Bet. 1991/92:AU11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1991/92:AU11

Arbetsmarknadspolitiken, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1991/92

AU11

I betänkandet behandlar utskottet propositionerna 1991/92:100 bilaga 11

(arbetsmarknadsdepartementet) såvitt gäller avsnitt B. Arbetsmarknad m.m.

anslagspunkterna B1--B4, B8 och B9 samt 1991/92:124 om

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år.

Utskottet behandlar också 66 motioner väckta under allmänna motionstiden i år

samt 5 motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:124.

Punkterna A1--A 4 beträffande anslag till arbetsmarknadsdepartementet m.m.

behandlas i betänkande 1991/92:AU5 och punkterna B5--B7 beträffande anslag

till arbetsdomstolen m.m. behandlas i betänkande 1991/92:AU6.

Avsnittet C. Arbetslivsfrågor, i vad avser anslagspunkterna C1 och C2,

behandlas i betänkande 1991/92:AU12 och i vad avser anslagspunkterna C4--C 7

i betänkande 1991/92:AU16.

Utskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över

motionerna 1991/92:A8, 1991/92:A10 och 1991/92:A12. Motionerna är väckta med

anledning av proposition 1991/92:124.

Yttrandet återfinns som bilaga 6 till betänkandet.

Sammanfattning

Medelsanvisning

För arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1992/93 tillstyrker

utskottet att 19 607 milj.kr. anvisas över budget. Dessutom tillstyrks att

2810 milj.kr. anvisas för arbetsmarknadsverket m.m. Reservation har avgetts

av Socialdemokraternas företrädare i utskottet till förmån för ett högre belopp

till arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vänsterpartiets suppleant i utskottet

har i en meningsyttring följt upp partiets motion.

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget. För år 1992

förutser konjunkturinstitutet en arbetslöshet på 4,5 % och för år 1993 mellan 5

och 5,5 %. För att skapa trygga jobb på sikt vill utskottet i likhet med

regeringen betona vikten av att ge förutsättningar för tillväxt i hela landet.

Bl.a. måste låga pris- och löneökningar komma till stånd. I likhet med tidigare

år vill utskottet bestämt avvisa arbetslöshet som ett medel i den ekonomiska

politiken. Arbetslinjen skall hävdas och aktiva åtgärder skall prioriteras i

arbetsmarknadspolitiken. Utsatta grupper skall stödjas särskilt.

Ungdomsarbetslösheten måste pressas tillbaka. Utskottet följer utvecklingen

uppmärksamt och tillstyrker regeringens uppläggning av arbetsmarknadspolitiken.

Reservation har avgetts av Socialdemokraterna, som bl.a. begär att regeringen

skall lägga fram förslag om ett ekonomiskt-politiskt program för arbete och

utbildning, vilket i en första etapp nedbringar arbetslösheten till ca 3%. Ny

demokrati reserverar sig för att utnyttja arbetslivsfondens medel för

arbetsskapande åtgärder. Vänsterpartiets suppleant i utskottet har avgett en

meningsyttring som omfattar bl.a. arbetsmarknadspolitikens inriktning.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Av det i budgetpropositionen föreslagna anslaget om drygt 19,6 miljarder

kronor beräknas drygt 14 miljarder kronor för utbudsstimulerande åtgärder och

drygt 5,2 miljarder kronor för efterfrågepåverkande åtgärder.

Utskottet avstyrker ett antal motioner med krav på åtgärder på olika områden

bl.a. med hänvisning till att arbetsmarknadsverket svarar för avvägningen av

hur de arbetsmarknadspolitiska medlen skall fördelas på åtgärdsform, dock att

utbudsstimulerande åtgärder skall väljas före sysselsättningsstimulerande

åtgärder. Enligt propositionen räknas med att 75 000 personer i genomsnitt

varje månad behöver erbjudas arbetsmarknadsutbildning i olika former under

budgetåret 1992/93. Merparten av resurserna bör beräknas för särskilt anordnad

utbildning.

Beträffande de olika insatserna för utbudsstimulerande åtgärder ansluter sig

utskottet till propositionens beräkningar i fråga om omfattning, inriktning och

kostnader.

När det gäller beredskapsarbeten avstyrker utskottet motionsförslag om

speciella insatser på olika orter och för olika områden. Utskottet avstyrker

också motionsförslag om höjning av de medel som beräknas för beredskapsarbeten.

Åtgärder för ungdomar

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar om en ny arbetsmarknadspolitisk

åtgärd för ungdomar.

Åtgärden, som benämns ungdomspraktik, avser arbetslösa ungdomar i åldern

18--25 år. Ungdomspraktik skall kunna användas om försöken att skaffa ett

arbete på den reguljära arbetsmarknaden misslyckas och om det inte heller är

realistiskt med någon utbildning. Syftet är att stärka den unges

förutsättningar på arbetsmarknaden genom arbetslivs- och yrkeslivserfarenhet.

Under praktiktiden som normalt är sex månader betalar staten utbildningbidrag

till praktikanten. Bidraget är 239 kr. per dag för den som inte har fyllt 20 år

och 338 kr. för de äldre. Den som har rätt till ersättning från

arbetslöshetskassan får utbildningsbidrag med samma belopp som dagpenningen.

Utskottet föreslår att det klargörs i en särskild lag att något

anställningsförhållande inte skall råda mellan praktikanten och den som

upplåter praktikplatsen.

För att förhindra att praktikanten utnyttjas som vanlig arbetskraft anger

utskottet vissa förutsättningar som bör vara uppfyllda. Mycket små företag

skall t.ex. normalt inte kunna ta emot mer än en praktikant åt gången.

Utskottet anser också att en referensgrupp med representanter för

arbetsmarknadsparterna och AMS bör inrättas för att följa verksamheten och vid

behov föreslå förändringar i systemet.

Ungdomspraktiken skall vara en tidsbegränsad åtgärd under ett år framåt från

den 1 juli 1992.

Socialdemokraterna har reserverat sig och Vänsterpartiets suppleant i

utskottet har avgett meningsyttring.

Socialdemokraternas huvudsakliga invändning mot ungdomspraktiken är att det

skall råda ett anställningsförhållande när praktikanten är ute på

arbetsplatsen. Partiets motförslag "Ungdomsjobb" grundas på att ett

anställningsförhållande föreligger.

Arbetslöshetsförsäkring

Utskottet avstyrker motioner om en allmän arbetslöshetsförsäkring, om ändrade

regler för a-kassa och KAS m.m. främst med hänvisning till att

arbetslöshetsförsäkringen är under utredning.

AMU-gruppen

Utskottet föreslår att AMU-gruppen bolagiseras. Som riktmärke beträffande

tidpunkten för en sådan bolagisering anger utskottet den 1 januari 1993.

Propositionerna

Proposition 1991/92:100

I proposition 1991/92:100 bilaga 11 (arbetsmarknadsdepartmentet) föreslår

regeringen -- efter föredragning av statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen

under punkterna

B1

1. medger att regeringen får bemyndiga AMS, eller efter AMS bestämmande,

länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om avskrivning av

lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket

under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1991/92 (avsnitt 2.4),

2. godkänner att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får användas

för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen (avnitt 2.4),

3. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93

anvisar ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.

B2

1. antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om tillfällig

avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (avsnitt 2.6),

2. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 19606575000 kr.

B3

till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

B4

till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

B8

till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B9

till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 5 500 000 kr.

Proposition 1991/92:124

I proposition 1991/92:124 föreslår regeringen -- efter föredragning av

statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen

dels

1. antar de i propositionen framlagda förslagen till

lag om upphävande av lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos

offentliga arbetsgivare,

lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,

lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1991:1153) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

2. godkänner förslaget om genomförande av en försöksverksamhet med

arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 25 år (avsnitt

2.1),

3. godkänner förslaget i fråga om att

a) slopa statsbidraget till särskilda inskolningsplatser,

b) slopa statsbidraget till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år,

c) slopa statsbidraget till arbetsgivare för handledare för ungdomar (avsnitt

2.6),

4. godkänner förslaget i fråga om utbildningsbidragets storlek till ungdomar

under 20 år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning (avsnitt 2.6),

5. godkänner att regeringen för det nya åtgärdssystemet får utnyttja de medel

som i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 11) har beräknats för

inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till handledare för

ungdomar och vissa utbildningsbidrag (avsnitt 3),

dels

6. bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts i propositionen.

Propositionernas lagförslag återfinns i bilaga 1 resp. bilaga 2

till betänkandet.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1991/92

1991/92:A202 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

fackets roll vid beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

1991/92:A205 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

A-kassebestämmelsernas koppling till barnomsorg.

1991/92:A206 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om medel och åtgärder för

vidareutbildning av arbetslösa byggnadsarbetare till skickliga hantverkare.

1991/92:A209 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

körkortsutbildning anordnas i AMU:s regi för kvinnor i glesbygd.

1991/92:A210 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att AMU-gruppen

medges rätt att bedriva förarutbildning på uppdrag av andra än

arbetsmarknadsverket.

1991/92:A212 av Sinikka Bohlin och Widar Andersson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ökade resurser för åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och rätten att friare

utnyttja ordinarie arbetsmarknadspolitiska medel i Gävleborgs län.

1991/92:A218 av Anita Modin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i motionen

för att underlätta för de deltidsarbetslösa att återkomma i heltidsarbete.

1991/92:A222 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta bort länsarbetsnämnderna och lägga över funktioner och ansvar

till AMS,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att AMI bör läggas ner och utredningsresurserna föras över till

arbetsförmedlingarna,

4. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 hos regeringen begär en

utredning med uppgift att ge förslag om hur verksamheten vid Ami och

länsarbetsnämnderna kan rationaliseras,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att ge förslag

om hur arbetsförmedlingarna kan effektiveras.

1991/92:A224 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas att

riksdagen beslutar att medel inte skall anvisas för fackliga organisationers

uppsökande verksamhet (B 2).

1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett ekonomiskt-politiskt

program för arbete och utbildning som i en första etapp minskar arbetslösheten

till ca 3% (jämför yrkande i partimotion om den ekonomiska politiken),

3. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter enligt bilaga 1 (bilaga 4 i betänkandet),

4. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild utredningsman får i

uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med kompetensutveckling i industrin i

enlighet med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av den aktiva arbetsmarknadspolitiken,

26. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 350 milj.kr. utöver vad regeringen

har föreslagit,

27. att riksdagen beslutar att till Räntebidrag för ny- och ombyggnader för

budgetåret 1992/93 till Arbetsmarknadsstyrelsen anvisa ett reservationsanslag

på 390 milj.kr.,

28. att riksdagen beslutar att till Sommaraktiviteter för ungdomar för

budgetåret 1992/93 till arbetsmarknadsdepartementet anvisa ett

reservationsanslag på 75 milj.kr.,

29. att riksdagen beslutar att till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisa 42 milj.kr. utöver vad

regeringen har föreslagit,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att AMU-gruppen skall bolagiseras per den 1 januari 1993,

1991/92:A227 av Gunnar Thollander (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående regelverket för

beredskapsarbete.

1991/92:A228 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en översyn av möjligheterna att förlänga den tid under vilken bidraget

skall utgå.

1991/92:A229 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Gävleborgs län blir försökslän när det gäller

arbetsmarknadspolitiska medel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 10 % av de arbetsmarknadspolitiska åtgärdsmedlen får en fri

användning.

1991/92:A230 av Kent Olsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skapa bättre

förutsättningar för en gemensam nordisk arbetsmarknad.

1991/92:A231 av Odd Engström (s) vari yrkas

1. att riksdagen till statsbudgeten för budgetåret 1992/93 ur anslaget B 2

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, anslagsposten

Beredskapsarbeten/Rekryteringsstöd, avsätter 100 milj.kr. för statliga

beredskapsarbeten,

2. att riksdagen ställer medlen till regeringens disposition för reparations-

och underhållsarbeten vid kulturella institutioner.

1991/92:A235 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

inrätta ett projekteringsbidrag för vissa infrastrukturobjekt.

1991/92:A236 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av

flyttningsbidragens regler för att stimulera unga flickor att ta arbete i

glesbygd och på landsbygd, även om de har arbete söderut eller på större orter.

1991/92:A238 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskapsmedel i

skogs- och naturvård.

1991/92:A240 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösheten i den

värmländska byggbranschen.

1991/92:A241 av Jan Fransson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder

för ökad sysselsättning i Skaraborg.

1991/92:A246 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en tredubbling av

egenfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen från den 1 januari 1993,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattefinansiering av den allmänna arbetslöshetsförsäkringen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lag om allmän

arbetslöshetsförsäkring för alla som står till arbetsmarknadens förfogande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en arbetslöshetsförsäkring skall administreras av de fackliga

organisationerna.

1991/92:A251 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna behovet av ändrade regler för Småföretagarnas

arbetslöshetskassa.

1991/92:A252 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett effektivare

utnyttjande av samhällets kostnader i samband med arbetslöshet.

1991/92:A253 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av viss ändring av

reglerna för utbildningsbidrag.

1991/92:A255 av Börje Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

arbetsmarknadssituationen i Kristianstads län samt om behovet av särskilda

närings- och sysselsättningspolitiska åtgärder för regionen.

1991/92:A257 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, s, m, c, v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av stärkta resurser till arbetsförmedlingen i Södertälje,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att intentionerna i proposition 1989/90:105 om

arbetsmarknadsverkets ansvar i det kommunala flyktingmottagandet fullföljs.

1991/92:A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att åtgärder vidtas för att stimulera reparations- och

ombyggnadsarbeten för bostäder, äldreboende, sjukhus och skolor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vidta erforderliga åtgärder på vuxenutbildningens och

arbetsmarknadsutbildningens område som motsvarar de behov som finns i rådande

arbetsmarknadssituation.

1991/92:A259 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbete åt alla som övergripande mål för politiken och att

arbetslinjen upprätthålls med både utbildning och sysselsättningsåtgärder,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om s.k. ungdomsgaranti för

20--24-åringar med s.k. särskild praktikplats enligt vad som i motionen

anförts,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93

anvisar 1 500 000 000 kr. utöver regeringens förslag för beredskapsarbeten

enligt vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för

budgetåret 1992/93 anvisar 100 000 000 kr. utöver regeringens förslag för

arbetsförmedlingarna enligt vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka åtgärder

regeringen tänker vidta för att nedbringa arbetslösheten till högst 3% till

årsskiftet 1992/93 enligt vad i motionen anförts.

1991/92:A261 av Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (nyd) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om former för speciella

ungdomslöner.

1991/92:A262 av Rune Evensson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att öka

byggnadsverksamheten.

1991/92:A263 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

folkbildningens möjligheter att ge utbildning till arbetslösa ungdomar.

1991/92:A264 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av arbetslösa vid

folkhögskolorna.

1991/92:A265 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 6 miljarder kronor av arbetslivsfondens medel

skall användas för arbetsskapande åtgärder,

2. att riksdagen beslutar finansiera sänkta arbetsgivaravgifter med högst 6

miljarder kronor från arbetslivsfonden,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag till lagändringar

så att sänkningen av arbetsgivaravgiften kan komma till stånd.

1991/92:A266 av Ingvar Svensson m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om klara riktlinjer för

besluts- och anslagskompetens för att utnyttja högutbildade invandrare i

pool-projekt.

1991/92:A267 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att, inom budgetramarna, tidigarelägga redan beslutade investeringar

i Göteborg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel, inom budgetramarna, för arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom

byggnadsbranschen.

1991/92:A268 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av reglerna för KAS, så

att även studier vid privat skola berättigar till kontant

arbetsmarknadsersättning.

1991/92:A270 av andre vice talman Christer Eirefelt (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

tidpunkten för en bolagisering av AMU.

1991/92:A272 av Ulf Lönnqvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att stimulera ny- och ombyggnadsarbeten i Stockholms

län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om initiativ för att tillförsäkra gymnasieelever praktikplats på

byggarbetsplatser.

1991/92:A273 av Sten Söderberg (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sysselsättningskrisen inom byggbranschen beträffande Kronobergs län,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att

redovisa de totala samhällsekonomiska kostnader som en ej fungerande byggsektor

inom Kronoberg innebär för länet i stort,

3. att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara och konkreta åtgärder

sätts till för att stimulera byggsektorn inom Kronobergs län.

1991/92:A274 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om folkhögskolornas möjlighet att

bedriva utbildning för arbetslösa.

1991/92:A277 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av byggstimulanser i regionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett särskilt anslag till länsarbetsnämnden för ungdomsaktiviteter.

1991/92:A278 av Carl Olov Persson (kds) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att motverka

arbetslösheten inom byggsektorn genom att stimulera kommunerna till att starta

ett nödvändigt underhållsprogram av skolfastigheter m.m.

1991/92:A280 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sysselsättningsskapande

åtgärder, där folkhögskolor och studieförbund kan vara utbildningsanordnare.

1991/92:A415 av Bengt Rosén (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att arbetsmarknadsmedel bör tas

i anspråk för att tidigarelägga starten av Torsöbron.

1991/92:A416 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att arbetsmarknadspolitiska insatser görs i Kalix kommun.

1991/92:A425 av Tom Heyman och Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att upprustning av Dalslands kanal snarast skall igångsättas och att

kostnaden täcks inom ramen för anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

1991/92:A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dispens från lagstiftningen om arbetsförmedling för Fosie

Personalservice i Malmö.

1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunal vuxenutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återflyttningsbidrag skall införas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om körkortsutbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av fortsatt satsning på folkbildningen.

1991/92:A469 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vuxenutbildningen.

1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser.

1991/92:A702 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör

ansluta sig till Europarådets konvention om au pair-arbete.

1991/92:A714 av Ingrid Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetslösa föräldrars

problem med A-kassebestämmelser.

1991/92:A715 av Kjell Ericsson och Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till åtgärder som förbättrar egenföretagarnas

sociala situation och därvid särskilt deras ekonomiska situation vid personlig

konkurs eller arbetslöshet.

1991/92:A722 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklade rutiner för

medlemskap i en erkänd arbetslöshetskassa av icke fackföreningsanslutna

arbetstagare.

1991/92:A725 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring av lagen om kontant arbetsmarknadsstöd så

att enmansföretagarna ej diskrimineras utan behandlas lika som övriga

medborgare.

1991/92:A728 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen skyndsamt beslutar om tillfällig dispens från

anställningsskyddslagstiftningen för anställning av arbetslösa att träda i

kraft den 1 april 1992,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skyndsamt utfärda regler för att undvika missbruk av den

föreslagna tillfälliga dispensen.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om översyn av den totala tilldelningen av anslag.

1991/92:K424 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grupplivförsäkring för AMU-elever, doktorander och värnpliktiga.

1991/92:Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avslag på höjningen av egenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen.

1991/92:So270 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvidgning av ungdomsgarantin till att även omfatta

20--24-åringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sänkt åldersgräns för berättigande till kontant arbetsmarknadsstöd.

1991/92:Ub264 av Ulf Melin och Kent Olsson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar handlar upp

utbildning av komvux.

1991/92:N225 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det bör skapas

förutsättningar för införande av särskilda lärlingslöner i tekobranschen.

1991/92:Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslöshet inom byggbranschen.

1991/92:Bo235 av Reynoldh Furustrand (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetslösheten inom byggbranschen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder snabbt

bör sättas in för att undvika att situationen på byggmarknaden blir

katastrofal.

1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari

yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att byggandet den närmaste tiden bör inriktas på främst produktion

av åldersdomshem, renovering av bostäder, skolor och sjukhus.

1991/92:Bo237 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om byggandets betydelse för sysselsättningen i den västsvenska

regionen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1991/92:124

1991/92:A8 av Larz Johansson m.fl. (c, m, fp, kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om villkoren

för ungdomspraktik vad avser ungdomar i åldern 18--19 år.

1991/92:A9 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förlänga tiden för provanställning till 18

månader och stimulera arbetsmarknadens parter att införa ungdomslöner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regler för erbjudande av ungdomspraktikplatser vid tidigare

uppsägningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om praktikanternas möjlighet till utbildning, handledning och

jobbsökaraktiviteter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att söka ny ungdomspraktik med en veckas uppsägning, om

företaget ej kan erbjuda full sysselsättning med överenskomna arbetsuppgifter.

1991/92:A10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1991/92:124,

2. att riksdagen godkänner förslaget om att införa ungdomsjobb fr.o.m. den 1

juli 1992 i enlighet med vad som angivits i motionen,

3. att riksdagen beslutar godkänna förslaget till lag om ändring i lagen

(1991:329) om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter

enligt bilaga 1 (bilaga 5 i betänkandet),

4. att riksdagen beslutar godkänna förslaget om att slopa statsbidraget till

a) avtalade inskolningsplatser, b) beredskapsarbete för ungdomar under 25 år,

c) rekryteringsstöd för ungdomar under 25 år, d) arbetsgivare för handledare

för ungdomar,

5. att riksdagen beslutar möjliggöra att 10 000 årsstudieplatser anordnas

inom gymnasieskolan som påbyggnadsutbildning,

6. att riksdagen beslutar tillföra sektorsbidraget för driften av det

kommunala offentliga skolväsendet 250 milj.kr.,

7. att riksdagen beslutar öka antalet årsstudieplatser på anslaget för lokala

och individuella linjer samt fristående kurser med 2 000,

8. att riksdagen beslutar tillföra anslaget för lokala och individuella

linjer samt fristående kurser 60 milj.kr.

1991/92:A11 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utformningen och syftet med praktikplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsgivaransvaret för dem som anvisats praktikplats,

3. att riksdagen beslutar att ungdomar under 25 år som kvalificerat sig för

ersättning hos arbetslöshetskassa i första hand skall erbjudas

beredskapsarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avtalsenlig lön när ungdom på praktikplats utför ordinarie arbete,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrags- och lönenivån i arbetsmarknadsutbildning och praktikplats.

1991/92:A12 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetsplatspraktik för

16--17-åringar.

Utskottet

Allmän bakgrund

Antalet sysselsatta enligt statistiska centralbyråns

arbetskraftsundersökningar (AKU) minskade under år 1991 med 78 000 personer --

sett som skillnaden mellan årsgenomsnitten för åren 1990 och 1991. Totalt sett

har minskningen av antalet sysselsatta accelererat under år 1991. I mars 1992

uppgick antalet sysselsatta till 4 282 000 personer jämfört med 4454000

personer ett år tidigare. Huvuddelen av minskningen faller på männen.

Antalet sysselsatta inom industrin vilka i mars 1990 uppgick till 1025 000

personer beräknas i mars 1992 till 867 000 personer, dvs. en minskning på 158

000 personer. Sysselsättningen inom byggnadsindustrin har på ett års sikt

minskat med 44 000 personer och uppgår i mars 1992 till 275 000 personer, dvs.

ungefär samma nivå som i mars 1988 och 1989.

Även arbetskraftsdeltagandet har minskat under år 1991 i förhållande till

år 1990. Totalt sett uppgick arbetskraftsdeltagandet i åldrarna 16--64 år under

år 1991 till 83,9 % jämfört med 84,8 % för året innan. I mars 1992 uppgick

arbetskraftsdeltagandet till 80,7 % för kvinnorna och 83,5 % för männen.

Motsvarande tal ett år tidigare var 82,2 % för kvinnornas del och 86,0 % för

männens. Utvecklingen för kvinnor och män är således likartad.

Sett som årsgenomsnitt har antalet deltidsarbetande minskat med 10000

personer från år 1990 till år 1991. Detta tal inrymmer emellertid en ökning med

4000 personer med kort deltid (1--19 timmar) och en minskning på 14 000

personer med lång deltid (20--34 timmar).

Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit dramatiskt under år 1991 jämfört

med år 1990 och har i det närmaste halverats sedan åren i slutet av 80-talet

(arbetsförmedlingarnas verksamhetsstatistik). Totalt anmäldes 36 000 nya

platser till förmedlingarna under mars 1992, vilket kan jämföras med 88 700

nyanmälda lediga platser i mars 1990.

Enligt AMS rapport Var finns jobben fram till hösten 1992? finns de bästa

möjligheterna till arbete inom sjukvården, barn- och äldreomsorgen samt inom

skolan. Den svaga konjunkturen betyder en fortsatt låg efterfrågan inom

tekniska yrken och tillverkningsyrken. En mycket besvärlig situation väntas

inom byggsektorn, transportområdet, inom administrativa yrken m.fl.

Arbetslösheten enligt AKU uppgick under år 1991 genomsnittligt till 122

000 personer, motsvarande 2,7 % av arbetskraften. AKU-statistiken för mars 1992

innebär att arbetslösheten denna månad uppgick till 186000 personer eller

4,2% av hela arbetskraften (3,4 % för kvinnor och 4,9 % för män). Under mars

månad varslades 16 700 personer om uppsägning, varav 7 400 personer inom

tillverkningsindustrin.

Ungdomsarbetslösheten uppgick i mars 1992 till 13 000 ungdomar i åldern

16--19 år och 41 000 ungdomar i åldern 20--24 år enligt AKU-statistiken. Den

högsta arbetslösheten har unga män i åldern 20--24 år; 10,9% av männen i den

åldersgruppen var arbetslösa i mars jämfört med 7,7% för kvinnor i samma

åldersgrupp. För åldersgruppen 16--19 år var 10,6% av pojkarna arbetslösa i

mars jämfört med 6,3% av flickorna.

Samtidigt gick 32 100 ungdomar (under 25 år) i arbetsmarknadsutbildning,

3900 hade beredskapsarbete och 24 300 hade inskolningsplatser i mars enligt

AMS verksamhetsstatistik. 5700 ungdomar hade utbildningsvikariat.

Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder vid olika tidpunkter

under en tioårsperiod framgår av följande tabell.

Stödform 1983 1985 1991 1992 1992

jan. jan. jan. jan. mars

Arbetsmarknadsutbildning

exkl. företagsutbildning 43 100 41 000 45 000 86 800 99 000

Utbildning i företag 1 100 1 700 5 800 14 700 18 200***

Arbetsmarknadsinstitut* 4 800 5 300 6 900 7 200 8 700

Beredskapsarbete 68 100 29 900 8 700 14 200 17 000

Starthjälp 1 800 - - - -

Ungdomslag/inskolningspl.** - 39 000 9 000 22 100 24 300

Rekryteringsstöd - 15 200 2 000 9 600 10 700

Lönebidrag 34 800 36 400 45 700 42 500 42 500

Offentligt skyddat arbete - - 5 700 5 200 5 300

Samhall 24 200 25 900 30 100 29 400 29 400

Utbildningsvikariat - - - 9 400 12 100

Totalt antal personer 177 900 194 400 158 900 241 100 267 200

* Ny statistik fr.o.m. 1990

** Avser både avtalade och särskilda inskolningsplatser

*** Avser februari 1992

Källa: AMS

I finansplanen konstateras att tillväxten i världsekonomin avtog under år

1990 och att den ekonomiska tillväxten i OECD-länderna totalt sett stannar på

strax över 1 % år 1991. Sammantaget väntas tillväxten i OECD-området bli ca 2

1/4 % under år 1992 resp. ca 3 % under år 1993. Konjunkturuppgången är både

försenad och försvagad jämfört med de bedömningar som gjordes hösten 1991.

För Sveriges del görs den bedömningen i finansplanen att ekonomin också under

1992 kommer att utvecklas mycket svagt. Kapacitetsutnyttjandet avtar

ytterligare, och en nedgång i de samlade investeringarna och särskilt i

bostadsinvesteringarna ter sig sannolik. De stora insatser som görs för att

förbättra och bygga ut infrastrukturen är emellertid en motverkande faktor.

Under år 1992 väntas BNP fortsätta falla, medan år 1993 väntas medföra en

uppgång på något över 1 %. Arbetslösheten beräknas stiga till 3,8 % resp. 4,5 %

för åren 1992 och 1993.

Långtidsutredningen 1992 (1992-03-19) tar fasta på tre teman: effektivitet,

internationalisering och välfärd. Utredningen visar att skillnaden är betydande

mellan en god internationell utveckling fram till år 2005 (tillväxtscenariot)

och scenariot med en internationell avmattning. Bland förutsättningarna för

återhämtning i Sverige är att den låga inflationstakten befästs.

Löneutvecklingens roll betonas. Det är också viktigt att stimulansåtgärder

vidtas som stärker den konkurrensutsatta sektorn, t.ex. genom förbättrad

infrastruktur och genom arbetsmarknadsåtgärder som ökar arbetskraftens

kompetens och rörlighet. I den s.k. prognoskalkylen förutses en arbetslöshet på

4,2 % år 1992, 4,8% år 1993, 4,2 % år 1994 samt 3,7 %, 3,4 % och 3,2 % för de

närmast följande tre åren.

Konjunkturinstitutets prognos (1992-03-27) för BNP-tillväxten i Sverige pekar

mot noll-tillväxt år 1992 och en ökning med endast en halv till en procent

under år 1993. Arbetslösheten beräknas stiga till nära 4 1/2 % i genomsnitt år

1992 och till 5--5 1/2 % år 1993. Det mest positiva inslaget i konjunkturbilden

är att nedväxlingen till lägre inflationstakt hittills varit framgångsrik;

ökningstakten av konsumentpriserna är nu nere i 2 1/2 % (tolvmånaderstal).

AMS senaste prognos över utvecklingen på arbetsmarknaden (1992-03-20) innebär

att arbetslösheten kommer att öka från nuvarande 4 % till ca 6 % vid

månadsskiftet augusti-september 1992. Under hösten kan arbetslösheten hållas

tillbaka genom stora arbetsmarknadspolitiska insatser. Under första halvåret

1993 ökar arbetslösheten igen enligt AMS prognos, och under sommaren 1993 kan

omkring 7 % av arbetskraften vara utan arbete. Denna bedömning bygger på att

omfattningen av de konjunkturbetingade arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i

genomsnitt når ca 155 000 personer. Drygt 30 000 personer är för närvarande

långtidsarbetslösa, och enligt AMS bedömning kommer detta antal att stiga

kraftigt under år 1992 och första halvåret 1993. Antalet utförsäkrade från

arbetslöshetskassorna ökar också, men förmedlingen kommer inte att kunna ordna

beredskapsarbeten åt alla som drabbas, enligt AMS.

Enligt prognosen från mars månad stiger sannolikt ungdomsarbetslösheten

kraftigt fram till september. Därefter kommer införandet av praktikplatser för

ungdomar att minska ungdomsarbetslösheten enligt AMS bedömning. En viss

överföring av arbetslösheten till åldrarna 25--44 år är då trolig.

I den föreliggande kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150) beräknas

arbetslösheten uppgå till 4,4 % under år 1992 och 5,0 % år 1993.

Pågående utredningar vilka nämns i budgetpropositionen är bl.a. översynen av

den arbetsrättsliga lagstiftningen (dir. 1991:118), utredningen om avreglering

av arbetsförmedlingsmonopolet (dir. 1992:16) och utredningen om en obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring (dir. 1992:24). Dessutom nämns den nyligen publicerade

Årsarbetstid, Ny lag om arbetstid och semester (SOU 1992:27), vilken regeringen

i början på april månad sänt ut för remissbehandling.

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

Propositionen

Förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken beskrivs i propositionens

avsnitt Förutsättningarna (s. 7). Huvudproblemet utgörs av en kombination av

djup lågkonjunktur och de strukturella brister som föreligger i svensk ekonomi.

Att komma till rätta med de samhällsekonomiska obalanserna är en förutsättning

för att bevara och utveckla välfärden i hela landet.

Arbetslöshet får enligt propositionen (s. 7) aldrig bli ett medel i den

ekonomiska politiken. För att skapa varaktiga och trygga arbeten är det

nödvändigt med en politik som utvecklar framgångsrika företag och hållbar

tillväxt och som motverkar misshushållning med människor och miljö.

I propositionens avsnitt Ambitionerna (s. 8) beskrivs hur regeringens närings-

och regionalpolitik också syftar till att skapa nya arbetstillfällen.

I avsnittet Skapa förutsättningar i hela landet (s. 8--9) redogörs för målet

att i landets alla delar få till stånd en ekonomisk utveckling och nya arbeten.

Med hänsyn till att bedömningen av de ekonomiska utsikterna är osäker anger

arbetsmarknadsministern att det kan finnas anledning att inför

kompletteringspropositionen våren 1992 ompröva inriktning och omfattning av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för nästa budgetår (s. 11--12).

Sammanfattningsvis föreslår regeringen följande inriktning av

arbetsmarknadspolitiken för det kommande budgetåret (s. 14-17).

Arbetslinjen skall hävdas. I första hand får den arbetslöse hjälp att söka

arbete, i andra hand arbetsmarknadsutbildning, vidare finns möjligheten till

beredskapsarbete och i sista hand kommer kontantstöd. Utsatta grupper som

ungdomar, arbetshandikappade, flyktingar och andra invandrare samt

långtidsarbetslösa skall prioriteras. Jämställdheten skall öka genom insatser

att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Motionerna

Socialdemokraterna förordar i motion A225 följande inriktning av

arbetsmarknadspolitiken. Arbetslinjen skall hävdas och förstärkas, vilket

innebär att aktiva åtgärder som t.ex. arbetsmarknadsutbildning skall tillgripas

före sysselsättningsskapande åtgärder och kontantstöd. Platsförmedling skall

prioriteras och vakanstiderna bör minskas. Ansträngningarna att få flyktingar

och andra invandrare i arbete bör fortsätta i minst samma takt som tidigare.

Insatserna för arbetshandikappade får inte minska. Nya metoder bör prövas för

att få in ungdomar upp till 24 år i arbete eller utbildning. Vidare bör

långtidsarbetslösheten begränsas och insatserna för att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden intensifieras.

Inom ramen för denna inriktning ingår bl.a. följande konkreta förslag.

I syfte att i en första etapp pressa ner arbetslösheten till 3 % i stället

för att låta den öka till 4--5 % krävs att regeringen lägger fram ett

ekonomiskt-politiskt program med åtgärder över ett brett fält. Bl.a. behövs

initiativ till satsningar inom byggindustrin, infrastrukturområdet, utbildning

och kompetenshöjning för både ungdomar och vuxna, förnyelse av arbetslivet samt

satsningar inom regionalpolitiken.

För att öka personalens kompetens inom tillverkningsindustrin föreslås en

tvåårig försöksverksamhet, som är inriktad mot de små och medelstora företagen.

Under förutsättning att de lokala parterna gör upp en gemensam plan för

kompetensutveckling bör arbetsgivarna inom vissa ramar få göra avdrag för

hälften av sina kompetensutvecklingskostnader från de sociala avgifterna. I

denna punkt yrkas att riksdagen godkänner förslag till lag om ändring i lagen

(1981:691) om socialavgifter (bilaga 4 i betänkandet). Intäktsminskningen

för staten kan högt räknat uppgå till 425 milj.kr.

En särskild utredare bör få i uppdrag att följa upp och utvärdera

erfarenheterna av detta försök samt vid behov föreslå regler för framtiden.

Enligt Vänsterpartiets motion A259 bör arbete åt alla vara det

övergripande politiska målet. Arbetslinjen skall innebära både utbildning och

sysselsättning i stället för arbetslöshet. Satsning bör bl.a. göras på

ungdomsinsatser, utökning av beredskapsarbeten och förstärkning av

arbetsförmedlingarna. Enligt motionen är det det kapitalistiska systemet i sig

självt som föder arbetslöshet. Kapitalets krav på vinstmaximering i varje

skede och de arbetande människornas krav på arbete är oförenliga. Riksdagen bör

hos regeringen begära förslag om åtgärder för att i en första etapp nedbringa

arbetslösheten till högst 3% till årsskiftet 1992/93. Senast i

kompletteringspropositionen bör regeringen redovisa sådana åtgärder.

I Ny demokratis motion A265 framläggs förslag om att använda medel inom

arbetslivsfonden -- 11,4 miljarder kronor plus förräntning -- till

arbetsskapande åtgärder. Sex miljarder kronor bör återföras och omedelbart

utnyttjas för detta ändamål. I första hand bör de tillväxthämmande

arbetsgivaravgifterna sänkas med motsvarande belopp. Enligt motionärerna bör

riksdagen hos regeringen begära ett skyndsamt förslag till lagändringar så att

sänkningen av arbetsgivaravgiften kan komma till stånd.

Utskottets överväganden

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1991/92:FiU20 har finansutskottet

tidigare i år behandlat den ekonomiska politiken. Finansutskottet redovisar att

Sverige befinner sig i en recession och att även år 1992 blir ett år med

fallande produktion och en negativ utveckling av investeringarna. Problemen på

arbetsmarknaden växer, och någon förbättring i det avseendet kan inte väntas

under år 1993. Den mycket svåra situation som den svenska ekonomin befinner sig

i är ett resultat av strukturella svagheter i förening med de problem som

skapades genom överhettningen i slutet av 1980-talet och den lågkonjunktur som

drabbat världsekonomin.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att konjunkturinstitutet (KI) i sin

senaste prognos (1992-03-27) över den ekonomiska utvecklingen i landet räknar

med en något högre arbetslöshet för åren 1992--1993 än vad som är fallet i

finansplanen och i finansutskottets betänkande. För år 1992 räknar således KI

med 4,5 % arbetslöshet jämfört med finansplanens 3,8 % och för år 1993 med

5,0--5,5 % jämfört med finansplanens 4,5 %. Såsom framgår av bakgrundsavsnittet

innebär även kompletteringspropositionen en uppjustering av

arbetslöshetsprognosen jämfört med finansplanen.

Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget. För att skapa

trygga jobb på sikt vill utskottet i likhet med regeringen betona att uppgiften

är att ge förutsättningar för tillväxt i hela landet. Flera politikområden har

betydelse för en sådan utveckling. Det gäller förutom arbetsmarknadspolitik

exempelvis ekonomisk politik, näringspolitik, regionalpolitik, skattepolitik.

Alla dessa politikområden måste samverka.

Förutsättningen för en framgångsrik arbetsmarknadspolitik är en effektivt

verkande ekonomisk politik. Utskottet delar finansutskottets uppfattning (bet.

1991/92:FiU20 s. 30) att "låga pris- och löneökningar är en förutsättning för

en positiv ekonomisk utveckling. I såväl finansplanen som i motion Fi202 (s)

understryks att inflationsbekämpningen måste ha en överordnad ställning i

förhållande till övriga mål för den ekonomiska politiken om en varaktigt hög

sysselsättning skall kunna uppnås. -- Strukturomvandlingen måste komma till

stånd samtidigt som kraftiga åtgärder måste vidtas för att lösa de allt svårare

problemen på arbetsmarknaden."

Mot denna bakgrund anser utskottet att det är ett positivt tecken att

nedväxlingen till en lägre inflationstakt nu har inletts (avsnittet Allmän

bakgrund).

Arbetsmarknadspolitiken i sig kan inte skapa varaktiga och trygga arbeten men

däremot motverka arbetslöshet och stödja människor i den anpassning som

ekonomin nu genomgår. Användningen av arbetsmarknadspolitiska insatser måste

därför intensifieras. I likhet med tidigare år vill utskottet bestämt avvisa

arbetslöshet som ett medel i den ekonomiska politiken med hänsyn till

mänskliga, sociala och ekonomiska aspekter.

Enligt utskottets uppfattning är regeringens och Socialdemokraternas -- i

motion A225 -- syn på arbetsmarknadspolitikens inriktning i väsentliga

avseenden likartad. Utskottet delar regeringens och motionärernas uppfattning

att arbetslinjen skall hävdas och att aktiva åtgärder som t.ex.

arbetsmarknadsutbildning skall tillgripas före sysselsättningsskapande

åtgärder, som i sin tur skall tillgripas före kontantstöd. Utsatta grupper som

arbetshandikappade och långtidsarbetslösa bör prioriteras. Ansträngningarna för

att få flyktingar och andra invandrare i arbete måste fortsätta i oförminskad

omfattning. Vidare bör insatserna för att bryta den könsuppdelade

arbetsmarknaden intensifieras.

Liksom propositionen och den socialdemokratiska motionen anser utskottet att

särskilda åtgärder måste tillgripas för att hejda och pressa tillbaka den

stigande ungdomsarbetslösheten. Utskottet kommer senare i framställningen att

särskilt ta upp detta problem i samband med behandlingen av proposition

1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år.

Vänsterpartiets -- i motion A259 -- uppfattning att arbetslinjen skall

innebära både utbildning och sysselsättning i stället för arbetslöshet ligger

enligt utskottets uppfattning i linje med den förda politiken.

Beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken kan utskottet inte finna

annat än att både motion A225 och motion A259 i nu behandlade delar i allt

väsentligt ligger i linje med den förda politiken.

Såväl Socialdemokraterna i motion A225 som Vänsterpartiet i motion A259 begär

av regeringen sådana förslag som skall nedbringa arbetslösheten till ca 3 %.

Ett flertal olika satsningar föreslås i detta syfte av båda partierna.

Utskottet vill framhålla att åtgärderna mot arbetslösheten har högsta

prioritet inom regeringskansliet. Förslagen i budgetpropositionen innebär att

de omfattande resurser som anvisats till arbetsmarknadspolitiken för

innevarande budgetår genom bl.a. de tillskott regeringen föreslog i

tilläggsbudget I skall bibehållas även under nästa budgetår. Ytterligare

förslag i fråga om resurser till utbildningsinsatser,

infrastrukturinvesteringar och statligt byggande föreligger i

kompletteringspropositionen. Utskottet kommer i det följande att behandla de

olika konkreta förslagen till åtgärder i proposition och motioner. Förslagen

till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (prop. 1991/92:124) behandlas som ovan

sagts i ett särskilt avsnitt.

Liksom finansutskottet -- vilket nyligen behandlat frågan om ett

ekonomiskt-politiskt program för att sänka arbetslösheten till 3 % i sitt

betänkande FiU20 -- vill utskottet understryka att de åtgärder som nu planeras

inom regeringskansliet måste vara utformade med hänsyn till en långsiktig

strategi. Även om utgångspunkten är den svåra situationen på arbetsmarknaden

får uppmärksamheten inte koncentreras på de kortsiktiga problemen och sådana

åtgärder vidtas som leder till att arbetskraft låses in i skyddade sektorer.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp Socialdemokraternas ovan redovisade

förslag om kompetensutveckling som en tvåårig försöksverksamhet inom

tillverkningsindustrin samt utvärdering av denna. Utskottet har inte någon

annan uppfattning än motionärerna när det gäller den allmänna synen på behovet

av kompetensutveckling som en faktor för att öka produktiviteten i företagen.

Vad gäller det här aktuella motionsyrkandet vill utskottet emellertid framhålla

att förslaget inte ger någon direkt sysselsättningseffekt och att det

föreslagna regelsystemet och kostnadsramen på 425 milj.kr. endast medger att en

liten andel (under 5 %) av de anställda inom tillverkningsindustrin kommer att

beröras. Utskottet ställer sig således avvisande till förslaget om en tvåårig

försöksverksamhet med kompetensutveckling inom tillverkningsindustrin och

följaktligen också till det till motionen fogade lagförslaget om ändring i

lagen (1981:691) av socialavgifter. I konsekvens härmed blir frågan om en

utvärdering av en sådan försöksverksamhet inte aktuell.

Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom den inriktning av

arbetsmarknadspolitiken som tas upp i budgetpropositionen. Utskottet följer

utvecklingen uppmärksamt och vill tillägga att ny bedömning sker i samband med

behandling av kompletteringspropositionen. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna A225 (s) och A259 (v) i aktuella delar.

Ny demokratis förslag i motion A265 att utnyttja arbetslivsfondens medel

för arbetsskapande åtgärder är en uppläggning som undersökts inom

regeringskansliet och har resulterat i förslag inom ramen för

kompletteringspropositionen. Förslaget att utnyttja sex miljarder kronor från

arbetslivsfonden och därvid i första hand sänka arbetsgivaravgifterna kan dock

inte stödjas av utskottet. Arbetslivsfondens bidrag till arbetsgivare för

arbetsmiljöförbättringar och åtgärder för arbetsanpassning och rehabilitering

är enligt utskottets uppfattning ett uttryck för långsiktigt tänkande på den

svenska arbetsmarknaden. I den mån arbetslivsfondens medel kan användas för

långsiktigt produktivitetsskapande investeringar i en snabbare takt än vad

tidigare planerats anser utskottet att sådana åtgärder är värdefulla ur

arbetsmarknadspolitisk synpunkt. Utskottet anser för sin del att regeringens

samlade bedömning angående resurser till arbetsmarknadspolitiken och de andra

områden som har betydelse för arbetsmarknaden säkerställer en riktigt avvägd

arbetsmarknadspolitik för budgetåret 1992/93. Skulle emellertid utvecklingen

bli sådan att ytterligare åtgärder anses erforderliga för budgetåret 1992/93

utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen under hösten

1992. Utskottet avstyrker därmed motion A265 (nyd).

Sysselsättning i byggbranschen, olika regioner m.m.

I detta avsnitt kommer utskottet att behandla motioner som rör

byggsysselsättning, arbetsmarknadspolitiska insatser i olika regioner, fackets

roll vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt vissa frågor rörande

gränsboende. Motioner som behandlar specifika arbetsmarknadspolitiska åtgärder

behandlas senare i framställningen.

Byggsysselsättning

Utskottet vill inledningsvis redovisa att utskottet gemensamt med

bostadsutskottet torsdagen den 6 februari 1992 anordnade en offentlig

utfrågning om byggsysselsättningen. Deltagande vid utfrågningen samt protokoll

har som bilaga fogats till bostadsutskottets betänkande 1991/92:BoU16. I

inledningen till betänkandet BoU16 ger bostadsutskottet en översikt över

bostadsproduktionen, byggsysselsättningen m.m. Utskottet hänvisar till dessa

underlag.

Först behandlar utskottet 13 motioner om byggsysselsättningen.

Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser i motion Bo236 att

dagens byggkris både är strukturell och konjunkturell och att en anpassning

till en betydligt lägre nivå än under de överhettade åren i slutet på

åttiotalet måste accepteras. För att undvika arbetslöshet och förlust av andra

stora värden bör byggandet den närmaste tiden inriktas på främst produktion av

ålderdomshem, renovering av bostäder, skolor och sjukhus enligt motionärerna.

I motionerna Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) och Bo235 av Reynoldh

Furustrand (s) pekas på den stora arbetslösheten inom byggbranschen. Främsta

orsaken till arbetslösheten är enligt motionärerna de ändrade reglerna för

bostadsfinansiering. I motion Bo235 begärs också ett tillkännagivande att

åtgärder snabbt bör sättas in för att undvika att situationen på byggmarknaden

blir katastrofal.

I motion A278 av Carl Olov Persson (kds) föreslås att arbetslösheten inom

byggsektorn motverkas genom att man stimulerar kommunerna att starta ett

nödvändigt underhållsprogram av skolfastigheter m.m. Byggsektorn måste nu

anpassas till en lägre nivå samtidigt som ryckighet måste motverkas.

I motion A272 av Ulf Lönnqvist m.fl. (s) framhålls att åtgärder måste sättas

in för en kraftig stimulans av byggandet i Stockholms län. I motionen nämns att

en lång rad kommunala byggnadsinvesteringar är färdiga att sättas i gång om

ekonomiska förutsättningar skapas, bl.a. inom sjukhus och kommunikationer.

Anita Johansson m.fl. (s) begär i motion A277 ett tillkännagivande till

regeringen angående behovet av byggstimulanser i Stockholms-regionen. Redan nu

kan åtgärder vidtas som skapar jobb och utbildning och samtidigt förnyar

bostäder m.m. samt ger förutsättningar för företagen att växa sig starkare.

I motion Bo237 tar Marianne Carlström m.fl. (s) upp byggandets betydelse för

sysselsättningen i den västsvenska regionen. Arbetslösheten har ökat snabbt de

senaste månaderna på grund av olika osäkerhetsfaktorer, bl.a.

finansieringsfrågan. I den västsvenska regionen finns det många angelägna

förslag på olika objekt som kan tidigareläggas och som är av betydelse såväl

för regionen som för landet.

Jan Fransson m.fl. (s) pekar i motion A241 på behovet av åtgärder för ökad

sysselsättning i Skaraborg. Vägar, VA-nät, skolupprustning, lägenhetsrenovering

skulle enligt motionärerna innebära både angeläget byggande och viktiga jobb.

I motion A262 av Rune Evensson m.fl. (s) begärs att regeringen vidtar

åtgärder -- byggande av bostäder, tidigareläggning av investeringar etc. -- som

ökar byggnadsverksamheten i Mittenälvsborg.

Sten Söderberg (nyd) begär i motion A273 ett tillkännagivande om

sysselsättningskrisen i Kronobergs län. Vidare föreslås att regeringen

tillsätter en utredning för att redovisa de totala samhällsekonomiska kostnader

för Kronoberg som skulle bli följden av att byggsektorn inte fungerar inom

länet samt att omedelbara och konkreta åtgärder vidtas för att stimulera

byggsektorn inom Kronobergs län.

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) anför i motion A258 att Västmanland i augusti

1992, om inget görs, kommer att ha den högsta byggarbetslösheten i landet,

nämligen 31,3 %. Det är nu -- när byggkostnaderna är låga och en fjärdedel av

byggarbetskraften går arbetslös -- stimulanser bör ges till reparations- och

ombyggnadsarbeten för bostäder, sjukhus och skolor enligt motionärerna.

Arbetslösheten i den värmländska byggbranschen tas upp i motion A240 av

Lisbeth Staaf-Igelström (s). Behov finns av bostadsombyggnad, skolupprustning

m.m. Arbetskraft finns. Nu måste enligt motionären åtgärder och stimulanser

till för att skapa arbete inom byggbranschen i Värmland.

Inger Näslund (kds) framhåller i motion A267 att storstäderna har mycket

stora problem när det gäller att tillgodose invånarnas behov av service och

samtidigt klara av sin ekonomi. Motionären begär ett tillkännagivande att medel

för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör användas inom byggnadsbranschen. Inom

Göteborgs kommun bör -- inom budgetramarna -- redan beslutade investeringar

tidigareläggas.

U t s k o t t e t ser liksom motionärerna allvarligt på läget med den

stigande arbetslösheten inom byggnadsindustrin. Ojämnheten inom

byggsysselsättningen illustreras av arbetskraftsundersökningarnas statistik.

Genomsnittligt antal sysselsatta inom byggnadsindustrin i mars månad 1992

uppgick till 275 000 personer. Motsvarande tal har under de senaste åren

uppgått till 275 000 (1989), 314 000 (1990) och 319000 (1991). Enligt AMS

statistik uppgick arbetslösheten bland byggnadsarbetarna i mars 1992 till 17,3

% av samtliga medlemmar i byggkassorna. Regionalt förelåg stora skillnader;

sämst var läget i Gävleborgs län med nära 30 % arbetslöshet inom byggkassorna.

Även Västmanlands, Västernorrlands och Västerbottens län hade arbetslöshetstal

på över 25%. Enligt AMS prognos kan byggarbetslösheten för hela landet uppgå

till 25% om ett år. Utskottets uppmärksammande av problemen inom

byggsysselsättningen och byggbranschen var bakgrunden till den för

bostadsutskottet och arbetsmarknadsutskottet gemensamma offentliga

utfrågningen, som berörts inledningsvis i detta avsnitt.

Vid utfrågningen framkom bl.a. att byggnadsindustrins och

byggsysselsättningens minskning är ofrånkomlig och att denna process medför

behov av ordnade former under anpassningen. Utfrågningen vittnade också om en

oro att regeringens satsningar på projekt inom infrastrukturområdet inte kommer

i gång i tid, beroende på olika omständigheter sammanhängande med långa

projekteringstider och oklarheter inom finansieringen.

Från utskottets sida kan konstateras att utfrågningen gav ytterligare

underlag för att betona vikten av samarbete mellan AMS och de stora

kommunikationsverken, som i första hand är aktuella vid

infrastruktursatsningar. Utskottet utgår från att sådana institutionella

förhållanden kan skapas att infrastruktursatsningarnas tidigareläggning kan

genomföras och få avsedda effekter på arbetsmarknaden.

Utskottet vill peka på att regeringen i kompletteringspropositionen har

framlagt förslag som innebär ytterligare investeringar inom

infrastrukturområdet. Bland annat gäller det underhållsarbeten och mindre

vägobjekt och i någon utsträckning järnvägar i regioner med hög arbetslöshet.

Sådana investeringar har enligt utskottets uppfattning dels kortsiktig

betydelse för att motverka arbetslöshet, dels långsiktig betydelse för

näringslivet och den regionala utvecklingen. Vidare finns förslag i

kompletteringspropositionen angående statliga byggnadsinvesteringar, bl.a. inom

högskolans område och inom kulturområdet. En förstärkning av beredskapsmedel

bör i första hand användas till upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö,

s.k. skogliga beredskapsarbeten samt beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet.

Därutöver finns förslag om ytterligare medel för ny- och ombyggnad av små

samlingslokaler m.m.

Enligt utskottets uppfattning möter de av regeringen föreslagna insatserna

inom byggsektorn en stor del av de krav som motionärerna har fört fram. Med

tanke på att flera av motionsönskemålen har en regional profil vill utskottet

därutöver framhålla vikten av att beslut fattas i ordinarie ordning, dvs. av

berörda länsstyrelser, kommuner osv. Beträffande fördelningen av de

regionalpolitiska medlen inom ramen för det s.k. länsanslaget liksom de

arbetsmarknadspolitiska medlen vill utskottet upprepa sitt uttalande från det

regionalpolitiska betänkandet (1991/92:AU13), nämligen att medlen fördelas

mellan länen i enlighet med problemens svårighetsgrad.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet aktuella yrkanden i

motionerna A240, A241, A258, A262, A267, A272, A273, A277, A278, Bo211, Bo235,

Bo236 och Bo237.

För att stimulera byggsysselsättningen anser Socialdemokraterna i motion A225

att AMS bör få ett särskilt anslag för räntebidrag till kommuner och

landsting för bygginvesteringar, ny- eller ombyggnad eller

reparationsarbeten, som tidigareläggs. Det kan enligt motionen bli fråga om

investeringar i bl.a. skolor och sjukhus. Investeringarna måste påbörjas senast

i januari 1993 och får inte finnas med i kommunens byggplaner för i år.

Sammanlagt bör 780 milj.kr. anslås för räntekostnaderna under högst två år.

Kostnaden för budgetåret 1992/93 kan beräknas till 390 milj.kr.

U t s k o t t e t vill hänvisa till att kompletteringspropositionen

innehåller förslag om flera miljarder kronor till infrastrukturinvesteringar

och till statligt byggande. Utan att föregripa behandlingen av dessa förslag

anser utskottet att det är positivt att ytterligare resurser satsas på åtgärder

som syftar till att motverka byggarbetslösheten.

Förslag motsvarande det nu föreliggande socialdemokratiska förslaget har

behandlats tidigare av bostads- och finansutskotten, senast i finansutskottets

av riksdagen godkända betänkande 1991/92:FiU10 från december 1991. I detta

betänkande anför finansutskottet att man delar bostadsutskottets uppfattning

att problem förknippade med lokal- och anläggningsbeståndets standard är av

olika karaktär och omfattning i skilda delar av landet och att det därför är

mindre lämpligt att vidta åtgärder med en så generell inriktning som

motionärerna föreslår. Liksom bostadsutskottet anser finansutskottet att det

primärt är en kommunal angelägenhet att svara för underhåll av lokaler och

anläggningar och att nuvarande ansvarsfördelning i dessa frågor bör bestå.

Arbetsmarknadsutskottet har inte någon annan uppfattning än finans- och

bostadsutskotten och avstyrker därför motion A225 i aktuell del.

I motion A272 av Ulf Lönnqvist m.fl. (s) yrkas vidare att regeringen tar

initiativ för att tillförsäkra gymnasieelever praktikplats på

byggarbetsplatser. Bakgrunden är att många av de ca 1 000 eleverna på

gymnasieskolans bygg- och anläggningslinje i Stockholmsregionen riskerar att

inte kunna fullfölja sina studier på grund av att det saknas arbetsplatser där

de kan göra den praktik som ingår i utbildningen.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning att möjligheterna att

erhålla en praktikplats på en byggarbetsplats kan försvåras under den nu

rådande situationen på byggarbetsmarknaden.

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande 1991/92:UbU3y till

arbetsmarknadsutskottet -- vilket fogas till detta betänkande som bilaga 6

-- tagit upp det allmänna problemet att tillgången på praktikplatser kan minska

i och med att ett nytt system med ungdomspraktik träder i kraft. Enligt vad

utbildningsutskottet erfarit finns det sedan länge ett väl etablerat samarbete

mellan skolan och arbetsförmedlingen samt andra berörda. Utbildningsutskottet

utgår således från att behovet av praktikplatser för ungdomar i kommunens

uppföljningsverksamhet kommer att beaktas även i fortsättningen.

Arbetsmarknadsutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

utbildningsutskottets yttrande och utgår från att berörda parter även inom

byggutbildningen på motsvarande sätt har möjligheter att med flexibla åtgärder

lösa problemen. Utskottet avstyrker därmed motion A272 i denna del.

Den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner m.m.

I motion A255 av Börje Nilsson m.fl. (s) anförs att i fråga om arbetslöshet

är Kristianstads län det län som är mest utsatt i södra Sverige. Särskilda

resurser måste tilldelas länet som riskkapital och stöd för utveckling och

etablering. Motionärerna föreslår att ett programarbete som utgår från länets

förutsättningar och möjligheter inleds. Syftet bör vara att främja en positiv

närings- och sysselsättningsutveckling.

Olle Schmidt m.fl. (fp) tar i motion A434 upp arbetsmarknadssituationen i

Skåne. Arbetslösheten drabbar ungdomarna hårt. Kommunernas skyldighet att

ställa inskolningsplatser till ungdomarnas förfogande står knappast till buds i

dag när kommunerna står inför nedskärningar. Vidare begärs i motionen att Fosie

Personalserviceföretag i Fosie Industriby snarast skall få dispens från

gällande lagstiftning vad gäller arbetsförmedlingsverksamhet. Den föregående

regeringen har nekat att ge sådan dispens.

Birgitta Johansson m.fl. (s) tar i motion A252 upp frågan om samhällets

kostnader i samband med arbetslöshet. Enligt motionärerna behövs det en bättre

samordning mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, sjukvård och sociala

myndigheter för att kunna utnyttja de ekonomiska resurserna. I Skaraborgs län

bör åtgärder sättas in på utbildningsområdet för att höja kompetensen.

I motion A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) framhålls behovet av

arbetsmarknadspolitiska insatser i Norrbottens län. I det nuvarande ansträngda

läget är det ytterst angeläget att påskynda infrastrukturella satsningar och

utbildningsinsatser. Även beredskapsarbeten fyller en viktig funktion.

I motion A416 av Monica Öhman m.fl. (s) pekas på behovet av

arbetsmarknadspolitiska insatser i Kalix kommun. Mot bakgrund av 6%

arbetslöshet i kommunen har länsstyrelsen tillsammans med Kalix kommun,

länsarbetsnämnden, utvecklingsfonden m.fl. gjort en inventering över tänkbara

insatser. Förutom 300 milj.kr. i extra medelstilldelning -- enligt

länsstyrelsens bedömning -- bör arbetsförmedlingen i Kalix förstärkas under en

tvåårsperiod.

U t s k o t t e t vill inledningsvis anföra att flera av de ovannämnda

kraven till stora delar överensstämmer med de motionsyrkanden som utskottet

behandlat tidigare under våren i sitt av riksdagen godkända betänkande

1991/92:AU13 om regionalpolitik. I betänkandet redovisar utskottet att läget på

arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och sjunkande efterfrågan på arbetskraft

gäller såväl de regionalpolitiskt prioriterade områdena som landet i övrigt. I

detta betänkande -- till vilket utskottet hänvisar -- redovisas vidare

problembilden, arbetslöshetsutvecklingen och åtgärderna för såväl Skånelänen

som Skaraborgs län och Norrbottens län.

Enligt utskottets uppfattning är det i första hand den ekonomiska situationen

i landet som är problemet. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utgör en del

av den ekonomiska politiken och syftar till att åstadkomma en väl fungerande

arbetsmarknad. Utskottet kommer i det följande att behandla de olika delarna i

arbetsmarknadspolitiken, bl.a. beredskapsarbeten. Utskottet biträder

regeringens uppfattning i propositionen att antalet beredskapsarbeten

ytterligare kommer att öka från nuvarande nivå (avsnittet Beredskapsarbeten).

Som framgått tidigare i detta betänkande är det AMS som fördelar de medel som

anslås till arbetsmarknadspolitiken efter problemens svårighetsgrad i de olika

länen.

Beträffande situationen i Kalix vill utskottet erinra om att regeringen i

början av mars har fattat beslut om 13 milj.kr. till allmänna

näringslivsbefrämjande åtgärder i Kalix. Utöver dessa medel har

Länsarbetsnämnden i Norrbotten i ordinarie budget under innevarande år anslagit

149 milj.kr. för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Kalix. Till detta skall

läggas extra anslag på 32 milj.kr.

Utskottet instämmer helt med motion A434 att ungdomarna drabbas hårt av

arbetslösheten. Senare i framställningen kommer ungdomarnas situation och

förslag till åtgärder att diskuteras mot bakgrund av proposition 1991/92:124 om

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år.

Vad gäller verksamheten i industribyn i Fosie har utskottet inhämtat att en

ansökan om dispens från lagstiftningen om arbetsförmedling ligger på

regeringens bord. Utskottet har tidigare behandlat frågan om dispens för Fosie

Personalservice i Malmö (1990/91:AU20). Därvid anförde utskottet i sitt av

riksdagen godkända betänkande att det inte ankommer på riksdagen att ta

ställning till om en viss konkret verksamhet utgör förvärvssyftande

arbetsförmedling eller ej och inte heller om tillstånd bör lämnas till

verksamhetens bedrivande. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga

och ställer sig således avvisande till motionärernas krav.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet aktuella yrkanden i

motionerna A252, A255, A416, A434 och A482.

Fackets roll vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder tas upp i motion A202

av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s). I motionen påtalas den

intressekonflikt som kan uppstå mellan en redan anställd s.k. deltidsmarkerare

och den som får temporärt arbete hos samme arbetsgivare som en

arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Motionärerna anser att ett yttrande bör inhämtas

från den fackliga organisationen vid ansökan om arbetsmarknadspolitiskt stöd.

U t s k o t t e t har behandlat motioner med motsvarande innehåll i en rad

år. I förra årets arbetsmarknadspolitiska betänkande 1990/91:AU11 avstyrktes

yrkandet. Utskottet var inte berett att ställa sig bakom motionärernas begäran,

bl.a. eftersom de arbetsmarknadspolitiska stöden måste sättas in snabbt.

Utskottet står även i år kvar vid samma uppfattning. Inte minst i nuvarande

arbetsmarknadsläge är en snabb, enkel och effektiv handläggningsordning av stor

vikt. Motionen avstyrks.

I motion A230 av Kent Olsson m.fl. (m) pekas på behovet att skapa bättre

förutsättningar för en gemensam nordisk arbetsmarknad. Motionärerna anför att

det inte är problemfritt att arbeta eller bo i Sverige för en norrman eller

tvärtom. Som exempel anförs att den s.k. endagsregeln gör att många svenskar

som arbetar i Norge blir helt utan skydd vid permittering eller arbetslöshet.

Det är nämligen helt omöjligt för t.ex. en arbetare på oljefälten i Nordsjön

att återvända hem varje dag. Vidare är det inte möjligt för norrmän att gå på

arbetsmarknadskurs i Sverige. Ytterligare exempel inom skatte- och

trafikområdet anförs i motionen.

U t s k o t t e t har sympati för motionens syfte att skapa en bättre

nordisk arbetsmarknad. Problemen i detta sammanhang är också uppmärksammade och

föremål för diskussion. Flera av de berörda frågorna behandlades på en

konferens om gränsproblem, som hölls den 1--2 april 1992 på Voksenåsen. Vidare

finns en svensk-norsk blandad kommission för ekonomiskt samarbete som möttes

den 25 mars och gick igenom dylika problem. På svensk sida finns för övrigt en

arbetsgrupp som skall se över problemen i det gränskommunala samarbetet. Vidare

har det skapats en särskild arbetsgrupp för gränskontroller inom organisationen

för EG-förhandlingarna. I detta sammanhang kan tilläggas att inom den nordiska

ramen fortskrider arbetet med att fastställa ett av Nordiska ministerrådet

framlagt förslag till en ny nordisk konvention om social trygghet. Med tanke på

de ansträngningar som görs för att lösa de svensk-norska gränsproblemen anser

utskottet att något tillkännagivande med anledning av motionen inte är

påkallat. Den avstyrks således.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1990/91 Utgift 2 474 525 000 Anslagssparande* 118 543 000

1991/92 Anslag 2 611 139 000

1991/92 Anslag exkl.

mervärdesskatt 2 530 013 000

1992/93 Prop. 2 810 242 000

*exkl. mervärdesskatt.

Från anslaget betalas utgifterna för arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader, exkl. utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen

inom arbetsmarknadsinstituten (Ami). Utgifterna avser löner m.m. för

verksamheten vid arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnden och AMS. I utgifterna

ingår verkets kostnader för planering av hur landets arbetskraft skall

utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd.

Under anslaget B 1 (s. 59--63) föreslår regeringen att riksdagen skall

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS eller, efter AMS bestämmande,

länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om avskrivning av

lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom arbetsmarknadsverket

under de förutsättningar som gäller för budgetåret 1991/92,

2. godkänna att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får användas

för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

3. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93

anvisa ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.

______________________________________________________________________

1991/92 Beräknad ändring 1992/93

exkl. mer- _________________________

värdes- Föredraganden

skatt

______________________________________________________________________

Budget

Förvaltningskostnader 2 530 013 000 +280 229 000

(därav lönekostnader) (1 728 787 000) (+148 087 000)

Kulturarbetsförmedling 0 -

Aske kursgård 0 -

2 530 013 000 +280 229 000

______________________________________________________________________

Budgetramen för budgetåren 1992/93--1993/94 har beräknats till

5536038000 kr.

Som framgår av ovanstående sammanställning är lönekostnaderna den största

utgiftsposten inom anslaget.

I propositionen lämnas följande sammanställning över tjänstgörande,

årsarbetare och lönekostnad under budgetåret 1990/91 finansierade dels över

anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, dels över andra

anslag.

____________________________________________________________

Placering Antal Antal Löne-

tjänst- årsar- kostnad

görande betare (1 000-

tal kr.)

____________________________________________________________

AMS 494 464 138 946

Länsarbetsnämnder 1 794 1 572 374 377

Arbetsförmedling 6 068 5 413 1 270 976

AMU-förläggningar 42 35 3 911

Ami 2 510 2 266 575 171

SUMMA 11 029 9 750 2 363 381

___________________________________________________________

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1990/91 (1 000-tal kr.)

___________________________________________________________

Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-

kostnader (anslaget B 1) 1 593 320

Ami (anslaget C 3) 518 270

Anställda med lönebidrag 120 383

Övriga anslag 131 408

SUMMA 2 363 381

___________________________________________________________

Arbetsmarknadsverkets organisation m.m.

I motion A222 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) vill motionärerna

ha ett tillkännagivande om nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och

arbetsmarknadsinstituten (Ami). Till stöd för dessa krav anförs följande: LAN

kräver en omfattande administration. Ansvaret för länen kan ligga centralt. Den

kommunikation som behöver ske med t.ex. andra länsorgan kan numera ske via

interaktiv video. Skälet till nedläggning av Ami är att utredningsverksamheten

bör ligga under arbetsförmedlingarna. Nuvarande utredningsresurser bör föras

över till arbetsförmedlingarna. Om dessa motionsyrkanden inte kan bifallas

begär motionärerna att en utredning tillsätts med uppgift att ge förslag om

rationaliseringar av LAN och Ami. Slutligen begärs att en utredning

tillsätts med uppgift att föreslå effektiviseringar av verksamheten vid

arbetsförmedlingarna.

Arbetsmarknadsverket (AMV) omfattar arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och en

länsarbetsnämnd (LAN) i varje län. I länsarbetsnämnderna ingår bl.a. den

offentliga arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten (Ami). LAN skall

bl.a. leda, samordna och utveckla den arbetsmarknadspolitiska ledningen i

länet. Ami:s uppgift är att genom arbetsförberedande åtgärder ge stöd till

handikappade och vissa andra sökande som behöver hjälp att få ett arbete.

U t s k o t t e t kan inte dela uppfattningen att den verksamhet som i dag

bedrivs inom LAN skulle centraliseras på sätt motionärerna föreslår. Under en

följd av år har statsmakternas strävan i stället varit att i så stor

utsträckning som möjligt decentralisera verksamheten vid AMV. Utskottet kan

inte heller mot bakgrund av det underlag som lämnas i motionen biträda

förslaget om att Ami:s utredningsresurser skall föras över till

arbetsförmedlingarna. Med det anförda avstyrker utskottet motion A222 i berörda

delar.

B e t r ä f f a n d e motionärernas krav på rationaliseringsutredningar vill

utskottet i detta sammanhang peka på att riksrevisionsverket har inlett en

granskning av Ami:s roll och finansiering. Enligt vad arbetsmarknadsministern

uppger i budgetpropositionen avser han att inför nästkommande budgetår

återkomma med förslag till sådana förändringar som granskningen kan ge

anledning till. Det får ankomma på AMS som central förvaltningsmyndighet att

bedöma i vilken utsträckning det behövs interna översynsutredningar inom

verket. Med det anförda avstyrker utskottet motion A222 i aktuella delar.

I motion A257 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp, s, m, c, v)

vill motionärerna ha ett tillkännagivande om stärkta resurser till

arbetsförmedlingen i Södertälje m.m. De påtalar de negativa konsekvenserna

för Södertälje kommun av en ny fördelningsmodell för resurserna till länets

olika förmedlingar som länsarbetsnämnden infört.

U t s k o t t e t konstaterar att de frågor som tas upp i motionen måste

lösas inom arbetsmarknadsverket. Det ankommer på verket att bedöma var behovet

av insatser är störst och därefter besluta om fördelning av tillgängliga

resurser. Med det anförda avstyrks motionen.

I motion A266 av Ingvar Svensson m.fl. (kds) anser motionärerna att det

behövs klara riktlinjer för att kunna utnyttja högutbildade invandrare på den

svenska arbetsmarknaden. Motionärerna pekar på ett framgångsrikt projekt i

Västerbotten där länsarbetsnämnden tillsammans med Umeå universitet har arbetat

för att skapa kontaktvägar mellan högskoleutbildade invandrare och företagen.

U t s k o t t e t har under flera år tagit upp frågan om invandrarnas

situation på den svenska arbetsmarknaden och därvid även pekat på projekt som

särskilt vänt sig till högutbildade invandrare (bet. 1990/91:AU11). I årets

budgetproposition poängterar arbetsmarknadsministern att invandrarnas situation

på arbetsmarknaden måste stärkas. Det skall bl.a. ske genom att hänsyn tas till

deras särskilda förutsättningar och behov vid utformningen av

arbetsförmedlingens insatser. Tidigare utbildning och erfarenhet måste

kompletteras så att de bättre kan konkurrera på den svenska arbetsmarknaden,

anför arbetsmarknadsministern. Särskilda medel avsätts i år liksom föregående

år för denna verksamhet inom arbetsmarknadsverket.

Den fråga som motionärerna tar upp ligger således väl i linje med den förda

politiken. Motionen bör därför inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

Medelsanvisning

Som framgått av ovanstående tabell beräknar arbetsmarknadsministern att

lönekostnaderna kommer att öka med 148,1 milj.kr. nästa budgetår. Han beräknar

bl.a. ytterligare medel för förstärkning av lönemedel för verksamhet med

jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar i åldern 20--24 år. Förstärkningen beräknas

till 100 milj.kr.

Som en följd av riksdagens beslut våren 1991 om en ny arbetsförmedlingslag

anvisade riksdagen 2 milj.kr. för tillsynstjänster inom arbetsmarknadsverket

under första halvåret 1992. Eftersom arbetsmarknadsdepartementet förbereder ett

förslag om att avskaffa det s.k. arbetsförmedlingsmonopolet den 1 juli 1993

kommer den antagna lagen att ha begränsad giltighetstid.

Arbetsmarknadsministern föreslår därför att lönemedlen minskas med de anvisade

medlen, 2 milj.kr.

I den socialdemokratiska partimotionen A225 föreslås att anslaget till

förvaltningskostnaderna höjs med 42 milj.kr. Beträffande de 2 milj.kr. som

arbetsmarknadsministern vill föra bort från lönemedlen anser motionärerna att

så länge nuvarande lagstiftning gäller är det AMS ansvar att se till att den

efterlevs. Regeringens ansvar är att AMS har resurser för detta. Motionärerna

anser dessutom att AMS bör tillföras ytterligare 40 milj.kr. för uppsökande

verksamhet bland långtidsarbetslösa.

I motion A259 av Lars Werner m.fl. (v) vill motionärerna satsa ytterligare

100 milj.kr. för att förstärka arbetsförmedlingarna. De redan svårplacerade har

det i dag ännu svårare att få ett arbete. Därför behövs det ytterligare

insatser, anser motionärerna.

U t s k o t t e t är inte berett att föreslå ytterligare anslagstilldelning

i enlighet med vad som förordas i motion A259 (v). Utskottet kan inte heller

biträda förslagen i motion A225 (s). Regeringens anslagsberäkning godtas liksom

vad i övrigt anförts i anslutning till denna. Anslaget bör således föras upp

med det belopp regeringen har begärt. Motionerna A225 och A259 avstyrks i

aktuella delar.

Slutligen tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndigande att

avskriva vissa lånefordringar inom arbetsmarknadsverket samt förslaget om

medelsanvändning för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1990/91 Utgift 10 205 428 000 Reservation* 1 017 718 000

1991/92 Anslag 14 100 687 000

1991/92 Anslag exkl. 14 067 412 000

mervärdesskatt

1992/93 Prop. 19 606 575 000

*exkl. mervärdesskatt. Avser reserverade medel från delar av de tidigare

anslagen för arbetsmarknadsservice, arbetsmarknadsutbildning, kontant

arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag, sysselsättningsskapande åtgärder samt

statsbidrag för inskolningsplatser.

Inledning

Från anslaget finansieras utgifter för dels utbudsstimulerande åtgärder, dels

efterfrågepåverkande åtgärder. De förstnämnda åtgärderna består av

utredningskostnader, flyttningsbidrag m.m., arbetsmarknadsutbildning inkl.

utbildningsbidrag, utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning och till

ungdomar under 20 år vid jobbsökaraktiviteter samt bidrag till arbetslösa för

att starta egen verksamhet. Samtliga dessa åtgärder syftar till att underlätta

den yrkesmässiga och geografiska rörligheten samt bidra till

kompetensutveckling i arbetslivet.

De efterfrågepåverkande åtgärderna är främst avsedda för att ge de mest

utsatta grupperna på arbetsmarknaden tillfälligt arbete i avvaktan på mer

varaktiga lösningar på deras sysselsättningsproblem. Åtgärderna avser

beredskapsarbete, rekryteringsstöd, otraditionella insatser, insatser för

flyktingar och invandrare, inskolningsplatser samt bidrag till handledare för

ungdomar. I tabellen nedan ingår de otraditionella insatserna inom övriga

beskrivna åtgärder.

Av det föreslagna totala anslaget om 19,6 miljarder kronor beräknar

arbetsmarknadsministern för de utbudsstimulerande åtgärderna drygt 14 miljarder

kronor och för de efterfrågepåverkande åtgärderna nästan 5,3 miljarder kronor.

Av medlen under anslaget bör enligt propositionen regeringen disponera 60

milj.kr. för särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på utsatta orter samt

för olika utvecklingsprojekt inom arbetsmarknadspolitiken.

I propositionen redovisas i tabellform anvisade medel inkl. medel på

tilläggsbudget I för budgetåret 1991/92 och de beräknade kostnaderna (exkl.

mervärdesskatt) för budgetåret 1992/93 samt antalet personer i genomsnitt per

månad i olika åtgärder. Tabellen återges nedan. Utskottet vill dock understryka

att arbetsmarknadsverket i enlighet med vad riksdagen uttalade våren 1991 (bet.

1990/91:AU11, rskr. 164) har rätt att fritt välja hur de

arbetsmarknadspolitiska medlen skall fördelas på åtgärdsform, dock att

utbudsstimulerande åtgärder skall väljas före sysselsättningsstimulerande

åtgärder.

______________________________________________________________________________

Åtgärd Bå 91/92 Bå 92/93

Kostnad Kostnad Antal

(1 000- (1 000- personer

tal kr.) tal kr.) per månad

______________________________________________________________________________

Utredningskostnader 8 182 9 082

Flyttningsbidrag m.m. 234 395 200 000

Särskilt anordnad arbetsmark-

nadsutbildning 4 451 341 5 708 175 48 000

Särskilt anordnad arbetsmark-

nadsutbildning,

utbildningsbidrag 4 931 965 5 671 102

Stimulansbidrag vid arbets-

marknadsutbildning 30 000 -

Arbetsmarknadsutbildning i det

reguljära utbildningsväsendet 1 473 185 1 817 473 19 000

Bidrag till utbildning i företag 425 646 612 480 8 000

Bidrag till utbildning i företag,

försöksverksamhet 20 000 -

Bidrag till lönekostnader vid före-

tagsutbildning, försöksverksamhet 150 000 -

Elevsocialverksamhet vid arbets-

marknadsutbildning 44 127 66 373

Utbildning av anställda inom TEKO 15 000 -

Vidgad arbetsprövning, utbildnings-

bidrag 27 125 28 481 300

Jobb-sökar-aktiviteter, utbildnings-

bidrag 67 446 82 960 1 400

Utbildningsvikariat - - 20 000(1)

Starta-eget-bidrag 109 000 114 450 1 000

Summa utbudsstimulerande åtgärder 11 987 412 14 310 576 97 700

Beredskapsarbete/rekryteringsstöd 2 604 000 2 772 863 18 000

Försöksverksamhet med sysselsätt-

ningsskapande åtgärder 10 000 10 000

Insatser för flyktingar och

invandrare 140 000 147 000 2 000

Inskolningsplatser 2 401 000 2 114 136 17 000

Bidrag till handledare för ung-

domar 210 000 252 000 4 000

Summa efterfrågepåverkande

åtgärder 5 365 000 5 295 999 41 000

____________________________________

Totalt 17 352 412(2) 19 606 575(3) 138 700

___________________________________________________________________________

(1) Utbildningsvikariaten bekostas inte från anslaget men räknas in i de

konjunkturberoende åtgärderna.

(2) Av medlen har 3 285 milj.kr. anvisats på tilläggsbudget I.

(3) Härtill kommer kostnaderna för utbildningsvikariaten som innebär avdrag

på arbetsgivaravgifterna på ca 3 300 milj.kr.

I proposition 1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar

under 25 år har regeringen lagt fram förslag som innebär att statsbidrag till

vissa av de i tabellen angivna åtgärderna skall upphöra. Förslagen omfattar

statsbidragen till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år, till särskilda

inskolningsplatser, till arbetsgivare för handledare för ungdomar som anställs

på avtalade inskolningsplatser, arbete med rekryteringsstöd och

utbildningsvikariat samt till förhöjt utbildningsbidrag till ungdomar under 20

år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning. Dessa förslag kommer

utskottet att behandla i det följande i samband med förslagen i

ungdomspropositionen.

I två motioner föreslås en höjning av anslaget. Socialdemokraterna föreslår i

motion A225 en höjning med 350 milj.kr. varav 250 milj.kr. beräknas för

insatser mot ungdomsarbetslöshet och 100 milj.kr. avses användas för

företagsanknuten utbildning. Den anslagsökning om 1,5 miljarder kronor som

Vänsterpartiet föreslår i motion A259 är avsedd för insatser för

beredskapsarbeten. Motionsförslagen behandlas i det följande i samband med

regeringens förslag rörande resp. åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet även upp förslagen i motion A229 av Karl

Hagström m.fl. (s) om att viss försöksverksamhet i Gävleborgs län med

användning av arbetsmarknadspolitiska medel skall inledas. Motionärerna anser

också att 10 % av de arbetsmarknadspolitiska åtgärdsmedlen bör få en fri

användning. De hänvisar till att riksrevisionsverket i en förvaltningsrevision

av AMS verksamhet har framhållit nödvändigheten av att öka flexibiliteten i

användningen av arbetsmarknadsmedlen och att förenkla regelsystemet.

U t s k o t t e t vill erinra om att det ankommer på AMS att fördela

resurserna för arbetsmarknadspolitiska insatser länen emellan varvid hänsyn tas

till situationen i resp. län. Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen

att göra ett särskilt uttalande till förmån för insatser i ett speciellt län.

Vad avser motionärernas förslag att 10 % av de arbetsmarknadspolitiska medlen

skall kunna användas på ett friare sätt hänvisar utskottet till vad som i det

föregående redovisats om den rätt som AMS har att fritt välja hur dessa medel

skall fördelas på åtgärdsform. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion A229.

Flyttningsbidrag m.m.

Flyttningsbidrag är bidrag som arbetssökande kan ges vid flyttning av

arbetsmarknadsskäl. Det kan vara merkostnadsbidrag, medflyttandebidrag, fria

hemresor för kulturarbetare samt vissa nordiska sökanderesor.

I propositionen anförs att det med hänsyn till arbetsmarknadsläget inte finns

anledning att förlänga de hittillsvarande försöksverksamheterna med

sökanderesorna för personer bosatta i Danmark och Norge. Verksamheterna bör

upphöra fr.o.m. nästa budgetår. Med hänsyn härtill samt till en minskad

rörlighet på arbetsmarknaden beräknar arbetsmarknadsministern att behovet av

medel för flyttningsbidrag minskar med drygt 34 milj.kr., till totalt 200

milj.kr. för nästa budgetår.

I två motioner förordas ändringar i villkoren för erhållande av

flyttningsbidrag. Britta Sundin m.fl. (s) påpekar i motion A236 att med den

utformning och tillämpning som flyttningsbidraget nu har kommer flyttningar i

de flesta fall att ske från de små kommunerna till de större. Den negativa

trenden med minskande befolkningstal och ökat kvinnounderskott på landsbygden

kommer därmed att fortsätta. Motionärerna vill därför att flyttningsbidragets

regler skall ändras så att unga flickor uppmuntras att ta arbete i glesbygd och

på landsbygd även om de har arbete söderut eller på större orter.

Inger Hestvik m.fl. (s) föreslår i motion A435 att ett återflyttningsbidrag

skall införas. Ett sådant bidrag skulle enligt motionärerna innebära att fler

unga kvinnor kan lockas att flytta tillbaka till hembygden även om de har ett

arbete på annat håll.

Utskottet gör följande bedömning.

Vid behandlingen våren 1990 av motionsförslag med i huvudsak samma syfte

erinrade utskottet (bet. 1989/90:AU11 s. 32) om att flyttningsbidragens syfte

är att ge den enskilde ekonomisk möjlighet till flyttning som ett alternativ

till arbetslöshet på den lokala arbetsmarknaden. Utskottet anförde att

motionärernas förslag skulle, om det genomfördes, innebära att bidraget övergår

från att vara ett arbetsmarknadspolitiskt instrument till att bli ett generellt

flyttningsbidrag. De problem som tas upp i motionen borde enligt utskottets

uppfattning till en del kunna lösas inom ramen för de regionalpolitiska

insatserna. Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen.

Utskottet finner inte skäl att med anledning av de nu aktuella

motionsförslagen göra en annan bedömning i denna fråga. Motionerna A236 och

A435, den senare i berörd del, avstyrks alltså.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningens allmänna inriktning

Arbetsmarknadspolitiken skall som redovisats inledningsvis inriktas på

utbudsstimulerande åtgärder, bl.a. utbildning. Arbetsmarknadsutbildningen är

därför av största betydelse vid sidan av förmedlingsinsatser och

jobb-sökar-aktiviteter. Utbildningen består dels av särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning som upphandlas från olika utbildningsanordnare, dels

av arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet samt av

utbildning i företag.

Särskilt anordnad utbildning är sådan utbildning som upphandlas från

AMU-gruppen eller från bl.a. kommunernas uppdragsutbildning, högskola,

folkhögskola, studieförbund eller företag.

Arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet är avsedd för

speciella utbildningsbehov för främst arbetshandikappade, flyktingar och

invandrare samt lokalt bunden arbetskraft.

Bidrag till utbildning i företag är avsett i första hand som ett stöd till

kompetensutveckling i de små och medelstora företagen.

Det är länsarbetsnämnden (LAN) som på grundval av arbetsmarknadssituationen i

länet bestämmer om de olika åtgärdernas omfattning och upphandlar utbildning.

LAN skall därvid beakta såväl kostnads- som kvalitetsaspekter.

Arbetsförmedlingens uppgift är att utifrån en bedömning av de arbetssökandes

behov och den framtida arbetsmarknadssituationen placera de arbetssökande i

olika utbildningar.

Arbetsmarknadsministern beräknar att 75 000 personer i genomsnitt varje månad

kommer att behöva erbjudas arbetsmarknadsutbildning i olika former under

budgetåret 1992/93. Merparten av resurserna bör beräknas för särskilt anordnad

utbildning.

I propositionen redovisas att yrkesutbildningarnas andel minskade under

budgetåret 1990/91 och utgjorde 75 % av arbetsmarknadsutbildningen exkl.

utbildning i företag. Av de teoretiska utbildningarna var hälften direkt

yrkesförberedande, medan en tredjedel bestod av orienterande kurser och svenska

för invandrare. Arbetsmarknadsministern framhåller att det är väsentligt att

andelen yrkesutbildningar hålls på en hög nivå. Länsarbetsnämnderna måste

därför vid upphandling av utbildning prioritera yrkesinriktade utbildningar.

Arbetsmarknadsministern förutsätter att AMS bevakar att utbildningen håller hög

kvalitet och svarar mot behoven på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutbildningens fördelningspolitiska profil har enligt

propositionen huvudsakligen svarat mot satta mål. Det understryks dock att AMS

noga måste beakta de arbetshandikappades behov av utbildning.

AMS har under innevarande budgetår fått särskilda medel för att bedriva två

försöksverksamheter, med dels stimulansbidrag till arbetssökande som utbildar

sig för och tar anställning i verkstadsindustrin, dels ett särskilt stöd till

kompetensutveckling av anställda i industriföretag. Försöksverksamheterna skall

avslutas vid utgången av innevarande budgetår. Arbetsmarknadsministern föreslår

inte någon förlängning av försöksverksamheterna.

Utskottet tar i det följande upp förslag som rör upphandling av

arbetsmarknadsutbildningen.

I ett antal motioner förordas att arbetsmarknadsutbildning i större

utsträckning än vad för närvarande är fallet skall förläggas till kommunal

vuxenutbildning (komvux) samt till folkhögskolor och studieförbund. I samtliga

motioner kritiseras de av regeringen i budgetpropositionen föreslagna

nedskärningarna av anslagen till komvux och till folkbildningen.

Förslag och synpunkter rörande verksamheten vid komvux förs fram i

motionerna A258, A435, A469 och Ub264.

Ulf Melin och Kent Olsson (m) föreslår i motion Ub264 att riksdagen i en

framställning till regeringen skall uttala att det är viktigt att LAN och

arbetsförmedlingen upphandlar utbildning från komvux.

I motion A435 hävdar Inger Hestvik m.fl. (s) att komvux är viktig för

fortsatta studier vid gymnasium eller högskola. Ines Uusmann m.fl. (s) påpekar

i motion A469 att återkommande vuxenutbildning kommer att bli en av 1990-talets

viktigaste kvinnofrågor och att därför regeringens förslag om besparingar på

vuxenutbildningsområdet bör avvisas.

Enligt motion A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) kommer de av regeringen

föreslagna besparingarna på vuxenutbildningsområdet att medföra ökade krav på

utbildningsinsatser via länsarbetsnämnden. Motionärerna tar särskilt upp

situationen i Västmanlands län där de hävdar att det skulle krävas ca 200

milj.kr. för att tillgodose existerande behov av arbetsmarknadsutbildning.

Folkhögskolornas och studieförbundens möjligheter att svara för viss

arbetsmarknadsutbildning tas upp i motionerna A263, A264, A274, A280, A435 och

A805.

Enligt motion A264 av Harry Staaf (kds) bör folkhögskolorna få i uppdrag att

utveckla kurser för arbetslösa.

Hans Nyhage (m) anför i motion A274 att AMS i större utsträckning än hittills

bör ge folkhögskolorna i uppdrag att genomföra kurser för arbetslösa.

I motion A280 anför Stina Gustavsson m.fl. (c) att folkhögskolor och

studieförbund är särskilt lämpade för vissa utbildningsområden. Motionärerna

vill att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om

sysselsättningsskapande åtgärder, där folkhögskolor och studieförbund kan vara

studieanordnare.

Berit Oscarsson och Margareta Israelsson (s) framhåller i motion A263 att

folkhögskolorna och studieförbunden har större möjligheter att nå arbetslösa

ungdomar och tillgodose deras behov av utbildning än övriga delar av

utbildningsväsendet. De vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna

innebörd.

I motion A435 poängterar Inger Hestvik m.fl. (s) folkbildningens betydelse

för kvinnorna i skogslänen. Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett

uttalande om betydelsen av fortsatt satsning på folkbildningen.

I motion A805 framhåller Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) att i

rådande arbetsmarknadsläge bör alla utbildningsanordnare stimuleras att ordna

utbildning. De beklagar därför regeringens förslag om en minskning av anslaget

till folkbildning. Regeringen bör enligt motionärerna se över den totala

medelstilldelningen inom arbetsmarknad, utbildnings- och folkbildningsområdena

och om så är motiverat återkomma till riksdagen i samband med

kompletteringspropositionen.

Utskottet vill anföra följande.

Utbildningsutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande

1991/92:UbU10 behandlat ett antal motioner vari regeringens förslag till

besparingar inom komvux avvisas.

Mot bakgrund av det arbetsmarknadspolitiska läget anför utbildningsutskottet

att anslaget Bidrag till driften av det kommunala offentliga skolväsendet för

budgetåret 1992/93 bör tillföras 200 milj.kr. utöver regeringens förslag genom

en omfördelning av medel för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det får ankomma

på arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån denna medelsökning bör

påverka storleken av medelsanvisningen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

anser utbildningsutskottet som framhåller att det är viktigt att utnyttja

komvux för utbildning med arbetsmarknadspolitisk inriktning.

Kulturutskottet har med anledning av ett stort antal motioner i vilka

regeringens besparingsförslag för bidraget till folkbildningen avvisas

föreslagit riksdagen att tillföra anslaget till folkbildningen 100 milj.kr.

utöver vad regeringen föreslagit. Även kulturutskottet anser att det får

ankomma på arbetsmarknadsutskottet att överväga i vad mån detta

ställningstagande bör påverka medelsanvisningen till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Riksdagen har den 8 april i år beslutat i enlighet med

kulturutskottets förslag (prop. 1991/92:100, bil. 12, bet. KrU12, rskr. 189).

Till arbetsmarknadsutskottet har remitterats ett antal motioner som även de

tar upp frågan om omfördelning av medel från anslaget för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder till förmån för komvux resp. folkhögskolorna

och studieförbunden. Det gäller motionerna A216, A256, A276 och A279.

De propåer om kostnadsfördelningen mellan utbildnings- och

arbetsmarknadsdepartementens huvudtitlar som utbildnings- och kulturutskotten

har fört fram tar arbetsmarknadsutskottet upp till prövning i samband med att

utskottet tar ställning till regeringens förslag i kompletteringspropositionen.

I detta sammanhang kommer även de sistnämnda motionerna att behandlas.

Arbetsmarknadsutbildning är sådan utbildning som en person genomgår av

arbetsmarknadsskäl och under vilken utbildningsbidrag lämnas.

Arbetsmarknadsutbildningen kompletterar brister i kompetens hos den enskilde,

medverkar till att lösa omställnings- och anpassningsproblem på arbetsmarknaden

samt bidrar till att begränsa arbetslösheten. Utbildningen kan även användas

som ett aktivt instrument för att bredda mäns och kvinnors utbildnings- och

yrkesval så att den könsuppdelade arbetsmarknaden kan brytas.

Den upphandlade utbildningen riktade sig under en nio-månadersperiod 1990/91

till 46 700 personer (juli 1990 till och med mars 1991). Under samma tidsperiod

ett år senare avsåg den inköpta och påbörjade utbildningen 98 800 personer,

dvs. en fördubbling. Som framgår av tabellen nedan har andelarna mellan olika

utbildningsanordnare också förskjutits. AMU som under den tidigare perioden

svarade för 69 % av utbildningen, svarade under den senare perioden för 53 % av

utbildningen. Utbildning som köpts av komvux ökade sin andel från 13 % till 16

%, studieförbunden ökade sin andel från 2 % till 4 % och övriga, främst privata

utbildningsanordnare, utökade sin andel från 9% till 17 %.

Tabell. Personer som påbörjat köpt utbildning, fördelat på kursanordnare

Period Tot köpt AMU Kom Gymn Hög Folkh Studie- Övriga

vux skola skola skola förb

% % % % % % %

9007-9103 46 735 69 13 5 2 1 2 9

9107-9203 98 795 53 16 6 2 1 4 17

I dagens arbetsmarknadssituation med en växande arbetslöshet i synnerhet

bland ungdomar är det uppenbart att det krävs omfattande

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att inte de arbetssökande skall hamna i

långvarig arbetslöshet. Arbetsmarknadsutbildningen har härvidlag en stor

uppgift att fylla. Det kan i sammanhanget nämnas att enligt AKU-statistiken

fanns i mars i år ca 99 000 personer i arbetsmarknadsutbildning. 32 000 av

dessa var ungdomar under 25 år.

Enligt utskottets mening är det viktigt att alla de utbildningsresurser som

är lämpade för arbetsmarknadsutbildning tas i anspråk. Utskottet utgår från att

länsarbetsnämnderna vid upphandling av utbildning liksom hittills beaktar de

resurser som finns vid såväl komvux som folkhögskolor och studieförbund.

Det är angeläget att upphandlingen sker i nära samarbete mellan

länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen och utbildningsanordnaren för att

utbildningen skall motsvara kraven från såväl den enskilde arbetssökanden som

samhället.

Frågan om i vilken utsträckning AMV bör upphandla arbetsmarknadsutbildning

från de ovan nämnda utbildningsanordnarna ankommer på verket att avgöra.

Riksdagen bör alltså inte göra något uttalande i den riktning motionärerna

önskar.

Med det anförda avstyrker utskottet aktuella yrkanden i motionerna A258,

A263, A264, A274, A280, A435, A469, A805 och Ub264.

Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning

I propositionen förordas en omfattning av utbildningen som svarar mot 48 000

deltagare varje månad. Denna volym bör kunna tillgodose behovet av såväl

grundläggande och kompletterande yrkesutbildningar som orienterande, vägledande

och allmänteoretiska kompletteringar inför yrkesutbildningen.

Arbetsmarknadsministern anger att medelsberäkningarna utgår från att den

genomsnittliga utbildningstiden inte skall överstiga 17 veckor vilket innebär

att totalt ca 150 000 personer kommer att få tillgång till särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning under nästa budgetår. Detta är drygt 20 000 fler än

vad som föreslogs förra året. Arbetsmarknadsministern framhåller att det är

viktigt att de arbetssökande snabbare än i dag kommer in i utbildning och att

därför AMS insatser för att utveckla upphandlarkompetensen hos

länsarbetsnämnderna måste intensifieras.

Kostnaden för den särskilt anordnade utbildningen exkl. utbildningsbidrag

till deltagare beräknas till 5 708,2 milj.kr. Kostnaden för utbildningsbidrag

till deltagarna beräknas till 5 671,1 milj.kr.

I detta sammanhang tar utskottet upp förslagen i motionerna A209 (s) och

A435 (s) om körkortsutbildning för kvinnor. I den förstnämnda motionen

menar Sigrid Bolkeus m.fl. (s) att bristen på kommunikationer i

glesbygdskommunerna kan vara ett stort förvärvshinder. Det gäller särskilt för

kvinnor som i många fall saknar körkort. Med hänsyn till att kvinnor i glesbygd

allmänt sett är en svag grupp på arbetsmarknaden anser motionärerna att en

möjlighet till körkortsutbildning i AMU:s regi bör öppnas för dessa kvinnor. I

motionen begärs ett tillkännagivande härom. Inger Hestvik m.fl. (s) anför i

motion A435 i huvudsak likartade skäl för att kvinnor skall få möjligheter till

körkortsutbildning antingen i gymnasieskolan eller inom ramen för

arbetsmarknadsutbildningen.

U t s k o t t e t har vid två tillfällen tidigare behandlat motionsförslag

med samma syfte som de här aktuella (senast i bet. 1989/90:AU11). Utskottet har

därvid redovisat de regler som gäller för körkortsutbildning inom ramen för

arbetsmarknadsutbildningen. Enligt dessa regler kan sådan utbildning medges om

den är ett komplement till en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och

körkort behövs för att utöva yrket eller om den sökande är berättigad till

bidrag enligt förordningen om bilstöd till handikappade. Länsarbetsnämnderna

har således att utifrån nämnda kriterier bedöma behovet av körkortsutbildning

inom arbetsmarknadsutbildningen.

Utskottet avstyrkte motionsförslagen med hänvisning till att utskottet inte

var berett att medverka till någon ytterligare utvidgning av körkortsutbildning

inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet vidhåller denna

uppfattning. Motionerna A209 och A435 i här aktuell del avstyrks således.

Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet m.m.

I propositionen beräknas utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning i det

reguljära utbildningsväsendet för cirka en miljon veckor, vilket möjliggör en

omfattning av ca 19 000 deltagare varje månad. Medelsberäkningen i

propositionen utgår från att den genomsnittliga utbildningstiden inte skall

överstiga 29 veckor, vilket innebär att totalt ca 34 500 personer under

kommande budgetår skall kunna få tillgång till dessa utbildningsbidrag.

Medelsbehovet beräknas för budgetåret 1992/93 uppgå till 1 817,5 milj.kr.

Arbetsmarknadsministern avvisar förslag från AMS om en utökning av

möjligheten att få använda högskoleutbildning som arbetsmarknadsutbildning. Han

hänvisar till att en markant ökning av utbildningsplatserna vid högskolan har

skett under innevarande budgetår och anser att denna ökning även bör tillgodose

de behov av högskoleplatser som enligt AMS finns för vissa arbetssökande som

kan behöva komplettera sin tidigare utbildning.

Bidrag till utbildning i företag

Behovet av bidrag till utbildning i företag bedöms i propositionen uppgå till

ca 8000 personer per månad. Bidraget utgår med 40 kr. per timme. Med en

genomsnittlig utbildningstid om 290 timmar innebär det att ca 58 000 anställda

kan få kompetenshöjande utbildning under kommande budgetår. Medelsbehovet

beräknas till 612,5 milj.kr.

I propositionen redovisas att det särskilda stöd som lämnats vid utbildning

av anställda inom tekoindustrin och som varit en del i ett treårsprogram för

denna industri nu kommer att upphöra i och med att treårsprogrammet upphör.

Under innevarande budgetår har som en försöksverksamhet, förutom det nämnda

utbildningsbidraget, bidrag kunnat lämnas till arbetsgivare inom

tillverkningsindustrin med högst 50 kr. per timme för lönekostnader vid

utbildning av anställda. För denna försöksverksamhet omfattande tio månader har

150 milj.kr. anslagits, vilket medger en beräknad omfattning av 2000

deltagare per månad. I budgetpropositionen anför arbetsmarknadsministern att

han inte finner skäl att föreslå någon förlängning av denna försöksverksamhet.

Socialdemokraterna kritiserar i motion A225 det ställningstagande som

arbetsmarknadsministern gör i budgetpropositionen. De anser att

företagsanknuten utbildning är viktig i en lågkonjunktur för att stärka

konkurrenskraften och förhindra friställningar. Det extra stöd som getts till

tillverkningsindustrin har enligt motionärerna lett till att antalet i

utbildning ökat kraftigt. Socialdemokraterna vill därför att denna

försöksverksamhet skall finnas kvar och föreslår att 100 milj.kr. avsätts för

detta ändamål inom ramen för den anslagshöjning på 350 milj.kr. som

socialdemokraterna yrkar vad gäller anslaget till arbetsmarknadspolitiska

åtgärder.

U t s k o t t e t vill erinra om att arbetsmarknadsministern i

kompletteringspropositionen föreslår att verksamheten -- i syfte att motverka

uppsägningar -- bör bedrivas även nästa år inom ramen för de medel som redan

beräknats för utbildning i företag. Utskottet kommer senare i vår att behandla

detta förslag.

Motionsönskemålet är därmed i huvudsak tillgodosett. Med hänsyn till det

statsfinansiella läget är utskottet inte berett att förorda den av motionärerna

föreslagna anslagshöjningen. Motion A225 i här aktuell del avstyrks alltså.

Elevsocial verksamhet

Den elevsociala verksamheten inom arbetsmarknadsutbildningen består av dels

den hälsovårdande och kurativa verksamhet som bedrivs som uppdragsverksamhet av

AMU-gruppen, dels den boendeservice till kursdeltagarna som AMS svarar för.

I propositionen erinras om att AMS år 1989 fick i uppdrag att avveckla sitt

boendeansvar samt boendeservicen. Avvecklingen av boendeservicen innebär bl.a.

att de tidigare hyressubventionerna har slopats. För att deltagarna i

arbetsmarknadsutbildning skall få en skälig ersättning för sitt boende utanför

hemorten föreslås i propositionen att traktamentsbeloppet skall höjas från 98

kr. till 103 kr. under nästa budgetår. Kostnaden härför beräknas till totalt

10,5 milj.kr. Det totala medelsbehovet för elevsocial verksamhet beräknas under

nästa budgetår uppgå till 66,4 milj.kr.

Utbildningsbidrag m.m.

Regeringen har nyligen fastställt nivåerna för utbildningsbidragen för år

1992. Bidragen har därvid anpassats till löneutvecklingen för vuxna arbetare

inom egentlig industri. Utbildningsbidraget är under 1992 högst 564 kr. för den

som är berättigad till ersättning från arbetslöshetskassa. För den som är lägst

20 år och inte har rätt till ersättning från arbetslöshetskassa samt för

ungdomar som är under 20 år och deltar i särskilt anordnad

arbetsmarknadsutbildning är bidraget 338 kr. I övriga fall är bidraget 239 kr.

I propositionen beräknas den totala kostnaden för utbildningsbidrag inkl. den

i det föregående redovisade traktamentshöjningen till 7 488,6 milj.kr. under

nästa budgetår. Antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning har, som tidigare

nämnts, uppskattats till 150 000 i särskilt anordnad utbildning med en

genomsnittlig utbildningstid om 17 veckor och 34 500 i utbildning i det

reguljära utbildningsväsendet med en genomsnittlig utbildningstid om 29 veckor.

Utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning som i första hand skall riktas

till arbetshandikappade sökande bör enligt propositionen beräknas för 4000

deltagare under nästa budgetår. Kostnaden för dessa utbildningsbidrag beräknas

till 28,5 milj.kr.

Utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter för ungdomar under 20 år är

beräknade för 17 000 deltagare under budgetåret 1992/93. I propositionen

påpekas att detta innebär att 3 500 fler omfattas av detta bidrag än under

innevarande budgetår. Kostnaderna beräknas uppgå till ca 83 milj.kr.

I ungdomspropositionen (prop. 1991/92:124) föreslås att det förhöjda

utbildningsbidraget för 18--19-åringar som genomgår upphandlad

arbetsmarknadsutbildning skall upphöra. Detta förslag och konsekvenserna härav

för beräkningen av kostnaden för utbildningsbidrag behandlar utskottet i det

följande. Även utbildningsbidrag vid jobb-sökar-aktiviteter berörs av förslagen

i ungdomspropositionen.

Förslaget i motion A253 av Jan Backman (m) syftar till en ändring av

reglerna för utbildningsbidrag. Motionären tar upp studiefinansieringen vid

arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära skolväsendet och framhåller att det

är otillfredsställande att finansieringen vid samma utbildningsinnehåll

varierar mellan olika elever. Han anser att det utbildningsbidrag som utgår

till den som är under 20 år och genomgår arbetsmarknadsutbildning inom det

reguljära skolväsendet bör beloppsmässigt vara samma som studiebidraget.

Utskottet vill anföra följande.

Den fråga som motionären aktualiserat har varit föremål för utredning. I

betänkandet (SOU 1991:65) Ett samordnat vuxenstudiestöd påpekas bl.a. att det

finns betydande skillnader i materiellt hänseende mellan de olika stödformerna

och att nuvarande splittrade studiestöd har flera nackdelar. Utredaren föreslår

bl.a. att det nuvarande särskilda vuxenstudiestödet och det nuvarande

utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen skall sammanföras till ett

studiestöd som benämns vuxenstudiestöd.

Betänkandet har remissbehandlats och är för närvarande föremål för

överväganden inom regeringskansliet. Utskottet som räknar med att den i

motionen aktualiserade frågan beaktas i detta sammanhang anser att någon

riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är påkallad.

I detta sammanhang tar utskottet upp motion K424 av Christina Linderholm

(c) som kritiserar att förordningarna om de statliga grupplivförsäkringarna

för AMU-elever, doktorander och värnpliktiga endast gäller för sammanboende av

olika kön. Hon anser att även homosexuella sambor bör omfattas av

efterlevandeskyddet i försäkringarna.

Utskottet vill anföra följande.

Enligt 4§ i avtalet om statens tjänstegrupplivförsäkring (TGL-S) avses med

sambo en ogift man eller kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor

tillsammmans med en ogift arbetstagare eller före detta arbetstagare av motsatt

kön. I förordningarna (1988:244--246) om grupplivförsäkring för deltagare i

arbetsmarknadsutbildning, resp. för doktorander och värnpliktiga definieras

sambobegreppet på samma sätt som i avtalet.

Motionsförslag med i allt väsentligt samma syfte som det här aktuella har

behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.

Socialförsäkringsutskottet behandlade år 1989 frågan om efterlevandeskydd för

homosexuella sambor såvitt gäller socialförsäkringens efterlevandeskydd.

Utskottet åberopade i sitt betänkande 1988/89:SfU13 vad som förekommit i

anslutning till införandet av nya bestämmelser om efterlevandeförmåner i den

allmänna försäkringen (prop. 1987/88:171, bet. SfU 29, rskr. 401). Utskottet

redovisade bl.a. att en utgångspunkt för reformeringen var att tyngdpunkten

borde ligga på att garantera efterlevande minderåriga barn ett tryggat

underhåll och en tillfredsställande standard. Vidare angavs att förmånerna för

vuxna efterlevande i första hand borde grundas på äktenskapet men att i den mån

det var praktiskt möjligt och socialt motiverat efterlevandepensioneringen

borde uppvisa neutralitet mellan olika former av samlevnad mellan man och

kvinna. En utgångspunkt för avgränsningen av den pensionsberättigade

personkretsen hade då varit att det skulle röra sig om en samlevnad med

familjefunktioner och att parterna i och för sig skulle ha kunnat ingå

äktenskap med varandra. Bl.a. mot den bakgrunden föll efterlevande homosexuella

sambor utanför efterlevandepensioneringens tillämpningsområde.

Socialförsäkringsutskottet erinrade om att utskottet inte hade haft någon

erinran mot den i propositionen gjorda avgränsningen och ansåg inte heller nu

att det fanns skäl att utvidga kretsen.

Arbetsmarknadsutskottet har under de föregående tre åren (senast i bet.

1990/91:AU7) avstyrkt motionsförslag som syftade till en ändring av

efterlevandeskyddet i de statliga grupplivförsäkringarna. Vid behandlingen har

utskottet hänvisat till socialförsäkringsutskottets ovan redovisade

ställningstagande samt till att frågan om ändringar i avtalet tas upp vid

förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas

huvudorganisationer, om någon av parterna begär det.

Lagen (1987:813) om homosexuella sambor är för närvarande föremål för

utvärdering i kommittén om registrerat partnerskap, m.m. En grundläggande fråga

är därvid enligt direktiven (dir. 1991:6) vilket tillämpningsområde som en

lagstiftning om registrerat partnerskap bör ha. Vidare framhålls i direktiven

att en uppgift för kommittén blir att göra en genomgång av äktenskapets olika

rättsverkningar. Inom t.ex. arbetsrätten samt socialförsäkringslagstiftningen

finns -- anförs det bl.a. i direktiven -- ett stort antal regler som tar sikte

på äktenskaplig samlevnad och som alltså behöver övervägas i förevarande

sammanhang. Kommittén avser att slutföra sitt arbete under hösten 1992.

Utskottet anser att det är angeläget att frågan om efterlevandeskyddet i de

statliga grupplivförsäkringarna för homosexuella sambor kan lösas. Detta är

viktigt för att bestämmelserna om likabehandling av homosexuell samlevnad skall

få någon substans. Av redovisningen i det föregående framgår att det ingår i

partnerskapsutredningens uppdrag att gå igenom bl.a. de regler i

socialförsäkringslagstiftningen som tar sikte på äktenskaplig samlevnad. Enligt

utskottets mening bör resultatet av kommitténs arbete avvaktas. Utskottet

avstyrker därför motion K424 i här aktuell del.

Utbildningsvikariat m.m.

Under budgetåret 1991/92 infördes en möjlighet för arbetsgivare som satsar på

personalutveckling att få göra avdrag på arbetsgivaravgifterna om de efter

anvisning av arbetsförmedlingen anställer en ersättare för den som utbildas.

Med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden bör enligt propositionen denna

avdragsmöjlighet bibehållas under nästa budgetår. Antalet personer på s.k.

utbildningsvikariat beräknas till ca 20000 varje månad under budgetåret

1992/93. Vidare föreslår arbetsmarknadsministern en höjning av det avdrag som

arbetsgivare får göra för lönekostnader från nuvarande 460 kr. till 475 kr. per

arbetsdag från den 1 juli 1992. Förslaget föranleder en lag om tillfällig

avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (bilaga 1). Lagen bör gälla

under budgetåret 1992/93. Avdragsrätten bör samtidigt begränsas till

situationer då en arbetsgivare låter en anställd delta i utbildning på

arbetstid med bibehållna anställningsförmåner.

I detta sammanhang föreslås även en engångsvis särskild disposition av 6

milj.kr. som resursförstärkning till länsstyrelserna för deras befattning med

utbetalningar från lönegarantifonden. Detta förslag föranleds av det mycket

stora antal utbetalningsärenden som länsstyrelserna till följd av ökningen av

antalet konkurser har att handlägga.

U t k o t t e t vill upplysa om att regeringen i prop. 1991/92:139 om statlig

lönegaranti vid konkurs föreslår att länsstyrelserna tills vidare -- i avvaktan

på ytterligare utredning av frågan -- handhar utbetalningar av ersättning

enligt lönegarantin. Propositionen bereds för närvarande i riksdagen.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens lagförslag som alltså

tillstyrks.

Beredskapsarbeten

Från år 1983 har antalet personer i beredskapsarbete stadigt minskat.

Utvecklingen under 1990-talets första år har inneburit en radikal förändring

härvidlag. Under budgetåret 1990/91 sysselsattes i genomsnitt 8 700 personer

per månad i beredskapsarbeten vilket var en ökning med 400 personer jämfört med

budgetåret innan. Innevarande budgetår kännetecknas av en ökning av antalet

sysselsatta i beredskapsarbeten. Enligt AMS verksamhetsstatistik var 17 000

personer sysselsatta i beredskapsarbeten i mars 1992, vilket är ca 7 000 fler

än vid motsvarande tidpunkt 1991. I propositionen redovisas att

statsbidragskostnaden per dagsverke, i fasta priser, ökade från 707 kr.

budgetåret 1989/90 till 738 kr. budgetåret 1990/91. Kostnadsökningen anges bero

på uppgången av dagsverkskostnaderna för investeringsarbeten som ökade med

21%. Föregående budgetår var andelen investeringsarbeten 3,7%,

beredskapsarbeten inom natur, skogs- och fornvård 16,3% och övriga arbeten

80%. Andelen av dem som efter beredskapsarbete fick ett arbete har sjunkit

medan andelen som efter beredskapsarbete fick arbetsmarknadsutbildning har ökat

något. Enligt propositionen beror detta resultat i huvudsak på den minskade

efterfrågan på arbetskraft som inträffade under föregående budgetår men även på

att beredskapsarbetena alltmer kommit att inriktas mot sökandegrupper som

riskerar långa arbetslöshetstider.

Med hänvisning till att nästa budgetår kommer att präglas av en hög

arbetslöshet samt till att den kommunala sektorns svaga ekonomi kan påverka

kommunernas möjlighet att tillhandahålla platser för beredskapsarbete anser

arbetsmarknadsministern att det är av yttersta vikt att beredskapsarbetena i

första hand erbjuds arbetssökande som, trots andra insatser från

arbetsförmedlingens sida, riskerar långtidsarbetslöshet. Han understryker också

att beredskapsarbeten måste följas upp med insatser som mera varaktigt löser

den sökandes sysselsättningsproblem.

För nästa budgetår beräknas kostnaderna för beredskapsarbeten uppgå till 2

772,9 milj.kr. I detta belopp ingår kostnaderna för personer i arbete med

rekryteringsstöd. Medlen beräknas räcka till i genomsnitt 18 000 personer i

dessa åtgärder per månad. Av medlen bör regeringen disponera 50 milj.kr. för

särskilda insatser på utsatta orter m.m.

I motion A259 föreslår Vänsterpartiet att 1,5 miljarder kronor skall satsas

på ytterligare beredskapsarbeten. Motionärerna anför att det finns grupper

för vilka arbetsmarknadsutbildning av olika skäl är mindre meningsfull. Det

kan, säger de, gälla äldre personer nära pensionering, yngre "skoltrötta" som

inte fått en fast förankring på arbetsmarknaden och över huvud taget personer

som saknar och inte heller kan uppmuntras till en tillräcklig studiemotivation.

Motionärerna framhåller att beredskapsarbete måste kunna komma i fråga när

detta framstår som den mest ändamålsenliga åtgärden i det enskilda fallet.

U t s k o t t e t konstaterar att regeringen i kompletteringspropositionen

föreslår att AMS skall tillföras ytterligare medel för beredskapsarbeten. Utan

att föregripa behandlingen av kompletteringspropositionen i denna del anser

utskottet att motionen inte utgör underlag för ett ställningstagande om belopp

i den begärda storleksordningen. Motion A259 i här aktuell del avstyrks alltså.

I motion A227 kritiserar Gunnar Thollander (s) reglerna för

beredskapsarbete som anordnas av enskild huvudman och som innebär att

grundbidrag får lämnas med högst 50 %. Han hävdar att denna regel innebär att

t.ex. ideella föreningar som vill bevara eller rusta upp kulturminnesmärken av

olika slag måste avstå från sådana projekt på grund av för höga kostnader.

Motionären anser att i en besvärlig konjunktursituation borde reglerna för

bidrag till beredskapsarbete vara mer flexibla. Han vill att riksdagen skall

göra ett uttalande av denna innebörd.

U t s k o t t e t hyser förståelse för motionärens synpunkter om vikten av

att i rådande arbetsmarknadsläge få fram arbetstillfällen. Utskottet är dock

inte berett att förorda någon ändring i nu gällande bidragsregler för

beredskapsarbete. Motion A227 avstyrks således.

I motion A231 föreslår Odd Engström (s) att av de medel som beräknas för

beredskapsarbete/rekryteringsstöd 100 milj.kr. skall avsättas för statliga

beredskapsarbeten. Dessa medel skall ställas till regeringens disposition för

reparations- och underhållsarbeten vid kulturella institutioner. Som exempel på

ett lämpligt objekt nämner motionären Konserthuset i Stockholm där

renoveringsarbetena är projekterade och klara för byggstart.

Renoveringsarbetena är känsliga och kräver erfaren arbetskraft med gedigna

yrkeskunskaper säger motionären som menar att sådana äldre yrkesarbetare nu

finns att tillgå till följd av minskad efterfrågan på byggarbetskraft.

U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att det står

arbetsmarknadsverket fritt att välja hur de arbetsmarknadspolitiska medlen

skall fördelas på åtgärdsform dock att utbudsstimulerande åtgärder skall väljas

före sysselsättningsstimulerande åtgärder. Såväl åtgärder som konkreta objekt

beslutas av arbetsmarknadsverket.

Utskottet konstaterar att regeringen i kompletteringspropositionen lägger

fram förslag om statliga byggnadsinvesteringar bl.a. inom kulturområdet. Vid

valet av lämpliga investeringsobjekt kommer regeringen att särskilt

uppmärksamma de regionalpolitiskt prioriterade orternas behov av statliga

bygginvesteringar. Utskottet vill även erinra om att kultur- och

arbetsmarknadsdepartementen gemensamt har bildat en arbetsgrupp. Gruppens

uppgift är att följa de frågor som är av gemensamt intresse för dessa två

politikområden. Gruppen skall bl.a. studera beredskapsarbetena inom

kulturmiljövården och för konstnärliga yrkesutövare. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motion A231.

Kaj Larsson m.fl. (s) hävdar i motion A206 att det är mycket angeläget att

sysselsättningsstödet för arbetslösa byggnadsarbetare i första hand bör avse

hantverksutbildning. Motionärerna anför att de är medvetna om att det är

AMS uppgift att med utgångspunkt från de övergripande mål och riktlinjer som

regering och riksdag fastställer bestämma vilka utbildningar som bör anordnas.

Men byggnadsarbetarkåren är enligt motionärerna i en sådan besvärlig situation

att riksdag och regering måste ta initiativ till och anslå medel för

upprustning av kulturbyggnader i syfte att utbilda byggnadsarbetare.

U t s k o t t e t anser med hänvisning till vad som anförts i det föregående

om AMS uppgifter och befogenheter att motion A206 inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

I motion A235 föreslår Hans Stenberg m.fl. (s) att riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om behovet av att inrätta ett projekteringsbidrag för

vissa infrastrukturobjekt. Motionärerna anför att om det skulle finnas ett

antal startklara investeringsobjekt när lågkonjunktur inträffar skulle de

samhällsekonomiska vinsterna kunna bli betydande till följd av minskad

arbetslöshet och förbättrad infrastruktur. De anser att det föreslagna bidraget

skulle kunna utgå till kommuner vilka på grund av sin ekonomiska ställning, det

avsedda företagets storlek eller av andra skäl bedöms behöva

projekteringsbidrag.

Utskottet vill anföra följande.

I början av 1980-talet slopades det då existerande projekteringsbidraget av

bl.a. statsfinansiella skäl. Utskottet har därefter vid flera tillfällen

behandlat motionsförslag om återinförande av detta bidrag (senast i bet. AU

1987/88:11 s. 47). Förslagen har avvisats bl.a. med hänvisning till att

bidraget bedömdes ha en begränsad betydelse för projekteringsverksamheten samt

till ambitionen att hålla nere de offentliga utgifterna.

Utskottet anser sig på grundval av föreliggande motionsyrkande inte ha

anledning att ändra inställning i den här aktuella frågan. Motionen avstyrks

således.

I motion A238 föreslår Sinikka Bohlin m.fl. (s) att riksdagen skall göra ett

uttalande om användande av beredskapsmedel för skogs- och naturvård. Hon

hävdar att den rådande lågkonjunkturen slår speciellt hårt mot dem som arbetat

inom skogsbruket och skogsindustrin. Dessa skulle via beredskapsmedel kunna

göra värdefulla insatser för en bättre skogs- och naturvård. Motionärerna anser

att regeringen bör uppdra åt AMS, skogsstyrelsen och statens naturvårdsverk att

undersöka i vilken utsträckning som beredskapsmedel kan användas för skogs- och

naturvårdsarbete. Som exempel på ett område där det finns ett stort behov av

beredskapsarbeten nämns upprustning av rågångar för privata markägare.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionen erinra om att statsbidrag

utgår för lönekostnader för skogs- och naturvårdande arbeten på såväl enskild

som stats- och kommunalägd mark.

I kompletteringspropositionen föreslås att AMS skall tillföras medel för

beredskapsarbeten som bl.a. avser s.k. skogliga beredskapsarbeten och

beredskapsarbeten inom naturvårdsområdet. Med hänvisning härtill samt till vad

utskottet anfört i det föregående om användningen av medel för

arbetsmarknadspolitiska åtgärder avstyrker utskottet motion A238.

I två motioner önskas resurser för beredskapsarbete i olika

landsdelar. Bengt Rosén (fp) föreslår i motion A415 att riksdagen skall

uttala sig för att arbetsmarknadsmedel bör tas i anspråk för att tidigarelägga

byggandet av en bro till Torsö i Vänern. I motion A425 hemställer Tom Heyman

och Stig Bertilsson (m) att riksdagen skall besluta att upprustning av

Dalslands kanal snarast skall igångsättas och att kostnaden skall täckas inom

ramen för anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

U t s k o t t e t vill med anledning av dessa två motioner hänvisa till vad

som sagts i det föregående om det ansvar och de uppgifter som åvilar AMS resp.

länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar. Som framhållits i flera tidigare

betänkanden (senast i bet. 1990/91:AU11) är beredskapsarbetena tillfälliga till

sin natur. Medlen utgör inte någon basresurs för t.ex. offentligt byggande

eller underhållsarbete.

Beträffande byggandet av Torsöbron vill utskottet påpeka att denna fråga har

behandlats av trafikutskottet. I betänkande 1991/92:TU15 avstyrker utskottet

bland ett stort antal motioner om vägväsendet även förslag om byggandet av

Torsöbron med bl.a. följande motivering.

Utskottet anser att riksdagens roll i planeringen av trafikens infrastruktur

bör stärkas, men vidhåller sin år efter år uttalade uppfattning att det inte

ankommer på riksdagen att ta ställning till krav av det slag som de nu aktuella

motionerna avser. Den närmare planeringen av olika vägobjekt och fördelningen

av medel för dessa är en uppgift som kräver ett omfattande berednings- och

samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den mångfald av beslut

som erfordras för denna planering och dess genomförande, till främjande av den

övergripande målinriktning som riksdagen fastställer, måste fattas av därtill

kompetenta organ och varken kan eller bör fattas av riksdagen själv.

Förslag om upprustning av Dalslands kanal har arbetsmarknadsutskottet

behandlat från regionalpolitiska utgångspunkter. I sitt av riksdagen godkända

betänkande 1991/92:AU13 avstyrkte utskottet det då aktuella motionsförslaget.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A415 och A425.

Rekryteringsstöd

Rekryteringsstödet är i första hand inriktat mot ordinarie arbeten inom den

konkurrensutsatta sektorn. Dess omfattning är därför beroende av efterfrågan på

arbetskraft inom denna sektor. Antalet personer i arbete med rekryteringsstöd

har fortsatt att minska under budgetåret 1990/91 från 2 100 personer i

genomsnitt per månad budgetåret 1989/90 till 1 800 personer. I propositionen

görs bedömningen att rekryteringsstödets omfattning inte kommer att öka förrän

tidigast under andra hälften av budgetåret 1992/93.

Otraditionella insatser

Under budgetåret 1990/91 har enligt vad AMS redovisar 160 milj.kr. fördelats

till länen för lokala och regionala beslut medan 20 milj.kr. har avsatts till

fackliga organisationer för uppsökande verksamhet och för insatser inom

kulturområdet. Vidare anges i propositionen att den regionala och lokala

användningen av de otraditionella medlen varierat. Mest resurser har avsatts

för de företags- och näringslivsinriktade åtgärderna och till övriga projekt

såsom samverkansprojekt, projekt organiserade av fackföreningar och

informationsverksamhet.

Enligt den nya inriktning för användningen av de otraditionella insatserna

som angavs i förra årets budgetproposition skall medlen användas till att

utveckla arbetsmetoderna inom förmedlingsorganisationen och de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. De otraditionella insatserna skall alltid

utgå från den arbetssökande individens behov och syfta till att stärka dennes

möjligheter till inträde och en fast förankring på arbetsmarknaden. Endast en

liten del av resurserna får användas för projektledning och andra liknande

kostnader som hänför sig till specifika projekt. Arbetsmarknadsministern

förutsätter att AMS nogsamt följer användningen av dessa resurser och effekten

av verksamheten. Han anser att det är viktigt att positiva erfarenheter sprids

i organisationen.

Under nästa budgetår beräknas att högst 100 milj.kr. skall få disponeras för

otraditionella insatser.

Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd) anför i motion A224 att det inte

framgår av budgetpropositionen hur stora bidrag som lämnats för fackliga

organisationers uppsökande verksamhet. De anser att medel inte bör utgå för

sådan facklig verksamhet och föreslår därför att riksdagen skall besluta att

medel inte skall anvisas för fackliga organisationers uppsökande verksamhet.

U t s k o t t e t vill framhålla att medlen för otraditionella insatser

syftar till att dels, utöver ordinarie arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

möjliggöra tillsvidareanställning för arbetslösa och personer i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dels stödja försöksverksamhet med syfte att

skapa nya arbetstillfällen för enskilda personer i orter och regioner med

undersysselsättning. Det är länsarbetsnämnden som svarar för fördelning av

medel. Enligt vad utskottet inhämtat samarbetar de fackliga organisationerna

nära med arbetsförmedlingen. Verksamheten har främst inriktats på att hjälpa

långtidsarbetslösa att åter komma in på arbetsmarknaden. Det är enligt

utskottets mening angeläget att verksamhet av detta slag får stöd. Utskottet är

därför inte berett att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning

av motionen.

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

Försöksverksamheten har inriktats på bl.a. ungdoms-, jämställdhets- och

rehabiliteringsprojekt. För nästa budgetår förordas i propositionen ett

oförändrat belopp om 10 milj.kr.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Detta bidrag kan ges till arbetslösa personer som fyllt 20 år för att dessa

vid start av eget företag skall klara sin försörjning under ett initialskede,

högst sex månader.

I propositionen beräknas en oförändrad nivå på antalet bidrag. Den beräknade

kostnaden för 1 000 årsbidrag uppgår till 114,4 milj.kr.

Britta Bjelle (fp) begär i motion A228 en översyn av möjligheterna att

förlänga den tid under vilken bidraget kan utgå. Bidrag borde enligt motionären

kunna beviljas för ett år.

Utskottet vill anföra följande.

Bidraget för att starta egen rörelse är avsett att utgöra ett tillskott till

rörelseidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten. Det är

således inte tänkt att helt ersätta lön och andra omkostnader. I

kompletteringspropositionen föreslås vissa ändringar av villkoren för stödet.

Dessa innebär bl.a. att bidrag skall kunna lämnas även till dem som riskerar

arbetslöshet. På det sättet kan personer som varslats om uppsägning förbereda

sitt nyföretagande under uppsägningstiden. Vidare skall i vissa fall

bidragsperioden kunna förlängas med högst sex månader.

Med hänsyn till förslaget om dessa nya och utvidgade regler för bidraget är

utskottet inte berett att dessutom förorda den av motionären önskade

utredningen. Motionen avstyrks alltså.

Insatser för invandrare och flyktingar

Enligt den redovisning för effekterna av försöksverksamheten med särskilda

arbetsmarknadspolitiska åtgärder för utomnordiska medborgare som AMS lämnat i

oktober 1991 har AMS förbrukat 127 milj.kr. av beräknade 130 milj.kr. Arbetet

med denna heterogena grupp har enligt AMS ställt krav på speciella åtgärder och

kunskaper samt mer tid än det reguljära förmedlingsarbetet. För nästa budgetår

beräknas i propositionen 147 milj.kr. för verksamheten.

Arbetsmarknadsministern framhåller att trots försämringen på arbetsmarknaden

måste målet vara att fler utländska medborgare skall få arbete eller

utbildning. Särskild uppmärksamhet skall, säger han, fästas vid

invandrarungdomarnas situation.

Utskottet delar arbetsmarknadsministerns bedömning och vill för sin del

understryka vikten av att uppsatta mål kan uppfyllas.

Åtgärder för ungdomar

I detta avsnitt behandlas förslag som särskilt rör ungdomars

arbetsmarknadssituation. Förslagen är framförda dels i budgetpropositionen,

dels i proposition 124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under

25 år. Motioner som behandlas i avsnittet har väckts under den allmänna

motionstiden eller med anledning av särpropositionen.

Bakgrund

Utskottet har i avsnittet "Allmän bakgrund" redovisat arbetslöshetssiffror

och arbetsmarknadsåtgärder för ungdomar under 25 år. I mars 1992 översteg

summan av öppet arbetslösa och ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 120

000.

Mätt i genomsnitt för första kvartalet i år var enligt SCB:s statistik

arbetslöshetssiffran för 16--19-åringar 7,8% och för 20--24-åringar 9,5%.

Antalet ungdomar under 25 år i arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag

har mer än fördubblats på ett år.

Som redovisats tidigare kommer enligt AMS prognos från mars månad

ungdomsarbetslösheten sannolikt att stiga kraftigt fram till och med september.

AMS antar att införandet av praktikplatser enligt det förslag som nu behandlas

kommer att minska arbetslösheten därefter.

Jämfört med situationen år 1983, då det rådde lågkonjunktur med höga

arbetslöshetstal bland ungdomar, är det slående att den öppna arbetslösheten i

dag är så pass omfattande i den äldre ungdomsgruppen. År 1983 var andelen öppet

arbetslösa större bland de yngre; detta år var arbetslösheten bland 18-åringar

inte mindre än 13%. En del av förklaringen ligger i att en relativt stor

grupp av de yngre arbetslösa för närvarande befinner sig i

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

En allmän försämring av arbetsmarknadsläget drabbar i första hand

nytillträdande och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Ungdomarna

är alltså en grupp som blir särskilt utsatt vid en lågkonjunktur. Redan tidigt

under 1970-talet vidtogs särskilda åtgärder för att stödja ungdomarna. Efter

hand byggdes åtgärdssystemet ut på både utbildnings- och arbetsmarknadssidan.

Av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kom särskilt beredskapsarbeten att

användas i stor utsträckning, med en topp vintern 1983 då 48 000 ungdomar var

placerade i sådana arbeten. För 16--17-åringarna tillkom inom ramen för skolans

uppföljningsansvar bl.a. yrkesintroduktion och något senare ungdomsplatser,

varigenom arbetslösheten i denna grupp minskade.

År 1983 antog riksdagen ungdomslagen, som garanterade ungdomar rätt till

betalt arbete. Det var huvudsakligen fråga om arbete hos offentliga

arbetsgivare med skyldighet i sista hand för hemkommunen att tillhandahålla

arbete. Lagens anställningsgaranti gav normalt rätt till ett halvtidsarbete.

Arbete i ungdomslag var i första hand avsett för ungdomar i åldern 18--19 år.

För psykiskt utvecklingsstörda gällde högre åldersgräns. Den nedre

åldersgränsen sänktes senare. Ungdomslagen fick snabbt stort genomslag. Som

mest var år 1984 närmare 40000 ungdomar sysselsatta på detta sätt.

Systemet med inskolningsplatser har tillämpats sedan år 1987. I denna

verksamhet utgår bidrag med 50% av den totala lönekostnaden till arbetsgivare

som anställer ungdomar på sådana inskolningsplatser som avses i en

överenskommelse år 1986 mellan SAF, LO och PTK. Enligt huvudregeln kan

inskolningsplats beredas arbetslösa ungdomar som fyllt 18 men inte 20 år.

Systemet med dessa inskolningsplatser har haft begränsad omfattning.

Den 1 juli 1989 fick de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar en ny

inriktning. Ungdomslagen avskaffades och ersattes med inskolningsplatser hos

såväl offentliga som privata arbetsgivare. Platserna avser framför allt

ungdomar i åldern 18--19 år. Inskolningsplatserna är antingen avtalade platser

som omfattar hela arbetsmarknaden eller särskilda platser hos offentliga

arbetsgivare. Statsbidrag utgår med 50% för de avtalade platserna och med

100% för de särskilda inskolningsplatserna. De avtalade inskolningsplatserna

har fått en ganska blygsam omfattning.

I det nu gällande systemet är inbyggt en garanti så till vida att det i sista

hand ankommer på den kommun där ungdomen är bosatt att bereda den unge särskild

inskolningsplats.

Regeringens förslag

Utgångspunkten för proposition 124 med förslag om arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för ungdomar under 25 år är den särskilt allvarliga

arbetsmarknadssituationen för ungdomar. Det är enligt regeringen viktigt att

snabbt införa nya och mer effektiva åtgärder för de ungdomar som inte befinner

sig i utbildning.

Det betonas att de ungdomar som går ut i arbetslivet direkt efter grundskolan

fortsätter att vara en angelägenhet för skolans aktiva uppföljningsansvar. För

dessa skall vid behov lämplig utbildning eller s.k. ungdomsplats erbjudas.

I propositionen konstateras att utformningen av åtgärdssystemen har varit

föremål för diskussion och att det finns befogad kritik mot formerna.

Ungdomslagen var motsägelsefull och förvirrande för såväl ungdomar och

deras föräldrar som för arbetsgivarna. Övergången från ungdomsplats till

ungdomslag innebar en halvering av arbetstiden, men en ökning av

arbetsinkomsten. Systemet verkade komplicerat för arbetsgivarna med olika

anställningsformer, avtalsförhållanden och grader av bidrag. Resultatet blev

att ungdomarna främst hamnade i offentliga sektorn. Även

inskolningsplatserna, som avsåg att öppna vägar till näringslivet, har fått

negativa konsekvenser. Det har varit svårt att få fram platser vilket lett till

att inriktningen mot den offentliga sektorn blivit för stor.

I propositionen konstateras att det nuvarande systemet inte räcker till för

att dämpa ungdomsarbetslösheten. Det krävs helt nya insatser, i första hand

under en övergångsperiod i avvaktan på nästa konjunkturuppgång. Lösningen bör

bygga på det bästa ur de tidigare systemen. Orsaken till att ungdomslagen

snabbt fick stor effekt var uppslutningen från alla inblandade enligt

arbetsmarknadsministerns mening. Han utgår nu från att parterna är beredda att

genom den nya åtgärden hjälpa ungdomarna in på arbetsmarknaden.

Den åtgärd som föreslås, praktiskt inriktad arbetsplatsförlagd

arbetsmarknadsutbildning, benämnd ungdomspraktik, skall avse hela

arbetsmarknaden. Förutom 18--19-åringarna och vissa 17-åringar skall den även

omfatta 20--24-åringarna. Enligt propositionen är det framför allt för dessa

lite äldre ungdomar som försämringen av arbetsmarknadsläget är mest

bekymmersamt.

Utöver att åtgärden måste göras mycket enkel för att snabbt kunna ge

tillräcklig och önskad effekt anges utgångspunkter enligt följande:

i samband med jobbsökaraktiviteter skall de unga själva kunna informera om

villkoren för ungdomspraktiken och därmed själva bereda vägen för den,

utbildningen skall ge en praktisk inskolning och även utsikter till senare

anställning,

systemet skall vara enkelt att förstå och hantera för näringsliv och

offentlig sektor; alla företag, framför allt de mindre och även

enmansföretagare, måste ges möjligheter att delta,

arbetskamraternas erfarenheter och kunskaper skall komma till användning vid

inskolningen,

systemet skall vara lätt att hantera även för arbetsförmedlingens personal,

samhällsekonomin får inte ställas inför alltför stora påfrestningar.

Den närmare utformningen av ungdomspraktiken

Den föreslagna åtgärden innebär i korthet följande.

Ungdomar i åldern 18--24 år skall som en försöksverksamhet under tiden den 1

juli 1992 till den 30 juni 1993 erbjudas arbetsmarknadsutbildning på heltid med

praktik förlagd till arbetsplatser inom hela arbetsmarknaden, s.k.

ungdomspraktik. Även den som fyllt 17 men inte 18 år skall kunna omfattas om

hon eller han fullgjort minst tvåårig gymnasieutbildning. Finns det särskilda

skäl för det skall även ungdomar utan gymnasieutbildning kunna delta.

Ungdomspraktiken skall föregås av jobbsökarverksamhet med inriktning på att

finna arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller en lämplig utbildning inom

det reguljära utbildningsväsendet -- ungdomspraktiken skall vara en åtgärd i

sista hand. För ungdomar i åldern 18--19 år skall arbetssökandetiden innan en

praktikplats kan anvisas vara åtta veckor. Motsvarande tid för de äldre skall

vara fyra månader.

Platserna skall inte användas för att ersätta annan arbetskraft. Den unge

skall få inskolning, handledning och praktisk yrkesutbildning på arbetsplatsen.

Som huvudregel skall anvisningstiden vara sex månader. Under tiden på

praktikplatsen skall den unge erbjudas och obligatoriskt delta i jobbsökar-,

väglednings- och yrkesvalsaktiviteter samt utbildning, i medeltal fyra till

åtta timmar per vecka. Tiden kan koncentreras eller spridas ut.

Under praktiken skall utbildningsbidrag utges till den unge. Bidraget skall

uppgå till 239 kr. per dag för den som inte fyllt 20 år och annars till 338 kr.

per dag. Den som är berättigad till arbetslöshetsersättning erhåller

utbildningsbidrag enligt försäkringens nivå.

En anvisning kan återkallas av länsarbetsnämnden bl.a. om anvisningen kan

ersättas av någon annan åtgärd.

För handikappade ungdomar föreslås särskilda regler. Utbildningstiden skall

kunna förlängas till den tid som bedöms som lämplig, dock längst till dess de

fyller 25 år. Under de första tolv månaderna som den unge deltar i den

arbetsplatsförlagda arbetsmarknadsutbildningen bör utbildningsbidrag utges med

samma belopp som för övriga ungdomar. Efter denna period föreslås att

ersättningen höjs till 475 kr. per dag, dvs. ett högre belopp än för de flesta

övriga ungdomar. Den högre ersättningen motiveras med att handikappade ungdomar

riskerar att bli kvar i en åtgärd avsevärt längre tid än övriga och att de

därför blir mer långsiktigt beroende av ersättningen för sin försörjning.

Ersättningen får enligt propositionen inte avvika alltför mycket från de

förmåner som utges till en förtidspensionär.

Enligt propositionen är målsättningen att få ett enkelt och enhetligt

åtgärdssystem för ungdomar. Systemet måste vara klart och entydigt när det

presenteras för arbetsgivare. Av detta skäl bör antalet åtgärder till vilka

ungdomarna kan anvisas begränsas. De särskilda inskolningsplatserna föreslås

upphöra, och personer under 25 år skall inte kunna anvisas beredskapsarbete.

Följande bidrag bör upphöra enligt propositionen.

statsbidrag till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år,

statsbidrag till särskilda inskolningsplatser,

statsbidrag till arbetsgivare för handledare för ungdomar som anställs på

avtalade inskolningsplatser, arbete med rekryteringsstöd och

utbildningsvikariat,

förhöjt utbildningsbidrag till ungdomar under 20 år som deltar i upphandlad

arbetsmarknadsutbildning.

I propositionen läggs det fram lagändringsförslag i anslutning till detta.

När det gäller kostnaderna anförs i propositionen att det är svårt att

förutsäga omfattningen av det nya åtgärdssystemet. Antalet platser beräknas

under nästa budgetår till 39 000, varav 16 000 för 18--19 åringar och 23 000

för 20--24-åringar. Av 20--24-åringarna beräknas ca 40% vara

kassaberättigade. Av det totala antalet ungdomar beräknas 1 000 vara

handikappade med rätt till högre utbildningsbidrag.

Kostnaderna för 39 000 årsplatser beräknas till 2 900,6milj.kr. Kostnaderna

för utbildningsbidrag vid jobbsökaraktiviteter och ungdomspraktik samt för

bidrag till avtalade inskolningsplatser bör enligt propositionen rymmas inom

ramen för de medel som beräknats i budgetpropositionen för inskolningsplatser

och bidrag till handledare för ungdomar, sammanlagt 2 366,1 milj.kr., samt

vissa andra medel under anslaget B2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vad

som avses är medel för beredskapsarbeten och utbildningsbidrag. Enligt

propositionen bör högst 5 milj.kr. av medlen utnyttjas för en

informationskampanj om det nya åtgärdssystemet.

Med de ovan beskrivna begränsningarna avseende beredskapsarbete och förhöjt

utbildningsbidrag frigörs ytterligare medel uppgående till ca 580 milj.kr.

Någon medelstilldelning utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen behövs

därför inte enligt proposition nr 124.

Regeringen begär att riksdagen godkänner att medel som i budgetpropositionen

har beräknats för inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till

handledare för ungdomar och vissa utbildningsbidrag får utnyttjas för det nya

åtgärdssystemet.

Motioner väckta med anledning av proposition 124

I sin partimotion A10 yrkar Socialdemokraterna avslag på propositionen och

föreslår i stället en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd, "Ungdomsjobb". Det

innebär en tillfällig anställning på högst sex månader på den privata eller

offentliga arbetsmarknaden. Arbetsgivaren skall betala lön enligt det

tillämpliga kollektivavtalets lägstlöneregler. Som kompensation skall

arbetsgivaren få göra avdrag från arbetsgivaravgiften med 415 kr. per dag.

Enligt motionen blir nettokostnaden för staten för en person på "ungdomsjobb"

betydligt lägre än för en ungdomspraktikplats, eftersom staten i det förra

fallet också får inkomster bl.a. genom arbetsgivaravgifter.

Enligt förslaget måste en ungdomsgaranti finnas kvar för 18--19-åringarna och

för de unga arbetshandikappade. Till skillnad från regeringsförslaget bör

därför enligt motionen systemet med de särskilda inskolningsplatserna vara

kvar. I övrigt föreslås att statsbidragen slopas för handledarbidrag, för

avtalade inskolningsplatser samt för beredskapsarbete och rekryteringsstöd för

ungdomar under 25 år.

Socialdemokraterna framför även förslag rörande utbildningen. 10000 elever

som lämnat det tvååriga gymnasiet bör få ett extra gymnasieår för

påbyggnadsutbildning. Denna bör inriktas mot allmänna ämnen. Kostnaden för

staten beräknas till ca 25000 kr. per elev och år. 10000 elever bör kunna

erbjudas sådan utbildning till en kostnad för staten om 250 milj.kr. Beloppet

skall tillföras sektorsbidraget för driften av det kommunala offentliga

skolväsendet.

Även antalet högskoleplatser bör utökas enligt den socialdemokratiska

motionen. En ytterligare utökning med 2 000 platser bör kunna komma till stånd

genom en vidgad ram för lokala linjer och fristående kurser. Kostnaden beräknas

till 60 milj.kr. som enligt motionen bör tillföras anslaget för lokala och

individuella linjer samt fristående kurser.

Vänsterpartiet säger sig i motion A11 kunna ställa sig bakom regeringens

förslag om ungdomspraktik, dock med vissa förändringar, eftersom förslaget har

många frågetecken och svagheter. En huvudinriktning skall vara att en

utbildning följs upp med praktik. Ungdomar som genomför praktikarbete skall

vara anställda av arbetsgivaren. Varje ungdom skall ha en handledare. Därmed

förhindras att det blir fråga om en gratisförmån för arbetsgivaren. Staten

skall ge bidrag till lönen, medan arbetsgivaren svarar för övriga kostnader. I

den mån den unge ersätter någon och därvid fullgör en arbetsuppgift måste

regeln gälla om lika lön för lika arbete, varför sådan tid skall ersättas med

avtalsenlig lön. Med tanke på att många personer strax under 25 år kommer att

omfattas av åtgärden bör ersättningarna räknas upp i förhållande till

regeringens förslag. De ungdomar som är arbetslösa och kvalificerat sig för

ersättning från A-kassa skall i första hand erbjudas beredskapsarbete. I

motionen understryks att åtgärderna skall vara tillfälliga och att ungdomarna

hela tiden skall stå till arbetsmarknadens förfogande för ett fast arbete.

I motion A8 av Larz Johansson m.fl. (c, m, fp, kds) behandlas villkoren för

ungdomspraktik såvitt avser ungdomar i åldern 18--l9 år. Enligt motionärerna

bör det föreligga synnerliga skäl för att ungdomar i denna åldersgrupp utan

minst tvåårig gymnasieutbildning skall få delta i ungdomspraktik. En avslutad

gymnasieutbildning måste alltid vara ett klart och tydligt

förstahandsalternativ. Det förhållandet att betald yrkespraktik på något sätt

skulle kunna framstå som ett alternativ till reguljär utbildning kan ge

ungdomarna fel signaler. Motionärerna anser att arbetsförmedlingarna bör

åläggas att alltid samråda med ungdomarnas hemkommuner före en eventuell

anvisning till ungdomspraktik.

Karin Pilsäter (fp) befarar enligt sin motion A12 att det med regeringens

förslag om ungdomspraktik för åldersgruppen 18--25 år blir svårare att få fram

praktikplatser för ungdomar inom ramen för skolans uppföljningsansvar, dvs.

16--17-åringar som ännu inte påbörjat en utbildning i gymnasieskolan. Ett nära

samarbete mellan skolans uppföljningsansvariga och arbetsförmedlingen är

nödvändigt för att klara ut detta, menar motionären.

I motion A9 av Laila Strid-Jansson m.fl. (nyd) föreslås vissa kompletterande

regler till regeringens förslag. En arbetsgivare som sagt upp en anställning

skall inte inom tre månader få erbjuda ungdomspraktikplats avseende likvärdigt

arbete och inte heller om uppsägningen skett inom viss tid efter systemets

ikraftträdande. Den som anställs enligt reglerna om ungdomspraktik skall ha

rätt att söka ny praktik med en veckas uppsägningstid, om företaget inte

erbjuder full sysselsättning med överenskomna arbetsuppgifter. I samband med

ungdomspraktiken skall den unge ges möjlighet till utbildning och handledning

liksom att fortlöpande delta i jobbsökar-, väglednings- och

yrkesvalsaktiviteter mellan fyra och åtta timmar per vecka. Slutligen yrkas att

tiden för provanställning förlängs till 18 månader. Arbetsmarknadens parter bör

vidare stimuleras att införa ungdomslöner.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden

Enligt Socialdemokraternas partimotion A225 behövs mer medel för

otraditionella insatser än vad regeringen föreslår i budgetpropositionen. För

att AMS på ett så flexibelt sätt som möjligt skall kunna pröva sig fram till

effektiva åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten vill partiet satsa

ytterligare 250 milj.kr.

I motionen framförs också förslag om sommaraktiviteter för arbetslösa

ungdomar. Eftersom det finns gott om lediga lokaler och lärare som är beredda

att göra insatser bör AMS få i uppdrag att i samarbete med kommuner och

högskolor ordna en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet under

sommaren. På ett nytt anslag, Sommaraktiviteter för ungdomar, bör det anslås 75

milj.kr. under nästa budgetår.

Vänsterpartiet vill ha en utvidgning av den s.k. ungdomsgarantin för ungdomar

upp till 24 år, ett yrkande som framförs både i motion A259 och i So270. Den

som har en yrkesutbildning eller har genomgått en utbildning men inte fått

arbete på den öppna arbetsmarknaden skall erbjudas särskild praktikplats i

privat eller offentlig sektor. Full ersättning skall betalas från samhällets

sida. Nettokostnaden blir låg, anförs det, eftersom kontantstödet och de

sociala kostnaderna samtidigt minskar.

Ian Wachtmeister och Bengt Dalström (nyd) begär i motion A261 en utredning om

former för speciella ungdomslöner, medan Laila Strid-Jansson och Arne Jansson

(nyd) i motion N225 förordar lärlingslöner inom teko-branschen tills ungdomarna

fått samma kapacitet som erfarna arbetare.

I två socialdemokratiska motioner begärs ökade arbetsmarknadspolitiska

resurser för ungdomar. Anita Johansson m.fl. anser i motion A277 att

länsarbetsnämnden i Stockholms län bör få särskilt anslag för aktiva insatser

för ungdomar, t.ex. informations- och studieverksamhet, musikverksamhet och

fadderverksamhet inom företagen. Sinikka Bohlin och Widar Andersson förordar i

motion A212 ytterligare insatser mot ungdomsarbetslösheten i Gävleborgs län. De

anser också att friheten i medelsanvändningen bör öka.

Slutligen framförs i motion A702 av Ingela Mårtensson (fp) att Sverige bör

ansluta sig till Europarådets konvention om au pair-arbete eftersom det skulle

öka tryggheten för svenska ungdomar i sådant arbete.

Utskottets överväganden

Utformningen av en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar

Utskottet ser med stort allvar på den mycket höga arbetslösheten bland

ungdomar. Inte minst oroande är att stora grupper av de något äldre ungdomarna

drabbats så hårt av lågkonjunkturen. För utskottet står det klart att

kraftfulla insatser måste till för att på något sätt komma till rätta med

situationen och så långt möjligt förhindra negativa effekter av en omfattande

sysslolöshet.

Regeringens förslag innebär en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd

arbetsmarknadsutbildning för ungdomar.

Liksom regeringen anser utskottet att den nya åtgärden måste göras mycket

enkel så att den snabbt kan ge tillräcklig och önskad effekt. I förhållande

till arbetsgivare är det viktigt att åtgärden trots att den är ny och oprövad

framstår som okomplicerad och obyråkratisk. Detta är angeläget i den svåra

arbetsmarknadssituation som råder. Av ungdomarna bör åtgärden uppfattas som ett

vettigt sätt att utnyttja den tid, då de står utan reguljärt arbete, för

utbildning och praktik, när inte andra alternativ står till buds.

Ungdomspraktiken skall ses som något som kan vara till nytta för framtiden.

Samtidigt får den inte framstå som så lockande att den unge inte anstränger sig

att finna andra vägar ut ur arbetslösheten.

Sett från dessa utgångspunkter har regeringens förslag många förtjänster. Den

föreslagna ungdomspraktiken är ett helt nytt sätt att angripa

ungdomsarbetslösheten som bör kunna få stort genomslag.

Utskottet vill liksom regeringen understryka att det är fråga om en åtgärd i

sista hand när det verkligen står klart att utbildning inte är ett mer

realistiskt alternativ för att förbättra den unges förutsättningar på

arbetsmarknaden.

Även om utskottet ansluter sig till de principiella tankegångar som ligger

bakom regeringsförslaget finns anledning att i vissa hänseenden göra en del

justeringar.

Utskottet antar att den unge -- åtminstone efter någon tid på arbetsplatsen

-- i utbildningssyfte kommer att få utföra arbetsuppgifter. Det är nämligen att

märka att åtgärden är tänkt att få en förhållandevis lång varaktighet på sex

månader. Man måste också beakta att en mycket stor del av de ungdomar som

kommer att omfattas redan har viss, ibland t.o.m. ganska omfattande,

arbetslivserfarenhet. Även om propositionens utgångspunkt är att det är fråga

om arbetsmarknadsutbildning, kan man inte komma från att den utbildning som den

unge bestås med i inte ringa omfattning kommer att innebära arbete i någon

form.

Så länge som syftet med åtgärden är uppfyllt, dvs. att ge den unge praktisk

arbetslivs- och yrkeslivserfarenhet, är det arbetsgivaren som får bestämma över

den unges vistelse på arbetsplatsen. Av detta skäl anser utskottet att det är

viktigt att understryka att arbetsgivaren också har vissa förpliktelser. Med

rätten att bestämma över vilka arbetsuppgifter som skall utföras, att ge

anvisningar om arbetets utförande osv. följer också ett ansvar. Arbetsgivaren

måste ta hänsyn till den unges särskilda förutsättningar. Han eller hon måste

få god kännedom om arbetsförhållandena, och arbetsuppgifter som kan innebära

fara för den unge i något hänseende måste undvikas. Det vilar över huvud taget

ett stort ansvar på arbetsgivaren inte bara att välja lämpliga arbetsuppgifter

utan också att se till att tiden på arbetsplatsen verkligen blir meningsfull

för den unge.

När det sedan gäller ersättningen till den unge anser utskottet liksom

regeringen att ett system med utbildningsbidrag har klara fördelar. Utskottet

ansluter sig till de nivåer som anges i propositionen. Den som har rätt till

arbetslöshetsersättning skall, såsom föreslås av regeringen, ha rätt till

utbildningsbidrag på motsvarande nivå.

Utskottet utgår som nämnts tidigare från att praktikanten i utbildningssyfte

kommer att få utföra vissa arbetsuppgifter. Detta innebär dock inte att det är

råder ett anställningsförhållande mellan praktikanten och den arbetsgivare som

upplåter praktikplatsen. För det första är det staten som helt och hållet står

för ersättningen till den unge. För det andra skall praktikanten under hela

anvisningstiden stå till arbetsförmedlingens förfogande för att i den

omfattning som anges i propositionen delta i sådan verksamhet som förmedlingen

bestämmer. För det tredje omfattas den unge under praktiktiden av det

försäkringsskydd som gäller vid arbetsmarknadsutbildning. Till det skall läggas

-- utskottet återkommer till detta i det följande -- att syftet med

ungdomspraktiken inte är att fylla ett produktionsbehov hos arbetsgivaren.

I klargörande syfte vill utskottet betona att något anställningsförhållande

inte heller råder mellan staten och praktikanten.

Utskottet anser att det genom en särskild lag bör fastställas att den som

anvisats ungdomspraktik inte är anställd hos den som upplåter sådan

praktikplats. Förslag om detta läggs fram i utskottets hemställan.

Med anledning av den kritik som framförts om att arbetsgivare får gratis

arbetskraft vill utskottet anföra följande.

Grundtanken med åtgärden är att den unge skall förbättra sina möjligheter

inför framtiden genom att få arbetslivs- och yrkeslivserfarenhet. Det är alltså

inte fråga om att tillgodose ett produktionsbehov hos arbetsgivaren. På denne

ställs kravet att efter företagets förutsättningar ge den unge inskolning,

handledning och den utbildning som kan behövas. Den fördel för arbetsgivaren

som ligger i att kunna få vissa arbetsuppgifter utförda inom ramen för åtgärden

uppvägs enligt utskottets mening väl av de krav som i gengäld ställs på honom.

Av nyss angivna skäl bör antalet anvisningar till en och samma arbetsplats

stå i rimlig relation till arbetsplatsens storlek och möjligheter i detta

hänseende. De allra minsta företagen bör i normala fall inte tillåtas att ta

emot mer än en ungdomspraktikant åt gången.

Utskottet kan naturligtvis inte helt bortse från risken att någon

arbetsgivare kan se åtgärden som en möjlighet att få gratis arbetskraft.

Utskottet anser det angeläget att arbetsförmedlingen på olika sätt är

uppmärksam på eventuellt missbruk. Om en anvisning i praktiken avviker från de

förutsättningar som gäller skall, om inte rättelse sker, anvisningen

självfallet hävas. Utskottet återkommer senare med förslag om en referensgrupp

med uppgift att se till att den nya åtgärden fungerar enligt angivna

riktlinjer.

De jobbsökaraktiviteter som skall förekomma i anslutning till åtgärden kan

fylla en viktig funktion även i detta sammanhang. Vid det erfarenhetsutbyte som

då sker lär -- om inte förr -- eventuella missförhållanden komma i dagen.

Vad som nu förordats av utskottet innebär att de förslag om villkor som

enligt motion A9 (nyd) bör ställas upp för att en arbetsgivare skall få ta emot

en praktikant i viss mån får anses tillgodosedda, eftersom de av utskottet nyss

angivna restriktionerna också har till syfte att förhindra missbruk.

Med utskottets nyss redovisade syn på ungdomspraktiken kan utskottet inte

ansluta sig till kravet i motionen om regler för att garantera den unge "full

sysselsättning med överenskomna arbetsuppgifter".

När det däremot gäller yrkandet i samma motion att den som deltar i

ungdomspraktik skall ges möjlighet till utbildning och handledning liksom

tillfälle att fortlöpande delta i jobbsökar-, väglednings- och

yrkesvalsaktiviteter mellan fyra och åtta timmar per vecka kan det konstateras

att detta sammanfaller med propositionens förslag, som utskottet ställer sig

bakom. Även om motionsyrkandet i viss mån får antas ha andra utgångspunkter när

det gäller karaktären av ungdomspraktiken får yrkandet anses tillgodosett med

utskottets ställningstagande.

Utskottet övergår nu till den fråga som aktualiserats i motion A8 av Larz

Johansson m.fl. (c, m, fp, kds) rörande villkoren för ungdomspraktik för

18--19-åringar. Det är motionärernas uppfattning att det skall föreligga

synnerliga skäl för att ungdomar i denna åldersgrupp som inte har minst tvåårig

gymnasieutbildning skall få delta i ungdomspraktik.

Utbildningsutskottet har i UbU3y yttrat sig över bl.a. denna motion.

Utbildningsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att stat och

kommun även i fortsättningen, i första hand via skola och arbetsförmedling, på

alla sätt måste försöka hjälpa ungdomarna in på den utbildning och yrkesväg som

de önskar. Eftersom det finns en risk att betald praktik m.m. under viss tid

kan framstå som ett mer lockande alternativ för somliga än reguljär utbildning

i gymnasieskolan, bör det enligt utbildningsutskottet föreligga synnerliga skäl

för att ungdomar i åldern 18--19 år utan minst en tvåårig utbildning i

gymnasieskolan skall kunna anvisas ungdomspraktikplats. Utbildningsutskottet

anser vidare i likhet med motionärerna att arbetsförmedlingen bör åläggas att

alltid samråda med berörd hemkommun före en anvisning till ungdomspraktik.

Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att motion A8 bör

tillstyrkas när det gäller villkoren för ungdomspraktik för ungdomar i ålden

18--19 år.

Arbetsmarknadsutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i

yttrandet. Över huvud taget är det angeläget att förhindra att ungdomar på

grund av utformningen av de ekonomiska villkoren styrs in mot

arbetsmarknadspolitiska åtgärder när utbildning i det reguljära

utbildningsväsendet med studiebidrag i vanlig ordning är det mest adekvata. I

linje med detta ligger förslaget i propositionen om att slopa det förhöjda

utbildningsbidraget för 18--19-åringar. Utskottets uppfattning är således att

det bör föreligga synnerliga skäl för att ungdomar i denna åldersgrupp utan

minst tvåårig gymnasieutbildning anvisas ungdomspraktikplats. Motion A8

ligger således i linje med såväl propositionens som utskottets uppfattning

Utskottet vill avslutningsvis framföra följande rörande den nya

arbetsmarknadspolitiska åtgärden.

Statsmakterna måste i den utomordentligt allvarliga situation som för

närvarande råder på arbetsmarknaden kunna tillgripa mer okonventionella medel

för att förhindra en socialt oacceptabel utslagning av stora grupper ungdomar.

Den åtgärd som här har beskrivits skall ses mot denna bakgrund. Utskottet vill

understryka att det är fråga om en försöksverksamhet under en begränsad period.

Det är ytterst angeläget att åtgärden följs upp, så att inte oönskade effekter

uppstår. Av det skälet bör regeringen tillkalla en referensgrupp med

representanter för arbetsmarknadens parter och AMS med uppgift att

kontinuerligt följa hur systemet verkar i praktiken och om så är erforderligt

komma med förslag till förändringar eller förbättringar.

Med vad nu har anförts ansluter sig utskottet i övrigt till propositionen

såvitt gäller förslaget om en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd (punkt 2).

Ställningstagandet innebär att motionerna A9, A10 och A11 avstyrks i

motsvarande delar.

Andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar

En grundtanke i propositionen är som nämnts att det nya åtgärdssystemet för

arbetslösa under 25 år skall vara enkelt och enhetligt. Av detta skäl bör

enligt propositionen antalet andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder till vilka

ungdomarna kan anvisas begränsas. Departementschefen anser det mycket viktigt

att ungdomarna inte styrs in mot den offentliga sektorn genom åtgärdssystemets

utformning. De särskilda inskolningsplatserna bör därför upphöra. Statsbidraget

till dessa upphör liksom statsbidraget till beredskapsarbeten för ungdomar

under 25 år. De enskilda beredskapsarbeten som är förlagda till näringslivet

bör ersättas av utbildningsvikariat, arbete med rekryteringsstöd eller i sista

hand ungdomspraktik.

Socialdemokraterna anser enligt motion A10, som nämnts tidigare, att de

särskilda inskolningsplatserna bör finnas kvar som en garanti för

18--19-åringarna och de unga arbetshandikappade. I motsats till

regeringsförslaget förordar de däremot att statsbidraget till de avtalade

inskolningsplatserna bör slopas liksom rekryteringsstödet för ungdomar under 25

år.

Vänsterpartiet menar å sin sida enligt den motion A11 som väckts med

anledning av propositionen att huvudregeln bör vara att de ungdomar under 25 år

som kvalificerat sig för ersättning från arbetslöshetskassan i första hand bör

erbjudas beredskapsarbete.

I detta sammanhang tar utskottet även upp två v-motioner väckta under den

allmänna motionstiden, A259 och So270, med likartat innehåll. I motionerna

förordas en utvidgning av ungdomsgarantin till 20--24-åringar. De som har

yrkesutbildning eller annars genomgått utbildning utan att ha fått arbete på

den öppna arbetsmarknaden bör erbjudas en särskild praktikplats i privat eller

offentlig sektor med full ersättning från samhället.

Utskottet ansluter sig till vad som anförts i propositionen om önskvärdheten

av förenkling och begränsning av åtgärdssystemet liksom till intresset av att

styra bort åtgärderna från den offentliga sektorn. Detta uppnås på det sätt som

regeringen föreslagit. När det särskilt gäller den s.k. ungdomsgarantin vill

utskottet erinra om de ändringar i skollagen som genomförs fr.o.m. den 1 juli i

år. Kommunerna är enligt de nya reglerna skyldiga att erbjuda alla

16--19-åringar som lämnat grundskolan en gymnasieutbildning. Kommunernas

åtgärdsansvar vad avser utbildningsinsatser har därmed höjts från 18 till 20

år. Skolans huvudansvar bryts alltså inte automatiskt i och med

myndighetsåldern.

Utskottet ställer sig ockå bakom regeringens förslag att slopa det förhöjda

utbildningsbidraget till ungdomar under 20 år som deltar i

arbetsmarknadsutbildning.

Motionerna A10, A11, A259 och So270 avstyrks i motsvarande delar. I den del

som motion A10 sammanfaller med utskottets ställningstagande får den anses

tillgodosedd med det anförda.

Ställningstagandet till det nya åtgärdssystemet för ungdomar innebär att

utskottet inte heller kan ställa sig bakom kravet i s-motionen A225 om

ytterligare 250 milj.kr. för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Utnyttjande av medel som beräknats i budgetpropositionen

När det gäller kostnaderna för det nya åtgärdssystemet ansluter sig utskottet

till förslaget i propositionen om att de medel som i årets budgetproposition

beräknats för inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till

handledare för ungdomar och vissa utbildningsbidrag får utnyttjas för det nya

åtgärdssystemet. Utskottet noterar i sammanhanget vad som i propositionen sagts

om svårigheten att förutsäga vilken omfattning det nya åtgärdssystemet kommer

att få under nästa budgetår. Det kan således -- såsom framhålls i propositionen

-- finnas anledning att återkomma senare, då en ny bedömning kan göras av

utvecklingen på arbetsmarknaden.

Skolans uppföljningsansvar

Den förut redovisade motionen A12 av Karin Pilsäter (fp) gäller tillgången

på ungdomsplatser. I motionen uttrycks farhågor för att 16--17-åringarna inom

ramen för skolans uppföljningsansvar kommer att få svårt att erhålla

ungdomsplats i konkurrens med ungdomar som efterfrågar ungdomspraktik.

Utbildningsutskottet har avgett yttrande även över denna motion. I yttrandet

hänvisas till vad som framhölls i propositionen om gymnasieskolan och

vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85 s. 90) om att ungdomsplatserna varit ett

viktigt pedagogiskt redskap för att motivera ungdomarna till fortsatta studier

genom att stärka deras självkänsla och att ge dem en introduktion i yrkeslivet.

Utbildningsutskottet säger sig dela motionärens farhågor och instämmer i att

det krävs ett intimt samarbete mellan ansvariga inom skolans

uppföljningsverksamhet och arbetsförmedlingen för att lösa detta problem.

Enligt vad utskottet erfarit finns det sedan länge ett väl etablerat samarbete

mellan skolan och arbetsförmedlingen samt andra berörda i detta avseende.

Utbildningsutskottet utgår från att behovet av praktikplatser för ungdomar i

skolans uppföljningsverksamhet kommer att beaktas även i fortsättningen och

anser därför inte att något uttalande av riksdagen är erforderligt.

Även arbetsmarknadsutskottet vill betona vikten av ett fungerande samarbete

mellan skola och arbetsförmedling när det gäller ungdomsplatserna för

16--17-åringarna, så att konsekvenser av det slag motionären pekar på

förhindras. Något särskilt uttalande av riksdagen kan emellertid, såsom anförts

i yttrandet, inte anses påkallat, varför motionen avstyrks.

Utbildningsfrågor

Utbildningsutskottet har yttrat sig även med anledning av de av

Socialdemokraterna i motion A10 väckta frågorna om ytterligare platser i

gymnasie- och högskolan. När det gäller gymnasieutbildningen erinrar

utbildningsutskottet om sin uppfattning att utbildningsinsatser där bör vara

förstahandsalternativet för arbetslösa ungdomar under 20 år. Mot bakgrund av

att endast ett fåtal kommuner kommer att påbörja genomförandet av den nya

treåriga gymnasieskolan nästa läsår är det angeläget att så många elever som

möjligt på de tvååriga linjerna i gymnasieskolan kan erbjudas ett tredje

utbildningsår. Utbildningsutskottet hänvisar till vad som erfarits om att

regeringen kommer att lägga fram förslag om en utökning av

utbildningskapaciteten i gymnasieskolan för budgetåret 1992/93. Med hänvisning

till detta avstyrks s-motionen i denna del. Även i fråga

högskoleutbildningen har utbildningsutskottet erfarit att regeringen kommer

att föreslå utökningar, varför utskottet föreslår att motionen avstyrks också i

denna del.

Med konstaterandet att det i den nu framlagda kompletteringspropositionen

föreslås utökningar av utbildningskapaciteten får motionen i denna del anses

tillgodosedd. På grund härav anser arbetsmarknadsutskottet liksom

utbildningsutskottet att motionsyrkandena i fråga bör avstyrkas.

Övriga frågor

Frågor som behandlas i detta avsnitt har väckts antingen under den allmänna

motionstiden eller i anslutning till propositionen 124.

I den förutnämnda motionen A9 (nyd) yrkas att provanställningstiden förlängs

till 18 månader samt att arbetsmarknadens parter stimuleras till att införa

ungdomslöner.

En annan motion av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd), N225, förordar

lärlingslöner inom teko-branschen tills ungdomarna fått samma kapacitet som

erfarna arbetare.

I sammanhanget tar utskottet även upp motion A261 av Ian Wachtmeister och

Bengt Dalström (nyd), i vilken förespråkas en utredning om former för speciella

ungdomslöner.

Anställningsskyddslagens regler om provanställning, däribland möjligheten att

förlänga prövotiden, ingår i den översyn (A 1991:05) av den den arbetsrättsliga

lagstiftningen som regeringen beslutade om i december förra året. Uppdraget i

denna del bör enligt direktiven (dir. 1991:118) redovisas under hösten. Med

hänsyn till detta bör motionen i denna del inte påkalla någon åtgärd enligt

utskottets mening.

Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom kraven på ungdoms- eller

lärlingslöner. Som framhålls av arbetsmarknadsministern i den nu behandlade

propositionen nr 124 (s. 15) ankommer det på arbetsmarknadens parter att avtala

om lönerna för ungdomar på den reguljära arbetsmarknaden. Utskottet avstyrker

således motionerna A9, A261 och N225 i nu berörda delar.

Med anledning av det i Socialdemokraternas partimotion A225 framförda

förslaget om 75 milj.kr. på ett nytt anslag för sommaraktiviteter vill

utskottet påminna om att sommarmånaderna är den period under året då ungdomarna

har störst möjlighet att få vikariatsanställning som ersättare för

semesterledig ordinarie personal. Detta är skälet till att anvisning av

ungdomspraktikplats normalt inte bör ske under sommarmånaderna enligt

regeringsförslaget. De flesta ungdomar har också några veckors

fritidsaktiviteter tillsammans med familjen eller med kamrater, t.ex. på

tågluffning. Satsningen på att motverka ungdomsarbetslöshet bör enligt

utskottets mening i stället sättas in med stor kraft efter semesterperiodens

slut. Med det anförda avstyrks motion A225 i berörd del.

När det gäller motionsförslagen om förstärkta resurser till

länsarbetsnämnden i Stockholms (A277, s) resp. Gävleborgs län (A212, s) för

åtgärder mot ungdomsarbetslöshet hänvisar utskottet till vad som anförts

tidigare i detta betänkande. Det ankommer på arbetsmarknadsverket att bedöma

var behovet av insatser är störst och att därefter besluta om tillgängliga

resurser. Med hänsyn härtill avstyrks motionerna.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp frågan om Sverige skall ansluta

sig till Europarådets konvention om au pair-arbete, vilket föreslagits i motion

A702 (fp). Enligt vad utskottet erfarit under hand är skälet till att Sverige

inte ratificerat konventionen de svårigheter som skulle föreligga att i

praktiken leva upp till konventionens krav på tillsyn över au pair-arbetet,

vilket ju vanligtvis utförs utomlands. Utskottet anser inte att motionen ger

underlag för något ställningstagande i frågan om godkännande av konventionen.

Motionen avstyrks därför.

Arbetslöshetsförsäkring

Inledningsvis vill utskottet nämna att regeringen tillsatt en utredning med

uppdrag att föreslå utformningen av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (A

1992:03). Utredningen bör enligt direktiven (dir. 1992:24) vara avslutad senast

den 31 mars 1993.

Statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen och

permitteringslöneersättningen samt kostnaderna för det kontanta

arbetsmarknadsstödet (KAS) betalas inte av anslagsmedel utan med

arbetsgivaravgifter och finansieringsavgifter från arbetslöshetskassorna.

I propositionen redovisas att kostnaderna för arbetslöshetsunderstödet på

grund av arbetsmarknadsläget stigit kraftigt under budgetåret 1991/92 och

väntas stiga ytterligare under innevarande budgetår.

Den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen har av regeringen

fastställts till 564 kr. under 1992. KAS lämnas under samma tid med högst 198

kr. Kostnaderna för statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen bestäms

huvudsakligen av nivån på arbetslösheten bland kassornas medlemmar och

storleken på den genomsnittliga dagpenningen. Arbetsmarknadsministern bedömer

att arbetslösheten bland medlemmarna i kassorna kommer att motsvara 11,4 dagar

per medlem under nästa budgetår. Med denna arbetslöshet och en genomsnittligt

utbetalad dagpenning på ca 475 kr. samt ca 3,6 miljoner medlemmar i kassorna

beräknas kostnaderna för statsbidragen för nästa år till 17 075 milj.kr. efter

avdrag för finansieringsavgifter.

Antalet stöddagar inom KAS beräknas till 4,1 milj.kr. Det genomsnittliga

stödbeloppet uppskattas då till ca 178 kr. Den totala kostnaden för KAS blir

därigenom 730 milj.kr.

Statsbidragen till permitteringslöneersättningarna betalas helt med

arbetsgivaravgifter. Kostnaderna för statsbidrag beräknas till 200 milj.kr.

motsvarande 600 000 statsbidragsberättigade permitteringsdagar. Statsbidraget

per dag blir oförändrat, dvs. 375 kr. per dag i normalfallet och 290 kr. per

dag vid väderpermittering.

I propositionen meddelar arbetsmarknadsministern att han senare kommer att

återkomma med förslag om höjning av finansieringsavgiften i

arbetslöshetsförsäkringen.

I två motioner yrkas avslag på höjningen av finansieringsavgiften. Det gäller

motion Fi209 av Lars Werner m.fl. (v) och motion A246 av Berith Eriksson m.fl.

(v).

D e t föreligger inte något regeringsförslag i denna fråga. Utskottet anser

att motionerna inte bör påkalla någon riksdagens åtgärd. De bör alltså avslås i

aktuella delar.

I motion A246 tar motionärerna även upp frågan om en allmän

arbetslöshetsförsäkring. Motionärerna vill ha förslag om en allmän, i

huvudsak skattefinansierad arbetslöshetsförsäkring med bibehållen koppling till

de fackliga organisationerna.

M e d anledning av dessa yrkanden och yrkanden i andra motioner som

behandlas i det följande vill utskottet något närmare redogöra för de direktiv

som lämnats till den ovan nämnda, nyligen tillsatta enmansutredningen.

I utredningsuppdraget ingår att närmare analysera nuvarande systems

funktionssätt och effekter. Utifrån den analys som utredaren gör skall förslag

lämnas till utformningen av en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Utredaren

kan också redovisa alternativa lösningar. Reglerna för en obligatorisk

försäkring skall vara så utformade att den s.k. arbetslinjen kan vidmakthållas

och understödjas, heter det i direktiven.

En obligatorisk försäkring skall i princip omfatta all arbetskraft med

undantag för personer med mycket svag anknytning till arbetsmarknaden. Det

innebär att de som i dag får KAS bör omfattas av försäkringen. Utredaren skall

föreslå vilka kategorier som skall omfattas av försäkringen och vilka

kvalifikationsvillkor som skall gälla för rätt till ersättning. "I detta

sammanhang bör utredaren särskilt uppmärksamma enskilda företagares behov av

ett försäkringsskydd som fungerar på ett konkurrensneutralt sätt", anförs det

vidare i direktiven.

Utredaren skall föreslå hur ersättningssystemet skall utformas, bl.a.

storleken på ersättningsnivån och ersättningsperiodens längd samt möjligheten

att bygga på försäkringen med en tilläggsavgift.

En central uppgift för utredaren blir att föreslå hur finansieringsordningen

skall vara utformad. En möjlighet är att knyta arbetsgivarens och

arbetstagarens finansiering av försäkringen till lönebildningen. Skulle en

sådan finansieringsordning inte vara möjlig bör utredaren överväga andra

alternativ. Finansieringssystemet bör dock utformas så att det sker en god

fördelning mellan grupper som löper stor resp. liten risk att bli arbetslösa,

sägs det i direktiven.

Slutligen skall utredaren föreslå utformningen av administrationsordningen

för en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Administrationen bör organiseras

på ett sådant sätt att handläggningen av enskilda ärenden sker snabbt,

objektivt och likformigt samt att administrationskostnaderna är låga.

KAS-administrationen bör med denna utgångspunkt läggas ihop med den för

arbetslöshetsförsäkringen.

Mot bakgrund av att regeringen har tillsatt en utredning om en obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring anser utskottet att motion A246 (v) är tillgodosedd i

denna del. Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet finner utskottet

inte skäl att föreslå någon ytterligare åtgärd med anledning av övriga yrkanden

i motionen. Denna avstyrks därför.

Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Ingrid Andersson (s) pekar i var sin motion,

A205 resp. A714, på det dilemma som en arbetslös förälder kan hamna i.

Motionärerna anför att en sådan förälder i många kommuner inte har rätt att

uppehålla en barnomsorgsplats för sitt barn i barnomsorgen. Med nuvarande

a-kasseregler för föräldrar utan barnomsorg kan den arbetslöse inte stämpla

och få ut sin ersättning. Föräldern får alltså ingen barnomsorg för att han

eller hon är arbetslös och ingen a-kasseersättning därför att barnomsorg

saknas.

Som u t s k o t t e t ovan redogjort för har utredningen om en obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring att föreslå vilka kvalifikationskrav som skall gälla

för rätten till ersättning. Vad härefter gäller frågan om rätten att uppehålla

en plats i barnomsorgen vid ofrivillig arbetslöshet är detta för närvarande en

kommunal angelägenhet som får lösas inom ramen för det kommunala regelsystemet.

Utskottet har tidigare (1990/91:AU11) uttalat att det krävs en generös och

flexibel attityd hos kommunerna. Utskottet har inte anledning frångå denna

inställning. Problemet torde ändå ytterst vara en fråga om hur väl utbyggd

barnomsorgen är i kommunen. Med det anförda anser utskottet att motionerna inte

påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motion A218 av Anita Modin m.fl. (s) tar motionärerna upp

a-kasseersättningen vid deltidsarbete. För den som är deltidsarbetslös

gäller i dag begränsningen 150 ersättningsdagar.

M o t bakgrund av att en allsidig utredning av de nuvarande reglerna nu

pågår utgår utskottet från att även den fråga som motionären tar upp kommer att

behandlas. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Flera motioner behandlar frågan om egenföretagarnas sociala situation.

Det gäller motionerna A251 av Gullan Lindblad (m), A715 av Kjell Ericsson och

Karin Starrin (c) samt A725 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd). I alla tre förs fram

förslag om att det behövs ändrade regler för att stödja egenföretagare som blir

arbetslösa. Enligt de bestämmelser som gäller i dag är en företagare att anses

som arbetslös när hans personliga verksamhet i rörelsen definitivt har upphört,

om inte AMS av särskilda skäl föreskriver annat. Något utrymme för ekonomiskt

stöd vid tillfällig nedläggning av verksamheten finns således i princip inte.

U t s k o t t e t har ovan citerat direktivens skrivningar om enskilda

företagare. Motionerna A251, A715 och A725 är med utredningens uppdrag i denna

del tillgodosedda och bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

I Vänsterpartiets motion So270 begärs att åldersgränsen för KAS sänks

från 20 till 18 år. Denna åldersgräns är orimlig anser motionärerna, som menar

att rätten till KAS bör sammanfalla med myndighetsåldern.

U t s k o t t e t vill även beträffande detta motionsyrkande hänvisa till

den pågående utredningen om en obligatorisk arbetslöshetsersättning. Dessutom

har utskottet i det föregående ingående diskuterat och lämnat förslag till

åtgärder för arbetslösa ungdomar under 20 år. Mot denna bakgrund bör det nu

aktuella motionsyrkandet inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Karin Falkmer (m) påtalar i motion A268 omöjligheten att få KAS för

ungdomar som bedrivit studier vid privat skola.

Enligt 9 § lagen om kontant arbetsmarknadsstöd är den berättigad till KAS som

under viss närmare angiven tid i anslutning till att han avslutat utbildning på

heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiesocialt

stöd (utskottets kursivering) stått till arbetsmarknadens förfogande som

arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen utan att ha uppfyllt

arbetsvillkoret.

U t r e d n i n g e n har i uppdrag att föreslå utformningen av vilka

kvalifikationsvillkor som bör gälla för en obligatorisk försäkring. Resultatet

av utredningen bör avvaktas. Den aktuella motionen avstyrks därför.

Motion A722 av Lars Biörck (m) handlar om rutinerna vid ansökan om inträde

i arbetslöshetskassa. Motionären påtalar svårigheterna att ansöka om inträde

i a-kassa utan att samtidigt behöva ansöka om medlemskap i den administrerande

fackliga organisationen. Han vill ha förenklade rutiner för medlemskap i

a-kassa.

U t s k o t t e t har under en följd av år behandlat likartade

motionsyrkanden och har då hänvisat till den tillsyn över kassorna som AMS har

att utöva. AMS har också ingripit i en del fall av det slag som åberopas i

motionen. Utskottet har vidare ansett att det saknas anledning att reglera

verksamheten på sätt motionärerna föreslagit. Om en obligatorisk försäkring

införs torde eventuella svårigheter av det slag motionären påtalar inte komma

att föreligga. Med det anförda avstyrks motionen.

Utskottet tar slutligen upp motion A728 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd). I

motionen föreslås en tillfällig ändring av lagen om anställningsskydd på

så sätt att det blir möjligt för företag att anställa arbetslösa på villkor att

dessa får behålla sin arbetslöshetsersättning och företaget kompletterar upp

till avtalsenlig eller marknadsmässig lön. För att undvika missbruk bör

särskilda regler utfärdas. Förslagen skall ses mot bakgrund av pågående

lågkonjunktur och behovet av att pröva nya former för arbetsmarknadspolitiken.

Utskottet vill anföra följande.

Det är i och för sig aktningsvärt att söka finna nya lösningar på det

allvarliga sysselsättningsläget. Med det ovan redovisade förslaget finns dock

en uppenbar risk för att staten via arbetslöshetsförsäkringen låser in

människor i branscher och företag som saknar framtida utvecklingspotential.

Utöver denna viktiga invändning mot förslaget vill utskottet tillägga att det

inte finns skäl att under pågående utredning föreslå ändringar av de principer

som nu gäller för arbetslöshetsförsäkringen. Med det anförda avstyrker

utskottet motionen.

Medelsanvisning

Som redovisats tidigare föreslår regeringen för budgetåret 1992/93 ett

reservationsanslag på 19 606 575 000 kr. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Även två motioner som avviker från regeringens beräkningar har redovisats.

U t s k o t t e t har i det föregående ställt sig bakom regeringens förslag

vad avser de olika åtgärdernas omfattning och inriktning. Som en konsekvens av

dessa ställningstaganden tillstyrks den av regeringen begärda

medelsanvisningen. Motionerna A225 (s) och A259 (v) bör därför avslås i

motsvarande delar.

AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Prop. 1 000

Regeringen föreslår under punkt B 3 (s. 82--86) att riksdagen till

AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna arbetsmarknadsutbildning på

uppdrag av arbetsmarknadsverket. Därutöver kan utbildning anordnas för andra

uppdragsgivare, t.ex. företag och kommuner. Varje AMU-myndighet har ansvar för

det ekonomiska resultatet av sin verksamhet.

I propositionen redovisas AMU-styrelsens resultaträkning för budgetåret

1990/91. Det totala resultatet för detta budgetår är ett överskott på 146,3

milj.kr. Försäljningen av arbetsmarknadsutbildning visar ett överskott på 93,2

milj.kr. AMU-gruppen har tidigare budgetår haft underskott i denna försäljning.

I den resultatbudget som redovisats för innevarande budgetår räknar

AMU-styrelsen med ett fortsatt överskott i verksamheten.

Det av regeringen begärda anslaget bör anvisas av riksdagen.

AMU-styrelsen har i skrivelse till regeringen den 28 oktober 1991 föreslagit

ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag fr.o.m. den 1 januari 1993.

Arbetsmarknadsministern delar AMU-styrelsens uppfattning att AMU-gruppens

verksamhet, som är konkurrensutsatt och affärsmässig, bör bedrivas i

bolagsform. "En övergång till bolagsform skulle enligt min mening kunna erbjuda

möjligheter inför framtiden till ytterligare effektiviseringar av verksamheten.

På sikt bör dessutom prövas om verksamheten kan privatiseras", säger

arbetsmarknadsministern i budgetpropositionen. Han avstår emellertid från att

ange den närmare tidpunkten för ombildningen utan säger sig vilja avvakta med

ett sådant beslut till dess att en aviserad utredning om komvux m.m. lagt fram

sitt förslag.

I två motioner tas frågan upp om bolagisering av AMU och tidpunkten för en

sådan. Det gäller den socialdemokratiska partimotionen A225 och motion A270 av

Christer Eirefelt (fp). I den förstnämnda motionen vill man i likhet med

AMU-styrelsen ha en bolagisering fr.o.m. den 1 januari 1993. Samtidigt avvisas

planerna på en privatisering. I den senare motionen anser motionären att det är

olyckligt att det inte framlagts något förslag redan nu och gör bedömningen att

det borde vara möjligt att lägga fram ett förslag under våren 1992. Enligt hans

uppfattning bör AMU vara ett privat bolag.

U t s k o t t e t delar arbetsmarknadsministerns och motionärernas

uppfattning att AMU-gruppen bör ombildas till aktiebolag.

Arbetsmarknadsministern anger som skäl för att nu avstå från att lägga fram

förslag om tidpunkten för en bolagisering att en utredning skall se över frågan

om komvux m.m. och att förslag från utredningen också berör AMU-gruppens

framtida verksamhet.

Utskottet kan emellertid inte finna att utbildningsanordnarens organisation

skulle ha någon avgörande betydelse för frågan om den framtida

vuxenutbildningen. En utredning om denna utbildning bör således inte hindra

att frågan om tidpunkten för en bolagisering tas upp redan nu. Utskottet anser

därför att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till

bolagisering av AMU-gruppen.

AMU-styrelsen har bedömt att en bolagisering fr.o.m. den 1 januari 1993 är en

lämplig tidpunkt. Utskottet anser att den tidpunkten bör var ett riktmärke vid

regeringens kommande förslag till riksdagen. Utskottet finner inte skäl att nu

göra något uttalande i frågan om en framtida privatisering.

Vad utskottet med anledning av motionerna A225 (s) och A270 (fp) anfört bör

ges regeringen till känna.

Utskottet tar i detta sammanhang upp motion A210 av Lisbet Staaf-Igelström

(s) om vidgad rätt för AMU-gruppen att sälja bilförarutbildning. Motionären

hävdar att AMU inte har rätt att sälja sin förarutbildning som gäller körkort

med behörighet C, D, och E samt taxi till andra än arbetsmarknadsverket. Vid

försäljningen av denna utbildning gäller trafiksäkerhetsverkets (TSV)

föreskrifter om förarutbildning inom arbetsmarknadsutbildning. Föreskrifterna

är meddelade med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973.

Utskottet vill anföra följande.

Enligt trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om förarutbildning inom

arbetsmarknadsutbildningen (TSVFS 1987:2) föreskrivs följande:

När yrkesförarutbildning vid regional AMU-myndighet bedrivs på uppdrag av

arbetsmarknadsverket och enligt kursplaner som fastställts av AMU-styrelsen, i

samråd med trafiksäkerhetsverket, gäller för denna utbildning vad i

körkortsförordningen (1977:722) sägs om förarutbildning, övningskörning,

förarprov och utlämnande av körkort vid gymnasieskola. Med yrkesförarutbildning

avses utbildning för erhållande av körkort med behörigheten C, CE, DE eller

TAXI.

Dessa bestämmelser torde emellertid inte lägga hinder i vägen för AMU att

sälja den förarutbildning det här är fråga om till andra beställare än AMV.

Dessa elever får då avlägga förarprov inför sådan tjänsteman hos

trafiksäkerhetsverket som förordnats att förrätta förarprov. AMU har genom ovan

redovisade föreskrifter viss myndighetsutövning. Det saknas enligt utskottets

mening anledning att nu inför förestående bolagisering utvidga denna AMU:s

myndighetsroll. Frågan hur man efter en bolagisering skall förfara med den

myndighetsutövning AMU redan har får lösas i det sammanhanget. Mot bakgrund av

det anförda föreslår utskottet att motion A210 avslås.

AMU-gruppen: Investeringar

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Prop. 1 000

Regeringen föreslår under punkt B 4 (s. 86--87) att riksdagen till

AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.

Anslaget avser tillskott av statskapital i det fall anskaffning av

erforderlig utrustning inte kan finansieras genom avskrivningsmedel. Det

ankommer på regeringen att avgöra när anslaget får utnyttjas.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag.

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

1990/91 Utgift 0

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Prop. 1 000

Regeringen föreslår under punkt B 8 (s. 90) att riksdagen till Bidrag till

vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

Från anslaget skall betalas tidigareläggningsbidrag till

affärsverksinvesteringar utanför statsbudgeten. Anslaget har hittills under

innevarande budgetår inte utnyttjats.

Anslaget bör som regeringen föreslagit föras upp med ett formellt belopp på 1

000 kr.

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

1991/92 Anslag 6 500 000

1992/93 Prop. 5 500 000

Regeringen föreslår under punkt B 9 (s. 90) att riksdagen till Bidrag till

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 5 500 000 kr.

Fr.o.m. den 1 januari 1991 har Nordkalottens AMU-center ombildats till en

stiftelse. Under de tre första verksamhetsåren skall stiftelsen erhålla bidrag

för att finansiera personalutvecklings- och marknadsföringsinsatser samt

elevsocial verksamhet.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkandena 1, 3, 4, och 25 samt

1991/92:A259 yrkandena 1 och 6,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1991/92:A265,

res. 2 (nyd)

3. beträffande byggsysselsättningen att riksdagen avslår motionerna

1991/92:A240, 1991/92:A241, 1991/92:A258 yrkande 5, 1991/92:A262, 1991/92:A267,

1991/92:A272 yrkande 1, 1991/92:A273, 1991/92:A277 yrkande 1,

1991/92:A278, 1991/92:Bo211 yrkande 1, 1991/92:Bo235 yrkandena 1 och 6,

1991/92:Bo236 yrkande 10 och 1991/92:Bo237 yrkande 5,

res. 3 (s) - motiv.

res. 4 (nyd)

4. beträffande anslag för räntebidrag till kommuner och landsting

att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 27,

res. 5 (s)

5. beträffande praktikplats på byggarbetsplatser

att riksdagen avslår motion 1991/92:A272 yrkande 2,

6. beträffande den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A252, 1991/92:A255, 1991/92:A416

yrkande 1, 1991/92:A434 och 1991/92:A482 yrkande 3,

res. 6 (s) - motiv.

7. beträffande fackets roll vid arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen avslår motion 1991/92:A202,

8. beträffande bättre förutsättningar för en gemensam nordisk

arbetsmarknad

att riksdagen avslår motion 1991/92:A230,

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

9. beträffande nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och

arbetsmarknadsinstituten (Ami)

att riksdagen avslår motion 1991/92:A222 yrkandena 1 och 2,

res. 7 (nyd)

10. beträffande rationaliseringsutredningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:A222 yrkandena 4 och 5,

res. 8 (nyd) - villk. 7

11. beträffande stärkta resurser till arbetsförmedlingen i Södertäje m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:A257,

12. beträffande högutbildade invandrare på den svenska arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motion 1991/92:A266,

13. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande

del och med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 29 och 1991/92:A259

yrkande 5 till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret

1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 810 242 000 kr.,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

14. beträffande avskrivning av lånefordran

att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga AMS eller, efter AMS

bestämmande, länsarbetsnämnderna att under budgetåret 1992/93 besluta om

avskrivning av lånefordran som inte överstiger 75 000 kr. uppkommen inom

arbetsmarknadsverket under de förutsättningar som gäller för budgetåret

1991/92,

15. beträffande insatser inom den yrkesinriktade

rehabiliteringen

att riksdagen godkänner att högst 50 000 000 kr. av medlen under anslaget får

användas för insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

16. beträffande försöksverksamhet i Gävleborgs län

att riksdagen avslår motion 1991/92:A229,

res. 10 (nyd)

17. beträffande flyttningsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A236 och 1991/92:A435 yrkande 5,

18. beträffande upphandling av arbetsmarknadsutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A258 yrkande 6, 1991/92:A263,

1991/92:A264, 1991/92:A274, 1991/92:A280 yrkande 1, 1991/92:A435 yrkandena 4

och 11, 1991/92:A469 yrkande 3, 1991/92:A805 yrkande 32 samt 1991/92:Ub264

yrkande 2,

19. beträffande körkortsutbildning för kvinnor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A209 och 1991/92:A435 yrkande 9,

20. beträffande företagsanknuten utbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del,

res. 11 (s)

21. beträffande reglerna för utbildningsbidrag

att riksdagen avslår motion 1991/92:A253,

res. 12 (nyd)

22. beträffande de statliga grupplivförsäkringarna

att riksdagen avslår motion 1991/92:K424 yrkande 5,

23. beträffande lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om

socialavgifter

att riksdagen antar det i budgetpropositionen framlagda förslaget till Lag om

tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter (bilaga 1),

24. beträffande ytterligare beredskapsarbeten

att riksdagen avslår motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del,

men. (v) - delvis

25. beträffande regler för beredskapsarbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:A227,

26. beträffande statliga beredskapsarbeten

att riksdagen avslår motion 1991/92:A231,

res. 13 (nyd)

27. beträffande hantverksutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:A206,

28. beträffande projekteringsbidrag

att riksdagen avslår motion 1991/92:A235,

29. beträffande beredskapsmedel för skogs- och naturvård

att riksdagen avslår motion 1991/92:A238,

30. beträffande beredskapsarbete i olika landsdelar

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A415 och 1991/92:A425,

31. beträffande fackliga organisationers uppsökande verksamhet

att riksdagen avslår motion 1991/92:A224,

res. 14 (nyd)

32. beträffande starta-eget-bidraget

att riksdagen avslår motion 1991/92:A228,

Åtgärder för ungdomar

33. beträffande regeringens förslag om en försöksverksamhet med

arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:124 i motsvarande del och

motion 1991/92:A8 samt med avslag på motionerna 1991/92:A9 yrkandena 2--4,

1991/92:A10 yrkandena 1--3 och 1991/92:A11 yrkandena 1, 2, 4 och 5,

dels godkänner vad utskottet anfört om en ny arbetsmarknadspolitisk

åtgärd för ungdomar,

dels antar utskottets förslag i bilaga 3 till Lag om ungdomspraktikanter,

res. 15 (s)

men. (v) - delvis

34. beträffande andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:124 i motsvarande delar och

med avslag på motionerna 1991/92:A10 yrkande 4, 1991/92:A11 yrkande 3,

1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del, 1991/92:A259 yrkande 2 och

1991/92:So270 yrkande 2,

dels antar lagförslagen i bilaga 2,

dels godkänner regeringens förslag om att slopa statsbidraget till

särskilda inskolningsplatser, till beredskapsarbete för ungdomar under 25 år

och till arbetsgivare för handledare för ungdomar,

dels godkänner regeringens förslag om utbildningsbidragets storlek till

ungdomar under 20 år som deltar i upphandlad arbetsmarknadsutbildning,

res. 16 (s) - villk. 15

men. (v) - delvis

35. beträffande utnyttjande av medel som beräknats i budgetpropositionen

att riksdagen godkänner att regeringen för det nya åtgärdssystemet får

utnyttja de medel som i 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 11)

har beräknats för inskolningsplatser, vissa beredskapsarbeten, bidrag till

handledare för ungdomar och vissa utbildningsbidrag,

36. beträffande proposition 1991/92:124 i övrigt

att riksdagen lägger propositionen i denna del till handlingarna,

37. beträffande tillgången på ungdomsplatser

att riksdagen avslår motion 1991/92:A12,

38. beträffande gymnasie- och högskoleutbildningen

att riksdagen avslår motion 1991/92:A10 yrkandena 5--8,

res. 17 (s)

39. beträffande ungdomslöner m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:A9 yrkande 1, 1991/92:A261 yrkande 3 och

1991/92:N225 yrkande 2,

res. 18 (nyd)

40. beträffande sommaraktiviteter

att riksdagen avslår motion 1991/92:A225 yrkande 28,

res. 19 (s)

41. beträffande resurser till länsarbetsnämnder

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A212 och 1991/92:A277 yrkande 4,

42. beträffande au pair-arbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:A702,

Arbetslöshetsförsäkring

43. beträffande höjning av finansieringsavgiften i

arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi209 yrkande 12 och 1991/92:A246

yrkande 1,

44. beträffande en allmän arbetslöshetsförsäkring

att riksdagen avslår motion 1991/92:A246 yrkandena 2--4,

45. beträffande a-kasseregler för föräldrar utan barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A205 och 1991/92:A714,

46. beträffande a-kasseersättningen vid deltidsarbete

att riksdagen avslår motion 1991/92:A218,

47. beträffande egenföretagarnas sociala situation

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A251, 1991/92:A715 och 1991/92:A725,

res. 20 (nyd)

48. beträffande åldersgränsen för KAS

att riksdagen avslår motion 1991/92:So270 yrkande 3,

49. beträffande KAS efter studier vid privatskola

att riksdagen avslår motion 1991/92:A268,

50. beträffande inträde i arbetslöshetskassa

att riksdagen avslår motion 1991/92:A722,

res. 21 (nyd)

51. beträffande tillfällig ändring i lagen om anställningsskydd

att riksdagen avslår motion 1991/92:A728,

res. 22 (nyd)

Medelsanvisningar m.m.

52. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande

del samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del och

1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del till Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 19606575000kr.,

res. 23 (s)

men. (v) - delvis

53. beträffande medelsanvisning till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet

att riksdagen till AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93

under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

54. beträffande ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A225 yrkande 30 och

1991/92:A270 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. beträffande vidgad rätt för AMU-gruppen att sälja bilförarutbildning

att riksdagen avslår motion 1991/92:A210,

56. beträffande medelsanvisning till AMU-gruppen: Investeringar

att riksdagen till AMU-gruppen: Investeringar för budgetåret 1992/93

under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

57. beträffande medelsanvisning till affärsverksinvesteringar

att riksdagen till Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar för

budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000

kr.,

58. beträffande medelsanvisning till Utbildning Nordkalotten

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för

budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

5 500 000 kr.

Stockholm den 28 april 1992

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson (fp), Anders G

Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c),

Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström

(kds), Isa Halvarsson (fp), Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor

(s) och Arne Jansson (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning (mom.1)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med

"Förutsättningen för" och på s. 22 slutar med "aktuella delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet har konstaterat att arbetslösheten ökar snabbare än regeringen har

förutsett. På sex månader har regeringen själv skrivit upp arbetslösheten för

nästa år med mer än 40 procent eller 67 000 personer. Av SCB:s redovisning

framgår att arbetslösheten i mars uppgår till 4,2 %, vilket motsvarar 186 000

personer. Ca 30 % av de arbetslösa är ungdomar. Samtidigt med att den totala

arbetslösheten ökar, stiger även långtidsarbetslösheten. Andelen

långtidsarbetslösa uppgick i mars till ca 18 %.

Den djupa lågkonjunkturen hade inledningsvis sin förklaring i dels alltför

snabba kostnadsökningar inom landet, dels kraftigt försämrade konjunkturer i

länder som är viktiga handelspartners till Sverige. Trots denna bakgrund

klarade sig Sverige länge bättre än de flesta andra länder. Läget har nu

emellertid enligt utskottets mening kraftigt försämrats. Skälet till detta är

utformningen av regeringens ekonomiska politik. Genom att dra in köpkraft från

hushållen, punktera byggsektorn och beröva kommunerna stora belopp har

regeringen stramat åt mer än två tredjedelar av ekonomin. Detta har lett till

att orderingången på hemmamarknaden har rasat för företagen och att dramatiska

nedskärningar är på gång inom kommunerna.

Dessa effekter framgår enligt utskottets mening tydligt av AMS senaste

prognos. Enligt denna kommer industrikonjunkturen att vända upp i slutet av

1992 eller i början av 1993, men verksamhet som är beroende av byggnation får

räkna med en fortsatt nedgång. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn

fortsätter att minska och nedgången sker snabbare under det kommande året. En

kraftig minskning av de kommunalt anställda förutspås under de närmaste två

åren och de statligt anställda minskar kontinuerligt.

Målet för den ekonomiska politiken bör enligt utskottets mening vara arbete

åt alla. Viktiga förutsättningar för att behålla full sysselsättning på sikt är

att inflationsbekämpningen lyckas, att tillräckliga investeringar för framtiden

kommer till stånd, att infrastrukturen byggs ut, att en aktiv

arbetsmarknadspolitik förs samt att de anställda har en sådan kompetens att

Sverige kan konkurrera på världsmarknaden.

Inför hotet om att närmare 500 000 svenskar nästa år kan stå utanför den

ordinarie arbetsmarknaden är den viktigaste politiska frågan just nu att

bekämpa den ökande arbetslösheten. Att misslyckas med denna uppgift innebär att

Sverige lämnar den fulla sysselsättningen och blir ett land med hög permanent

arbetslöshet. Detta är oacceptabelt. Därför måste den ekonomiska politiken

inriktas på att bekämpa arbetslösheten. Så många arbetslösa som möjligt måste

engageras i aktiva åtgärder, jobb eller utbildning. Passiva kontantstöd måste

aktiveras. Den lediga produktionskapacitet som finns och de många arbetslösa

måste tas till vara för viktiga investeringar.

För att förverkliga dessa målsättningar anser utskottet att regeringen bör

lägga fram ett ekonomisk-politiskt program, som i en första etapp har till

syfte att pressa ned arbetslösheten till 3 % i stället för att låta den öka

till 5 %. Utskottet delar uppfattningen i motion A225 (s) att ett sådant

program måste innehålla åtgärder över ett brett fält, bl.a. satsningar inom

byggindustrin och infrastrukturområdet, inom kompetens- och utbildningsområdet,

inom regionalpolitiken samt insatser riktade till ungdomar.

I fråga om den ekonomiska politiken i övrigt ställer sig utskottet bakom

sådana uppfattningar som återfinns i de reservationer som Socialdemokraternas

företrädare i finansutskottet har anfört (bet. 1991/92:FiU20). Vad gäller

arbetslivspolitiken biträder utskottet Socialdemokraternas reservationer i

betänkande 1991/92:AU12.

Enligt utskottets uppfattning är vidare den aktiva arbetsmarknadspolitiken en

hörnsten i en politik för arbete åt alla. Det är angeläget att den öppna

marknadens möjligheter utnyttjas, att den enskildes kompetens stärks och att

den öppna arbetslösheten bekämpas. Vidare krävs en väl fungerande

regionalpolitik.

I detta sammanhang föreslår utskottet att en tvåårig försöksverksamhet

genomförs inom tillverkningsindustrin för att öka personalens kompetens.

Verksamheten bör inriktas mot de små och medelstora företagen. Under

förutsättning att de lokala parterna (eller de anställda om fack saknas) gör en

gemensam plan för kompetensutveckling bör arbetsgivarna inom vissa ramar få

göra avdrag för hälften av sina kompetensutvecklingskostnader

från de sociala avgifterna. Utskottet anser således att riksdagen i enlighet

med Socialdemokraternas yrkande i motion A225 skall anta det förslag till

lagstiftning som finns fogat till motionen och som återfinns i bilaga 4

till detta betänkande. Vidare bör erfarenheterna av detta försök utvärderas för

att reglerna vid behov skall kunna justeras.

Det anförda innebär att utskottet instämmer med aktuella yrkanden i motion

A225 (s) i fråga om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning.

Motion A259 (v) i tillämpliga delar avstyrks i den mån kraven inte tillgodoses

genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

att riksdagen

dels med anledning av motion 1991/92:A225 yrkandena 1, 4 och 25 samt med

avslag på motion 1991/92:A259 yrkandena 1 och 6 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

dels med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 3 antar förslaget i

bilaga 4 till Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. Medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder (mom. 2)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Ny

demokratis" och slutar med "motion A265 (nyd)" bort ha följande lydelse:

Utskottet har behandlat arbetslivsfondens verksamhet i sitt nyligen justerade

betänkande AU12. Av detta betänkande framgår att de beviljade bidragen från

arbetslivsfonden totalt uppgår till 3 810 milj.kr. samt att utbetalningstakten

har ökat under det senaste budgetåret. Utskottet menade att det ökande

intresset för investeringar i bättre arbetsmiljö i vid mening också är av

betydelse ur den aspekten att det ger ett efterfrågetillskott som är av värde i

dagens trängda sysselsättningsläge. Vidare vill utskottet erinra om att förslag

om att använda medel från arbetslivsfonden för finansiering av vissa

sysselsättningsskapande åtgärder förs fram i kompletteringspropositionen (prop.

1991/92:150, bilaga I:8).

Enligt utskottets uppfattning är det ansträngningar i den här riktningen som

nu bör intensifieras. Detta bör -- såsom Ny demokrati föreslår i motion A265 --

ske genom att 6 miljarder kronor av arbetslivsfondens medel används till

arbetsskapande åtgärder. Medlen bör i första hand användas för att öka

tillväxten i samhället genom att arbetsgivaravgifterna sänks. Högst 6 miljarder

kronor bör användas för denna åtgärd. Regeringen bör skyndsamt lämna förslag

till nödvändiga lagändringar.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A265 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A265 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Byggsysselsättningen (mom. 3, motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 24 börjar med "Utskottet ser" och på s.25 slutar med "och

Bo237" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på läget med den stigande

arbetslösheten inom byggnadsindustrin. I den nuvarande situationen som slår

hårt mot byggnadsarbetarna är det angeläget att på olika sätt stimulera

byggandet. Det finns en lång rad samhällsekonomiskt motiverade projekt såväl

vad gäller bostadsmiljöer som i fråga om skolor och sjukhus. Utskottet är

medvetet om att vissa förslag i denna riktning förs fram i

kompletteringspropositionen (prop. 1991/92:150, bilaga I:8). I övrigt anser

utskottet att de olika förslag som framförs i motion A225 (s) kan utgöra en

grund för en politik om arbete åt alla.

Med en sådan syn på vilken politik som behövs utgår utskottet ifrån att den

nuvarande negativa utvecklingen på arbetsmarknaden kan brytas. Därmed är någon

riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella motionsyrkandena inte

behövlig. Dessa avstyrks således.

4. Byggsysselsättningen (mom. 3)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med

"Utskottet ser" och på s. 25 slutar med "och Bo237" bort ha följande lydelse:

Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på läget med den stigande

arbetslösheten inom byggnadsindustrin. Dagens byggkris är både strukturell och

konjunkturell. En anpassning till en betydligt lägre nivå än under de

överhettade åren i slutet på åttiotalet måste nu accepteras. Utskottet vill i

detta sammanhang varna för de risker för ryckighet som kan bli följden av en

alltför stor neddragning. När konjunkturen vänder kan en ny överhettning

befaras.

Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motion Bo236 (nyd) att det är

nu som man bör bygga ålderdomshem och renovera bostäder, skolor och sjukhus.

Med sådana åtgärder följer även synergieffekter på andra områden.

Utskottet har noterat att regeringen i kompletteringspropositionen

(1991/92:150, bilaga I:8) tar ett steg i denna riktning. I propositionen ingår

förslag för att påskynda utbyggnaden och ombyggnaden av gruppbostäder resp.

sjukhem samt för att förstärka en upprustning av skolans fysiska arbetsmiljö.

Det anförda innebär att utskottet ställer sig bakom motion Bo236 vad gäller

byggsysselsättning. Övriga i sammanhanget behandlade motionsyrkanden avstyrks i

den mån de inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande byggsysselsättningen

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo236 yrkande 10 samt med

avslag på motionerna 1991/92:A240, 1991/92:A241, 1991/92:A258 yrkande 5,

1991/92:A262, 1991/92:A267, 1991/92:A272 yrkande 1, 1991/92:A273,

1991/92:A277 yrkande 1, 1991/92:A278, 1991/92:Bo211 yrkande 1, 1991/92:Bo235

yrkandena 1 och 6 samt 1991/92:Bo237 yrkande 5 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Anslag för räntebidrag till kommuner och landsting (mom. 4)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med

"Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A225 (s) att särskilda insatser måste

göras för att stimulera byggandet. De åtgärder som föreslås i

kompletteringspropositionen är inte tillräckliga för att häva krisen inom

byggsysselsättningen. Vidare finns många samhällsviktiga behov som behöver

tillgodoses.

Enligt utskottets mening bör AMS få ett särskilt anslag för räntebidrag till

kommuner och landsting för bygginvesteringar, ny- eller ombyggnad eller

reparationsarbeten, som tidigareläggs och bedöms vara viktiga ur bl.a.

sysselsättningssynpunkt. Det kan vara fråga om skolor, sjukhus och andra

anläggningar. Investeringarna måste påbörjas senast i januari 1993 och får inte

finnas med i byggplanerna för i år. Anslaget skall täcka räntan för

kapitalkostnaden under högst två år, medan kommunerna själva får stå för

kapitalet. Sammanlagt bör 780 milj.kr. anslås; för budgetåret 1992/93 bör 390

milj.kr. beräknas. Anvisning av arbetskraft skall ske av AMS.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A225 (s) i denna

del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslag för räntebidrag till kommuner och landsting

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 27 till

Räntebidrag för ny- och ombyggnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 390 000 000 kr.,

6. Den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner (mom. 6,

motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser att den del av utskottets

yttrande som på s. 27 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 28 slutar med

"och A482" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrunden av det nuvarande svåra läget på arbetsmarknaden anser

utskottet att vad som nu krävs är en väl avvägd ekonomisk politik med

kraftfulla åtgärder för att motverka arbetslösheten. Grunddragen i en sådan

ekonomisk politik har beskrivits i de reservationer som Socialdemokraternas

företrädare i finansutskottet har avgett (bet. 1991/92:FiU20). I övrigt anser

utskottet att de olika förslag som framförs i motion A225 (s) kan utgöra en

grund för en politik om arbete för alla. Hörnstenar i denna politik är

tillväxt, valfrihet och rättvisa. Det är en självklarhet att en politik med

arbete åt alla inbegriper en fungerande regionalpolitik.

Med en sådan syn på vilken politik som behövs utgår utskottet ifrån att den

negativa utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden kan brytas. Därmed är

någon riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella motionsyrkandena inte

behövlig. Dessa avstyrks således.

7. Nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och arbetsmarknadsinstituten

(Ami) (mom. 9)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Utskottet kan" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de uppfattningar som framförs i motion A222 (nyd) vad gäller

nedläggning av länsarbetsnämnderna, Ami m.m. Med siktet att spara in på onödiga

kostnader inom den offentliga sektorn bör man pröva att lägga över

länsarbetsnämndernas funktioner och ansvar på AMS. Med de tekniska möjligheter

som i dag står till buds, t.ex. kommunikation via interaktiv video, kan den

nödvändiga informationen erhållas och bearbetas centralt.

Enligt utskottets mening innebär den nuvarande organisationen med

arbetsförmedlingar och Ami-institut en klar risk för dubbelarbete vad gäller

utredning av den arbetssökande. För att förenkla organisationen, snabba upp

hanteringstiden och samtidigt spara pengar bör målsättningen vara att Ami läggs

ner och utredningsresurserna förs över till arbetsförmedlingarna.

Utskottet tillstyrker således motion A222 i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och

arbetsmarknadsinstituten (Ami)

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A222 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Rationaliseringsutredningar (mom. 10)

Vid avslag på reservation 7

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med

"Beträffande motionärernas" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande

lydelse:

Det i reservation 7 framförda förslaget om nedläggning av länsarbetsnämnder

och Ami har inte vunnit gehör i riksdagen. Därmed anser utskottet att riksdagen

hos regeringen skall begära en utredning med uppgift att ge förslag om hur

verksamheten vid Ami och länsarbetsnämnderna kan rationaliseras. Även

arbetsförmedlingarnas effektivitet bör utredas.

Utskottet ställer sig således bakom motion A222 i dessa delar vilket bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande rationaliseringsutredningar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A222 yrkandena 4 och 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Medelsanvisning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom. 13)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med

"Utskottet är" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom motion A225 (s) i vad gäller att anslaget till

förvaltningskostnaderna bör höjas med 42 milj.kr. jämfört med regeringens

förslag för att möjliggöra bl.a. uppsökande verksamhet bland

långtidsarbetslösa. Utskottet tillstyrker således motion A225 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande medelsanvisning till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 29, med anledning

av proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del samt med avslag på

motion 1991/92:A259 yrkande 5 till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar

ett ramanslag på 2852242000kr.,

10. Försöksverksamhet i Gävleborgs län (mom. 16)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "motion A229" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att få till

stånd en större flexibilitet i fråga om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna

och att förenkla regelsystemet. Den försöksverksamhet som bedrivits i

Gävleborgs län med en friare användning av olika arbetsmarknadspolitiska medel

bör därför stödjas och byggas ut.

Vad utskottet anfört med anledning av motion A229 bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande försöksverksamhet i Gävleborgs län

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A229 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Företagsanknuten utbildning (mom. 20)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar med

"Motionsönskemålet är" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser liksom motion A225 (s) att i den lågkonjunktur som nu råder

är det viktigt med kraftfulla satsningar på utbildning. Förslaget i

kompletteringspropositionen om en förlängning av försöksverksamheten med bidrag

till lönekostnader är ett steg i rätt riktning men innebär inte förslag om en

anslagshöjning. Om den företagsanknutna utbildningen skall kunna byggas ut och

fungera väl måste satsningen vara helhjärtad. Utskottet tillstyrker därför

motion A225 i här aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande företagsanknuten utbildning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Reglerna för utbildningsbidrag (mom. 21)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med

"Betänkandet har" och på s. 44 slutar med "är påkallad" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion A253 att studiebidraget och

utbildningsbidrag till ungdomar under 20 år som genomgår

arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära skolväsendet beloppsmässigt bör

vara lika. Det är angeläget att en ändring av reglerna för utbildningsbidrag

snarast kommer till stånd. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande reglerna för utbildningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A253 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Statliga beredskapsarbeten (mom. 26)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "motion A231" bort ha följande lydelse:

Som utskottet redovisat i det föregående är byggbranschen särskilt hårt

drabbad i den lågkonjunktur som nu råder. Särskilt svår är situationen för den

äldre arbetskraften. Enligt utskottets mening bör de kunskaper och den

yrkeserfarenhet som finns hos äldre byggnadsarbetare tas till vara och

utnyttjas för bl.a. reparationer och underhåll av statliga kulturbyggnader och

institutioner. Vad utskottet anfört med anledning av motion A231 bör ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande statliga beredskapsarbeten

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A231 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Fackliga organisationers uppsökande verksamhet (mom. 31)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med

"Utskottet vill" och slutar med "av motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom motion A224 (nyd) att bidrag inte bör lämnas för de

fackliga organisationernas uppsökande verksamhet. Utskottet är medvetet om att

AMV har rätt att fritt välja hur de arbetsmarknadspolitiska medlen skall

fördelas på åtgärdsform. Dock anser utskottet att riksdagen till regeringen bör

uttala att riktlinjerna för användningen av de otraditionella insatserna ändras

i enlighet med vad utskottet anfört.

Vad utskottet med anledning av motion A224 har anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande fackliga organisationers uppsökande verksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A224 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd

arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom. 33)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar med

"Utskottet ser" och på s. 62 slutar med "motsvarande delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ser med stort allvar på den mycket höga arbetslösheten bland

ungdomar. Inte minst oroande är att stora grupper av de lite äldre ungdomarna

drabbats så hårt. För utskottet står det klart att kraftfulla insatser måste

till för att på något sätt komma till rätta med situationen och så långt

möjligt förhindra negativa effekter av en omfattande sysslolöshet.

Grundläggande för att komma till rätta med den stigande arbetslösheten är att

den ekonomiska politiken måste läggas om. Därutöver krävs särskilda insatser

för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Utskottet anser emellertid att det finns anledning att rikta kritik mot

regeringens förslag i proposition 124 om ett nytt åtgärdssystem för ungdomar

under 25 år. Förslaget utgör enligt utskottets mening en del i en politik som

inte är samordnad och genomtänkt.

Den grundläggande kritiken kan sammanfattas enligt följande.

Förslaget innebär att ungdomarna får bidrag i stället för en anställning med

lön. Åtgärden kommer att ha negativa effekter på ungdomarnas ordinarie

arbetsmarknad och på andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eftersom några nya

resurser inte skjuts till, kommer alltför få ungdomar att omfattas. Det är

oacceptabelt att garantin för de yngsta och de handikappade försvinner. En

omfattande byråkrati kommer att uppstå till men för annat arbete på

arbetsförmedlingarna. Det kan dessutom inte vara arbetsförmedlingarnas sak att

låna ut gratis arbetskraft till arbetsgivarna.

En självklar utgångspunkt bör enligt utskottets mening vara att den som

arbetar på en arbetsplats också skall vara anställd där och att villkoren för

arbetet skall bestämmas av arbetsmarknadens parter. Även unga människor måste

kunna leva på sin lön. För utskottet står det helt klart att den unge under

ungdomspraktiken kommer att utföra arbete i inte obetydlig omfattning, även om

praktiken till äventyrs benämns arbetsmarknadsutbildning. Regeringens förslag

inger i detta hänseende betänkligheter.

Mot regeringsförslaget kan invändas att det kommer att få mycket allvarliga

effekter för vissa utsatta grupper på arbetsmarknaden. Som framhålls i

Socialdemokraternas partimotion A10 kommer det t.ex. att bli mycket svårt att

förmedla ett arbete med lönebidrag till en arbetshandikappad, när alternativet

är en frisk 24-åring som ställs till arbetsgivarens förfogande utan några

ekonomiska förpliktelser.

Oavsett vilka uttalanden som görs i propositionen är det de gällande

arbetsrättsliga reglerna som avgör, om den som utför ett arbete skall betraktas

som anställd eller inte. Avgörande är omständigheterna i det enskilda fallet.

Enligt utskottets uppfattning får någon tvekan inte råda om vad som gäller, när

en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd introduceras, särskilt inte när den avses

få stor omfattning.

Det skulle kunna göras gällande att ovissheten kan undanröjas med hjälp av en

särskild lag som undantar dessa ungdomar från de lagar och avtal som normalt

tillämpas på en arbetsplats. Utskottet avvisar emellertid i detta fall bestämt

alla tankar på en sådan lagstiftning.

En sådan lag skulle i praktiken bli en slags tvångslag som undantar just

dessa ungdomar från de rättigheter som tillkommer andra arbetstagare. Detta

strider mot de grundläggande fri- och rättigheter som är så viktiga i vårt

samhälle. Dessutom skulle utarbetandet av en sådan lag kräva ingående analyser

av vilka förutsättningar som föreligger för en sådan lagstiftning och vilka

effekter den kan få. Det är en självklarhet i det svenska rättssamhället att

detta förutsätter en ingående utredning, remissförfarande och lagrådets

hörande.

Detta gäller inte minst mot bakgrund av de oklarheter som föreligger om en

sådan lagstiftnings verkan. Det är inte självklart att en sådan lag verkligen

förhindrar att den berörda ungdomen ändå åberopar de regler som finns i olika

lagar och avtal till förmån för arbetstagare. Det vore enligt utskottets mening

helt oförsvarligt att försätta arbetsgivare, ungdomar och berörda myndigheter i

en situation, där oklarhet råder om vilka regler som egentligen skall

tillämpas.

Av nu angivna skäl bör enligt utskottets mening proposition 124 avslås av

riksdagen. Även de motioner som innehåller förslag om villkor i olika

hänseenden för ungdomspraktiken eller andra synpunkter med anknytning till

denna avstyrks av utskottet. Det gäller motionerna A8 (c, m, fp, kds), A9

(nyd), A11 (v) och A12 (fp), i förekommande fall i motsvarande delar.

Utskottet anser att det i stället finns skäl att ta fasta på det förslag om

ungdomsåtgärder som framförs i den nyssnämnda motionen. Utgångspunkten för

dessa förslag är vad som är bäst för ungdomarna. Grundtanken är att reglerna

måste vara enhetliga och enkla. Ungdomarna skall utföra arbete och därför vara

anställda av arbetsgivarna på avtalsenliga villkor. De skall självfallet få en

chans att kvalificera sig hos arbetsgivarna för ett ordinarie arbete. Såsom

framhålls i motionen måste det finnas starka ekonomiska incitament för

arbetsgivarna så att alla engagerar sig för att få fram lämpliga arbeten. För

de yngsta ungdomarna och de arbetshandikappade måste det finnas en garanti.

Den närmare innebörden av förslaget är i korthet följande.

"Ungdomsjobb" skall kunna anvisas en ungdom under 25 år i de fall då försök

att få arbete på den reguljära arbetsmarknaden har misslyckats och då det inte

heller finns behov av att stärka den unges kompetens genom utbildning. En

förutsättning skall vara att arbetsgivaren ökar antalet anställda eller i vart

fall att det finns skäl för en anvisning med hänsyn till den unges situation,

t.ex. risk för utförsäkring från A-kassan. Den berörda fackliga organisationen

skall yttra sig över att förhållandena på arbetsplatsen är sådana som

arbetsgivaren uppger. En anvisning från arbetsförmedlingen skall avse

tillfällig anställning under högst sex månader. Om särskilda skäl föreligger

kan en förlängning ske med ytterligare högst sex månader. Anställningsavtal

skall träffas och lön utges i enlighet med det tillämpliga kollektivavtalets

lägstlöneregler, vilket vanligen varierar mellan 42 och 52 kr. per timme.

Arbetsgivaren får göra avdrag med 415 kr. per dag vid inbetalning av

arbetsgivaravgifter på motsvarande sätt som vid utbildningsvikariat. Om den

unge inte får fast anställning hos arbetsgivaren skall den unge i slutet av

anställningsperioden delta i jobbsökaraktiviteter.

Det av Socialdemokraterna framlagda förslaget fyller enligt utskottets mening

de krav på enkelhet som bör ställas. Det har dessutom den fördelen att systemet

med avdrag från arbetsgivaravgifterna är väl inarbetat.

"Ungdomsjobb" är en ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Den bör likställas med

beredskapsarbete. Därmed kommer åtgärden att omfattas av undantagsregeln i 1 §

lagen om anställningsskydd.

Den nya åtgärden bör införas från den 1 juli i år. När en förbättring

inträder av läget på arbetsmarknaden skall en anpassning ske, exempelvis genom

att arbetsgivarens avdragsmöjligheter begränsas.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A10 såvitt avser förslaget att

införa ungdomsjobb från och med den 1 juli 1992 och att anta ändringen i lagen

om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter. Vad utskottet anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande regeringens förslag om en försöksverksamhet med

arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A10 yrkandena 1--3 och med

avslag på dels proposition 1991/92:124 i motsvarande del, dels motionerna

1991/92:A8, 1991/92:A9 yrkandena 2--4 och 1991/92:A11 yrkandena 1, 2, 4 och 5,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

ny arbetsmarknadspolitisk åtgärd för ungdomar,

dels antar lagförslaget i bilaga 5 med den ändringen i rubriken och

ingressen att lagändringen skall avse lagen (1992:000) om tillfällig avvikelse

från lagen (1981:691) om socialavgifter,

16. Andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar (mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 62 börjar med "En

grundtanke" och på s. 63 slutar med "bekämpa ungdomsarbetslösheten" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A10 att vissa andra

arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan upphöra med "Ungdomsjobbens" införande,

nämligen beredskapsarbete och rekryteringsstöd för ungdomar under 25 år,

handledarbidrag till arbetsgivare samt avtalade inskolningsplatser.

Detta innebär att utskottet inte kan ställa sig bakom förslaget i v-motionen

A11 om att huvudregeln bör vara att de ungdomar under 25 år som kvalificerat

sig för ersättning från arbetslöshetskassan i första hand bör erbjudas

beredskapsarbete.

Utskottets förordande av det socialdemokratiska förslaget om ungdomsjobb

innebär att inte heller vänsterpartiets yrkande i motionerna A259 och So270 om

att ungdomsgarantin utvidgas till 20--24-åringarna bör vinna riksdagens bifall.

Såsom tidigare framförts är det utskottets uppfattning att de särskilda

inskolningsplatserna bör finnas kvar för 18--19-åringarna och för handikappade.

Om platserna slopas, som regeringen föreslår, kommer dessa ungdomar att få

svårigheter i konkurrensen med de äldre om att få en praktikplats.

När det gäller kostnaderna för det nya åtgärdssystemet innebär varje

anställd på ett ungdomsjobb enligt förslaget i motion A10 en utgift för staten

om ca 91 000 kr., beräknat som 220 dagsavdrag à 415 kr. Samtidigt får staten

dock intäkter i form av skatter och arbetsgivaravgifter. Med varje arbetslös

ungdom som får ett ungdomsjobb bortfaller emellertid också kostnaden för

kontant arbetsmarknadsstöd. Som framhålls i motionen ökar statens faktiska

kostnader därför inte i och med ungdomsjobben. Utöver detta måste man också

beakta värdet av det som den unge producerar, ökade intäkter för kommunerna

samt minskande kostnader för social utslagning.

Utskottet ansluter sig till vad som framförts i motion A10 om att en viss del

av det tidigare föreslagna anslaget till AMS -- i motion A225 har

Socialdemokraterna förordat ytterligare 250 milj.kr. till otraditionella

insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten -- kan utgå och i stället

användas för ungdomsjobben. Det gäller kostnaderna för de ovan angivna

åtgärderna som upphör. I övrigt finansieras reformen vid sidan av statsbudgeten

genom att passiva kontantstöd aktiveras. Intäkterna till arbetsmarknadsfonden

kommer att minska med det avdrag som arbetsgivarna får göra. I gengäld minskas

dock utbetalningarna från fonden. Om man beaktar de totala effekterna av

skatter, avgifter och uteblivet kontantstöd är det, som framhålls i motionen,

fördelaktigt att aktivera kontantstödet på detta sätt.

Utskottet anser det angeläget att det snarast görs en bedömning av läget för

arbetsmarknadsfonden i sin helhet varefter eventuella justeringar får göras i

dess finansiering.

Med det anförda tillstyrks motionerna A10 och A225 i motsvarande delar.

Propositionen liksom motionerna A11, A259 och So270, i förekommande fall i

motsvarande delar, avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A10 yrkande 4 och

1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del samt med avslag på dels proposition

1991/92:124 i motsvarande delar, dels motionerna 1991/92:A11 yrkande 3,

1991/92:A259 yrkande 2 och 1991/92:So270 yrkande 2,

dels godkänner förslaget om att slopa statsbidraget till avtalade

inskolningsplatser, beredskapsarbete för ungdomar under 25 år, rekryteringsstöd

för ungdomar under 25 år och till arbetsgivare för handledare för ungdomar,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Gymnasie- och högskoleutbildningen (mom.38)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med

"Utbildningsutskottet har" och slutar med "bör avstyrkas" bort ha följande

lydelse:

Utbildningsutskottet har yttrat sig med anledning av de av Socialdemokraterna

i motion A10 väckta frågorna om ytterligare platser i gymnasie- och högskolan.

Med hänvisning till vad utskottet erfarit om att regeringen i

kompletteringspropositionen kommer att lägga fram förslag om utökning av

kapaciteten inom både gymnasieskolan och högskolan för budgetåret 1992/93

föreslår utbildningsutskottet att motionen avstyrks i dessa delar.

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av motionsyrkandena rörande

gymnasieskolan erinra om den socialdemokratiska regeringens beslut i

augusti 1991 att för innevarande budgetår anslå 100 milj.kr. i särskilt

statsbidrag till kommunerna för att anordna ett tredje utbildningsår för

arbetslösa 18--19-åringar med avslutad tvåårig gymnasieskola. Anvisade medel

beräknades räcka till 4 000 platser i gymnasieskolan. Trots vad som föreslagits

i kompletteringspropositionen om en utökning av kapaciteten anser utskottet att

det med hänsyn till situationen på arbetsmarknaden och kommunernas försenade

planering av gymnasieskolan för läsåret 1992/93 är angeläget att riksdagen nu

fattar beslut om en utökning av påbyggnadsutbildningen. Som förordas i motionen

bör utbildningen inriktas mot allmänna ämnen -- engelska, svenska, matematik

och samhällskunskap. Därigenom får eleverna en allmän kompetens motsvarande den

som de treåriga yrkeslinjerna i framtiden kommer att ge. Medelsbehovet bör i

enlighet med motionen beräknas till 25 000 kr. per helårselev. 10 000 elever

bör erbjudas påbyggnadsutbildning.

Med det anförda ansluter sig utskottet till den uppfattning som kommit till

uttryck i den till yttrandet fogade avvikande meningen från

utbildningsutskottets socialdemokratiska ledamöter.

Även när det gäller högskoleutbildningen anser utskottet i likhet med

motion A10 att situationen på arbetsmarknaden motiverar en utökning av antalet

platser. Även om förslag lagts fram i kompletteringspropositionen bör, såsom

anförs av de socialdemokratiska ledamöterna i utbildningsutskottet, besked om

detta lämnas så tidigt som möjligt så att högskoleenheterna kan planera för de

tillkommande platserna.

I enlighet med motionen bör 2 000 ytterligare årsstudieplatser inrättas på

lokala och individuella linjer samt fristående kurser. Anslaget i fråga bör

tillföras 60 milj.kr.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att utbildningsutskottets

socialdemokratiska ledamöter i reservationer till betänkandet 1991/92:UbU14

föreslagit förändringar i förhållande till regeringens förslag när det gäller

planeringsramarna för lokala och individuella linjer samt fristående kurser och

som en följd därav förordat högre anslagsbelopp.

Utskottet tillstyrker således förslagen i motion A10 om utökning av gymnasie-

och högskolan och att medel anvisas för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande gymnasie- och högskoleutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A10 yrkandena 5--8

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels till Lokala och individuella linjer samt fristående kurser för

budgetåret 1992/93 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

60000000 kr. utöver vad som beräknats i proposition 1991/92:100 bilaga 9,

18. Ungdomslöner m.m. (mom. 39)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar med

"Anställningsskyddslagens regler" och på s. 65 slutar med "berörda delar" bort

ha följande lydelse:

Utskottet ser vissa saker som grundläggande för att lösa ungdomarnas problem

på arbetsmarknaden. För det första måste man se över ungdomslönerna.

Arbetsmarknadens parter bör på olika sätt stimuleras att införa särskilda

ungdomslöner. Detta gäller inte minst inom teko-branschen. För det andra måste

provanställningstiden förlängas så att ungdomarna verkligen får möjlighet att

visa sin lämplighet för arbetet. Dessa åtgärder skulle vara fördelaktiga både

för de arbetslösa ungdomarna och för det svenska välståndet. Åtgärderna innebär

inte heller några kostnader.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A9, A261 och N225 i berörda

delar bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande ungdomslöner m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A9 yrkande 1, 1991/92:A261

yrkande 3 och 1991/92:N225 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

19. Sommaraktiviteter (mom. 40)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar med "Med

anledning" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Som framförts i Socialdemokraternas motion A225 kommer många ungdomar att

vara arbetslösa i sommar, inte minst i storstäderna. Utskottet anser att

ungdomarna måste engageras i aktiva åtgärder av olika slag. Under sommaren är

det gott om lediga lokaler av olika slag samtidigt som många lärare är beredda

att göra insatser.

Utskottet anser liksom motionärerna att regeringen bör verka för att AMS i

samarbete med kommuner och högskolor ordnar en omfattande utbildnings- och

kursverksamhet med jobbsökarkurser, yrkesvägledning, information om

utbildningsalternativ, svenska för invandrare, rekrytering till gymnasieskolan

m.m.

Som förelås i motionen bör arbetsmarknadsdepartementet få ett särskilt anslag

som skall användas till att ge bidrag till kommuner och högkolor för

lärarkostnader och dylikt. I enlighet med motionens förslag bör 75 milj.kr.

avsättas för detta ändamål.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion A225 i den berörda delen.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande sommaraktiviteter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 28

till Sommaraktiviteter för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 75000000kr.,

20. Egenföretagarnas sociala situation (mom.47)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med

"Utskottet har ovan" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion A725 (nyd) att lagen om kontant

arbetsmarknadsstöd bör ändras så att enmansföretagarna inte diskrimineras utan

behandlas på samma sätt som övriga medborgare. Den nuvarande lagen innebär att

en tillfälligt arbetslös enmansföretagare måste avveckla sin rörelse för att

kunna erhålla en tillfällig arbetslöshetsersättning. Inte minst med tanke på

den nuvarande arbetsmarknadssituationen och behovet av att få till stånd en

livskraftig småföretagsamhet är det inte rimligt att behandla en företagare

sämre än andra. Regeringen bör därför återkomma med lagförslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion A725. Utskottets

ställningstagande innebär att motionerna A251 och A715 i det väsentliga

tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande egenföretagarnas sociala situation

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A725 samt med anledning av

motionerna 1991/92:A251 och 1991/92:A715 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

21. Inträde i arbetslöshetskassa (mom. 50)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar med

"Utskottet har under" och slutar med "avstyrks motionen" bort ha följande

lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion A722

beträffande behovet av förenklade rutiner för medlemskap i en erkänd

arbetslöshetskassa av icke fackföreningsanslutna arbetstagare. Det kan inte

accepteras att byråkratiska hinder eller mobbning av den sökande hindrar

anslutning till arbetslöshetskassa för sådana personer. Vad utskottet med

anledning av motion A722 anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. beträffande inträde i arbetslöshetskassa

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A722 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Tillfällig ändring av lagen om anställningsskydd (mom. 51)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med "Det är"

och slutar med "utskottet motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet välkomnar förslagen om en effektivare arbetsmarknadspolitik i

motion A728 (nyd). Företagen bör -- såsom föreslås i motionen -- få dispens

från lagen om anställningsskydd, när de anställer en arbetslös. Den arbetslöse

behåller sin arbetslöshetsersättning och företaget kompletterar lönen upp till

marknadsmässig nivå. För att undvika missbruk bör särskilda regler utfärdas.

När konjunkturen vänder finns arbetskraften redan på plats vilket innebär en

samhällsekonomisk vinst. För välutbildade arbetslösa bör det kunna finnas

möjligheter att bidra till utvecklingen i våra grannländer på andra sidan

Östersjön.

Vad utskottet med anledning av motion A728 anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. beträffande tillfällig ändring i lagen om anställningsskydd

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A728 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 52)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund,

Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av regeringen föreslagna anslaget

otillräckligt med hänsyn till den allvarliga arbetsmarknadssituationen. Inte

minst med hänsyn till behovet av åtgärder för ungdomar samt behovet av stöd

till den företagsanknutna utbildningen bör anslaget i enlighet med förslaget i

motion A225 (s) höjas med 350 milj.kr. i förhållande till propositionen. Motion

A225 tillstyrks således i denna del. Motion A259 avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande

del, med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del samt

med avslag på motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 956 575 000 kr.,

Särskilda yttranden

1. De statliga grupplivförsäkringarna (mom. 22)

Harald Bergström (kds) anför:

Lagen om homosexuella sambor är föremål för utvärdering i kommittén om

registrerat partnerskap. Den skall, enligt direktiven, göra en genomgång av de

regler som finns inom bl.a. arbetsrättens och sociallagstiftningens område

gällande äktenskaplig samlevnad. Kommitténs arbete skall redovisas i ett

betänkande senast den 20 december 1992.

Med ovanstående som bakgrund anser jag det inte lämpligt av utskottet att

föregripa kommitténs förslag genom att uttala en bestämd mening i frågan om de

statliga grupplivförsäkringarnas efterlevandeskydd för homosexuella sambor.

2. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd

arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom.33)

Arne Jansson (nyd) anför:

Med de justeringar som utskottet förordar i förhållande till regeringens

förslag minskar risken för missbruk av ungdomspraktiken. Det är enligt min

mening mycket bra.

För mig är det dessutom väsentligt att praktikantens intressen tas till vara

så långt som möjligt. Praktikanten måste få känna att han är till nytta på den

arbetsplats där han fullgör praktiken. Att genomföra ungdomspraktik får inte

betraktas som mycket mindre värdefullt än att utföra vanligt arbete. Jag anser

därför att man borde undersöka om praktikanternas villkor kan förbättras i

något avseende utan att de grundläggande förutsättningarna för ungdomspraktiken

rubbas.

Meningsyttring

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Karl-Erik Persson anför:

Jag instämmer i den reservation som de socialdemokratiska företrädarna i

utskottet har avgett beträffande byggsysselsättningen.

Därutöver vill jag anföra följande.

Enligt min mening bör arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och

inriktning i första hand ta upp arbete åt alla som övergripande mål för

politiken. Arbetslinjen skall innebära både utbildning och sysselsättning i

stället för arbetslöshet. För att nedbringa kostnaderna för

arbetslöshetsunderstöd, socialbidrag och utslagna människor bör regeringen

komma med förslag till åtgärder för att begränsa arbetslösheten till högst 3 %

till årsskiftet 1992/93.

Den offentliga arbetsförmedlingen måste expandera i tider av arbetslöshet. De

förstärkningar som regeringen föreslår är otillräckliga. Ytterligare 100

milj.kr. bör anslås till arbetsmarknadsverket.

I enlighet med Vänsterpartiets uppfattning måste ytterligare

beredskapsarbete kunna komma i fråga när detta framstår som den mest

ändamålsenliga åtgärden i det enskilda fallet. Med hänsyn till det

bekymmersamma läget på arbetsmarknaden med en stigande arbetslöshet i synnerhet

bland ungdomar är den väsentliga höjning av bidragsmedlen som föreslås i motion

A259 väl motiverad.

När det gäller regeringens förslag om en försöksverksamhet med

arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar ansluter jag mig

till vad som anförts i Vänsterpartiets motion A11. Insatser måste göras som

syftar till att bevara och utveckla förvärvade kunskaper och som ger

arbetslivserfarenhet. Regeringens förslag skulle kunna bli en bra

ungdomsgaranti om vissa förändringar gjordes. Det viktigaste är att det skall

vara fråga om praktikarbete och att ungdomarna blir anställda hos den

arbetsgivare som har det dagliga ansvaret på arbetsplatsen. Staten skall ge

bidrag till lönen. Ungdomarna får inte utnyttjas för ordinarie arbetsuppgifter.

En handledare måste finnas på platsen. Om ungdomen faktiskt utför ett ordinarie

arbete måste principen om lika lön för lika arbete gälla. Annars skulle det bli

en gratisförmån för arbetsgivaren. Fackföreningen har en viktig roll att spela

i detta sammanhang. Jag anser också i likhet med motionen att ersättningen

måste räknas upp för ungdomarna i åldern 20--24 år så att de kan försörja sig

utan att behöva anlita de sociala myndigheterna.

Såvitt gäller andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar är det

min uppfattning att, såsom föreslås i motion A11, ungdomar under 25 år som

kvalificerat sig för ersättning hos arbetslöshetskassa i första hand skall

erbjudas beredskapsarbete. Den s.k. ungdomsgarantin bör utvidgas till de något

äldre ungdomarna i åldern 20--24 år. Den som har yrkesutbildning eller annars

har genomgått utbildning utan att ha fått arbete bör erbjudas en särskild

praktikplats med full ersättning från samhället, på sätt som förordas i

v-motionerna A259 och So270. Vad som anförts bör ges regeringen till känna.

I fråga om medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder anser

jag att denna bör höjas med det belopp som föreslås i motion A259, dvs. med 1,5

miljarder kronor utöver regeringens förslag.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 13, 24, 33,

34 och 52 borde ha hemställt:

1. beträffande arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A259 yrkandena 1 och 6 samt med

avslag på motion 1991/92:A225 yrkandena 1, 3, 4, och 25 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

13. beträffande medelsanvisning till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A259 yrkande 5 samt med

anledning av dels proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del, dels

motion 1991/92:A225 yrkande 29 till Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar

ett ramanslag på 2910242000 kr.,

24. beträffande ytterligare beredskapsarbeten

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

33. beträffande regeringens förslag om en försöksverksamhet med

arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:124 i motsvarande del och

motion 1991/92:A11 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och med avslag på motionerna

1991/92:A8, 1991/92:A9 yrkandena 2--4 och 1991/92:A10 yrkandena 1--3 godkänner

vad ovan anförts,

34. beträffande andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A11 yrkande 3, 1991/92:A259

yrkande 2 och 1991/92:So270 yrkande 2 samt med avslag på dels proposition

1991/92:124 i motsvarande delar, dels motionerna 1991/92:A10 yrkande 4 och

1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del godkänner vad ovan anförts,

52. beträffande medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A259 yrkande 4 i motsvarande del

samt med anledning av dels proposition 1991/92:100 bilaga 11 i motsvarande del,

dels motion 1991/92:A225 yrkande 26 i motsvarande del till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 106 575 000 kr.,

I proposition 1991/92:100 framlagt lagförslag

Bilaga 1

Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter

I proposition 1991/92:124 framlagda lagförslag

Bilaga 2

Av utskottet framlagt lagförslag

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ungdomspraktikanter

Härigenom föreskrivs följande.

Ungdomar som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplats skall inte anses som

arbetstagare när de fullgör ungdomspraktik.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och gäller till utgången av juni

1993.

Lagförslag till reservation 1.

Bilaga 4

Lagförslag till reservation 15.

Bilaga 5

Utbildningsutskottets yttrande

1991/92:UbU3y

Bilaga 6

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under 25 år (prop. 1991/92:124)

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att avge

yttrande över motionerna 1991/92:A8 (c, m, fp, kds), 1991/92:A10 (s) yrkandena

5--8 samt 1991/92:A12 (fp). Motionerna är väckta med anledning av regeringens

proposition 1991/92:124 om arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar under

25 år.

För att bekämpa arbetslösheten bland ungdomar under 25 år föreslår regeringen

ett nytt åtgärdssystem i form av arbetsmarknadsutbildning med

arbetsplatsförlagd praktik, benämnd ungdomspraktik. Syftet är att ungdomarna

skall få viktig yrkespraktik och arbetslivserfarenhet som ökar deras

möjligheter att konkurrera om arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

I motion 1991/92:A8 (c, m, fp, kds) behandlas villkoren för

ungdomspraktik i vad avser ungdomar i åldern 18--19 år. Enligt motionärerna

bör det föreligga synnerliga skäl för att ungdomar i åldern 18--19 år utan

minst tvåårig gymnasieutbildning skall få delta i den föreslagna

ungdomspraktiken. En avslutad gymnasieutbildning måste alltid vara ett klart

och tydligt förstahandsalternativ. Det förhållandet att betald yrkespraktik på

något sätt skulle kunna framstå som ett alternativ till reguljär utbildning

riskerar enligt motionärerna att leda till fel signaler till ungdomarna. Vidare

anser motionärerna att arbetsförmedlingen bör åläggas att alltid samråda med

ungdomarnas hemkommuner före en eventuell anvisning till ungdomspraktik.

Riksdagens beslut om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85,

bet. UbU16, rskr. 356) innebär bl.a. att kommunerna är skyldiga att erbjuda

alla ungdomar, som har gått igenom grundskolan och som inte redan har en

gymnasieutbildning, utbildning i gymnasieskolan på ett nationellt program eller

ett individuellt program. Skyldigheten gäller fram t.o.m. det första

kalenderhalvåret det år ungdomarna fyller 20 år (jfr 5kap. 1--5§§

skollagen).

I nu föreliggande proposition (1991/92:124) framhålls att för ungdomar i

åldern 18--19 år som inte har minst tvåårig gymnasieutbildning skall

utbildningsåtgärder genom kommunens försorg vara förstahandsalternativet. Men

finns det skäl för det skall även ungdomar utan gymnasieutbildning kunna delta

i ungdomspraktik. Arbetsförmedlingen bör samråda med ungdomarnas hemkommuner

för en eventuell anvisning till ungdomspraktik.

Utbildningsutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att stat och

kommun även i fortsättningen, i första hand via skola och arbetsförmedling,

måste på alla sätt försöka hjälpa ungdomarna in på den utbildning eller

yrkesväg som de önskar. Utskottet anser emellertid i likhet med motionärerna

att det finns en risk att betald praktik m.m. under viss tid kan framstå som

ett mera lockande alternativ för somliga än reguljär utbildning i

gymnasieskolan. Ett villkor för att delta i den nu aktuella ungdomspraktiken

bör därför vara att ungdomar i åldern 18--19 år skall ha genomgått minst en

tvåårig utbildning i gymnasieskolan. Det bör enligt utbildningsutskottet

föreligga synnerliga skäl för att undantag från detta villkor skall ske.

Utbildningsutskottet anser vidare i likhet med motionärerna att

arbetsförmedlingen bör åläggas att alltid samråda med berörd hemkommun före en

anvisning till ungdomspraktik. Utbildningsutskottet vill ånyo framhålla att det

i dag föreligger en skyldighet för kommunerna att erbjuda ungdomar under 20 år

utbildning i gymnasieskolan. Beräkningen av statsbidraget beträffande

gymnasieutbildning baseras på alla personer som är folkbokförda i kommunen och

som fyllt 16 men inte 20 år.

Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att

arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka motion 1991/92:A8 när det gäller

villkoren för ungdomspraktik i vad avser ungdomar i åldern 18--19 år.

För att bekämpa ungdomsarbetslösheten för ungdomar under 25 år föreslås i

motion 1991/92:A10 (s) bl.a. att ytterligare 10000 elever skall erbjudas

påbyggnadsutbildning (yrkande 5). Enligt motionärerna är det angeläget att

utöka påbyggnadsutbildningen till dess gymnasiereformen är fullt genomförd. I

första hand bör påbyggnadsutbildningen inriktas mot allmänna ämnen så att

eleverna får en allmän kompetens som motsvarar den treåriga

gymnasieutbildningen i framtiden. Medelsbehovet för ytterligare 10000

årselevplatser beräknas till 250 milj.kr. Riksdagen bör besluta tillföra

sektorsbidraget under anslaget B 8. Bidrag till driften av det kommunala

offentliga skolväsendet motsvarande medel (yrkande 6).

Som utbildningsutskottet nyss framhållit bör utbildningsinsatser i

gymnasieskolan för arbetslösa ungdomar under 20 år vara

förstahandsalternativet. Mot bakgrund av att endast ett fåtal kommuner kommer

att påbörja genomförandet av den nya treåriga gymnasieskolan nästa läsår är det

angeläget att så många elever som möjligt på de tvååriga linjerna i

gymnasieskolan kan erbjudas ett tredje utbildningsår.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen i årets

kompletteringsproposition att framlägga förslag om en utökning av

utbildningskapaciteten i gymnasieskolan för budgetåret 1992/93. Med hänvisning

härtill anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka

motion 1991/92:A10 yrkandena 5 och 6.

Frågan om tillgången på praktikplatser för ungdomar till följd av

föreliggande förslag om ungdomspraktik tas upp i motion 1991/92:A12 (fp).

Motionären befarar att ungdomarna i skolans uppföljningsansvar, dvs.

16--17-åringar som ännu inte påbörjat en utbildning i gymnasieskolan, kommer

att få svårt att erhålla ungdomsplats i konkurrens med ungdomar som efterfrågar

ungdomspraktik.

Som framhölls i propositionen om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop.

1990/91:85 s. 90) har ungdomsplatserna inom ramen för kommunernas

uppföljningsansvar varit ett viktigt pedagogiskt redskap för att motivera

ungdomarna till fortsatta studier genom att stärka deras självkänsla och att ge

dem en introduktion i yrkeslivet. Möjligheten att få ungdomsplats under viss

tid kommer att finnas även i den nya gymnasieskolan inom ett individuellt

program.

Utbildningsutskottet delar motionärens uppfattning att det kan bli svårt för

ungdomarna i kommunens uppföljningsverksamhet att få tillgång till lämpliga

praktikplatser då det nya systemet med ungdomspraktik träder i kraft. Som

motionären framhåller krävs det ett intimt samarbete mellan ansvariga inom

skolans uppföljningsverksamhet och arbetsförmedlingen för att lösa detta

problem. Enligt vad utbildningsutskottet erfarit finns det sedan länge ett väl

etablerat samarbete mellan skolan och arbetsförmedlingen samt andra berörda i

detta avseende. Utskottet utgår från att behovet av praktikplatser för ungdomar

i kommunens uppföljningsverksamhet kommer att beaktas även i fortsättningen.

Något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandet anser

utbildningsutskottet därför inte vara erforderligt, varför utbildningsutskottet

anser att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motion 1991/92:A12.

I motion 1991/92:A10 föreslås även ytterligare platser i grundläggande

högskoleutbildning. Motionärerna befarar att eljest ca 10 000 behöriga elever

från gymnasieskolans avgångsklasser i vår inte kommer att få plats vid

högskolan till hösten. De föreslår att ramen för lokala linjer och fristående

kurser ökas med ytterligare 2 000 årsstudieplatser (yrkande 7) och att 60

milj.kr. anvisas för detta (yrkande 8). Enligt motionärerna bör det ankomma på

regeringen att fördela platserna till de högskolor som har möjlighet att

expandera, varvid man i första hand bör se till förutsättningarna vid de mindre

och medelstora högskolorna.

Utskottet har erfarit att regeringen i kompletteringspropositionen även

kommer att föreslå utökningar av högskoleutbildningen. Med hänvisning härtill

anser utbildningsutskottet att arbetsmarknadsutskottet bör avstyrka motion

1991/92:A10 yrkandena 7 och 8.

Stockholm den 2 april 1992

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit: Ann-Cathrine Haglund (m), Lena Hjelm-Wallén (s),

Rune Rydén (m), Bengt Silfverstrand (s), Margitta Edgren (fp), Ingvar Johnsson

(s), Larz Johansson (c), Berit Löfstedt (s), Bo Arvidson (m), Ewa Hedkvist

Petersen (s), Stefan Kihlberg (nyd), Eva Johansson (s), Ulf Melin (m), Tuve

Skånberg (kds) och Raimo Pärssinen (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Lena Hjelm-Wallén, Bengt Silfverstrand, Ingvar Johnsson, Berit Löfstedt, Ewa

Hedkvist Petersen, Eva Johansson och Raimo Pärssinen (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt vad" och

slutar med "yrkandena 5 och 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om den socialdemokratiska regeringens beslut i augusti

1991 att för innevarande budgetår anslå 100milj.kr. i särskilt statsbidrag

till kommunerna för att anordna ett tredje utbildningsår för arbetslösa

18--19-åringar med avslutad tvåårig gymnasieskola (jfr Förordning om särskilda

åtgärder inom utbildningsområdet mot ungdomsarbetslösheten, SKOLFS 1991:57).

Anvisade medel beräknades räcka till 4000 platser i gymnasieskolan. Enligt

vad utskottet erfarit kommer regeringen i årets kompletteringsproposition att

framlägga förslag om en utökning av utbildningskapaciteten i gymnasieskolan för

budgetåret 1992/93. Det oaktat anser utbildningsutskottet att det med hänsyn

till situationen på arbetsmarknaden och kommunernas planering av gymnasieskolan

för läsåret 1992/93 är angeläget att riksdagen nu fattar beslut om en utökning

av påbyggnadsutbildningen. I första hand bör påbyggnadsutbildningen inriktas

mot allmänna ämnen -- engelska, svenska, matematik och samhällskunskap.

Därigenom får eleverna en allmän kompetens motsvarande den som de treåriga

yrkeslinjerna i framtiden kommer att ge.

Medelsbehovet för den föreslagna påbyggnadsutbildningen beräknas till

25000kr. per helårselev. Utbildningsutskottet föreslår att 10000 elever

erbjuds påbyggnadsutbildning inom gymnasieskolan.

Utbildningsutskottet föreslår således att arbetsmarknadsutskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A10 yrkandena 5 och 6 för

budgetåret 1992/93 tillför sektorsbidraget under anslaget B8. Bidrag till

driften av det kommunala offentliga skolväsendet (åttonde huvudtiteln)

250milj.kr.

dels att den del av utskottets yttrande som börjar med

"Utbildningsutskottet har" och slutar med "yrkandena 7 och 8" bort ha följande

lydelse:

En utökning av den grundläggande högskoleutbildningen nästa läsår behövs av

det skäl som motionärerna anfört. För att högskoleenheterna skall kunna planera

för de tillkommande platserna bör besked ges så tidigt som möjligt.

Utbildningsutskottet anser därför att arbetsmarknadsutskottet, oaktat att

regeringen väntas framlägga förslag i kompletteringspropositionen, bör

tillstyrka motion 1991/92:A10 yrkandena 7 och 8.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

Vänsterpartiet instämmer i vad som anförts i den av Socialdemokraterna

avlämnade avvikande meningen om påbyggnadsutbildning för ytterligare 10000

elever och medelsanvisningen i vad avser denna utbildning för budgetåret

1992/93.

Vänsterpartiet har i motion 1991/92:Ub494 föreslagit ytterligare 4 000

årsstudieplatser i grundläggande högskoleutbildning för nästa budgetår. Den

motionen kommer att behandlas i betänkande 1991/92:UbU14, som ännu inte

justerats. När kompletteringspropositionen lagts fram kommer vi att ta

ställning till om vi på nytt skall motionera i frågan. När det gäller motion

1991/92:A10 yrkandena 7 och 8 delar jag Socialdemokraternas uppfattning i den

avvikande meningen att arbetsmarknadsutskottet bör tillstyrka motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 4

Motionerna 5

Utskottet 15

Allmän bakgrund 15

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning 18

Sysselsättning i byggbranschen, olika regioner m.m. 22

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 29

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 32

Inledning 33

Flyttningsbidrag m.m. 35

Arbetsmarknadsutbildning 36

Särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning 40

Arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet

m.m. 41

Bidrag till utbildning i företag 41

Elevsocial verksamhet 42

Utbildningsbidrag m.m. 42

Utbildningsvikariat m.m. 45

Beredskapsarbeten 46

Rekryteringsstöd 49

Otraditionella insatser 50

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder 50

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet 51

Insatser för invandrare och flyktingar 51

Åtgärder för ungdomar 51

Bakgrund 52

Regeringens förslag 53

Motioner väckta med anledning av proposition 124 56

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 57

Utskottets överväganden 58

Arbetslöshetsförsäkring 65

Medelsanvisning 69

AMU-gruppen: Uppdragsverksamhet 69

AMU-gruppen: Investeringar 71

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar 71

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 72

Hemställan 72

Reservationer 78

1. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

(mom.1),(s) 78

2. Medel inom arbetslivsfonden till arbetsskapande åtgärder (mom. 2),

(nyd) 80

3. Byggsysselsättningen (mom. 3, motiveringen), (s) 80

4. Byggsysselsättningen (mom. 3), (nyd) 81

5. Anslag för räntebidrag till kommuner och landsting (mom. 4), (s) 82

6. Den arbetsmarknadspolitiska situationen i olika regioner (mom. 6,

motiveringen), (s) 82

7. Nedläggning av länsarbetsnämnderna (LAN) och arbetsmarknadsinstituten

(Ami) (mom. 9), (nyd) 83

8. Rationaliseringsutredningar (mom. 10), (nyd) 83

9. Medelsanvisning till arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (mom.

13), (s) 84

10. Försöksverksamhet i Gävleborgs län (mom. 16), (nyd) 84

11. Företagsanknuten utbildning (mom. 20), (s) 85

12. Reglerna för utbildningsbidrag (mom. 21), (nyd) 85

13. Statliga beredskapsarbeten (mom. 26), (nyd) 86

14. Fackliga organisationers uppsökande verksamhet (mom. 31), (nyd) 86

15. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd

arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom. 33), (s) 86

16. Andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder för ungdomar (mom. 34), (s)

89

17. Gymnasie- och högskoleutbildningen (mom.38), (s) 91

18. Ungdomslöner m.m. (mom. 39), (nyd) 92

19. Sommaraktiviteter (mom. 40), (s) 93

20. Egenföretagarnas sociala situation (mom.47), (nyd) 93

21. Inträde i arbetslöshetskassa (mom. 50), (nyd) 94

22. Tillfällig ändring av lagen om anställningsskydd (mom. 51),

(nyd) 94

23. Medelsanvisning till arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 52),

(s) 95

Särskilda yttranden 95

1. De statliga grupplivförsäkringarna (mom. 22), (kds) 95

2. Regeringens förslag om en försöksverksamhet med arbetsplatsförlagd

arbetsmarknadsutbildning för ungdomar (mom.33), (nyd) 96

Meningsyttring av suppleant (v) 97

Bilagor

Bilaga 1: I proposition 1991/92:100 framlagt lagförslag100

Bilaga 2: I proposition 1991/92:124 framlagda lagförslag101

Bilaga 3: Av utskottet framlagt lagförslag110

Bilaga 4: Lagförslag till reservation 1111

Bilaga 5: Lagförslag till reservation 15112

Bilaga 6: Utbildningsutskottets yttrande 1991/92:UbU3y113