Bet. 1991/92:AU4

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1991/92:AU04

Tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

AU4

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1991/92:25 bilaga 9 såvitt avser punkterna 1, 2, 4 och 5

samt bilaga 11 såvitt avser punkt G 1.,

tre med anledning av propositionen väckta motioner.

Punkterna 3 och 6--8 i propositionens bilaga 9 är hänvisade till

socialförsäkringsutskottet och punkterna 1, 2 och 4 i propositionens

bilaga 11 till näringsutskottet.

Sammanfattning

I betänkandet redovisas proposition 1991/92:25 med förslag om

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 vad avser

bilagorna 9 (arbetsmarknadsdepartementet) och 11

(näringsdepartementet) i de delar som remitterats till

arbetsmarknadsutskottet samt tre med anledning av propositionen väckta

motioner. Utskottet behandlar förslag angående bidrag till utbildning

i företag, bidrag till handledare vid anställning av ungdomar,

ytterligare medel till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till

lönebidrag för arbetshandikappade samt till lokaliseringsbidrag.

Sammanlagt begär regeringen ytterligare 3 285 milj.kr. till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, varav huvuddelen för att bekämpa

långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland ungdomar och handikappade.

Vidare begärs medelstillskott på 275 milj.kr. till lönebidrag för

arbetshandikappade och 200 milj.kr. till lokaliseringsbidrag.

Utskottet redovisar sin syn på arbetsmarknadspolitikens inriktning.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet och motionsyrkandena

avstyrks.

Socialdemokraterna har avgett reservationer i fråga om den

arbetsmarknadspolitiska inriktningen och motsvarande anslagsförslag.

En meningsyttring har avlämnats av vänsterpartiet.

Propositionen

I proposition 1991/92:25 föreslår regeringen

dels i bilaga 9 (arbetsmarknadsdepartementet)

under punkt 1 beträffande A 1. Arbetsmarknadsdepartementet (s.

39--40)

att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om

utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget

Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92,

under punkt 2 beträffande A 2. Utredningar m.m. (s. 40)

att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

4 000 000 kr.,

under punkt 4 beträffande B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(s. 43--45)

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag

till lönekostnader vid utbildning i företag (avsnitt 4.1),

2. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om bidrag

till handledare vid anställning av ungdomar (avsnitt 4.4),

3. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 3 285 000 000 kr.,

under punkt 5 beträffande C 7. Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade (s. 46)

att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

reservationsanslag på 275 000 000 kr.,

dels i bilaga 11 (näringsdepartementet)

under punkt G. Regional utveckling beträffande G 1.

Lokaliseringsbidrag m.m. (s. 54--55)

att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på

200 000 000 kr.

Motionsyrkandena

1991/92:A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om s.k. ungdomsgaranti,

3. att riksdagen för budgetåret 1991/92 under anslaget B 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisar 1 300 000 kr. utöver vad

regeringen har föreslagit,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildning,

praktikplatser och beredskapsarbeten enligt vad i motionen anförts.

1991/92:A2 av Mona Sahlin m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en

årlig rapportering bör ske av infrastruktursatsningarna i enlighet med

den inriktning som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående AMS inflytande över genomförandet av

infrastruktursatsningarna,

3. att riksdagen till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar 50

milj.kr.,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 anvisar ett

i förhållande till regeringens förslag förhöjt reservationsanslag med

770 milj.kr.

1991/92:A3 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

initiativ av försöksverksamhet med projekthus -- en plats för

samordning och organisering av olika verksamhetsformer för

arbetssökande enligt den skisserade modellen.

Uppgifter om arbetsmarknadsläget

Antalet sysselsatta var i oktober 4 365 000 personer, vilket är

en minskning med 127 000 personer jämfört med oktober 1990 (SCBs

arbetskraftsundersökningar, AKU). Det är den kraftigaste minskningen

en enskild månad sedan år 1981. Sysselsättningsminskningen har främst

drabbat ungdomarna.

Såväl männen som kvinnorna har minskat sitt deltagande i

förvärvslivet (AKU). För månaden oktober gäller att i åldrarna 16 --

64 år deltog 85,3 % av männen i förvärvslivet jämfört med 86,6 % året

innan. Motsvarande tal för kvinnorna är 80,5 % jämfört med 82,4 % ett

år tidigare.

Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara mycket svag. I

oktober nyanmäldes 26 700 lediga platser till arbetsförmedlingen

vilket kan jämföras med 42 000 platser i oktober 1990. Inom

tillverkningsindustrin har antalet lediga platser mer än halverats.

Arbetslösheten uppgick i oktober till 3,5 % för män och 2,7 %

för kvinnor (AKU). Genomsnittligt sett har männen längre

arbetslöshetsperiod än kvinnorna, nämligen 17,5 veckor jämfört med

15,4 veckor för kvinnor.

Ungdomsarbetslösheten för ungdomar mellan 16 och 24 år, vilken

trendmässigt minskat under senare delen av 1980-talet, har stigit

kraftigt under år 1991 och uppgick i oktober till 7,3 % enligt AKU

(mot 4,6 % i oktober 1990). Enligt AMS bedömning kommer

ungdomsarbetslösheten att passera 10 % under 1992.

Utländska medborgares arbetslöshet framgår av AMS registrering

vid månadens slut av kvarstående arbetssökande, vilka kan ta arbete

direkt. Enligt oktobermätningen uppgick de arbetslösa utländska

medborgarna till 15 700 personer, dvs. ca 10 % av samtliga kvarstående

arbetssökande. Av dessa personer är 2 700 personer långtidsarbetslösa.

I SCBs arbetskraftsundersökningar redovisas inte utländska medborgare

månadsvis på grund av den statistiska osäkerheten. Som årsmedeltal för

år 1990 uppgick arbetslösheten för utländska män till 4,3 % och för

utländska kvinnor till 3,6 %, i båda fallen ± 0,8 %.

Enligt AMS redovisning fanns i slutet av oktober ca 33000

arbetshandikappade som var registrerade som arbetssökande på

arbetsförmedlingen. Av dessa var det ca 5 800 personer som direkt

kunde ta arbete. 1 400 personer var långtidsarbetslösa.

Som långtidsarbetslösa med en sammanhängande arbetslöshetsperiod

på mer än sex månader noterades i oktober 24 000 personer i AKU. Mätt

som andel av samtliga arbetslösa utgjorde de långtidsarbetslösa 17,4

%.

Internationellt sett är den svenska arbetslösheten inte hög. Med

reservation för att uppgifterna inte är helt jämförbara registrerades

inom EG en arbetslöshet på 8,8 % i augusti 1991.

17 500 personer varslades under oktober månad. För ett år sedan

varslades 7 100 personer under denna månad och för två år sedan 2600

personer. Av de nu varslade arbetade 51 % inom industrin.

Enligt AMS bedömning beräknas arbetslösheten öka till ca 4,5 % vid

slutet av kommande sommar och ligga kvar på denna nivå till årsskiftet

1992-1993. Industriförbundet gör för sin del bedömningen att den

genomsnittliga arbetslösheten trots massiva insatser från AMS år 1992

kan komma att hamna så högt som mellan 5 och 5,5 %, vilket i sig

innebär att man skulle vara i närheten av 6 % vid årsskiftet

1992-1993. I regeringens proposition 1991/92:38 om inriktningen av den

ekonomiska politiken -- där bedömningen av arbetslöshetstalen tar

hänsyn till de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som föreslås i

tilläggsbudget I -- beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 3,5 %

år 1992 och 3,7 % år 1993.

Den väntade utvecklingen inom olika sektorer innebär följande enligt

AMS. Sysselsättningen fortsätter att minska inom jord- och skogsbruk i

en takt på 6 % per år (9 000 personer). För den dramatiskt försämrade

industrikonjunkturen är någon omedelbar förbättring inte i sikte.

Först under det andra halvåret 1992 torde produktionen komma att öka

igen. AMS räknar med 60 000 förlorade industrijobb under år 1991 och

ytterligare knappt 50 000 under år 1992. Även inom

byggnadsverksamheten, privata tjänster och offentliga tjänster väntas

sysselsättningen minska under prognosperioden fram till slutet av år

1992.

Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder framgår av

följande tabell som gäller oktober månad resp. år.

Stödform 1988 1989 1990 1991

Arbetsmarknadsutbildning

exkl. företagsutbildning 45 100 39 600 40 000 77 200

Arbetsmarknadsinstitut 5 900 6 000 6 700* 6 600*

Beredskapsarbete 12 100 7 900 7 500 12 600

Ungdomslag/Särskild

inskolningsplats 8 800 2 000 3 200 12 800

Avtalade inskolnings-

platser 1 700 1 600 1 400 1 300**

Rekryteringsstöd 4 000 2 100 2 400 600**

Lönebidrag 44 400 45 400 45 200 44 800**

Samhall 28 900 30 500 30 300 29 300**

Offentligt skyddat arbete 5 400 6 000 5 700 5 700**

*) ny statistik fr.o.m. juli 1990

**) avser september månad vad gäller Samhall och juni månad i övriga

fall (eftersläpningen beror på omläggning av det statistiska systemet)

Källa: AMS

Som framgår av tabellen har antalet personer i

arbetsmarknadsutbildning nått en toppnivå på 77 200 personer, vilket

nästan innebär en fördubbling jämfört med året innan.

Den nya arbetsmarknadspolitiska åtgärden utbildningsvikariat

(prop. 1990/91:150, FiU30, rskr. 386) börjar nu vinna insteg i

arbetslivet. Den sista veckan i november 1991 var 6 450 personer

verksamma som vikarier. 4 690 (73 %) var kvinnor och 1 760 (27 %) var

män. Övervikten för kvinnor i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd

förklaras av att vikariaten till stor del återfinns inom den

offentliga sektorn, där många kvinnor arbetar.

Utskottet

Arbetsmarknadsdepartementet

Anslag till arbetsmarknadsdepartementet

I propositionens bilaga 9 föreslår regeringen under tionde

huvudtiteln vissa ändringar i fråga om utnyttjandet av de medel som

tidigare anvisats till anslaget A 1. Arbetsmarknadsdepartementet.

Dels räknas med en anslagsminskning på 8 419 000 kr. i samband med att

en särskild nämnd för utlänningsärenden inrättas i januari 1992,

vilken övertar personal från arbetsmarknadsdepartementet. Dels

föreslås ett tillskott av 4 382 000 kr. motsvarande 30 tjänster fram

till årsskiftet 1991-1992 i syfte att förhindra att antalet ej

avgjorda utlänningsärenden ökar okontrollerat inför bildandet av

utlänningsnämnden. Sammanlagt innebär förändringarna att belastningen

på anslaget minskar med 4 037 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i fråga om utnyttjandet av

de medel som anvisats till ramanslaget Arbetsmarknadsdepartementet på

statsbudgeten för budgetåret 1991/92.

Anslag till utredningar

För innevarande budgetår har till anslaget A 2. Utredningar m.m.

anvisats ett reservationsanslag på 22 465 000 kr. Regeringen

hemställer om en anslagsförstärkning med 4 000 000 kr. för att påbörja

ett antal utredningar som siktar till att öka effektiviteten i de

statliga arbetsmarknadsåtgärderna. Ökningen under detta anslag kommer

att balanseras av att motsvarande medel förs bort från

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande medel, en anslagspost

som disponeras av regeringen.

Enligt utskottets uppfattning bör det begärda beloppet -- 4 milj.kr.

-- tillföras det aktuella anslaget för innevarande budgetår.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

På statsbudgeten för innevarande budgetår har till anslaget B 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisats ett reservationsanslag på

14100687000kr. Till anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader har ett ramanslag på 2611139000kr.

anvisats.

Mot bakgrunden av det försämrade arbetsmarknadspolitiska läget

föreslås i propositionen dels regeländringar beträffande vissa

åtgärder, dels medelsförstärkning. Därutöver redovisas den beräknade

resursanvändningen för olika åtgärder inom ramen för anslaget samt

åtgärder inom andra områden med effekter på arbetsmarknaden.

Utskottet behandlar först regeringens förslag till regeländringar

avseende utbildning i företag och handledare för ungdomar inom ramen

för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Därefter behandlar

utskottet regeringens övriga förslag jämte motionsförslag vad gäller

såväl olika åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som den samlade

bilden av resursbehoven.

Bidrag till utbildning i företag

Genom stödformen bidrag till utbildning i företag får bidrag

lämnas arbetsgivare som ordnar utbildning åt anställda under vissa

villkor som syftar till att upprätthålla och främja sysselsättningen.

Härigenom ersätts en viss del av kurskostnaderna för t.ex.

lärararvode, läromedel och lokaler. Regeringen föreslår -- i likhet

med den tidigare regeringens initiativ -- att försöksverksamhet får

bedrivas under innevarande budgetår med bidrag som även inkluderar en

del av de lönekostnader som arbetsgivare har för dem som utbildas.

Förslaget innebär att arbetsgivare inom tillverkningsindustrin kan få

bidrag med högst 50 kr. per timme för lönekostnader. Den totala

kostnaden har beräknats till 150 milj.kr. vid en omfattning av ca

2000 deltagare i genomsnitt per månad under tio månader.

Av det inledande avsnittet Uppgifter om arbetsmarknaden framgår att

sysselsättningssituationen för industrin och särskilt

tillverkningsindustrin är mörk. Utskottet vill i detta sammanhang

redovisa att utredningsresultat pekar på att bidraget till

företagsutbildning i allmänhet är avgörande för att utbildningen skall

komma till stånd (Arbetsmarknadsutbildning i företag. Av Mikael

Halápi. Rapport/Utbildningsenheten, AMS 91:2). Resultaten

baseras på en totalundersökning av arbetsmarknadsutbildning i företag

från oktober 1989 t.o.m. mars 1990. Utskottets bedömning är att den

föreslagna utvidgningen av bidrag till företagsutbildning är en

adekvat åtgärd. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen godkänner

propositionens förslag i fråga om bidrag till lönekostnader vid

utbildning i företag.

Handledare för ungdomar

Regeringen begär riksdagens godkännande beträffande fortsatt

försöksverksamhet under innevarande budgetår med bidrag till

handledare vid anställning av ungdomar. Denna åtgärd som

initierades av den dåvarande regeringen i augusti 1991 innebär att

arbetsgivare får bidrag till handledare för ungdomar som anställs på

avtalade inskolningsplatser, på platser med rekryteringsstöd eller på

utbildningsvikariat. Bidrag får lämnas med högst 35 kr. per timme för

lönekostnaden för handledaren vid anställning av en ungdom och med

högst 10 kr. per timme för varje ytterligare ungdom upp till fem.

Sammanlagt beräknas 210 milj.kr. för denna åtgärd vilket bedöms räcka

till ca 2 000 handledare under tio månader.

Utskottet vill betona vikten av åtgärder som kan bringa ner

ungdomsarbetslösheten. Utskottet ser därför positivt på regeringens

förslag och tillstyrker att riksdagen godkänner ordningen med bidrag

till handledare vid anställning av ungdomar.

Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken i övrigt

I propositionen beskrivs den svenska ekonomins tillstånd med svag

tillväxt och snabbt stigande arbetslöshet, särskilt för ungdomar. I

det nu uppkomna läget, med den högsta arbetslöshetsnivån på närmare

tio år, måste inriktningen av arbetsmarknadspolitiken vara

kraftfulla åtgärder som motverkar en ytterligare försämring. Siktet

måste vara inställt på att öka sysselsättningen. Med de insatser som

föreslås i propositionen kommer de konjunkturberoende åtgärderna

volymmässigt att närma sig den nivå över vilken arbetsmarknadsverket

inte kan sysselsätta fler arbetslösa med bibehållen effektivitet.

Vidare redovisas i propositionen hur de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna kompletteras med insatser inom andra områden, bl.a.

tidigareläggning av investeringar i vägar, järnvägar, flygplatser och

telenätet. Förslag till tidigareläggning av investeringar finns också

inom statliga byggnadsinvesteringar, inom kultursektorn och inom

utbildningsområdet. Ytterligare resurser till regionalpolitiken (se

avsnittet Anslag till lokaliseringsbidrag nedan) bör sättas in för att

stödja utvecklingen i särskilt utsatta regioner.

För att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna genomföras i den

omfattning som riksdagen beslutat finns det enligt propositionen behov

av 725 milj.kr. utöver vad som tidigare beräknats. Detta sammanhänger

med att dagpenningen i utbildningsbidragen har ökat i förhållande till

tidigare beräkningar samt att vissa andra kostnader varit

underskattade enligt en uppföljning som gjorts under våren 1991. För

att kontinuerligt kunna följa kostnadsutvecklingen för

utbildningsbidragen avser arbetsmarknadsministern att föreslå

regeringen att uppdra åt riksförsäkringsverket och AMS att utveckla

ett sådant uppföljningssystem.

Propositionen tar vidare upp behovet av en kraftig förstärkning av

de sysselsättningsskapande åtgärderna. Insatser mot arbetslöshet och

främst bekämpning av långtidsarbetslöshet och arbetslöshet bland

ungdomar och handikappade föreslås ske genom sysselsättningsskapande

åtgärder motsvarande ytterligare 2 200 milj.kr. Härigenom bör ca

18000 personer i genomsnitt kunna ges sysselsättning i olika

åtgärder under resten av detta budgetår.

Inom anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder disponerar AMS

50 milj.kr. för otraditionella insatser. Enligt propositionen bör AMS

få disponera 100 milj.kr. för detta ändamål inom anslagets ram.

Motivet är att arbetslöshetens uppgång medför ett ökat behov av

förnyelse av förmedlingsarbetet.

I socialdemokraternas kommittémotion A2 noteras med

tillfredsställelse att den borgerliga regeringen fortsätter den kamp

mot arbetslösheten som inletts av den socialdemokratiska regeringen.

Motionärerna ifrågasätter dock om resurserna används tillräckligt

effektivt och om de är tillräckliga. Enligt motionen är det oroande

att regeringen lägger fram förslag i andra sammanhang utan att först

ha analyserat effekterna på tillväxt och sysselsättning.

Socialdemokraterna ställer sig positiva till regeringsförslaget om

mer resurser till utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Med

hänsyn till den höga ungdomsarbetslösheten och till att

ungdomsgarantin inte fungerar tillfredsställande anser

socialdemokraterna att ytterligare aktiva åtgärder för ungdomar

(motsvarande 500 milj.kr. utöver regeringens förslag) är motiverade.

Därutöver bör AMS få möjligheter att bedriva försöksverksamhet, bl.a.

med inriktningen att engagera ungdomarna inom den privata delen av

arbetsmarknaden och särskilt vid små och medelstora företag.

Försöksverksamheten bör ha en volym motsvarande 300 milj.kr. i form av

otraditionella medel. Detta innebär att ett medelstillskott på 250

milj.kr. erfordras. För att klara insatserna för ungdomarna bör AMS få

en extra personalförstärkning under ett och ett halvt år (denna fråga

behandlas nedan av utskottet).

Ovan nämnda åtgärder liksom förslag inom byggsektorn och ökningen av

anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör ge goda

förutsättningar att bekämpa långtidsarbetslösheten. Vidare bör en

extra satsning göras på uppsökande verksamhet bland de

långtidsarbetslösa. AMS tillsammans med de fackliga organisationerna

bör svara för denna verksamhet. 20 milj.kr. extra i form av

otraditionella medel bör beviljas för detta ändamål.

I motion A1 av Lars-Ove Hagberg och Karl-Erik Persson (båda v) yrkas

att ungdomsgarantin utvidgas till alla ungdomar under 25 år. Kostnaden

för en sådan förändring är marginell, enligt motionen, eftersom brist

på åtgärd innebär kontantstöd, socialkostnader eller utslagning.

Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till en

teknisk-humanistisk utbildning, praktikplatser och beredskapsarbeten.

Enligt motionärerna måste beredskapsarbete kunna komma i fråga när

detta framstår som den mest ändamålsenliga åtgärden i det enskilda

fallet. Vänsterpartiet yrkar på en i förhållande till regeringen

förhöjd volym av åtgärder -- främst riktade till ungdomar och

långtidsarbetslösa -- motsvarande 1 300 milj.kr.

Ulla Orring (fp) tar i motion A3 upp behov av initiativ vad gäller

försöksverksamhet med projekthus -- en plats för samordning och

organisering av olika verksamhetsformer för arbetssökande. Enligt den

skisserade modellen skulle projekthusets verksamhet kunna få en

inriktning mot nyföretagande och produktutveckling. Målsättningen bör

vara att en arbetssökande efter 1--2 veckors arbetslöshet skall

beredas plats i projekthuset. Enligt motionären bör projekthus kunna

räknas in bland de otraditionella insatserna inom

arbetsmarknadspolitikens ram.

Utskottet vill för sin del anföra följande.

Som framgår bl.a. av det inledande avsnittet visar alla bedömningar

av den svenska ekonomin åren 1991--1992 på en svag utveckling.

Utskottet ser allvarligt på det svenska arbetsmarknadsläget.

Huvudproblem bakom den svaga ekonomiska utvecklingen och den

minskande sysselsättningen är en strukturell kris som åtföljs av en

internationell konjunkturförsvagning. Den omläggning av den ekonomiska

politiken som initierats efter regeringsskiftet avser att återupprätta

Sverige som en tillväxt- och företagarnation med en stark och växande

ekonomi. En sådan politik skapar enligt utskottets mening trygga jobb

på sikt.

Den nuvarande arbetslöshetskrisen ställer krav på en aktiv

arbetsmarknadspolitik, som dels skall lindra arbetslöshetens sociala

konsekvenser, dels skapa en beredskap för en kommande uppgång i

sysselsättningen.

Utskottet noterar att de åtgärder som tas upp i regeringens förslag

-- såväl de ovan behandlade regeländringarna som inriktningen av

arbetsmarknadspolitiken i övrigt -- i stor utsträckning upptar samma

element som den förutvarande regeringen förordade. I likhet med

motionerna A1 och A2 vill utskottet betona vikten av att komma till

rätta med ungdomsarbetslösheten. Även de arbetshandikappade bör

prioriteras. Enligt utskottets mening är det ingen nackdel att pröva

ytterligare former för att få in arbetslösa ungdomar eller

långtidsarbetslösa i arbetslivet, t.ex. sådana former som tas upp i

socialdemokraternas kommittémotion A2 eller förslaget om projekthus i

motion A3. Det sistnämnda förslaget är en sådan åtgärd som blivit

möjlig genom inrättande av särskilda medel för otraditionella

insatser. Redan i dag förekommer satsningar av detta slag;

arbetsförmedling, kommun m.fl. kan vara intressenter. Någon riksdagens

åtgärd är därför inte påkallad när det gäller projekthus.

Den s.k. ungdomsgarantin garanterar att ungdomar upp till 20 års

ålder har rätt till någon form av sysselsättning. Av den tidigare

redovisningen framgår att ungdomsgarantin inte har kunnat hindra en

ökande ungdomsarbetslöshet. Vänsterpartiet har i motion A1 inte kunnat

övertyga utskottet om att ungdomsgarantin skulle fungera bättre med

utvidgad åldersgräns. Utskottet ställer sig därför avvisande till det

aktuella yrkandet i motion A1.

Inrättandet av det nya "storanslaget" B 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder har enligt utskottets uppfattning den fördelen att AMS kan

pröva de åtgärder man anser mest effektiva i de enskilda fallen. Detta

gäller även sådana åtgärder som nämns i motion A1, såsom utbildning

och beredskapsarbeten. Utskottet anser det självklart att

redovisningssystemen anpassas så att de olika arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna kan följas upp.

Till skillnad från motionerna A1 och A2 anser utskottet att det av

regeringen föreslagna åtgärdspaketet är väl avvägt med hänsyn till de

nu konstaterade behoven -- inte minst med hänsyn till att de

konjunkturberoende åtgärderna inkl. de nu föreslagna insatserna i det

närmaste har uppnått den nivå över vilken arbetsmarknadsverket inte

kan sysselsätta fler arbetslösa med bibehållen effektivitet.

Beträffande anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder vill utskottet

i detta sammanhang erinra om att drygt 1 miljard kronor förelåg den 1

juli 1991 i reservation till följande budgetår enligt

riksrevisionsverkets anslagsuppföljning. Hela beloppet var intecknat

med planerade insatser och projekt.

Utskottet utgår från att regeringen utnyttjar finansfullmakten om

behov snabbt uppstår av insatser utöver de nu planerade åtgärderna.

Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet

motionerna A1, A2 och A3 i tillämpliga delar.

Anslagsfrågor

Enligt regeringens förslag bör till reservationsanslaget B 2.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder anvisas ytterligare 3 285 000 000

kr. för budgetåret 1991/92. Regeringens medelsförslag är en konsekvens

av den planerade inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna.

Socialdemokraterna yrkar i motion A2 på ett i förhållande till

regeringens förslag förhöjt belopp med 770 milj.kr. som en följd av

olika förslag avseende åtgärder för ungdomar m.m.

Vänsterpartiet begär i motion A1 ytterligare 1,3 miljarder kronor

för innevarande budgetår under anslaget Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder (utskottet har noterat att hemställan i motion A1 upptar 1,3

milj.kr. vilket uppenbarligen beror på ett misstag) med motiveringen

att detta är AMS egna beräkningar av medelsbehovet.

Utskottet har för sin del godtagit vad regeringen föreslagit i fråga

om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Motionernas yrkanden om

anslagsuppräkning är knutna till motionernas ändringsförslag, vilka

utskottet har avstyrkt i det föregående. Som en följd av tidigare

ställningstaganden tillstyrker utskottet den av regeringen begärda

anslagsförstärkningen på 3 285 000 000 kr. och avstyrker motionerna A1

och A2 i motsvarande delar.

I den socialdemokratiska kommittémotionen A2 framhålls att AMS måste

få en extra personalförstärkning för att tillfälligt kunna öka

personalinsatserna gentemot ungdomar mellan 18 och 24 år. 400 personer

bör snarast rekryteras för att arbeta med ungdomarna fram t.o.m. nästa

budgetår. I motionen begärs därför en anslagsförstärkning till

arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Ytterligare 50 milj.kr.

bör enligt motionen anvisas på tilläggsbudget för innevarande

budgetår. För nästa budgetår fördubblas denna kostnad.

När det gäller arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader anser

utskottet att de tidigare anvisade medlen såvitt nu kan bedömas är

rätt avpassade. Utskottet avstyrker därför motion A2 i denna del.

Övriga frågor

I motion A2 av Mona Sahlin m.fl. (s) begärs en årlig

rapportering från regeringen avseende de stora

infrastrukturinvesteringar som nu kommer att genomföras. Det är enligt

motionärerna viktigt att för framtiden analysera när investeringarna

faktiskt genomförs, hur mycket de kommer att kosta, vilka effekter de

får på sysselsättningen osv. Vidare betonas vikten av att påskynda

igångsättningen och genomförandet av de projekt som nu dragits i gång.

Utskottet har vid flera tillfällen uttalat sitt stöd för uppföljning

av de olika arbetsmarknadsåtgärderna -- inte minst i samband med

inrättandet av det nya "storanslaget" Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Utskottet har samma synsätt beträffande de stora

infrastrukturinvesteringar som nu kommer till stånd. Utskottet utgår

från att regeringen i samband med de årliga anslagsframställningarna

eller i andra lämpliga sammanhang kommer att hålla riksdagen

underrättad om effekten av de olika åtgärderna utan att det kommer en

uttrycklig begäran från riksdagen. Någon särskild riksdagens åtgärd

med anledning av motion A2 (s) i denna del är därför inte påkallad

enligt utskottets uppfattning.

I den socialdemokratiska kommittémotionen A2 yrkas vidare att det är

angeläget att projekten har ett nära samarbete med AMS, t.ex.

genom att AMS får möjlighet att anvisa den personal som skall

anställas för projekten.

Utskottet menar att arbetsmarknadspolitiska aspekter har vägts in

redan vid planeringen av de olika infrastrukturprojekten och att

rekryteringen till projekten bör ske i ordinarie ordning. Med

hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion A2 i

aktuell del.

Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade

För innevarande budgetår har under reservationsanslaget C 7.

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade anvisats 5 416 489 000 kr.

I propositionen begärs ytterligare 275 milj.kr. till lönebidrag för

arbetshandikappade under denna rubrik. Regeringen gör i likhet med AMS

den bedömningen att ytterligare ca 2 500 arbetshandikappade sökande

skall kunna beredas arbete genom detta tillskott.

Med hänsyn till de arbetshandikappades svårigheter att hävda sig i

konkurrensen om de lediga arbetena tillstyrker utskottet regeringens

förslag i fråga om medelsanvisning till det aktuella anslaget.

Näringsdepartementet

Anslag till lokaliseringsbidrag

I propositionens bilaga 11 föreslår regeringen under tolfte

huvudtiteln visst medelstillskott till anslaget G 1.

Lokaliseringsbidrag m.m. Under denna rubrik har för budgetåret

1991/92 anvisats ett reservationsanslag på 350 milj.kr. Trots en

successivt ökad delegering av beslutanderätten till länsstyrelserna

har medelsbrist uppstått på detta anslag som disponeras av NUTEK och

regeringen. Det sammanlagda sökta beloppet i befintliga ansökningar

om lokaliserings- och utvecklingsbidrag uppgår till ca 700 milj.kr.

Regeringen föreslår därför ett medelstillskott på 200 milj.kr.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om

utnyttjandet av de medel som anvisats till ramanslaget

Arbetsmarknadsdepartementet på statsbudgeten för budgetåret 1991/92,

2. beträffande anslag till A 2. Utredningar m.m.

att riksdagen till Utredningar m.m. på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.,

3. beträffande utbildning i företag

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om bidrag

till lönekostnader vid utbildning i företag,

4. beträffande handledare vid anställning av ungdomar

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om bidrag

till handledare vid anställning av ungdomar,

5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna

del och 4, 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del samt 1991/92:A3,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del samt med

avslag på motionerna 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del och 1991/92:A2

yrkande 4 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 285 000 000

kr.,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

7. beträffande anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 3,

res. 3 (s) - villk. 2

8. beträffande årlig rapportering

att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 1,

9. beträffande samarbete med AMS

att riksdagen avslår motion 1991/92:A2 yrkande 2,

res. 4 (s)

10. beträffande anslag till C 7. Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade

att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade på

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under

tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 275 000 000 kr.,

11. beträffande anslag till G 1. Lokaliseringsbidrag m.m.

att riksdagen till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget I

till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.

Stockholm den 5 december 1991

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Mona Sahlin

I beslutet har deltagit: Mona Sahlin (s), Elver Jonsson (fp),

Anders G Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c),

Lahja Exner (s), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila

Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Johnny Ahlqvist (s), Kent

Olsson (m), Berit Andnor (s), Patrik Norinder (m) och Karin Pilsäter

(fp).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Karl-Erik Persson (v) närvarit vid den

slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Inriktningen av arbetsmarknadspolitiken (mom. 5)

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med

"Som framgår" och på s. 10 slutar med "tillämpliga delar" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall målet för den ekonomiska politiken

vara arbete åt alla. Arbetsmarknadspolitiken har här en viktig roll

att spela som en del av den ekonomiska politiken. Det är härvid

angeläget att den öppna marknadens möjligheter utnyttjas, att den

enskildes kompetens stärks och att den öppna arbetslösheten bekämpas.

Trots den djupa lågkonjunkturen har Sverige hittills, tack vare rätt

anpassade arbetsmarknadspolitiska och andra åtgärder, klarat sig

bättre än i den senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten 1991 beräknas

bli i genomsnitt 2,6 %, och den har inte stigit sedan i augusti.

Internationellt sett visar statistiken från augusti 1991 att den

svenska arbetslösheten är låg. Men utifrån svenska förhållanden anser

utskottet att arbetslösheten är för hög och bedömningarna inför den

närmaste framtiden är i högsta grad oroande. I denna situation är det

viktigt att inte vidta några åtgärder som ytterligare kan försvaga

tillväxten och därmed sysselsättningen. Regeringens förslag om ny

inriktning av politiken inom byggsektorn är ett exempel på detta.

Tvärtom bör tillväxten genom olika åtgärder öka. Därutöver anser

utskottet att det är nödvändigt att med alla medel bekämpa den ökande

arbetslösheten bland ungdomar och den tilltagande

långtidsarbetslösheten. Utvecklingen visar enligt utskottets mening

allt tydligare att de av regeringen föreslagna åtgärderna inte är

tillräckliga. Av uppgifter från arbetsmarknadsdepartementet framgår

också att regeringen underskattat vissa kostnader för de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Utskottet anser därför i likhet

med motion A2 (s) att väsentligt förstärkta insatser redan nu bör

beslutas av riksdagen. I en situation som denna är det ett självklart

ansvar för riksdagen att anvisa ytterligare erforderliga medel. Detta

gäller särskilt med tanke på att arbetsmarknadsmyndigheterna behöver

klara besked för att kunna ha en acceptabel framförhållning vid

planering av åtgärderna.

Beträffande ungdomar och långtidsarbetslösa finns det skäl att göra

ytterligare satsningar utöver de av regeringen föreslagna.

Ungdomsgruppen 16--24 år står för ca 30 % av den totala

arbetslösheten, vilket motsvarar ca 46 000 arbetslösa ungdomar av

totalt 140 000 arbetslösa i oktober 1991. Beträffande 18--19-åringarna

är det uppenbart att den s.k. ungdomsgarantin inte fungerar

tillfredsställande. Åtgärder särskilt riktade mot ungdomar och

långtidsarbetslösa innebär enligt utskottets uppfattning både

kortsiktiga och långsiktiga fördelar.

För att komma till rätta med dessa problem bör man enligt utskottets

mening göra en sådan kraftfull satsning som föreslås i motion A2 (s).

Det gäller att ge AMS både ekonomiska och personella resurser för att

kunna göra en långsiktig kraftansträngning för att bekämpa ungdoms-

och långtidsarbetslösheten. Tyvärr är det också ungdomar som i stor

utsträckning riskerar att bli långtidsarbetslösa. Utskottet delar

också uppfattningen i motionen att AMS bör få friare händer att finna

så effektiva medel som möjligt i kampen mot just dessa former av

arbetslöshet. Inte minst viktigt är det att AMS härvid kan ytterligare

engagera sig för att aktivera ungdomarna i åldern 20--24 år. Samtidigt

bör AMS få möjlighet att bedriva försöksverksamhet med den inriktning

som anges i motionen. Inriktningen bör vara att i första hand få

ungdomarna i arbete inom den privata arbetsmarknaden och då främst vid

små och medelstora företag. I andra hand bör utbildning komma i fråga

och i sista hand anställning i offentlig sektor. Beträffande de

långtidsarbetslösa är det angeläget att sådan uppsökande verksamhet

som omtalas i motionen kan sättas i gång.

Utskottet noterar också i detta sammanhang att AMS vid ingången av

innevarande budgetår hade reserverade medel som motsvarar de

beräkningar som utskottet gjorde i samband med prövningen av anslaget

till AMS under vårens riksdagsbehandling. De reserverade medlen ingick

alltså som en del när ramen för AMS lades fast.

Det anförda innebär att utskottet instämmer med motion A2 (s) i

fråga om arbetsmarknadspolitikens inriktning. Övriga i sammanhanget

behandlade yrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna

del samt med avslag på motionerna 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i denna

del och 4 samt 1991/92:A3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (mom. 6)

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med

"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att det behövs en utökad volym av de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i förhållande till regeringens

förslag. I konsekvens härmed bör anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder räknas upp med 770 milj.kr. Av dessa medel bör 750 milj.kr.

användas för att öka antalet ungdomar i aktiva åtgärder varvid ramen

för otraditionella medel höjs till 300 milj.kr. Den tidigare nämnda

uppsökande verksamheten för långtidsarbetslösa bör ha en volym

motsvarande 20 milj.kr. Utskottet tillstyrker därför motsvarande

anslagsyrkande i motion A2 (s).

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna

del, med anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag

på motion 1991/92:A1 yrkande 3 i denna del till

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder på tilläggsbudget I till

statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar

ett reservationsanslag på 4 055 000 000 kr.,

3. Anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med

"När det" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en kraftfull satsning

på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att denna

arbetsmarknadspolitiska inriktning skall kunna genomföras fullt ut bör

400 personer snarast rekryteras till arbetsförmedlingen för att arbeta

fram t.o.m. nästa budgetår. Arbetsmarknadsverket bör därför ges ökade

resurser motsvarande 50 milj.kr. i år till förvaltningskostnader. För

nästa budgetår kan 100 milj.kr. beräknas för detta ändamål.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion A2 i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande anslagsförstärkning till arbetsmarknadsverkets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A2 yrkande 3 till

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på tilläggsbudget I

till statsbudgeten för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 50 000 000 kr.,

4. Samarbete med AMS (mom. 9)

Mona Sahlin, Georg Andersson, Lahja Exner, Sten Östlund, Monica

Öhman, Johnny Ahlqvist och Berit Andnor (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med

"Utskottet menar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande

lydelse:

Utskottet menar vidare att arbetsmarknadspolitiska aspekter måste

vägas in när det gäller anvisningen av arbetskraft till dessa projekt.

Här bör ett nära samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna komma till

stånd. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion A2

(s) i berörd del ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande samarbete med AMS

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A2 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från vänsterpartiet, eftersom

partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Karl-Erik Persson (v) anför:

Enligt vänsterpartiets mening bör arbetsmarknadspolitiken

inriktas på åtgärder för ungdomar och långtidsarbetslösa.

Arbetslinjen bör gälla även ungdomarna. Kommunerna måste vilja och

kunna ta ekonomiskt ansvar för alla ungdomar. Samhällsekonomiskt

innebär det en vinst att utöka ungdomsgarantin till att gälla alla

under 25 år. Vidare bör riksdagen hos regeringen begära förslag till

en teknisk-humanistisk utbildning med syfte dels att höja

kunskapsnivån, dels att ge arbetslösa större möjligheter till arbete.

Förutom arbetsmarknadsutbildning -- vilken i vissa fall kan vara

mindre ändamålsenlig än andra åtgärder -- bör regeringens förslag även

omfatta praktikplatser och beredskapsarbeten.

En sådan arbetsmarknadspolitik förutsätter enligt vänsterpartiets

mening att 1,3 miljarder kronor utöver regeringens förslag avsätts

under anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (yrkandet i

motion A1 upptar av misstag 1,3 milj.kr.).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5

och moment 6 borde ha hemställt:

5. beträffande inriktningen av arbetsmarknadspolitiken

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:A1 yrkandena 2, 3 i

denna del och 4 samt med avslag på motionerna 1991/92:A2 yrkande 4 i

denna del och 1991/92:A3 ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande anslag till B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:A1 yrkande 3 i denna

del samt med anledning av dels propositionen i motsvarande del, dels

motion 1991/92:A2 yrkande 4 i denna del till Arbetsmarknadspolitiska

åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4

585 000 000 kr.,