Bet. 1990/91:UU17

Utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU17

Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga

rättigheterna

Innehåll

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1990/91

UU17

Propositionen

I proposition 1990/91:79 föreslås att riksdagen godkänner att

Sverige för ytterligare en femårsperiod erkänner den europeiska

domstolen för de mänskliga rättigheterna som behörig i fråga om

tvister rörande tolkningen och tillämpningen av den europeiska

konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och

de grundläggande friheterna.

Den europeiska konventionen av den 4 november 1950 angående skydd

för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

ratificerades av Sverige den 4 februari 1952. Senare har Sverige

också ratificerat åtta tilläggsprotokoll till konventionen.

Den 23 oktober 1990 antog Europarådets ministerkommitté ett

nionde tilläggsprotokoll. Det öppnades för undertecknande den 5

november 1990. Protokollet, som ännu inte har trätt i kraft, har

undertecknats av Sverige. Protokollet ger den enskilde rätt att

begära att ett mål hänskjuts till domstolens prövning. En sådan

rätt är för närvarande tillerkänd endast kommissionen och den

eller de stater som berörs av ett klagomål.

Den 15 juni 1966 deponerade Sverige hos Europarådets

generalsekreterare en förklaring enligt artikel 46 i

konventionen av innebörd att Sverige för en tid av fem år räknat

från den 13 maj 1966 och under förutsättning av ömsesidighet

erkände att i alla frågor om tolkning eller tillämpning av

konventionen samt av det första och det fjärde

tilläggsprotokollet domstolens jurisdiktion skulle vara

tvingande i och för sig och utan särskild överenskommelse. Det

svenska erkännandet av domstolens behörighet har senare förnyats

för ytterligare femårsperioder och löper således ut den 13 maj

1991. Förutom Sverige har numera samtliga stater som ratificerat

konventionen avgett förklaringar enligt artikel 46.

Utskottet

Den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna har

fört med sig att de anslutna staterna har upprättat ett unikt

internationellt system för kontroll och övervakning av att

konventionen efterlevs. Systemet består av den europeiska

kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga

rättigheterna.

Såväl kommissionen som domstolen utför ett värdefullt arbete

som ofta leder till att nödvändiga förändringar i de anslutna

staternas lagstiftning och rättspraxis genomförs. Sverige har i

de fall där svensk rätt inte stått i överensstämmelse med de

åtaganden Sverige har gjort vidtagit lagstiftningsåtgärder för

att korrigera dessa brister.

Sverige är aktivt i det internationella arbetet för att uppnå

global respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna. Utskottet finner det av vikt att

domstolens arbete även fortsättningsvis kan verka kraftfullt och

finner inte anledning till erinringar mot förslaget i

propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande den europeiska domstolen för de mänskliga

rättigheterna

att riksdagen, i enlighet med vad proposition 1990/91:79

föreslår, godkänner att Sverige för ytterligare en femårsperiod

erkänner den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna

som behörig i fråga om tvister rörande tolkningen och

tillämpningen av den europeiska konventionen angående skydd för

de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Stockholm den 7 mars 1991

På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha

af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström (fp), Maj

Britt Theorin (s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s),

Inger Koch (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus

(c), Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén

(s), Eva Björne (m), Bengt Hurtig (v) och Inger Schörling (mp).