Bet. 1991/92:BoU21

Bostadsutskottets betänkande

1991/92:BOU21

Skydd av vissa områden enligt naturresurslagen m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1991/92

BoU21

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sju motioner väckta under allmänna

motionstiden 1992 helt eller delvis. Samtliga motioner avstyrks.

En s-reservation har avgivits.

Motionerna

I detta betänkande behandlas följande under allmänna motionstiden

1992 väckta motioner.

1991/92:Bo501 av Axel Andersson och Kurt Ove Johansson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att bevara Kösjöområdet i västra

Jämtland som objekt av riksintresse för naturvård och friluftsliv.

1991/92:Bo510 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en omprövning av det s.k. Laisvallprojektet.

1991/92:Bo516 av Olle Lindström och Per-Richard Molén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att åstadkomma en ändring av naturresurslagen så

att Laisvallprojektet kan genomföras.

1991/92:Bo519 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i naturresurslagen att

Vättern blir riksobjekt som färskvattentäkt och därmed omgärdas med

speciella skyddsbestämmelser,

1991/92:Bo524 av Birger Andersson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av samlad lagstiftning om rätten att

utvinna vissa förnybara naturresurser.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att användningen av miljökonsekvensbeskrivningar

bör vidgas till planer och program på områden som påverkar miljön.

1991/92:Jo690 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

miljökonsekvensbeskrivningar bör, förutom i de hänseenden som redan

har införts, upprättas även för översikts- och detaljplaner som

medför större förändring av natur eller bebyggelse i

huvudstadsregionen.

Yttrande m.m.

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över

motionerna 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m) om det s.k.

Laisvallprojektet. Yttrandet har som bilaga fogats till detta

betänkande. Företrädare för Skellefteå Kraft AB och Skellefteälvens

Vattenregleringsföretag har lämnat synpunkter med anknytning till

ärendet.

Utskottet

Förutom de motioner från allmänna motionstiden 1992 om

naturresurslagen (NRL) som behandlas i detta betänkande har till

bostadsutskottet även hänvisats andra motioner om ändringar i NRL. I

dessa motioner tas upp frågor om skydd av vissa älvsträckor och

vattenområden. Regeringen har aviserat att en proposition om skydd

för vissa älvsträckor senare under år 1992 kommer att föreläggas

riksdagen. Utskottet avser att i detta sammanhang behandla de

motioner som rör utformningen av älvskyddet enligt NRL.

Frågan om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) behandlas i

Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18 och i motion Jo690

(fp) yrkande 1. I partimotionen föreslås ett riksdagens

tillkännagivande till regeringen om att MKB borde vidgas till planer

och program som påverkar miljön. Motionärerna anför bl.a. att den

kommunala översiktsplaneringen enligt plan- och bygglagen (PBL) måste

förändras så att den bättre tillgodoser naturvårds- och miljömål. I

fp-motionen förs fram ett liknande yrkande, dock begränsat till att

MKB bör upprättas beträffande sådant planeringsarbete enligt PBL som

avser förändring av natur eller bebyggelse i huvudstadsregionen.

Fr.o.m. halvårsskiftet 1991 krävs enligt NRL att MKB i princip

skall göras före myndighetsbeslut som påverkar miljön. Den

lagtekniska lösningen innebär att krav införts i NRL på att en

ansökan om tillstånd enligt lagens 4 kap. skall innehålla en sådan

beskrivning. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan

föreskriva att det i ärenden enligt de lagar som anges i 1 kap. 2 §

NRL skall upprättas en MKB. Genom den nu beskrivna konstruktionen har

MKB införts i de allra flesta lagar vid vars tillämpning det kan

finnas behov därav. Dock krävs ännu inte MKB i ärenden enligt PBL.

Beträffande denna fråga anförde dåvarande regeringen att MKB, som

en del av beslutsunderlaget vid arbetet med den fysiska planeringen,

bör kunna ge ett bra stöd bl.a. för bedömningen av lämpliga

alternativ för stora projekt och anläggningar som har väsentlig

omgivningspåverkan. MKB bör upprättas i ett tidigt skede av

planeringsprocessen. Eftersom den översiktliga planeringen ansågs

vara inne i ett dynamiskt utvecklingsskede och då kommunerna redan i

många fall arbetade med MKB som underlag för planläggning ansåg

regeringen att någon ändring i PBL då inte var nödvändig. Riksdagen

anslöt sig till denna uppfattning (se bet. 1990/91:BoU18 s. 16--17).

Utöver vad nu refererats kan upplysas att boverket i juni 1992

avser att till regeringen (miljö- och naturresursdepartementet)

överlämna en samlad redovisning om översiktsplanearbetet enligt PBL

bl.a. i vad avser metodfrågor och plansystem. Vidare bör erinras om

att boverket i januari 1992 erhöll 2 milj.kr. för att kunna

introducera MKB bl.a. hos länsstyrelser och kommuner.

Vid behandlingen av frågan om MKB år 1991 anförde utskottet att det

är av stor betydelse att sådana beskrivningar ingår som ett led i

arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med

naturresurser. Vad utskottet då anförde om användningen av MKB i

planeringen har vunnit stöd i de nu behandlade motionerna. I avvaktan

på den kommande beredningen i regeringens kansli av utfallet av

översiktsplanearbetet är utskottet inte nu berett föreslå riksdagen

att göra det i motionerna förordade tillkännagivandet om att

miljökonsekvensbeskrivningar obligatoriskt bör upprättas i

planer enligt PBL m.m. Med det anförda avstyrker utskottet

Socialdemokraternas partimotion Jo612 yrkande 18 och motion Jo690

(fp) yrkande 1.

Frågan om en samlad lagstiftning om utvinning av förnybara

naturresurser aktualiseras i motion Bo524 (c). Motionärerna anför att

en speciallagstiftning på en del områden saknas när det gäller

utvinning av förnybara naturresurser såsom t.ex. vind, solinstrålning

och biobränsle.

Utskottet vill erinra om att miljöskyddskommittén har givits i

uppdrag att utreda frågan om en miljöbalk. Avsikten är att bl.a.

miljöskyddslagen, hälsoskyddslagen och renhållningslagen skall ingå i

balken. Kommittén är oförhindrad att överväga om ytterligare lagar

skall inarbetas i balken. Det finns enligt utskottets mening

anledning att avvakta det pågående utredningsarbetet. Utformningen

och behovet av den samordning som motionärer eftersträvar torde

bättre kunna bedömas mot bakgrund av utredningens förslag och efter

beredningen av det. Med det anförda avstyrker utskottet motion Bo524

(c) om en samlad lagstiftning av vissa naturresurser.

Ytterligare fyra motionsyrkanden återstår att behandla i detta

betänkande. Gemensamt för dessa är att i dem tas upp frågan om

ändringen i NRL i avsikt att uppnå vissa av motionärerna

eftersträvade syften för de i motionerna aktualiserade områdena.

I motionerna Bo510 (s) och Bo516 (m) tas upp det s.k.

Laisvallprojektet. Yrkandena i motionerna innebär att en ändring i

NRL bör göras så att projektet kan förverkligas. Projektet syftar

till att leda över Laisälvens vatten till Skellefteälvens

vattensystem för att på så sätt erhålla ökad elkraftproduktion genom

invallning. Därutöver innebär projektet att en del av Storlaisan

skall torrläggas för att komma åt den blymalm som i dag inte kan

brytas eftersom den ligger under sjön. En torrläggning anges förlänga

gruvans livslängd i ca 15 år.

Laisälven är ett biflöde till Vindelälven. Enligt NRL -- 3 kap. 6 §

-- får vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning

för kraftändamål inte utföras i de vattenområden som är förtecknade i

lagrummet. Ett sådant område är Vindelälven. Vad nu angivits gäller

inte vattenföretag som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan.

Exploateringsföretag -- bl.a. utvinning av fyndigheter av ämnen

eller material av riksintresse -- kan, om särskilda skäl finns,

tillåtas enligt en undantagsbestämmelse (3 kap. 1 § andra stycket

andra meningen).

Näringsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över

motionerna. Utskottet anser att en fortsatt utvinning av blymalm i

Laisvallsgruvan från mineralpolitiska utgångspunkter skulle vara

betydelsefull. Utskottet framhåller värdet av den elenergi som kunde

utvinnas genom överledningen. Näringsutskottet anför att det inte

ankommer på utskottet att pröva den lagtekniska frågan eller

projektets miljömässiga konsekvenser.

I näringsutskottets yttrande erinras om att regeringen i januari

1991 behandlade en ansökan i ärendet från Boliden Mineral AB.

Regeringen fann att undantagsbestämmelsen i 3 kap. inte kunde läggas

till grund för en prövning av vattenöverledningen. Inte heller kunde

överledningen enligt regeringens uppfattning anses medföra endast

obetydlig miljöpåverkan. Regeringen avslog företagets ansökan om

tillstånd till projektet och vidtog ingen åtgärd beträffande ändring

av NRL.

Bostadsutskottet anför följande. Bestämmelserna i NRL syftar till

att främja en från ekologisk, social och samhällsekonomisk synpunkt

långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska

miljön i övrigt. Lagen är att anse som en lag genom vilken

avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett

långsiktigt perspektiv. Detta innebär att en avvägning skall göras

mellan ett bevarandeintresse och ett exploateringsintresse.

Bostadsutskottet behandlade år 1986 (BoU 1986/87:3 s. 32) en

motion (s) i vilken föreslogs att Vindelälvens vattenområde inte

skulle omfattas av skyddet enligt 3 kap. 6 § NRL. Utskottet, som

ansåg att bevarandeintresset vägde tyngre än exploateringsintresset,

avstyrkte enhälligt bifall till motionen. Den avslogs av riksdagen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning. Bevarandeintresset får anses

ha större tyngd än exploateringsintresset. Någon överledning bör inte

medges. NRL bör inte ändras. Därmed blir det inte heller aktuellt att

bryta blymalm genom torrläggning av Laisan. Utskottet delar den

dåvarande regeringens uppfattning om att projektet i denna del

strider mot den ovan refererade undantagsbestämmelsen i 3 kap. 1 §.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Bo510 (s) och Bo516

(m) om Laisvallprojektet.

I motion Bo519 (c) yrkande 1 föreslås en sådan ändring i NRL att

Vättern blir riksobjekt som färskvattentäkt.

Utskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen och senast

år 1991 (1990/91:BoU18 s. 19). Därvid har bl.a. anförts att det finns

goda möjligheter att beakta frågan om vattenförsörjning i den fysiska

planeringen.

Utskottet, som vidhåller sin uppfattning, förutsätter att berörda

kommuner i den fysiska planeringen behandlar frågan om Vättern som

färskvattentäkt. En ändring i NRL enligt förslaget i motion Bo519

(c) yrkande 1 kan inte anses tjäna ett reellt syfte. Motionen

avstyrks.

Slutligen behandlar utskottet motion Bo501 (s). I denna motion tas

upp frågan om naturskyddet för Kösjöområdet i västra Jämtland.

Området bör enligt motionärerna bevaras som riksintresse för

naturvård och friluftsliv. Stora naturvärden finns enligt dem i det i

dag väglösa området. Oro uttrycks för att förverkligandet av vissa

planer på skogsavverkning i området skulle innebära att de natur- och

rekreationsvärden som finns inte kommer att kunna sparas åt

eftervärlden. Bl.a. anförs att byggandet av en skogsbilväg -- till

vilken länsstyrelsen i Jämtlands län givit tillstånd -- kan få menlig

inverkan.

Länsstyrelsens beslut har, i viss del, överklagats till regeringen.

Utskottet vill erinra om att en ändring gjorts i skogsvårdslagen av

innebörden att tillstånd till byggande av skogsbilväg i områden med

svårföryngrad skog inte får ges, om nyttan av vägen för skogsbruket

inte motsvarar kostnaden för den. Tillstånd får inte heller ges om

vägen inte kan passas in i ett vägnätsystem. I motivet till

lagändringen anfördes (1990/91:JoU13 s. 41) bl.a. att det bör

undersökas om det är möjligt att ersätta skogsvägbyggnad i väglöst

land med väglösa transportformer.

Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete i skogsvårdsstyrelsen

i Jämtlands län om hur bidrag till skogsvägbyggnad kan ersättas av

stöd till väglösa transportformer. Arbetet kommer att redovisas före

den 1 juli 1992.

Med hänvisning till den pågående prövningen i regeringens kansli

och till det arbete som pågår om väglösa transporter anser utskottet

inte tillräcklig anledning föreligga att tillstyrka motion Bo501 (s)

om ett utökat naturskydd för Kösjöområdet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 18 och

1991/91:Jo690 yrkande 1,

res. (s)

2. beträffande en samlad lagstiftning avseende vissa

naturresurser

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo524,

3. beträffande Laisvallprojektet

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Bo510 och 1991/92:Bo516,

4. beträffande Vättern som färskvattentäkt

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo519 yrkande 1,

5. beträffande ett utökat naturskydd för Kösjöområdet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo501.

Stockholm den 9 april 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s),

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Lennart

Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s), Rune Evensson (s), Ulf Björklund

(kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger

Andersson (c), Marianne Carlström (s), Inga Berggren (m) och Siw

Persson (fp).

Från Vänsterparitet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot

i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den

slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Miljökonsekvensbeskrivningar i planer enligt PBL m.m. (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Ulf Lönnqvist,

Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med

"Vid behandlingen" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vidhåller sin uppfattning från år 1991 om att det är

viktigt att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) ingår som ett led i

arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med

naturresurser.

Som framgår av den socialdemokratiska partimotionen Jo612 finns

anledning kräva att MKB nu vidgas till att avse sådana planer och

program som på ett påtagligt sätt påverkar miljön.

I dag saknas i praktiken möjligheter att hävda ett krav på MKB i

planer enligt PBL.

Eftersom översiktsplanearbetet för "den första generationens

översiktsplaner" nu i det närmaste färdigställts och då en

utvärdering av arbetet inom kort avslutats bör riksdagen genom ett

tillkännagivande till regeringen ge uttryck för den vikt som

riksdagen anser att frågan bör tillmätas. Ett förslag som innebär att

användningen av MKB bör vidgas till att omfatta planer och program på

områden som påtagligt påverkar miljön bör föreläggas riksdagen.

Utskottet ansluter sig med det anförda till Socialdemokraternas

partimotion Jo612 yrkande 18. Vad nu förordats innebär att förslaget

i motion Jo690 yrkande 1 i allt väsentligt tillgodoses.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:1.beträffande miljökonsekvensbeskrivningar i planer

enligt PBL m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo612 yrkande 18

och 1991/92:Jo690 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom

partiet inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag instämmer i den till betänkandet fogade reservationen.

Näringsutskottets yttrande

1991/92:NU6y

Bilaga

Laisvallprojektet

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra

sig över två motioner -- 1991/92:Bo510 (s) och 1991/92:Bo516 (m) --

om det s.k. Laisvallprojektet.

Bakgrund

Boliden Mineral AB driver sedan år 1943 en gruva i Laisvall

(Norrbottens län) för utvinning av blymalm. Gruvan, som ursprungligen

var tänkt som ett krigstidsprovisorium, betecknas som en av Europas

största blygruvor. Årligen bryts ca 1,7 miljoner ton malm, varur

omkring 60 000 ton metalliskt bly utvinns. Efter anrikning fraktas

blykoncentratet till Rönnskärsverken utanför Skellefteå

(Västerbottens län) för smältning. I gruvan och anrikningsverket

sysselsätts totalt ca 200 personer och i smältverkets blylinje ca 100

personer.

Med den nu tillgängliga blymalmsfyndigheten beräknas gruvdriften

kunna pågå till i mitten av 1990-talet. Boliden Mineral AB har under

benämningen Laisvallprojektet utarbetat ett förslag som innebär att

gruvdriften -- genom utvinning av den s.k. sjömalmen -- kan förlängas

till år 2010. En förutsättning härför är torrläggning av en del av

sjön Laisan, ett biflöde till Vindelälven. Som en del i projektet

ingår en vattenöverledning från Laisan till sjön Aisjaur i

Skellefteälvens vattenområde; den härigenom ökade vattenströmningen

möjliggör en elproduktion av nära 800 GWh.

Enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (NRL),

den s.k. naturresurslagen, skall marken, vattnet och den fysiska

miljön i övrigt användas så att en från ekologisk, social och

samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning främjas. I 3

kap. finns särskilda hushållningsbestämmelser för vissa geografiska

områden i landet. Utbyggnad för kraftändamål -- vattenkraftverk samt

vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål -- får inte

utföras i de vattenområden som är förtecknade i lagen (6§). Ett

sådant område är Vindelälven. Utvinning av fyndigheter av ämnen eller

material av riksintresse kan emellertid -- om det finns särskilda

skäl -- tillåtas enligt en undantagsbestämmelse (3kap. 1§ andra

stycket andra meningen). I förarbetena (prop. 1985/86:3 s.93) sägs

att motivet för denna undantagsbestämmelse är att mineraltillgångar

m.m. skall kunna utvinnas i särskilt angelägna fall -- t.ex. när

fyndigheten har stor samhällsekonomisk betydelse -- även om utvinning

skulle strida mot syftet med bestämmelserna om skydd i vissa

geografiska områden.

Tidigare behandling

I anslutning till riksdagens beslut hösten 1986 om införande av NRL

behandlades frågor rörande dels Laisälven, dels mineralbrytning i

fjällområdena.

På förslag av bostadsutskottet (bet. BoU 1986/87:3 s.32) avslog

riksdagen en motion (s) med yrkande om att Vindelälven inte skulle

ingå i lagen. Syftet med motionen var att en överledning av

Laisälvens vatten till Skellefteälven -- och därmed fortsatt

gruvdrift -- skulle möjliggöras. Denna motion berördes inte i

näringsutskottets yttrande (NU 1985/86:3y) till bostadsutskottet.

Vidare avslogs (bet. BoU 1986/87:3 s.22f.) motioner (fp; vpk)

med krav på att undantagsbestämmelsen i 3 kap. skulle utgå;

motionärerna ansåg att det inte fanns anledning att föreskriva att

mineralbrytning skall kunna ske inom bl.a. de obrutna fjällområdena.

Motionerna följdes upp i en reservation (vpk). I yttrandet till

bostadsutskottet kommenterade näringsutskottet den föreslagna

undantagsbestämmelsen. Näringsutskottet fann det vara rimligt att

mineralutvinning och gruvdrift i särskilda fall skall kunna tillåtas

i områden som åtnjuter skydd enligt 3 kap. NRL. Det kan, anförde

utskottet vidare, i framtiden uppstå fall då exploatering av

mineralfyndigheter inom de berörda områdena ter sig utomordentligt

angelägen såväl för de närmast berörda bygderna som från allmän

samhällssynpunkt. Avvägningen mellan exploateringsintresset och

bevarandeintresset -- som båda har karaktären av riksintresse -- får

då ske i varje enskilt fall i samband med den föreslagna prövningen

enligt 4 kap. (som gäller tillåtlighetsprövning av

industrianläggningar m.m.). Vid näringsutskottets behandling av denna

fråga avgavs en avvikande mening (fp, vpk) till stöd för motionerna.

I januari 1991 behandlade regeringen en ansökan i ärendet från

Boliden Mineral AB. Regeringen fann att den nyssnämnda

undantagsbestämmelsen inte kunde läggas till grund för en prövning av

den tilltänkta vattenöverledningen. Inte heller ansåg regeringen att

överledningen kunde anses medföra endast obetydlig miljöpåverkan;

denna del av projektet stred därmed mot berörda bestämmelser i

3kap. Några nya omständigheter som motiverade en ändring av NRL i

enlighet med bolagets hemställan hade enligt regeringens uppfattning

inte framkommit. Regeringen vidtog ingen åtgärd med anledning av

företagets framställan om ändring av NRL och avslog vidare ansökan om

tillstånd till projektet.

Hösten 1991 uttalades i regeringsförklaringen (RD 1991/92:6 s.10)

att de älvar och älvsträckor som har undantagits från utbyggnad skall

värnas. Samtidigt anfördes att fler värdefulla vattendrag borde

skyddas i naturresurslagen. I det senare avseendet har regeringen

aviserat en proposition till maj 1992.

Motionerna

En ändring av naturresurslagen så att Laisvallprojektet kan

genomföras begärs i motion 1991/92:Bo516 (m). Motionärerna anser att

projektets samhällsekonomiska effekt är mycket gynnsam. De pekar på

fördelar ur mineral- och energiförsörjningssynpunkt men framhåller

även sysselsättningsaspekten. Någon konflikt med intresset av att

värdefull natur bevaras torde inte behöva uppkomma, hävdas det.

Vidare anför motionärerna att regeringen bör försäkra sig om att

vinster från den tilltänkta vattenkraftsproduktionen avsätts för

långsiktiga åtgärder i de närmast berörda inlandskommunerna.

Sysselsättningseffekten är det grundläggande motivet för

motsvarande förslag i motion 1991/92:Bo510 (s). Däri betonas att

behovet av sysselsättningsfrämjande åtgärder i regionen och i

branschen har ökat markant jämfört med förhållandena vid tidpunkten

för det nyssnämnda regeringsbeslutet.

Näringsutskottet

I båda motionerna yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära

en prövning av möjligheten att ändra naturresurslagen så att

Laisvallprojektet kan genomföras.

Från mineralpolitiska utgångspunkter skulle, anser

näringsutskottet, en fortsatt utvinning av blymalm i Laisvallgruvan

vara betydelsefull. I detta sammanhang vill utskottet peka på de

bedömningar i fråga om bly som mineralråvarukommittén redovisade i

sitt betänkande (SOU 1989:92) Prospekteringspolitik. Kommittén

konstaterade (s.44f.) att malmbasen för bly är minskande.

Samtidigt är prospekteringsverksamheten alltför begränsad för att det

årliga malmuttaget skall kunna kompenseras. Enligt kommitténs

uppfattning är en förlängd brytning i Laisvallgruvan en förutsättning

för fortsatt blyproduktion vid Rönnskärsverken.

Vidare vill näringsutskottet framhålla värdet av den elenergi som

kunde utvinnas genom överledningen; produktionen motsvarar

elkraftskonsumtionen i Umeå.

Näringsutskottet vill sålunda betona de fördelar som

Laisvallprojektet kunde ge från mineralpolitiska och energipolitiska

utgångspunkter. Det ankommer emellertid inte på näringsutskottet att

pröva den lagtekniska frågan eller projektets miljömässiga

konsekvenser.

Stockholm den 12 mars 1992

På näringsutskottets vägnar

Anita Gradin

I beslutet har deltagit: Anita Gradin (s), Per-Richard Molén

(m), Axel Andersson (s), Hadar Cars (fp), Kjell Ericsson (c), Bo

Finnkvist (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt

Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg

(s), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m) och Roland Lében

(kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot

i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den

slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Näringsutskottet har i sitt yttrande till bostadsutskottet att i

första hand beakta de aspekter på Laisvallprojektet som gäller

näringspolitik, inklusive mineralpolitik, och energiförsörjning.

Enligt den bedömning av Laisvallprojektet som regeringen gjorde år

1991 krävs en ändring i naturresurslagen för att projektet skall

kunna genomföras. Båda motionerna går ut på att en sådan lagändring

skall komma till stånd.

När det gäller Vindelälven överväger, enligt min mening,

bevarandeintresset de övriga intressen -- näringspolitiska och andra

-- som kan tala för den begärda lagändringen. Jag anser därför att

näringsutskottets yttrande borde utmynna i ett förslag om att

riksdagen skall avslå de nu behandlade motionerna 1991/92:Bo510 (s)

och 1991/92:Bo516 (m).