.

Motionerna

1990/91:U203 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska radiosändningar på litauiska.

1990/91:U215 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen med

avslag på prop. 1991/92:100 bil. 5, punkt B5 till EFTA för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 30 500 000 kr., dvs 29 500 000 kr. mindre än som

föreslås i propositionen.

1990/91:U220 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av

föreslagen anvisning av medel till Information, studier och forskning om freds-

och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92,

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.

3. att riksdagen genom omfördelning av föreslagen anvisning till

informationsinsatser m.m. (prop. 1990/91:100, bil. 5, littera F 3) anslår 2 000

000 kr. till icke-statliga organisationer (NGO) i enlighet med vad i motionen

anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.

1990/91:U240 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen låter inrätta en svensk

representation i Vilnius,

27. att riksdagen under anslaget D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet

för utlandet anslår 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra

sändningar på litauiska och utökade sändningar på estniska och lettiska,

29. att riksdagen till F 3. Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. anvisar 10000 000 kr. för budgetåret 1991/92.

1990/91:U301 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rättssakkunniga

attachéer vid beskickningar i EG-länder och vid representationen i EG.

1990/91:U302 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om besparingar inom utrikesförvaltningen,

2. att riksdagen till A 1. Utrikesförvaltningen för budgetåret 1991/92

anvisar 50 000 000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller således 321

400 000 kr.

1990/91:U303 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen genom

omfördelning inom anslaget beslutar att ur Utrikesdepartementets budget

anslaget A 8, Officiella besök m.m., reservera 500 000 kr. för internationella

arrangemang i samband med den idé- och handelsmässa Stiftelsen Kvinnor Kan

arrangerar 1992.

1990/91:U304 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn av mål och riktlinjer vad gäller fördelningen av anslaget Information,

studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.

1990/91:U305 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen till SIPRI

anslår ett med 695 000 kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens

förslag.

1990/91:U306 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen beslutar

att 764 000 kr. fördelas i enlighet med vad som angivits i motionen.

1990/91:U307 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av

särskilda miljöattachéer.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo254.

1990/91:U308 av Alf Wennerfors och Maria Leissner (m,fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett generalkonsulat

genom omfördelning av utrikesdepartementets resurser etableras i Osaka.

1990/91:U309 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att de UD-anställdas medföljandefrågor omgående löses

i enlighet med föreliggande utredningsförslag.

1990/91:U310 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade anslag till

information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.

1990/91:U311 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget Information, studier och forskning om

freds- och nedrustningssträvanden m.m. Utrikesdepartementet, F 3, för

budgetåret 1991/92 och i framtiden fastställs till 1 promille av den årliga

försvarsbudgeten,

2. att riksdagen till Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anslår 10 000 000 kr. utöver

vad regeringen föreslagit eller således 36 000 000 kr.

1990/91:U404 av Eva Goës och Paul Ciszuk (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en promille av Sveriges försvarsutgifter skall avsättas för

fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer som arbetar för

nedrustning, solidaritet och internationell förståelse,

2. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget F 3, bil. 5,

Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m.

anvisar 10 088 500 kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn för fördelning av anslaget F 3, bil. 5, till

organisationer som arbetar med förebyggande internationellt fredsarbete.

1990/91:U405 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen med

avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5, punkt F3 till Information, studier

och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. anvisar ett

förslagsanslag på 36 088 500 kr., dvs. 10 088 500 kr. mer än regeringens

förslag.

1990/91:U412 av Birgitta Hambraeus och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökat stöd till fredsarbete.

1990/91:U415 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

utbyggd kunskapsbank om försvarsindustriell omställning från militär till civil

produktion i olika länder.

1990/91:U418 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att målsättningen för statens anslag till fredsrörelsen skall vara

att en summa motsvarande 1promille av Sveriges försvarsbudget skall avsättas

för fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer, som arbetar

för nedrustning, solidaritet och internationell förståelse.

1990/91:U425 av Paul Ciszuk m.fl. (mp,v) vari yrkas att riksdagen för

budgetåret 1991/92 anslår 1 500 000 kr. för inrättande av en kunskapsbank för

försvarsindustriell omställning.

Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N311.

1990/91:U506 av Roland Larsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

upprättande av en permanent svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland.

1990/91:U507 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar att till ett nytt anslag A 10. Stöd till Östeuropa

anslå 300 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,

1990/91:U513 av Håkan Holmberg och Birgit Friggebo (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

avsevärt utökad sändningstid på estniska, lettiska och litauiska inom ramen för

Sveriges Radios utlandssändningar.

1990/91:U516 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att anslå 300 000 000 kr. för öst- och

centraleuropeiskt samarbetsstöd.

1990/91:U523 av Birger Hagård (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett svenskt

konsulat bör upprättas i Kiev.

1990/91:U531 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en svensk representation i var och en av de baltiska staterna,

10. att riksdagen anslår ytterligare 3 milj. kr. till Radio Sweden för att

möjliggöra utvidgade sändningar på estniska och lettiska samt ordinarie

sändningar på litauiska,

1990/91:U609 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen anslår 20

milj.kr. att användas till Europainformation enligt vad som anförts i motionen.

1990/91:U616 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att resurser måste frigöras för att möjliggöra en bred och allsidig

belysning av EG-frågan.

1990/91:U617 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att UD bör inventera inom FN-familjen sådana organ eller

institutioner som är på väg att upprättas alternativt flyttas och på basis av

denna inventering Sveriges FN-ambassadör bemyndigas att verka för att något

eller några av dessa organ eller institutioner förläggs till Sverige.

1990/91:U632 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

bevilja Republiken Kinas (Taiwan) handelskontor samma status som en ambassad.

1990/91:U642 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler föreslås för

anställning som tjänsteman vid FN så att jämställdhet uppnås,

4. att riksdagen hos regeringen begär att nya regler införs för utnämning av

diplomater vid Sveriges beskickning till FN enligt vad som framförts i

motionen.

1990/91:K409 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen anvisar medel för information om hur ett eventuellt

medlemskap i EG kommer att påverka den s.k. svenska välfärdspolitiken, innan

den folkomröstning kommer till stånd som måste föregå ett beslut om Sveriges

eventuella inträde i EG.

A. Utrikesdepartementet m.m.

Propositionen (s. 22--31)

De snabba politiska förändringarna i Europa och krisen i Mellanöstern ställer

större krav på den svenska utrikesförvaltningen än vad som varit fallet sedan

andra världskrigets slut. De innebär också att resurser med kort varsel har

måst omdisponeras mellan utlandsmyndigheterna samt mellan departementet och

utlandsmyndigheterna.

Omvälvningarna i Central- och Östeuropa har föranlett departementet att göra

en samlad översyn av verksamhetsinriktningen och i samband därmed resursbehovet

vid myndigheterna där. En utredningsman föreslår i en nyligen angiven rapport

ett antal förstärkningar i området, vilken innebär ett nettotillskott om sju

utsända handläggartjänster.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att se över

myndighetsorganisationen i det enade Tyskland. Gruppen kommer att framlägga ett

förslag till ny organisation under våren 1991.

Ett löpande utvecklingsarbete pågår vad gäller organisations- och

budgetfrågor. Den 1 juli 1990 påbörjades vid åtta utlandsmyndigheter en treårig

försöksverksamhet med en modifierad form av treårsbudgetering. Inom

förvaltningen pågår också en översyn av ADB-verksamheten. Beslut har fattats om

ändrat redovisningssätt för lokalerna utomlands för att få en bättre styrning

av hyreskostnaderna. Hanteringen av representationsutrustningen har överförts

till departementet från byggnadsstyrelsen.

Beträffande personalen har en översyn av assistenternas arbetssituation

gjorts. En särskild översyn av UD-makarnas situation gjordes under 1990, och

utredningsmannen har lämnat ett antal förslag till förbättringar.

Cirka var fjärde utsänd handläggare har i dag annan huvudman än

utrikesdepartementet. Överläggningar har förts med specialattachéernas huvudmän

i syfte att få till stånd en mer rättvisande kostnadsfördelning mellan dessa

och utrikesdepartementet. Förslag till riktlinjer härför kommer att tas fram

under våren för att kunna träda i kraft den 1 juli 1991.

Flera utredningar, vilka ingående redovisades i föregående års

budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil.5, UU14, rskr. 191), följs

fortlöpande upp. Det gäller betänkandena Sverige-information och

kultursamarbete (SOU1988:9), Utrikesförvaltningens inriktning och

organisation (SOU1988:58) samt UDs presstjänst (SOU1989:8).

De föreslagna förstärkningarna i Central- och Östeuropa måste finansieras

inom befintliga budgetramar. Dessutom åligger det utrikesdepartementet att

medverka i de besparingsåtgärder avseende den statliga förvaltningen som

regeringen beslutat om. Vidare har händelserna i Mellanöstern förorsakat

departementet avsevärda kostnader. Allt detta medför ett ökat behov av en

noggrann prioritering av verksamheten. Med anledning härav och med hänsyn till

de nya krav som ställs på förvaltningen under närmaste åren kommer det

sannolikt att bli nödvändigt att lägga ned ett antal utlandsmyndigheter. En

utredningsman har fått i uppdrag att ta fram underlag för beslut. Förslag

väntas kunna framläggas under våren 1991 beträffande vilka myndigheter som bör

komma i fråga och i samband därmed en tidplan. Behov föreligger också att få

fram underlag för vidare omprioritering av verksamheten. Med hänsyn härtill

kommer ytterligare en utredningsman att senare under år 1991 se över relevanta

delar av utrikesförvaltningens organisation.

Utskottet

Utskottet har tagit del av regeringens redogörelse för den planerade

användningen av utrikesförvaltningens resurser. Genom särskilda föredragningar

av företrädare för utrikesdepartementet har kompletterande information

inhämtats. Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag beträffande

anslagen A1--9.

I tidigare budgetbetänkanden (senast 1989/90:UU14) har utskottet konstaterat

att ökande krav ställs på utrikesförvaltningen. Det har bl.a. gällt behovet att

följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde, deltagandet i

utvecklingen på det internationella nedrustningsområdet samt Sveriges

deltagande i det västeuropeiska ekonomiska samarbetet. Utskottet gör i dessa

avseenden samma bedömning som tidigare. Härtill kommer att frågan om svenskt

medlemskap i EG kommer att ställa ytterligare krav på utrikesförvaltning i

olika avseenden.

Den snabba processen i Central- och Östeuropa har också ställt den svenska

utrikespolitiken inför nya utmaningar och möjligheter. Såväl utvecklandet av

Sveriges bilaterala förbindelser med de länder som nu demokratiseras som ett

fullvärdigt svenskt deltagande i arbetet på att åstadkomma en ny framtida

alleuropeisk fredsordning liksom multilateralt samarbete på det ekonomiska

området kommer enligt utskottets mening att ställa större krav på

utrikesförvaltningens resurser.

Konflikten i Persiska viken har under innevarande budgetår krävt intensiva

insatser av utrikesförvaltningen. Också under efterkrigsskedet kommer nya krav

på resurser att ställas, bl.a. för återuppbyggnad av ambassadanläggningar. Även

om Irak i enlighet med FNs resolution är skyldigt att betala skadestånd för den

förstörelse som ockupationen åstadkommit torde extrakostnaderna på kort sikt få

belasta utrikesförvaltningens budget.

Utrikesförvaltningen har under senare år i likhet med andra delar av

statsförvaltningen tvingats till en hård rationalisering och i många fall

nedskärningar av verksamheten. Det är naturligt att sparkrav som generellt

läggs på den svenska offentliga sektorn inte gör halt vid utrikesförvaltningen.

Det vore emellertid enligt utskottets uppfattning olyckligt om

utrikesförvaltningen utsattes för samma besparingskrav som statsförvaltningen i

övrigt i en tid som präglas av en mycket snabb internationalisering och en

kraftig ökning av de utländska kontakterna på snart sagt alla samhällsområden.

Det finns enligt utskottets mening skäl att åter erinra om vad riksdagen

tidigare uttalat, nämligen att omfattningen av de indragningar som kan göras i

utrikesförvaltningens verksamhet noga måste vägas mot de överordnade nationella

intressen som kan komma att påverkas.

Det anförda utesluter givetvis inte att vissa verksamheter även framdeles

måste skäras ned eller helt bortfalla och andra tillkomma. I yrkande 1 i motion

U302 (c) föreslås att utrikesförvaltningen i ökande utsträckning

anpassas bl.a. så att den politiska bevakningen samlas till regionala

ambassader, och att SIDAs biståndskontor svarar för representationen i de

länder med vilka våra förbindelser domineras av biståndet. I andra fall bör

ambassaderna enligt motionärerna kunna omvandlas till generalkonsulat. Enligt

yrkande 2 i samma motion föreslås att ett belopp som är 50milj.kr. mindre

än propositionens förslag anvisas anslaget A1. Utrikesförvaltningen.

Med hänsyn till att omprioriteringar, förstärkningsbehov och

budgetnedskärningar till stor del måste realiseras i form av nedläggning av

utlandsmyndigheter arbetar som ovan redovisats en särskild utredningsman med

att ta fram beslutsunderlag för sådana åtgärder. Ytterligare en utredningsman

kommer under hösten 1991 att inleda arbetet på att under ca ett års tid gå

igenom utrikesförvaltningens organisation för att identifiera lämpliga

omvandlingsobjekt.

Konceptet regionambassad har utretts inom utrikesdepartementet i olika

sammanhang, senast i utredningen UD87. Slutsatsen i denna utredning var att

det endast är begränsat användbart, och att det ej ger några mer betydande

spareffekter. Förslaget att ersätta ambassader med generalkonsulat ger inga

spareffekter med mindre än att de omvandlas till honorära konsulat.

Verksamheten kommer dock i så fall att inskränkas till ett minimum.

Med hänsyn härtill och i beaktande av vad som anförts ovan om de allt större

kraven på utrikesförvaltningen avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion U302 (c).

En effektivt fungerande utrikesförvaltning kräver tillräckliga

personalresurser och -- inte minst -- att personalen kan erbjudas sådana

anställningsvillkor att den stannar. En särskild svårighet för

utrikesförvaltningens personal ligger i den s.k. medföljandefrågan. Det är

därför tillfredsställande att en särskild översyn gjorts under föregående år av

UD-makarnas situation. Utredningsmannen har lämnat en rad konkreta förslag.

Bl.a. föreslås åtgärder i syfte att underlätta för medföljande att få

anställning utomlands genom tidsbegränsade arvodesanställningar vid

utlandsmyndigheterna, bilaterala diskussioner med andra länder om

arbetstillstånd för medföljande samt s.k. medflyttandebidrag i syfte att

underlätta anställning i Sverige under hemmastationering.

Vad gäller ekonomiskt stöd föreslår utredningsmannen ett generellt

beskattningsbart och ATP-grundande makebidrag för UD-makar som saknar

arbetsinkomst. En särskild handläggartjänst föreslås därtill inrättas för

medföljandefrågor vid departementet.

I motion U309 (m) föreslås att utrikesförvaltningens medföljandefrågor

omgående skall lösas i enlighet med föreliggande utredningsförslag. Genom

föredragning har utskottet inhämtat att några av förslagen redan har genomförts

eller håller på att genomföras. Vissa av förslagen prövas mot bakgrund av

gällande krav på besparingar och prioriteringar samt i ljuset av alternativa

möjligheter att underlätta de medföljandes situation. Denna prövning sker

enligt vad utskottet inhämtat i nära samråd med de berörda och deras fackliga

organisationer.

Utan att vilja ta ställning till alla delar av de nu aktuella förslagen vill

utskottet framhålla att de s.k. medföljandefrågorna representerar ett stort och

växande problem för utrikesförvaltningen. En tillfredsställande lösning av

medföljandefrågorna är enligt utskottets bedömning en förutsättning för att

vårt land också på längre sikt skall kunna upprätthålla samma höga kvalitet på

sin representation utomlands som hittills. Detta grundläggande intresse bör

enligt utskottets mening också vägas in vid en bedömning av vilka allmänna

sparkrav som ytterligare bör ställas på utrikesförvaltningen. Det är därför

rimligt att åtgärder för att lösa medföljandefrågorna under kommande år ges ett

speciellt budgetutrymme som inte framtvingar ytterligare omprioriteringar inom

utrikesförvaltningen.

Därmed anser utskottet motion U309 (m) besvarad.

I ett antal motioner framförs förslag om konkreta förändringar i

utrikesförvaltningens utlandsorganisation. I yrkande 4 i motion U531 (m)

föreslås att svensk representation skall etableras i var och en av de

baltiska republikerna och där förses med tillräckliga resurser för att

kunna motsvara de krav som utvecklingen kommer att ställa, bl.a. en

kvalificerad politisk rapportering. Också i yrkande 1 i motion U240 (m)

föreslås inrättande av en svensk representation i Vilnius.

Utskottet konstaterar att den framtida svenska representationen i bl.a. de

baltiska republikerna under hösten 1990 varit föremål för en särskild

utredning, den s.k. Östeuropautredningen. Utredningsmannens betänkande

framlades i november 1990. I utredningens uppdrag ingick bl.a. att inkomma med

förslag om förändring i fråga om personalresurser, såväl antalet tjänster som

befattningshavarnas profil.

Utredningsmannens förslag innebär att personalstyrkan vid avdelningskontoret

i Tallinn utökas från sammanlagt 7 befattningshavare till 11, varav 4 utsända

handläggare, 2 utsända assistenter och 5 lokalanställda. Chefen förutsätts

besitta bred UD-erfarenhet. Organisationen tillförs också speciell kompetens

avseende biståndsfrågor samt administrativa och konsulära ärenden.

Personalstyrkan vid avdelningskontoret i Riga föreslås öka från nuvarande 7

befattningshavare till 8, varav 3 utsända handläggare, 1 utsänd assistent samt

4 lokalanställda. Speciell kompetens för kultur- och informationsfrågor ingår i

organisationen. Avdelningskontoret i Riga avses tills vidare ha ansvaret för

bevakning av Litauen.

Utredningsmannens förslag om personalförstärkningar vid avdelningskontoren i

Tallinn och Riga har i stort sett redan genomförts. Organisatoriskt tillhör

avdelningskontoren generalkonsulatet i Leningrad.

I enlighet med utredningsmannens förslag kommer enligt vad utskottet inhämtat

inom kort ett svenskt informationskontor att öppnas i Vilnius med Svenska

institutet som huvudman. Praktiska förberedelser pågår redan.

Utskottet noterar denna påtagliga förstärkning av Sveriges representation i

Baltikum med stor tillfredsställelse och betraktar därmed yrkande 4 i motion

U531 (m) och yrkande 1 i motion U240 (m) som besvarade.

I yrkande 2 i motion U523 (m) föreslås inrättande av ett svenskt konsulat i

Kiev. Utskottet konstaterar att Sveriges förbindelser med Sovjetunionen

sköts via ambassaden i Moskva och generalkonsulatet i Leningrad. Till det

senare hör de båda nämnda avdelningskontoren i Tallinn resp. Riga. I den

ovannämnda s.k. Östeuropautredningen diskuterar utredningsmannen även hur

svenska intressen skall kunna främjas i andra delar av Sovjetunionen.

Slutsatsen är att dessa intressen också när det gäller Ukraina åtminstone för

närvarande kan tillgodoses genom ett ökat resande av ambassadpersonalen från

Moskva. Utredningsmannen ansåg det ej motiverat att lägga något förslag om

representation i Ukraina. Liksom regeringen ansluter sig utskottet till denna

bedömning.

Yrkande 2 i motion U523 (m) avstyrks därmed.

I motion U308 (m) föreslås inrättande av ett generalkonsulat i Osaka i

Japan med hänsyn till Kansai-områdets stora ekonomiska och kommersiella

betydelse. Som utskottet ovan noterat pågår inom utrikesdepartementet en

översyn av hur gällande besparingsdirektiv bäst skall kunna förverkligas, bl.a.

genom att ta fram underlag för beslut om nedläggning av ett antal myndigheter.

Möjligheterna att öppna en ny myndighet kan prövas först efter en samlad

bedömning av sparkravens konsekvenser för hela utrikesförvaltningen. En

särskild utredningsman kommer som utskottet redan konstaterat att inleda en

sådan prövning under hösten innevarande år. Utskottet förutsätter att

utrikesdepartementet bland de hänsyn som en dylik prövning i sinom tid måste

bygga på också väger in vad motionärerna anfört om Osaka.

Utskottet avstyrker därmed motion U308 (m).

I motion U307 (m) föreslås att särskilda tjänster som miljöattachéer bör

inrättas inom utrikesförvaltningens utlandsorganisation. Frågan behandlades av

utskottet i föregående års betänkande (1989/90:UU14), i vilket utskottet med

hänsyn till de internationella miljöfrågornas allt större betydelse framhöll

behovet av en bredare prövning av behovet av miljöspecialister vid

utlandsmyndigheterna. Utskottet gjorde ett tillkännagivande om behovet av en

samlad sådan prövning. Frågan har därefter behandlats i utredningen om Sveriges

internationella miljösamarbete (SOU l990:88), i vilken föreslås att

miljödepartementet bör ha möjlighet att inrätta särskilda miljöattachéer vid

ett antal utlandsmyndigheter. Förslaget återkommer i regeringens proposition

l990/91:90 om en god livsmiljö i vilken föreslås inrättande av två

miljöattachétjänster i Europa. Den första föreslås inrättas redan våren 1991

i Bryssel och den andra under budgetåret 1992/93.

Utskottet anser med det anförda motion U307 (m) besvarad.

För att behovet av information i Sverige om EGs och EG-ländernas juridiska

regelsystem bättre skall kunna tillgodoses föreslås i motion U301 (m)

inrättande av särskilda tjänster som rättssakkunniga attachéer vid

beskickningar i EG-länder och vid Sveriges delegation hos EG.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det svenska

integrationsarbetet i växande grad kommer att kräva en god och djupgående

kunskap om EG-ländernas regelsystem. En förstärkning av den juridiska

expertisen vid utlandsmyndigheterna kan vara ett sätt att förbättra den

nödvändiga kunskapsbasen. Det är emellertid enligt utskottets åsikt för tidigt

att slå fast att just särskilda attachétjänster är det mest ändamålsenliga

sättet att tillgodose behovet på. Frågan bör bedömas inom ramen för en samlad

prövning av vilka bemanningsbehov vid utlandsmyndigheterna som utvecklingen av

integrationsarbetet kommer att medföra under de kommande åren.

Utskottet anser därmed motion U301 (m) besvarad.

I motion U303 (fp) föreslås att stiftelsen Kvinnor Kan tilldelas ett

bidrag på 500 000 kr. från anslaget A8. Officiella besök m.m. för

finansiering av visst internationellt deltagande i den planerade idé- och

handelsmässan i Stockholm 1992.

Utskottet konstaterar att något bidrag av den typ som föreslås i motionen ej

förutsetts under anslaget A8. Officiella besök m.m. Utskottet har inhämtat

att frågan om hur medel kan frigöras till projektstöd för aktiviteter liknande

dem som beskrivs i motionen för närvarande bereds inom regeringskansliet. I den

mån sådana medel kan frigöras förutsätter utskottet att också stiftelsen

Kvinnor Kan har tillfälle att då ansöka om bidrag.

Utskottet avstyrker därmed motion U303 (fp).

I några motioner föreslås ökade medel för information i Sverige om

Europafrågorna. I motion U609 (mp) föreslås att 20milj.kr. skall avsättas

dels till EG-kritiska organisationer för att utreda de negativa konsekvenserna

av en svensk EG-anpassning, dels till att på ett allsidigt sätt utreda

alternativa förslag till svenskt Europasamarbete. I yrkande 7 i motion U616 (v)

föreslås extra resurser för att möjliggöra en bred och allsidig belysning av

EG-frågan. I yrkande 1 i motion K409 (mp) föreslås medel för information om hur

ett eventuellt medlemskap i EG kommer att påverka den svenska

välfärdspolitiken.

I förra årets betänkande om Sverige och den västeuropeiska integrationen

(l990/91:UU8) betonade utskottet betydelsen av att allmänheten ges en god

information om Sveriges samarbete med EG. Mot bakgrund av de uttalanden

utskottet gjort tidigare rörande svenskt medlemskap i EG ansåg utskottet då

ytterligare informationsinsatser vara nödvändiga i syfte att främja en allsidig

belysning och diskussion av Sveriges Europasamarbete. Utskottet förutsatte att

regeringen inkom med förslag av denna innebörd.

I budgetpropositionen konstaterar regeringen att ett färdigförhandlat

EES-avtal och den intensiva debatten om ett eventuellt svenskt medlemskap

kommer att medföra krav på ytterligare informationsinsatser och att regeringen

senare kommer att förelägga riksdagen förslag därom. Utskottet har härutöver

inhämtat att regeringen avser återkomma till riksdagen vid ett senare tillfälle

med en redogörelse för planerade insatser.

Med hänsyn till att diskussionen om en svensk medlemskapsansökan ytterligare

intensifierats och att den möjliga tidpunkten för inlämnande av en svensk

ansökan i uttalanden från regeringens sida angivits kunna ske innevarande år

vill utskottet understryka det angelägna i att en sådan redogörelse med förslag

till insatser för en allsidig Europainformation lämnas.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U609 (mp) och förklarar yrkande 7

i motion U616 (v) och yrkande 1 i motion K409 (mp) besvarade.

I föregående års betänkande om utrikesförvaltningen (1989/90:UU14) behandlade

utskottet ett förslag om fördjupade former för Sveriges relationer med

Taiwan. Utskottet konstaterade att Sverige i likhet med övriga OECD-länder

anser att det endast finns ett Kina, och att Sverige i konsekvens med denna

inställning liksom andra västländer erkänner Folkrepubliken Kina såsom

representerande Kina i Förenta Nationerna. I stället för diplomatiska

relationer med Republiken Kina har Sverige ett privatfinansierat handelskontor

i Taipei, vilket utför ett värdefullt arbete för att förmedla kontakter och

underlätta handeln. De flesta västländer har kontor av likartat slag.

Republiken Kina har på motsvarande sätt en representation i Sverige med namnet

Taipei Trade Tourism and Information Office.

I motion U632 (m) föreslås att Sverige utan att förändra vad som gäller

beträffande de faktiska diplomatiska relationerna likväl beviljar Republiken

Kinas handelskontor samma status som en ambassad.

Utskottet konstaterar att en ambassads ställning regleras internationellt i

Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Det är inte möjligt att ge ett

lands representation diplomatisk ställning som ambassad utan att etablera

diplomatiska förbindelser.

Utskottet avstyrker därmed motion U632 (m).

Samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa

I budgetpropositionen redovisas regeringens förslag till stöd för samarbete

med Baltikum och Central- och Östeuropa under

rubriken Internationellt utvecklingssamarbete. Dessa förslag behandlas av

utskottet i ett betänkande med samma namn (1990/91:UU16). Förslagen uppgår till

900 milj.kr. under treårsperioden 1990/91 -- 1992/93, dvs. 300 milj.kr. för

vart och ett av åren.

I ett antal motioner föreslås också medel till samarbete med Baltikum och

Central- och Östeuropa. De yrkanden i vilka medel föreslås över

biståndsanslaget behandlas av utskottet i det nämnda betänkandet om

internationellt utvecklingssamarbete. Det gäller moderata samlingspartiets

förslag (U240) att inrätta två nya huvudprogram under biståndsanslaget för

Baltikum resp. Central- och Östeuropa. För Baltikum föreslås i samma motion ett

extra anslag på 50 milj.kr., medan Central- och Östeuropa under det nya

huvudprogrammet förutsätts tilldelas ett belopp motsvarande det som föreslås i

propositionen, dvs. 300 milj.kr.

Folkpartiet liberalerna anser i sin partimotion (U246) att medel skall

tillföras samarbetet med Central- och Östeuropa över biståndsanslaget, men att

det sker på ett sådant sätt att medlen ej belastar enprocentsramen. Det sker

genom att det totala biståndsanslaget höjs med motsvarande belopp. I en

kommittémotion från folkpartiet (U203) föreslås utöver budgetpropositionens

förslag ett särskilt belopp om 50 milj.kr. för samarbete med Baltikum.

Centerpartiet delar uppfattningen att medel för östsamarbetet ej bör belasta

enprocentsmålet. I stället för en uppräkning av biståndsanslaget föreslår

centerpartiet i motion U507 yrkande 6 inrättande under tredje huvudtiteln av

ett nytt anslag A10. Stöd till Östeuropa om 300milj.kr., vilket motsvarar

propositionens belopp.

Vänsterpartiet anser liksom centerpartiet, folkpartiet liberalerna och

miljöpartiet de gröna att stödet till östsamarbetet ej bör belasta biståndets

enprocentsmål. I yrkande 2 i motion U516 (v) föreslås att 300 milj.kr. anslås

till öst- och centraleuropeiskt samarbetsstöd men utan precisering av

anslagspost. Utskottet väljer därför att behandla förslaget i samband med

centerpartiets förslag om ett särskilt anslag för detta ändamål kallat Al0.

Miljöpartiet de gröna föreslår (U239) inrättandet av en speciell europeisk

miljöfond för östsamarbetet om en miljard kronor, vilken finansieras över

biståndsanslagen men ej tillåts belasta enprocentsramen, eftersom

biståndsanslaget enligt förslaget skall räknas upp med motsvarande belopp.

Samtidigt föreslås emellertid de belopp som upptas för östsamarbetet i

budgetpropositionen finansieras över denna fond, varför partiets förslag till

extra medel för östsamarbetet utöver propositionens belopp uppgår till

700milj.kr.

Utskottet behandlar i detta betänkande således endast de två yrkanden som

uttryckligen hänför sig eller kan hänföras till här behandlade anslag.

Utskottet har ändå funnit det ändamålsenligt att ge ovanstående bild i stora

drag av partiernas olika medelsförslag beträffande östsamarbetet. Moderata

samlingspartiets, folkpartiet liberalernas och miljöpartiets förslag till

belopp och finansiering kommer att behandlas i betänkandet om internationellt

utvecklingssamarbete (1990/91:UUl5).

Motionerna om den närmare utformningen och inriktningen av Sveriges samarbete

med Baltikum och Central- och Östeuropa kommer att behandlas i ett separat

betänkande (1990/91:UU16).

Beträffande yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion U516 (v)

ansluter sig utskottet till motionärernas huvudsakliga syfte att genom

samarbete främja utvecklingen i Baltikum och Central- och Östeuropa. Utskottet

delar emellertid inte motionärernas åsikt att finansieringen av ett sådant

samarbete inte skall kunna belasta det i budgetpropositionen föreslagna

anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.

Därmed avstyrker utskottet yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i motion

U516 (v).

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s. 32--40)

Sveriges ordinarie bidrag till FNs reguljära budget (anslaget B1) för

kalenderåret 1992 beräknas till 74 milj.kr., en beräknad ökning med 2 milj.kr.

jämfört med bidraget för 1991. Sveriges bidragsandel utgör 1,21%.

I det ordinarie bidraget ingår inte kostnaderna för FNs fredsbevarande

operationer. Under förutsättning att pågående operationer förlängs och

planerade genomförs och att medlemmarnas andelar förblir desamma kan Sverige

för nästa budgetår räkna med följande obligatoriska bidrag till de

fredsbevarande operationerna:

Vaktstyrkan i Mellersta Östern (UNDOF) 3 milj.kr

Fredsstyrkan i södra Libanon (UNIFIL) 11

Observatörsstyrkan för Centralamerika (ONUCA) 4

Insats i Västra Sahara (MINURSO) 15

Utöver dessa belopp föreslås som ett frivilligt bidrag 3milj.kr. för

civilpoliser och viss högkvarterspersonal inom ramen för FN-styrkan på Cypern

(UNFICYP), vilken Sverige lämnade l987 med hänsyn till den otillfredsställande

finansieringen. Dessutom föreslås ett belopp på 12milj.kr. avsättas dels för

eventuella kostnader för operationer som sannolikt kommer att avslutas inom

kort, dels för bidrag till nya operationer, exempelvis i El Salvador eller

Kambodja.

Inom anslaget har också avsatts 608000kr. för det allmänna FN-arbete som

bedrivs av enskilda organisationer, lärosäten m.m. I denna ram ingår

84000kr. för täckande av resekostnader för stipendiater från Sverige, vilka

utses av Förenta Nationerna.

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för Sveriges medlemskap i

Nordiska ministerrådet (B2), Europarådet (B3), OECD (B4), EFTA (B5)

samt ett anslag Övriga internationella organisationer (B8), som bl.a.

finansierar delar av Sveriges medverkan i det västeuropeiska

forskningssamarbetet. (Anslagen B6 och B7 behandlas av näringsutskottet.)

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag avseende anslagen

B1--5 samt B8.

I motion U617 (m) föreslås att Sverige skall inventera sådana organ eller

institutioner inom FN-familjen som är på väg att upprättas alternativt

flyttas samt verka för att något eller några av dessa organ förläggs till

Sverige.

Ett liknande förslag behandlades av utskottet i föregående års betänkande

(1989/90:UU14). Utskottet konstaterade då att de senaste årens

reformdiskussioner inom FN berört organisatoriska och strukturella frågor, och

att de planer som finns i dessa avseenden är tämligen väl kända. Något

upprättande av ett nytt FN-organ eller förflyttning av existerande har i detta

sammanhang inte diskuterats.

En rad praktiska och ibland politiska skäl brukar åberopas till stöd för den

placering som FN-organen för närvarande har. Sverige har endast två FN-organ i

landet: Sjöfartsuniversitetet i Malmö och Flyktingkommissariatets Nordenkontor

i Stockholm.

Utskottet vill framhålla att Sverige i princip är positivt till en eventuell

framtida lokalisering av ytterligare FN-organ till landet. Denna inställning

bör vara vägledande när en diskussion eventuellt med tiden kan komma att

aktualiseras inom FN.

Med hänsyn till att frågan dock för närvarande saknar aktualitet avstyrker

utskottet motion 617 (m).

I motion U642 (mp) föreslås olika åtgärder för att öka jämställdheten

mellan könen inom FN. I yrkande 3 föreslås nya anställningsregler för

FN-tjänstemännen så att en kvotering genomförs vilken ger en rimlig grad av

könsfördelning på varje nivå inom organisationen. I yrkande 4 i samma motion

föreslås att Sverige i detta avseende bör visa gott exempel i form av en

könsfördelning vid utnämningar av diplomater. Vid den svenska FN-delegationen

bör därför de två ambassadörerna utgöras av en kvinna och en man.

Utskottet behandlade frågan om en jämnare könsfördelning vid FN i förra årets

betänkande (l989/90:UU14). Sedan dess har en viss utveckling i frågan ägt rum.

Under 1990 års möte med FNs kvinnokommission lade Sverige fram ett

resolutionsförslag om jämställdhet i politiskt deltagande och beslutsfattande.

Sverige var också medförslagsställare till ytterligare åtta resolutionsförslag,

bland dem ett om kvinnor i FN-sekretariatet.

Vid generalförsamlingens 45:e session antogs i tredje utskottet resolution

45/125 om förbättrande av kvinnors ställning i FN-sekretariatet. Sverige var

medförslagsställare. I resolutionen uppmanas generalsekreteraren att på alla

tänkbara sätt fortsätta sina ansträngningar att öka antalet kvinnor inom

FN-systemet, i synnerhet på beslutsfattande nivåer. Speciellt framhålls att

andelen kvinnor från utvecklingsländer måste öka.

Medlemsstaterna ombeds att nominera fler kvinnliga kandidater och att

uppmuntra kvinnor att söka lediga tjänster inom FN. Angiven målsättning är att

andelen kvinnor i sekretariatet år 1995 skall uppgå till 35% (jämfört med

nuvarande 28,3) och att andelen kvinnor på de högre nivåerna (D1 och däröver)

skall öka från nuvarande 7,1 till 25%.

Generalsekreteraren ombeds också att i sin rapport till nästa generalförsamling

via kvinnokommissionens möte 1991 ta in ett handlingsprogram för förbättrande

av kvinnors ställning inom FN-sekretariatet under perioden 1991--1995. Denna

rapport skall också ge en analys och övergripande utvärdering av hindren för en

förbättring av kvinnornas ställning i sekretariatet.

Med det anförda anser utskottet yrkande 3 i motion U642 (mp) besvarad.

Vad gäller utrikesförvaltningens jämställdhetsarbete har utskottet inhämtat

att man räknar med att under 1990-talet uppnå den fördelning på 40/60 mellan

kvinnor och män i handläggarkarriären som är målsättningen för

regeringskansliets aktuella jämställdhetsplan.

Av de drygt 2500 anställda i utrikesförvaltningen utgörs drygt 900 av

handläggare -- den kategori ur vilken de flesta chefer inom

utrikesförvaltningen kommer. Av handläggarna är i dag 36% kvinnor. En

medveten satsning på rekrytering av kvinnor till handläggarkarriären började

göras i mitten på 1970-talet. I den årliga basrekryteringen har sedan dess

kvinnor utgjort ca 40%.

Chefen för FN-delegationen i New York är nu en man. Utskottet noterar att

utrikesförvaltningens första kvinnliga chef var ambassadör just vid den svenska

FN-delegationen i New York under åren 1958--64.

FN-delegationen har i dag 14 utsända handläggare av vilka fyra är kvinnor. Av

de tre ministrarna vid myndigheten är den ene andreman med ambassadörs titel.

Sedan några år tillbaka är en av ministrarna en kvinna. Av de fem ambassadråden

vid delegationen finns också en kvinna.

Utskottet finner det inte rimligt att utrikesförvaltningen skulle åläggas en

mer långtgående kvotering eller skyldighet att iaktta fördelningen också på

enskilda utlandsmyndigheter.

Därmed avstyrks yrkande 4 i motion U642 (mp).

I motion U215 (mp) föreslås att riksdagen anvisar ett förslagsanslag på

30500000kr. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA).

Förslaget innebär en minskning med 29500000kr. i förhållande till

budgetpropositionens förslag om 60milj.kr.

Regeringens förslag innebär en kraftig ökning i förhållande till föregående

budgetårs anslag på 26milj.kr. Ökningen motiveras med de väsentligt ökade

uppgifter som EFTA står inför som en följd dels av det förestående uppbyggandet

av de institutioner som samarbetet med EG kräver, dels av det ökade samarbetet

med länder i Central- och Östeuropa.

Utskottet finner den av regeringen föreslagna ökningen av anslaget till EFTA

väl motiverad.

Därmed avstyrks motion U215 (mp).

D. Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 175--179)

Anslagen under detta avsnitt finansierar informationen om Sverige i utlandet.

Svenska institutet förmedlar information om det svenska samhället genom

publikationer, filmer, utställningar, seminarier, personutbyte, kurser,

konferenser, bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter

m.m. Regeringen beräknar anslaget för nästa budgetår till 64439000kr.

För Riksradions programverksamhet för utlandet, vilken för närvarande sker på

åtta språk, föreslås ett anslag på 52250000kr. och för Övrig information

om Sverige i utlandet 16274000kr. Under det sistnämnda anslaget

finansieras bl.a. sådan verksamhet som informations- och erfarenhetsutbyte,

vilken samordnas av utrikesdepartementets press- och informationsenhet samt

därtill bidrag till Svensk-internationella pressbyrån (SIP) och

Ingenjörsakademien (IVA). Under anslaget prioriteras särskilda insatser i

Europa, inte minst i Central- och Östeuropa och Baltikum.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag avseende anslagen

D1--3.

I flera motioner föreslås ökade insatser för radiosändningar från Sverige

på baltiska språk. I yrkande 27 i motion U240 (m) och i yrkande 10 i motion

U531 (m) föreslås 3 milj.kr. utöver regeringens förslag till Radio Sweden för

detta ändamål. I yrkande 3 i motion U203 (fp) fastslås behovet av

radiosändningar på de baltiska ländernas språk och i motion U513 (fp) föreslås

avsevärt utökade sändningstider på samtliga tre språk.

Utskottet behandlade i föregående års betänkande (l989/90:UUl4) frågan om

sändningar på litauiska. Utskottet fann det då av budgetskäl inte möjligt att

besluta om extra medel härför men uttalade det önskvärda i att sådana

sändningar trots det kunde komma till stånd. Utskottet pekade därför på behovet

av flexibilitet inom utlandsprogrammets organisation för att sändningar på

litauiska genom omprioriteringar skulle kunna bli möjliga.

Utskottet anser det glädjande att ordinarie sändningar på estniska och

lettiska samt sändningar tills vidare på litauiska kunnat komma i gång under

det gångna året. Detta har möjliggjorts dels genom att regeringen anvisar

extraanslag på sammanlagt 825000kr., dels genom att Radio Sweden under det

gångna året genomfört vissa förändringar av verksamheten. Sändningarna på

portugisiska har upphört, och sändningarna på franska och spanska har minskat i

omfattning. Ett antal tjänster på dessa områden har frigjorts för upptagande av

baltiska sändningar.

Utskottet vill ansluta sig till motionärernas bedömning av det önskvärda i

att sändningarna på baltiska språk kan fortsätta och utökas i betydande

omfattning. Särskilt angeläget finner utskottet det vara att sändningarna på

litauiska kan fortsätta och snabbt få samma omfattning som sändningarna på

estniska och lettiska.

Utskottet noterar att regeringens förslag till anslag för Radio Sweden enligt

företagets egna beräkningar redan vid 5% inflationsnivå innebär en minskning

med 1,5 milj.kr. under 1992. Härtill kommer att företaget drabbats av betydande

kostnadsökningar för televerkets sändning av programmen, kostnader vilka om de

ej kompenseras enligt företagets egna beräkningar kommer att innebära att

sändningstiden totalt sett måste reduceras med omkring 30%. Det är enligt

utskottets mening angeläget att finna en lösning på detta problem som

likställer Radio Sweden med Sveriges Radio i övrigt.

Mot denna bakgrund anser utskottet det inte rimligt att kräva att en utökning

av de baltiska sändningarna under nästa budgetår skall ske genom fortsatt

nedskärning av Radio Swedens övriga verksamhet. Företaget har beräknat att en

permanentning av dagliga sändningar om 15--20 minuter på vart och ett av de

baltiska språken kräver en sammanlagd förstärkning på ca 1,3 milj.kr. för 1992.

Utskottet vill understryka att radiosändningarna på de tre baltiska språken

från Sverige fyller både en symbolisk funktion som uttryck för vårt lands stöd

för Baltikums självständighetssträvanden och en viktig praktisk

informationsfunktion för utsatta människor. Det finns en stor efterfrågan på

utökade sändningar. Ett extra tillskott på 3milj.kr. från anslaget Samarbete

med Baltikum till Radio Sweden för sändningar på baltiska språk, som

föreslagits i yrkande 27 i motion U240 (m) och i yrkande 10 i motion U531 (m),

skulle möjliggöra en dryg fördubbling av den nuvarande sändningsvolymen. Detta

är enligt utskottets mening en rimlig nivå för det kommande året. Därmed

tillgodoses även vad motionärerna uttalar i yrkande 3 i motion U203 (fp) och i

motion U513 (fp).

Utskottet vill med detta ställningstagande visa det angelägna i att en ökning

av de baltiska sändningarna åstadkommes snabbt. Regeringen bör därför i

tilläggsbudget återkomma med förslag till anvisning av 3milj.kr. till Radio

Sweden för sändningar på baltiska språk under budgetåret 1991/92.

Vad ovan anförts i anledning av yrkande 3 i motion U203 (fp), yrkande 27 i

motion U240 (m), motion 513 (fp) samt yrkande l0 i motion U531 (m) bör enligt

utskottet riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion U506 (c) föreslås upprättande av en permanent svensk-baltisk

mellanvågsradiostation på Gotland.

Utskottet konstaterar att Radio Swedens budget omfattar en post för

ersättning till televerket för sändningskostnader. Denna post har under några

år också omfattat kostnader i samband med inköp av nya sändare. Några förslag

om nya sådana utöver dessa har ej framlagts av berörda myndigheter eller

företag.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U506 (c).

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 180--216)

Under detta anslag finansieras bl.a. kostnaderna för de nämnder som är knutna

till krigsmaterielinspektionen (KMI). Kostnaderna för KMIs organisation och

verksamhet skall bestridas genom avgifter från tillverkare av krigsmateriel

samt expeditionsavgifter för utförseltillstånd. Kostnaderna för nämnderna

beräknas uppgå till 96000 kr. under kommande budgetår (anslagsposten E4).

Stiftelsen Östekonomiska institutet (anslagsposten E6) bildades 1989 genom

ett avtal mellan staten och ett antal intressenter från näringslivet.

Institutets syfte är att främja kunnandet i Sverige om de ekonomiska

förhållandena i Sovjetunionen och Östeuropa. Det statliga bidraget för kommande

budgetår föreslås bli 2163000kr.

För att bygga upp erforderlig kompetens i syfte att kunna hävda svenska

intressen i världens mest expansiva region föreslås ett bidrag på 3milj.kr.

till ett Institut för Japanstudier (anslagsposten E6). En insamling av

frivilliga medel på svensk sida har i princip nått det uppställda målet om

50milj.kr.

I syfte att fortsätta och fördjupa de kontakter som etablerats mellan svenska

departement och myndigheter m.fl. och deras motsvarigheter i de central- och

östeuropeiska länderna föreslås ett belopp på 10milj.kr. (anslagsposten

E7).

Anslagen E1, E2 och E3 behandlas av näringsutskottet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna E 4

(Krigsmaterielinspektionen), E5 (Stiftelsen Östekonomiska institutet), E6

(Institut för Japanstudier), och E7 (Kontakter med Central- och Östeuropa).

F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s.217--226)

För utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området (F1)

föreslås 5 358 000 kr. och för konferensen om säkerhet och samarbete i Europa

(F2) 3 750 000.

För information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden

(F3) föreslår regeringen med hänsyn till det statsfinansiella läget ett

oförändrat anslag om 26 000 000 kr. Antalet grundbidrag föreslås öka med två

till att omfatta även Folkpartiets fredsråd och Stiftelsen Dag

Hammarskjöldsbiblioteket i Uppsala, och anslagsposten för grundbidrag ökar

därför med 450 000 kr. Anslagsposten projektstöd minskar med motsvarande

belopp. Medlen föreslås fördelade på följande sätt:

Översiktstabell för anslagsframställningar och föreslagna förändringar

____________________________________________________________________________

Beräknad förändring 1991/92

________________________________

Anslag Anslagsfram- Föredraganden

1990/91 ställning

Arbetarrörelsens 850 000 + 450 000 + 0

fredsforum

Internationella kvinno- 250 000 + 250 000 + 0

förbundet för fred och

frihet, Svenska sektionen

Kristna fredsrörelsen 650 000 + 350 000 + 0

Kvinnor för fred 250 000 + 580 000 + 0

Liv och fred-institutet (1 700 000)(1) (+1 400 000)(2) (+ 0)(3)

Myrdalsstiftelsen (700 000)(1) (+ 500 000)(2) (+ 0)(3)

Samarbete för fred 350 000 + 650 000 + 0

Svenska FN-förbundet 3 900 000 + 700 000 (4) + 0

Svenska Fredskommittén 300 000 + 704 000 + 0

Svenska freds- och 850 000 +1 050 000 + 0

skiljedomsföreningen

Svenska läkare mot 850 000 + 450 000 + 0

kärnvapen

Sveriges fredsråd 700 000 + 400 000 + 0

Centerns fredsråd 200 000 + 400 000 + 0

Folkpartiets fredsråd 0 + 450 000 +200 000

Dag Hammarskjöldsbiblioteket 0 (+ 550 000)(2) (+250 000) (3)

Folkkampanjen mot kärn- 200 000 + 200 000 + 0

kraft/kärnvapen

Stiftelsen Yrkesgrupper 200 000 + 215 000 + 0

mot kärnvapen

Svenska ekumeniska 200 000 + 100 000 + 0

nämndens fredskommitté

Sveriges världsfederalister 0 + 90 000 + 0

Transnationella stiftelsen (400 000)(1) (+ 449 500)(2) (+ 0)(3)

för freds- och framtids-

forskning

Ungdomens och studenternas 0 + 150 000 0

FN-förbund

Studier och forskning 2 800 000 +2 899 500 +250 000

Projektstöd 13 450 000 0 ./.450 000

Summa 26 000 000 +10 088 500 + 0

_____________________________________________________________________________

1Av bidragsposten Studier och forskning går 1 700 000 kr. till Liv och

fredsinstitutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen och 400 000 kr.

till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.

2Ur bidragsposten Studier och forskning begärs 3 100 000 kr. av

Liv och fredsinstitutet, 1 200 000 kr. av Myrdalsstiftelsen (inkl. ett

engångsbelopp på 400 000 kr.), 550 000 kr. av Dag Hammarskjöldsbiblioteket

och 849 500 kr. av Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.

3Av bidragsposten Studier och forskning föreslås 1 700 000 kr. gå till

Liv och fredsinstitutet, 700 000 kr. till Myrdalsstiftelsen, varav 300 000 som

engångsbelopp, 250 000 kr. till Dag Hammarskjöldsbiblioteket och

400 000 kr. till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning.

4Inklusive engångsanslag på 150 000 kr.

Bidraget till Stockholms internationella fredsinstitut föreslås uppgå till 20

692 000 kr.

Anslaget för forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning

(F5) bekostar ett verksamhetsprogram vid försvarets forskningsanstalt. Det

föreslås uppgå till 16 016 000 kr.

Anslaget för utrikespolitiska institutet (F6) uppgår enligt förslaget till

8 719 000 kr. Beloppet omfattar ett engångsbidrag om 470 000 kr. i avvaktan på

en långsiktig lösning av institutets lokalfrågor. Ett förslag till lösning

väntas presenteras under våren 1991.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag avseende anslagen F1--F6.

I ett antal motioner föreslås förändringar av F3-anslagets storlek. I

yrkande 29 i motion U240 (m) föreslås ett belopp på 10 milj. kr. i stället för

budgetpropositionens 26 milj.kr. En sådan förändring skulle dock vara oförenlig

med vad uttskottet flera gånger tidigare uttalat (senast i l989/90:UU14),

nämligen att en gradvis uppräkning av anslaget är befogad tills det motsvarar

en promille av försvarsanslaget.

Utskottet avstyrker därför yrkande 29 i motion U240 (m).

I yrkande 1 i motion U311 (v) och yrkande 1 i motion U404 (mp) föreslås att

ett belopp motsvarande en promille av försvarsanslaget skall avsättas till

fredsinitiativ via fredsrörelsen eller andra organisationer som arbetar för

nedrustning, solidaritet och internationell förståelse. Yrkande l i motion U311

nämner specifikt anslaget F3. Detsamma gäller motion U310(s), i vilken föreslås

att detta anslag skall uppgå till ett belopp som motsvarar 0,75 promille av

försvarsanslaget för nästkommande budgetår och därefter inom något år öka till

motsvarande en promille av försvarsanslaget. I yrkande 13 i motion U418 (mp)

föreslås att målsättningen för F3-anslagets storlek skall vara en summa

motsvarande en promille av försvarskostnaderna. I motion U412 (c) föreslås att

regeringen skall återkomma med förslag om ökade medel till F3-anslaget under

våren. Enligt motionärerna behövs troligen ca 1milj.kr. ytterligare för att

målet om en promille av försvarsanslaget skall nås.

I yrkande 2 i motion U311 (v) föreslås att anslaget F3 skall uppgå till 10

milj.kr. mer än vad regeringen föreslagit. I yrkande 2 i motion U404 (mp) samt

i motion U405 (mp) föreslås att samma anslag skall uppgå till 10 088 500 kr.

mer än enligt propositionens förslag.

Utskottet bekräftar sin tidigare principiella syn att anslaget F3 på sikt

bör öka till att motsvara en promille av försvarsanslaget. Utskottet har

inhämtat att detta också är regeringens strävan, men att regeringen inte bedömt

att det statsfinansiella läget medgivit någon ytterligare höjning under

nästkommande budgetår. Utskottet har tidigare beträffande ökningarna av

F3-anslaget (l989/90:UU14) också uttalat att en uppräkning inte bör tillåtas

inkräkta på utrikesförvaltningens övriga budgetutrymme. Med hänsyn till de

hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande står inför delar

utskottet regeringens syn beträffande storleken av F3-anslaget under

nästkommande budgetår.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U310 (s), yrkandena l och 2 i

motion U3ll (v), yrkandena 1 och 2 i motion U404 (mp), motion U405 (mp) samt

motion U412 (c). Yrkande 13 i motion U418 (mp) anser utskottet besvarat.

I några motioner tas frågan om fördelningen av medlen under anslaget F3

upp. I motion U304 (fp) samt i yrkande 3 i motion U404 (mp) föreslås en översyn

av de principer som för närvarande gäller för denna fördelning.

Utskottet redogjorde i föregående betänkande om denna fråga (1989/90:UU14)

för de kriterier som gäller för att organisationer skall kunna komma i fråga

för bidrag. Det konstaterades då att kriterierna för vilka organisationer som

kan komma i fråga för grundbidrag är av generell natur. Bidraget skall vara en

hjälp till självhjälp; en förutsättning är alltså att organisationen med egna

resurser har kraft att bedriva en rimlig verksamhet. Ett annat kriterium är att

organisationen skall ha en viss storlek. För medlemsbaserade organisationer har

därför beslut om bidrag grundats på antalet medlemmar och verksamhetens volym,

mätt i ekonomisk omsättning. För samarbets- och serviceorgan har verksamhetens

volym liksom dess spridningseffekter vägt tyngre. Av budgetpropositionen

framgår att antalet organisationer som sökt men inte erhållit grundbidrag

uppgår till fyra.

Utskottet konstaterade likaledes att en tillämpning av de kriterier som

redovisats kräver en relativt noggrann bedömning av resp. organisation. Det kan

inte vara riksdagens uppgift att varje år under budgetarbetet i detalj granska

dessa bedömningar. Utskottet förutsätter därför att de organisationer som av

regeringen föreslås få grundbidrag uppfyller de redovisade kriterierna.

Utskottet anser att dessa kriterier i stort är till fyllest. Utskottet

förutsätter att den beredning som finns för fördelningen av dessa medel vid

behov fortlöpande kan diskutera principer och kriterier. Någon översyn är

därför enligt utskottets åsikt ej påkallad. Beträffande den förändring mellan

andelen grundbidrag och andelen projektbidrag som föreslås i propositionen har

utskottet inhämtat att regeringen velat prioritera kontinuiteten och

forskningen inom fredsrörelsen och därför inte ansett sig kunna reducera

grundbidragen.

Utskottet avstyrker därmed motion U304 (fp) samt yrkande 3 i motion U404

(mp).

I några motioner framläggs förslag om bidrag till bestämda organisationer

från anslaget F3. I motion U415 (s) framhålls det angelägna i att

regeringen inom ramen för befintliga resurser fortsätter och utvidgar stödet

till den kunskapsbank för försvarsindustriell omställning (Military

Adjustment Global Information Center, MAGIC) som förbereds vid avdelningen för

freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och som tidigare fått

vissa bidrag från utrikesdepartementet. I motion U425 (mp,v) föreslås att 1 500

000 kr. skall anslås för inrättande av denna kunskapsbank. I motion U306 (v)

föreslås att en särskild anslagsrubrik inrättas under F-anslaget för denna

kunskapsbank tillsammans med det projekt om fredlig konfliktlösning som

också bedrivs vid avdelningen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala

universitet. Enligt motionärerna bör 764 000 kr. avsättas under kommande

budgetår till dessa två verksamheter.

Utskottet delar motionärernas positiva syn på en internationell kunskapsbank

för försvarsindustriell omställning. Utskottet konstaterar också att regeringen

hittills anslagit l80 000 kr. till det nämnda projektet vid avdelningen för

freds- och konfliktforskning i Uppsala. Mot bakgrund av den nedskärning som

nödgats företas av projektstödet under F3-anslaget av hänsyn till det

statsfinansiella läget delar utskottet regeringens bedömning att detta ej kan

utnyttjas för stöd på det sätt som motionärerna föreslår. Utskottet har

emellertid inhämtat att det förhållandet att kunskapsbanken inte omnämns

uttryckligen i budgetpropositionen enligt regeringen ej skall tolkas så att den

inte skulle kunna få ytterligare bidrag under anslaget F1 Utredningar inom

det nedrustnings- och säkerhetspolitiska området.

Utskottet noterar också att Sverige hösten 1990 tog ett initiativ om

tillsättande av en internationell expertgrupp för att utreda hur militära

resurser kan användas för insatser på miljöområdet. Studien bedrivs under

svenskt ordförandeskap och kommer att presenteras inför FNs generalförsamling

1991.

Med det anförda anser utskottet motion U415 (s) besvarad och avstyrker

motionerna U306 (v) och U425 (mp, v).

I yrkande 2 i motion U220 (c) föreslås att anslaget F3 skall kunna användas

för att bidra till finansiering av miljö- och fredsorganisationernas

förberedelser inför FNs miljökonferens 1992. I yrkande 3 i samma motion

föreslås att 2 milj.kr. genom omfördelning används som bidrag till

icke-statliga organisationers förberedelsearbete inför miljökonferensen.

Utskottet noterar att regeringen i miljöpropositionen (1990/91:90 ) föreslår

anvisning av 2milj.kr. till de svenska ideella miljöorganisationernas

internationella arbete. Någon omfördelning inom anslaget F3 anser utskottet

ej motiverad.

Utskottet avstyrker därför yrkandena 2 och 3 i motion U220 (c).

Stockholms internationella fredsinstitut (SIPRI) har i sin

anslagsframställan begärt drygt 3 milj.kr. mer än anslaget för innevarande

budgetår, dvs. en ökning från 18 266 000 kr. till 21387000 kr. Regeringens

förslag i budgetpropositionen på 20 692 000 kr. innebär en ökning med 2 426 000

kr. Denna ökning omfattar en engångsanvisning på 733000kr. för kostnader i

anslutning till seminarier m.m. med anledning av SIPRIs 25-årsjubileum.

I motion U305 (v) föreslås att SIPRI skall erhålla hela det begärda beloppet,

vilket innebär en ökning med 695 000 kr. i förhållande till regeringens

förslag.

Utskottet konstaterar att den SIPRI-utredning som regeringen tillsatte våren

l990 avlämnade sitt betänkande SIPRI 90 i augusti förra året (SOU l990:69).

Utredningsmannen lämnar en rad synpunkter och förslag beträffande såväl SIPRIs

verksamhet som institutets finansiella och administrativa villkor. Bl.a.

förslås att SIPRI skall få en anslagshöjning om 3,5 milj.kr. dels för att

återställa den reala nivån från l985, dels öka och bredda verksamheten. Den

föreslagna anslagshöjningen har funnit stöd på många håll bland

remissinstanserna.

Regeringen finner i budgetpropositionen många av förslagen i

SIPRI-utredningen väl motiverade men anser att det finns skäl att i samråd med

SIPRI diskutera vilka åtgärder som behöver vidtas. Regeringen anser att

ställningstagande till en betydande anslagshöjning bör anstå tills utestående

frågor är lösta i sin helhet och räknar därför med att återkomma i 1992 års

budgetproposition med ytterligare förslag rörande SIPRI.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen redovisade uppläggningen av

behandlingen av SIPRI-utredningens förslag.

Utskottet avstyrker därmed motion U305 (v).

Hemställan

Utskottet hemställer

till litt. A. Utrikesdepartementet m.m.

1. beträffande omdisponering av anslagsmedel

att riksdagen godkänner budgetpropositionens omdisponering av medel mellan

anslagen A 1. Utrikesförvaltningen, A 2. Utlandstjänstemännens

representation, A 4. Honorärkonsuler och D 3. Övrig information om Sverige i

utlandet,

2. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på

yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U302 till Utrikesförvaltningen för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1321450000kr.,

res. 1 (c)

3. beträffande medföljandefrågan

att riksdagen förklarar motion 1990/91:U309 besvarad med vad utskottet

anfört,

4. beträffande svensk representation i de baltiska republikerna

att riksdagen förklarar yrkande 1 i motion 1990/91:U240 och yrkande 4 i

motion 1990/91:U531 besvarade med vad utskottet anfört,

5. beträffande inrättande av svenskt konsulat i Kiev

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1990/91:U523,

6. beträffande inrättande av ett generalkonsulat i Osaka

att riksdagen avslår motion 1990/91:U308,

7. beträffande inrättande av särskilda tjänster som miljöattachéer

att riksdagen förklarar motion 1990/91:U307 besvarad med vad utskottet

anfört,

8. beträffande inrättande av särskilda tjänster som rättssakkunniga

attachéer

att riksdagen förklarar motion 1990/91:U301 besvarad med vad utskottet

anfört,

9. beträffande bidrag till stiftelsen Kvinnor Kan

att riksdagen avslår motion 1990/91:U303,

10. beträffande ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna

att riksdagen avslår motion 1990/91:U609 och förklarar yrkande 7 i motion

1990/91:U616 och yrkande 1 i motion 1990/91:K409 besvarade med vad utskottet

anfört,

res. 2 (v, mp)

11. beträffande Sveriges relationer med Taiwan

att riksdagen avslår motion 1990/91:U632,

12. beträffande stöd för samarbete med Baltikum och Central- och

Östeuropa

att riksdagen avslår yrkande 6 i motion 1990/91:U507 och yrkande 2 i motion

1990/91:U516,

res. 3 (c, v)

13. beträffande utlandstjänstemännens representation

att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 19778000kr.,

14. beträffande kursdifferenser

att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1000kr.,

15. beträffande honorärkonsuler

att riksdagen till Honorärkonsuler för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 13806000kr.,

16. beträffande särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation

att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom

internationell organisation för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag

på 50448000kr.,

17. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen till Nordiskt samarbete för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 1792000kr.,

18. beträffande utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 9955000kr.,

19. beträffande officiella besök m.m.

att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 10388000kr.,

20. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet

m.m.

att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3740000kr.,

till litt. B. Bidrag till vissa internationella organisationer

21. beträffande Förenta nationerna

att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 122608000kr.,

22. beträffande förläggning av FN-organ till Sverige

att riksdagen avslår motion 1990/91:U617,

23. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN

att riksdagen avslår yrkande 4 i motion 1990/91:U642 och förklarar yrkande 3

i motion 1990/91:U642 besvarat med vad utskottet anfört,

res. 4 (mp)

24. beträffande Nordiska ministerrådet

att riksdagen till Nordiska ministerrådet för budgetåret 1991/92 anvisar

ett förslagsanslag på 250000000kr.,

25. beträffande Europarådet

att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

förslagsanslag på 26045000kr.,

26. beträffande OECD

att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

17300000kr.,

27. beträffande EFTA

att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på

motion 1990/91:U215 till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för

budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 60000000kr.,

res. 5 (mp)

28. beträffande övriga internationella organisationer m.m.

att riksdagen för budgetåret 1991/92 till Övriga internationella

organisationer m.m. anvisar ett förslagsanslag på 4795000kr.,

till litt. D. Information om Sverige i utlandet

29. beträffande Svenska institutet

att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 64439000kr.,

30. beträffande Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 52250000kr.,

31. beträffande ökade insatser för radiosändningar på baltiska språk

att riksdagen med anledning av yrkande 3 i motion 1990/91:U203, yrkande 27 i

motion 1990/91:U240, motion 1990/91:U513 samt yrkande 10 i motion

1990/91:U531 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. beträffande svensk-baltisk mellanvågsradiostation på Gotland

att riksdagen avslår motion 1990/91:U506,

33. beträffande övrig information om Sverige i utlandet

att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16274000kr.,

till litt. E. Utrikeshandel och exportfrämjande m.m.

34. beträffande krigsmaterielinspektionen m.m.

att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen m.m. för budgetåret 1991/92

anvisar ett förslagsanslag på 96000kr.,

35. beträffande Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet

att riksdagen till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret

1991/92 anvisar ett anslag på 2163000kr.,

36. beträffande bidrag till institut för Japanstudier

att riksdagen till Bidrag till ett institut för Japanstudier för

budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 3000000kr.,

37. beträffande kontakter med Central- och Östeuropa

att riksdagen till Kontakter med Central- och Östeuropa för budgetåret

1991/92 engångsvis anvisar ett reservationsanslag på 10000000kr.,

till litt. F Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.

38. beträffande utredningar inom det nedrustnings- och säkerhetspolitiska

området

att riksdagen till Utredningar inom det nedrustnings- och

säkerhetspolitiska området för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 5358000kr.,

39. beträffande konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

att riksdagen till Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 3750000kr.,

40. beträffande F3-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på

yrkande 29 i motion 1990/91:U240, motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i

motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion

1990/91:U405, motion 1990/91:U412 samt med besvarande av yrkande 13 i motion

1990/91:U418 till Information, studier och forskning om freds- och

nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 26000000kr.,

res. 6 (m)

res. 7 (c)

res. 8 (v, mp)

41. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F 3

att riksdagen avslår motion 1990/91:U304 och yrkande 3 i motion 1990/91:U404,

res. 9 (v, mp)

42. beträffande bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3

att riksdagen avslår yrkandena 2 och 3 i motion 1990/91:U220, motion

1990/91:U306 och 1990/91:U425 samt förklarar motion 1990/91:U415 besvarad med

vad utskottet anfört,

res. 10 (v, mp)

43. beträffande bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till prop. 1990/91:100, bil. 5 och med avslag på

motion 1990/91:U305 till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 20692000kr.,

res. 11 (v, mp)

44. beträffande forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning

att riksdagen till Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och

nedrustning för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

16016000kr.,

45. beträffande Utrikespolitiska Institutet

att riksdagen till Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1991/92

anvisar ett reservationsanslag på 8719000kr.

Stockholm den 7 mars 1991

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas

(m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj Britt Theorin (s), Axel

Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Birgitta Hambraeus (c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli

Hulthén (s), Eva Björne (m), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).

Reservationer

1. Utrikesförvaltningen (mom. 2)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10 börjar med

"Konceptet regionambassad" och slutar med "motion U302 (c)" bort ha följande

lydelse:

Som framgår av ovanstående pågår eller planeras en rad åtgärder för att

rationalisera UDs verksamhet. De förslag som framförts i motionen bör beaktas i

detta sammanhang. Konceptet regionambassad har också tidigare utretts inom

utrikesdepartementet i olika sammanhang, senast i utredningen UD 87.

Det finns enligt utskottet anledning att påskynda det pågående

utredningsarbetet i syfte att åstadkomma ytterligare rationaliseringar redan

under budgetåret 1991/92. Därmed borde det vara möjligt att åstadkomma den

besparing som föreslås i motion U302.

Samtidigt vill utskottet framhålla att Gulfkriget medfört extraordinära

kostnader för utrikesförvaltningen, dels när det gäller säkerhetsåtgärder

generellt, dels särskilda åtgärder på ambassaderna i Kuwait City och Bagdad.

Dessa kostnader, som i huvudsak torde drabba innevarande budgetår, kan behöva

finansieras i särskild ordning.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande utrikesförvaltningen

att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U302 och med

avslag på proposition 1990/91:100, bil. 5 till Utrikesförvaltningen anvisar

ett förslagsanslag på 1270450000kr.,

2. Ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna (mom.10)

Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13 börjar med "Med

hänsyn till" och slutar med "K409 (mp) besvarade" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att det för närvarande nästan helt saknas resurser för en

allsidig bedömning av Sveriges olika möjligheter när det gäller samarbete med

övriga länder i Europa. Det faktum att samtliga riksdagspartier nu uttalat sig

för en folkomröstning i EG-frågan, gör frågan om en bred och allsidig belysning

av EG- och Europafrågorna än mer angelägna.

Utskottet tillstyrker därför motion U609 (mp), yrkande 7 i motion U616 (v)

och yrkande 1 i motion K409 (mp).

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande ökade medel för information i Sverige om Europafrågorna

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U609, yrkande 7 i motion

1990/91:U616 och yrkande 1 i motion 1990/91:K409 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

3. Stöd för samarbete med Baltikum och Central- och Östeuropa (mom.12)

Pär Granstedt (c), Birgitta Hambraeus (c) och Bengt Hurtig (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.15 börjar med

"Beträffande yrkande 6" och slutar med "motion U516 (v)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas kritik mot regeringens förslag att låta stödet

till Östeuropa gå ut över det svenska biståndet till tredje världen. De

fattigaste ländernas behov av samarbete och stöd är fortfarande utomordentligt

stort. Det vore olyckligt om Sverige på detta sätt gav upp målsättningen att

låta 1 % av BNI gå till u-landsbistånd. Utskottet delar därför motionärernas

uppfattning att östbiståndet bör ligga utanför biståndsbudgeten. Detta kan ske

genom att, som föreslås i motion U507, ett särskilt anslag, A 10, inrättas för

ändamålet och att 300000000kr. anvisas på detta anslag.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 6 i motion U507 (c) och yrkande 2 i

motion U516 (v).

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande stöd för samarbete med Baltikum och Central- och

Östeuropa

att riksdagen med bifall till yrkande 6 i motion 1990/91:U507 och yrkande 2 i

motion 1990/91:U516 till anslaget A10 Stöd till Central- och Östeuropa

anvisar ett reservationsanslag på 300000000kr.,

4. Åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN (mom. 23)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med "Med det

anförda" och på slutar med "U642 (mp) besvarad" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med tillfredsställelse att FNs generalförsamling vid sin 45:e

session, i tredje utskottet antagit resolution 45/125 om att förbättra kvinnors

ställning i FN-sekretariatet. Syftet bör dock vara att uppnå minst 40 %

representation av vardera könet på alla nivåer, även D 1 och där över.

Utskottet anser att den nuvarande andelen kvinnor i sekretariatet (7,1 %) är

anmärkningsvärt låg.

Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 3 och 4 i motion U642.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande åtgärder för att öka jämställdheten mellan könen inom FN

att riksdagen med bifall till yrkandena 3 och 4 i motion 1990/91:U642 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. EFTA (mom. 27)

Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.18 börjar med

"Utskottet finner den av" och på slutar med "motion U215 (mp)" bort ha följande

lydelse:

Utskottet finner inte den av regeringen föreslagna kraftiga ökningen av

anslaget till EFTA vara motiverad. Vad beträffar anslag för uppbyggandet av de

institutioner som regeringen motiverar med anledning av samarbete med EG, bör

detta anstå till dess formerna för Sveriges samarbete med EG har beslutats. Det

önskvärda ökade samarbetet med Östeuropa bör kunna finansieras genom en

omprioritering inom de i motion U215 anvisade medlen.

Utskottet tillstyrker därför motion U215 (mp).

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

27. beträffande EFTA

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U215 och med avslag på

proposition 1990/91:100, bil. 5 till Europeiska frihandelssammanslutningen

(EFTA) för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på

30500000kr.,

6. F3-anslagets storlek (mom. 40)

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.23 börjar med "I

yrkande 29" och slutar med "motion U240 (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att det svenska föreningslivet inte blir

beroende av riktade bidrag från statsmakten. Skall det civila samhället värnas

måste vi också slå vakt om ett fritt föreningsliv. Därför bör den styrning som

ligger i att statsmakten utpekar verksamhetsinriktningar för ideella föreningar

avskaffas. Med hänsyn till detta föreslås anslaget reduceras till 10milj.kr.

för budgetåret 1991/92.

Utskottet tillstyrker därför yrkande 29 i motion U240 (m).

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande F3-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till yrkande 29 i motion 1990/91:U240 och med avslag

på proposition 1990/91:100, bil. 5, motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i

motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U404, motion

1990/91:U405, motion 1990/91:U412 samt yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till

Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

10000000kr.,

7. F3-anslagets storlek (mom.40)

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med

"Utskottet bekräftar" och slutar med "utskottet besvarat" bort ha följande

lydelse:

Sedan centerns motion lagts har försvarspropositionen förelagts riksdagen. Av

den framgår att F3-anslaget borde räknas upp med 1,5 milj.kr. för att inte

minska sin andel av försvarsbudgeten, ca 0,7 promille. Utskottet som ser

det som orimligt att anslagsutvecklingen skulle gå i motsatt riktning mot det

mål som riksdagen tidigare lagt fast förordar att denna uppräkning nu sker och

att anslaget F3 räknas upp till 27,5 milj.kr. Förstärkningen bör användas

till projektstöd.

Därmed tillstyrks motion U412 (c). Motion U310 (s), yrkandena 1 och 2 i

motion U311 (v), yrkandena 1 och 2 i motion U404 (mp), motion U405 (mp) och

yrkande 13 i motion U418 (mp) anses besvarade.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande F3-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U412, med avslag på proposition

1990/91:100, bil. 5, yrkande 29 i motion 1990/91:U240 samt med besvarande av

motion 1990/91:U310, yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311, yrkandena 1 och 2

i motion 1990/91:U404, motion 1990/91:U405 och yrkande 13 i motion 1990/91:U418

till Information, studier och forskning om freds- och nedrustningssträvanden

m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

27500000kr.,

8. F3-anslagets storlek (mom. 40)

Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med

"Utskottet bekräftar" och slutar med "motion U418 (mp) anser utskottet

besvarat" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna om vikten av att i år nå det utsatta

promillemålet för anslaget F3.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U311 (v) och yrkande 1 i motion

U404 (mp) samt motion U412 (c). Motion U310 (s), yrkande 2 i motion U404,

motion U405 och yrkande 13 i motion U418 (mp) anses besvarade.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande F3-anslagets storlek

att riksdagen med bifall till yrkandena 1 och 2 i motion 1990/91:U311,

yrkande 1 i motion 1990/91:U404 och motion 1990/91:U412, med avslag på

proposition 1990/91:100, bil. 5, yrkande 29 i motion 1990/91:U240 samt med

besvarande av motion 1990/91:U310, yrkande 2 i motion 1990/91:U404, motion

1990/91:U405 och yrkande 13 i motion 1990/91:U418 till Information, studier

och forskning om freds- och nedrustningssträvanden m.m. för budgetåret

1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 36000000kr.,

9. Fördelningen av medlen under anslaget F3 (mom.41)

Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.24 börjar med

"Utskottet konstaterade" och på s.25 slutar med "U404 (mp)" bort ha följande

lydelse:

Alla fredsinitiativ bör kunna ges ekonomiskt stöd. Organisationer som Jordens

vänner, U-landshjälp, Folk till folk (UFF), Framtiden i våra händer, Svalorna

m.fl. arbetar alla för global förståelse och insatser för att förebygga krig.

Detta arbete bör jämställas med fredsarbete.

En rimlig målsättning är att alla organisationer som arbetar med fred,

solidaritet och ökad internationell förståelse kan få del av anslaget F3. En

översyn av fördelningen till organisationer som arbetar med förebyggande

internationellt arbete bör därför göras.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 3 i motion U404 (mp) samt motion U304

(fp).

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

41. beträffande fördelningen av medlen under anslaget F3

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U304 och yrkande 3 i motion

1990/91:U404 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3 (mom.42)

Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med

"Utskottet konstaterar också" och slutar med "säkerhetspolitiska området" bort

ha följande lydelse:

Utskottet menar att det därför är nödvändigt att ge kunskapsbanken

tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete.

dels att den del av utskottets yttrande som på s.25 börjar med "Med

det" och slutar med "U425 (mp, v) bort ha följande lydelse:

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U425 (mp, v) och anser

motionerna U306 (v) och U415 (s) besvarade.

dels att moment 42 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

42. beträffande bidrag till bestämda organisationer från anslaget F3

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U425, med avslag på yrkandena 2

och 3 i motion 1990/91:U220 samt med besvarande av motionerna 1990/91:U306 och

1990/91:U415 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

(mom. 43)

Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.26 börjar med

"Utskottet har ingen" och slutar med "U305 (v)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte regeringens uppfattning utan menar att genom ett bifall

till motion U305 (v) markera att arbetet för att återställa den reala nivån

från 1985 inleds redan nu.

Utskottet bifaller därför motion U305 (v).

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

43. beträffande bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

att riksdagen med bifall till motion 1990/91:U305 och med avslag på

proposition 1990/91:100, bil. 5 till Bidrag till Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut (SIPRI) anvisar ett reservationsanslag på

21387000kr.,

Särskilda yttranden

1. Finansieringen av utvecklingssamarbetet med Östeuropa

Jan-Erik Wikström (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Inger Schörling (mp)

anför:

Liksom centerpartiet, som till detta betänkande fogat reservation, avvisar

folkpartiet liberalerna och miljöpartiet regeringens förslag att lägga

östbiståndet inom enprocentsramen. Enprocentsmålet är ett moraliskt bindande

åtagande från Sverige som nation gentemot de fattiga länderna. Nya åtaganden

till andra grupper av länder måste därför läggas utanför enprocentsramen.

Utskottets text redogör för hur folkpartiet liberalerna och miljöpartiet

föreslår medel till samarbete med Baltikum och de central- och östeuropeiska

länderna. Av anslagstekniska skäl behandlas dessa förslag av utskottet inte i

föreliggande betänkande utan i betänkandet om internationellt

utvecklingssamarbete (1990/91:UU15). Folkpartiet liberalerna och miljöpartiet

fogar till det senare betänkandet sina reservationer i enlighet med ovan

redovisade ståndpunkt mot utskottets förslag.

2. Storleken på F3-anslaget

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet anser inte att anslaget F3 på sikt bör öka till

att motsvara en promille av försvarsanslaget. Det är främmande för svenska

budgetprinciper att höjningen av ett anslag knyts till höjningen av ett annat.

Denna koppling till försvarsanslaget är helt omotiverad.

3. Kunskapsbank för försvarsindustriell omställlning

Margaretha af Ugglas, Inger Koch och Eva Björne (alla m) anför:

Moderata samlingspartiet delar inte uppfattningen att en internationell

kunskapsbank för försvarsindustriell omställning skall finansieras med statliga

medel. När krigsmaterielindustrin i världen kommer att genomgå en

omstrukturering till följd av internationell nedrustning eller av andra skäl,

är det vår uppfattning att i första hand företagen själva och industrins

branschorganisationer bör göra de utredningar som är nödvändiga för en övergång

till annan tillverkning.