Bet. 1991/92:BoU22

Bostadsutskottets betänkande

1991/92:BOU22

Övergång från hyresrätt till bostadsrätt, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

BoU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1991/92:160 om

ändringar i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt, m.m. Lagförslagen syftar främst

till att underlätta en omvandling från hyresrätt till

bostadsrätt. Utskottet behandlar också tre motioner som väckts

med anledning av propositionen samt två motioner som väckts

under den allmänna motionstiden 1992.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lagändringar.

Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats fem reservationer (s) samt en

meningsyttring (v).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1991/92:160

dels föreslagit riksdagen att anta de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

2. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om

4. outhyrda lägenheter (avsnitt 2.6),

5. underrättelse om lediga lägenheter (avsnitt 2.7).

Motionerna

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna

1991/92:Bo224 av Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att hyresgäster i allmännyttan skall

beredas samma hembudsrätt som hyresgäster i privatägda hyreshus

samt att lagen om rätt till fastighetsförvärv skrivs om.

1991/92:Bo403 av Marianne Carlström och Britta Sundin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

en översyn av lagen (1982:35) om rätt till fastighetsförvärv för

ombildning till bostadsrätt bör göras, såvitt avser överlåtelser

av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.

dels de med anledning av proposition 1991/92:160 väckta

motionerna

1991/92:Bo7 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1991/92:160.

1991/92:Bo8 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition

1991/92:160 om att det skall vara tillräckligt med enkel

majoritet av hyresgästerna för att beslut skall tas om förvärv

(och intresseanmälan) av hyresfastighet för ombildning till

bostadsrätt,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition

1991/92:160 om att slopa en kommuns rätt att enligt

ombildningslagen köpa en hyresfastighet trots att hyresgästerna

har gjort en intresseanmälan,

3. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition

1991/92:160 om att slopa bostadsrättsföreningars rätt till

återköps- eller lösningsförbehåll,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inte införa ytterligare möjligheter

att vidta sanktioner mot fastighetsägare som underlåter att hyra

ut bostadslägenheter,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det inte skall finnas skyldighet att

underrätta den kommunala bostadsförmedlingen när en lägenhet

blivit ledig till följd av en rättslig prövning.

1991/92:Bo9 av Fredrik Reinfeldt och Karin Pilsäter (m, fp)

vari yrkas att riksdagen beslutar att antalet lägenheter som

skall krävas i ett hus inför ombildning från hyresrätt till

bostadsrätt fastställs till tre.

Utskottet

Ombildningslagens tillämpningsområde

Lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning

till bostadsrätt (ombildningslagen) ger hyresgäster rätt att

före andra köpare förvärva den fastighet de bor i för ombildning

till bostadsrätt. I lagen regleras bl.a. de åtgärder

hyresgästerna skall vidta för att få företräde till ett

fastighetsförvärv och vilka skyldigheter fastighetsägaren har i

sammanhanget.

En första förutsättning är att hyresgästerna bildar en

bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k.

intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i

fastighetsboken. Till en intresseanmälan skall fogas ett intyg

från styrelsen att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de

uthyrda lägenheterna skriftligen förklarat sig intresserade av

en ombildning. Hyresgästerna skall vara medlemmar i föreningen.

Intresseanmälan gäller i två år och kan förnyas.

Så länge intresseanmälan gäller får fastighetsägaren som

huvudregel inte överlåta fastigheten till annan köpare om inte

föreningen genom ett hembud först erbjudits fastigheten och fått

tid på sig att överväga hembudet. Om hembudet inte antas inom

föreskriven tid får fastighetsägaren sälja till annan men inte

förmånligare än hembudet.

Lagen gäller inte vid överlåtelse av hyresfastighet som ägs av

staten, en kommun, ett landsting, ett kommunalförbund, ett

allmännyttigt bostadsföretag eller ett aktiebolag som helt ägs

av en kommun eller ett landsting. Den gäller inte heller om

egendomen innehåller färre än fem lägenheter.

I regeringsförslaget föreslås att ombildningslagen skall gälla

alla hyresfastigheter som innehåller minst fem lägenheter. Det

anses vara ett allmänt rättvisekrav att hyresgäster i

fastigheter som ägs av t.ex. ett allmännyttigt bostadsföretag

har samma möjligheter som andra att få till stånd en ombildning

till bostadsrätt. Vissa överväganden om att kravet på minsta

antalet lägenheter kan sänkas har även gjorts.

Frågan om lagens tillämpningsområde har tagits upp i fyra

motioner. I motion Bo7 (s) yrkas avslag på propositionen. Det

anförs bl.a. att regeringsförslaget kan innebära att en kommun

som vill överföra direktägda fastigheter till ett eget

allmännyttigt bostadsföretag inte kommer att kunna göra det utan

att de boende skulle få företrädesrätt. Även omstrukturering av

ett allmännyttigt bostadsföretag till flera bolag, vilket enligt

motionen har diskuterats på en del håll, skulle omöjliggöras

eftersom företaget skulle kunna tvingas att sälja fastigheterna

till de boende. Kommunernas möjligheter att ta sitt ansvar för

bostadsförsörjningen förutsätter enligt motionärerna att

kommunerna också har ett lagskyddat inflytande över sina

fastigheter. De hänvisar till att frivilliga överenskommelser

kan träffas där så är lämpligt.

I motion Bo224 (nyd) yrkande 5 föreslås att hyresgäster i

allmännyttan ges samma hembudsrätt som hyresgäster i privatägda

hyreshus. Vidare anses att lagen bör ses över när det gäller

fastighetsägarens möjligheter att efter avvisat hembud sälja

till annan än bostadsrättsföreningen till ett högre pris.

Inledningsvis vill utskottet understryka vikten av att

ändringar i lagstiftningen genomförs som underlättar en

omvandling från hyresrätt till bostadsrätt. Denna övergripande

målsättning är utgångspunkten för utskottets ställningstagande i

det följande.

Utskottet vill med anledning av avslagsförslaget i motion Bo7

(s) därutöver anföra följande. Ombildningslagen syftar till ett

ökat boendeinflytande inom bostadsrättens ram. Ett skäl till att

fastigheter som ägs av det allmänna undantogs från lagens

tillämpningsområde var att boendeinflytandet skulle utvecklas

utan anknytning till ägandet. Ett annat var att sådana

fastigheter inte såldes i någon större omfattning varför en

intresseanmälan inte skulle få någon betydelse. Dessa skäl har

inte samma styrka som tidigare. Försäljning av fastigheter som

tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen är inte längre

särskilt ovanligt. Enligt utskottets mening finns inga bärande

skäl för att inte också hyresgäster i t.ex. allmännyttans

fastigheter skall kunna delta i en ombildning. Utskottet delar

alltså uppfattningen i propositionen att det måste anses vara

ett rättvisekrav att också hyresgästerna i fastigheter ägda av

sådana bostadsföretag skall ha samma möjligheter som andra att

åstadkomma en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. De

skäl som s-motionärerna anför för avslag på förslaget i denna

del är inte förenliga med denna uppfattning. Motion Bo7 (s)

avstyrks i denna del. Utskottet tillstyrker den ändring av

ombildningslagens tillämpningsområde som regeringens förslag

till lag om ändring i 2 § ombildningslagen innebär.

Vid ett riksdagens bifall till utskottets ställningstagande

till att allmännyttiga bostadsföretag skall omfattas av

ombildningslagens regler blir förslaget i motion Bo224 (nyd)

yrkande 5 om att även hyresgäster i fastigheter ägda av

allmännyttan skall ges möjligheter att delta i en ombildning

tillgodosett. Vad avser den andra frågan som tas upp i motionen

om rätten för fastighetsägaren att sälja till annan än

bostadsrättsföreningen gäller följande. Fastighetsägaren är i

princip oförhindrad att sälja till annan än

bostadsrättsföreningen om föreningen inte antagit hembudet eller

inte svarat inom föreskriven tid. Så länge en intresseanmälan

gäller får fastighetsägaren emellertid inte erbjuda annan än den

bostadsrättsförening som har gjort intresseanmälan att förvärva

fastigheten till ett förmånligare pris eller avsevärt

förmånligare villkor än vad som angavs i hembudet. Inte heller

får en överlåtelse ske om ett villkor i hembudet är uppenbart

oskäligt mot föreningen. Så länge intresseanmälan gäller och

något undantag från hembudsskyldigheten inte föreligger måste

hyresnämndens tillstånd till överlåtelsen inhämtas. Någon

ändring i dessa regler bör inte göras. Yrkande 5 i motion Bo224

(nyd) om en översyn av ombildningslagen avstyrks med

hänvisning till det anförda.

I motion Bo9 (m, fp) föreslås att riksdagen beslutar att det

krav som uppställs i lagen att ett hus skall innehålla fem

lägenheter för att ombildning skall få ske ändras till tre

lägenheter.

Bestämmelsen har såsom framgått uppmärksammats i

propositionen. Det finns enligt propositionen mycket som talar

för att kravet på minsta antalet lägenheter i

bostadsrättslagen och ombildningslagen kan sänkas till tre.

Frågan anses emellertid behöva analyseras närmare och får enligt

propositionen tas upp i ett senare sammanhang. Enligt vad

utskottet erfarit pågår inom justitiedepartementet en utredning

om bl.a. vilka krav som bör ställas på antalet lägenheter och på

antalet medlemmar i en bostadsrättsförening. Resultatet av

pågående överväganden bör avvaktas. Utskottet avstyrker därför

motion Bo9 (m, fp).

I motion Bo403 (s) förordas en översyn av ombildningslagen i

syfte att utvidga tillämpningsområdet till att gälla även vid

överlåtelse av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m. Enligt

motionärerna finns ett berättigat intresse av ombildning även

hos de hyresgäster som bor i hus som ägs t.ex. av

kommanditbolag. Regeringen bör enligt motionärerna ges i uppdrag

att närmare överväga hur detta problem skulle kunna lösas.

Vid ombildningslagens tillkomst ansågs den i motionen

aktualiserade frågan svår att reglera. Utskottet delar den

bedömningen. Även om det i och för sig finns skäl att ge också

hyresgästerna i dessa fastigheter möjlighet att få en ombildning

till stånd anser utskottet, på grund av bl.a. de administrativa

komplikationer som finns, det inte meningsfullt att göra en

översyn av frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motion

Bo403 (s) om översyn av ombildningslagen när det gäller

försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.

Övriga lagstiftningsfrågor i propositionen

Enligt bestämmelser i bostadsrättslagen krävs att minst två

tredjedelar av hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna som

omfattas av förvärvet på föreningsstämma går med på att en

hyresfastighet förvärvas för ombildning av hyresrätt till

bostadsrätt. Samma majoritetskrav ställs för att en

intresseanmälan skall få antecknas i fastighetsboken.

Hyresgästerna skall vara medlemmar i bostadsrättsföreningen. För

s.k. folkrörelsekooperativa bostadsrättsföreningar gäller

angivna majoritetskrav endast om fastighetsförvärvet sker enligt

ombildningslagen.

I propositionen föreslås att nuvarande majoritetsregler ändras

till ett krav på enkel majoritet för ombildning. En sådan

förändring bör enligt regeringsförslaget inte innebära några

allvarliga nackdelar för föreningen eller de boende. Den

förändrade majoritetsregeln avses gälla alla

bostadsrättsföreningar, dvs. även de s.k.

folkrörelsekooperativa. För beslut om förvärv av hyresfastighet

och för att få en intresseanmälan antecknad i fastighetsboken

bör det enligt förslaget vara tillräckligt att mer än hälften av

hyresgästerna i de uthyrda lägenheterna är med på beslutet

eller, för intresseanmälan, skriftligen har förklarat sig

intresserade av en ombildning.

En annan fråga som behandlas i propositionen är kommunens

företrädesrätt enligt ombildningslagen. Denna rätt, som

tillkommer kommunen även om hyresgästerna har gjort en

intresseanmälan, har motiverats med kommunens ansvar för

bostadsförsörjningen. I syfte att underlätta för de hyresgäster

som vill genomföra en ombildning av fastigheten till bostadsrätt

föreslås i propositionen att den kommunala företrädesrätten

slopas. Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen anses inte

väga lika tungt som hyresgästernas intresse av att förvärva

fastigheten för att få en ombildning till stånd.

Även bestämmelserna om återköps- och lösningsrätten i

bostadsrättslagen tas upp i propositionen. I syfte att förhindra

spekulation med bostadsrätter infördes i bostadsrättslagen år

1985 en möjlighet att ta in ett förbehåll i stadgarna om

återköps- eller lösningsrätt i vissa fall. Denna möjlighet

tillkommer bostadsrättsföreningar som är anslutna till de s.k.

folkrörelsekooperativa organisationerna, dvs. HSB och

Riksbyggen. Återköps- eller lösningsrätten får gälla vid en

övergång av bostadsrätten inom tre år från

bostadsrättsupplåtelsen. I propositionen föreslås att denna rätt

avskaffas. Förbehåll som gäller vid ikraftträdandet får dock

fortsätta att gälla.

Särreglerna för s.k. folkrörelsekooperativa organisationer i

lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

(tillståndslagen) behandlas också i propositionen. De föreslås

slopas. En folkrörelsekooperativ riksorganisation, en regional

folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar

eller en bostadsrättsförening som är ansluten till en sådan

organisation får enligt gällande rätt förvärva en hyresfastighet

utan att krav på förvärvstillstånd ställs, medan Sveriges

Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), som inte är

en sådan organisation, inte omfattas av denna bestämmelse. Nu

föreslås att undantaget från tillståndskravet skall gälla även

SBC. Härigenom likställs alla riksorganisationer för

bostadsrättsföreningar och regionala sådana organisationer. I de

fall en bostadsrättsförening, oavsett vilken organisation den

tillhör, förvärvar en hyresfastighet utan att ombilda den till

bostadsrätt bör enligt regeringsförslaget förvärvstillstånd

krävas. Samma regler för förvärvstillstånd föreslås således

gälla för alla bostadsrättsföreningar.

De nu refererade förslagen till ändringar i lagstiftningen tas

upp i motion Bo7 (s), vari förordas avslag på propositionen även

i dessa delar. I motion Bo8 (v) yrkandena 1--3 förordas avslag

på förslagen om ändring av majoritetskravet samt slopandet av

kommunens företrädesrätt och återköps- och lösningsrätten. Den i

propositionen föreslagna majoritetsregeln befaras leda till

bl.a. ekonomiska och praktiska svårigheter. Även

rättssäkerhetsaspekter framhålls. Enligt s-motionärerna visar

erfarenheterna att det råder en stor brist på rättssäkerhet och

trygghet för de hyresgäster som inte vill medverka i en

bostadsrättsombildning. V-motionären anser att kommunens

företrädesrätt bör bibehållas för att kommunen skall kunna ta

sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Motionärerna vill också

slå vakt om återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen för

att förhindra spekulation och oskäliga prisstegringar.

Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att

ändringar bör vidtas i lagstiftningen för att underlätta en

övergång från hyresrätt till bostadsrätt. De nu refererade

lagförslagen har huvudsakligen detta syfte. Beträffande SBC

delar utskottet bedömningen i propositionen om att SBC numera

måste anses ha karaktär av riksorganisation för

bostadsrättsföreningar. Några bärande skäl att i tillståndslagen

behandla SBC på annat sätt än vad som gäller för HSB och

Riksbyggen finns inte enligt utskottets mening. Utskottet

tillstyrker med det anförda lagförslagen i övrigt och

avstyrker motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena

1--3.

Outhyrda lägenheter m.m.

I propositionen behandlas två frågor som riksdagen tagit upp i

betänkandena 1989/90:BoU6 och 1990/91:BoU15. Riksdagen

tillkännagav genom en anslutning till det förstnämnda

betänkandet att regeringen borde överväga möjligheten att t.ex.

genom ett vitesförfarande ingripa mot fastighetsägare som

underlåter att hyra ut bostadslägenheter. I det sistnämnda

betänkandet förordades ett tillkännagivande om att en hyresnämnd

eller bostadsdomstolen borde åläggas en skyldighet att

underrätta den kommunala bostadsförmedlingen när en

bostadslägenhet blivit ledig till följd av en rättslig prövning.

Även detta utskottsförslag vann riksdagens gillande. I

propositionen ifrågasätts om ett vitesförfarande mot icke

seriösa fastighetsägare skulle vara ett verksamt medel och

tillföra bostadsmarknaden något större antal lägenheter. Att

påföra hyresnämnderna och bostadsdomstolen ytterligare

arbetsuppgifter när frågan om den kommunala bostadsförmedlingen

är under översyn anses enligt propositionen inte lämpligt. Vad

nu redovisats har riksdagen beretts tillfälle att ta del av.

I motionerna Bo7 (s) och Bo8 (v) yrkandena 4 och 5 tas dessa

uttalanden upp. Motionärerna godtar inte regeringens inställning

till dessa frågor utan anser att behov av lagstiftningsåtgärder

när det gäller problemen med outhyrda lägenheter och

underrättelse om lediga lägenheter kvarstår.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen

att det kan ifrågasättas om ett vitesförfarande skulle ge annat

än högst marginellt tillskott av bostadslägenheter. Ett

vitesförfarande skulle med största sannolikhet bli

resurskrävande utan att ge särskilt mycket i utbyte. Utskottet

delar också uppfattningen i propositionen att det med hänsyn

till de överväganden som pågår om bostadsförmedlingsverksamheten

i framtiden inte är lämpligt att ålägga hyresnämnderna och

bostadsdomstolen upplysningsskyldighet om lediga lägenheter.

Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motionerna Bo7

(s) i denna del och Bo8 (v) yrkandena 4 och 5 lägger

propositionen såvitt avser frågan om outhyrda lägenheter

m.m. till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ombildningslagens tillämpningsområde

att riksdagen med avslag på motion 1991/92:Bo7 i denna del

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352)

om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

såvitt avser 2 §, med den lydelse som framgår av bilaga till

detta betänkande,

res. 1 (s)

2. beträffande översyn av ombildningslagen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo224 yrkande 5,

3. beträffande antalet lägenheter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo9,

res. 2 (s) - motiv.

4. beträffande försäljning av aktier och andelar i

fastighetsbolag m.m.

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo403,

res. 3 (s)

5. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Bo7 i denna del

och 1991/92:Bo8 yrkandena 1--3 antar, med den lydelse som

framgår av bilaga till detta betänkande, regeringens förslag

till

a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt utom såvitt

avser 2 §,

b) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och

c) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

res. 4 (s)

6. beträffande outhyrda lägenheter m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1991/92:Bo7 i denna del

och 1991/92:Bo8 yrkandena 3 och 4 lägger propositionen i denna

del till handlingarna.

res. 5 (s)

Stockholm den 14 maj 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s),

Ulf Björklund (kds), Dan Eriksson i Stockholm (nyd), Britta

Sundin (s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars

Stjernkvist (s) och Nils T Svensson (s).

Lars Stjernkvist (s) har inte deltagit i besluten under mom. 1

och 2.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ombildningslagens tillämpningsområde (mom. 1)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström och Nils T Svensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Inledningsvis vill" och slutar med "ombildningslagen

innebär" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis slå fast att bostaden är en

grundläggande social rättighet. Målsättningen för

bostadspolitiken måste vara att erbjuda alla en bra bostad i en

god miljö och i en social gemenskap. Samhället och de boende

måste ha ett avgörande inflytande över bostadsförsörjningen.

Genom förslagen i propositionen ges ett fåtal människor

möjlighet att öka inflytandet över sitt boende medan kommunernas

möjligheter att fullgöra sitt ansvar för bostadsförsörjningen

försämras. Det är enligt utskottets mening viktigare att sträva

efter att utveckla inflytandet och möjligheterna till

ansvarstagande inom hyresrätten, den upplåtelseform som är sämst

tillgodosedd i detta avseende. Det förslag om att fastigheter

som ägs av allmännyttiga bostadsföretag skall omfattas av

ombildningslagens bestämmelser ökar naturligtvis vissa

hyresgästers möjligheter att påverka sitt boende men leder också

till svårigheter för kommunerna att uppfylla sitt ansvar för

bostadsförsörjningen. Såsom motionärerna påpekat kommer

överlåtelser av fastigheter mellan kommun och allmännyttiga

bostadsföretag eller omstrukturering av sådana bolag inte att

kunna genomföras eftersom hyresgästerna skulle få förköpsrätt.

Regeringsförslaget om en utvidgning av ombildningslagens

tillämpningsområde bör med hänvisning till vad ovan anförts

avslås. Motion Bo7 (s) tillstyrks i denna del.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande ombildningslagens tillämpningsområde

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo7 i denna del

avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till

bostadsrättslag såvitt avser 2§,

2. Antalet lägenheter (mom. 3, motiv.)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla

s) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Bestämmelsen har" och slutar med "Bo9 (m, fp)" bort ha

följande lydelse:

Enligt bostadsrättslagen krävs att en bostadsrättsförening har

minst fem medlemmar och att det i föreningens hus kommer att

finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med

bostadsrätt. Ombildningslagen omfattar inte hyresfastigheter som

har färre än fem lägenheter. Bestämmelsen om antalet medlemmar

har bl.a. motiverats med att föreningens verksamhet är

kooperativ och därför inte kan bestå av alltför få medlemmar och

att det måste vara möjligt att få till stånd en fungerande

styrelse. Mot bakgrund av bestämmelserna om minsta antalet

medlemmar har ansetts följa att föreningen bör förfoga över

minst fem lägenheter. Enligt utskottets mening är de skäl som

legat till grund för utformningen av lagstiftningen alltjämt

gällande. Någon lagändring om att sänka kravet på minsta

antalet lägenheter i bostadsrättslagen och ombildningslagen

bör därför inte aktualiseras. Med det anförda avstyrker

utskottet motion Bo9 (m, fp).

3. Försäljning av aktier och andelar i fastighetsbolag m.m.

(mom. 4)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "Vid ombildningslagens" och slutar med "fastighetsbolag

m.m." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns

anledning att överväga en ändring av lagstiftningen så att

hyresgäster i en fastighet som ägs av ett bolag får möjlighet

till ombildning om bolaget säljer sina aktier och andelar. Även

om det kan vara en komplicerad fråga att reglera anser utskottet

att hyresgästernas intresse att få en ombildning till stånd är

så starkt att problemet bör utredas och analyseras. Regeringen

bör därefter i lämpligt sammanhang lämna riksdagen sin syn på

frågan, eventuellt i förening med förslag till lagstiftning. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion Bo403

(s) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande försäljning av aktier och andelar i

fastighetsbolag m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo403 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Lagförslagen i övrigt (mom. 5)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar

med "Utskottet har" och på s. 7 slutar med "yrkandena 1--3" bort

ha följande lydelse:

Ett av de viktigaste målen för den sociala bostadspolitiken är

att kunna erbjuda alla en bra bostad i en god miljö och i en

social gemenskap. En förutsättning för att nå detta mål är att

det finns olika upplåtelseformer. En annan är att de boende

oavsett upplåtelseform har rätt att påverka och ta ansvar för

sitt boende och sin boendemiljö. Den största andelen av bostäder

utgörs av bostads- och äganderätter. För att nå valfrihet i

boendet och för att motverka ett segregerat boende måste

hyresrätten bevaras, förstärkas och utvecklas. Det är nödvändigt

för att klyftorna i boendet inte skall öka. Det kommer alltid

att finnas hushåll som inte vill ta på sig det ansvar för

förvaltning och ekonomi som innehavet av bostadsrätt för med

sig. Genom propositionens förslag om ändrade majoritetsregler

kommer lagstiftningen att sakna det starka skydd som behövs för

att dessa människor skall känna trygghet i sitt boende. Några

sakliga skäl för att ändra majoritetskraven i lagstiftningen

redovisas inte. Inte heller har frågan analyserats närmare.

Enligt utskottets mening bör därför kravet på två tredjedels

majoritet för beslut och intresseannmälan finnas kvar i

lagstiftningen. Regeringsförslaget att kommunerna inte skall ha

företrädesrätt vid en fastighetsöverlåtelse när det finns en

intresseanmälan bör avvisas. Företrädesrätten är ett medel för

kommunerna för att fullgöra sitt ansvar för

bostadsförsörjningen. Även regeringsförslaget om att ta bort

återköps- och lösningsrätten i bostadsrättslagen bör avvisas.

Dessa regler är bra instrument för att motverka oskäliga

prisstegringar och spekulation i boendet. Reglerna möjliggör

också en överlåtelse av lägenheten till nästa bosparande medlem

i stället för en försäljning på marknaden. Särreglerna för de

folkrörelsekooperativa riksorganisationerna ger förutsättningar

för att vidareutveckla de kooperativa idéerna och bör därför

finnas kvar i lagstiftningen.

Med hänvisning till vad ovan anförts förordar utskottet med

anledning av motionerna Bo7 (s) i denna del och Bo8 (v)

yrkandena 1--3 att riksdagen avslår lagförslagen såvitt nu är i

fråga.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Bo7 i denna

del och 1991/92:Bo8 yrkandena 1--3 avslår regeringens förslag

till

a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt utom såvitt

avser 2 §,

b) lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och

c) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av

hyresfastighet m.m.,

5. Outhyrda lägenheter m.m. (mom. 6)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Rune Evensson, Britta Sundin,

Marianne Carlström, Lars Stjernkvist och Nils T Svensson (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "till handlingarna" bort ha

följande lydelse:

Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen förutsätter att

kommunen inte bara bygger bostäder utan även har möjlighet att

förmedla tomma lägenheter. Det är väl känt att det finns

fastighetsägare som låter bostadslägenheter stå outhyrda. Som

utskottet framhållit tidigare (1989/90:BoU6) måste möjligheterna

förbättras att ingripa mot de fastighetsägare som utan

godtagbara skäl undanhåller lägenheter från bostadssökande.

Utskottet kan därför inte godta att regeringen avser att inte

lägga fram något lagstiftningsförslag i frågan. Även utskottets

uttalanden i betänkande 1990/91:BoU15 om införande av en

underrättelseskyldighet för en hyresnämnd eller bostadsdomstolen

om lediga lägenheter är en angelägen fråga som bör utredas och

regleras i lag. Inte heller i denna fråga kan utskottet

acceptera regeringens ställningstagande. Vad utskottet nu anfört

bör riksdagen med anledning av motionerna Bo7 (s) i denna del

och Bo8 (s) yrkandena 4 och 5 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande outhyrda lägenheter m.m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1991/92:Bo7 i denna del och 1991/92:Bo8 yrkandena 4

och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag instämmer i de till detta betänkande fogade

reservationerna 2--5 (s) och vill därutöver tillägga följande.

Målsättningen för bostadspolitiken måste vara att alla kan

erbjudas en bra bostad i en god miljö och i en social gemenskap.

Detta är en grundläggande social rättighet. Det är därför

viktigt att samhället och de boende har ett avgörande inflytande

över bostadsförsörjningen och att de boende ges rätt och

möjlighet att välja boendeform.

Det är bra att det finns olika former av boende på marknaden.

Det ökar rörligheten och valfriheten, vilket leder till ett

större utbud och ökad flexibilitet inom bostadssektorn.

Balansen mellan olika upplåtelseformer måste emellertid

bibehållas. Det är också viktigt att blanda olika former av

bostäder i samma område för att motverka segregation i boendet.

Hyresrätten som upplåtelseform måste stärkas. Möjligheterna att

utöva inflytande och att ta ansvar för sitt boende inom

hyresrätten, som är den sämst tillgodosedda i dessa avseenden,

måste förbättras.

Av regeringen framlagda och av utskottet tillstyrkta

lagförslag

Bilaga