Bet. 1991/92:BoU20

Bostadsutskottets betänkande

1991/92:BOU20

Egenskapskrav på byggnader

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservation

1991/92

BoU20

Sammanfattning

Med anledning av en motion (v) gör utskottet ett

tillkännagivande om en översyn av kraven på barnsäkerhet i

befintliga byggnader m.m. Övriga motionsyrkanden med krav på

ändrade byggregler m.m. avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats en reservation (nyd) samt en

meningsyttring av suppleant (v).

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas de under allmänna motionstiden 1992

väckta motionerna

1991/92:Bo233 av Eva Zetterberg och Annika Åhnberg (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att boverket m.fl. får

i uppdrag att komma med förslag till hur användningen av

miljövänliga energislag skall öka i nyproducerade bostäder och

andra lokaler.

1991/92:Bo236 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm

(nyd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avreglering av bostadsbyggandet utom i

fråga om säkerhet och hygien.

1991/92:Bo241 av Richard Ulfvengren (nyd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om boverkets bristfälliga föreskrifter för

funktionskontroll av ventilationssystem.

1991/92:Bo502 av Ulla-Britt Åbark och Anita Johansson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av ett tillägg i Svensk byggnorm

om installation av brandvarnare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om information till hushållen om behovet av

brandvarnare i våra bostäder.

1991/92:Bo503 av Ingvar Björk och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om flervåningshusens tillgänglighet för

rörelsehindrade personer.

1991/92:Bo504 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att handikappade bör få förbättrad

tillgänglighet till miljön.

1991/92:Bo507 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till sådan ändring i bygglagen att

värmekällor i badrum blir obligatoriskt.

1991/92:Bo508 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

förbättringskraven i PBL 17 kap. 20 § bör utvidgas till att

omfatta barnsäkerheten i byggnader och på tomt,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till ny

bomiljölag.

1991/92:Bo512 av Sverre Palm och Lisbet Calner (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att krav på införande av brandvarnare ingår

i Svensk byggnorm.

1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari såvitt nu är

i fråga yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om planering för källsortering av avfall vid

ny- och ombyggnad av bostäder -- -- -- (yrkandet i vad avser en

marknad för källsorterat avfall behandlas i ett kommande

betänkande).

1991/92:N272 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utarbeta en starkt förenklad byggnorm.

1991/92:N419 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

energieffektivisering i nyproduktionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan

ändring i plan- och bygglagen att energirådgivning blir en

obligatorisk serviceuppgift för de kommunala byggnadsnämnderna.

I ärendet har inkommit en skrivelse från barnmiljörådet.

Utskottet

Inledning

Plan- och bygglagen (1987:10) -- PBL -- trädde i kraft den 1

juli 1987 efter beslut av riksdagen hösten 1986 (BoU 1986/87:1).

Den ersatte byggnadslagen, byggnadsstadgan samt lagen om

påföljder och ingripanden vid olovligt byggande.

De grundläggande kraven på byggnader kommer till uttryck i 3

kap. PBL. Med stöd av PBL (16 kap. 1 §) har regeringen utfärdat

plan- och byggförordningen (1987:343) -- PBF -- i vilken

boverket bemyndigas att meddela föreskrifter till PBL avseende

nybyggnad och ombyggnad samt förbättring. De av boverket med

stöd härav utfärdade nybyggnadsreglerna trädde i kraft den 1

januari 1989 och gäller fullt ut fr.o.m. den 1 januari 1991.

Dessförinnan har äldre bestämmelser övergångsvis kunnat

tillämpas. Nybyggnadsreglerna gäller uppförande av nya byggnader

som kräver bygglov. I fråga om byggnader som får uppföras utan

bygglov skall reglerna tillämpas i skälig utsträckning. Under

åren 1990 och 1991 har två mindre kompletteringar till

nybyggnadsreglerna givits ut. Den senaste av dessa träder i

kraft den 1 juli 1992.

En mer omfattande revidering av nybyggnadsreglerna har

påbörjats av boverket. För revideringen gäller följande

utgångspunkter:

EG-harmonisering,

allmän förenkling och funktionsnormering samt

sakliga ändringar av vissa avsnitt.

Arbetet med att samordna de svenska byggreglerna med de regler

som gäller inom EG sker med sikte på att en första EG-anpassad

utgåva av nybyggnadsreglerna skall kunna träda i kraft vid

årsskiftet 1993/94. Avsikten är att den därefter följande

anpassningen skall kunna ske begränsat avsnitt för avsnitt.

Boverkets arbete med förenkling och funktionsnormering delas

upp i två steg. I ett första steg revideras föreskrifterna för

bostadens utformning för att helt utformas som funktionskrav.

Föreskrifterna i denna del är tänkta att träda i kraft vid

årsskiftet 1992/93. Ytterligare förenklingar mot funktionskrav

kommer därefter att göras i samband med EG-utgåvan av

nybyggnadsreglerna till årsskiftet 1993/94.

När det gäller de sakliga ändringarna av nybyggnadsreglerna

bedriver boverket ett utredningsarbete i de sakfrågor som av av

regeringskansliet och branschen bedömts om särskilt angelägna.

Dessa områden är

förbättrad ljudisolering i bostäder,

radonrisker och åtgärder mot dessa,

åtgärder mot bakterier i tappvarmvatten (legionella),

översyn av ventilationskrav i byggnader,

översyn av krav på värmeåtervinning i byggnader samt

översyn av krav på effektiv elanvändning och av krav på

energihushållning i fjärrvärmeområden.

Avsikten är att föreskrifterna i denna del skall kunna fogas

in i EG-utgåvan av nybyggnadsreglerna och därmed träda i kraft

vid årsskiftet 1993/94.

Inom boverket pågår även ett grundläggande utredningsarbete

avseende byggmaterials emissionsegenskaper.

Några ombyggnadsregler har ännu inte utfärdats. Ett förslag

till ombyggnadsregler har utarbetats av boverket. Efter en

nyligen avslutad remissomgång är förslaget föremål för

bearbetning inom verket som avser att presentera ett slutligt

förslag till ombyggnadsregler senare under våren 1992. Reglerna

avses därefter träda i kraft den 1 januari 1993.

I avvaktan på särskilda ombyggnadsregler baseras tillämpningen

direkt på det grundläggande kravet i 3 kap. 10 § PBL om att

tillbyggnader, ombyggnader och andra ändringar av en byggnad

skall utföras varsamt så att byggnadens särdrag beaktas.

Härutöver gäller att ombyggnader skall utföras enligt de krav

som anges i 3 § PBF. Detta innebär att nybyggnadsreglerna i

huvudsak är tillämpbara, dock med beaktande av det grundläggande

kravet på varsamhet och med hänsyn tagen till den befintliga

byggnadens förutsättningar. Det ankommer på byggnadsnämnden att

i det enskilda ärendet göra denna avvägning.

Normsystemets utformning m.m.

Enligt Ny demokratis partimotion Bo236 har befintliga regler

genom sin detaljeringsgrad verkat hämmande för nya lösningar

inom bostadsbyggandet. Utvecklings-, försöks- och

experimentverksamheten har enligt motionärernas mening ibland

direkt motverkats av offentliga myndigheter där alternativa

lösningar har fallit utanför ramen för gällande regler. Med

hänvisning härtill föreslås att en total avreglering, utom i vad

avser säkerhet och hygien, skall göras av bostadsbyggandet --

yrkande 9. En sådan avreglering anges bl.a. leda till lägre

byggkostnader och minskad likriktning i byggandet.

Även i Ny demokratis partimotion N272 yrkande 4 förs fram

förslag om en starkt förenklad byggnorm -- detta mot bakgrund av

behovet av en översyn av hela byggbranschen.

Med anledning av vad som i de nu aktuella motionerna

föreslagits beträffande utformningen av byggreglerna m.m.

vill utskottet anföra följande.

Det torde vara en allmänt omfattad uppfattning att de regler

som styr byggandet inte skall göras mer omfattande än vad som är

nödvändigt. Den övergång till s.k. funktionskrav som skett genom

nybyggnadsreglerna innebär också att normernas omfång har

minskat i jämförelse med tidigare. Enligt utskottets mening bör

det dock vara möjligt att ytterligare förenkla dagens regler.

Som redovisats ovan har också boverket påbörjat en revidering av

nybyggnadsreglerna. Avsikten med denna revidering är bl.a. att

åstadkomma en allmän förenkling och funktionsnormering. Ett

arbete med den inriktning som föreslås i de nu aktuella

motionerna har alltså redan påbörjats. Enligt utskottets

uppfattning finns det mot bakgrund härav inte anledning för

riksdagen att bifalla förslagen i Ny demokratis partimotioner

Bo236 yrkande 9 samt N272 yrkande 4. Motionsyrkandena avstyrks.

Byggnaders tillgänglighet

Dagens regler om att hus som har mer än två våningar skall

förses med hiss är enligt motion Bo503 (s) bra. Enligt

motionärerna innebär dock redan ett hus med två våningar stora

begränsningar för rörelsehindrade då det är fullständigt

omöjligt för dem att besöka den övre våningen. Med hänvisning

härtill förordas att det skall undersökas hur rörelsehindrade

utan alltför stort hinder skall ges möjlighet att komma upp till

den övre våningen i tvåvåningshus.

Samhället domineras enligt motion Bo504 (s) av en i många

avseenden otillgänglig miljö. För att skapa goda miljöer för

alla krävs enligt motionärernas mening en skärpning av PBL och

dess tillämpning när det gäller tillgängligheten för

handikappade. Enligt förslaget bör ändringarna bl.a. innebära

att personer i elrullstol och/eller med nedsatt funktionsförmåga

i armar garanteras tillgänglighet till all miljö som byggs eller

ändras. Undantag från tillgänglighetskravet med hänsyn till

kulturhistoriska värden skall inte kunna medges. Dessutom

föreslås att handikapporganisationerna skall ges besvärsrätt

enligt PBL.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att

bostäder och övrig bebyggelse görs tillgänglig för personer med

olika former av funktionshinder och handikapp. Målet måste vara

att uppnå en sådan tillgänglighet att alla människor på lika

villkor skall kunna delta i samhällslivet. Krav på att bostäder

och boendemiljöer skall vara tillgängliga för personer med olika

funktionshinder ställs också i PBL. Dessa övergripande krav på

tillgänglighet konkretiseras i sin tur i nybyggnadsreglerna

liksom i de ombyggnadsregler som är under utarbetande. Det är

dock ofrånkomligt att målet om en total tillgänglighet för alla

måste avvägas mot vad som är praktiskt och ekonomiskt möjligt

att genomföra. De nu gällande reglerna är resultatet av en sådan

avvägning. Även om utfallet kan ifrågasättas från olika

utgångspunkter är det utskottets uppfattning att de regler som i

dag gäller i huvudsak svarar mot kravet på en acceptabel

avvägning mellan de olika intressen som här gör sig gällande.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill förslagen i

motionerna Bo503 (s) och Bo504 (s).

Hushållning med energi m.m.

Som ett led i strävandena att utveckla och introducera

alternativa energislag föreslås i motion Bo233 (v) att åtgärder

skall vidtas för att öka användningen av miljövänliga energislag

i nyproducerade bostäder och andra lokaler. Enligt förslaget

skall t.ex. bygglov för bostäder och lokaler som är ämnade att

permanent värmas upp beviljas endast om energiförsörjningen till

en viss del består av sådana energislag.

I Vänsterpartiets partimotion N419 anförs att kraven vid

nyproduktion är högt ställda när det gäller värmeisolering och

täthet. Vad som saknas är en helhetssyn och ett ekologiskt

tänkande som minimerar energiåtgången i alla led, från

byggmaterialtillverkning och byggande till användning och drift.

Med hänvisning härtill föreslås att regeringen skall ta fram

förslag till regler om energiminimering så att bl.a. solvärmen

tillvaratas -- yrkande 2. I anslutning härtill förordas också

att PBL skall ändras så att energirådgivning blir en

obligatorisk uppgift för de kommunala byggnadsnämnderna --

yrkande 3.

Det bör enligt utskottets mening vara en strävan att

åstadkomma en ökad energihushållning. Även enligt

bostadsutskottets mening finns det sålunda skäl att både

effektivisera och minska energiförbrukningen. En fråga som är av

stor betydelse för energiförbrukningen och energieffektiviteten

i bebyggelsen är naturligtvis utformningen av byggregler m.m.

Gällande nybyggnadsregler innebär i förhållande till tidigare

gällande byggnorm skärpta krav på energihushållning i alla

bostadshus. Viss kritik har dock riktats mot reglerna bl.a.

därför att tillräcklig hänsyn inte tas till elanvändningen. I

den revidering av nybyggnadsreglerna som påbörjats av boverket

ingår också överväganden avseende olika energikrav m.m. Som

utskottet redovisat i det föregående innefattar sålunda

boverkets översyn kraven på värmeåtervinning i byggnader liksom

kraven på effektiv elanvändning samt energihushållning i

fjärrvärmeområden.

Som framgår av framställningen ovan pågår det ett arbete som

bl.a. syftar till att minska energiförbrukningen och förbättra

energieffektiviteten i våra byggnader. Detta arbete innefattar i

inte ringa utsträckning överväganden om regeländringar m.m. i

enlighet med vad som förordas i de nu behandlade motionerna.

Resultatet av dessa överväganden bör avvaktas. Vänsterpartiets

partimotion N419 yrkande 2 samt motion Bo233 (v) avstyrks.

Frågan om energirådgivning som en obligatorisk uppgift för

byggnadsnämnderna har tidigare behandlats av utskottet

(1990/91:BoU4y s. 6). Utskottet har härvid anfört att ett

obligatorium inte är den lämpligaste lösningen utan att det bör

ankomma på varje kommun att med utgångspunkt bl.a. i de lokala

behoven och förutsättningarna avgöra hur och i vilken

utsträckning energirådgivning skall tillhandahållas. Utskottet

avstyrker med hänvisning härtill förslaget i Vänsterpartiets

partimotion N419 yrkande 3.

Krav på barnsäkerhet m.m.

I motion Bo508 (v) anförs att byggreglerna i huvudsak gäller

vid ny- eller ombyggnad, dvs. i samband med förändringar av

något slag av en byggnad. Samtidigt framhålls att det finns tre

undantag från denna princip där kraven kan hävdas separat och

retroaktivt. Det gäller bl.a. säkerhetsanordningar vid

maskindrivna portar. Enligt motionärernas mening bör

förbättringskraven vad gäller barnsäkerhet inte enbart avse

maskindrivna portar. De barnsäkerhetskrav som gäller vid

nybyggnad bör enligt förslaget kunna hävdas oberoende av om

andra åtgärder vidtas i byggnaden -- yrkande 1. I motionen

anförs vidare att utvidgningen av förbättringskraven vad

gäller barnsäkerhet skall ses som ett första steg på vägen mot

en bomiljölag. Enligt motionärernas mening är det lika viktigt

att slå vakt om hälsa, säkerhet och trevnad i boendemiljön som i

arbetsmiljön, varför de föreslår att det som en parallell till

arbetsmiljölagen skall införas en bomiljölag -- yrkande 2.

I fråga om krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader

m.m. vill utskottet anföra följande.

Tillgängliga undersökningar visar att de olyckor som drabbar

barn i stor utsträckning sker i eller i direkt anslutning till

hemmet. Förklaringen härtill är naturligtvis att barn, och då

särskilt de yngre barnen, tillbringar en stor del av sin tid i

denna miljö. Det är därför viktigt att bostad och boendemiljö

utformas och utrustas så att risken för skador minimeras. Vid

nybyggnad och i tillämpliga delar vid ombyggnad gäller också att

en rad skyddsanordningar mot barnolycksfall skall vidtas. De med

stöd av PBL utfärdade reglerna innebär i denna del bl.a. att

skydd mot fallolyckor skall finnas vid fönster och balkongdörrar

samt trappor m.m. Det skall vidare finnas svåråtkomliga

förvaringsutrymmen för farliga produkter och hushållsredskap

samt petsäkra eluttag m.m. För tomtmark gäller bl.a. att brunnar

och bassänger skall ha ett tillfredsställande skydd mot

barnolycksfall.

De ovan i korthet relaterade bestämmelserna får enligt

utskottets mening ses som ett uttryck för den vikt som samhället

fäster vid att barn skyddas mot olycksfall. Genom att barn inte

har samma möjligheter och förmåga som vuxna att skydda sig mot

skador och olycksfall är det naturligtvis särskilt viktigt att

åtgärder vidtas som riktar sig mot denna grupp. När det gäller

ny- och ombyggnad av bostäder m.m. ger också dagens regler

förutsättningar för en tillfredsställande barnsäkerhet. I

väsentliga delar är dock dessa bestämmelser relativt nya. Stora

delar av det äldre bostadsbeståndet erbjuder därför inte samma

skydd mot olycksfall. Det är emellertid inte sällan så att det

även i det äldre bostadsbeståndet har vidtagits olika

skyddsåtgärder, trots avsaknaden av tvingande bestämmelser.

Många av dessa åtgärder är inte mer kostsamma eller komplicerade

än att de relativt enkelt kan utföras i efterhand. Föräldrar och

andra vuxna har självfallet också ett intresse av att se till

att sådana åtgärder vidtas. Detta till trots kan det enligt

utskottets mening finnas anledning att överväga behovet av

ytterligare åtgärder för att öka barnsäkerheten.

Vikten av att åtgärder vidtas i ökad utsträckning också i det

befintliga bostadsbeståndet för att undanröja riskerna för

barnolycksfall motiverar enligt utskottets mening att denna

fråga ses över. Inte minst gäller detta med avseende på de

risker som finns i boendemiljön utanför själva bostaden. En

fråga som i detta sammanhang särskilt bör uppmärksammas är

enligt utskottets mening säkerheten vid brunnar. Utan att i

förväg ta ställning till resultatet av övervägandena i denna del

vill utskottet dels peka på möjligheten att i PBL reglera denna

fråga när det gäller tomtmark, dels framhålla behovet av att

överväga de ansvars- och skadeståndsrättsliga reglerna när en

olycka har inträffat. De nu förordade övervägandena bör ges en

bred inriktning där såväl säkerhetsmässiga som praktiska och

ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder beaktas. Samtidigt bör

övervägandena inte enbart avse tillkomsten av tvingande regler

m.m. utan de bör även omfatta möjligheterna att genom t.ex.

olika informationsinsatser öka barnsäkerheten. Som utskottet i

det föregående anfört är flera av de åtgärder som föreskrivs i

samband med ny- och ombyggnad inte mer kostsamma eller

komplicerade än att de relativt enkelt kan utföras i efterhand.

Genom att göra fastighetsägare liksom föräldrar och andra boende

medvetna om detta torde bättre förutsättningar för en ökad

barnsäkerhet i framför allt våra bostäder skapas.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bo508 (v) yrkande 1

anfört om krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader m.m. bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller frågan om införandet av en bomiljölag anför

utskottet följande.

Utskottet kan med anslutning till tidigare ställningstaganden

till motsvarande motionsyrkanden (senast 1990/91:BoU19 s. 23)

konstatera att de regler som styr bostädernas utformning m.m.

finns i bl.a. PBL och i nybyggnadsreglerna liksom i de

ombyggnadsregler som är under utarbetande. I vissa avseenden är

dessutom t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler

tillämpliga. En övervägande del av de förhållanden som

motionärerna avser att reglera i en särskild bomiljölag har

redan beaktats, om än i olika författningar. Någon ytterligare

reglering på området i enlighet med förslaget i motion Bo508 (v)

yrkande 2 bör enligt utskottets mening inte komma till stånd.

Motionen avstyrks.

Krav på byggnader i övrigt

Enligt motion Bo241 (nyd) utgör de av boverket beslutade

föreskrifterna för funktionskontroll av ventilationssystem ett

klart avsteg från riksdagens beslut i frågan. Med hänvisning

härtill hemställs om ett riksdagens tillkännagivande om

boverkets bristfälliga föreskrifter i detta avseende som torde

innebära att några undantag från eller lättnader i

ventilationskontrollen för t.ex. småhus inte skall göras --

yrkande 2.

Förslaget i motionen baseras på bedömningen att boverkets

föreskrifter avseende funktionskontroll av ventilationssystem

m.m. genom att de bl.a. undantar vissa ventilationssystem inte

skulle följa riksdagens beslut i frågan. Utskottet delar inte

denna uppfattning. Riksdagsbeslutet (1990/91:BoU19 s. 17)

innebar bl.a. att det borde uppdras åt boverket att överväga i

vilken utsträckning och under vilka förutsättningar undantag

från kravet på ventilationskontroll m.m. kunde göras. Motion

Bo241 (nyd) yrkande 2 avstyrks.

Enligt motion Bo502 (s) är dagens samhälle så brandfarligt att

installation av brandvarnare är en nödvändighet. Med hänvisning

härtill föreslås dels att krav på brandvarnare skall föras in i

nybyggnadsreglerna -- yrkande 1 -- , dels att en

informationskampanj om information av brandvarnare i våra

bostäder skall genomföras -- yrkande 2.

Ett väl fungerande brandlarm är enligt motion Bo512 (s) det

säkraste sättet att upptäcka en brand, och det ger också

förutsättningar för snabba insatser och effektiv släckning. I

motionen föreslås därför att det i byggreglerna skall ställas

krav på installation av brandvarnare vid nyproduktion samt vid

renovering och tillbyggnad av äldre bostäder.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten och värdet

av att brandvarnare installeras och underhålls. En väl

fungerande brandvarnare kan medverka till att spara såväl liv

som till att begränsa materiella skador. Frågan om installation

av brandvarnare har också utretts av boverket, som helt nyligen

lämnat ett förslag till regeringen i frågan. Förslaget bereds

för närvarande i regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör

resultatet av denna beredning avvaktas. Motionerna Bo502 (s) och

Bo512 (s) avstyrks sålunda.

I motion Bo507 (fp) begärs förslag till sådan ändring i PBL

att det blir obligatoriskt med värmekälla i badrum. Enligt

motionären är det en gåta att dagens regler inte innefattar ett

sådant obligatorium och då speciellt i fråga om äldrebostäder.

Enligt 3 kap. 5 § skall byggnader bl.a. ge möjlighet till ett

tillfredsställande inomhusklimat. Detta allmänt formulerade krav

har konkretiserats i de med stöd av PBL utfärdade

nybyggnadsreglerna. I nybyggnadsreglerna ställs sålunda vissa

temperaturkrav på olika typer av bostadsrum. I korthet innebär

dessa krav att minimitemperaturen i princip skall vara 20 °C i

badrum, vilket är 2 °C högre än i andra rum i vanliga bostäder.

För äldrebostäder gäller detta högre temperaturkrav i såväl

badrum som i andra rum. I dessa bostäder ställs sålunda samma

krav på minimitemperatur i alla rum. Enligt utskottets mening

får förslaget i motion Bo507 (fp) anses tillgodosett genom de nu

i korthet refererade funktionskraven. Något behov av en

ytterligare reglering med den detaljerade utformning som

förordas i motionen föreligger enligt utskottets mening därför

inte. Vad i motionen föreslagits beträffande värmekälla i

badrum avstyrks sålunda.

Med utgångspunkt i strävandena att förbättra miljön i

Stockholms län föreslås i motion Jo690 (fp) yrkande 14 såvitt nu

är i fråga att källsortering av sopor bör underlättas genom att

bostäder vid ny- och ombyggnad förses med utrymmen för förvaring

av utsorterat avfall.

På förslag av bostadsutskottet uttalade riksdagen hösten 1988

(1988/89:BoU1 s. 10) att det fanns goda skäl att vidta åtgärder

för att i samband med ny- och ombyggnad underlätta

källsortering av sopor. Med anledning härav har boverket

på regeringens uppdrag i nybyggnadsreglerna inarbetat nya

bestämmelser som innebär att krav ställs på att utrymmen och

anordningar för avfall skall vara så utformade att olika typer

av avfall kan förvaras och hämtas var för sig. Bestämmelserna i

denna del träder i kraft den 1 juli 1992. Vad i motion Jo690

(fp) yrkande 14 såvitt nu är i fråga förordats är sålunda redan

tillgodosett. Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande utformningen av byggreglerna m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo236 yrkande 9 och

1991/92:N272 yrkande 4,

res. (nyd)

2.beträffande krav på tillgänglighet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo503 och

1991/92:Bo504,

3.beträffande energihushållning

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo233 och

1991/92:N419 yrkande 2,

men. (v) - delvis

4.beträffande energirådgivning

att riksdagen avslår motion 1991/92:N419 yrkande 3,

men. (v) - delvis

5.beträffande krav på barnsäkerhet i befintliga byggnader

m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo508 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.beträffande en bomiljölag

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo508 yrkande 2,

men. (v) - delvis

7.beträffande funktionskontroll av ventilationssystem

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo241 yrkande 2,

8.beträffande brandvarnare

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo502 och

1991/92:Bo512,

9.beträffande värmekälla i badrum

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo507,

10.beträffande källsortering av sopor

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo690 yrkande 14 i denna

del.

Stockholm den 9 april 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil

Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Ulf

Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan

Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson

(c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Lars

Stjernkvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Utformningen av byggreglerna m.m. (mom. 1)

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Det torde" och på s. 5 slutar med "Motionsyrkandena

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det mest uppenbara problemet på dagens bostadsmarknad är det

höga kostnadsläget. De huvudsakliga förklaringarna till de höga

byggkostnaderna och därmed också de höga boendekostnaderna är

bristen på konkurrens och kraftiga subventioner som medverkat

till en okänslighet för prishöjningar. En annan mycket viktig

förklaring är den omfattande regleringen av byggandet. Som

framhålls i Ny demokratis partimotion Bo236 har befintliga

regler genom sin detaljeringsgrad verkat hämmande för nya

lösningar inom bostadsbyggandet. Utvecklings-, försöks- och

experimentverksamheten har direkt motverkats av offentliga

myndigheter där alternativa lösningar regelmässigt har ansetts

falla utanför ramen för gällande regler. Vad som erfordras är

därför en total avreglering i fråga om byggandet m.m.

Utgångspunkten för en sådan avreglering bör enligt utskottets

mening vara att endast behålla de regler som behövs för att

trygga säkerhet, handikappanpassning och hygien. En avreglering

med denna inriktning skulle bl.a. leda till lägre byggkostnader

och en minskad likriktning i byggandet.

Vad utskottet nu med anslutning till Ny demokratis

partimotioner Bo236 yrkande 9 samt N272 yrkande 4 anfört om en

avreglering av bostadsbyggandet m.m. bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1.beträffande utformningen av byggreglerna m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo236

yrkande 9 och 1991/92:N272 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Energihushållning (mom. 3)

Det finns i dag en rad tekniska lösningar för uppvärmning och

energiproduktion m.m. där olika alternativa, miljövänliga

energislag används. Som framhålls i motion Bo233 (v) har

utvecklingen av solenergianläggningar, värmepumpar och

vindkraftsanläggningar m.m. nu nått så långt att de kan användas

i kommersiell produktion. Bristen på statligt stöd och

engagemang har dock medfört att det varit svårt att få till

stånd en mer omfattande introduktion av denna typ av

anläggningar. Åtgärder måste därför vidtas för att öka

användningen av miljövänliga energislag i nyproducerade bostäder

och andra lokaler. En sådan åtgärd är att bygglov för bostäder

och lokaler som är ämnade att permanent värmas upp bör beviljas

endast om energiförsörjningen till en viss del består av sådana

energislag.

Det kan vidare hävdas att det som saknas är en helhetssyn och

ett ekologiskt tänkande som minimerar energiåtgången i

byggandets alla led, från byggmaterialtillverkning och byggande

till användning och drift. I enlighet med förslaget i

Vänsterpartiets partimotion N419 bör det därför uppdras åt

regeringen att ta fram förslag till regler om energiminimering i

byggandet genom att bl.a. solvärmen tillvaratas.

Vad som ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion N419

yrkande 2 samt motion Bo233 (v) anförts om energihushållning i

byggnader bör riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna.

Energirådgivning (mom. 4)

Genom det stöd som fram till år 1986 kunde utgå till kommunal

energirådgivning byggdes en verksamhet och kompetens upp i

kommunerna som har varit av stort värde bl.a. när det gäller att

få till stånd en förbättrad energihushållning. Verksamheten och

därmed också kompetensen har dock successivt trappats av. Detta

är en olycklig utveckling inte minst mot bakgrund av att

tidpunkten för kärnkraftsavvecklingen rycker allt närmare. Med

hänvisning härtill och till de goda erfarenheterna av den

hittillsvarande verksamheten med kommunala energirådgivare bör

åtgärder vidtas för att återinföra energirådgivarna i landets

samtliga kommuner. I enlighet med förslaget i den nu behandlade

partimotionen (v) bör sålunda plan- och bygglagen ändras så att

kommunerna blir skyldiga att bistå med energirådgivning.

Vad som ovan med anledning av Vänsterpartiets partimotion N419

yrkande 3 anförts beträffande energirådgivning bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

En bomiljölag (mom. 6)

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Bo508

(v) om att krav på förbättrad barnsäkerhet skall kunna ställas

på befintlig bebyggelse utan att andra byggnadsåtgärder

samtidigt vidtas. Detta ställningstagande kan väsentligt öka

säkerheten för barn. Som framhålls i samma motion kan detta ses

som ett viktigt första steg mot en bomiljölag som med

arbetsmiljölagen som förebild ger förutsättningar för att alla

boende skall tillförsäkras en bra och säker boendemiljö i såväl

ny- och ombyggda som befintliga bostäder.

Det måste betraktas som ett självklart mål att alla skall

tillförsäkras sunda och hygieniska bostäder av god kvalitet inte

minst i det befintliga beståndet. Frågan är hur detta mål skall

uppnås. De regler som finns och som påverkar boendemiljöfrågor

är för närvarande spridda i olika lagar och administreras av

olika myndigheter. Bostäders utformning m.m. vid tillkomsten

styrs av reglerna i PBL och av nybyggnadsreglerna. De

ombyggnadsregler som är under utarbetande får naturligtvis också

tillmätas stor betydelse. I vissa avseenden är även miljö- och

hälsoskyddslagstiftningens bestämmelser tillämpliga.

Förutsättningarna för att nå målet skulle väsentligt förbättras

om de regler som syftar till att tillgodose goda boendemiljöer

samlas i en särskild bomiljölag. Den bör också omfatta barns och

ungdomars vistelsemiljö som t.ex. daghem, skolor och

fritidslokaler. Lagen bör i första hand reglera de faktorer som

har betydelse ur hälsosynpunkt, men även andra för boendemiljön

väsentliga förhållanden bör kunna regleras i lagen. I

sammanhanget kan övervägas i vilken utsträckning

arbetsmiljölagen kan tjäna som förebild för lagens utformning.

Vad som ovan med anledning av motion Bo508 (v) yrkande 2

anförts beträffande en bomiljölag bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

3, 4 samt 6 borde ha hemställt:

3.beträffande energihushållning

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo233 och

1991/92:N419 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

4.beträffande energirådgivning

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:N419 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6.beträffande en bomiljölag

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo508 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,