Bet. 1990/91:UU9

Utrikesutskottets betänkande

1990/91:UU09

Nordiskt samarbete

Innehåll

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1990/91

UU9

Ärendet

I detta betänkande behandlas Nordiska rådets svenska

delegations berättelse (Redog. 1990/91:4) angående sin

verksamhet sedan rådets trettiosjunde session. Särskild

uppmärksamhet har i berättelsen ägnats rådets tredje

extrasession den 14 november 1989 i Mariehamn och den

trettioåttonde sessionen den 27 februari--den 2 mars 1990 i

Reykjavik. Betänkandet behandlar även ett antal motioner som

väckts angående vissa aspekter av det nordiska samarbetet.

Berättelsen

Rådets 3:e extra session hölls i Mariehamn den 14 november

1989. Den första hölls i Stockholm 1975, då upprättandet av den

Nordiska investeringsbanken beslutades och ett nordiskt

samarbetsprogram på arbetsmarknadsområdet antogs. Den andra

hölls 1988 i Helsingör och föranleddes av den oroande

miljösituationen på grund av den omfattande algblomningen

utefter de nordiska kusterna.

Inkallandet till den tredje extra sessionen var ett uttryck

för rådets behov både av att klarlägga vilka utmaningar det

nordiska samarbetet stod inför i förhållande till den europeiska

integrationsprocessen och av att stärka sina egna gemensamma

positioner i denna situation.

Karin Söder, rådets president, framhöll i sitt

öppningsanförande att i fråga om utvecklingen i Europa stod de

nordiska länderna inför nya och hittills endast anade

möjligheter och hade stora förutsättningar att tillsammans spela

en viktig roll i denna utveckling. Den nordiska samhällsmodellen

var sedan länge känd och efterfrågad i omvärlden, men den måste

utvecklas och omformas efter tidens krav. Det nordiska

samarbetet måste på bästa sätt kunna infogas i ett större

internationellt sammanhang.

Saklistan för extrasessionen omfattade utöver medlemsförslag

och meddelanden med anknytning till den europeiska integrationen

ett ministerrådsförslag om budgeten för 1990.

Debatten under extrasessionen dominerades starkt av

diskussionerna om rådets kontakter med Sovjet och Östeuropa i

övrigt, särskilt mot bakgrund av det förslag som president

Michail Gorbatjov framfört om ett sammanträffande mellan en

delegation från rådet och representanter för Sovjetunionens

Högsta Sovjet.

Vid den 38:e sessionen avgick Karin Söder som president

och Páll Pétursson, Island, valdes till ny president för tiden

fram till den 39:e sessionen.

Sessionens saklista omfattade 36 medlemsförslag och 12

ministerrådsförslag, vilka resulterade i 33 rekommendationer.

Härutöver behandlades den årliga rapporten från rådets presidium

samt ministerrådets verksamhetsberättelse och planer för det

fortsatta nordiska samarbetet, 43 frågor, varav 16 s.k.

snabbfrågor, ställdes till ministerrådet eller regeringarna.

Utvecklingen i Nordens omvärld och dess konsekvenser för det

nordiska samarbetet präglade inläggen i generaldebatten även vid

denna session. Situationen i Östeuropa och de snabba

omvälvningarna där sedan rådets 3:e extra session i november

1989 återspeglades i många av anförandena. Miljöfrågorna

uppmärksammades särskilt mot bakgrund av utvecklingen i

närområdena utanför Norden och de ökade förutsättningar för

samarbete som följde av denna.

Åtskilliga talare uppehöll sig också kring de fortsatta

integrationssträvandena i Västeuropa och effekterna härav på det

nordiska samarbetet. Det nordiska samarbetet fick inte sättas på

undantag utan borde tvärtom förstärkas så att nordiska

uppfattningar påverkade beslutsfattandet.

Många talare tecknade en tämligen dyster bild av rådets

framtid. Ministerrådets ordförande, den isländske miljöministern

Július Sólnes, var dock mera optimistisk och framhöll att

det nordiska samarbetet stod sig väl som modell för det

regionala samarbetet ute i världen. Mot bakgrund av den snabba

utveckling som präglade Europa var det emellertid nödvändigt att

nå fram till en ordning med snabbare beslutsfattande än för

närvarande. Minister Sólnes knöt stora förhoppningar till att

den av rådets presidium tillsatta organisationskommittén skulle

kunna medverka till ett sådant resultat.

Karin Söder, som besvarade ministerrådets s.k. trontal å

presidiets vägnar, var starkt kritisk till ministerrådet och

dess sätt att redogöra för planerna för det nordiska samarbetet

i C 2-dokumentet, där prioriteringar och färdriktning saknades.

Samtliga rådets utskott hade därför tagit det drastiska steget

att begära kompletteringar av redogörelsen -- en för det

nordiska samarbetet unik form för att ange missnöje. Kritiken

hade ministerrådet väsentligen mött med att komplettera

redogörelsen, men parlamentarikerna var inte nöjda med sakernas

tillstånd utan ville ha en bättre ordning för framtiden.

Presidiets arbete har även under denna verksamhetsperiod i

stor utsträckning varit inriktat på Europafrågorna och Nordens

ställning i Europa. Såväl presidiet som övriga rådsorgan har

fortsatt diskussionen om vilka utmaningar det nordiska

samarbetet ställs inför då EG:s inre marknad förverkligas år

1992. Utvecklingen i Östeuropa har också behandlats. Även vid

mötena med statsministrarna och samarbetsministrarna har

dessa frågor berörts.

Juridiska utskottets arbete har under en stor del av

verksamhetsperioden varit inriktat på att utarbeta förslag till

en ny valordning för Nordiska rådets förtroendeposter. Vidare

har arbetet i utskottet liksom i rådet i dess helhet varit

präglat av frågor om internationalisering och då särskilt av

Europafrågorna.

Arbetet i kulturutskottet har under året i hög grad

präglats av internationaliseringen av rådets arbete och hur det

nordiska samarbetet kan förstärkas. Utskottet har särskilt

önskat prioritera frågor som språksamarbete, ömsesidigt

godkännande av akademiska examina, utbyggnad av

NORDPLUS-programmet och ökat forskningssamarbete.

Social- och miljöutskottets arbete har under perioden

särskilt ägnats miljöfrågor. Bl.a. har utskottet haft att ta

ställning till tre omfattande handlingsplaner på miljöområdet

rörande havsföroreningar, luftföroreningar respektive renare

teknologi, avfall och återvinning. På det sociala området har

utskottet bl.a. behandlat ett ministerrådsförslag till

arbetsmiljöprogram och ett flertal medlemsförslag bl.a. rörande

barns rättigheter, program mot ungdomsarbetslösheten samt ett

program för nordbors rättigheter.

Kommunikationsutskottets arbete har under perioden främst

varit inriktat på frågor rörande flygpriser och tvärgående

flygförbindelser. Stor uppmärksamhet har även ägnats åt de

europeiska integrationssträvandena samt uppföljning av

handlingsplanerna på trafiksäkerhets- och turistområdet.

Ekonomiska utskottets arbete har dominerats av frågor

rörande internationellt samarbete samt regionalpolitik. Stor

uppmärksamhet har även ägnats den ekonomiska handlingsplanen,

jord- och skogsbruk samt energifrågor.

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del

inriktats på budgeten för 1990 och på budgetproceduren för det

nordiska samarbetet. Vidare har frågan om utskottets roll,

sammansättning och arbetsformer upptagit utskottets tid. Den

kontrollerande verksamheten har omfattat Nordiska

samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORD INFO) och

det nordiska samarbetet inom delar av konsumentområdet.

Motionerna

1989/90:U235 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av ett intensivt arbete för en

nordisk hemmamarknad.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N311.

1989/90:U511 av Nic Grönvall och Bertil Persson (m) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till

bildandet av ett samarbetsorgan för nationerna runt Östersjön,

2. att riksdagen begär att regeringen undersöker

förutsättningarna att på Gotland utveckla ett samlingscenter för

Östersjönationernas gemensamma intressen av olika slag.

1989/90:U514 av Margaretha af Ugglas m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen begär att regeringen i Nordiska rådet

hemställer att Nordplus öppnas för baltisk ungdom,

1989/90:U518 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av det nordiska samarbetet

syftande till en fördjupad integration inom utbildningsområdet,

en fortsatt harmonisering av lagstiftningen i de nordiska

länderna samt en ökad ekonomisk integration i det nordiska

området,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen på samarbete i Nordeuropa att

omfatta de nordiska länderna och länderna runt Östersjön,

1989/90:U524 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avvisa förslaget om nedläggning av

Nordplan.

1989/90:U534 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

erforderliga initiativ bör tas för att få till stånd direktval

till Nordiska rådet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

snarast erforderliga initiativ bör tas i Nordiska rådet för att

få till stånd ett internationellt traktat om en kärnvapenfri zon

omfattande Östersjöstaterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

snarast erforderliga initiativ tas i Nordiska rådet för att få

med Sovjetunionen, de baltiska staterna, Polen samt de båda

tyska staterna i freds- och miljöarbetet kring Östersjön,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

snarast erforderliga initiativ bör tas i Nordiska rådet för att

få till stånd internationella konventioner som specificerar

kritiska miljöbelastningsgränser på olika områden liksom

signatärstaternas åtaganden och vilka konventioner bör omfatta

samtliga länder som gränsar till Östersjön.

1989/90:U537 av Helge Hagberg och Håkan Strömberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kansliresurser till Nordiska förbundet för

hembygdsarbete.

1989/90:U550 av Larz Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts rörande samverkan i Norden rörande högre

utbildning,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Ub758.

1989/90:U553 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för det nordiska samarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Nordiska rådets arbetssätt och

organisation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nordiska frågor bör behandlas och ett

internationellt utskott inrättas i Nordiska rådet,

4. att riksdagen begär att regeringen verkar för vad i

motionen anförts om en vitbok om nordbors rättigheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökat forskarutbyte,

6. att riksdagen begär att regeringen verkar för ökat och

förbättrat studentutbyte samt ömsesidigt erkännande av examina i

enlighet med vad i motionen anförts om detta,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade investeringar i järnvägstrafik,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avreglering av den nordiska luftfarten,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samnordiska miljöavgifter för

flygtrafiken,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nordiskt koordinerade miljökrav på

landsvägstrafiken,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskar-, student- och

feriearbetsutbyte med de baltiska republikerna,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen i övrigt anförts om nordiskt samarbete med

Östeuropa.

1989/90:U602 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär initiativ till inrättandet av en "nordisk

ombudsman".

1989/90:U603 av Elver Jonsson och Bengt Harding Olson (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att Sverige i Nordiska

rådet/ministerrådet aktivt bör verka för att ett nordiskt

handlingsprogram med en rättighetsförteckning (Codex nordicus)

snarast framställs.

1989/90:U613 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

fortsatt stöd till NORDPLAN.

1989/90:U620 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den samnordiska satsningen på de

etablerade gränsregionala samarbetsområdena i Norden skall

fortsätta på minst nuvarande nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att ökningar i de samnordiska

budgetresurserna även skall användas till att utveckla det

gränsregionala samarbetet i Norden.

Utskottet

Nordiska rådets verksamhet är omfattande. De frågor som

behandlas av rådet är angelägna och kompletterar på ett

konstruktivt sätt det arbete som sker i de nordiska ländernas

folkvalda församlingar. Att samarbetet på det nordiska området

även utgör ett värdefullt komplement till de europeiska

integrationssträvandena illustreras av den tredje extrasessionen

i Mariehamn i november 1989 om Nordens förhållande till de

europeiska frågorna. Utskottet anser liksom rådets ekonomiska

utskott att arbetsprogrammet Norden i Europa 1989-92 bör ges hög

prioritet.

Utskottet anser samtidigt det angeläget att påpeka att det

nordiska samarbetet, såsom det bl.a. tar sig uttryck i Nordiska

rådet, bör avspegla den snabba utveckling som sker i Europa. De

mål för samarbete som vid upprepade tillfällen har uttalats i

rådet av dess medlemmar får inte uppnås endast genom att

utvecklingen i det övriga Europa tvingar fram en accelererad

takt i rådets ställningstaganden. Det är viktigt att rådet har

en god framförhållning i avsikt att ta till vara de nordiska

intressena i det integrerade Europa i vilket Norden utgör en

naturlig del.

Det är enligt utskottet också av vikt att de möjligheter till

framtida, konstruktiva samarbetsformer som kan finnas i

förhållande till Central- och Östeuropa också bör utnyttjas inom

ramen för det nordiska samarbetet. Nya samarbetsformer för

länderna kring Östersjön kan här komma att få en framträdande

plats. Inte minst miljöfrågorna, som grundligt diskuterades

under den trettioåttonde sessionen, kommer att kräva nya

samarbetsformer och intensiva diskussioner över

nationsgränserna.

Utskottet föreslår att berättelsen läggs till handlingarna.

I yrkande 2 i motion 1989/90:U235 (c) föreslås att riksdagen

understryker vikten av ett intensivt arbete för en nordisk

hemmamarknad. Motionärerna pekar på den intressegemenskap som

finns i Norden och på den likartade principiella syn på ekonomi

och samfärdsel som finns. Trots detta finns enligt motionärerna

många kvarvarande hinder för handel och ekonomiskt utbyte mellan

de nordiska länderna. Kartläggningsarbete av hindren har

förekommit, men resultaten har varit få.

Som utskottet konstaterade i sitt förra betänkande om det

nordiska samarbetet (1989/90:UU9) beslöt Nordiska rådet vid sin

tredje extra session i Mariehamn att rekommendera ministerrådet

att före utgången av 1992 i princip avveckla alla tullprocedurer

och andra gränskontroller för varor mellan de nordiska länderna.

Som ett led i denna avveckling kommer, inom samma tidsgräns,

gemensamma nordiska regler på det veterinära och fytosanitära

(växtsanitära) området att utformas. Ministerrådets

arbetsprogram "Norden i Europa 1989--1992" koncentrerar sig på

ett antal huvudområden, varav ett är just "Norden som

hemmamarknad". Detta arbetsprogram går något längre än vad rådet

har rekommenderat och rör även harmonisering av tekniska regler

och normer. Rekommendationen och arbetsprogrammet tillgodoser

enligt utskottet vad som anförs i motionen. Utskottet

förutsätter att erforderliga åtgärder vidtas för att förverkliga

programmets avsikter.

Yrkande 2 i motion U235 (c) får med det anförda anses vara

besvarad.

Frågan om ökat samarbete mellan länderna kring Östersjön

uppmärksammas av flera motionärer. Yrkandena 1 och 2 i motion

U511 (m) föreslår att ett samlingsorgan för nationerna runt

Östersjön inrättas och att ett samlingscenter upprättas på

Gotland för tillvaratagande av Östersjönationernas gemensamma

intressen. Östersjön kan, enligt motionärerna, utvecklas till en

centralpunkt för ett gemensamt handelssystem och ett system för

utbyte av kultur och kunskap.

I yrkande 2 i motion U518 (c) anför motionärerna att frågor av

internationell anknytning hittills har diskuterats med stor

försiktighet i Nordiska rådet samt att det utrikespolitiska

området inte har hört till de områden där de nordiska länderna

har samverkat. Ett snävt nordiskt perspektiv begränsar dock

enligt motionärerna möjligheterna till ett meningsfullt och

effektivt samarbete mellan de nordiska länderna. Integrationen i

Norden borde därför ses som en del av den allmänna

integrationsutvecklingen i Europa. Det gemensamma kulturarvet

med de baltiska folken motiverar också enligt motionärerna

utökade samarbetsformer.

I yrkandena 1, 11 och 12 i motion U553 (fp) föreslår

motionärerna att de nordiska länderna borde inrikta sig på ett

mer Europaanpassat samarbete samt specifikt också på att hjälpa

de baltiska republikerna ekonomiskt, politiskt och i

miljöfrågor. Representanter för folkfronterna i Baltikum borde

inbjudas som gäster till Nordiska rådets möten. Nordplus, d.v.s.

det stipendieutbyte som förekommer inom den högre nordiska

utbildningsverksamheten bör också inkludera de baltiska

republikerna. Baltiska studenter bör också beredas

arbetstillfällen i Norden, och vice versa, genom det s.k.

Nordjobbprogrammet.

I yrkande 7 i motion U514 (m) föreslås att det Nordiska rådet

öppnar sina ungdoms- och kulturprogram för baltiskt deltagande.

I likhet med föregående motion anförs som exempel

Nordplusprogrammet.

Utskottet konstaterar att jordbruksministern vid Nordiska

rådets möte i Helsingör i november 1990 föreslog inrättandet av

ett särskilt Östersjöråd. Med detta råd avsåg jordbruksministern

ett organ där information kan utbytas och där nya former till

samverkan och arbetsfördelning kan skapas. Rådet skulle inte

utforma för medlemsländerna tvingande ställningstaganden,

men väl formulera uttalanden och rekommendationer som skulle

kunna påverka opinionsbildningen och beslutsprocessen i de

berörda länderna. Ett utvecklat regionalt samarbete skulle i

denna form ingå som en naturlig del i en vittgående europeisk

integration. I utformandet av ett eventuellt Östersjöråd kan det

vara värdefullt att ta i beaktande även de förslag till

samarbetsorgan och samordningscenter som har anförts i motion

U511 (m).

Nordiska ministerrådet har skapat ett särskilt arbetsprogram

för Baltikum och Östeuropa. I detta ingår bl.a. utbildnings- och

praktikantvistelser för baltiska ungdomar i de nordiska

länderna. Utskottet konstaterar att en utvidgning av Nordplus,

att gälla även baltiska studenter, kan komma att bli ett

naturligt komplement efter den utvärdering av programmet som

skall ske efter två år. Nordiska rådets presidium har också i

december 1989 tillsatt en kommitté med uppgift att företa en

översyn av Nordiska rådets organisation och arbetsformer.

Förslag i samband med detta arbete kommer att behandlas vid den

trettionionde sessionen 1991.

Med det anförda får yrkandena 1 och 2 i motion U511 (m),

yrkande 2 i motion U518 (c), yrkande 7 i motion U514 (m) samt

yrkandena 1, 11 och 12 i motion U553 (fp) anses vara besvarade.

I motion U602 (fp) föreslås inrättandet av en "nordisk

ombudsman", beroende på vad motionären anser vara en snårskog av

bestämmelser som komplicerar för den enskilde som flyttar mellan

de nordiska länderna, eller är "gränsgångare" mellan nordiska

länder. En nordisk ombudsman skulle, enligt motionären, också

kunna ha informationsgivande funktioner.

Frågan om nordbors rättigheter berörs även av yrkande 4 i

motion U553 (fp) och av motion U603 (fp). Motionärerna anför att

en vitbok om nordbors rättigheter borde utarbetas och att ett

nordiskt handlingsprogram med en rättighetsförteckning (Codex

nordicus) snarast borde framställas.

Konstitutionella frågor behandlas vidare i yrkandena 2 och 3 i

motion U553 (fp). Motionärerna anser att det nordiska samarbetet

alltmer präglas av ett långsamt arbetssätt. Många bra beslut och

rekommendationer följs inte upp och/eller rinner ut i sanden.

Man borde därför enligt motionärerna tänka sig att nordiska

överenskommelser ges direkt rättsverkan efter mönster från EG.

Man bör också i likhet med EG:s arbetsmetod först ta

principbeslut och därefter med tiden lösa uppkommande problem,

inte tvärtom. Motionärerna föreslår vidare att Nordiska rådet

skall kunna sammanträda oftare än vad som i dag är fallet.

Som utskottet ovan konstaterade har rådets presidium tillsatt

en särskild kommitté för översyn av rådets organisation. Denna

utredning har fått mycket vida direktiv. De av motionärerna

väckta frågorna kommer att behandlas i samband med att resultat

av denna utredning presenteras vid nästföljande session i

Köpenhamn i februari 1990. Detsamma gäller frågan om en nordisk

ombudsman.

I motion U537 (s) föreslås att Nordiska förbundet för

hembygdsarbete ges kansliresurser. Utskottet konstaterar att

denna typ av budgetäskanden bättre behandlas inom Nordiska

rådets budgetarbete.

Med det ovan anförda får utskottet anse motion U537 (s),

yrkandena 2, 3 och 4 i motion U553 (fp), motion U602 (fp) och

motion U603 (fp) besvarade.

Frågan om val till Nordiska rådet tas upp i motion U534 (mp),

där i yrkande 1 föreslås att ledamöterna borde väljas direkt.

Motiveringen till detta är att det skulle höja rådets status och

effektivisera det politiska samarbetet i Norden. Ett liknande

yrkande behandlades i utskottets förra betänkande om nordiskt

samarbete (1989/90:UU9).

Utskottet hänvisar till att rådets juridiska utskott vid den

trettioåttonde sessionen avstyrkt ett liknande medlemsförslag.

Utskottet är av den uppfattningen att det är värdefullt och en

styrka om medlemmarna i Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna

i Europarådet, har säten i sina resp. hemländers parlament.

Rådet har endast rådgivande funktioner, och det samband som nu

finns med de nordiska parlamenten är viktigt för rådets

inflytande.

Yrkande 1 i motion U534 (mp) avstyrks därmed.

I yrkande 2 i motion U534 (mp) anförs att initiativ bör tas i

Nordiska rådet för att få till stånd en internationell traktat

om en kärnvapenfri zon omfattande Östersjöstaterna.

I ett liknande medlemsförslag till Nordiska rådet föreslogs

att ministerrådet skulle tillsätta en parlamentarisk nordisk

kommission för att belysa frågan. Rådets ekonomiska utskott

avstyrkte förslaget och konstaterade i sitt betänkande att en

parlamentarisk grupp redan arbetar med frågan. Gruppen

tillsattes 1985 och är öppen för alla partier som är

representerade i de nordiska ländernas parlament. Ekonomiska

utskottet anförde vidare att det inte fanns anledning att bryta

rådets mångåriga praxis att inte ta ställning till frågor av

säkerhetspolitisk karaktär.

Utskottet delar ekonomiska utskottets uppfattning och

avstyrker därmed yrkande 2 i motion U534 (mp).

I motion U620 (s), yrkandena 1 och 2, yrkas att den

samnordiska satsningen på de etablerade gränsregionala

samarbetsområdena i Norden skall ges allt erforderligt stöd.

I ministerrådets förslag om samarbetsprogram för

regionalpolitik 1990--94 lämnas förslag till det fortsatta

regionalpolitiska samarbetet. Nordiska rådets ekonomiska utskott

anförde under verksamhetsperioden att nya gränsregionala

samarbetsformer och prioriteringar kunde studeras, men

utgångspunkten skulle samtidigt inte kunna vara en målsättning

som innebar nedskärningar i anslagen till detta arbete. Nordiska

rådet antog rekommendationen att ministerrådet under

programtiden lägger fram konkreta handlingsplaner om det

gränsregionala samarbetet. Samarbetsprogrammet för perioden

1990--94 kommer att utvärderas och revideras vid slutet av

perioden.

Med det anförda får yrkandena 1 och 2 i motion U620 (s) anses

besvarade.

I yrkande 1 i motion U518 (c) föreslår motionärerna att en

fördjupad integration inom utbildningsområdet, en fortsatt

harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna samt en

ökad ekonomisk integration i det nordiska området skall ske. I

yrkande 2 i motion U550 (c) föreslås utökad samverkan kring den

högre utbildningen i Norden. I yrkandena 5 och 6 i motion U553

(fp) föreslås att ett ökat forskarutbyte mellan de nordiska

länderna, ett ökat och förbättrat studentutbyte samt ett

ömsesidigt erkännande av examina skall ske.

Utskottet konstaterar att Nordiska rådets kulturutskott bl.a.

har rekommenderat Nordiska ministerrådet att bygga ut

utväxlingsprogrammen för elever och lärare inom Norden. Enligt

redogörelsen har Nordplus-programmet mött stor entusiasm och

intresse, och ett Nordplus-junior-program väntas få samma

gehör. På ministerrådets förslag har de nordiska länderna slutit

avtal om behörighetsgivande examina för yrkesverksamhet.

Ministerrådet har föreslagit en gemensam nordisk arbetsmarknad

för personer som har genomgått en yrkeskompetensgivande högre

utbildning av minst tre års längd.

Utskottet konstaterar att utbildningsfrågorna i det nordiska

samarbetet är av utomordentlig vikt. Ett student- och

forskarutbyte mellan de nordiska länderna är i Nordens intresse.

Som utskottet tidigare påpekade i sitt ovan anförda resonemang

bör även former för ett utökat utbytesprogram mellan de nordiska

länderna och Nordens närområde beaktas i positiv anda.

Med det anförda får utskottet anse yrkande 1 i motion U518

(c), yrkande 2 i motion U550 (c) samt yrkandena 5 och 6 i motion

U553 (fp) besvarade.

I två motioner, U524 (mp) och U613 (v), anförs vikten av att

det tvärvetenskapliga Nordiska institutet för samhällsplanering

(Nordplan) inte läggs ned. Motionärerna anser att institutet

utför ett värdefullt vetenskapligt arbete som kommer många

samhällsområden till godo.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att institutet utför

ett värdefullt vetenskapligt arbete, men anser dock att frågor

om Nordiska rådets budget skall avgöras inom ramen för rådets

verksamhet. Rådets kulturutskott uttryckte under den

trettioåttonde sessionen att det ansåg frågan om nedläggning av

nordiska institutioner vara av sådan vikt för det nordiska

samarbetet att rådet borde få ta del av och behandla sådana

förslag innan de förverkligades. Förutsättningen för en

nedläggning borde enligt rådets kulturutskott vara att det finns

klara motiv för en sådan åtgärd.

Därmed får motionerna U524 (mp) och U613 (v) anses vara

besvarade.

I motion U534 (mp), yrkandena 3 och 4, föreslås dels att

initiativ skall tas i Nordiska rådet för att få med

Sovjetunionen, de baltiska staterna, Polen och de båda tyska

staterna i freds- och miljöarbetet kring Östersjön, dels att

initiativ bör tas för att få till stånd internationella

konventioner som specificerar kritiska miljöbelastningsgränser

på olika områden, liksom signatärstaternas åtaganden och vilka

konventioner som bör omfatta samtliga länder som gränsar till

Östersjön. I yrkandena 9 och 10 i motion U553 (fp) anförs att

samnordiska miljöavgifter bör beläggas flygtrafiken, eftersom

utvecklad trafik också innebär stora utsläpp av miljöfarliga

ämnen och sådana miljöavgifter har en direkt styrande effekt,

samt att nordiskt koordinerade miljökrav också bör ställas på

landsvägstrafiken.

Nordiska rådet har varit mycket aktivt på miljöområdet.

Social- och miljöutskottets arbete har under verksamhetsperioden

ägnats särskilt åt miljöfrågor. Social- och miljöutskottet har

bl.a. haft att ta ställning till tre omfattande handlingsplaner

på miljöområdet. Handlingsplanerna har rört havs- och

luftföroreningar resp. renare teknologi, avfall och återvinning.

I Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets

sakområde sades bl.a.: "I konsekvens med Brundtlandkommissionens

rapport bör ministerrådet fastställa den ledande principen att

man i sitt miljöarbete utgår från nivån i det land som har de

högst ställda miljökraven, vilket också anges i ministerrådets

miljöprogram."

Som utskottet ovan har påpekat får formerna för det nordiska

samarbetet med länderna kring Östersjön redan hög prioritet i

rådets arbete. Utskottet anser att rådets ambitionsnivå på

miljöområdet tillgodoser de i yrkandena 3 och 4 i motion U534

anförda förslagen.

Utskottet konstaterar vidare att Nordiska ministerådet

(miljöministrarna) år 1987 uttalade sin avsikt att verka för

att det fr.o.m. år 2000 införs förbud mot användning av "kapitel

2-flygplan" (jet-flygplan med högre bullernivå och som har

certifierats före oktober 1977) samt att de i det

internationella arbetet skulle verka för att påskynda

utvecklingen mot miljövänligare teknik. I 1988 års energi- och

trafikpolitiska beslut förordades att Sverige internationellt

skulle verka för åtgärder som syftar till en övergång till

flygplanstyper med lägre buller och med lägre mängder skadliga

utsläpp. År 1987 kompletterades väglagen med krav på

miljökonsekvensbeskrivningar vid planering av vägar (prop.

1986/87:135, bet. JoU25, rskr. 319). Trafikutskottet har

utförligt behandlat dessa frågor i sina betänkanden 1989/90:TU25

och 1990/91:TU3.

Med det ovan anförda får utskottet betrakta yrkandena 3 och 4

i motion U534 (mp) samt yrkandena 9 och 10 i motion U553 (fp)

som besvarade.

Om behovet av ökade investeringar i järnvägstrafik anförs i

yrkande 7 i motion U553 (fp). Väsentligt förbättrade

järnvägsförbindelser behövs enligt motionärerna för att

förbättringen av inomnordiska kommunikationer och förbindelser

med kontinenten skall kunna ske på ett miljömässigt acceptabelt

sätt.

Utskottet konstaterar att kommunikationsministern i

proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska frågor framhöll

att en vidareutveckling av den samordnade

investeringsplaneringen är nödvändig. Trafikutskottet delade i

sitt betänkande 1990/91:TU3 kommunikationsministerns uppfattning

om behovet av att se över formerna för den samordnade

investeringsplaneringen. Utskottet ansluter sig till denna

uppfattning.

Därmed får yrkande 7 i motion U553 (fp) anses besvarat.

I yrkande 8 i motion U553 (fp) föreslås att den nordiska

luftfarten bör avregleras och de nuvarande nordiska

koncessionssystemen avvecklas i takt med att gällande avtal

löper ut.

Regeringen godkände i juli 1988 riktlinjer som innebar att

andra företag i Skandinavien än SAS med vissa undantag kan få

koncessioner för nya gränsöverskridande flyglinjer i

Skandinavien.

Trafikutskottet skriver i sitt betänkande 1990/91:TU3 att

"inriktningen av det fortsatta trafikpolitiska arbetet står

klar. För att tillgodose medborgarnas och näringslivets behov av

transporter har, inom de ramar som samhället alltid måste

fastställa, en omfattande avreglering av trafiksektorn

genomförts. Arbetet med att minska detaljregleringen drivs också

vidare i hög takt." Utskottet delar trafikutskottets bedömning.

Med det anförda får yrkande 8 i motion U553 (fp) anses

besvarat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen lägger Nordiska rådets svenska delegations

berättelse angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde

session t.o.m. trettioåttonde sessionen (redog. 1990/91:4) till

handlingarna,

2. beträffande en nordisk hemmamarknad

att riksdagen förklarar yrkande 2 i motion 1989/90:U235

besvarat med vad utskottet anfört,

3. beträffande samarbetet mellan länderna kring Östersjön

att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion

1989/90:U511, yrkande 7 i motion 1989/90:U514, yrkande 2 i

motion 1989/90:U518 samt yrkandena 1, 11 och 12 i motion

1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande nordbors rättigheter

att riksdagen förklarar yrkande 4 i motion 1989/90:U553 samt

motionerna 1989/90:U602 och 1989/90:U603 besvarade med vad

utskottet anfört,

5. beträffande organisationsfrågor

att riksdagen förklarar motion 1989/90:U537 samt yrkandena 2

och 3 i motion 1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört,

6. beträffande direktval till Nordiska rådet

att riksdagen avslår yrkande 1 i motion 1989/90:U534,

res. 1 (mp)

7. beträffande kärnvapenfri zon i Östersjöområdet

att riksdagen avslår yrkande 2 i motion 1989/90:U534,

res. 2 (v, mp)

8. beträffande det gränsregionala samarbetet

att riksdagen förklarar yrkandena 1 och 2 i motion

1989/90:U620 besvarade med vad utskottet anfört,

9. beträffande utbildningsfrågor i Norden

att riksdagen förklarar yrkandena 1 i motion 1989/90:U518, 2 i

motion 1989/90:U550 samt 5 och 6 i motion 1989/90:U553 besvarade

med vad utskottet anfört,

10. beträffande Nordplan

att riksdagen förklarar motionerna 1989/90:U524 och

1989/90:U613 besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande miljöfrågor i Norden

att riksdagen förklarar yrkandena 3 och 4 i motion

1989/90:U534 samt 9 och 10 i motion 1989/90:U553 besvarade med

vad utskottet anfört,

res. 3 (mp)

12. beträffande nordiska kommunikationsfrågor

att riksdagen förklarar yrkandena 7 och 8 i motion

1989/90:U553 besvarade med vad utskottet anfört.

Stockholm den 6 december 1990

På utrikesutskottets vägnar

Pär Granstedt

Närvarande: Pär Granstedt (c), Sture Ericson (s), Jan-Erik

Wikström (fp), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg (s), Axel

Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), Karl-Göran

Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp), Viola

Furubjelke (s), Anneli Hulthén (s), Eva Björne (m), Gertrud

Sigurdsen (s), Arne Mellqvist (s) och Bengt Hurtig (v).

Reservationer

1. Direktval till Nordiska rådet (mom. 6)

Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks därmed"

bort ha följande lydelse:

Utskottet är av den uppfattningen att det visserligen kan vara

värdefullt och en erfarenhetsmässig styrka om medlemmarna i

Nordiska rådet, i likhet med medlemmarna i Europarådet, har

säten i sina resp. hemländers parlament. För att inte de

nordiska frågorna skall få en andrahandsställning i förhållande

till den pågående integrationsprocessen i Europa är det dock

viktigt att arbetet i Nordiska rådet ges all den uppmärksamhet

och tyngd det förtjänar. Ett sätt att uppnå detta vore att

införa direkta val, som vid jämförelse med den nuvarande

valordningen skulle avkräva rådets medlemmar ett större ansvar

inför sina väljare.

Yrkande 1 i motion U534 (mp) tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande direktval till Nordiska rådet

att riksdagen bifaller yrkande 1 i motion 1989/90:U534,

2. Kärnvapenfri zon i Östersjöområdet (mom. 7)

Bengt Hurtig (v) och Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "U534 (mp)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetet i den parlamentariska

gruppen inte har bedrivits med den skyndsamhet som kan begäras

vad gäller frågor av denna dignitet. Det är av vikt att den

parlamentariska gruppens arbete inte utvecklas i obstruerande

riktning. Utskottet anser därför att det kan vara motiverat att

frågan debatteras inom ramen för Nordiska rådets arbete. Rådet

har visserligen traditionellt inte tagit ställning till frågor

av säkerhetspolitisk karaktär, men mot bakgrund av den snabba

utveckling som har skett i Central- och Östeuropa har de

säkerhetspolitiska frågorna dels mist något av sin

kontroversiella natur, dels gjort det allt svårare att isolera

dem från det övriga arbetet. Norden befinner sig i en unik och

historisk brytpunkt, där möjligheter har yppats att i ett

bestående fredsarrangemang befästa den tradition av seriöst

fredsskapande arbete som hittills har kännetecknat nordisk

utrikespolitik. En kärnvapenfri zon i Norden skulle i dag kunna

tjäna som en garanti för att de truppansamlingar som nu dras

bort från den europeiska kontinenten inte riktas mot den

skandinaviska halvön och Östersjöområdet. Även om dessa

tillbakadraganden i huvudsak gäller konventionella styrkor är

det väsentligt att de säkerhetspolitiska spänningarna inte

endast förskjuts geografiskt. En kärnvapenfri zon skulle kunna

tjäna som en "fredsbuffert" och därmed bidra till en utvidgad

avspänning.

Utskottet tillstyrker därmed yrkande 2 i motion U534 (mp).

dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha

följande lydelse:

7. beträffande kärnvapenfri zon i Östersjöområdet

att riksdagen bifaller yrkande 2 i motion 1989/90:U534,

3. Miljöfrågor i Norden (mom. 11)

Per Gahrton (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "Som utskottet" och slutar med "anförda förslagen"

bort ha följande lydelse:

Trots att Nordiska rådet har en jämförelsevis hög

ambitionsnivå på miljöområdet anser utskottet i likhet med

motionärerna i motion U534 (mp) att Norden och länderna kring

Östersjön borde kunna utvecklas till ett föredöme och en region

som inbjuder till inspiration för världen i övrigt vad gäller

fredsinitiativ och åtgärder på miljöområdet. Erfarenheten visar

att det endast är i bindande internationella konventioner som

åtgärder på miljöområdet får tvingande kraft. Konventioner kring

Östersjön, med specificerade miljöbelastningsgränser, är med

tanke på de uppgifter om miljöförstöringen i Östeuropa som har

framkommit under de senaste åren av kritisk vikt. Ett utökat

miljösamarbete kring Östersjön kan också tjäna som förebild för

ett utvidgat fredssamarbete på det sätt motionärerna har anfört.

Utskottet tillstyrker därmed yrkandena 3 och 4 i motion U534

(mp).

dels att utskottets hemställan under moment 11 bort ha

följande lydelse:

11. beträffande miljöfrågor i Norden

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:U534 yrkandena 3

och 4 förklarar yrkandena 9 och 10 i motion 1989/90:U533

besvarade med vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Kärnvapenfri zon i Norden

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

Vi har i annat sammanhang föreslagit att en parlamentarisk

arbetsgrupp för en kärnvapenfri zon i Norden skall tillsättas av

de nordiska parlamenten. Därmed skulle gruppen få en officiell

ställning och förhoppningsvis omfatta samtliga partier. Vi

finner detta vara en lämpligare lösning än att gruppen

tillsätts av Nordiska rådet, eftersom förverkligandet av en

sådan zon kräver åtgärder av de nationella parlamenten och

regeringarna.