Bet. 1991/92:AU13

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1991/92:AU13

Regionalpolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1991/92

AU13

I betänkandet behandlas

proposition 1991/92:100 bilaga 11

(arbetsmarknadsdepartementet), Regionalpolitik (s. 32--55) och

anslagspunkterna D1--D10 (s.112--120),

förslag 1990/91:19 Riksdagens revisorers förslag angående

planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering,

92 motioner från allmänna motionstiden 1992.

Sammanfattning

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Utskottet konstaterar att det råder bred politisk enighet om

de allmänna målen för regionalpolitiken. Enligt målen för

regionalpolitiken skall alla människor oavsett var de bor i

landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö.

Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken sådan den

utformats i propositionen har utskottet inte kunnat finna att

den på något avgörande sätt avviker från den av riksdagen våren

1990 fastlagda politiken (prop. 1989/90:76, AU13, rskr. 346).

Regionalpolitiken kan emellertid inte ensam lösa de

regionalpolitiska problemen. Här krävs enligt utskottets mening

åtgärder inom en rad politikområden. Utskottet pekar särskilt på

att satsningar behövs inom infrastrukturen såsom exempelvis

kommunikationer samt utbildning och forskning.

Utskottet anser i detta betänkande att de av riksdagen

fastställda målen för regionalpolitiken alltjämt bör gälla. Även

såvitt avser riktlinjerna för politiken finner utskottet att de

ligger i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.

Företrädarna för Socialdemokraterna följer upp sina motioner i

detta avsnitt med en reservation.

Allmänna principer för omlokalisering

I denna del behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden i

vilka föreslås dels att SCB:s verksamhet i sin helhet skall

lokaliseras till Örebro, dels att statlig verksamhet skall

utlokaliseras till vissa särskilt nämnda län. Vidare behandlar

utskottet förslag till åtgärder för att komma till rätta med den

inomregionala obalansen och om storstadsregionernas betydelse.

Utskottet avstyrker samtliga motionsförslag med hänvisning

bl.a. till sina tidigare ställningstaganden åren 1990 och 1991

beträffande omlokalisering av statlig verksamhet. Därvid har

utskottet bl.a. framhållit att beslut om omlokalisering av

befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör

föregås av noggranna överväganden i skilda hänseenden. Utskottet

erinrar också om sina tidigare uttalanden om att det är viktigt

att pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än

Stockholm.

I detta sammanhang tar utskottet även upp det förslag som

riksdagens revisorer lagt fram angående planeringen och

genomförandet av boverkets lokalisering. Utskottet konstaterar

att revisorernas förslag och synpunkter överensstämmer i allt

väsentligt med de av statsmakterna angivna riktlinjerna för

lokalisering av statlig verksamhet.

Företagsstöd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att utvidga systemet

med nedsättning av socialavgifter till fler verksamheter i

stödområde 1 och till vissa verksamheter i delar av stödområde

2. Vidare biträder utskottet att stödformen lokaliseringslån

återinförs.

Socialdemokraterna reserverar sig mot att systemet med

nedsatta socialavgifter vidgas och yrkar att regeringens förslag

i den delen skall avslås av riksdagen.

Beredningen av frågor om regionalpolitiskt transportstöd

har flyttats från trafik- till arbetsmarknadsutskottet.

Den nuvarande stödområdesindelningen fastställdes av

riksdagen våren 1990. I ett stort antal motioner begärs

inplacering eller ändring av inplacering av enskilda kommuner i

stödområde. Utskottets grundläggande uppfattning är att

stödområdesindelningen inte bör ändras alltför ofta eftersom de

långsiktiga problemen måste vara avgörande. Motionerna avstyrks

med hänvisning till detta.

Företrädaren för Ny demokrati reserverar sig till förmån för

sin motion.

Glesbygdsstöd

Av regeringen föreslagna höjningar av maximibeloppen för

avskrivningslån till företag i glesbygder, för uthyrningsstugor

och för servicebidrag till kommersiell service i glesbygder

lämnas utan erinran från utskottets sida.

En aktualisering av begreppen glesbygd och landsbygd i årets

budgetproposition har föranlett invändningar i fyra motioner med

åberopande av förhållandena i Kalmar län. Med anledning härav

ger utskottet en bakgrundsbeskrivning och anlägger vissa

synpunkter på frågan. Någon åtgärd med anledning av motionerna

föreslås inte av utskottet.

Insatser för kvinnor

Med anledning av ett antal motionsyrkanden om insatser för

kvinnor i olika delar av landet erinrar utskottet om sina

tidigare uttalanden om att det är viktigt att kvinnors tillgång

till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i

landets olika delar.

Anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för

nästa budgetår. Detta innebär att utskottet föreslår en

sammanlagd medelsanvisning av 2 637,5 milj.kr. Härav belöper

300,3 milj.kr. på transportstödet, som tidigare finansierades

från anslag på kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Socialdemokraternas företrädare yrkar i reservationer inom

detta avsnitt att den sammanlagda medelsanvisningen ökas med

200milj.kr. Beloppet avses för lokaliseringsbidrag. Vidare

föreslås att anslagen till regionala utvecklingsinsatser och

särskilda infrastrukturåtgärder ökas med 170 resp. 20 milj.kr.,

medan kostnaderna för nedsättning av socialavgifter kan minskas

med 190 milj.kr. om riksdagen, såsom Socialdemokraterna yrkat,

avslår regeringens förslag beträffande denna stödform.

Vänsterpartiet anser att anslaget till särskilda

infrastrukturåtgärder i de tre nordligaste länen bör höjas med

280 milj.kr.

Regionalpolitiska åtgärder i regioner och län

Avslutningsvis behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden

om utvecklingsproblem men även utvecklingsmöjligheter i skilda

delar av landet. Det bekymmersamma arbetsmarknadsläget sätter

sin prägel på flertalet motionsyrkanden. Utskottet pekar därvid

på de instrument som har ställts till förfogande för

regionalpolitiken och att det i första hand ankommer på

länsmyndigheterna att ta ställning till de insatser som behövs.

Utskottet hänvisar också till förslag och kommande beslut inom

andra politikområden som kommer att få betydelse för den

regionala utvecklingen.

Reservationer har på detta avsnitt avgivits av företrädarna

för Socialdemokraterna.

En meningsyttring från suppleanten från Vänsterpartiet har

också fogats till betänkandet.

Propositionen

I proposition 1991/92:100 bilaga 11 föreslår regeringen

(arbetsmarknadsdepartementet) -- efter föredragning av

statsrådet Börje Hörnlund -- att riksdagen

dels

1. antar det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av

socialavgifter,

dels

2. godkänner vad som förordats i propositionen om

lokaliseringslån,

3. godkänner vad som förordats i propositionen om användningen

av återstående medel på anslagen för budgetåret 1985/86 under

tolfte huvudtiteln till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och

för budgetåret 1989/90 under tionde huvudtiteln till

Lokaliseringslån, m.m.,

4. godkänner vad som förordats i propositionen om högsta

beloppsgränser för stöd till företag i glesbygder,

5. godkänner vad som förordats i propositionen om högsta

beloppsgräns för servicebidrag till kommersiell service,

dels under punkterna

D1

till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar

ett reservationsanslag på 350000000 kr.

D2

till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93

anvisar ett reservationsanslag på 1000000000 kr.

D3

1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i

glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i

en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående

garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst

235000000kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.

D4

till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

530000000kr.

D5

till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 250000000kr.

D6

till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

180500000 kr.

D7

till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 16399000 kr.

D 8

till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på

6100000 kr.

D9

till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på

4200000kr.

D10

till Transportstöd för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 300300000 kr.

Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta

betänkande.

Förslag till riksdagen

Bostadsutskottet har med eget yttrande överlämnat riksdagens

revisorers förslag 1990/91:19 vari hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

revisorerna anfört angående planeringen och genomförandet av

boverkets lokalisering.

Bostadsutskottet yttrande, 1991/92:BoU1y, fogas till

betänkandet som bilaga 2.

Motionerna

1991/92:A217 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder i nordöstra Norrbotten.

1991/92:A225 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktningen av regionalpolitiken,

34. att riksdagen avslår förslaget i budgetpropositionen om

att ändra i lagen om nedsättning av socialavgifter,

35. att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret

1992/93 anvisar 200 milj.kr. utöver vad regeringen har

föreslagit,

36. att riksdagen till Regionala utvecklingsinsatser anvisar

170 milj.kr. utöver vad regeringen har föreslagit,

37. att riksdagen till Ersättning för nedsättning för

socialavgifter anvisar 190 milj.kr. mindre än vad regeringen

föreslagit,

38. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. anvisar 20 milj.kr. utöver vad

regeringen har föreslagit.

1991/92:A258 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inom ramen för regional

projektverksamhet tidigarelägga projekt på kultur- och

naturvårdsområdet i Västmanland.

1991/92:A277 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett stimulansprogram för

tillväxtbefrämjande investeringar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om försöksverksamhet med friare användning av

länsarbetsnämndens resurser,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om insatser för att påskynda

infrastrukturinvesteringar,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införandet av ett räntebidrag för

tidigarelagda kommunala investeringar.

1991/92:A401 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c, v) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utlokalisering av SCB från Stockholm till

Örebro.

1991/92:A402 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att förklara norra delen av Göteborgs och Bohus

län som särskilt stödområde.

1991/92:A403 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde

1.

1991/92:A404 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att

verka och leva i Norrbottens inland.

1991/92:A405 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av lokalisering av statliga

arbetstillfällen till Kalmar län för att nå en allsidigare och

differentierad arbetsmarknad.

1991/92:A406 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att Kristinehamns, Storfors, Karlskoga och

Degerfors kommuner inplaceras i stödområde 2.

1991/92:A407 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att Ljusnarsbergs och

Hällefors kommuner inplaceras i stödområde 1,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Karlskoga och

Degerfors kommuner inplaceras i stödområde 2,

3. att riksdagen hos regeringen begär att Askersunds och Laxå

kommuner temporärt placeras i stödområde 2.

1991/92:A408 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om resurser för regionalpolitiska insatser i Södermanlands län.

1991/92:A409 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om regionalpolitiken.

1991/92:A410 av Roland Lében (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om inplacering av kommunerna Karlskoga och Degerfors i Örebro

län samt Kristinehamn och Storfors i Värmlands län i ordinarie

stödområde 2 fr.o.m. den 1 juli 1992, då nuvarande beslut upphör

att gälla.

1991/92:A411 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för

företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län.

1991/92:A412 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner

inplaceras i stödområde 1,

2. att Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner skall tillhöra det

område som omfattas av nedsättning av socialavgifter med tio

procentenheter.

1991/92:A413 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om storstadsutvecklingen i Sverige.

1991/92:A416 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att näringslivsbefrämjande

åtgärder görs i Kalix kommun,

3. att riksdagen begär att regeringen medger en generös

bedömning vad gäller lokaliseringsbidrag.

1991/92:A417 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder och stöd för en positiv

utveckling inom Södermanlands län.

1991/92:A418 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att tillfälligt inplacera

Sölvesborgs kommun i stödområdet för regionala

utvecklingsinsatser.

1991/92:A419 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Färgelanda och Melleruds

kommuner inplaceras i stödområde två,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att snarast fördela medel så att en

upprustning av Dalslands kanal kan genomföras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till

Dalslandskommunerna Åmål, Dals Ed, Bengtsfors, Färgelanda och

Mellerud.

1991/92:A420 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om prioriterade insatser i Västernorrland.

1991/92:A421 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att Karlskoga och Degerfors blir inplacerade

i stödområde 2 fr.o.m. den 1 juli 1992.

1991/92:A422 av Stina Eliasson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Bräcke kommun skall föras till stödområde 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Åre kommun skall föras till stödområde 1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

hela Krokoms kommun skall föras till stödområde 1.

1991/92:A423 av Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för att stärka

näringsliv och arbetsmarknad i Gävleborgs län.

1991/92:A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder för sysselsättning och

näringspolitisk utveckling i Skåne.

1991/92:A426 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet m.m.

1991/92:A427 av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Bräcke och Åre kommuners och del

av Krokom kommuns inplacering i stödområde 1.

1991/92:A428 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av kraftfulla insatser för att

minska arbetslösheten i Västernorrland.

1991/92:A429 av Håkan Strömberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska insatser för såväl det

kortare som det längre perspektivet i Örebro län.

1991/92:A430 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Ronneby och

Olofströms kommuner.

1991/92:A431 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om regionalpolitiska insatser i Blekinge län.

1991/92:A432 av Inge Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en omfördelning av länsanslaget till förmån

för länsstyrelsen i Östergötland.

1991/92:A433 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om satsningar för utveckling av

Fyrstadsområdet.

1991/92:A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om turismen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om placering av ett WHO-universitet i Malmö,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studiemedel för elever vid Forumskolorna i

Skåne,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om etablerandet av en konsthögskola i Skåne,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av folkhälsoinstitutet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts avseende utbildning av baltiska studenter på

tandvårdshögskolan i Malmö,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om musiklinjen vid Skurups folkhögskola,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Kristianstads högskola,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Skissernas Museum i Lund,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Alunmuseet på Christinehof,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Form Design Center i Malmö,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Malmö Stadsteater och Malmö

Symfoniorkester,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Skånska Teatern i Landskrona,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidraget till Ystad teaters renovering,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Stiftelsen Skånehantverk i Landskrona,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade statsbidrag till Helsingborgs

Symfoniorkester,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återinförande av avdragsrätt för kostnader

för drift och underhåll av mangårdsbyggnader,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om järnvägarna i Skåne,

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

vägverket vid prioriteringen av väginvesteringar beaktar vad i

motionen anförts om vägnätet i Skåne,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ansvaret för kollektivtrafiken som korsar

de båda Skånelänen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om flygplatserna Sturup, Ängelholm och

Everöd,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändring av den s.k. Lex Öresund,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Malmö Marina Bevakningsområde (BoMö),

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljön i Skåne,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med

luft- och vattenföroreningar,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att stoppa stranderosionen

vid den skånska kusten,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts för att rädda utrotningshotade djur och

växter,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Skånes försvar,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett folkvalt regionalt organ i Skåne samt

möjligheten för Skåne att bli ett s.k. frilandskap.

1991/92:A435 av Inger Hestvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av att bygga ut

gymnasieskolan till tre år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de små och medelstora högskolorna

måste byggas ut både till omfattning och beträffande resurser

till forskning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om distansutbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av utbyggd kollektivtrafik och

telekommunikationer i skogslänen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvinnors rättmätiga del av statliga

satsningar på kultur- och fritidsområdet.

1991/92:A436 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att fördelningen inom

D2-anslaget justeras så att Östergötland tilldelas 13 milj.kr.

för regionala utvecklingsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av att ändra glesbygdsförordningen

så att statligt bidrag kan utgå till transportstöd i skärgården

utan den begränsande treårsregeln.

1991/92:A437 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Hagfors kommun flyttas upp till

stödområde 1,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att särskilda medel avsätts för att skapa

ny sysselsättning och lindra problemen, särskilt för de personer

som kan komma att friställas.

1991/92:A438 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utvärdering av de sysselsättningspolitiska

effekterna av olika former av företagsstöd, liksom effekter ur

konkurrens- och marknadssynpunkt.

1991/92:A439 av Laila Strid-Jansson och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Bräcke kommun skall föras till

stödområde 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Åre kommun skall föras till stödområde

1.

1991/92:A440 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av att inplacera Gotland i stödområde 2, alternativt

i område för regionalpolitiskt företagsstöd.

1991/92:A441 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om användning av regionalpolitiska medel till turismen.

1991/92:A442 av Ulla Tillander m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av åtgärder för att ta till vara

utvecklingsmöjligheterna i Skåne.

1991/92:A443 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om åtgärder för Värmland.

1991/92:A444 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stödområdesindelningen i Jämtlands län.

1991/92:A445 av Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd och utlokalisering

av statlig verksamhet till Skaraborgs län.

1991/92:A446 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av åtgärder för att åstadkomma det omvandlingstryck,

som behövs för att få en positiv utveckling i Västernorrlands

län.

1991/92:A447 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

för att utveckla Blekinge län.

1991/92:A448 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att överväga möjligheterna att låta

kommunerna Kristinehamn, Karlskoga, Storfors och Degerfors ingå

i stödområde 2.

1991/92:A449 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny Gotlandsutredning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda regionalpolitiska insatser för

Gotlands län.

1991/92:A450 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om glesbygdsstödet.

1991/92:A451 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av åtgärder för att åstadkomma det

omvandlingstryck som behövs för att snabbt få en positiv

utveckling i Värmlands län.

1991/92:A452 av Bertil Måbrink m.fl. (v, s, m, fp, c, kds,

nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om infrastrukturåtgärder i

Gävleborgs län.

1991/92:A453 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg,

Kalmar och Blekinge,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk

eller myndighet till Kronoberg,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om infrastrukturella satsningar i Kronoberg.

1991/92:A454 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stödområdesindelningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i Arjeplogs kommun,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för vägar och järnvägar i

Norrbottens län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbyggnaden av telekommunikationer i

Norrbottens län,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dramatiklinje vid högskolan i Luleå,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts för att stärka utvecklingen vid

musikhögskolan i Piteå,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om grundskollärarutbildning i Luleå.

1991/92:A455 av Filip Fridolfsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Stockholmsregionens betydelse för

tillväxten i hela Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av en avreglerad flygtrafik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av successivt sänkt skattetryck,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att staten inte bör täcka förluster inom

bank- och finansbolag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om reformeringen av statsbidragen till

kommunerna,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av översyn och sänkning av

fastighetsskatten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en snabb utbyggnad av infrastrukturen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Stockholmsregionens tilldelning av

väganslagen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fri etablering av radio och TV i

Stockholm,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om harmonisering av

marknadsföringslagstiftningen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en fristående roll för tekniska högskolan,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder för att underlätta de boendes

övertagande av lägenheter i den så kallade allmännyttan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en översyn av PBL,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länsorganisationen i Mälardalen.

1991/92:A456 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ytterligare insatser i

Värmlands län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändrad stödområdesindelning för i

motionen angivna orter och kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Rämmens församling inryms i det av

regeringen framlagda förslaget om sänkt socialavgift och att

även tillverkningsindustrin inom Rämmens, norra Finnskoga, södra

Finnskoga och Dalby församlingar omfattas av förslaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Vänersjöfarten.

1991/92:A457 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunal skatteutjämning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot arbetslösheten i

Stockholms län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om

behovet av insatser för att förbättra Storstockholms trafikmiljö

i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning kring möjligheten att införa

en kommunal beskattning av näringslivet genom markavgifter för

utbyggnad av kollektivtrafik och infrastruktur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

flyget på Bromma bör avvecklas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

byggstarten av Arlandabanan bör tidigareläggas,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

det statliga bidraget till utbyggnad och underhåll av

tilläggsbryggor för reguljärtrafik i skärgården bör ökas,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en maximigräns bör sättas för båtstorlek och tonnage i den

känsliga skärgården,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

Storstockholm bör få ökad kompensation för höga

strukturkostnader på det sociala området i enlighet med

storstadsutredningens förslag.

1991/92:A458 av Sigge Godin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands läns behov av

regionalpolitiska satsningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett konkurrenskraftigt energipris för den

elkraftsintensiva industrin,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Västernorrlands läns internationella

beroende,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om viktiga byggobjekt inom infrastrukturen

som kan förverkligas i nuvarande lågkonjunktur,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om exportkrediter till den ryska

oljeindustrin.

1991/92:A459 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en särskild skärgårdsutredning

med uppgift att bl.a. belysa de i motionen redovisade

problemställningarna.

1991/92:A460 av Carl G Nilsson m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förbättringar av den bofasta

skärgårdsbefolkningens villkor.

1991/92:A461 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om glesbygdsstödets utformning i Kalmar län.

1991/92:A462 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet.

1991/92:A463 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

regionalpolitiska insatser i Åre och Bräcke kommuner.

1991/92:A464 av Chatrine Pålsson (kds) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av begreppet glesbygd

i syfte att kunna inrymma mindre tätorter.

1991/92:A465 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för regionalpolitiska insatser i

Kalmar län.

1991/92:A466 av Isa Halvarsson och Gudrun Norberg (fp) vari

yrkas att riksdagen beslutar att kommunerna Kristinehamn och

Storfors i Värmlands län och kommunerna Karlskoga och Degerfors

i Örebro län fr.o.m. den 1 juli 1992 inplaceras i det

regionalpolitiska stödområdet 2.

1991/92:A467 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

långsiktiga lösningar för glesbygdshandeln samt att nedsättning

av socialavgifter i de av arbetmarknadspropositionen föreslagna

områdena även skall omfatta glesbygdsbutikerna inom ramen för

arbetsmarknadsåtgärder.

1991/92:A468 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om placering av Strömstad och Tanum i

tillfälligt regionalpolitiskt stödområde,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förstärkning av länsstyrelsernas resurser

för näringslivsfrämjande projekt i norra Bohuslän.

1991/92:A469 av Ines Uusmann m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om löneskillnadskommittén,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetslivsprogram för kvinnor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beredskap för arbetslösa kvinnor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Dennisuppgörelsens fullföljande,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunernas ekonomi,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sammanhållen kvinnopolitik.

1991/92:A470 av Christer Lindblom och Leif Carlson (fp, m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om glesbygdsstöd i Kalmar län.

1991/92:A471 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att Älvsbyns kommun samt Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall inplaceras i

stödområde 1.

1991/92:A472 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om lokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands län.

1991/92:A473 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nödvändigheten av samlade insatser syftande till att

Västernorrland skall få en utveckling motsvarande övriga landet.

1991/92:A474 av Tage Påhlsson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

det angelägna i att Bräcke och Åre kommuner i Jämtlands län samt

Sollefteå och Ånge kommuner i Västernorrlands län tillfälligt

inplaceras i stödområde 1.

1991/92:A475 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär riktlinjer för en breddad och fördjupad

glesbygdspolitik i enlighet med vad som anförts i motionen.

1991/92:A476 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regionalpolitiskt stöd till Kalmar län,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett särskilt uppdrag till regeringen.

1991/92:A477 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behoven för Gävleborgs län.

1991/92:A478 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av särskilt ekonomiskt stöd till det

treåriga pilotprojektet Ekokommuner,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att medlen bör förvaltas av projektets

huvudman Glesbygdsmyndigheten.

1991/92:A479 av Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Bräcke kommun skall inplaceras i

stödområde 1,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Åre kommun skall inplaceras i

stödområde 1,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheten att finansiera de merkostnader

som uppstår av att inplacera Bräcke och Åre kommuner i

stödområde 1, inom den ram som tilldelas Jämtlands läns

länsstyrelse för regionala utvecklingsinsatser.

1991/92:A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ambitionerna för taxesättningen på

Gotlandstrafiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Gotlands speciella behov, som grund för

nytt förslag om skatteutjämning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att Gotland skall tillhöra stödområde två,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilda åtgärder för att utveckla

förädlingsindustrin för jordbruksprodukter på Gotland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omfördelning av resurser för NOLA och

landskapsvård,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konstruktionen av arealbidrag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter till beredskapsarbeten inom

jordbruket,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av fortsatt drift vid Roma

sockerbruk,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en särskild utredning om

konsekvenserna av 1990 års livsmedelspolitiska beslut för det

gotländska jordbruket,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökade satsningar på forskning,

utbildning och utveckling kring alternativa energikällor på

Gotland,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktat stöd till natur- och kulturturism

på Gotland,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av handlingsplan för att rädda

Östersjön.

1991/92:A481 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de regionalpolitiska stöden är ett

medel att åstadkomma rättvis fördelning mellan olika regioner,

3. att riksdagen under bilaga 11. D 6 anslår 280 000 000 kr.

utöver regeringens förslag till särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av att de regionalpolitiska stöden

i högre grad går till kvinnor,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regionalpolitiska medel skall kunna

användas till satsningar inom offentlig sektor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om särskilt stöd till barnomsorg på små

orter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett rundare Sverige och likvärdiga

förutsättningar för länstrafikbolagen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att forskningen inom ERU (Enheten för

regional utveckling) till övervägande del skall inriktas på

kvinnors villkor i glesbygden,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fördelningen av kvinnor och män i

länsstyrelsernas styrelser bör överensstämma med den som gäller

för lokaliseringsstöd (inget kön får vara representerat med

mindre än 40%).

1991/92:A482 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statens roll som ägare av basindustrierna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av riskvilligt kapital,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av kommunikationssatsningar i

Norrbottens län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de areella näringarna,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om miljön,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rennäringen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utlokaliseringen.

1991/92:A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om länets arbetsmarknad,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av ökade resurser till

handelsregistret i Stockholms län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bemanningsplaner för Stockholms skärgård,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk

gymnasieutbildning i Stockholms län,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska hänsyn vid

utbyggnad av universitets- och högskoleutbildning i Stockholms

län,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att ombilda Stockholms universitet till en

stiftelse,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppföljning av den s.k. Dennisuppgörelsen

vad gäller anslag till trafikinvesteringar i Stockholmsregionen

och nödvändiga förändringar i lagstiftningen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

länsstyrelserna bör ges rätt att överklaga vägverkets länsramar

för länstrafikanläggningsanslagen till regeringen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen skall klargöra behovet av

ytterligare kapacitet för flygtrafiken i Stockholmsregionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av fortsatt utbyggnad av spårbunden

trafik i Stockholms län, även efter det att nu påbörjade projekt

är färdiga,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny miljövänlig, snabb, resurssnål och

säker automatisk kollektivtrafik.

1991/92:A484 av Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ansökan om

medlemskap i EG,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs

län,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av särskilda insatser för

småföretagsutveckling med tyngdpunkt på Sjuhäradsbygden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för

framtidsstrategin för Älvsborgs län,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att låta en större andel av regeringens

satsning på högskolan komma högskolorna i Älvsborgs län till

del,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av allsidiga

och utvecklade kommunikationer och de redovisade

finansieringsmöjligheterna för att uppnå dessa,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fördelningen mellan länen av väganslagen

för upprustning och underhåll av grusvägarna i Älvsborgs län,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att fastställa banverkets beslut

beträffande Norge--Väner-länken och dess dragning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den långsiktigt strategiska utvecklingen

av Vänersjöfarten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av goda

flygförbindelser,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att forcera arbetet med bildandet av

Nationalpark Tresticklan i Dalsland.

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

13. att riksdagen beslutar att 40% av länsanslagens

projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor i

enlighet med vad i motionen anförts.

1991/92:A811 av Birthe Sörestedt m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors

sysselsättning och utbildning i Skåne.

1991/92:Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar ge klartecken till byggnad av

högskolan i Gävle--Sandviken.

1991/92:Bo222 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser till ekokommunprojektet.

1991/92:Kr271 av Åke Gustavsson m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kulturens betydelse vid utformningen av

regionalpolitiska stöd.

1991/92:T227 av Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp) vari

yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokalisering av statliga arbetsplatser

till Södertörn.

1991/92:U614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär att stöd planeras och

förbereds till regioner, företag och anställda som drabbas vid

nedläggningar och omstruktureringar av svensk krigsindustri.

Utskottet

Den regionala problembilden

I propositionen konstateras att den långsiktiga regionala

problembilden inte har förändrats väsentligt under senare år.

Den allmänna försämringen av konjunkturen har bl.a. medfört en

kraftig ökning av antalet arbetslösa och antalet varsel om

uppsägning i hela landet. Dessa problem har ökat i minst samma

takt i de regionalpolitiskt prioriterade regionerna som i landet

i övrigt. Nödvändiga strukturförändringar sköts upp under den

rådande högkonjunkturen. Detta uppdämda förändringsbehov utlöses

nu och medför mycket stora påfrestningar i orter och regioner

som redan tidigare hade ett ensidigt och svagt näringsliv.

Utskottet återkommer till utvecklingen på arbetsmarknaden

senare under våren i samband med behandlingen av

arbetsmarknadspolitiken.

De regionalpolitiska problemen är sedan länge störst i stora

delar av de sju s.k. skogslänen. Under senare år har dessa dock

haft en stabilare befolkningsutveckling än tidigare, främst

beroende på en förhållandevis hög nettoinvandring liksom på

ökade födelsetal. De inomregionala obalanserna är dock

fortfarande stora inom länen.

I en bilaga (bilaga 3) till detta betänkande finns

uppgifter om befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och

arbetslöshet. Uppgifterna har sammanställts av riksdagens

utredningstjänst. Redovisade uppgifter om den procentuella

arbetslösheten baseras på det för 1991 genomsnittliga antalet

kvarstående arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar

placering. På grund av den snabba negativa utvecklingen på

arbetsmarknaden redovisar utskottet dessutom senaste uppgifter

om arbetslöshetssituationen m.m. under resp. län i avsnittet om

Åtgärder i regioner och län.

Regionalpolitikens allmänna inriktning

Propositionen

Propositionen hänvisar till de av riksdagen fastlagda målen

för regionalpolitiken. De innebär att människor oavsett var de

bor i landet skall ges tillgång till arbete, service och en god

miljö. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden

mellan människor i olika delar av landet och en balanserad

befolkningsutveckling så att betydande valfrihet i boendet kan

åstadkommas. Regionalpolitiken skall vidare underlätta för

rationell produktion varigenom ekonomisk tillväxt kan uppnås.

För att målen skall kunna uppnås måste det skapas

förutsättningar för ekonomiskt, socialt, kulturellt och

ekologiskt fungerande regioner. I regeringsförklaringen heter

det bl.a. att hela Sverige skall leva. Det förutsätter en aktiv

regionalpolitik. Utvecklingskraften i de mindre företagen är

avgörande för den regionalt spridda sysselsättningen liksom

satsningar på infrastrukturen.

Den av riksdagen våren 1990 beslutade stödområdesindelningen

skall ligga fast. Regeringen har möjlighet att inplacera en

kommun eller kommundel med allvarliga sysselsättningsproblem i

s.k. tillfälligt stödområde. Det finns även möjlighet för

regeringen att tillfälligt höja den maximala andelen

lokaliseringsbidrag.

För att regionerna skall kunna utvecklas i rådande

lågkonjunktur med stora strukturomvandlingsproblem på olika håll

i landet krävs långsiktigt verkande regionalpolitiska åtgärder,

heter det i propositionen. Det behövs dels satsningar på

infrastrukturen, dels insatser i olika avseenden för företagen.

Regeringen föreslår att lokaliseringslån åter skall kunna

lämnas. En sådan åtgärd utgör också ett medel för att något

kompensera den ordinarie kapitalmarknadens mycket restriktiva

hållning, vilket gör det svårt att finansiera projekt i

stödområdet. En annan, allmänt kostnadssänkande åtgärd är

regeringens förslag till utvidgning av systemet med nedsättning

av socialavgifter. Slutligen föreslås en viss höjning av det

s.k. länsanslaget.

I propositionen framhålls att de medel som avsätts för direkta

regionalpolitiska insatser endast marginellt kan påverka den

regionala utvecklingen. För att nå de regionalpolitiska målen

krävs att regionalpolitiska hänsyn tas även när åtgärder inom

andra samhällssektorer utformas. I propositionen framhålls

sektorssamordningen inom regeringskansliet som ett viktigt led i

det regionalpolitiska arbetet. Särskilt betydelsefulla för den

regionala utvecklingen är insatser för att stärka

infrastrukturen. Dessa insatser berör bl.a. verksamheter inom

kommunikations-, utbildnings-, jordbruks- och

näringsdepartementens områden. I propositionen lämnas följande

redogörelse för viktigare beslut inom andra politikområden som

har effekter för den regionala utvecklingen.

Inom arbetsmarknadsdepartementets område faller förutom

regionalpolitiken även arbetsmarknadspolitiken, som syftar till

att åstadkomma väl fungerande arbetsmarknader i hela landet. De

arbetsmarknadspolitiska medlen fördelar AMS utifrån de problem

som råder i varje län. Länsarbetsnämnderna fördelar i sin tur

medel till varje arbetsförmedling med beaktande av den lokala

situationen. Fördelningen av medlen får därmed en profil som i

stort överensstämmer med de regionalpolitiska prioriteringarna.

Inom kommunikationsdepartementets område framhålls

riksdagens beslut våren 1991 att inrätta ett särskilt

infrastrukturanslag för större projekt som gäller vägar,

järnvägar och kollektivtrafikanläggningar. Sammanlagt 10

miljarder kronor anslogs av riksdagen inom en total

planeringsram på 20 miljarder kronor. Enligt uppgift i

budgetpropositionens bilaga 7 har den förutvarande regeringen

beslutat om ca 11 miljarder kronor från detta anslag till olika

projekt. Den nuvarande regeringen lämnade i november 1991

förslag till riksdagen om ett särskilt anslag på 1 500 milj.kr.

till sysselsättnings- och produktivitetsfrämjande åtgärder som

gäller investeringar i kommunikationssektorns infrastruktur.

Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag. I

fråga om vägar framhålls också det tioåriga

investeringsprogrammet för särskilda bärighetshöjande åtgärder.

En viktig del av programmet utgörs av åtgärder i skogslänen.

För budgetåret 1992/93 föreslås att 140 milj.kr. anslås till

transportstöd för färjetrafiken till Gotland. Anslaget till

trafiken på Trollhätte kanal och Vänern höjs med 18 milj.kr.

till 78 milj.kr. Till kommunala flygplatser, huvudsakligen i

Norrlands inland, anvisas 15,2 milj.kr.

Inom utbildningsdepartementets område pekar propositionen

på regeringsbesluten i maj 1991 varvid drygt 15 milj.kr.

fördelades till Bergslagen och norra Sveriges inland för

kompetenshöjande åtgärder. Medlen härrörde från de

regionalpolitiska satsningar som riksdagen fattade beslut om i

samband med propositionerna om särskilda regionalpolitiska

satsningar i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland

(prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) samt i Norrbottens län

(prop. 1987/88:86, UbU38, rskr. 353). Medlen avsåg bl.a.

utbildning inom komvux riktad till kvinnor i form av höjd

grundutbildning och yrkesutbildning med anknytning till det

lokala arbetslivets behov. Vissa av medlen fördelades för

distansutbildning inom högskolan.

Tillgång till god högskoleutbildning i hela landet är en

viktig faktor för den regionala utbildningen, betonas i

propositionen. Redan i vår ökar antalet platser vid universitet

och högskolor med 2 000, vilket motsvarar en kostnad på

21milj.kr. En fråga som uppmärksammats i regionalpolitiskt

sammanhang är möjligheterna till forskning vid de mindre och

medelstora högskolorna. Detta stöd uppgår för budgetåret 1992/93

till 44 milj.kr. I detta sammanhang erinras i propositionen om

de 36,5 milj.kr. som avsatts av regionalpolitiska medel för en

tillfällig förstärkning av forsknings- och

utvecklingsverksamheten vid elva mindre och medelstora högskolor

i Norrland, Bergslagen, sydöstra Sverige och Borås.

Slutligen erinras om riksdagens beslut våren 1991 om en ny

gymnasieskola. Beslutet innebär att varje kommun själv beslutar

i vilken utsträckning den skall anordna gymnasieutbildning eller

erbjuda sådan genom samverkansavtal med andra kommuner.

Inom jordbruksdepartementets område bereds för närvarande

ett förslag från en parlamentarisk arbetsgrupp rörande det

fortsatta stödet till jordbruket i norra Sverige. Stöd till

sockerbruken på Öland och Gotland skall enligt riksdagens beslut

våren 1991 lämnas under en övergångsperiod. Åtgärder skall under

perioden vidtas för att underlätta avvecklingen av sockerbruken.

Inom näringsdepartementets område hänvisas till riksdagens

beslut i december 1991 om en ny småföretagspolitik. Enligt

propositionen får beslutet särskilt stor betydelse för de

regionalpolitiskt prioriterade områdena. Även riksdagens beslut

våren 1991 om energipolitiken har stor regionalpolitisk

betydelse.

Inom finansdepartementets område pekar propositionen på

riksdagens beslut hösten 1991 om sänkning av mervärdesskatten

från 25 till 18% på bl.a. hotell- och restaurangtjänster,

upplåtelse av campingplats och stugor i stugbyar samt

personbefordran. Sänkningen kan väntas förbättra

förutsättningarna för turistnäringen på främst

vinterturistorterna i Sverige.

Inom civildepartementets område pågår olika

utvecklingsarbeten som har betydelse för den regionala

utvecklingen. I propositionen framhålls bl.a.

länsstyrelsereformen från förra året. Den syftar till att stärka

samordningen av den statliga verksamheten på regional nivå.

Vidare skapas förutsättningar för decentralisering från centrala

verk till länen och från stat till kommun. En särskild utredare

arbetar med att göra en analys av den offentliga verksamhetens

regionala uppbyggnad (C1991:09). Samme utredare har också i

uppdrag att analysera för- och nackdelar med nuvarande

länsindelning i västra Sverige (C1991:08). Båda uppdragen

skall vara redovisade till regeringen senast den 1 juli 1992.

Enligt uppgift i budgetpropositionens bilaga 14

(civildepartementet) avser regeringen att tillkalla en

parlamentarisk beredning för det fortsatta arbetet med såväl den

regionala verksamhetens uppbyggnad som landets indelning i län.

Civildepartementet förbereder tillsammans med

glesbygdsmyndigheten ett projekt för att utveckla idéer om den

kooperativa företagsformen som ett verksamt medel i det

regionalpolitiska arbetet.

En särskild arbetsgrupp har inom civildepartementet tillsatts

för att göra en uppföljning av det hittillsvarande samarbetet

över riksgränserna. Gruppen skall bl.a. överväga vilka åtgärder

som behövs för att underlätta den gränskommunala samverkan.

Inom kulturdepartementets område satsas för nästa budgetår

7,5 milj.kr. till orkestrar och länsteatrar. Därmed fullföljs

det treåriga program för utbyggnaden av stödet till de regionala

kulturinstitutionerna som riksdagen beslöt med anledning av 1990

års budgetproposition.

Inom miljö- och naturresursdepartementets område pekar

propositionen på de särskilda direktiv som skall gälla för

länsstyrelsernas anslagsframställning för budgetåren

1993/94--1994/95. I dessa hänvisas till riksdagens uppfattning

att det är en viktig uppgift för länsstyrelserna att verka för

att den regionala utvecklingen sker i former som är förenliga

med kraven på en god miljö och en långsiktigt god hushållning

med naturresurser.

Motionerna

Socialdemokraterna erinrar i sin partimotion A225 om

riksdagens beslut våren 1990 om regionalpolitiken. Riksdagen

ställde sig då bakom den dåvarande regeringens förslag om den

långsiktiga inriktningen av regionalpolitiken. Kännetecknen i

denna politik är att tillväxten skall bli högre, rättvisan

mellan olika landsdelar öka och valfriheten för befolkningen bli

större.

En samordnad syn tillämpades i regeringen för att inte de

regionalpolitiska målen skulle undergrävas. Mer stöd gavs till

infrastruktursatsningar, mindre till generella subventioner och

direkt företagsstöd.

Regionalpolitiskt tänkande måste enligt motionärerna prägla

skilda politikområden. Formerna för samordning inom och mellan

olika samhälls- och politikområden måste utvecklas så att de

regionalpolitiska målen främjas. En av de viktigaste insatserna

för regional utveckling är att förbättra infrastrukturen i form

av vägar, järnvägar och teleservice. Utbildning och forskning är

andra viktiga inslag i politiken. Regeringen har det yttersta

ansvaret för att statliga verk, myndigheter och bolag

organiserar sin verksamhet så att regionalpolitiska hänsyn blir

beaktade. En samordning och en helhetssyn måste prägla arbetet

så att inte målsättningen om regional balans går förlorad.

Den inriktning som regionalpolitiken har haft under den

socialdemokratiska regeringen bör ligga fast. Motionärerna

motsätter sig bestämt en ändrad inriktning av regionalpolitiken

och avvisar i det sammanhanget regeringens förslag om allmänt

kostnadssänkande företagsstöd i form av ökade möjligheter till

nedsatta sociala avgifter. I stället vill man satsa mer pengar

till lokaliseringsbidrag och ytterligare medel till regionala

utvecklingsinsatser. Regeringen måste aktivt verka för fortsatt

utlokalisering av tjänsteföretag. Vidare vill motionärerna att

utbyggnaden av infrastrukturen påskyndas och att ytterligare

medel anslås för detta ändamål i de tre nordligaste länen. Fler

projekt inom det anvisade infrastrukturanslaget bör beslutas.

Den närmare utformningen av motionärernas förslag och

behandlingen av dessa kommer att tas upp senare i

framställningen.

Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion A481 att

Sverige är ett land i obalans. Den svängning som har skett från

högkonjunktur till lågkonjunktur påverkar också den regionala

utvecklingen. De regionalpolitiska stöden och åtgärderna handlar

om en rättvis fördelning av landets resurser och om ersättning

för de ekonomiska värden som produceras i olika delar av landet.

Förutom lågkonjunkturen har Sveriges hållning i EG-frågan

bidragit till allvarliga konsekvenser för Norrland, som medfört

att livskraftiga företag lagts ned eller flyttat söderut.

De demokratiska instanserna, kommun, landsting och riksdag,

måste kunna styra lokalisering av arbetsplatser för att

korrigera de koncentrationstendenser som finns.

Regionalpolitiken får inte ses skild från övriga

politikområden, framhåller motionärerna. Satsningar måste göras

på infrastrukturen, utbildning och forskning, vård och omsorg,

social service, rättsväsende m.m.

Budgetpropositionen saknar kvinnoperspektiv, anser

motionärerna vidare. Regionalpolitikens utformning har

missgynnat kvinnorna. Det mesta stödet har gått till typiskt

manliga områden. Eftersom den offentliga sektorn har så stor

betydelse för kvinnorna, menar motionärerna att

regionalpolitiska medel också skall kunna användas för

satsningar på offentlig sektor i utsatta områden. Satsningar på

kollektivtrafiken skulle gynna kvinnorna. Inom ERU bör

forskningsinsatserna till övervägande del inriktas på kvinnor.

Slutligen bör kvinnorepresentationen i länsstyrelsernas

styrelser öka till 40%.

I motion A409 av Bo Holmberg, m.fl. (s) anför motionärerna att

regionalpolitikens huvudmål, regional balans, med kraft måste

hävdas under 1990-talet. Det finns skäl för en mobilisering för

att värna och utveckla regionalpolitiken i vårt land. Det behövs

insikter om olikheterna i avstånd och geografi. Europasamarbetet

får inte innebära att Sverige släpper sina regionalpolitiska

ambitioner.

Motionärerna vill ha bättre beslutsunderlag och bättre

regional statistik. Fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag

bör ske, liksom regionalpolitisk prövning när nya myndigheter

tillkommer. Det är dags att forma en politik för samordnad

service i glesbygden. Om flera myndigheter samlokaliserar sina

verksamheter kan servicen bevaras.

I motion A475 av Margareta Winberg (s) betonas att

glesbygdspolitik inte kan skiljas från regionalpolitik.

Glesbygdspolitiken måste breddas, tyngdpunkten förskjutas.

Glesbygden måste i framtiden hämta sin försörjning utanför sig

själv. Utvecklingen i de regionala tätortssystemen blir därför

av avgörande betydelse för att hindra avfolkningen.

Det är bra med småskaliga lokala initiativ men det behövs

betydligt mer, nämligen en långsiktig förstärkning av de

statliga transfereringarna, goda lokala transportnät samt en

organiserad samverkan mellan industrin, AMS samt närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK), anförs den i motionen.

Utskottets överväganden

Det råder bred politisk enighet om de allmänna målen för

regionalpolitiken. Människor skall således oavsett var de bor i

landet ges tillgång till arbete, service och en god miljö. Inga

nya omständigheter har tillkommit som motiverar ett annat

ställningstagande om målen för regionalpolitiken.

Vad gäller inriktningen av regionalpolitiken konstaterade

utskottet vid sin behandling av regionalpolitiken för 90-talet

(bet. 1989/90:AU13) att målen måste fyllas med konkret innehåll.

Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan

olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så

att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt att

produktionen sker rationellt varigenom en god ekonomisk tillväxt

kan ske.

Utskottet vill i likhet med propositionen understryka att de

medel som avsätts för direkta regionalpolitiska insatser endast

marginellt kan påverka den regionala utvecklingen. Flertalet

politikområden har betydelse för den regionala utvecklingen. Det

är därför viktigt att regionalpolitiska hänsyn tas när åtgärder

utformas inom exempelvis arbetsmarknads-, närings-, trafik-,

skatte-, utbildnings- och forskningsområdena.

Liknande tankar har utskottet fört fram vid flera tillfällen

tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande

1990/91:AU13. Denna uppfattning kommer också till uttryck i de

ovan nämnda motionerna.

Av grundläggande betydelse för utvecklingen är den ekonomiska

politiken. Att nå de regionalpolitiskt uppsatta målen är

självfallet lättare i tider när den ekonomiska tillväxten är god

och näringslivet expanderar. Tillväxt i ekonomin är därför en

viktig förutsättning för en sådan fördelning av resurserna att

man kan nå de regionalpolitiska målen. Den allmänna försämringen

av konjunkturen har medfört svåra problem på orter och i hela

regioner såväl inom stödområdena som i övriga delar av landet.

Utskottet återkommer senare i betänkandet till dessa frågor vid

behandlingen av ett stort antal motioner i vilka motionärerna

tar upp problem i de olika länen.

Utskottet kan inte finna att inriktningen av regionalpolitiken

sådan den anges i propositionen på något avgörande sätt avviker

från den av riksdagen våren 1990 fastlagda politiken.

Motionsförslagen om tillkännagivanden om regionalpolitikens

inriktning ligger således i linje med den förda politiken. Det

förslag till kostnadssänkande åtgärder som ligger i utvidgningen

av systemet med nedsättning av socialavgifter kan inte på något

avgörande sätt rubba den fastlagda inriktningen.

Motionsyrkandena bör därför i nu behandlade delar inte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Vad härefter gäller yrkandena i motion A481 (v) om särskilda

satsningar på kvinnor och därmed omprioriteringar av de

regionalpolitiska stöden vill utskottet anföra följande.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna när det

gäller frågan om att rättvist fördela de regionala stöden. Det

är därför tillfredsställande att länsarbetsnämnderna i

stödområdena har utarbetat handlingsplaner för att öka stöden

till kvinnor. Vidare uppges i propositionen att regeringen i

december 1991 gett NUTEK ett särskilt uppdrag att analysera

villkoren för kvinnors företagande och utarbeta ett

åtgärdsprogram för att främja kvinnors företagande i

stödområdet. I propositionen aviseras ett uppdrag till ERU att

utarbeta ett nytt forskningsprogram. Utskottet förutsätter att

man i detta sammanhang även beaktar forskning som tar sikte på

kvinnors möjligheter och förutsättningar i olika delar av

landet. Vad slutligen gäller kvinnorepresentationen i

länsstyrelsernas styrelser har utskottet inte heller här någon

annan uppfattning än motionärerna, nämligen att andelen kvinnor

bör öka. Det är emellertid landstingen som ytterst ansvarar för

att så sker, eftersom det är landstingen som väljer

representanter i länsstyrelsernas styrelser.

Med det anförda finner utskottet att nu behandlade

motionsyrkanden inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de behandlade

motionerna A225 (s), A409 (s), A475 (s) och A481 (v) bör avslås,

i förekommande fall i aktuella delar.

Allmänna principer för omlokalisering m.m.

I detta avsnitt tar utskottet upp förslag som rör

omlokalisering av statlig verksamhet, storstadsregionernas

utveckling samt riksdagens revisorers förslag angående

planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.

Allmänna principer för omlokalisering av statlig och annan

verksamhet lade riksdagen fast våren 1990. Utskottet

anförde i sitt betänkande 1989/90:AU13 beträffande

omlokalisering av central statlig verksamhet bl.a. följande.

Utskottet delar också uppfattningen att vid överväganden om

omlokalisering av central statlig verksamhet sådan i första hand

bör ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller

vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En

utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering

eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter

effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska

aspekterna beakta förutsättningarna att behålla eller rekrytera

kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra

myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m.

Lokalisering även till andra orter än stödjepunkterna, särskilt

sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan således komma i fråga.

Utskottet hänvisade vidare till sitt uttalande våren 1988

(bet. AU 1987/88:13) om att beslut om omlokalisering av

befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör

föregås av noggranna överväganden i de avseenden som nyss

beskrivits. Utskottet har vidare betonat vikten av att besluten

föregås av information till och samråd med den berörda

personalen.

Utskottet har också när det gäller lokalisering av nya

myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att

välja annan lokaliseringsort än Stockholm.

Utskottet vill emellertid ånyo understryka att regeringen vid

beslut om lokalisering av nya myndigheter ingående bör pröva

förutsättningar att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.

De möjligheter som därvid står till buds att åstadkomma en

bättre regional balans måste så långt möjligt tas till vara.

I ett antal motioner åberopas dessa av riksdagen fastställda

allmänna riktlinjer för omlokalisering av statlig verksamhet.

I motion A401 förordar Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson

(v) att statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet i sin

helhet bör omlokaliseras till Örebro. De anför som skäl härför

dels att länet drabbats av regementsnedläggning, dels att SCB

sammanfört sex lokalområden till nya lokaler i Örebro.

Motionärerna anser att det borde skapas lokalmässiga

förutsättningar för att föra samman hela SCB:s verksamhet till

Örebro.

Förslag som i huvudsak överensstämmer med det här aktuella

avstyrkte arbetsmarknadsutskottet våren 1990 med hänvisning till

att omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av

nya myndigheter måste grundas på noggranna överväganden i skilda

avseenden. Finansutskottet som behandlade ett yrkande av samma

innebörd våren 1991 anslöt sig till arbetsmarknadsutskottets

uppfattning i fråga om omlokalisering av myndigheters

verksamhet. Finansutskottet påpekade bl.a. att SCB:s

Stockholmsenhet är av stor betydelse för kontakten med användare

och kunder i Stockholmsregionen.

Med anledning av det här aktuella förslaget utgår utskottet

från att frågan om omlokalisering av SCB:s verksamhet beaktas av

ansvariga myndigheter. Motionen ger dock enligt utskottets

mening inte underlag för att göra något uttalande om

omlokalisering av SCB. Motion A401 avstyrks alltså.

Folkhälsoinstitutet som enligt riksdagens beslut i

december 1991 skall inrättas den 1 juli 1992 bör enligt motion

A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) lokaliseras till

Malmö--Lund-regionen. I flera andra motioner föreslås olika

områden för folkhälsoinstitutets placering.

Enligt ett beslut som regeringen fattat den 30 januari 1992

skall folkhälsoinstitutet förläggas till Stockholmsområdet.

Utskottet avstyrker därför motion A434 i här behandlad del.

I två motioner pekas på de positiva effekter för den

inomregionala balansen i den mottagande regionen som en

utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm skulle föra

med sig.

Roland Larsson (c) anför i motion A462 att vid utlokalisering

av statlig verksamhet borde som villkor härför uppställas att

det mottagande länet decentraliserade viss verksamhet till

mindre orter inom länet.

I motion T227 anför Karin Pilsäter och Ylva Annerstedt (fp)

att Stockholms län kännetecknas av stora inomregionala obalanser

och att förhållandena på Södertörn i olika avseenden är sämre än

i övriga delar av länet. En orsak till denna obalans är enligt

motionärerna att de statliga arbetsplatserna i huvusak är

förlagda till Stockholms innerstad och de nordöstra delarna av

länet. De menar att staten skulle kunna i viss mån motverka

obalansen genom att förlägga statliga arbetsplatser till

Södertörn.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat förslag om olika

åtgärder för att komma till rätta med inomregionala obalanser. I

betänkandet 1989/90:AU13 anförde utskottet att i samband med att

förutsättningarna för de statliga organen ändras skall

möjligheterna alltid prövas till en annan lokalisering där

hänsyn tas till den inomregionala obalansen. Utskottet vill

vidare erinra om förordningen 1982:877 enligt vilken en

myndighet bl.a. skall beakta möjligheterna till decentralisering

av sin verksamhet. I detta sammanhang kan även erinras om den

tidigare nämnda utredningen (C 1991:09) om den offentliga

verksamhetens regionala uppbyggnad som skall redovisas till

regeringen senast den 1 juli 1992.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

A462 och motion T227 i här aktuell del.

I detta sammanhang tar utskottet upp de synpunkter och förslag

som Bertil Persson (m) för fram i motion A413 om

storstadsregionernas betydelse för utvecklingen och

tillväxten generellt i Sverige. Med hänvisning till den viktiga

roll som storstäderna internationellt spelar anser han att det

är angeläget att studera hur våra storstadsregioner samt

Mälardalen, Västsverige och Skåne skall kunna få optimala

utvecklingsbetingelser.

I samband med att riksdagen våren 1990 lade fast vissa

riktlinjer för regionalpolitiken för 90-talet framhöll utskottet

att fungerande storstadsregioner är av intresse för hela

landet samt att det ur ett internationellt perspektiv finns

anledning att värna om en fungerande huvudstadsregion. Samtidigt

påpekade utskottet att det inte finns anledning att ställa

storstadsregionerna mot övriga regioner. En viktig uppgift för

regionalpolitiken är enligt utskottet att söka förhindra en

alltför snabb och ohämmad tillväxt som bl.a. leder till

köproblem i fråga om bostäder, vård och service samt inte minst

utgör ett hot mot miljön.

Utskottet delar som ovan framgått motionärens uppfattning att

det är viktigt att de svenska storstadsregionerna -- inte minst

med hänsyn till det kommande EG-samarbetet -- får goda

utvecklingsmöjligheter.

Med anledning av motionärens önskemål om en särskild studie av

dessa regioners utvecklingsmöjligheter vill utskottet erinra om

att storstadsutredningen bl.a. studerat utvecklingstendenser i

storstadsområdena. I betänkandet (SOU 1990:36) Storstadsliv --

rika möjligheter -- hårda villkor lägger utredningen fram vissa

förslag om storstadsregionernas utveckling. Förslagen bereds för

närvarande inom regeringskansliet. Vidare kan nämnas att ERU har

till uppgift att initiera och samordna forskning på

regionalpolitikens område och om strukturomvandlingsfrågor. ERU

utarbetade bl.a. vissa underlagsrapporter till

storstadsutredningen. Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att motion A413 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Förslag om omlokalisering av statlig verksamhet till vissa

län föreslås i fem motioner.

I motion A405 vill Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) att

riksdagen skall göra en framställning om att fler statliga

arbetsplatser skall förläggas till Kalmar län. Motionärerna

hävdar att Kalmar län tidigare har missgynnats vid ny- eller

omlokaliseringar av statlig verksamhet.

Charlotte Branting (fp) anför i motion A453 att det skulle

betyda mycket för utvecklingen i Kronobergs län om något

statligt verk eller någon myndighet lokaliserades dit.

Motionären önskar att regeringen i positiv anda prövar förslag

om bl.a. omlokalisering av Södra Skogsinstitutet, inrättande av

ett landsarkiv och en kart- och papperskonserveringscentral.

En utlokalisering av statlig verksamhet till Västmanlands

län förordas av Birger Andersson (c) i motion A472. Han

påpekar att industrisysselsättningen i länet har minskat

kraftigt och att länet under 1980-talet haft en negativ

befolkningsutveckling.

Enligt motion A426 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) bör

statlig verksamhet utlokaliseras till Jämtlands län.

Motionärerna anser att de avdelningar på NUTEK som sysslar med

företagsutveckling och regional utveckling bör lokaliseras till

Östersund och ingå i det nationella regional- och

glesbygdspolitiska centrum som nu byggs upp.

Sten-Ove Sundström m.fl. (s) aktualiserar i motion A482

behovet av att ytterligare statliga verksamheter utlokaliseras

till Norrbottens län. Motionärerna anser att delar av

naturvårdsverket och av försvarsmyndigheterna i Stockholm borde

kunna flyttas till Norrbotten.

Utskottet har i det föregående utförligt redovisat de allmänna

principer för omlokalisering som riksdagen beslutade om våren

1990. Dessa principer ligger fast. Med anledning av samtliga

ovan redovisade motionsyrkanden vill utskottet ånyo framhålla

att omlokalisering men kanske framför allt decentralisering är

viktiga inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad

regional utveckling. Motionerna ger dock enligt utskottets

mening inte underlag för något särskilt uttalande om

omlokalisering av statlig verksamhet till någon av de av

motionärerna föreslagna orterna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

A405, A426, A453, A472 och A482 i förekommande fall i berörda

delar.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp riksdagens

revisorers förslag om planeringen och genomförandet av boverkets

lokalisering.

Riksdagen beslutade den 17 december 1987 att boverket skulle

lokaliseras till Karlskrona. Utlokaliseringen har blivit föremål

för granskning av riksdagens revisorer.

Bostadsutskottet, till vilket revisorernas förslag har

hänvisats, har med eget yttrande överlämnat förslaget till

arbetsmarknadsutskottet. Bostadsutskottet konstaterar att de

frågor som tas upp i förslaget och de åtgärder som revisorerna

förordar är av personal- och regionalpolitisk natur och alltså

faller under arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde.

Revisorernas granskning visar att någon utredning om boverkets

lokalisering eller något förslag från regeringen inte hade

presenterats. Ansvaret för planeringen och genomförandet av

lokaliseringen var fördelat på många myndigheter utan att någon

myndighet hade ett uttalat samordningsansvar. Den bristande

styrningen i den tidiga planeringen ledde till förseningar och

till att insatserna inte blev tillräckligt effektiva.

Granskningen ger även vid handen att regeringens och

myndigheternas insatser för personalförsörjningen inte var

tillräckliga. Endast 6% -- 21 personer -- av den vid

lokaliseringsbeslutet befintliga personalen följde med till den

beslutade lokaliseringsorten Karlskrona. Svårigheten att ordna

arbeten åt medflyttande anhöriga på arbetsmarknaden i Karlskrona

angavs av boverket vara en viktig orsak till att så många inte

följde med.

I granskningsrapporten påpekas dock att omlokaliseringen som

sådan har givit möjligheter till värdefull omprövning av

verksamheten.

Revisorerna föreslår följande åtgärder.

Staten bör skaffa sig bättre kompetens rörande

omlokaliseringar för att effektivt kunna stödja berörda

myndigheter med kunskaper och erfarenheter om hur en

omlokalisering skall planeras och genomföras.

Regeringen föreslås ta initiativ till att förbättra

samordningen mellan de myndigheter som är berörda i en

omlokalisering.

Ökade möjligheter till ekonomiskt stöd, som bl.a. kan

underlätta för anställda att följa med och för medflyttande att

få arbete, måste tillskapas i god tid före planering och

genomförande av en enskild omlokalisering.

Uppföljningar och utvärderingar bör göras vid omlokalisering

av statliga myndigheter. Dessa resultatanalyser bör redovisas

för riksdagen.

Regeringen erinras om riksdagens uttalanden om att det är

viktigt att möjligheterna prövas att välja annan

lokaliseringsort än Stockholm när det gäller att inrätta nya

myndigheter.

Bostadsutskottet erinrar i sitt yttrande om att den resursram

som det nya verket tilldelades innebar att personal kunde

rekryteras till det nya verket till en nivå som motsvarade 60%

av den personal som fanns vid planverket och bostadsstyrelsen.

Bostadsutskottet åberopar i detta sammanhang boverkets

uppfattning att de myndigheter som lokaliserades på 1970-talet

visade minskad effektivitet under väsentligt längre tid än vad

som gällde boverkets omlokalisering, detta trots att dessa

myndigheter enligt boverket hade bättre stöd från

regeringskansliet än vad verket anser sig ha fått.

De förslag som revisorerna lagt fram ligger väl i linje med de

av riksdagen fastlagda riktlinjerna för omlokalisering av

statlig verksamhet och med vad utskottet i olika sammanhang har

fört fram.

Vad i övrigt anförts och förordats i revisorernas förslag har

inte givit arbetsmarknadsutskottet anledning till särskilt

uttalande.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen lägger

förslag 1990/91:19 till handlingarna.

Företagsstöd

Inledning

Efter de förändringar riksdagen beslutade våren 1990 (prop.

1989/90:76, AU13, rskr. 346) har det regionalpolitiska

företagsstödet följande former:

Lokaliseringsbidrag, högst 35% av kostnaden vid

investeringar i byggnader och maskiner m.m. i stödområde 1 och

högst 20% i stödområde 2.

Utvecklingsbidrag, högst 50% av kostnaden för s.k. mjuka

investeringar intill ett högsta bidragsbelopp av 500 000 kr.

Beloppsgränsen kan överskridas i vissa fall.

Nedsättning av socialavgifter med tio procentenheter för

företag inom vissa branscher i stödområde 1. De regler som

gäller för stödformen behandlas närmare i det följande.

Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft

utgör sammanlagt 200 000 kr. i stödområde 1 och sammanlagt

120000 kr. i stödområde 2 under fem år.

I det regionalpolitiska företagsstödet ingår också

transportstöd. Detta stöd ändrades genom beslut av riksdagen

våren 1991. Tidigare stöd till persontransporter och

datakommunikation avvecklades. Det stöd som nu utgår gäller

merkostnader för godstransporter av vissa varor till och från

det särskilda godstransportstödområdet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödformen

nedsättning av socialavgifter vidgas branschmässigt och

geografiskt samt att lokaliseringslån återinförs som

regionalpolitisk stödform. Socialdemokraterna motsätter sig att

avgiftsnedsättningen skall få en vidgad omfattning.

I motioner aktualiseras härutöver frågor om de allmänna

villkoren för företagsstödet.

Nedsättning av socialavgifter

Gällande regler

Den aktuella stödformen är reglerad i lag, nämligen lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter. För övriga former

av regionalpolitiskt företagsstöd gäller bestämmelserna i

förordningarna (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd

resp. (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd. Lagen

medger nedsättning av socialavgifterna med tio procentenheter

för företag i nedan angivna branscher om de bedriver verksamhet

i stödområde 1. Avgiftsnedsättningen är avsedd att gälla under

tio år, fr.o.m. år 1991 t.o.m. år 2000.

Utanför stödområde 1 gäller till utgången av år 1995 en

avgiftsnedsättning med fem procentenheter i Bodens, Luleå, Piteå

och Älvsbyns kommuner. Detta är en övergångsanordning med hänsyn

till att dessa kommuner genom 1990 års regionalpolitiska beslut

förlorade tidigare möjligheter till tioprocentig

avgiftsnedsättning.

I Svappavaara samhälle i Kiruna kommun kan till utgången av år

1993 företag medges hel befrielse från arbetsgivaravgifter och

allmän löneskatt.

Stödformen omfattar i dag verksamhet inom följande branscher:

1.gruvor och mineralbrott med undantag av malmgruvor,

2.tillverkning med undantag av tillverkning inom massa- och

pappersindustri samt järn-, stål- och ferrolegeringsverk,

3.produktionsvaruinriktad partihandel,

4.uppdragsverksamhet,

5.hotell, pensionat och camping,

6.restauranger och kaféer som drivs i kombination med

hotell, pensionat eller camping.

Regeringens förslag

Regeringen föreslår att stödformen i fortsättningen skall

gälla även följande nya verksamheter i stödområde 1:

uthyrning och reparationer,

jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,

renhållning, städning och tvätteri,

ideella, kulturella och religiösa organisationer samt

intresseorganisationer,

rekreationsverksamhet samt kulturell serviceverksamhet med

undantag av bibliotek,

personlig serviceverksamhet med undantag av varmbadhus.

Utskottet kan här anmärka att uppräkningen av verksamheter

följer huvudgrupperna i Svensk näringsgrensindelning (SNI). Med

den tekniken kommer avgiftsnedsättningen under exempelvis

jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske att

omfatta även verksamheter som renskötsel, pälsdjursskötsel och

annan djurskötsel samt skogsvård, virkesmätning, flottning m.m.

Vidare föreslås i budgetpropositionen att avgiftsnedsättningen

i stödområde 1 också skall omfatta arbete inom företagsledning,

ekonomi- eller löneadministration, ADB, registrering,

telefonförsäljning, ordermottagning och bokföring, oavsett var

företagets huvudverksamhet är belägen eller om den är berättigad

till avgiftsnedsättning eller ej. Det förutsätts att de

verksamheter det nu gäller bedrivs i klart avgränsade

avdelningar eller enheter.

Utöver den ovan redovisade branschmässiga utvidgningen för

stödformen i stödområde 1 föreslår regeringen en geografisk

utvidgning till delar av stödområde 2.

De delar av stödområde 2 det nu är fråga om är

i Västerbottens län Bjurholms, Lycksele, Norsjö och

Vindelns kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsk

församlingar i Skellefteå kommun,

i Jämtlands län Bräcke och Åre kommuner,

i Västernorrlands län Sollefteå och Ånge kommuner samt

Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun och Anundsjö,

Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks

kommun,

i Gävleborgs län Ljusdals kommun,

i Kopparbergs län Transtrands och Lima församlingar i

Malungs kommun och Särna och Idre församlingar i Älvdalens

kommun,

i Värmlands län Norra Finnskoga, Södra Finnskoga och Dalby

församlingar i Torsby kommun.

I de angivna delarna av stödområde 2 skall avgiftsnedsättning

liksom i stödområde 1 kunna medges med tio procentenheter.

Nedsättningen skall kunna ske fr.o.m. utgiftsåret 1992 t.o.m. år

2000. Den föreslås omfatta följande verksamheter:

uppdrags- och uthyrningsverksamhet,

hotell, pensionat och camping samt restauranger och kaféer som

drivs i kombination med hotell, pensionat eller camping,

skidliftar som drivs fristående från annan verksamhet eller i

kombination med restauranger eller kaféer,

jordbruk, skogsbruk, trädgårdsskötsel, jakt och fiske,

kanslifunktioner inom riks- och centralförbund för ideella,

kulturella och religiösa organisationer eller för

intresseorganisationer.

Även i de nu berörda delarna av stödområde 2 föreslås

avgiftsnedsättning kunna ges för avgränsade avdelningar eller

enheter för företagsledning, ekonomiadministration m.fl.

verksamheter som nämnts i redovisningen ovan för den föreslagna

branschmässiga utvidgningen i stödområde 1. De allmänna

förutsättningarna för nedsättningen skall vara desamma.

Regeringens förslag beträffande avgiftsnedsättningen

förutsätter lagändringar. I budgetpropositionen läggs fram

förslag härom.

Motioner

Socialdemokraterna motsätter sig i partimotionen A225 att de

geografiska och näringsmässiga områdena för nedsättningen av

socialavgifter skall utvidgas. De yrkar att regeringens förslag

att ändra i lagen skall avslås av riksdagen.

Som argument för avslagsyrkandet åberopar Socialdemokraterna

att det inte har visats att den avgiftsnedsättning som tidigare

har förekommit i Norrbottens län har gett någon ny

sysselsättning. De anför vidare att under den tioårsperiod som

den nuvarande stödformen skall gälla bör finnas en stabilitet i

reglerna om geografisk och näringsmässig avgränsning. Den

näringsmässiga utvidgning regeringen föreslår gäller främst

jordbruk och tjänstenäringar, vars lokalisering egentligen inte

går att påverka. Härigenom blir stödformen närmast ett allmänt

driftbidrag.

Den geografiska utvidgningen, fortsätter Socialdemokraterna,

framstår som obegriplig, eftersom den endast omfattar

tjänstenäringar och jordbruk. Detta innebär att näringar vars

lokalisering inte kan påverkas får permanenta driftbidrag. EG:s

regler tillåter lokaliseringsstöd för att bygga upp

verksamheter. Däremot har man en annan syn på driftbidrag,

särskilt om de kan betraktas som permanenta. Det är felaktigt

att utvidga en stödform som EG har störst anledning att

ifrågasätta.

Maud Björnemalm m.fl. (s) föreslår i motion A412 att

nedsättning av socialavgifter skall kunna ske även i Hällefors

och Ljusnarsbergs kommuner i Örebro län. Motionärernas förslag

beträffande de branscher som skall få del av nedsättningen i

dessa kommuner överensstämmer med vad regeringen förordat för de

i regeringsförslaget aktuella kommunerna i stödområde 2.

Magnus Persson m.fl. (s) i motion A456 och Sigge Godin (fp) i

motion A463 anser att avgiftsnedsättningen bör omfatta också

tillverkningsindustri. Förslaget i motion A456 tar sikte på de

delar av Värmlands län som regeringens förslag inbegriper med

tillägg för Rämmens församling (Lesjöfors) i Filipstads kommun.

Förslaget i motion A463 gäller industriföretag i Bräcke och Åre

kommuner. Motionären förordar att den merkostnad som följer av

hans förslag skall täckas av medel som länet tilldelas från

anslaget Regionala utvecklingsinsatser.

Ulla Orring (fp) yrkar i motion A467 att avgiftsnedsättningen

skall medges även för glesbygdshandeln som, säger motionären,

annars blir nära nog den enda näringsgren där småföretagen får

fortsätta med den höga avgiftsnivån.

Utskottets överväganden

Det är angeläget att förbättra förutsättningarna för

näringslivet i de regionalpolitiskt svaga regionerna och att

stärka utvecklingskraften i de mindre företag som där är

verksamma. Som regeringen anför behövs därför en regionalpolitik

med flera instrument, däribland även stödformer av generell

natur.

Det regionalpolitiska företagsstödet -- som senast fastlades

av riksdagen på våren 1990 efter förslag av den dåvarande

socialdemokratiska regeringen -- är sammansatt av både selektiva

och generella stödformer. Lokaliserings- och utvecklingsbidrag

är jämte de olika formerna av glesbygdsstöd till företag att se

som selektiva åtgärder. Sysselsättningsbidraget, transportstödet

och nedsättningen av socialavgifter är företagsstödets generella

former.

Regeringens nu föreliggande förslag om avgiftsnedsättningen är

med utskottets synsätt en begränsad men för de aktuella

regionerna betydelsefull utbyggnad av stödformen. Argumenten i

den socialdemokratiska partimotionen A225 mot utbyggnaden är

inte övertygande. En av invändningarna är att

avgiftsnedsättningen i praktiken blir ett driftbidrag till

befintliga företag. Utskottet vill påpeka att det ligger i den

generella stödformens natur att den i förmånshänseende inte gör

skillnad mellan nystartade och redan etablerade verksamheter. I

den mån man ser detta som ett problem så är det något som även

drabbar det system med avgiftsnedsättning som ingått i svensk

regionalpolitik sedan 1980-talets början.

Socialdemokraterna sätter vidare in den utvidgade användningen

av avgiftsnedsättningen i ett EG-perspektiv. Utskottet erinrar

med anledning härav om att detta perspektiv tillmättes stor

betydelse i 1990 års regionalpolitiska beslut. I proposition

1989/90:76 (s. 107) anförde den dåvarande, socialdemokratiske

industriministern bl.a.:

Med det mycket stora internationella beroende som Sverige och

svenska företag lever i, finns det all anledning att se till att

eventuella otillbörliga och konkurrenssnedvridande företagsstöd

försvinner. De av mig nu presenterade förslagen till

företagsstöd anser jag ligger väl i linje med den inriktning och

de regler som gäller och som diskuteras inom t.ex. EFTA och EG.

Mina förslag innebär att företagsstöden i första hand är

inriktade mot små och medelstora företag och att krav på

långsiktig lönsamhet föreligger för att stöd ska kunna lämnas.

I enlighet härmed slopades den tidigare avgiftsnedsättningen

för malmgruvor, massa- och pappersindustri samt för järn-, stål-

och ferrolegeringsverk med den uttryckliga motiveringen att stöd

till dessa verksamheter kunde betraktas som

konkurrenssnedvridande på den internationella marknaden.

Den branschmässiga utvidgning som det nu är fråga om avser med

motionärernas egen sammanfattning främst jordbruk och

tjänstenäringar. Även efter den geografiska utvidgning

regeringen föreslagit kommer det att handla om verksamheter som

bedrivs i skogslänens inland. Det är inte lätt att se hur detta

kan leda till störningar i vårt internationella varuutbyte.

Utskottet vill inte utesluta att avgiftsnedsättningen eller

andra regionalpolitiska stödformer kan komma att ifrågasättas i

ett framtida EG-samarbete. Såvitt utskottet förstår är det

emellertid något som varje land som deltar i detta samarbete får

räkna med om man samtidigt bedriver en nationell

regionalpolitik.

Med hänvisning till dessa överväganden avstyrker utskottet

Socialdemokraternas avslagsyrkande i motion A225.

Vidare avstyrker utskottet yrkandena i motionerna A412 (s) om

avgiftsnedsättning i Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner, A456

(s) och A463 (fp) om avgiftsnedsättning för

tillverkningsindustrin i aktuella delar av Värmland resp. i

Bräcke och Åre kommuner samt A467 (fp) om avgiftsnedsättning för

glesbygdshandeln. Vad särskilt beträffar det sistnämnda yrkandet

hänvisar utskottet till stödet till kommersiell service i

glesbygder, dvs. till glesbygdsbutikerna. Som redovisas i det

följande föreslår regeringen en beloppsmässig uppräkning av

detta stöd.

Efter de nu redovisade ställningstagandena till de aktuella

motionsyrkandena förordar utskottet att riksdagen bifaller

regeringens förslag genom att anta det till propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i lagen om nedsättning av

socialavgifter. I lagförslagets ikraftträdandebestämmelse bör

göras ett förtydligande tillägg om beräkningen av den

nedsättning av egenavgifterna som kommer egenföretagarna till

del. Utskottet lägger fram förslag härom i hemställan.

Lokaliseringslån

Lokaliseringslån som regionalpolitisk stödform avskaffades år

1990 efter att ha varit i bruk sedan 1960-talets mitt.

Regeringen föreslår nu att lokaliseringslån återinförs för

kreditgivning i särskilda fall. Jämfört med de tidigare lånen

föreslås följande begränsningar.

För det första skall lån endast ges för investeringar i

byggnader och maskiner m.m. De tidigare lånen kunde ges även för

patent- och licensköp, marknadsföring etc.

För det andra är det inte meningen att särskilda medel skall

anvisas för ändamålet -- tidigare anvisades för varje budgetår

anslag till lokaliseringslånen. Finansieringen av de nya lånen

skall ske genom att man tar i anspråk obundna behållningar på

tidigare anvisade anslag, nämligen det för budgetåret 1989/90

anvisade anslaget D 3. Lokaliseringslån samt det för

budgetåret 1985/86 anvisade anslaget C 10. Lokaliseringslån i

Uddevallaregionen. Kvarvarande behållning på det senare anslaget

föreslås som förenkling bli överfört till D 3-anslaget.

Därutöver är avsikten att räntor och amorteringar på

utelöpande lokaliseringslån skall få disponeras för den nya

långivningen.

Regeringsförslaget har inte mött någon invändning i de

föreliggande motionerna. Socialdemokraterna ser det i

partimotion A225 som en naturlig åtgärd att återinföra

lokaliseringslånen på grund av den allmänna kreditåtstramningen

från bankernas sida. Utskottet tillstyrker för sin del att

lokaliseringslånen återinförs liksom den finansieringsform

regeringen har föreslagit för långivningen.

Allmänna frågor om företagsstödet

I detta avsnitt redovisas några allmänna frågor kring

företagsstödet som har aktualiserats i tre motioner.

Sten Svensson (m) önskar i motion A438 en utvärdering av

företagsstödets sysselsättningspolitiska effekter liksom av

stödets effekter ur konkurrens- och marknadssynpunkt.

De regionalpolitiska stödformerna har alltsedan den aktiva

lokaliseringspolitikens tillkomst vid mitten av 1960-talet

regelbundet tagits upp till omprövning -- under den senaste

tioårsperioden genom de regionalpolitiska besluten åren 1982,

1985 och 1990. Besluten har liksom motsvarande beslut under

1970-talet alltid föregåtts av ett omfattande utredningsarbete,

i regel under parlamentarisk medverkan. Vidare kan erinras om de

uppföljningar och utvärderingar som tidigare gjordes av statens

industriverk och som nu fortsätts i NUTEK. Med hänvisning

härtill anser utskottet att det inte med anledning av motionen

är motiverat att föreslå nya utvärderingar, utan motionen

avstyrks.

Åke Selberg m.fl. (s) förespråkar i motion A441 ett vidgat

regionalpolitiskt stöd till turismen. Enligt motionärerna

bör det vara möjligt att ge regionalpolitiskt stöd till s.k.

mjuka investeringar, såsom marknadsföring, produktutveckling och

kompetenshöjande åtgärder.

Det har sedan lång tid varit möjligt att på olika sätt ge

regionalpolitiskt stöd till immateriella ("mjuka") investeringar

av de slag motionärerna nämner. Det nya utvecklingsbidraget som

infördes år 1990 är den stödform som nu är avsedd för sådana

investeringar. Motionärernas syfte är således redan

tillgodosett, och utskottet avstyrker därför deras yrkande.

Gudrun Schyman m.fl. (v) vill i motion U614 att riksdagen

skall begära att regeringen planerar och förbereder stöd till

regioner, företag och anställda som drabbas vid nedläggningar

och omstruktureringar av svensk krigsindustri. Motionärerna

menar att den hårdnande konkurrensen i den internationella

vapenindustrin och avspänningen i Europa medför minskat behov av

svensk krigsindustri, som därmed kommer att stå inför en stor

strukturomvandling.

Motionen är i övriga delar remitterad till utrikesutskottet. I

dessa delar yrkar motionärerna på lagstiftning med totalförbud

mot svensk vapenexport, att genomföras under fem år.

Arbetsmarknadsutskottet tar inte ställning till konsekvenserna i

sysselsättningshänseende av sådana åtgärder utan överväger här

behovet av planeringsberedskap mot bakgrund av de faktorer

motionärerna åberopat och som ovan redovisats i anslutning till

det nu föreliggande yrkandet.

Enligt utskottets mening finns en handlingsberedskap inbyggd i

arbetsmarknads- och regionalpolitiken. Utskottet vill med

anledning av motionen erinra om att det inom ramen för gällande

regelsystem är möjligt att sätta in regionalpolitiska

stödåtgärder som eljest är förbehållna stödområdena i orter, i

vilka man kan förutse "avsevärda sysselsättningssvårigheter till

följd av industrinedläggning eller liknande orsak".

Utöver det sagda skall tilläggas att utskottet utgår från att

läget för svensk försvarsindustri övervägs i anslutning till

riksdagsbehandlingen av regeringens i februari avgivna

proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling under den

kommande femårsperioden.

Sammantaget anser utskottet att det inte finns anledning för

riksdagen att begära en beredskapsplanering i enlighet med

yrkandet i motion U614. Denna avstyrks alltså i den förevarande

delen.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska företagsstödet och i

övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa

delar av landet klassats som stödområde. Denna metod har använts

alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för

regionalpolitiskt stöd är sedan olika beroende på omfattningen

och karaktären av ortens problem.

Riksdagen beslöt om en ny stödområdesindelning i juni 1990.

Beslutet innebar att antalet stödområden begränsades från tre

till två fr.o.m. den 1 juli 1990. Dessa områden, benämnda

stödområde 1 och 2, omfattar de kommuner eller kommundelar som

långsiktigt bedöms ha de svåraste regionalpolitiska problemen.

Vid sidan av inplaceringen i stödområde finns möjlighet för

regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem

i s.k. tillfälligt stödområde. Regeringen har dessutom möjlighet

att i orter i stödområde 2 vid omfattande strukturförändringar

under en begränsad tid besluta att högre lokaliseringsbidrag

skall utgå. Regeringen kan också besluta om stöd till företag

utanför stödområde samt om synnerliga skäl föreligger bevilja

högre bidrag än normalt.

Följande kommuner är inplacerade i stödområdena 1 och 2:

Län och kommun

Stödområde 1

Norrbottens län

Arjeplog

Arvidsjaur

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Pajala

Överkalix

Övertorneå

Västerbottens län

Dorotea

Malå

Sorsele

Storuman

Vilhelmina

Åsele

Jämtlands län

Berg

Härjedalen

Krokom, del av (Hotagen, Laxjö, Föllinge, Offerdal och Alsen)

Ragunda

Strömsund

Stödområde 2

Norrbottens län

Boden, del av (Edefors och Gunnarsbyn)

Piteå, del av (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

Älvsbyn

Västerbottens län

Bjurholm

Lycksele

Norsjö

Skellefteå, del av (Fällfors, Jörn och Kalvträsk)

Vindeln

Jämtlands län

Bräcke

Åre

Västernorrlands län

Sollefteå

Sundsvall, del av (Holm och Liden)

Ånge

Örnsköldsvik, del av (Anundsjö, Björna, Skorped och

Trehörningsjö)

Gävleborgs län

Hofors

Ljusdal

Kopparbergs län

Avesta

Ludvika

Malung

Mora, del av (Venjan och Våmhus)

Orsa

Smedjebacken

Vansbro

Älvdalen

Västmanlands län

Fagersta

Norberg

Skinnskatteberg

Örebro län

Hällefors

Ljusnarsberg

Värmlands län

Arvika

Eda

Filipstad

Hagfors

Munkfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

Älvsborgs län

Bengtsfors

Dals-Ed

Åmål

Fjorton kommuner eller kommundelar är inplacerade i

tillfälligt stödområde, nämligen Olofström, Ronneby,

Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga, Hallstahammar, Storfors,

Ovanåker, Nordanstig, Söderhamn, Bollnäs, Härnösand och Kramfors

samt Bolidens församling i Skellefteå kommun.

Med anledning av framställningar till departementet om

inplacering av nya områden i stödområde eller uppflyttning från

stödområde 2 till 1 framför departementschefen att det är

viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för ofta,

särskilt som de långsiktiga problemen förändras mycket långsamt.

Han är därför inte nu beredd att föreslå några ändringar i

gällande stödområdesindelning, men meddelar sin avsikt att under

våren göra en översyn av de tillfälliga

stödområdesinplaceringarna och återkomma till regeringen med

eventuella förslag till förändringar.

Stödområdesindelningen tas upp i ett stort antal motioner med

yrkanden om inplacering eller ändring av inplacering av enskilda

kommuner eller kommundelar i stödområde.

Yrkandena framgår av följande uppställning:

Kommuner Motioner Förslag

Norrbottens län

Älvsbyn A403 av Leif Marklund m.fl. (s) 1

A454 av Bengt Hurtig (v) 1

A471 av Per-Ola Eriksson (c) 1

Piteå (Markbygden) A454 av Bengt Hurtig (v) 1

A471 av Per-Ola Eriksson (c) 1

Boden (Edefors, Gunnarsbyn)A454 av Bengt Hurtig (v) 1

Jämtlands län

Bräcke och Åre A422 av Stina Eliasson (c) 1

A427 av Nils-Olof Gustafsson och

Margareta Winberg (s) 1

A439 av Laila Strid-Jansson och

Arne Jansson (nyd) 1

A474 av Tage Påhlsson (c) 1

A479 av Stefan Attefall och

Jan Erik Ågren (kds) 1

Krokom (återstående del)A422 av Stina Eliasson (c) 1

A427 av Nils-Olof Gustafsson och 1

Margareta Winberg (s)

Västernorrlands län

Sollefteå och Ånge A474 av Tage Påhlsson (c) 1

Örebro län

Karlskoga och Degerfors A406 av Kjell Ericsson(c) 2

A407 av Karl-Erik Persson (v) 2

A410 av Roland Lében (kds) 2

A421 av Maud Björnemalm m.fl. (s) 2

A448 av Göthe Knutson och

Gullan Lindblad (m) 2

A456 av Magnus Persson m.fl. (s) 2

A466 av IsaHalvarsson

och Gudrun Norberg (fp) 2

Ljusnarsberg och A407 av Karl-Erik Persson (v) 1

Hällefors A412 av Maud Björnemalm m.fl. (s) 1

Askersund och Laxå A407 av Karl-Erik Persson (v) 2

temporärt

Värmlands län

Kristinehamn och Storfors A406 av Kjell Ericsson(c) 2

A410 av Roland Lében (kds) 2

A448 av Göthe Knutson och

Gullan Lindblad (m) 2

A456 av Magnus Persson m.fl. (s) 2

A466 av Isa Halvarsson

och Gudrun Norberg (fp) 2

Hagfors A437 av Bo Finnkvist m.fl.(s) 1

A456 av Magnus Persson m.fl.(s) 1

Älvsborgs län

Färgelanda och Mellerud A419 av Britt Bohlin m.fl.(s) 2

Göteborgs och Bohuslän

Norra delen A402 av Kenth Skårvik (fp)

"särskilt stödområde"

Strömstad och Tanum A468 av Sverre Palm och

Karl-Erik Svartberg (s)

tillfälligt stödområde

Blekinge län

Sölvesborg A418 av Christer Skoog m.fl.(s)

tillfälligt stödområde

Gotlands län

Gotland A440 av Gunhild Bolander (c) 2

A480 av Annika Åhnberg m.fl. (v) 2

Utskottet behandlade och avstyrkte likartade motionsyrkanden i

förra årets betänkande AU13 och hänvisade då till sin

grundläggande uppfattning att stödområdesindelningen inte bör

ändras alltför ofta. Det är helt tydligt att det rådande

arbetsmarknadsläget försvårar situationen i de kommuner som

nämns i motionerna liksom för övrigt i stora delar av landet.

Arbetslöshetstalen har på flera håll mer än fördubblats under

det senaste året. Utskottet anser emellertid liksom regeringen

att de långsiktiga problemen måste vara avgörande för

stödområdets avgränsningar, bl.a. för att underlätta planeringen

för företag och myndigheter.

Även om arbetsmarknadsläget är mycket bekymmersamt i flera av

de kommuner som nämns i motionerna bör några förändringar inte

göras nu. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att

arbetsmarknadspolitiken kommer att behandlas av utskottet senare

i vår. Regeringen föreslår i budgetpropositionen 19,6 miljarder

kronor till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vad särskilt gäller Bräcke och Älvsbyn, som gränsar till

kommuner som ingår i stödområde 1, vill utskottet hänvisa till

sina uttalanden i samband med fastställandet av

stödområdesindelningen våren 1990 (bet. 1989/90:AU13 s. 218

resp. 223). Utskottet förbiser inte heller de problem som finns

i östra Värmland liksom i andra regioner med uttalade

svårigheter.

Utskottet vill också peka på möjligheten för regeringen att,

som anförts i det föregående, förutom att placera en kommun i

s.k. tillfälligt stödområde lämna dels högre lokaliseringsbidrag

i stödområde 2, dels lokaliseringsbidrag och utvecklingsbidrag

även i orter utanför stödområdet om avsevärda

sysselsättningssvårigheter uppstår till följd av

industrinedläggning eller liknande.

Utskottet, som alltså inte är berett att förorda någon

förändring av stödområdesindelningen, avstyrker med det anförda

motionerna A402, A403, A406, A407, A410, A412, A418, A419, A421,

A422, A427, A437, A439, A440, A448, A454, A456, A466, A468,

A471, A474, A479 och A480, i förekommande fall i motsvarande

delar.

De speciella gränsdragningsproblem som är förknippade med

stödområdesindelningen aktualiseras i två motioner.

Motion A444 av Inger Hemmingsson (m) gäller Jämtlands län.

Motionären menar att hela länet, med undantag av Östersunds

tätort, borde omfattas av stödområdet för att likvärdiga

förutsättningar skall skapas. Utanför denna tätort utgörs hela

länet av en enhetlig region med ungefär samma förutsättningar,

sägs det. Gränsdragningen, såväl av själva stödområdet som

mellan områdena 1 och 2, och konsekvenserna i form av nedsatta

socialavgifter, medför snedvriden konkurrens enligt motionären.

Åtgärder bör vidtas för att skapa likvärdiga

konkurrensförhållanden, och det bör också undersökas om det är

möjligt att med hjälp av länsanslaget göra omfördelningar.

Stefan Attefall och Jan Erik Ågren (båda kds) anför i sin ovan

redovisade motion A479 också bl.a. konkurrensskäl till stöd för

sin begäran om uppflyttning av Bräcke och Åre till stödområde 1.

De anser att finansieringen bör kunna ske inom ramen för

länsanslaget för Jämtlands län och begär ett tillkännagivande om

detta.

Utskottet vill framföra följande med anledning av motionerna.

Metoden att styra det regionalpolitiska stödet till begränsade

geografiska områden har tillämpats sedan länge och får anses

allmänt godtagen. Det är ofrånkomligt att en geografisk

gränsdragning någon gång kan få effekter som inte är helt

tillfredsställande. Skulle gränserna för stödområdet ändras för

att undvika sådana följder, kan emellertid nya icke önskvärda

effekter uppstå. Förhållandena i Jämtland är enligt utskottets

mening inte så speciella att de motiverar en annan indelning än

den som lades fast genom riksdagsbeslutet våren 1990. Utskottet

kan inte heller ansluta sig till tanken att låta finansieringen

av en ändrad stödområdesindelning ske via länsanslaget i dess

nuvarande utformning. Det är därvid att observera att

länsanslaget inte är avsett att användas som driftstöd till

företag. Med hänvisning till det anförda avstyrks de nu

behandlade motionerna A444 och A479, den senare i motsvarande

del.

Glesbygdsstöd

Gällande regler

Glesbygdsstödet är reglerat genom bestämmelserna i

glesbygdsförordningen.

Glesbygdsstödet har numera två former mot tidigare fyra,

nämligen företagsstöd och stöd till kommersiell service.

Företagsstödet kan ges i form av avskrivningslån för

investeringar i byggnader och maskiner m.m. Medges

avskrivningslån för sådana ändamål kan lån också beviljas för

marknadsföring, produktutveckling m.fl. immateriella

investeringar.

Avskrivningslånen är ränte- och amorteringsfria och avskrivs

efter viss tid som fastställs i de enskilda fallen. Lånen får

motsvara högst 50% av den godkända investeringskostnaden. För

närvarande är 350000kr. högsta lånebelopp. Avskrivningslån

för uthyrningsstugor medges för närvarande med högst 50 000 kr.

Utöver avskrivningslånen består stödet till företag i

glesbygder av kreditgarantier samt bidrag för anställda i

hemarbete och bidrag till godstranporter. Bidraget för hemarbete

är avsett att täcka företagens merkostnader för att lägga ut

arbetsuppgifter som hemarbete och beviljas endast för anställda

som bor inom stödområdena.

Stödet till kommersiell service i glesbygd kan ges till

kommuner och till näringsidkare. Kommunerna kan få stöd till

kostnaderna för hemsändning till hushåll av dagligvaror

(hemsändningsbidrag). Stödet till näringsidkare utgörs av

avskrivnings- och investeringslån, kreditgarantier och

servicebidrag.

Avskrivningslån får motsvara högst hälften av näringsidkarens

investeringskostnad. Avskrivnings- och investeringslån får

tillsammans motsvara högst två tredjedelar av nämnda kostnad.

Något beloppsmässigt tak för avskrivnings- och investeringslånen

är inte fastställt i glesbygdsförordningen.

Servicebidraget är ett driftbidrag till glesbygdshandeln.

Stödet är i första hand avsett att avhjälpa tillfälliga

lönsamhetsproblem och beviljas för ett år i sänder, i princip

under sammanlagt högst tre år. Bidragstiden kan förlängas i

undantagsfall.

För servicebidraget gäller för närvarande ett högstbelopp om

80 000 kr. per år.

Höjda belopp för glesbygdsstödet

Regeringen föreslår att högstbeloppet för avskrivningslån som

utgår som stöd till företag i glesbygder höjs till 450 000 kr.

För uthyrningsstugor föreslås ett högstbelopp på 75 000 kr. När

det gäller servicebidraget till glesbygdshandeln föreslås

maximibeloppet bli höjt till 100000 kr. per år.

Utskottet lämnar regeringsförslagen utan invändning.

Glesbygdsbegreppet

Med glesbygd förstås enligt 1 § förordningen (1990:643) om

glesbygdsstöd "större sammanhängande områden med gles bebyggelse

och långa avstånd till sysselsättning eller service samt

skärgårdar och andra liknande områden". I bestämmelsen tilläggs

att det är länsstyrelsen som skall bestämma vilka områden inom

länet som är att hänföra till glesbygd.

Likalydande definitioner av begreppet glesbygd fanns i 1979

och 1985 års förordningar om stöd till glesbygden.

Glesbygdsbegreppets innebörd övervägdes senast i samband med

1990 års regionalpolitiska beslut. Dåvarande industriministern

anförde i proposition 1990/91:76 (s. 39--41) bl.a. att glesbygd

enligt ovan redovisade definition omfattar främst Norrlands

inland, delar av Norrlands kustland samt delar av Kopparbergs,

Värmlands och Älvsborgs län. Han tillade att sådana områden även

finns i viss utsträckning i övriga Sverige, t.ex. i skärgårdarna

och i Småland. Han beräknade att det sammantaget i dessa områden

bor ca 550 000 personer.

Efter att ha framhållit att begreppen glesbygd och landsbygd

inte är synonyma uttalade industriministern i proposition 76 att

den utpräglade glesbygden måste prioriteras, eftersom resurserna

är begränsade. Det viktigaste motivet för stödet till företag i

glesbygd är, tillade han, att utveckla småföretagsamheten i den

utpräglade glesbygden. Skulle sådant stöd lämnas även till

företag i centralorten eller i tätortsnära landsbygd, skulle

glesbygdsföretagens konkurrensförmåga gentemot dem kraftigt

försämras.

I den nu föreliggande budgetpropositionen anför

arbetsmarknadsministern att det av länsstyrelsernas

anslagsframställningar framgår att uttalandena i proposition 76

inte har gett upphov till någon uppstramning av tillämpningen. I

stället har ytterligare utvidgningar av områdena gjorts såväl

till tätortsnära landsbygd som till centralorter och andra

större tätorter. Arbetsmarknadsministern anser att denna

utveckling inte kan accepteras. Länsstyrelserna bör enligt hans

mening helt avstå från att ge glesbygdsstöd till kommunernas

tätorter och orter av liknande typ. Han anmäler att han avser

att återkomma till regeringen med förslag till riktlinjer som

kan erfordras för att upprätthålla en geografisk prioritering av

de mest utsatta glesbygdsområdena.

Arbetsmarknadsministerns uppfattning om glesbygdsbegreppets

innebörd har mött invändningar i fyra motioner, A450 av Lena

Öhrsvik m.fl. (s), A461 av Bertil Danielsson (m), A464 av

Chatrine Pålsson (kds) och A470 av Christer Lindblom och Leif

Carlson (fp, m). Motionerna utgår från förhållandena i Kalmar

län. Det framhålls i dem bl.a. att de livskraftiga projekten

aktuella för glesbygdsstöd i regel kommer från de mindre

tätorterna i länet. Utesluts möjligheterna att ge stöd till

företag i dessa tätorter sägs detta innebära en kvalitativ

försämring av tillgängliga projekt.

I motion A450 föreslås ett tillkännagivande till regeringen,

vari fastslås som rimligt att man även i fortsättningen lokalt

får definiera begreppet glesbygd enligt tidigare riktlinjer.

Liknande tillkännagivanden föreslås även i motionerna A461 och

A470. Motion A464 mynnar ut i ett yrkande om att riksdagen av

regeringen skall begära en översyn av begreppet glesbygd i syfte

att inbegripa även mindre tätorter i detta begrepp.

För egen del får utskottet anföra följande.

Länsstyrelserna har genom åren fått ökade möjligheter att

själva prioritera hur de skall använda de regionalpolitiska

medel som ställs till deras förfogande. De kan i alltmer ökad

utsträckning fritt disponera länsanslagen till

glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet och, i

förekommande fall, för lokaliserings- och utvecklingsbidrag.

Tanken har varit att man härmed ökar såväl effektiviteten som

flexibiliteten i användningen av stödmedlen.

Den i motionerna efterlysta befogenheten för länsstyrelserna

att bestämma vilka områden inom länen som skall anses som

glesbygd är, som utskottet ovan påpekat, alltsedan 1970-talets

slut inskriven i de statliga bestämmelserna om glesbygdsstöd.

Denna lokala bestämmanderätt är dock inte obegränsad utan utövas

självfallet inom den allmänna ram som statsmakterna anger.

Utskottet syftar här på de ovan, i sammanfattning redovisade

uttalandena i proposition 1990/91:76 om avgränsning av

glesbygds- och landsbygdsområdena. Det är att märka att detta är

uttalanden som riksdagen har ställt sig bakom.

Det ingår i glesbygdsmyndighetens uppdrag att utvärdera

glesbygdsinsatserna. I detta ingår att noga följa hur

glesbygdsstödet används. Därtill har riksdagens revisorer

påbörjat en studie av anslaget Regionala utvecklingsinsatser och

dess användning. Genom dessa utredningsverksamheter bör

framkomma ytterligare material för att bedöma den problematik

det här gäller. Med hänsyn härtill och till vad utskottet ovan i

övrigt anfört är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att

göra de tillkännagivanden till regeringen som begärs i

motionerna A450, A461, A464 och A470 utan avstyrker de aktuella

yrkandena härom.

Övriga frågor om glesbygdsstödet

Som inledningsvis nämnts i detta avsnitt inbegriper

glesbygdsstödet möjlighet att lämna bidrag till godstransporter

till och från företag. Viola Furubjelke m.fl. (s) yrkar i motion

A436 att glesbygdsförordningen skall ändras, så att

transportstöd i skärgården kan lämnas "utan den begränsande

treårsregeln".

Den regel motionärerna åsyftar fanns i 1985 års

glesbygdsförordning. Regeln slopades i den nu gällande

förordningen från år 1990. Motionsyrkandet saknar därmed

aktualitet och avstyrks.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion A481 införande av ett

särskilt stöd till barnomsorg på landsbygden och i små

orter. En utbyggnad av barnomsorgen där, säger motionärerna, bör

inte hindras av att varje plats relativt sett blir dyrare med

färre barn och större avstånd.

Utskottet noterar att motionärerna inte har utvecklat hur det

särskilda stödet enligt deras mening bör utformas. För egen del

anser utskottet att man vid utbyggnaden av barnomsorgen i

glesbygderna liksom på andra samhällsområden bör vara öppen för

flexibla och lokalt anpassade lösningar. Utskottet har i ett

tidigare sammanhang (bet. 1989/90:AU13 s. 154) pekat på

möjligheten att använda projektmedel till försök med alternativa

barnomsorgsformer. Därutöver är utskottet inte berett att

föreslå särskilda åtgärder med anledning av motionen, utan denna

avstyrks i den föreliggande delen.

Insatser för kvinnor

I fyra motioner föreslås åtgärder som speciellt tar sikte på

kvinnors situation i olika delar av landet.

I motion A469 föreslår Ines Uusmann m.fl. (s) att riksdagen

skall göra en framställning till regeringen om en rad åtgärder

som syftar till att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för

kvinnor i Stockholmsområdet. Flertalet av dessa åtgärder har

dock i allt väsentligt en generell räckvidd och berör

förhållanden för kvinnor i hela landet.

Motionärerna vill att utredningen (C 1991:05) om

löneskillnader mellan kvinnor och män, löneskillnadskommittén,

snarast skall lägga fram förslag om åtgärder för att utjämna

existerande löneskillnader. Kommittén skall enligt direktiven

redovisa sitt uppdrag till årsskiftet 1992/93. Utskottet anser

att utredningsarbetet inte bör föregripas och avstyrker därför

motionsyrkandet.

Ett annat förslag går ut på att ett arbetslivsprogram för

kvinnor skall utarbetas. Detta projekt bör enligt motionärerna

initieras av arbetslivsfonden och syfta till förbättringar i

kvinnors arbetsmiljö och arbetsorganisation.

Med anledning av detta förslag vill utskottet anföra följande.

I budgetpropositionen (bil. 11, s. 95) framhåller

arbetsmarknadsministern att det finns anledning att också fästa

uppmärksamhet på kvinnors arbetsförhållanden. Den samlade bild

av kvinnors situation i arbetslivet, som bl.a.

arbetsmiljökommissionen och arbetarskyddsstyrelsens

handlingsprogram för arbetsmiljöinsatser i fyra kvinnodominerade

branscher ger, visar att kvinnors arbetsmiljöproblem måste bli

föremål för mer omfattande insatser än hittills.

Enligt vad utskottet inhämtat har arbetslivsfonden från sin

tillkomst t.o.m. februari 1992 lämnat bidrag med drygt 3,6

miljarder kronor till 4 510 arbetsplatsprogram. Merparten av

arbetsplatsprogrammen -- ca 75% -- kommer från det privata

näringslivet och då framför allt från de mindre företagen. Ca

25% av arbetsplatsprogrammen kommer från den offentliga

sektorn. De åtgärder som arbetsgivarna genomför och för vilka

bidrag lämnas avser i huvudsak arbetsorganisatoriska

förändringar, fysisk arbetsmiljö och rehabilitering. Något mer

än en miljon personer berörs av de förbättringar på

arbetsplatserna som arbetsgivarna genomför med medel från

arbetslivsfonden. Merparten av de berörda är kvinnor.

Arbetslivsfonden uppmärksammar nämligen särskilt sådana arbeten

som ofta innehas av kvinnor.

Utskottet vill också erinra om att arbetsmiljöfondens

programområde för jämställdhetsåtgärder (KOM-programmet)

disponerar drygt 60 milj.kr. under sin femåriga

verksamhetsperiod 1989--1993. Fonden prioriterar i första hand

insatser som rör arbetsorganisation och arbetstider, värdering

av kvinnors och mäns arbete samt rollfördelningen mellan kvinnor

och män.

Utskottet har i olika sammanhang under de senaste åren

framhållit vikten av att frågor om kvinnors arbetsmiljö och

arbetsförhållanden noga följs. Med hänvisning till vad som

anförts avstyrker utskottet motionen i här behandlad del.

Motionärerna anser vidare att en hög beredskap bör hållas för

att motverka arbetslösheten bland kvinnor samt att regeringen

skall ta initiativ till ett kvinnopolitiskt forskningsprogram i

enlighet med storstadsutredningens förslag.

Utskottet har i det föregående redovisat att NUTEK fått i

uppdrag att analysera bl.a. villkoren för kvinnors företagande.

I fråga om åtgärder för att motverka arbetslöshet bland

kvinnor vill utskottet peka på att flera arbetsmarknadspolitiska

insatser är av betydelse i dessa hänseenden som exempelvis

utbildningsvikariat, otraditionella insatser, försöksverksamhet

med sysselsättningsskapande åtgärder och bidrag till arbetslösa

för att starta egen verksamhet. Utskottet kommer senare under

våren i samband med behandlingen av arbetsmarknadspolitiken att

ta upp dessa olika insatser.

I anslutning till redovisningen av ERU:s kommande uppdrag att

utarbeta ett nytt forskningsprogram har utskottet i det

föregående framhållit att även sådan forskning som tar sikte på

kvinnors möjligheter och förutsättningar i olika delar av landet

bör beaktas. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker

utskottet motionen i här aktuella delar.

Motionärerna önskar även att riksdagen skall uttala sig för

att den s.k. Dennisuppgörelsen skall fullföljas. Vidare hävdar

de att det aviserade regeringsförslaget om ett nytt

statsbidragssystem för kommunerna innebär risk för att

barnomsorgen i Stockholms län kommer att försämras.

Motionsförslag som i allt väsentligt överensstämmer med de här

refererade har hänvisats till de för resp. sakområde ansvariga

utskotten och är där föremål för behandling.

Beträffande frågan om ett nytt statsbidragssystem för

kommunerna vill utskottet erinra om att regeringen har aviserat

att förslag härom kommer att lämnas till riksdagen under våren

1992. Med hänvisning härtill och till vad utskottet

inledningsvis anfört bör dessa yrkanden i motion A469 i detta

sammanhang inte påkalla någon riksdagens åtgärd.

I motion A404 framhåller Britta Bjelle (fp) att om

Norrbottens inland skall kunna utvecklas och utflyttningen

motverkas måste förutsättningarna för kvinnorna att leva och

verka där förbättras. Motionären påpekar att trots att

kvinnornas andel på arbetsmarknaden har ökat är fortfarande de

regionala skillnaderna stora. Ytterligare insatser i fråga om

utbildning, fritid och kultur behövs. Det är också viktigt med

stimulanser till entreprenörskap inom vanliga kvinnoområden och

även inom den offentliga sektorn. Motionären föreslår att

glesbygdsmyndigheten skall få i uppdrag att i samarbete med

regionala och lokala myndigheter och intresseorganisationer

utarbeta program och initiera projekt i syfte att förbättra

livsvillkoren för kvinnor i Norrbottens inland så att de

motiveras att bli kvar i sin hembygd.

Utskottet har vid de senaste två riksmötena (bet.

1989/90:AU13, 1990/91:AU13) ingående behandlat förslag om

åtgärder för att förbättra kvinnornas förutsättningar att bo och

verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i stödområdena.

Utskottet har därvid uttalat att det är viktigt att kvinnors

tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli

likvärdig i landets olika delar.

Utskottet vill även påpeka att könskvoteringsregeln i det

regionalpolitiska stödet skall bidra till att värna om kvinnors

sysselsättning i stödområdet och till att bryta den

traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja åtgärder för

kvinnor i glesbygd via länsanslaget och infrastrukturanslaget.

Av de medel som regeringen disponerar för försöksverksamhet med

sysselsättningsskapande åtgärder har en tredjedel använts för

åtgärder för ungdomar och kvinnor på landsbygden. I sammanhanget

vill utskottet ånyo erinra om NUTEK:s uppdrag att utveckla

program för att stödja kvinnor som företagare. I uppdraget ingår

också att utarbeta ett program för att främja kvinnors

företagande i stödområdet. ERU har som redan nämnts fått i

uppdrag att utarbeta ett forskningsprogram som är inriktat på

att ta tillvara och utveckla de små och medelstora

arbetsmarknadernas förutsättningar och möjligheter.

Glesbygdsmyndigheten skall bl.a. bedriva utredningsverksamhet

och pilotprojekt för att förbättra levnadsförhållandena i

skogslänen. Utskottet har under hand inhämtat att myndigheten

under våren 1992 kommer att utarbeta ett handlingsprogram på

temat Kvinnor på landsbygd/i glesbygd.

Av redovisningen i det föregående framgår att en rad åtgärder

har vidtagits som ligger väl i linje med motionärens förslag.

Utskottet anser därför att motionen inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

De förslag som Inger Hestvik m.fl. (s) för fram i motion A435

syftar i första hand till att förbättra situationen för

kvinnor i glesbygd. Motionärerna tar i tre yrkanden även upp

allmänna utbildningspolitiska frågor. Gymnasieskolan föreslås

byggas ut med ett tredje år. Vidare anser motionärerna att de

små och medelstora högskolorna måste byggas ut och få

forskningsresurser. Förslag med samma innebörd behandlas i

utbildningsutskottet.

Med hänvisning härtill samt till vad utskottet inledningsvis

redovisat om stödet till forskning vid de mindre och medelstora

högskolorna, anser utskottet att de här behandlade yrkandena i

motion A435 i detta sammanhang inte bör föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Distansutbildningen är enligt motionärerna särskilt viktig för

dem som bor i glesbygden. Staten bör därför stimulera en

utbyggnad av denna utbildning. Med anledning av detta förslag

vill utskottet erinra om att frågan om statens framtida

engagemang inom distansutbildningen i Sverige för närvarande

utreds. Den utredare som tillkallades i juni 1991 har lagt fram

vissa förslag om distansutbildningen i en förstudie (Ds 1992:3)

Långt borta och mycket nära. Utbildningsministern aviserar att

en utredning kommer att tillsättas för att göra en översyn bl.a.

av frågor rörande vuxenutbildning och distansutbildning och av

möjligheten att utnyttja olika tekniker för distansutbildning.

Med hänsyn härtill anser utskottet att någon riksdagens åtgärd

inte är påkallad. Motionsyrkandet avstyrks alltså.

Väl utbyggda kommunikationer, såväl kollektivtrafik som

telekommunikationer, är särskilt viktiga för kvinnor i

skogslänen hävdar motionärerna. De vill därför att riksdagen

skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet hänvisar till den föregående redogörelsen, av vilken

framgår att en viktig del av det tioåriga investeringsprogrammet

i fråga om vägar utgörs av åtgärder i skogslänen. Dessutom

behandlas likartade motionsförslag av trafikutskottet. Med

hänvisning härtill anser utskottet att något ytterligare

uttalande i frågan inte är erforderligt i detta sammanhang.

Motionen bör därför inte i denna del föranleda någon riksdagens

åtgärd.

I motionen aktualiseras även kvinnors behov av kultur och

fritid. Motionärerna anför att detta behov måste stimuleras

genom statliga bidrag till anläggningar som gynnar kvinnors

kultur och fritid.

Utskottet har som anförts i det föregående vid de två senaste

riksmötena understrukit att det är viktigt att kvinnors tillgång

till arbete, service, kultur och fritid skall bli likvärdig i

landets olika delar. Utskottet har också uttryckt sin

tillfredsställelse över att länsanslagen liksom medel från det

föreslagna anslaget för infrastrukturåtgärder kan få användas

till insatser inom kulturområdet. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet motion A435 i här behandlad del.

I motion A811 föreslår Birthe Sörestedt m.fl. (s) att

riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilda insatser för kvinnors

sysselsättning och utbildning i Skåne.

Motionärerna anför att besparingar inom vuxenutbildning och

folkbildning måste avvisas. Likaså måste regeringens förslag om

att uppskjuta utbyggnaden av gymnasieskolan med ett tredje år

avvisas. Vidare förordar motionärerna att

arbetsmarknadspolitiska satsningar med särskild inriktning på

kvinnor skall komma till stånd. Speciella kvinnokurser måste

anordnas i syfte att öka självförtroendet hos kvinnor och för

att förbereda för en efterföljande yrkesutbildning.

Utskottet konstaterar att flertalet av motionärernas

synpunkter och förslag är av generell karaktär och berör kvinnor

i hela landet. Enligt utskottets mening är de i allt väsentligt

besvarade med vad utskottet anfört och redovisat i det

föregående.

Med anledning av motionärernas synpunkter på behovet av

speciella arbetsmarknadspolitiska satsningar, som kurser

speciellt avsedda för att höja kvinnors kompetens och

självförtroende, vill utskottet erinra om att länsstyrelsen har

möjligheter att göra sådana insatser inom ramen för

länsanslaget. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motionen.

Anslagsfrågor

Lokaliseringsbidrag m.m.

1990/91 Utgift 486 716 453 Reservation 1158 002 695

1991/92 Anslag 550 000 000

1992/93 Prop. 350 000 000

Den 1 juli 1991 var 152 milj.kr. av reservationsmedlen obundna

av tidigare beslut. I anslagsbeloppet för innevarande budgetår

ingår 200 milj.kr. som har anvisats på tilläggsbudget I.

Anslaget används huvudsakligen för att finansiera

lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beslutas centralt av

regeringen eller NUTEK.

Regeringen begär under punkt D 1 (s. 112--114) för nästa

budgetår ett anslag på 350 milj.kr. Socialdemokraterna yrkar i

partimotion A225 att anslaget uppförs med oförändrat 550

milj.kr.

Anslaget fick nuvarande benämning budgetåret 1985/86 och har

därefter i budgetpropositionerna återkommande föreslagits bli

uppfört med 350--360 milj.kr. Vid behov har ytterligare medel

anvisats på tilläggsbudget, exempelvis innevarande budgetår och

de båda närmast föregående budgetåren. Med denna metod anpassas

anslagsanvisningen till den aktuella efterfrågan på stöd från

företagens sida och till det regionala behovet av stödinsatser.

Metoden har fungerat väl, och utskottet finner inte skäl att nu

frångå densamma. Utskottet biträder med andra ord regeringens

förslag och avstyrker det socialdemokratiska anslagsyrkandet.

Regionala utvecklingsinsatser

1990/91 Utgift 899 160 137 Reservation 1123 360 695

1991/92 Anslag 975 500 000

1992/93 Prop. 1 000 000 000

Den 1 juli 1991 var av reservationsmedlen 159 milj.kr. obundna

av tidigare beslut.

Anslaget bekostar lokaliserings- och utvecklingsbidrag som

beviljas av länsstyrelserna samt glesbygdsstöd och regional

projektverksamhet.

Medelsanvisningen under anslaget

Regeringen föreslår under punkt D 2 (s. 114--115) att anslaget

höjs från 975,5 till 1 000 milj.kr. Utöver denna höjning med ca

25 milj.kr. frigörs ca 9 milj.kr. för de ovannämnda ändamålen

genom att bidragskostnaderna för länens hemslöjdskonsulenter --

som de senaste budgetåren täckts från detta anslag -- överförs

till ett annat anslag.

Socialdemokraterna föreslår i partimotion A225 att anslaget

räknas upp med ytterligare 170 milj.kr.

Det förevarande anslaget tillkom för tio år sedan och

uppfördes då med 275 milj.kr. Anslaget har under den gångna

tioårsperioden nått nuvarande nivå, 1 000 milj.kr., efter

höjningarna som vid några tillfällen (åren 1983, 1987, 1988

och 1990) gått utöver den dåvarande regeringens förslag.

Mot bakgrund av den mycket betydande anslagshöjning som nu

redovisats anser utskottet att det medelspåslag regeringen

förordar är till fyllest, medan Socialdemokraternas förslag till

medelsanvisning avstyrks. Liksom föregående år (se bet.

1990/91:AU13 s. 47) förutsätter utskottet att regeringen

återkommer till riksdagen med förslag om anslagsförstärkning om

det visar sig att tillgängliga medel inte förslår för att

tillgodose angelägna utvecklingsinsatser i länen.

Anslagsfördelningen på länen

Hur anslaget skall fördelas på de olika länen bestäms av

regeringen i de årliga regleringsbreven. Ett mindre belopp --

innevarande budgetår 23 milj.kr. -- brukar innehållas av

regeringen för s.k. länsövergripande projekt. Om beloppet inte

tas i anspråk för sådana projekt delas det ut till länen senare

under budgetåret.

I två motioner, A432 av Inge Carlsson m.fl. (s) och A436 av

Viola Furubjelke m.fl. (s), yrkas att länsanslaget till

Östergötlands län skall ökas från 9 till 13 milj.kr. Agne

Hansson och Marianne Jönsson (c) yrkar i motion A465 att

länsanslaget till Kalmar län höjs från 16750000kr.

till 35 milj.kr.

I tidigare sammanhang har utskottet angett vissa övergripande

synpunkter på medelsfördelningen. Utskottet har i övrigt uttalat

att riksdagen bör avstå från att meddela anvisningar om

medelstilldelningen till enskilda län. Denna uppfattning

vidhålls av utskottet. Det bör liksom hittills få ankomma på

regeringen att fördela anslaget med beaktande av de olika

förhållanden och de skilda problem som finns i varje län. I

enlighet härmed avstyrker utskottet de nyss redovisade yrkandena

i motionerna A432, A436 och A465.

Projektmedlen

Den regionala projektverksamheten behandlas av

arbetsmarknadsministern i ett särskilt avsnitt i

budgetpropositionen (s. 52--53). De beloppsmässiga ramar som

tidigare gällde för verksamheten i varje län slopades fr.o.m.

budgetåret 1990/91. Arbetsmarknadsministern konstaterar att

länsstyrelserna tagit till vara den ökade friheten på så sätt

att projektverksamheten i volym har ökat från 154 till 408

milj.kr. under ett enda budgetår. Han anser att en del av de

beslut som fattats är av tveksamt regional- och

glesbygdspolitiskt värde. Det finns enligt hans mening tendenser

till att projektmedlen har kommit att uppfattas mer som en

allmän finansieringskälla än som resurs för att åstadkomma

regional utveckling.

Arbetsmarknadsministern fortsätter:

Riktlinjerna för projektverksamheten ger och bör ge en

betydande frihet att disponera resurserna. Projekt bör kunna

stödjas inom alla de sektorer som har betydelse för en regions

utveckling. Projekten bör också ha olika inriktning, från lokala

initiativ i glesbygd till projekt som utvecklar länet i ett

nationellt perspektiv.

Vad som bör vara helt klart är dock att projekten bör ha ett

tydligt regionalpolitiskt syfte och att den geografiska

fördelningen bör spegla den regionalpolitiska prioriteringen i

länet.

Avslutningsvis anser arbetsmarknadsministern det vara

otillfredsställande att den kraftiga ökningen av

projektverksamheten inte har tillgodosett behovet av förstärkta

insatser i glesbygd och landsbygd. Han upplyser att NUTEK har i

uppdrag att utvärdera projektverksamheten. Härigenom och genom

att själv noga följa utvecklingen, tillägger

arbetsmarknadsministern, räknar han med att få underlag för att

senare återkomma till regeringen med eventuella förslag till

riktlinjer för medelsanvändningen eller andra åtgärder som

bedöms som nödvändiga för budgetåret 1992/93. Han avser att då

bedöma om ett riktmärke bör vara att minst hälften av

projektmedlen bör gälla glesbygdsinsatser.

Åke Gustavsson m.fl. (s) uttalar i motion Kr271 att ökad vikt

bör ges åt kulturen i länsstyrelsernas regionalpolitiska

planering. Kommuner och landsting som vill stärka kulturen i

den egna landsdelen bör få goda möjligheter att påverka statens

och länsstyrelsernas medelsfördelning. Motionärerna föreslår ett

tillkännagivande till regeringen härom.

Det regionalpolitiska beslutet på våren 1990 innebar i den nu

aktuella delen att medel från anslaget Regionala

utvecklingsinsatser ("Länsanslaget") och det nya anslaget

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. skulle få

användas till åtgärder inom kultursektorn. Vid behandlingen av

regeringsförslaget på denna punkt och de anslutande motionerna

underströk utskottet som angeläget att kultursektorn tillmäts

betydelse på samma sätt som övriga sektorer. Utskottet tillade

att eftersom kommuner och landsting ofta är huvudmän för de

regionala kulturinstitutionerna skulle självfallet även kommuner

och landsting komma att få medverka i beredningsarbetet (bet.

1989/90:AU13 s. 132).

Med hänsyn till dessa av riksdagen godkända uttalanden anser

utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att göra nya

uttalanden av det slag som begärs i motionen. Denna avstyrks

följaktligen av utskottet.

Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) föreslår i motion A258 att

projektmedel skall få användas för att bekosta tidigareläggning

av kultur- och naturvårdsarbeten i Västmanlands län med

hänsyn till den svåra arbetsmarknadssituationen i länet.

Av den aktuella länsstyrelsens frihet att disponera

projektmedlen följer att det ankommer på den att pröva om de

nämnda projekten är ägnade att främja länets utveckling på sikt

och om finansiellt stöd till projekten ryms inom det anvisade

länsanslaget utan att andra angelägna ändamål eftersätts. I den

mån motionärerna avser med sitt yrkande att vidga den redan vida

ramen för projektverksamheten är utskottet för sin del inte

berett att medverka därtill utan avstyrker med det anförda

motionen i den nu behandlade delen.

Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) yrkar i motion A805

att riksdagen skall besluta att 40% av projektmedlen skall

specialdestineras för kvinnoprojekt.

Vid behandlingen av ett liknande yrkande förra året kunde

utskottet peka på att studier som redovisats i den då

föreliggande propositionen om ny jämställdhetslag (1990/91:113

s. 25--26) visade att så litet som 3% av länsstyrelsernas

projektmedel har gått till verksamheter som direkt berör

kvinnor. Utskottet ansåg att det inte kunde godtas att en så

ringa andel av projektmedlen används för specifika kvinnoprojekt

som de nämnda studierna tydde på. Detta omdöme förtjänar att

understrykas på nytt med anledning av det nu föreliggande

motionsyrkandet. Utskottet är dock inte berett att förorda en

regel av det slag motionärerna har aktualiserat utan föreslår

att deras yrkande inte leder till någon riksdagens åtgärd.

Därvid utgår utskottet från att resurstilldelning och utfall av

åtgärder för kvinnor resp. för män beaktas i den utvärdering som

NUTEK har i uppdrag att genomföra. Vidare räknar utskottet med

att resultatet av utvärderingen liksom regeringens bedömning

härav redovisas för riksdagen i nästa års budgetproposition

eller i annat lämpligt sammanhang tillsammans med de slutsatser

regeringen har dragit beträffande projektverksamheten i glesbygd

och landsbygd.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag

i glesbygder m.m.

1990/91 Utgift 31 010 495

1991/92 Anslag 1 000

1992/93 Prop. 1 000

I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under

punkt D 3 (s. 115--116) bör riksdagen dels medge att den för

innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för

kreditgivning om 220 milj.kr. nästa budgetår utökas till 235

milj.kr., dels på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp av

1 000 kr.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1990/91 Utgift 418 697 231

1991/92 Anslag 250 000 000

1992/93 Prop. 530 000 000

Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt D 4 (s.

116) en anslagshöjning med 280 milj.kr. med hänvisning till de

förändringar i systemet med avgiftsnedsättning som har

redovisats i det föregående. Socialdemokraterna -- som yrkat att

riksdagen skall avslå regeringens förslag till systemändringar

-- föreslår i partimotion A225 ett anslag på 340 milj.kr.

Med hänvisning till sakbehandlingen i det föregående avsnittet

Företagsstöd: Nedsättning av socialavgifter avstyrker utskottet

det föreliggande motionsyrkandet. Regeringens framställning om

medel biträds av utskottet.

Sysselsättningsbidrag

1990/91 Utgift 269 203 716

1991/92 Anslag 250 000 000

1992/93 Prop. 250 000 000

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 5 (s.

117) om ett oförändrat anslag på 250 milj.kr.

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

1990/91 Utgift 57 400 000 Reservation 272 600 000

1991/92 Anslag 186 000 000

1992/93 Prop. 180 500 000

Av de reserverade medlen disponerar länsstyrelserna i

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län 180 milj.kr. för

insatser i stödområde 1. Vidare disponerar luftfartsverket 12

milj.kr. för att uppföra en hangar för ozonforskning i Kiruna.

Regeringen föreslår under punkt D 6 (s. 117--118) ett anslag

på 180,5 milj.kr., en minskning med 5,5 milj.kr.

Socialdemokraterna anser i partimotion A225 att anslaget bör

ökas med 20 milj.kr. i förhållande till regeringens förslag.

Vänsterpartiet yrkar i partimotion A481 att riksdagen skall

anslå 280 milj.kr. utöver regeringens förslag för att göra det

möjligt att snabbt komma i gång med investeringar.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av

medelsbehovet och avstyrker de båda motionsyrkandena. Anslag bör

alltså anvisas för nästa budgetår med 180,5 milj.kr.

Glesbygdsmyndigheten

1990/91 Utgift 6 990 000 Reservation 7 109 000

1991/92 Anslag 16 200 000

1991/92 Anslag 15 625 000 (exkl. mervärdesskatt)

1992/93 Prop. 16 399 000

Såsom regeringen föreslår under punkt D 7 (s. 118) bör

glesbygdsmyndigheten -- som tidigare benämndes

glesbygdsdelegationen -- för nästa budgetår tillföras ett anslag

på 16 399 000 kr.

I sammanhanget har utskottet att redovisa två motioner om

stöd till det s.k. ekokommunprojektet. I den ena motionen,

Bo222 av Britta Sundin m.fl. (s), erinras om att

glesbygdsmyndigheten tillsammans med 15 kommuner har bedrivit

ett förprojekt. För att säkerställa att nödvändiga resurser

skapas för att fullfölja ekoprojektet och att åtgärder för

utveckling och stimulans kommer till stånd bör berörda

departement och myndigheter åter uppmärksammas på vikten av

denna fråga. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom till

regeringen.

I den andra motionen, A478 av Ulf Björklund (kds), föreslås

tillkännagivanden till regeringen om behovet av särskilt

ekonomiskt stöd till det treåriga pilotprojektet och om att

medlen bör förvaltas av glesbygdsmyndigheten som projektets

huvudman.

Frågan om stöd till det aktuella ekokommunprojektet

behandlades förra året av bostadsutskottet med anledning av en

sexpartimotion i ämnet. Efter att ha redovisat för pågående

ekologiskt byggande i landet och för dåvarande läge för

ekokommunprojektet anförde utskottet (bet. 1990/91:BoU12 s. 32):

Även om åtgärder redan vidtagits delar dock utskottet

motionärernas uppfattning att dessa inte är tillräckliga. Det

föreligger således även enligt bostadsutskottets mening ett

behov av ytterligare insatser på området. I enlighet med

motionsförslaget bör det sålunda ankomma på berörda myndigheter

som bl.a. boverket, byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten

att på olika sätt bidra till att verksamheten med s.k.

ekokommuner utvecklas och förs ut till en vidare krets. Det kan

däremot varken anses möjligt eller lämpligt för utskottet och

riksdagen att nu bestämma den exakta utformningen, inriktningen

och omfattningen av dessa insatser. Det får anses vara en

uppgift för de aktuella myndigheterna m.fl. att -- med

utgångspunkt i resultaten av det hittills bedrivna arbetet --

fatta beslut härom. En förutsättning bör dock enligt utskottets

mening vara att verksamheten kommer till stånd utan ytterligare

medelsanvisning.

Vad bostadsutskottet anfört om stöd till ekokommunprojektet

och om behovet av ytterligare insatser delgavs regeringen i ett

tillkännagivande.

Med hänsyn till dessa klara markeringar från bostadsutskottet

som vunnit riksdagens anslutning anser arbetsmarknadsutskottet

att det inte behövs en ny meningsyttring från riksdagens sida.

Vad beträffar motionernas önskemål att riksdagen skall uttala

sig till förmån för en resurstilldelning till projektet hänvisas

till vad bostadsutskottet avslutningsvis anfört.

Arbetsmarknadsutskottet anser sig inte ha grund för en avvikande

uppfattning och vill därför inte föreslå någon riksdagens åtgärd

med anledning av motionerna. I anslutning härtill bör dock

nämnas att yrkande om anslag till projektet med preciserat

belopp, 5 milj.kr., framställs i Vänsterpartiets miljöpolitiska

motion 1991/92:Jo646. Detta yrkande är hänvisat till

jordbruksutskottet.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)

1990/91 Utgift 5 904 000 Reservation 219 000

1991/92 Anslag 6 480 000

1991/92 Anslag 5 924 000 (exkl. mervärdesskatt)

1992/93 Prop. 6 100 000

I enlighet med regeringens förslag under punkt D 8 (s. 119)

föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett anslag med det av

regeringen begärda beloppet, 6 100 000 kr.

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

1990/91 Utgift 2 695 840

1991/92 Anslag 3 050 000

1992/93 Prop. 4 200 000

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 9 (s.

119--120) om anslag för det aktuella ändamålet med 4,2 milj.kr.

Transportstöd

1990/91 Utgift 308 715 000

1991/92 Anslag 300 300 000

1992/93 Prop. 300 300 000

Anslag för ändamålet har tidigare anvisats under

kommunikationsdepartementets huvudtitel. I riksdagen har

transportstödsfrågorna tidigare beretts av trafikutskottet.

Regeringen föreslår under punkt D 10 (s. 120) ett oförändrat

anslag på 300,3 milj.kr. Medelsberäkningen godtas av utskottet.

Regionalpolitiska insatser i regioner och län

Inledning

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör

förhållandena i olika delar av landet samt vissa internationella

frågor som hänger samman med bl.a. det nuvarande och framtida

gränsöverskridande samarbetet mellan regioner på båda sidor om

nationsgränserna.

Läget på arbetsmarknaden med stor arbetslöshet och sjunkande

efterfrågan på arbetskraft har som framhållits i avsnittet om

den regionala problembilden ökat i minst samma takt i de

regionalpolitiskt prioriterade områdena som i landet i övrigt.

Den nuvarande lågkonjunkturen skiljer sig på ett anmärkningsvärt

sätt från tidigare lågkonjunkturer genom att den slår så hårt

även i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö.

Arbetsmarknadssituationen sätter också sin prägel på

motionsyrkandena, som innehåller krav på insatser av skilda slag

från statsmakternas sida för att dämpa effekterna av den

lågkonjunktur i kombination med strukturomvandlingsproblem som

för närvarande råder i Sverige.

I de regionalpolitiska motioner som remitterats till utskottet

finns också yrkanden om tillkännagivanden till regeringen på

skilda politikområden i olika regioner och län. Många av dessa

yrkanden liknar dem som behandlas i resp. fackutskott. Flertalet

är sådana att riksdagen vid tidigare behandling av liknande

förslag på anförda skäl uttalat att riksdagen varken kan eller

bör behandla frågorna eller att de rör områden för vilka

riksdagen redan har fattat beslut eller väntas fatta beslut

senare under riksdagsperioden. Det gäller t.ex. motionsyrkanden

som rör skatte- och finanspolitiken, närings-, kommunikations-,

utbildnings-, forsknings- och kulturområdena.

Yrkanden som rör andra politikområden ger i detta sammanhang

inte anledning till särskilda uttalanden från regionalpolitisk

synpunkt utöver vad utskottet tidigare uttalat i framställningen

(s. 27) om att varje sektor i samhället måste ta

regionalpolitiska hänsyn när åtgärder utformas inom resp.

samhällssektor. Utskottet har också inledningsvis lämnat en

redogörelse för vad som anförts i propositionen om

statsmakternas beslut på skilda sektorsområden.

Beträffande utbildningsområdet vill utskottet utöver vad

utskottet refererat ur propositionen fästa uppmärksamheten på

den promemoria (Ds 1992:1) "Fria universitet och högskolor" som

nyligen presenterats av utbildningsdepartementet. I promemorian

som för närvarande remissbehandlas tas bl.a. upp frågan om den

grundläggande högskoleutbildningen. Av promemorian framgår att

decentraliseringen av högskolan pågår. Enligt promemorian bör

bl.a. det reglerade systemet med utbildningslinjer upphöra

fr.o.m. budgetåret 1993/94. En proposition om det fria

universitetet är att vänta i juni i år.

Utskottet kommer vid den följande framställningen om åtgärder

i regioner och län att behandla motionsyrkanden som rör andra

politikområden under hänvisning till vad utskottet sålunda

anfört. I förekommande fall hänvisas till pågående beredning

eller kommande riksdagsbeslut.

I detta sammanhang vill utskottet åter erinra om riksdagens

beslut våren 1990 om regionalpolitik för 90-talet och att

länsstyrelserna då fick större frihet att disponera anslaget för

olika regionalpolitiska utvecklingsinsatser, det s.k.

länsanslaget. I riksdagens beslut våren 1991 med anledning av

betänkandet 1990/91:AU13 godkände riksdagen att regeringen

utökade länsstyrelsernas möjligheter att fatta beslut i ärenden

om lokaliseringsbidrag genom att höja gränsen för beslutsrätten

från 15 till 20 milj.kr.

Utskottet noterar att flera motionärer också tar upp

regionalpolitiken utifrån ett internationellt perspektiv.

Utskottet vill redan här något beröra sådana motionsyrkanden.

I propositionen lämnas en redogörelse för det

internationella regionalpolitiska samarbetet.

Samarbetet inom Norden omfattar gränsregionalt samarbete,

gemensamma stödordningar, utrednings- och utvecklingsarbete,

regionalpolitisk forskning samt informationsutbyte. Detta

samarbete utgår från ett program som lagts fast av Nordiska

rådet för perioden 1990--1994. I programmet ingår också att göra

analyser av nordisk regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv.

Nordiska ministerrådet har därefter preciserat inriktningen på

det gränsregionala samarbetet och därvid särskilt betonat att

verksamheten bör ges en tydlig regionalpolitisk profil.

Ministerrådet har också betonat de likheter som finns i Norden

och som ger en gemensam grund för samverkan i internationella

sammanhang.

Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst

inriktat på erfarenhetsutbyte och utredningsprojekt samt andra

aktiviteter som ibland utmynnar i rekommendationer från

organisationen. Ett särskilt program för landsbygdsutveckling

har påbörjats.

Sverige deltar tillsammans med en rad andra västeuropeiska

länder i ett samarbete kring frågor om regional utveckling som

organiseras och drivs av European Policies Research Centre

(EPRC), knutet till University of Strathclyde i Glasgow.

Samarbetet är inriktat på frågor som rör stöd till företag,

infrastrukturfrågor, sektorssamordning, EG:s regionalpolitik

m.m.

Frågor om de europeiska gemenskapernas (EG) regional- och

strukturpolitik samt konsekvenser för Sverige av ett EES-avtal

och ett eventuellt medlemskap behandlas inom regeringskansliet

bl.a. av en arbetsgrupp för regionalpolitik. Regionalpolitik är

ett högt prioriterat område inom EG. På senare år har EG

dels kraftigt intensifierat den regionalpolitik som bedrivs

via de s.k. strukturfonderna, dels omarbetat sina regler för

vilka regionalpolitiska stöd till företag de enskilda länderna

tillåts lämna.

Vid utformningen av de nya svenska reglerna som trädde i kraft

den 1 juli 1990 togs, som tidigare berörts, hänsyn till hur de

skulle komma att överensstämma med bl.a. regionalpolitiken sådan

den är utformad inom EG.

I förhandlingarna om ett EES-avtal har man från nordisk sida

bl.a. framhållit att de geografiska och klimatiska

förutsättningarna för näringslivet är mycket olika mellan de

nordligaste delarna av Norden och EG-länderna. I propositionen

görs bedömningen att Sverige även efter ett EES-avtal kan föra

en regionalpolitik med i huvudsak samma inriktning som för

närvarande.

I flera motioner pekar motionärerna på de

utvecklingsmöjligheter som olika regioner i Sverige har på grund

av närheten till regioner på andra sidan om vår nationsgräns.

Det gäller motionerna A424 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s), A434

av Olle Schmidt m.fl. (fp) och A442 av Ulla Tillander m.fl. (c),

vilka pekar på Skånes möjligheter att utvecklas till en viktig

region i Europa. Närheten till EG är en fördel som kan utnyttjas

för att utveckla Skånes näringsliv, heter det i motion A424. I

motion A434 framhålls att Skåne kan betraktas som en komplett

region: alla branscher finns om än inte i varje kommun. Motion

A442 visar på de förutsättningar som finns för ett regionalt

samarbete runt södra Östersjön.

I motion A453 av Charlotte Branting (fp) pekar motionären på

sydöstra Sveriges möjligheter till samarbete med Östeuropa och

EG. Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) framhåller i motion A484

betydelsen för Älvsborgs län av ett närmande till EG.

Förberedelserna för EG är en chans att profilera Älvsborgs län

som del av en framtidens region, heter det i motionen.

Filip Fridolfsson m.fl. (m) pekar i motion A455 på

Stockholmsregionens möjligheter att bli en knutpunkt och

plattform för kontakter med de nya staterna i nordöstra Europa.

Utskottet refererade vid förra årets behandling av

regionalpolitiken likartade motionsyrkanden om olika regioners

utvecklingsmöjligheter i ett internationellt perspektiv.

I sitt av riksdagen godkända betänkande 1990/91:AU13 anförde

utskottet bl.a. följande.

Det internationella regionalpolitiska samarbete som pågår är

enligt utskottets mening viktigt och synnerligen angeläget för

att skapa balans mellan olika regioner.

Den utveckling av regionernas betydelse i framtiden som tas

upp av motionärerna innebär som utskottet ser det både

möjligheter och risker. Framgångsrika regioner med god tillgång

på arbete och bostäder samt en utbyggd infrastruktur kommer att

ha goda framtidsmöjligheter. Saknas dessa förutsättningar i en

region kan konsekvenserna bli allvarliga. Det är därför viktigt

att det förs en aktiv regionalpolitik så att man kan skapa såväl

inomregional balans som balans mellan olika regioner.

Utskottet har i dag ingen annan mening än den som då

redovisades om vikten av starka och framgångsrika regioner i

framtiden. Det förtjänar återigen att i detta sammanhang

understryka vad som i den tidigare framställningen anförts om

betydelsen av att alla samhällssektorer medverkar till att

nå detta mål.

Utskottet övergår nu till att behandla motionsyrkanden rörande

enskilda regioner och län.

Skånelänen

Under denna rubrik behandlar utskottet motionerna A424 av

Johnny Ahlqvist m.fl. (s), A434 av Olle Schmidt m.fl. (fp) och

A442 av Ulla Tillander m.fl. (c) om Kristianstads och Malmöhus

län.

Ett genomgående drag i motionerna är den samstämmiga

uppfattningen om nuvarande problem inom näringslivet och på

arbetsmarknaden.

Som ovan anförts har motionärerna pekat på Skåneregionens

betydelse i ett framtida Europa. De vill ha tillkännagivanden

till regeringen om åtgärder på skilda områden för att stärka

regionen. Den förnyelse som motionärerna anser är nödvändig inom

näringslivet kan ske bara med en väl utbyggd infrastruktur. De

vill därför ha satsningar på kommunikationer, utbildning och

forskning. Särskilda satsningar föreslås på universitets- och

högskoleutbildningen. Även insatser för att främja den lokala

kulturen är nödvändiga för att en bygd skall vara attraktiv och

levande.

Motionärerna anser också att det är nödvändigt med ett ökat

samarbete i regionen. Ett sådant samarbete bör ske i form av ett

nytt regionalt styre för Skåne -- ett regionalt parlament.

När det gäller problemen på arbetsmarknaden och särskilt

situationen inom byggsektorn, med krympande byggmarknad, anser

motionärerna i motion A424 (s) att extra medel bör tilldelas

länsarbetsnämnderna i Kristianstads och Malmöhus län för

vidareutbildning inom byggsektorn. Det kommer nämligen att

ställas krav på specialkompetens i samband med det kommande

brobygget.

Motion A434 (fp) anser att Alunmuseet på Christinehof är ett

lämpligt projekt för arbetsmarknadspolitisk satsning inom

byggbranschen.

I sistnämnda motion vill motionärerna ha tillkännagivanden som

rör miljön i Skåne. Även Skånes försvar tas upp i motionen.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten i Kristianstads och Malmöhus län var i februari

1992 4% resp. 3,4%, vilket innebär en ökning med 1,8 resp.

1,3 procentenheter i förhållande till samma tid förra året.

Befolkningen ökade under perioden 1980--1991 med ca 4% i

Kristianstads län och ca 6% i Malmöhus län.

Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län disponerar

innevarande budgetår 6 resp. 5 milj.kr. för regionala

utvecklingsinsatser. Som ovan sagts kan länsstyrelsen i stor

utsträckning själv välja hur anslaget skall användas t.ex. för

att delta i finansieringen av satsningar på kulturområdet av

betydelse för den regionala utvecklingen.

Utskottet delar uppfattningen att en väl utbyggd infrastruktur

har betydelse för att främja näringslivsutveckling och

sysselsättning. I detta sammanhang vill utskottet peka på

överenskommelsen med Danmark om en broförbindelse över Öresund.

Broförbindelsen kommer att innebära goda utvecklingsmöjligheter

för Skåne.

Beträffande motionsförslagen om satsningar på speciella

projekt inom kommunikationsområdet samt förslag inom

utbildnings- och forskningsområdena hänvisar utskottet till vad

som nyss anförts i inledningen till detta avsnitt. Utskottet

vill särskilt peka på den kommande propositionen om det fria

universitetet som skall framläggas i juni i år. Riksdagens

behandling av denna bör inte föregripas.

Utskottet återkommer till arbetsmarknadspolitiken senare i

vår. Redan nu kan emellerid med anledning av förslaget i motion

A424 om ytterligare medel till länsarbetsnämnden i Kristianstads

län sägas att det är AMS som fördelar anslagen mellan

länsarbetsnämnderna. Förslaget i motion A434 att använda

arbetsmarknadspolitiska medel för att bygga Alunmuseet på

Christinehof är inte en fråga för riksdagen utan förslaget får

behandlas på lokal nivå.

Frågan om ett samarbete mellan de båda länsstyrelserna i Skåne

behandlas i alla tre motionerna liksom frågan om inrättande av

ett regionparlament.

Det finns enligt utskottets mening inte något som hindrar att

två länsstyrelser inrättar lämpligt samarbetsorgan när så bedöms

ändamålsenligt. En mer organiserad samverkan sker för övrigt

sedan flera år mellan länsstyrelserna i de båda Skånelänen.

Yrkanden om en ny regional organisation för Sverige behandlas i

konstitutionsutskottet. För övrigt vill utskottet hänvisa till

vad som i den föregående framställningen anförts om landets

indelning i län. Frågan kommer som nämnts att bli föremål för en

särskild utredning.

Vad slutligen angår förslagen i motion A434 om insatser för

miljön i Skåne får utskottet hänvisa till att likartade

motionsyrkanden behandlas i jordbruksutskottet. De bör därför i

förevarande sammanhang inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Inte heller förslagen såvitt gäller Skånes försvar bör i detta

sammanhang påkalla någon riksdagens åtgärd. Riksdagen kommer

senare i vår att behandla proposition 1991/92:102 om

totalförsvaret. Därvid torde även frågan om ett skånskt försvar

komma att behandlas.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de nu behandlade

motionerna A424 (s), A434 (fp) och A442 (c), i förekommande fall

i berörda delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Sydöstra Sverige

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden i

A453 av Charlotte Branting (fp) som rör Kronobergs län, A411 av

Bengt Kronblad m.fl. (s) och A476 av Lena Öhrsvik m.fl. (s)

avseende Kalmar län, A449 av Ulla Pettersson m.fl. (s) och A480

av Annika Åhnberg m.fl. (v) om Gotlands län samt A430 och A431

av Jan Björkman m.fl. (s) och A447 av Bertil Måbrink (v)

avseende Blekinge län.

I flera av motionerna pekar man på landsdelens speciella

problem, som i vissa hänseenden anses lika stora som i Norrlands

inland. Näringslivet är alltför ensidigt och

strukturförändringarna slår hårt. I motionerna efterlyser man

satsningar på infrastrukturen i form av förbättrade

kommunikationer, förstärkt högskoleutbildning och forskning. Det

föreslås också särskilda projekt för företagsutveckling, medel

för lokalisering av små och medelstora företag, utlokalisering

av statlig verksamhet och satsningar på miljö- och

energiområdet. Bertil Måbrink anser att ett länsparlament bör

inrättas för det sistnämnda ändamålet. Dessutom framför han

synpunkter rörande fördelningen av det regionalpolitiska stödet.

Det bör gynna kvinnor i större omfattning, anser han.

I Charlotte Brantings motion framförs att det behövs samverkan

mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län för att landsdelen

skall kunna hävda sig i samspelet mellan öststaterna och EG.

Vad särskilt gäller Blekinge anser Jan Björkman att det är

nödvändigt att Ronneby och Olofström är inplacerade i s.k.

tillfälligt stödområde även under nästa budgetår.

Gotlands speciella situation med sitt geografiska läge och

konsekvenserna bl.a. av omställningen inom jordbruket, den

begränsade industrisektorn, stagnerande tjänstesektor och

sviktande turism samt med en minskad offentlig sektor föranleder

Ulla Pettersson att föreslå en ny Gotlandsutredning och på

kortare sikt ytterligare regionalpolitiska insatser. Från delvis

liknande utgångspunkter begär Annika Åhnberg en rad

tillkännagivanden på trafik-, skatte-, närings-, jordbruks-,

utbildnings-, energi- och miljöområdena.

Vad slutligen gäller Öland efterlyser Lena Öhrsvik insatser

med anledning av nedläggningen av Mörbylånga sockerbruk.

Utskottets överväganden

I de nu behandlade länen, liksom i övriga Sverige, har

arbetslöshetssiffrorna ökat avsevärt under det senaste året. I

Kalmar län och i Blekinge län är arbetslösheten 3,5% i

februari 1992. I Blekinge har dessutom befolkningsutvecklingen

varit negativ under den senaste tioårsperioden.

Länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Blekinge

län disponerar för innevarande budgetår 11, 17, 19 resp. 22

milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Som utskottet redan

tidigare anfört kan länsstyrelsen i stor utsträckning själv

välja hur anslaget skall användas, t.ex. till projekt för

företagsutveckling.

Utskottet har -- som också sagts tidigare -- ingen annan

uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av en väl

utbyggd infrastruktur för att främja näringslivsutveckling och

sysselsättning. I detta sammanhang vill utskottet peka på redan

beslutade projekt på kommunikationsområdet, t.ex. beträffande

E4:n vid Traryd i Kronobergs län och i det s.k.

sysselsättningspaketet, som bl.a. kommer Kalmar, Gotlands och

Blekinge län till del. Beträffande motionsförslagen om

satsningar på speciella projekt inom kommunikationsområdet samt

om förslag till förstärkning av utbildning och forskning

hänvisar utskottet till vad som tidigare anförts i inledningen

till detta avsnitt. Även såvitt gäller motionsförslag om

utlokalisering av statlig verksamhet hänvisas till den tidigare

framställningen. Utskottet vill här erinra om att sydöstra

Sverige angivits som ett område som bör kunna komma i fråga vid

utlokalisering (bet. 1989/90:AU13).

När det gäller förslag om projekt för företagsutveckling vill

utskottet hänvisa till anslaget för regionala

utvecklingsinsatser och till den frihet i medelsanvändningen som

länsstyrelserna numera har. Medlen kan bl.a. användas för

näringslivsfrämjande åtgärder av betydelse för den regionala

utvecklingen.

Utskottet instämmer med Charlotte Branting i hennes förordande

av ökad samverkan mellan länsstyrelserna. Som också framhålls i

propositionen är samarbete över länsgränser ett bra arbetssätt

som bör kunna utvecklas betydligt i flera områden med naturliga

samband. Särskilda medel har för övrigt avsatts för

länsövergripande projekt. Utskottet vill liksom

departementschefen betona att möjligheten till medel för sådana

projekt inte minskar ansvaret för länsstyrelserna att bedriva

länsövergripande samarbete inom ramen för sina ordinarie medel.

I fråga om den av Bertil Måbrink framförda uppfattningen att

det regionalpolitiska stödet bör gynna kvinnor bättre vill

utskottet hänvisa till den föregående framställningen där

utskottet behandlar ett antal motionsyrkanden av liknande

innehåll.

Frågan om inplacering i stödområden har utskottet behandlat i

föregående avsnitt. Utskottet hänvisar till vad som där sagts om

regeringens avsikt att under våren göra en översyn av den

tillfälliga stödområdesinplaceringen.

Vid behandlingen av regeringens proposition om

regionalpolitiken för 90-talet uttalade utskottet beträffande

Gotland att det är angeläget att länet blir väl tillgodosett

med medel för regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser med

hänsyn till Gotlands speciella läge och till att dess näringsliv

förutses genomgå strukturförändringar. Utskottet står fast vid

denna bedömning. När det gäller det särskilda yrkandet i motion

A449 om en ny Gotlandsutredning vill utskottet hänvisa till att

det ankommer på länsstyrelsen att fortlöpande göra bedömningar

av länets möjligheter och problem.

Med anledning av Annika Åhnbergs m.fl. yrkanden om

tillkännagivanden på olika politikområden skall det framhållas

att länsstyrelsen inom ramen för länsanslaget -- 18,75 milj.kr.

under innevarande budgetår -- har möjlighet att verka för

insatser som motionärerna föreslår. I maj 1991 erhöll

länsstyrelsen 10 milj.kr. som engångsbelopp för bl.a. sådana

insatser. Genom omvandling av arealbidraget förstärktes dessutom

länsanslaget i samband med avvecklingen av stödet till Roma

sockerbruk på Gotland och Mörbylånga sockerbruk på Öland.

Därigenom tillfördes länsanslaget för Gotland ytterligare 1,75

milj.kr. för att underlätta anpassningen och finna alternativ

sysselsättning för berörd personal. I fråga om alternativ

användning av sockerbetan framhöll jordbruksutskottet i samband

med beslutet om avskaffande av sockerregleringen (prop.

1989/90:146, JoU25, rskr. 327) vikten av att forskning och

utveckling av produkter med sockerbetor som bas kan fortsätta,

en uppfattning som även arbetsmarknadsutskottet instämmer i. När

det gäller Gotlandstrafiken har regeringen förslagit ett förhöjt

anslag till transportstöd för färjetrafiken för nästa budgetår.

Detta innebär att passagerartaxorna kan sänkas. Utöver vad som

anförts tidigare i detta betänkande föranleder motion A480 inga

ytterligare uttalanden.

Slutligen vill utskottet anföra följande med anledning av Lena

Öhrsviks m.fl. yrkande om insatser efter nedläggningen av

Mörbylånga sockerbruk. I samband med nedläggningen har som

nämnts arealbidraget omvandlats till förstärkning av

länsanslaget. Enligt vad utskottet erfarit har Sockerbolaget

aviserat sin avsikt att ställa resurser och kompetens till

förfogande för att skapa alternativ sysselsättning. Vidare har

en särskild arbetsgrupp med representanter för bolaget och bl.a.

länsstyrelsen bildats. Utskottet vill tillägga att medel som

frigörs efter nedläggningen av resp. bruk skall användas för

regional utveckling.

Utskottet anser sammanfattningsvis att de nu behandlade

motionerna A411 (s), A430 (s), A431 (s), A447 (v), A449 (s),

A453 (fp), A476 (s) och A480 (v), i förekommande fall i berörda

delar, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län

I detta avsnitt behandlar utskottet fem motioner, A433 av

Ingvar Johnsson m.fl. (s) om utvecklingen i fyrstadsområdet,

A468 av Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg (s) om norra

Bohuslän, A419 av Britt Bohlin m.fl. (s) om Dalsland, A484 av

Elver Jonsson och Lars Sundin (fp) om Älvsborgs län och A445 av

Bengt Kindbom och Birgitta Carlsson (c) om Skaraborgs län.

Återkommande synpunkter i motionerna är behovet av en mer

varierad industristruktur. Det framställs förslag om förbättrade

kommunikationer både vad gäller vägnätet, järnvägen och flyget

liksom om satsningar på högskolan och även annan utbildning.

Ingvar Johnssons motion tar sikte på utvecklingen i det s.k.

fyrstadsområdet -- Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och

Lysekil -- där den kraftigt ökande arbetslösheten kräver

satsningar av det nyssnämnda slaget.

Sverre Palm och Karl-Erik Svartberg uttrycker oro för norra

Bohuslän där arbetslösheten närmar sig 7% och där de

strukturella problemen enligt dem förstärker nedgången.

Motionärerna yrkar en förstärkning av länsstyrelsens resurser

för näringslivsfrämjande projekt och företagsinriktat

glesbygdsstöd.

Britt Bohlin m.fl. föreslår förutom satsningar på

kommunikationer och tidigareläggning av byggprojekt att

Dalslands kanal rustas upp.

Elver Jonsson och Lars Sundin vill se Älvsborgs län som en

kraftfull och konkurrenskraftig region i ett EG-perspektiv och

föreslår en rad åtgärder. Förutom de tidigare nämnda yrkandena

på kommunikations- och utbildningsområdet inbegriper motionen

även Vänersjöfarten. Motionärerna föreslår vidare ökade

satsningar på småföretagen, ett utökat samarbete mellan

högskolor med näringsliv och förvaltning samt ett nationellt

teko-centrum i Borås. De efterlyser en större flexibilitet i

fråga om finansieringen av infrastrukturen liksom beträffande

drift och underhåll. De anser också att det bör bildas en

nationalpark av Tresticklan i Dalsland.

Slutligen framförs krav på regionalpolitiskt stöd och

utlokalisering till Skaraborgs län i Bengt Kindboms och Birgitta

Carlssons motion. Länet är enligt motionärerna särskilt hårt

drabbat av arbetslöshet.

Utskottets överväganden

Man kan notera kraftigt ökade arbetslöshetssiffror under det

senaste året i alla de tre nu behandlade länen. I Göteborgs och

Bohus län samt Älvsborgs län närmar sig siffran 4% medan den i

Skaraborgs län har passerat 4-procentgränsen. I Skaraborg har

arbetslösheten mer än fördubblats på ett år.

Anslaget för regionala utvecklingsinsatser uppgår för

innevarande budgetår till 13 milj.kr. i Göteborgs och Bohus län,

17 milj.kr. i Älvsborgs län och 9 milj.kr. i Skaraborgs län.

Utskottet instämmer med motionärerna i deras uppfattning om

nödvändigheten av en väl utbyggd infrastruktur för att främja

näringslivsutveckling och sysselsättning. Beträffande

motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom

kommunikationsområdet samt förslag om utbildning och forskning

hänvisar utskottet till vad som tidigare sagts i inledningen

till detta avsnitt.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att anslaget till

trafiken på Trollhätte kanal och Vänern ökas. Det

sysselsättningspaket avseende infrastruktursatsningar som

utskottet redogjort för inledningsvis kommer även den nu berörda

landsdelen till del.

Med anledning av synpunkterna i motion A484 (fp) om satsningar

på småföretagen kan konstateras att de ligger i linje med den

förda regeringspolitiken -- den nya småföretagspolitiken är

viktig även i ett regionalpolitiskt sammanhang.

Förslaget om ombildning av Tresticklan till nationalpark

föranleder inget uttalande från regionalpolitisk synpunkt.

När det gäller situationen i norra Bohuslän, varmed i motionen

A468 avses de fem kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal

och Lysekil, kan utskottet liksom motionärerna konstatera att

arbetslösheten är mycket hög; Lysekil hade 5% arbetslösa i

januari till vilket kommer 5,75% i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Utskottet vill med anledning av kravet i motionen om

förstärkning av länsstyrelsens resurser för näringslivsfrämjande

projekt och företagsinriktat glesbygdsstöd återigen framhålla

att anslaget för regionala utvecklingsinsatser fördelas med

hänsyn tagen till särskilt utsatta regioners behov. Något

särskilt initiativ från riksdagens sida kan därför inte anses

påkallat.

Som utskottet anmärkte inledningsvis har arbetslösheten i

Skaraborgs län ökat kraftigt och överstiger nu 4%. Med

anledning av kravet i motion A445 på regionalpolitiskt stöd till

särskilt utsatta områden i länet erinrar utskottet om vad som

nyss sagts rörande länsanslagets fördelning. Som framgått

tidigare skall utskottet senare i vår behandla

arbetsmarknadspolitiken -- de medel som anslås fördelar AMS

efter de problem som råder i varje län. Vad gäller

motionsförslaget om utlokalisering av statlig verksamhet vill

utskottet hänvisa till sin tidigare redovisade principiella

inställning. Motionen ger inte underlag för något

ställningstagande därutöver.

Vad slutligen gäller förslaget i s-motionen om upprustning av

Dalslands kanal vill utskottet hänvisa till att frågan nyligen

behandlats av kulturutskottet (bet. 1991/92:KrU4).

Kulturutskottet, som ansåg det värdefullt om en upprustning

kunde påbörjas snarast möjligt, beaktade därvid bl.a. de ökade

resurserna till sysselsättningsskapande åtgärder som innebär att

möjligheterna till stöd till upprustningen genom

arbetsmarknadspolitiska insatser ökar. Arbetsmarknadsutskottet,

som erinrar om att de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas av

AMS efter de problem som råder i varje län, instämmer i

kulturutskottets nu redovisade bedömning.

Med hänvisning till det anförda kommer utskottet fram till att

motionerna A419, A433, A445, A468 och A484, i förekommande fall

i berörda delar, inte påkallar någon åtgärd från riksdagens

sida.

Stockholms och Södermanlands län

I detta avsnitt behandlar utskottet dels motionerna A277 (s),

A455 (m), A457 (v) och A483 (fp) som rör Stockholmsregionen,

dels motionerna A408 (c) och A417 (s) som behandlar

Södermanlands län. I samtliga motioner framhålls behovet av

infrastruktursatsningar för att komma till rätta med den

besvärliga arbetsmarknadssituationen i de båda länen.

I de motionsförslag som rör Stockholms län förordar Anita

Johansson m.fl. (s) i motion A277 att ett program för

tillväxtfrämjande investeringar som upprustning av vägar och

skolor samt bostäder för äldre bör utarbetas. Motionärerna anser

att en särskild kommission bör få i uppdrag att ta initiativ

till infrastrukturinvesteringar i regionen. Vidare bör

inkomsterna från den särskilda investeringsskatten få användas

för att tidigarelägga kommunala investeringar. Motionärerna

anser också att länsarbetsnämnden på försök bör få rätt att

friare använda medlen för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Utbyggnad av kommunikationerna i regionen föreslås i samtliga

motioner. Motionärerna tar främst upp Dennisöverenskommelsen,

utbyggnad av Arlandabanan samt behovet av ytterligare

flygplatser i regionen. En rad andra förslag om

tillkännagivanden om trafiken i Storstockholmsområdet tas upp av

Lars Werner m.fl. (v) i motion A457, Filip Fridolfsson

m.fl.(m) i motion A455 och Ylva Annerstedt m.fl. (fp) i motion

A483.

Konkreta förslag rörande utbildningsfrågor förs fram i

motionerna A455 och A483. Enligt den sistnämnda motionen bör de

teoretiska linjerna på gymnasieskolan i länet byggas ut samt

regionalpolitiska hänsyn tas vid utbyggnaden av universitets-

och högskoleutbildning i länet. Vidare anser motionärerna att

Stockholms universitet bör ombildas till en fristående

stiftelse. Tekniska högskolan bör enligt motion A455 ombildas

till stiftelse. I samma motion föreslås att fristående radio-

och TV-företag skall erbjudas frekvenser för sin verksamhet

redan under år 1992.

Behovet av insatser på byggområdet, bl.a. upprustning av

skolor och VA-nät samt utbyggnad av bostäder för äldre, tas upp

i flera motioner. I motion A455 förordas bl.a. en undersökning

av möjligheten att skapa en länsorganisation som omfattar hela

regionen.

Skatte- och finanspolitiska frågor aktualiseras i motionerna.

De har i allmänhet generell räckvidd och rör således inte enbart

Stockholmsregionen.

Handelsregistret vid länsstyrelsen bör enligt motion A483 få

ökade resurser.

Vidare bör riksdagen enligt motion A455 göra ett uttalande om

Stockholmsregionens betydelse för utvecklingen i hela landet.

I motion A408 föreslår Larz Johansson (c) att riksdagen skall

göra ett tillkännagivande om behovet av resurser för

regionalpolitiska insatser i Södermanlands län. Motionären

anser att vägar och järnvägar liksom hamnarna i länet bör byggas

ut och att satsningar på näringslivet och utbildning bör komma

till stånd. Länet bör tilldelas 15 milj.kr. av länsanslaget för

budgetåret 1992/93.

Liknande synpunkter för Anita Persson m.fl. (s) fram i motion

A417. Motionärerna trycker dock särskilt på att den omställning

som pågår inom verkstadsindustrin måste ske i socialt acceptabla

former samt att data- och telenäten i länet måste förbättras.

Utskottets överväganden

Stockholms län har under den senaste tioårsperioden haft en

befolkningsökning med 8,3%. Situationen på arbetsmarknaden

kännetecknas av att den nu rådande lågkonjunkturen gör sig

gällande även i Stockholmsregionen. Arbetslösheten har ökat från

drygt 1% till 2,9% under det senaste året. Det innebär

antalsmässigt att ca 31 000 personer var arbetslösa i februari

1992 mot 12 300 vid samma tidpunkt 1991. Antalet arbetslösa

ungdomar har under samma period ökat från 3000 till drygt 8

900.

Länet har för innevarande budgetår tilldelats 8 milj.kr. för

regionalpolitiska utvecklingsinsatser.

Många av de ovan refererade motionsförslagen syftar till att

komma till rätta med den bekymmersamma arbetsmarknadspolitiska

situationen i länet. Utskottet kommer senare i vår att behandla

arbetsmarknadsfrågor i ett vidare perspektiv i samband med

behandlingen av arbetsmarknadspolitiken. Flertalet förslag avser

emellertid insatser på områden som inte primärt ingår i

arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde. Beträffande

motionsförslagen om satsningar på speciella projekt inom

kommunikationsområdet och inom utbildnings- och

forskningsområdena samt på skatte- och finansområdet hänvisar

därför utskottet till vad som anförts i inledningen till detta

avsnitt.

Med anledning av önskemålen om investeringar i

infrastrukturen, bl.a. om en särskild kommission, vill utskottet

dock erinra om att en delegation för infrastrukturinvesteringar

tillkallades i juni 1991. Denna delegation har i uppdrag (dir.

1991:63) att ta fram förslag till regeringens beslut om de

investeringar som skall delfinansieras med det nya anslaget för

investeringar i trafikens infrastruktur som riksdagen inrättat.

Delegationen skall initiera och söka åstadkomma

förhandlingsöverenskommelser om de aktuella projekten.

Det kan också nämnas att kommunikationsministern i ett

interpellationssvar (RD Prot.1991/92:58) om igångsättningen av

beslutade infrastrukturinvesteringar bl.a. meddelade att bland

de järnvägsprojekt som kommer att vara i gång 1992 är delar av

Svealandsbanan, Mälarbanan och Arlandabanan. På vägområdet

kommer bl.a. satsningar på E3 att skapa arbetstillfällen under

1992. Beträffande förslagen rörande kommunikationerna i

Stockholmsregionen vill utskottet hänvisa till att likartade

förslag behandlas i trafikutskottet.

När det gäller förslaget i motion A277 om att inkomsterna från

den särskilda investeringsskatten bör få användas för att

tidigarelägga kommunala investeringar vill utskottet anföra

följande.

Riksdagen beslöt våren 1989 på förslag av finansutskottet att

införa en tidsbegränsad regional investeringsavgift -- senare

benämnd investeringsskatt -- på byggnation av butiker,

kontorslokaler och andra oprioriterade byggnadsarbeten i vissa

kommuner i Stockholms och Uppsala län. Finansutskottet (bet.

1988/89:FiU36) uttalade därvid bl.a. att det bör övervägas om

inte intäkterna från avgiften senare kan återföras till regionen

för bl.a. produktion av bostäder. Det får ankomma på regeringen

att närmare överväga denna fråga och återkomma till riksdagen

med förslag. Våren 1991 beslöt riksdagen att investeringsskatten

skulle avvecklas.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen att förelägga

riksdagen förslag om intäkterna från investeringsskatten i

kompletteringspropositionen. I riksrevisionsverkets

sammanställning av statsbudgetens utfall för budgetåret 1990/91

redovisas att inkomsterna från investeringsskatten uppgick till

ca 60 milj.kr. mot beräknat ca 350 milj.kr.

När det gäller förslaget i motion A277 att länsarbetsnämnden i

Stockholm på försök bör få rätt att friare använda medlen för

arbetsmarknadspolitiska insatser i första hand för ungdomar vill

utskottet erinra om att arbetsmarknadsmyndigheterna har stor

frihet att använda de medel som statsmakterna ställer till

förfogande för arbetsmarknadspolitiska insatser. I sammanhanget

vill utskottet också peka på att regeringen i proposition

1991/92:124 lämnar förslag till åtgärder i syfte att komma till

rätta med arbetslösheten bland ungdomar. Detta förslag kommer

utskottet att behandla senare i vår i samband med övriga

arbetsmarknadsfrågor.

I fråga om förslagen på utbildningsområdet har utskottet i det

föregående redovisat att regeringen har aviserat att förslag på

universitets- och högskoleområdet -- det fria universitetet --

kommer att lämnas till riksdagen i juni. Frågan om utbyggnad av

gymnasieskolan behandlas av utbildningsutskottet.

Beträffande förslaget i motion A483 att handelsregistret vid

länsstyrelsen bör få ökade resurser vill utskottet påpeka att

regeringen i proposition 1991/92:51 om en ny småföretagspolitik

har gjort bedömningen att patent- och registreringsverket som ny

huvudman efter länsstyrelserna bör överta registreringen av

handels- och föreningsregistren från den 1 januari 1993. Vad

angår yrkandet i motion A455 att den svenska

marknadsföringslagstiftningen bör harmoniseras med vad som

gäller inom EG får utskottet upplysa om att denna fråga

behandlas av en särskilt tillkallad utredare, som enligt

direktiven (dir. 1991:70) skall lämna förslag under mars månad

1992.

I motion A455 föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande

om Stockholmsregionens betydelse för tillväxten i hela landet.

Motionärerna anser att regionen fungerar som en motor för

utvecklingen generellt i Sverige. Utskottet har i det föregående

med anledning av ett liknande motionsyrkande uttalat att det ur

ett internationellt perspektiv finns anledning att värna om en

fungerande storstadsregion.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet

motionerna A277, A455, A457 och A483, samtliga motioner i här

aktuella delar.

Södermanlands län har under tioårsperioden 1980--1991

haft en befolkningsökning som uppgått till 1,7%. Utvecklingen

på arbetsmarknaden har inneburit att arbetslösheten har ökat

från 1,6% år 1991 till 2,8% år 1992. Detta innebär att ca 5

000 personer var arbetslösa i februari 1992 mot ca 2 700 samma

tid 1991. Av dessa uppgick antalet arbetslösa ungdomar till 1

800.

Länet har för innevarande budgetår tilldelats 9 milj.kr. för

regionalpolitiska utvecklingsinsatser.

I motionerna A408 och A417 föreslås en rad åtgärder av

infrastrukturell natur. Motionärerna anser att vägnätet i länet

liksom järnvägen behöver rustas upp och byggas ut. Krav på

utbyggnad av utbildnings- och forskningsinstitutioner förs också

fram. Näringslivet i länet behöver enligt motionärerna

förstärkas.

Utskottet hänvisar till vad som anförts i inledningen till

detta avsnitt. Dessutom vill utskottet peka på att liknande

förslag behandlas i resp. fackutskott.

Beträffande förslaget i motion A408 att medlen för

regionalpolitiska utvecklingsinsatser skall höjas från 9

milj.kr. till 15 milj.kr. vill utskottet erinra om sitt tidigare

ställningstagande att det bör ankomma på regeringen att fördela

anslaget mellan länen efter de regionalpolitiska problemens

svårighetsgrad.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

A408 och A417.

Bergslagslänen

Utskottet kan inledningsvis konstatera att arbetslösheten i

Bergslagslänen Värmland, Örebro, Västmanland, Kopparberg och

Gävleborg ökat mycket kraftigt. I de tre förstnämnda länen

ligger siffran på omkring eller över 4%. I Kopparbergs och

Gävleborgs län överstiger arbetslösheten 5%. Samtliga län utom

Kopparberg har dessutom stagnerande eller minskande befolkning

under den senaste tioårsperioden.

Motionsyrkandena rör Värmlands, Örebro och Gävleborgs län.

I de tre motioner som mera övergripande tar upp situationen i

Värmlands län, A456 av Magnus Persson m.fl. (s), A451 av

Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) och A443 av Björn

Samuelson (v), uttrycks oro för den stora arbetslösheten och de

få lediga arbeten som finns. I motionerna efterlyser man

infrastruktursatsningar; det gäller vägnätet, järnvägarna,

flyget och Vänersjöfarten. Man vill också ha förstärkning av

högskolan i Karlstad. Björn Samuelson efterlyser också ökat

utbud och bättre samverkan mellan gymnasieskolan och komvux.

Utlokalisering av statliga verk till länet föreslås i motionerna

A443 och A456.

För turismen förordas slopad turistmoms i motion A443, försök

med slopad sådan moms för utländska besökare i motion A451 och

utveckling av stödformerna för turism i motion A456. Jord- och

skogsbruket tas upp i motionerna A451 och A456; i den förra

framhålls den dåliga ekonomin inom dessa sektorer och i den

senare efterfrågas stödformer som gynnar alternativa

odlingsformer.

När det gäller byggarbetslösheten är det motionärernas

uppfattning i motion A451 att en återinförd kvittningsrätt

skulle minska arbetslösheten, som för närvarande uppgår till

20%. Samma motionärer vill också se en rättvis fördelning av

beredskapsmedel och regionala medel.

Motionärerna i A456 efterlyser ökat regionalpolitiskt

utvecklingsarbete i utvecklingsfonderna och i länsstyrelsen. De

önskar också en höjning av anslaget för regionala

utvecklingsinsatser. Räntefria lån och projekteringsbidrag för

angelägna byggprojekt behövs under en övergångstid enligt

motionen. Temporärt behövs också en höjning av bidragsprocenten

vid beredskapsarbete. De önskar även en bred kultursatsning.

Bo Finnkvist m.fl. (s) tar i motion A437 upp förhållandena i

Hagfors kommun som drabbats av stora

sysselsättningsminskningar. Situationen förvärras av att det

saknas möjligheter att pendla till andra orter. Det behövs stöd

inte bara till kommunikationer utan också för att skapa ny

sysselsättning, anser motionärerna.

Motion A429 av Håkan Strömberg m.fl. (s) beskriver

förhållandena i Örebro län med en omfattande

strukturomvandling som förstärks av försvarsindustrins

omvandling, en dominerande tung industri och nedåtgående

konjunktur. Varselsiffrorna är bland de högsta i landet.

Motionärerna för fram förslag till insatser på både kort och

lång sikt. Det behövs arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

tidigareläggning av vägbyggnader. På lång sikt behövs en

genomtänkt politik för förnyelse och reindustrialisering; det

gäller bl.a. utbildning och kommunikationer. Även förstärkning

av de regionalpolitiska medlen är nödvändiga, anser

motionärerna.

Situationen i Gävleborgs län beskrivs på ganska likartat

sätt i fyra motioner, Bo211 av Karl Hagström m.fl. (s), A423 av

Rolf Dahlberg och Patrik Norinder (m), A452 av Bertil Måbrink

m.fl. (v, s, m, fp, c, kds, nyd) och A477 av Karin Starrin (c).

I förgrunden står den höga arbetslösheten, inte minst bland

byggnadsarbetare. Enligt den förstnämnda motionen måste med

hänsyn till arbetslösheten klartecken ges till utbyggnad av

högskolan i Gävle--Sandviken. Förslag om olika slag av

förstärkningar avseende högskolan när det gäller

utbildningslinjer, forskningsresurser m.m. framförs även i de

övriga motionerna. Det läggs också fram förslag beträffande

infrastruktursatsningar på kommunikationsområdet.

Lokalisering av folkhälsoinstitutet till länet föreslås i

såväl motion A423 som i sjupartimotionen. I båda motionerna

framförs också att Hälsinge regemente bör finnas kvar och att

fångvårdsanstalten i Hudiksvall bör byggas om alternativt

rustas upp. Även i fråga om behovet av utveckling av

basindustrierna ger dessa motioner uttryck för likartade

tankegångar.

I såväl motion A423 som i A477 framförs uppfattningen att

Gävleborg bör göras till ett försökslän för friare användning av

arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel.

Slutligen framförs i den sistnämnda motionen att små- och

medelstora företag bör stimuleras bl.a. genom personliga

investeringskonton. Bättre förutsättningar bör enligt motionen

också ges till jordbruket med en uppräkning av Norrlandsstödet.

Utskottets överväganden

Som utskottet inledningsvis konstaterat har arbetslösheten

ökat kraftigt i de tre län som motionsyrkandena avser. Problemen

understryks av en minskande befolkning.

Länsstyrelserna i Värmlands, Örebro och Gävleborgs län

disponerar för innevarande budgetår 75, 30 resp. 70 milj.kr. för

regionala utvecklingsinsatser.

Många av de synpunkter som förs fram i motionerna ligger väl i

linje med den förda politiken. De avser behovet av åtgärder för

att dämpa effekterna av lågkonjunkturen och för att underlätta

strukturomvandlingen samt satsningar för att stimulera små- och

medelstora företag.

Detsamma gäller betydelsen av en väl utbyggd infrastruktur för

att främja näringslivsutveckling och sysselsättning. Utskottet

kan här hänvisa till redan beslutade investeringsprojekt utöver

ordinarie investeringsanslag till banverket och vägverket. Av

större projekt kan nämnas Bergslagspendeln och ostkustbanan.

Till detta kommer järnvägssatsningar för framkomlighet, säkerhet

och bärighet i Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län inom

ramen för den förutvarande regeringens sysselsättningspaket. I

detta sysselsättningspaket ingår också ett antal större och

mindre vägprojekt inom Bergslagslänen.

På utbildningsområdet har det gjorts särskilda

regionalpolitiska satsningar bl.a. i Bergslagen. Våren 1991

fördelade den förra regeringen återstående medel för

kompetenshöjande åtgärder som riksdagen tidigare fattat beslut

om (prop. 1987/88:64, UbU9, rskr. 211) och som redovisats i

inledningen till betänkandet.

Vad gäller förslag om utlokalisering av statliga verk hänvisar

utskottet till vad som sagts tidigare i detta betänkande.

I några av de motioner som rör Bergslagslänen föreslås höjning

av anslaget för regionala utvecklingsinsatser och ytterligare

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med anledning av dessa

yrkanden vill utskottet hänvisa till vad som anförts i den

föregående framställningen om fördelningen mellan länen av

länsanslaget. AMS fördelar de arbetsmarknadspolitiska resurserna

mellan länsarbetsnämnderna på motsvarande sätt efter problemens

svårighetsgrad. Den totala ramen för arbetsmarknadspolitiska

insatser kommer att beslutas av riksdagen senare i vår.

Med anledning av förslag om att länsstyrelserna skall få

större frihet i medelsanvändningen, bl.a. så att beslut skall

kunna fattas utan hänsyn till stödområdesindelningen, vill

utskottet erinra om att den enda del av länsanslaget som styrs

av stödområdesindelningen är företagsstödet. Det har bedömts som

nödvändigt att denna indelning sker centralt, dels därför att de

mest utsatta områdena skall prioriteras, dels därför att

konkurrenssnedvridande stödåtgärder som inte är

regionalpolitiskt motiverade skall undvikas. Utskottet kan i

sammanhanget erinra om vad som anförts i det tidigare avsnittet

om glesbygdsstödet där länsstyrelsen själv fastställer

stödområde.

Vad gäller turismen kan utskottet konstatera att

mervärdesskatten på bl.a. hotell- och restaurangverksamhet,

camping och inrikes resor nyligen sänkts. I samband med

riksdagsbehandlingen hänvisade skatteutskottet (bet.

1991/92:SkU5) vad gäller framtida skatteförändringar på

turistområdet till att regeringen senare kommer att redovisa

riktlinjer för en Europaanpassning, som innebär bl.a. en

betydande sänkning av den generella mervärdesskatten.

Med anledning av förslaget i motion A451 om återinförd

kvittningsrätt som ett sätt att minska byggarbetslösheten vill

utskottet hänvisa till att skatteutskottet kommer att behandla

frågor om kvittningsrätt mellan olika förvärvskällor i sitt

betänkande 1991/92:SkU20.

När det slutligen gäller mer allmänna synpunkter om stöd till

jord- och skogsbruk hänvisar utskottet till den behandling av

frågorna som sker i jordbruksutskottet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Bo211, A423, A429, A437, A443, A451, A452, A456 och A477, i

förekommande fall i berörda delar.

Norra Sverige

Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör

Västernorrlands och Norrbottens län.

Västernorrlands län

I denna del av avsnittet om norra Sverige tar utskottet upp

motionerna A420 av Bo Holmberg m.fl. (s), A428 av Hans Stenberg

m.fl. (s), A446 av Per-Richard Molén (m), A458 av Sigge Godin

(fp) och A473 av Tage Påhlsson (c).

Ett genomgående drag i alla motionerna är oron för

sysselsättningssituationen i länet och den därmed stigande

arbetslösheten. I motionerna A458 och A473 pekas också på hotet

av fortsatt befolkningsminskning. Västernorrland har goda

grundförutsättningar för utveckling bl.a. med hänsyn till en

välutvecklad industri, framhålls i sistnämnda motion.

Förklaringen till att länet drabbats så hårt av näringslivets

strukturomvandling anses vara den otillräckligt utvecklade

infrastrukturen.

Satsningar på infrastrukturen inom framför allt

kommunikationsområdet men även inom området för utbildning och

forskning är därför nödvändiga, framhåller flera motionärer. En

tidigareläggning av vissa infrastrukturprojekt skulle bidra till

att pressa ner arbetslösheten.

I motion A420 anser motionärerna att regeringens anslag och

beredskap är otillräckliga för att minska arbetslösheten i

länet. Mot bakgrund av behovet av infrastruktursatsningar och

åtgärder mot arbetslösheten förordar motionärerna att regeringen

lägger fram ett åtgärdsprogram för Västernorrland.

I motionerna A428 och A458 tar motionärerna upp svårigheterna

för den exportinriktade industrin i länet att få exportkrediter

för sin öststatsexport. Genom detta förhållande får företag som

redan har en besvärlig situation ytterligare svårigheter. Därmed

ökar också arbetslösheten. Motion A458 påtalar också att den

norrländska basindustrin behöver sänkta elskatter för att klara

konkurrensen på världsmarknaden.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten i Västernorrlands län var i februari 1992

4,8% vilket innebär en ökning med två procentenheter i

förhållande till samma tid förra året.

Västernorrland har haft en negativ befolkningsutveckling under

perioden 1980--1991. Minskningen ligger på 2,5%.

För innevarande budgetår har Västernorrlands län tilldelats

115 milj.kr. för regionalpolitiska utvecklingsinsatser. Två

kommuner, och vissa kommundelar i två kommuner, är inplacerade i

stödområde 2. Ytterligare två kommuner är tillfälligt

inplacerade. Som framgått av den tidigare framställningen har

utskottet tagit ställning för att vissa delar av stödområde 2 i

länet skall få del av samma nedsättning av socialavgifter som

gäller för stödområde 1.

Utskottet erinrar om riksdagens tillkännagivande våren 1990

beträffande kommundelarna Ramsele och Junsele i Sollefteå

kommun. Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som

en konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra

en välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från

kommundelarna Ramsele och Junsele vid angelägna projekt så att

högre stödprocent beviljas än vad som normalt gäller i

stödområde 2. Därutöver uttalade utskottet att det kan finnas

behov av intensifierade insatser för glesbygdsutveckling i

området. Denna omständighet bör beaktas vid fördelning av

länsanslaget.

Utskottets tidigare bedömning om behovet av insatser i Ramsele

och Junsele kvarstår.

Utskottet kommer senare i vår att behandla förslag till

åtgärder samt anslagsfrågor inom arbetsmarknadspolitikens

område.

Beträffande satsningar på speciella projekt inom

kommunikationsområdet samt förslag till åtgärder inom utbildning

och forskning hänvisar utskottet till vad som anförts i

inledningen till detta avsnitt.

Vad angår frågan i motion A458 om ett konkurrenskraftigt

energipris för den elkraftsintensiva industrin konstaterar

utskottet att denna fråga behandlades av riksdagen förra året

med anledning av ett liknande förslag från samme motionär (prop.

1990/91:88, NU40, rskr. 373, 374). Yrkandet bedömdes då ligga i

linje med riktlinjerna för den långsiktiga politiken och ansågs

därmed tillgodosett.

Vad slutligen angår synpunkterna i motionerna A428 och A458 om

åtgärder för generösare exportkrediter för vissa företag i länet

för att därigenom bl.a. främja sysselsättningen får utskottet

anföra följande. Det är exportkreditnämnden som har regeringens

bemyndigande att lämna garantier å statens vägnar. Enligt

förordningen om exportkreditgaranti är det exportkreditnämnden

och -- om ärendet är av större vikt -- regeringen som avgör

ärenden enligt förordningen.

Med det anförda anser utskottet att motionerna A420, A428,

A446, A458 och A473, i förekommande fall i berörda delar, inte

bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Norrbottens län

I motionerna A217 av Bruno Poromaa m.fl. (s), A416 av Monica

Öhman m.fl. (s), A454 av Bengt Hurtig (v) och A482 av Sten-Ove

Sundström m.fl. (s) föreslås olika sysselsättningsskapande

åtgärder för Norrbottens län. Motion A217 tar särskilt upp

situationen i östra Norrbotten, motion A416 behandlar

sysselsättningssituationen i Kalix och motion A454 berör

situationen i Arjeplog.

I motion A416 vill motionärerna ha tillkännagivanden om

näringslivsfrämjande åtgärder i Kalix kommun och att regeringen

medger en generösare bedömning vid ansökningar om

lokaliseringsbidrag. I motion A454 vill motionären att i

Arjeplog skall lokaliseringsbidrag kunna medges upp till 70%.

Förslag om satsningar inom kommunikationsområdet finns i

motionerna A454 och A482. Tillkännagivanden om utbyggnad av

högskolan i Luleå med bl.a. en dramatiklinje yrkas i motion

A454. I motion A482 understryks betydelsen av de areella

näringarna. Även rennäringen bör ges goda

utvecklingsmöjligheter. Fortsatt satsning på miljön är nödvändig

för att komma till rätta med de problem som finns i länet,

framhålls i sistnämnda motion. I motionen framhålls även vikten

av att statens roll som ägare av företag tryggas. Slutligen

understryks nödvändigheten av riskvilligt kapital.

Utskottets överväganden

Arbetslösheten i Norrbottens län var i februari 1992 4,8%

vilket innebär en ökning med 1,3 procentenheter, i förhållande

till samma tid förra året. Det finns emellertid anledning

understryka att arbetslösheten i vissa kommuner i länet är

betydligt högre än denna genomsnittssiffra. Flera

Norrbottenkommuner ligger över 6%.

Länets befolkning har minskat med närmare 1% under perioden

1980--1991.

För innevarande budgetår har Norrbotten tilldelats 145

milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Tio kommuner är

inplacerade i stödområde 1. En kommun och två kommundelar är

inplacerade i stödområde 2. Utskottet vill här erinra om

riksdagens tillkännagivande våren 1990 beträffande Älvsbyn.

Utskottet ansåg att det var rimligt att regeringen, som en

konsekvens av den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en

välvillig bedömning av ansökningar om företagsstöd från Älvsbyn

vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad

som normalt gäller i stödområde 2.

Utskottets bedömning om behovet av insatser i Älvsbyn

kvarstår.

Nordöstra Norrbotten ingår i stödområde 1. Därmed tillhör

området den region som är högst prioriterad när det gäller

regionalpolitiska insatser. Även betydande

arbetsmarknadspolitiska insatser görs i östra Norrbotten.

Vad gäller Kalix kommun konstaterar utskottet att behovet av

insatser är stort. Utskottet får hänvisa till att regeringen i

dagarna har fattat beslut om särskilda insatser där. Genom

beslutet satsas 13 milj.kr. på näringslivsfrämjande åtgärder.

Dessutom har AMS beslutat tilldela länsarbetsnämnden extra medel

för insatser i Kalixområdet.

Beträffande Arjeplogs kommun hänvisar utskottet till den

särskilda satsning på 100 milj.kr. under en femårsperiod som den

dåvarande regeringen utlovade våren 1991. En särskild

arbetsgrupp samordnar de insatser som behöver göras.

Vad angår utbyggnad av högskolan i Luleå hänvisar utskottet

till vad som anförts i inledningen till detta avsnitt om

kommande proposition om det fria universitetet.

För rennäringen gäller som tidigare framgått att den kommer

att omfattas av stödformen nedsättning av socialavgifter.

Behovet av riskvilligt kapital underlättas med förslaget om

lokaliseringslån, vilket utskottet i den tidigare

framställningen tillstyrkt.

Frågan om statens roll som ägare av företag bör inte föranleda

något riksdagens uttalande i detta sammanhang.

Vad slutligen angår förslagen om tillkännagivande om

satsningar på infrastrukturen inom kommunikations- och

utbildningsområdena hänvisar utskottet till vad som anförts i

inledningen till detta avsnitt.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motionerna A217, A416,

A454 och A482, i förekommande fall i berörda delar, inte bör

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skärgårdsfrågor

Fyra motioner rör skärgårdsfrågor. Det är A460 av Carl G

Nilsson m.fl. (m), A483 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), A459 av

Roland Larsson m.fl. (c) och A457 av Lars Werner m.fl. (v).

I motionerna A460 och A459 tas frågorna upp från mer

principiella utgångspunkter. Förslag förs fram om en översyn för

att belysa bl.a. effekterna av fastighetsbeskattningen och de

uppdrivna taxeringsvärdena liksom av det fria fisket. I båda

motionerna efterlyses dessutom förenklingar i fråga om de regler

som styr boende och byggande. Andra frågor som bör belysas är

enligt den sistnämnda motionen skärgårdstrafiken och

transportstödet och möjligheterna att använda lantbrevbärare

samt enligt m-motionen jakt på ejderhane.

I motion A483 framförs synpunkten att sjöfartsverkets

bemanningsplan för lotsplatserna i Stockholms skärgård med

minskning av naturliga arbetstillfällen strider mot ambitionerna

att bevara en levande skärgård. V-motionen föreslår ökat anslag

för den reguljära skärgårdstrafiken och maximigräns för

båtstorlek och tonnage i den känsliga skärgården.

Utskottets överväganden

Vid behandlingen av regionalpolitiken för 1990-talet uppehöll

sig utskottet vid skärgårdsfrågorna och betonade vikten av att

skärgårdarna med sina speciella problem och förutsättningar

särskilt uppmärksammas inom glesbygdspolitiken (bet.

1989/90:AU13, s. 227--229, rskr. 346). Det var utskottets

uppfattning att det bör ankomma på länsstyrelsen att vid behov

utarbeta ett särskilt landsbygdsprogram som i förekommande fall

även innefattar skärgårdsfrågorna. Utskottet framhöll också att

glesbygdsmyndigheten särskilt borde uppmärksamma

skärgårdsområdena.

Glesbygdsmyndighetens uppgift enligt den instruktion som

sedermera fastställts är att på olika sätt stödja utvecklingen

och lämna förslag till förbättringar när det gäller

levnadsförhållandena bl.a. i skärgårdsområdena. Myndigheten

skall också svara för central sektorssamordning av betydelse för

glesbygdens utveckling. Frågor som aktualiseras i de motioner

som föreslår en översyn ingår alltså i myndighetens

ansvarsområde. Något behov av en särskild skärgårdsutredning kan

därför inte anses föreligga enligt utskottets mening.

När det gäller kravet i v-motionen rörande den reguljära

skärgårdstrafiken instämmer utskottet med motionärerna i att

båttrafiken är en av förutsättningarna för en levande skärgård.

Frågan om medel för utbyggnad och underhåll av

tilläggningsbryggorna bör dock prövas i därför avsedd ordning.

Det särskilda spörsmålet om maximigräns för båtstorlek och

tonnage i skärgården -- som senast prövades av riksdagen förra

våren (bet. 1990/91:TU16) -- saknar enligt utskottets mening

tillräckliga beröringspunkter med regionalpolitiska aspekter för

att föranleda något uttalande av arbetsmarknadsutskottet.

I fråga om lotsplatserna i Stockholms skärgård, som berörs i

motion A483, har utskottet från sjöfartsverket inhämtat att

några planer inte finns på en sådan kraftig nedskärning av

bemanningen som motionärerna befarar.

Sammanfattningsvis anser utskottet att någon riksdagens åtgärd

inte är påkallad med anledning av de nu behandlade motionerna

A457, A459, A460 och A483, i förekommande fall i berörda delar.

Hemställan

Utskottet hemställer

Regionalpolitikens allmänna inriktning

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A225 yrkande 33,

1991/92:A409, 1991/92:A475 och 1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5,

7--9,

res. 1 (s)

men. (v) delvis

Allmänna principer för omlokalisering m.m.

2. beträffande omlokalisering av SCB

att riksdagen avslår motion 1991/92:A401,

men. (v) delvis

3. beträffande folkhälsoinstitutets lokalisering

att riksdagen avslår motion 1991/92:A434 yrkande 7,

4. beträffande inomregionala balansen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A462 och 1991/92:T227

yrkande 5,

5. beträffande storstadsregionernas betydelse

att riksdagen avslår motion 1991/92:A413,

6. beträffande omlokalisering av statlig verksamhet till

vissa län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A405 yrkande 1,

1991/92:A426, 1991/92:A453 yrkande 2, 1991/92:A472 och

1991/92:A482 yrkande 9,

7. beträffande riksdagens revisorers förslag (förs.

1990/91:19)

att riksdagen lägger riksdagens revisorers förslag till

handlingarna,

Företagsstöd

8. beträffande nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande

34, 1991/92:A412 yrkande 2, 1991/92:A456 yrkande 3, 1991/92:A463

och 1991/92:A467 antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter med den

ändringen att ikraftträdandebestämmelsen skall ha följande som

Utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 juli l992 och den 1 juli 1992. Äldre

tillämpas första bestämmelser gäller

gången i fråga om fortfarande i fråga om

arbetsgivaravgifter för avgifter som avser tid före

utgiftsåret 1992 och i ikraftträdandet.

fråga om egenavgifter

för försäkrade som Omfattar beskattningsåret

beräknas med ledning av tid såväl före som

1993 års taxering. efter utgången av juni

1992, skall -- om den

avgiftsskyldige inte visar

annat -- så stor del av

beskattningsårets inkomst

anses hänförlig till

tiden före utgången av

juni 1992 som svarar mot

förhållandet mellan den

del av beskattningsåret som

infaller under denna tid och

hela beskattningsåret.

res. 2 (s)

9. beträffande lokaliseringslån

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om

dels lokaliseringslån,

dels användningen av återstående medel på anslagen för

budgetåret 1985/86 under tolfte huvudtiteln till

Lokaliseringslån i Uddevallaregionen och för budgetåret 1989/90

under tionde huvudtiteln till Lokaliseringslån, m.m.

10. beträffande utvärdering av företagsstödets effekter

att riksdagen avslår motion 1991/92:A438,

11. beträffande regionalpolitiskt stöd till turismen

att riksdagen avslår motion 1991/92:A441,

12. beträffande planläggning för en omstrukturering av

svensk krigsindustri

att riksdagen avslår motion 1991/92:U614 yrkande 3,

Stödområdesindelningen

13. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns

kommun

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A403 samt

1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar,

men. (v) - delvis

14. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun

(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A454 yrkande 1 och

1991/92:A471 i motsvarande delar,

men. (v) - delvis

15. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun

(Edefors och Gunnarsbyn)

att riksdagen avslår motion 1991/92:A454 yrkande 1

i motsvarande del,

men. (v) - delvis

16. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre

kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A422 yrkandena 1 och

2, 1991/92:A427 i motsvarande del, 1991/92:A439, 1991/92:A474 i

motsvarande del samt 1991/92:A479 yrkandena 1 och 2,

res. 3 (nyd)

17. beträffande inplacering i stödområde 1 av del av Krokoms

kommun

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A422 yrkande 3 och

1991/92:A427 i motsvarande del,

18. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå och

Ånge kommuner

att riksdagen avslår motion 1991/92:A474 i motsvarande del,

19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och

Degerfors kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A406 i motsvarande

del, 1991/92:A407 yrkande 2, 1991/92:A410 i motsvarande del,

1991/92:A421 samt 1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och

1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar,

men. (v) - delvis

20. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ljusnarsbergs

och Hällefors kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A407 yrkande 1 och

1991/92:A412 yrkande 1,

men. (v) - delvis

21. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av

Askersunds och Laxå kommuner

att riksdagen avslår motion 1991/92:A407 yrkande 3,

men. (v) - delvis

22. beträffande inplacering i stödområde 2 av Kristinehamns

och Storfors kommuner

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A406, 1991/92:A410,

1991/92:A448, 1991/92:A456 yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga

i motsvarande delar,

23. beträffande inplacering i stödområde 1 av Hagfors

kommun

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A437 yrkande 1 och

1991/92:A456 yrkande 2 i motsvarande del,

24. beträffande inplacering i stödområde 2 av Färgelanda och

Melleruds kommuner

att riksdagen avslår motion 1991/92:A419 yrkande 1,

25. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av

Strömstads och Tanums kommuner

att riksdagen avslår motion 1991/92:A468 yrkande 1,

26. beträffande inplacering i särskilt stödområde av norra

delen av Göteborgs och Bohus län

att riksdagen avslår motion 1991/92:A402,

27. beträffande inplacering av Sölvesborgs kommun i

tillfälligt stödområde

att riksdagen avslår motion 1991/92:A418,

28. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotlands län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A440 och 1991/92:A480

yrkande 4,

men. (v) - delvis

29. beträffande gränsdragningsproblem

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A444 och 1991/92:A479

yrkande 3,

Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd

30. beträffande höjda belopp för glesbygdsstödet

att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om

dels högsta beloppsgränser för stöd till företag i

glesbygder,

dels högsta beloppsgräns för servicebidrag till

kommersiell service,

31. beträffande glesbygdsbegreppet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A450, 1991/92:A461,

1991/92:A464 och 1991/92:A470,

32. beträffande transportstöd i skärgården

att riksdagen avslår motion 1991/92:A436 yrkande 3,

33. beträffande särskilt stöd till barnomsorg på

landsbygden

att riksdagen avslår motion 1991/92:A481 yrkande 6,

men. (v) delvis

Insatser för kvinnor

34. beträffande insatser för kvinnor i Stockholmsområdet

att riksdagen avslår motion 1991/92:A469 yrkandena 1 och 2

samt 4--7,

35. beträffande insatser för kvinnor i Norrbottens inland

att riksdagen avslår motion 1991/92:A404,

36. beträffande situationen för kvinnor i glesbygd

att riksdagen avslår motion 1991/92:A435 yrkandena 1--3 samt 8

och 10,

37. beträffande insatser för kvinnor i Skåne

att riksdagen avslår motion 1991/92:A811,

Anslagsfrågor

38. beträffande anslag till Lokaliseringsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 35 till

Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 350000000 kr.,

res. 4 (s)

39. beträffande anslag till Regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 36 till

Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

1000000000 kr.,

res. 5 (s)

40. beträffande länsanslaget till Östergötlands län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A432 och 1991/92:A436

yrkande 1,

41. beträffande länsanslaget till Kalmar län

att riksdagen avslår motion 1991/92:A465,

42. beträffande kultursektorn i länsstyrelsernas

regionalpolitiska planering

att riksdagen avslår motion 1991/92:Kr271 yrkande 9,

43. beträffande projektmedel för åtgärder i Västmanlands län

på kultur- och naturvårdsområdet

att riksdagen avslår motion 1991/92:A258 yrkande 4,

44. beträffande specialdestinering av medel för

kvinnoprojekt

att riksdagen avslår motion 1991/92:A805 yrkande 13,

45. beträffande kreditgarantier för glesbygdsföretag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

dels medger att statlig kreditgaranti för lån till företag

i glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i

sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående

garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst

235000000kr.,

dels till Täckande av förluster på grund av

kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret

1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1000 kr.,

46. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

och med avslag på motion 1991/92:A225 yrkande 37 till

Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret

1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

530000000 kr.,

res. 6 (s) - villk. 2

47. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1992/93 under

tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000

kr.,

48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

samt med avslag på motionerna 1991/92:A225 yrkande 38 och

1991/92:A481 yrkande 3 till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 180500000 kr.,

res. 7 (s)

men. (v) delvis

49. beträffande anslag till Glesbygdsmyndigheten

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Glesbygdsmyndigheten för budgetåret 1992/93 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

16399000 kr.,

50. beträffande ekokommunprojektet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo222 yrkande 2 och

1991/92:A478,

51. beträffande anslag till ERU

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU) för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 6100000 kr.,

52. beträffande anslag till Västnordenfonden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden

för budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 4200000 kr.,

53. beträffande anslag till transportstöd

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del

till Transportstöd för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 300300000 kr.,

Regionalpolitiska insatser i regioner och län

54. beträffande åtgärder i Skånelänen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A424, 1991/92:A434

yrkandena 3--6 och 8--32 samt 1991/92:A442,

55. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A411, 1991/92:A430,

1991/92:A431, 1991/92:A447, 1991/92:A449, 1991/92:A453 yrkandena

1, 3 och 4, 1991/92:A476 samt 1991/92:A480 yrkandena 1, 3 och

5--13,

men. (v) - delvis

56. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A419 yrkandena 2 och

3, 1991/92:A433, 1991/92:A445, 1991/92:A468 yrkande 2 samt

1991/92:A484 yrkandena 1--10 och 12,

res. 8 (s) - motiv.

57. beträffande åtgärder i Stockholms och Södermanlands

län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A277 yrkandena 2, 3, 5

och 6, 1991/92:A408, 1991/92:A417, 1991/92:A455 yrkandena 1--12,

14 och 15, 1991/92:A457 yrkandena 1--6 och 9 samt 1991/92:A483

yrkandena 1, 3 och 5--12,

men. (v) delvis

58. beträffande åtgärder i Bergslagslänen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo211 yrkande 6,

1991/92:A423, 1991/92:A429, 1991/92:A437 yrkande 5,

1991/92:A443, 1991/92:A451, 1991/92:A452, 1991/92:A456 yrkandena

1 och 4 samt 1991/92:A477,

res. 9 (s) - motiv.

men. (v) - delvis

59. beträffande åtgärder i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A420, 1991/92:A428,

1991/92:A446, 1991/92:A458 och 1991/92:A473,

60. beträffande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A217, 1991/92:A416

yrkandena 2 och 3, 1991/92:A454 yrkandena 2--7 samt 1991/92:A482

yrkandena 2 och 4--8,

res. 10 (s) - motiv.

men. (v) delvis

61. beträffande skärgårdsfrågor

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A457 yrkandena 7 och

8, 1991/92:A459, 1991/92:A460 samt 1991/92:A483 yrkande 4.

men. (v) - delvis

Stockholm den 10 mars 1992

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s), Georg Andersson

(s), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund

(s), Harald Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica

Öhman (s), Isa Halvarsson (fp), Kent Olsson (m), Berit Andnor

(s) och Marianne Jönsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27

börjar med "Utskottet vill" och på s. 28 slutar med "aktuella

delar" bort ha följande lydelse:

Genomförandet av en framgångsrik regionalpolitik kräver enligt

utskottets mening genomgripande och målmedvetna åtgärder på

snart sagt alla politikområden. Utskottet delar därför den

uppfattning som Socialdemokratiska partiet för fram i motion

A225 att regionalpolitiken inte får begränsas till de insatser

som kan göras med vissa öronmärkta anslag. Den politik som förs

i dag med strukturkriser och rekordhög arbetslöshet som följd

innebär ett allvarligt hot mot den inriktning av

regionalpolitiken som lades fast av riksdagen våren 1990 efter

förslag av den dåvarande regeringen.

Det krävs vidare enligt utskottets mening en samordning av

statens insatser inom och mellan olika samhällsområden för att

nå de regionalpolitiska målen.

En av de viktigaste insatserna för regional utveckling är att

förbättra infrastrukturen i form av vägar, järnvägar och

teleservice. Under 1991 beslutades om ett stort antal

strategiska projekt, för vilka redan då intecknats 11 miljarder

kronor. Genomförandet av dessa projekt kommer att få stor

betydelse för den ekonomiska utvecklingen i hela landet och är

dessutom utomordentligt betydelsefullt i den nu rådande

lågkonjunkturen. Det är därför utskottets bestämda uppfattning

att igångsättningen av dessa -- redan beslutade -- projekt nu

måste påskyndas. Ytterligare insatser bör med hänsyn till det

allvarliga sysselsättningsläget omgående beslutas. Det är vidare

angeläget att det blir en väl avvägd regional spridning av

projekten.

Av betydelse för den regionala balansen är också insatser för

att etablera tjänsteföretag i Norrlands inland.

Andra viktiga inslag i såväl regional- som näringspolitiken är

satsningar på utbildning och forskning. Detta måste beaktas vid

fördelning av resurser till universitet och högskolor. Utskottet

är allvarligt bekymrat över den nedskärning av anslag inom

utbildningsområdet som regeringen föreslår. Dessa nedskärningar

får starkt negativa regionalpolitiska effekter.

Den inriktning som regionalpolitiken fick i samband med

riksdagens beslut våren 1990 bör alltså ligga fast. Utskottet

kan därför inte ansluta sig till den ändring av inriktningen som

regeringens förslag om satsning på utvidgning av stödformen

nedsättning av socialavgifter innebär. Utskottet anser i likhet

med motionärerna i motion A225 att satsningar bör göras på

selektiva åtgärder. I stället för ytterligare nedsättning av

socialavgifter vill utskottet öka anslagen till

lokaliseringsbidrag och regionala utvecklingsinsatser. Utskottet

återkommer i den kommande framställningen till dessa förslag.

Utskottet ser med oro på den politik som förs när det gäller

utförsäljning av statliga egendomar. Detta kommer att få

allvarliga regionalpolitiska konsekvenser och riskerar att slå

sönder instrumenten för en solidarisk regionalpolitik.

Vad utskottet här har anfört med anledning av motion A225 bör

ges regeringen till känna. Motionerna A409 och A475 får med det

anförda anses till viss del tillgodosedda. Motion A481 avstyrks

i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A225 yrkande

33, 1991/92:A409 och 1991/92:A475 samt med avslag på motion

1991/92:A481 yrkandena 1, 4, 5, 7--9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Nedsättning av socialavgifter (mom. 8)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36

börjar med "Det är" och på s. 37 slutar med "i hemställan" bort

ha följande lydelse:

Utskottet har inte övertygats av motiveringen för de

förändringar i systemet med nedsatta socialavgifter som

regeringen föreslår. Motiveringen är knapphändig. När det gäller

utvidgningen till nya verksamheter säger arbetsmarknadsministern

föga mer än att det är önskvärt att använda en generell

regionalpolitisk stödform som denna i fler branscher. För den

geografiska utökningen till delar av stödområde 2 ges ingen

motivering alls.

I 1990 års regionalpolitiska beslut motiverades den fortsatta

användningen av nedsättningen av socialavgifter med att det är

fråga om ett regionalpolitiskt instrument vars effekter kan

avläsas först på lång sikt. Det ansågs därför vara nödvändigt

att bibehålla stödet för att kunna utvärdera

sysselsättningseffekterna. För att denna utvärdering skall bli

möjlig förutsätts att reglerna inte förändras under

stödperioden. Regeringsförslaget strider mot denna princip.

De hittills vunna erfarenheterna av nedsättningen av sociala

avgifter har inte visat några påtagliga effekter i form av ökad

sysselsättning. Den utvärdering som gjordes av statens

industriverk av nedsatta socialavgifter i Norrbottens län var i

detta hänseende inte uppmuntrande.

Nedsatta socialavgifter är en kostnadskrävande stödform. För

att hålla nere kostnaderna vidtogs därför två åtgärder år 1990.

Stödformen skulle i fortsättningen enbart användas i stödområde

1, dvs. den del av landet som har de absolut största problemen.

En andra begränsning låg däri att nedsättningen endast skulle

gälla verksamheter som i betydande utsträckning kan påverkas av

stödet. Också från de utgångspunkterna har regeringens förslag

allvarliga brister.

Förslaget medför en årlig merkostnad av närmare 200 milj.kr.,

ett belopp som successivt kommer att stiga. Beloppet kommer till

övervägande delen att tillfalla jordbruk, skogsbruk, olika

former av lokal service m.m., dvs. verksamheter vilkas

lokalisering inte går att påverka. Såsom sägs i motion A225 blir

det regionalpolitiska stödet därför inte ett medel för att

påverka lokaliseringen av näringslivet utan ett allmänt

driftbidrag till verksamheter som bedrivs i ett visst

geografiskt område. I stället för att försöka utveckla regionens

näringsliv, tillföra ny kompetens och modernt näringsliv får

regionalpolitiken karaktären av ett allmänt bidrag till vissa

företagare i glesbygd. Enligt utskottets mening är glesbygden

mera betjänt av andra former av stöd. Utskottet vill därför i

stället öka anslagen till lokaliseringsbidrag och höja det s.k.

länsanslaget utöver regeringens förslag. Regeringens överföring

av resurser från selektiva insatser som erfarenhetsmässigt ger

nya arbetstillfällen till ett allmänt företagsstöd som inte

påvisats leda till nya jobb kan inte accepteras.

Utskottet vill också varna för att den utvidgning som

regeringen föreslår av reglerna om nedsatta sociala avgifter kan

komma i konflikt med EG:s regler. Mycket stränga regler finns

nämligen när det gäller att ge direkta driftstöd till företag.

EG har tillåtit driftstöd i södra Italien, där BNP per capita är

25% lägre än EG:s genomsnitt. Nedsatta sociala avgifter har

där tillåtits för nyanställningar inom t.ex. turistnäringen.

På nu anförda grunder bör riksdagen inte ställa sig bakom de

förändringar av systemet med nedsättning av socialavgifter som

regeringen har föreslagit. Det till propositionen fogade

förslaget till lagändring bör avslås. Av detta ställningstagande

följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna A412,

A456, A463 och A467 om vidgad användning av stödformen.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 34

avslår

dels regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

dels motionerna 1991/92:A412 yrkande 2, 1991/92:A456

yrkande 3, 1991/92:A463 och 1991/92:A467,

3. Inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner

(mom. 16)

Laila Strid-Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43

börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 44 slutar med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i och för sig att stödområdesindelningen inte

bör ändras alltför ofta och att det är de långsiktiga problemen

som bör vara avgörande för stödområdets avgränsningar. När det

gäller Bräcke och Åre kommuner i Jämtlands län är dock

förhållandena speciella. Bräcke har med det stödområde som

fastställdes av riksdagen våren 1990 hamnat mellan kommuner

tillhörande stödområde 1. Industrierna i Åre har blivit

missgynnade när man hänvisat till den positiva inverkan som

turistnäringen och den omfattande byggverksamheten skulle få.

Det utvidgade systemet med nedsättning av socialavgifter, som

visserligen kommer även Bräcke och Åre till del, utesluter

väsentliga delar av näringslivet. Konkurrenskraften kommer att

försämras, vilket är mycket allvarligt för glesbygdskommuner som

redan har stora svårigheter. Utskottet anser med hänvisning till

det anförda att det är motiverat att flytta upp Bräcke och Åre

kommuner i stödområde 1 såsom förordas i motion A439 (nyd). Med

detta ställningstagande är även motionerna A422, A427, A474 och

A479 tillgodosedda, i förekommande fall i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre

kommuner

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A422

yrkandena 1 och 2, 1991/92:A427 i motsvarande del, 1991/92:A439,

1991/92:A474 i motsvarande del samt 1991/92:A479 yrkandena 1 och

2 beslutar om inplacering av Bräcke och Åre kommuner i

stödområde 1,

4. Anslag till Lokaliseringsbidrag (mom. 38)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52

börjar med "Anslaget fick" och slutar med "socialdemokratiska

anslagsyrkandet" bort ha följande lydelse:

För innevarande budgetår har anvisats 550 milj.kr. på detta

anslag. Regeringens förslag innebär att anslaget minskar med 200

milj.kr. Detta belopp har överförts till anslaget för nedsatta

sociala avgifter. Detta innebär en allvarlig försämring av

regionalpolitiken. Utskottet anser att det är angeläget att

kunna stödja de investeringar det här gäller i samma omfattning

under nästa budgetår. Medel bör därför anslås med oförändrat

belopp, såsom förordas i motion A225.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande anslag till Lokaliseringsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande

35 och med anledning av propositionen i motsvarande del till

Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 550 000 000 kr.,

5. Anslag till Regionala utvecklingsinsatser (mom. 39)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53

börjar med "Det förevarande" och slutar med "i länen" bort ha

följande lydelse:

Behovet av medel för regionala utvecklingsinsatser är stort.

Länsstyrelsen anmäler i sina anslagsframställningar behov av

ökade insatser med 339 milj.kr. I ett stort antal av de motioner

om insatser i regioner och län som behandlas i det följande

avsnittet ställs stora förväntningar på länsstyrelsernas

insatser. Utskottet bedömer därför regeringens förslag till

anslag vara alltför begränsat. I enlighet med yrkandet i motion

A225 bör anslaget tillföras 170 milj.kr. utöver regeringens

förslag. Med större ekonomiska resurser får länsstyrelserna

vidgade möjligheter att effektivt ta itu med de problem som

anses mest angelägna.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande

lydelse:

39. beträffande anslag till Regionala utvecklingsinsatser

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande

36 och med anledning av propositionen i motsvarande del till

Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1992/93 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 170

000 000 kr.,

6. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 46)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort

ha följande lydelse:

I den föregående framställningen har utskottet avstyrkt

regeringens förslag till ändringar i systemet med nedsatta

socialavgifter. Med hänvisning till detta ställningstagande bör

anslaget i enlighet med förslaget i motion A225 för nästa

budgetår bestämmas till 340 milj.kr.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande

lydelse:

46. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225

yrkande 37 och med anledning av propositionen i motsvarande del

till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för

budgetåret 1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 340000000 kr.,

7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 48)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "180,5 milj.kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till bedömningen i motion A225 (s) att

ytterligare 20 milj.kr. bör anvisas på anslaget. Det är enligt

utskottets mening angeläget att regeringen ser till att nya

projekt snabbt beslutas inom det förevarande anslagets samlade

ram.

Den medelstilldelning som föreslås i motion A481 (v) kan inte

biträdas.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande

lydelse:

48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A225 yrkande 38,

med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1991/92:A481 yrkande 3 till Särskilda

regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret

1992/93 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 200 500 000 kr.,

8. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs

län (mom. 56, motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser att

den del av utskottets yttrande på s. 67 som börjar med "Med

anledning" och slutar med "regionalpolitiskt sammanhang" bort ha

följande lydelse:

Med anledning av synpunkterna i fp-motionen om satsningar på

småföretagen vill utskottet framhålla som sin uppfattning att

småföretagspolitiken är viktig i ett regionalpolitiskt

sammanhang. Den åtstramningspolitik som den borgerliga

regeringen bedriver hämmar småföretagens utveckling. Därmed

försvagas också regionalpolitiken. Den ekonomiska politik som

förordas i den till finansutskottet remitterade

socialdemokratiska motionen Fi202 skapar en bättre situation

även för småföretagen.

9. Åtgärder i Bergslagslänen (mom. 58, motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser att

den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med "Vad

gäller" och slutar med "generella mervärdesskatten" bort ha

följande lydelse:

Med anledning av motionsförslagen om turistmomsen vill

utskottet som sin mening uttala att det inte är rimligt att ta

ställning till olika former av framtida skatteförändringar inom

området innan den utvärdering som sker inom NUTEK av

skattereformens effekter hunnit ge ett underlag för slutsatser

och innan villkoren med anledning av en ökad integrering med EG

hunnit klarläggas.

10. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 60, motiveringen)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 77 som börjar med

"För rennäringen" och slutar med "av socialavgifter" bort utgå.

Särskilt yttrande

Insatser för kvinnor (mom. 34, 36 och 37)

Ingela Thalén, Kjell Nilsson, Georg Andersson, Lahja Exner,

Sten Östlund, Monica Öhman och Berit Andnor (alla s) anför:

I motionerna A469, A435 och A811 väckta av socialdemokratiska

ledamöter föreslår motionärerna en rad åtgärder på bl.a.

utbildnings- och kommunikationsområdena. Förslagen

överensstämmer i stora delar med dem som presenterats i

socialdemokratiska partimotioner. Dessa är nu föremål för

behandling i resp. fackutskott. Vi avstår därför från att i

detta sammanhang markera vår mening genom reservationer.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Den allmänna inriktningen av regionalpolitiken

Enligt Vänsterpartiets uppfattning handlar de

regionalpolitiska stöden inte om allmosor utan om en rättvis

fördelning av landets resurser. Inriktningen av

regionalpolitiken måste därför gå ut på att skapa likvärdiga

villkor i landets alla delar. Sverige måste ses som en helhet

där de olika regionerna kompletterar varandra.

Regionalpolitiken får emellertid inte ses som skild från

övriga politikområden. Det krävs åtgärder inom många olika

områden för att tillgodose de regionalpolitiska målen. Det

handlar om ny- och reinvesteringar inom bl.a. kommunikations-

och energisektorerna men också inom områden som forskning,

utbildning, vård, omsorg och social service.

Den offentliga sektorns utveckling i framtiden är av avgörande

betydelse eftersom den utgör den största andelen av den totala

sysselsättningen i Norrlandslänen. Regeringens förslag till

social nedrustning måste därför avvisas.

Enligt Vänsterpartiets mening saknar budgetpropositionen

kvinnoperspektiv. De regionalpolitiska stöden måste

omprioriteras och i högre grad gå till kvinnor. Det är särskilt

viktigt eftersom läget just nu är kritiskt i många

inlandskommuner. Eftersom den offentliga sektorn har stor

betydelse för kvinnorna bör regionalpolitiska medel i större

utsträckning kunna användas till satsningar inom den offentliga

sektorn. Det är kvinnorna som mest använder kollektivtrafiken.

Det bör bl.a. därför skapas mer likvärdiga förutsättningar för

länstrafikbolagen. Inom ERU bör forskningsinsatserna till

övervägande del inriktas på kvinnor. Slutligen bör andelen

kvinnor i länsstyrelsernas styrelser uppgå till minst 40%.

Detta överensstämmer med bestämmelserna för lokaliseringsstöd.

Utlokalisering av SCB:s verksamhet

Goda skäl talar för en utlokalisering av SCB:s verksamhet i

dess helhet till Örebro. SCB har just genomfört en tillbyggnad

av sina lokaler och fört samman sex lokalkontor till dessa

lokaler i Örebro. I samband härmed är det rimligt att det

skapas lokalmässiga förutsättningar för en utlokalisering av

SCB:s verksamhet.

Genom nedläggningen av I 3 i Örebro har många förlorat sitt

arbete. Det vore därför rimligt om Örebro som kompensation kunde

få annan statlig verksamhet lokaliserad dit.

Stödområdesindelningen

Vänsterpartiet stöder förslagen i motion A454 om inplacering

i stödområde 1 av Älvsbyns kommun, av Markbygdens

kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun samt av Edefors och

Gunnarsbyn i Bodens kommun. Förhållandena på dessa orter är så

speciella att det är motiverat med inplacering i högre

stödområde som begärs i motionen. Även i Ljusnarsbergs och

Hällefors kommuner är förhållandena så allvarliga att en

inplacering i stödområde 1 bör ske i enlighet med motion A407.

Detsamma gäller kravet i motion A407 om inplacering i

stödområde 2 av Karlskoga och Degerfors kommuner. Även

Gotlands län bör, såsom föreslås i motion A480, placeras i

stödområde 2. Beträffande samtliga nu nämnda kommuner är

situationen sådan att förslagen i motionerna framstår som väl

motiverade. Slutligen stöder Vänsterpartiet kravet i motion A407

om att Askersunds och Laxå kommuner tillfälligt bör placeras

i stödområde. Detta bör ges regeringen till känna.

Vänsterpartiets ställningstaganden i fråga om

stödområdesinplaceringar innebär att även andra motionsyrkanden

av samma slag tillstyrks.

Barnomsorg på landsbygden

En utbyggnad av barnomsorgen på landsbygden och på små orter

får inte hindras av att färre barn och större avstånd relativt

sett fördyrar varje plats. De ökade kostnaderna bör kompenseras

med ett särskilt stöd till barnomsorg i sådana fall. Regeringen

bör återkomma till riksdagen med förslag härom.

Särskilda infrastruktursatsningar

I enlighet med yrkandet i motion A481 (v) bör anslaget till

särskilda infrastrukturåtgärder förstärkas med 280 milj.kr.

utöver regeringens förslag för att göra det möjligt att snabbt

komma i gång med angelägna investeringar. Den begärda

anslagsuppräkningen i motion A225 (s) tillgodoses samtidigt.

Regionalpolitiska insatser i regioner och län

I fråga om behov av åtgärder för Gotland instämmer

Vänsterpartiet i motion A480. Ytterligare sänkning av

passagerartaxorna är nödvändig. Gotlands speciella behov måste

beaktas vid utformningen av ett nytt skatteutjämningssystem.

Ytterligare medel behövs för att främja jordbrukets

förädlingsindustri och mer resurser måste satsas på

beredskapsarbeten inom jordbruket. Staten måste finna en lösning

för Roma sockerbruk så att driften kan garanteras. En utredning

är också nödvändig av konsekvenserna för Gotland av det

livsmedelspolitiska beslutet. Ökad forskning om alternativa

energikällor behövs liksom stöd till turismen. En handlingsplan

för Östersjön måste också utarbetas.

Beträffande situationen i Blekinge län stöder

Vänsterpartiet de uppfattningar som kommer till uttryck i motion

A447. Kraftfulla strukturella insatser är nödvändiga för att

minska beroendet av storföretagen och skapa en stark

arbetsmarknad. Fler arbetstillfällen krävs för kvinnor och

ungdomar. Regionalpolitiken måste gynna kvinnor mer. Länet bör

bli ett miljölän med länsparlament. Satsningar på utbildning och

trafik är också nödvändiga.

I motion A457 föreslår Vänsterpartiet ett flertal åtgärder för

att komma till rätta med de problem som finns i Stockholms

län. Förslagen går bl.a. ut på att minska den sociala

utslagningen och segregationen genom att öka möjligheten till

arbete och en god bostad. Genom minskad bilism och satsning på

kollektivtrafik kan miljön förbättras. Vänsterpartiet anser

vidare att om befolkningen i Stockholmsregionen skall kunna

erbjudas en god livsmiljö kan den statliga urholkningen av

kommunernas ekonomi inte få fortsätta.

Flertalet av motionärernas förslag avser insatser på områden

som primärt inte tillhör arbetsmarknadsutskottets ansvarsområde.

I flera fall har det väckts motionsförslag som liknar de här

aktuella och som hänvisats till de för resp. sakområde ansvariga

utskotten.

De åtgärder som föreslås i motion A457 är dock i första hand

regionalpolitiskt motiverade. Enligt Vänsterpartiets mening bör

riksdagen därför göra en framställning till regeringen i

enlighet med de här aktuella förslagen.

Vänsterpartiet delar den oro för arbetslösheten i Värmlands

län som kommer till uttryck i motion A443. Det behövs ett

långsiktigt investeringspaket av det slag som föreslås i

motionen med bl.a. satsningar på kommunikationer och utbildning

samt utlokalisering av något statligt verk. Även de förslag

rörande Örebro län som förs fram i motion A429 stöds av

partiet. Också där behövs kraftfulla åtgärder av det slag som

anges i motionen med utvidgade arbetsmarknadspolitiska insatser

på kort sikt och infrastruktursatsningar i det längre

perspektivet.

Beträffande åtgärder i Norrbottens län stöder

Vänsterpartiet de förslag som förs fram i motion A454 om

åtgärder för att främja utvecklingen i Norrbottens län. Det

gäller lokaliseringsbidragets storlek i Arjeplogs kommun. Nivån

bör höjas till 70% på dessa bidrag. Insatser bör vidtas för

att stärka infrastrukturen i länet i form av åtgärder för vägar,

järnvägar och telekommunikationer. Vidare bör insatser göras på

utbildningsområdet i enlighet med de förslag som lämnas i

motionen.

Slutligen ansluter sig Vänsterpartiet till synpunkterna i

motion A457 rörande trafiken i skärgården. För att minska

trycket på den miljökänsliga skärgården måste färjetrafiken

minska och flyttas ut från Stockholm. Det blir nödvändigt att

sätta en maximigräns för båtstorlek och tonnage. Den reguljära

trafiken, som är en av förutsättningarna för en levande

skärgård, måste få ökade anslag till utbyggnad och underhåll av

tilläggningsbryggor.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1, 2, 13--15, 19--21, 28, 33, 48, 55, 57, 58, 60 och 61 borde ha

hemställt:

1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A481

yrkandena 1, 4, 5, 7--9 samt med avslag på motionerna

1991/92:A225 yrkande 33, 1991/92:A409 och 1991/92:A475 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

2. beträffande omlokalisering av SCB

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A401 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

13. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns

kommun

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A403 samt

1991/92:A454 yrkande 1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar

beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,

14. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun

(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A454 yrkande

1 och 1991/92:A471 i motsvarande delar beslutar om inplacering

av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i

stödområde 1,

15. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun

(Edefors och Gunnarsbyn)

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A454 yrkande 1 i

motsvarande del beslutar om inplacering av Bodens kommun

(Edefors, Gunnarsbyn) i stödområde 1,

19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Karlskoga och

Degerfors kommuner

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A406 i

motsvarande del, 1991/92:A407 yrkande 2, 1991/92:A410 i

motsvarande del, 1991/92:A421 samt 1991/92:A448, 1991/92:A456

yrkande 2 och 1991/92:A466, samtliga i motsvarande delar,

beslutar om inplacering av Karlskoga och Degerfors kommuner i

stödområde 2,

20. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ljusnarsberg

och Hällefors kommuner

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A407 yrkande

1 och 1991/92:A412 yrkande 1 beslutar om inplacering av

Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner i stödområde 1,

21. beträffande inplacering i tillfälligt stödområde av

Askersunds och Laxå kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A407 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

28. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotlands län

att riksdagen med bifall till motionerna 1991/92:A440 och

1991/92:A480 yrkande 4 beslutar om inplacering i stödområde 2 av

Gotlands län,

33. beträffande särskilt stöd till barnomsorg på

landsbygden

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A481

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

48. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A481 yrkande 3

samt med anledning av propositionen i motsvarande del och motion

1991/92:A225 yrkande 38 till Särskilda regionalpolitiska

infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1992/93 under tionde

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 460 500 000 kr.,

55. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A447 samt

1991/92:A480 yrkandena 1, 3 och 5--13 samt med avslag på

motionerna 1991/92:A411, 1991/92:A430, 1991/92:A431,

1991/92:A449, 1991/92:A453 yrkandena 1, 3 och 4 samt

1991/92:A476 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

57. beträffande åtgärder i Stockholms och Södermanlands

län

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A457 yrkandena

1--6 och 9 samt med avslag på motionerna 1991/92:A277 yrkandena

2, 3, 5 och 6, 1991/92:A408, 1991/92:A417, 1991/92:A455

yrkandena 1--12, 14 och 15 samt 1991/92:A483 yrkandena 1, 3 och

5--12 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

58. beträffande åtgärder i Bergslagslänen

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A429 och

1991/92:A443 samt med avslag på motionerna 1991/92:Bo211 yrkande

6, 1991/92:A423, 1991/92:A437 yrkande 5, 1991/92:A451,

1991/92:A452, 1991/92:A456 yrkandena 1 och 4 samt 1991/92:A477

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

60. beträffande åtgärder i Norrbottens län

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A454

yrkandena 2--7 samt med avslag på motionerna 1991/92:A217,

1991/92:A416 yrkandena 2 och 3 samt 1991/92:A482 yrkandena 2 och

4--8 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

61. beträffande skärgårdsfrågor

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A457 yrkandena

7 och 8 samt med avslag på motionerna 1991/92:A459,

1991/92:A460 och 1991/92:A483 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

Bilaga 1

Bostadsutskottets yttrande

1991/92:BoU1y

Bilaga 2

Planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering

Till arbetsmarknadsutskottet

Till bostadsutskottet har hänvisats riksdagens revisorers

förslag 1990/91:19 angående planeringen och genomförandet av

boverkets lokalisering.

Revisorerna föreslår följande.

Staten bör skaffa sig bättre kompetens rörande

omlokaliseringar för att effektivt kunna stödja berörda

myndigheter med kunskaper och erfarenheter om hur en

omlokalisering skall planeras och genomföras.

Regeringen föreslås ta initiativ till att förbättra

samordningen mellan de myndigheter som är berörda i en

omlokalisering.

Det har framkommit att ökade möjligheter till ekonomiskt stöd,

som bl.a. kan underlätta för anställda att följa med och för

medflyttande att få arbete, måste tillskapas i god tid före

planering och genomförande av en enskild omlokalisering.

Med anledning av den gjorda granskningen föreslår revisorerna

att uppföljningar och utvärderingar görs vid omlokalisering av

statliga myndigheter. Dessa resultatanalyser bör redovisas för

riksdagen.

Regeringen erinras om riksdagens uttalanden om att det är

viktigt att möjligheterna prövas att välja annan

lokaliseringsort än Stockholm när det gäller att inrätta nya

myndigheter.

Revisorerna hemställer att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad revisorerna anfört angående

planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering.

Utskottet

De frågor som tas upp i revisorernas förslag och de åtgärder

som de förordar är av personal- och regionalpolitisk natur.

Eftersom sådana frågor i riksdagen handläggs av

arbetsmarknadsutskottet har bostadsutskottet beslutat att till

arbetsmarknadsutskottet -- under förutsättning av detta utskotts

medgivande -- överlämna revisorernas förslag.

Bostadsutskottet vill fästa uppmärksamhet på att revisorerna i

den granskningspromemoria som ligger till grund för förslaget

till riksdagen angivit att omlokaliseringen som sådan givit

möjligheter till värdefull omprövning och förnyelse av

verksamheten. Utskottet vill också erinra om att den resursram

som det nya verket tilldelades innebar att personal endast kunde

rekryteras till det nya verket till en nivå motsvarande 60% av

den personal som fanns vid planverket och bostadsstyrelsen.

Trots detta förhållande och trots att omlokaliseringen onekligen

innebar stora omställningssvårigheter anser verket att de

myndigheter som lokaliserades på 1970-talet visade minskad

effektivitet under väsentligt längre tid än vad som gällde

boverkets omlokalisering, detta trots att dessa myndigheter

enligt boverket hade bättre stöd från regeringskansliet än vad

verket anser sig ha fått.

Vad i övrigt anförts och förordats i revisorernas förslag har,

såvitt gäller bostadsutskottets beredningsområde, inte givit

utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Stockholm den 5 november 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s),

Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m)

och Max Montalvo (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) varit

närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen

sammanställda av riksdagens utredningstjänst

Bilaga 3

Innehållsförteckning

Definitioner och källor106

Länen och riket107

Stockholms län112

Uppsala län114

Södermanlands län115

Östergötlands län116

Jönköpings län117

Kronobergs län118

Kalmar län119

Gotlands län120

Blekinge län121

Kristianstads län122

Malmöhus län124

Hallands län126

Göteborgs och Bohus län127

Älvsborgs län128

Skaraborgs län129

Värmlands län130

Örebro län131

Västmanlands län132

Kopparbergs län133

Gävleborgs län134

Västernorrlands län135

Jämtlands län136

Västerbottens län137

Norrbottens län138

Definitioner och källor

Befolkning

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek 1980--1984

och 1985--1989 avser ett genomsnitt av befolkningstalen den 31

december resp. år. Beteckningen "1980=100" i tabellen beskriver

befolkningsutvecklingen sedan år 1980 i form av en index.

Uppgifterna kommer från SCB:s officiella statistik.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten

baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa

arbetssökande utan arbete aktuella för omedelbar placering.

Den procentuella arbetslösheten har räknats fram i relation

till den aktuella befolkningsgruppens storlek. Det totala

antalet arbetslösa och arbetslösa kvinnor har ställts i relation

till befolkningen i åldersgruppen 16--64 år resp. kvinnor 16--64

år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till hela

åldersgruppen 16--24 år.

Arbetsmarknadsläget

Uppgifterna om kvarstående arbetslösa arbetssökande och lediga

platser är hämtade från AMS register.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har

beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet

kvarstående arbetslösa vid månadens slut.

Uppgifter om personer i beredskapsarbete, i övriga

sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av

arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur AMS statistik.

Sysselsättning

Uppgifterna om statligt sysselsatta har hämtats från SCB:s

årliga sysselsättningsstatistik (ÅRSYS) 1990 och avser

förvärvsarbetande såväl i affärsverk som i övrig statlig

verksamhet.

Uppgifterna om förvärvsarbetande nattbefolkning per bransch

och län kommer också från ÅRSYS 1990.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 4

Förslag till riksdagen 5

Motionerna 5

Utskottet21

Den regionala problembilden 21

Regionalpolitikens allmänna inriktning 22

Allmänna principer för omlokalisering m.m. 28

Företagsstöd 33

Nedsättning av socialavgifter 33

Lokaliseringslån 37

Allmänna frågor om företagsstödet 38

Stödområdesindelningen 39

Glesbygdsstöd 45

Insatser för kvinnor 48

Anslagsfrågor 52

Lokaliseringsbidrag m.m. 52

Regionala utvecklingsinsatser 52

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till

företag i glesbygder m.m. 55

Ersättning för nedsättning av socialavgifter 55

Sysselsättningsbidrag 56

Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.

56

Glesbygdsmyndigheten 56

Expertgruppen för forskning om regional utveckling

(ERU) 57

Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för

Västnorden 58

Transportstöd 58

Regionalpolitiska insatser i regioner och län 58

Skånelänen 61

Sydöstra Sverige 63

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län 66

Stockholms och Södermanlands län 68

Bergslagslänen 71

Norra Sverige 74

Västernorrlands län 74

Norrbottens län 76

Skärgårdsfrågor 77

Hemställan 78

Reservationer 86

1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1),

(s) 86

2. Nedsättning av socialavgifter (mom. 8), (s) 87

3. Inplacering i stödområde 1 av Bräcke och Åre kommuner

(mom. 16), (nyd) 89

4. Anslag till Lokaliseringsbidrag (mom. 38), (s) 89

5. Anslag till Regionala utvecklingsinsatser (mom. 39),

(s) 90

6. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 46), (s),

villk.2 90

7. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 48), (s) 91

8. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt

Skaraborgs län (mom. 56, motiveringen), (s) 91

9. Åtgärder i Bergslagslänen (mom. 58, motiveringen), (s)

92

10. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 60, motiveringen),

(s) 92

Särskilt yttrande 92

Insatser för kvinnor (mom. 34, 36 och 37), (s) 92

Meningsyttring av suppleant 93

Bilagor

Bilaga 1. Propositionens lagförslag 98

Bilaga 2. Bostadsutskottets yttrande BoU1y 103

Bilaga 3. Statistiska uppgifter om den regionala utvecklingen,

sammanställda av riksdagens utredningstjänst 105

Beträffande område som anges i 1 § tredje stycket 1 gäller

inte första stycket 4, såvitt avser uthyrnings- och

reparationsverksamhet, 7--11 eller andra stycket. Beträffande

område som anges i 1 § tredje stycket 2 gäller inte första

stycket 1--4, 7, 8, 10 och 11, dock gäller

5 §

För en arbetsgivare med sådan verksamhet som avses i 2 §

första stycket 1--6, med undantag av uthyrnings- och

reparationsverksamhet, och som bedrivs vid fast driftställe i

område som anges i 1 § tredje stycket 1 skall den

procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt utgår

sättas ned med fem procentenheter för vart och ett av

utgiftsåren 1991 till och med 1995.

6 §3

För en försäkrad med sådan verksamhet som avses i 2 § första

stycket 1--6, med undantag av uthyrnings- och

reparationsverksamhet, och som bedrivs vid fast driftställe i

område som anges i 1 § tredje stycket 1 skall den

procentsats efter vilken egenavgifter sammanlagt utgår sättas

ned med fem procentenheter för vart och ett av inkomståren 1991

till och med 1995, om den försäkrades hemortskommun enligt 66

§ kommunalskattelagen (1928:370) för inkomståret är belägen inom

någon av dessa kommuner.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1843.

2 Senaste lydelse 1991:1843.