Bet. 1991/92:BoU25

Bostadsutskottets betänkande

1991/92:BOU25

Bostadsbidrag för första halvåret 1993 m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna m.m.

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1991/92

BoU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i kompletteringspropositionen

om utformningen av bostadsbidragen för första halvåret 1993.

Motstående motionsyrkanden avstyrks. Även förslagen i

budgetpropositionen om anslag för budgetåret 1992/93 till

bostadsbidrag resp. bostadsanpassningsbidrag tillstyrks.

Övriga motionsyrkanden avseende reglerna för bostadsbidragen

m.m. avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats en reservation (s) och en

meningsyttring av suppleant (v).

FEMTE HUVUDTITELN

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 6

(socialdepartementet) föreslagit riksdagen att till

1. Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisa ett

förslagsanslag på 2300000000kr.

2. Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa

ett förslagsanslag på 263 700 000 kr.

Regeringen har i proposition 1991/92:150 bilaga I:3

(socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta de i

propositionen upprättade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,

2. lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år

1993.

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1992 väckta motionerna

1991/92:Bo223 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadsbidragen.

1991/92:Bo226 av Ingrid Hemmingsson och Karl-Gösta Svenson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om överförande av bostadsbidrag

från kommunen till försäkringskassan.

1991/92:So612 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

19. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna

för bostadsbidrag enligt vad som i motionen anförts om båda

föräldrarnas rätt till bostadsbidrag för två bostäder vid

skilsmässa.

dels de med anledning av proposition 1991/92:150 väckta

motionerna

1991/92:Bo14 av Oskar Lindkvist m.fl. (s) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att 1992 års nedre

bostadskostnadsgräns för bostadsbidraget skall kvarstå även

1993.

1991/92:Bo16 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring av 2 § lagen (1988:786) om

bostadsbidrag.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Riksförbundet för

sexuellt likaberättigande. Företrädare för förbundet har

dessutom inför utskottet lämnat synpunkter i ärendet.

Utskottet

Bostadsbidragen för första halvåret 1993

Inledning

Inom regeringskansliet pågår ett utredningsarbete som syftar

till att samordna samhällsstödet till ensamföräldrar med

bostadsbidragen till barnfamiljer. I anslutning härtill görs

också en översyn av bostadsbidragssystemet. I avvaktan på

resultatet av pågående utredningsarbete föreslås i

kompletteringspropositionen att bestämmelserna om bostadsbidrag

till barnfamiljer och hushåll utan barn för år 1993 tills vidare

fastställs endast för första halvåret, dvs. månaderna

januari--juni. Enligt vad som anförs i

kompletteringspropositionen är det regeringens avsikt att när

utredningsarbetet har avslutats återkomma med förslag till nya

regler för bidragsgivningen med sikte på att de nya reglerna

skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1993.

Omprövning av beslut om bostadsbidrag

Enligt förslaget i kompletteringspropositionen skall för

första halvåret 1993 bostadsbidrag lämnas efter i princip samma

regler som för år 1992. Det innebär bl.a. att bidragen bestäms

med utgångspunkt i den bidragsgrundande inkomst som kan beräknas

med ledning av 1991 års taxering. Den som vid utgången av år

1992 uppbär bostadsbidrag föreslås sålunda få rätt att, utan

föregående prövning, erhålla bidrag även för de sex första

månaderna av år 1993 på samma nivå som för december månad år

1992. I fråga om barnfamiljer innebär dock förslaget att

bostadsbidragen skall omräknas med hänsyn tagen till de ändrade

bostadskostnadsgränser som också förordas i

kompletteringspropositionen.

Det tillfälliga beräkningsförfarande som föreslås medför bl.a.

att de barnfamiljer som i december 1992 uppbär bostadsbidrag kan

få sina bidrag omprövade under första halvåret 1993 om

hushållets inkomster av förvärvsarbete minskar väsentligt i

förhållande till inkomsten enligt 1991 års taxering. Enligt

gällande regler påverkar däremot inte senare inkomstökningar

bidragsbeloppets storlek för dessa familjer.

För de barnfamiljer som inte erhållit bostadsbidrag under 1992

gäller att såväl väsentliga minskningar som väsentliga ökningar

av familjens förvärvsinkomster skall beaktas då bostadsbidraget

fastställs för första halvåret 1993.

Det är enligt propositionen inte rimligt att väsentliga

inkomstökningar får genomslag när bostadsbidraget fastställs för

vissa bidragsgrupper men inte för andra. Med hänsyn härtill

föreslås att bostadsbidraget till barnfamiljer första halvåret

1993 skall omprövas också när hushållets inkomster av

förvärvsarbete har ökat väsentligt. Det bör enligt förslaget

ankomma på boverket att meddela närmare föreskrifter om hur stor

ökningen skall vara för att den skall anses väsentlig. Den

bidragsberättigade föreslås vidare få skyldighet att upplysa

kommunen om sådana inkomstökningar.

I fråga om hushåll utan barn påverkas bostadsbidragets storlek

av om hushållet får studiemedel eller ej. Med hänsyn härtill

föreslås att en upplysningsskyldighet skall införas för de

hushåll utan barn som har beviljats bostadsbidrag och därefter

får studiemedel. Enligt förslaget i kompletteringspropositionen

skall bidraget anpassas med hänsyn härtill.

Slutligen förs i kompletteringspropositionen fram förslag om

beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten när

realisationsvinst ingår i denna. I den bidragsgrundande

inkomsten ingår i förekommande fall realisationsvinst som

uppkommit i samband med t.ex. försäljning av egnahem eller

bostadsrätt. Genom att bostadsbidraget för såväl år 1992 som för

första halvåret 1993 grundas på 1991 års taxering kan ett

hushåll få minskat eller inget bostadsbidrag alls under båda

dessa år till följd av samma realisationsvinst. Detta är en

enligt kompletteringspropositionen orimlig effekt. Det bör

enligt förslaget därför finnas möjlighet att bortse från

realisationsvinst från försäljning av bostad när bostadsbidraget

fastställs för de sex första månaderna år 1993.

De regler för omprövning m.m. av bostadsbidrag under år

1993 som redovisats ovan har tagits in i ett regeringsförslag

till Lag med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år

1993. Utskottet föreslår att riksdagen antar denna lag.

Lagförslaget har som bilaga fogats till betänkandet.

Höjda bostadskostnadsgränser

Det är enligt regeringens förslag motiverat att genom

bostadsbidragen lindra effekterna av bostadskostnadsökningar. I

dag har närmare hälften av de barnfamiljer som är berättigade

till bostadsbidrag en bostadskostnad som är högre än de övre

bostadskostnadsgränserna. Utan en uppräkning av dessa gränser

kommer enligt propositionen endast de barnfamiljer vars

hyreshöjningar ligger inom ramen för gällande kostnadsgränser

att kunna få ökat bidrag. För att både familjer i vanliga

bostadskostnadslägen och familjer som bor i nyproducerade

lägenheter skall få ett förstärkt stöd måste de övre

bostadskostnadsgränserna enligt förslaget höjas inför år 1993.

Samtidigt förordas att också gränserna för de lägsta

bidragsgrundande bostadskostnaderna höjs -- detta för att den

föreslagna förstärkningen av stödet skall kunna genomföras.

Sammanfattningsvis innebär förslaget att de nedre

bostadskostnadsgränserna höjs med 150 kr. per månad för samtliga

barnfamiljer samt att den övre bostadskostnadsgränsen höjs med

500 kr. per månad för familjer med ett barn, med 600 kr. per

månad för familjer med med två barn och med 700 kr. per månad

för familjer med tre eller flera barn. De bostadskostnadgränser

som föreslås framgår av nedanstående tabell.

00>Familjer med 27>Lägsta bidrags-51>Bidrag med 75%

77>Bidrag med 50%

00> 27>grundande 51>upp till en

77>upp till en

00> 27>bostadskostnad 51>bostadskostnad

77>bostadskostnad

00> 27>(kr./mån) 51>av (kr./mån)

77>av (kr./mån)

00>1 barn 27>2 050 51>2 400

77>4 400

00>2 barn 27>1 750 51>2 800

77>5 000

00>3 eller flera barn 27>1 450 51>3 200

77>5 700

Bostadsbidragen är enligt motion Bo14 (s) en viktig del av den

sociala bostadspolitiken. Bidragen har enligt motionärerna bl.a.

en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. Genom de åtgärder som

regeringen vidtagit har emellertid boendekostnaderna stigit

väsentligt utan att bostadsbidragen till ekonomiskt svaga

hushåll har ökat. De minskade subventioner som regeringen

föreslagit för år 1993 innebär dessutom att kostnaderna ökar

kraftigt också nästa år. Det är enligt motionärerna därför

nödvändigt att bostadsbidragen höjs. Motionärerna ansluter sig

till regeringens förslag i vad avser höjningen av de övre

bidragsgrundande bostadskostnaderna för barnfamiljer. Däremot är

det enligt deras mening oacceptabelt att höjningen sker genom en

omfördelning där den nedre gränsen samtidigt höjs med 150 kr.

per månad. Med hänvisning härtill föreslås att de lägre

bidragsgrundande bostadskostnaderna skall ligga kvar på 1992 års

nivå -- yrkande 4.

Även i den under allmänna motionstiden väckta motion Bo223 (s)

framhålls att bostadsbidragen är en mycket viktig del av den

sociala bostadspolitiken. Allas rätt till bostad kan enligt

motionärerna garanteras bara om tillräckligt stöd ges till de

grupper som har låga eller inga inkomster. De hyreshöjningar som

följer av de av regeringen framlagda förslagen avseende

bostadsstödet m.m. innebär enligt motionärernas mening

hyreshöjningar i en omfattning som gör uppjusteringar av

bostadsbidragen helt nödvändiga. I motionen förordas också ett

riksdagens tillkännagivande härom -- yrkande 6.

Bostadsutskottet delar den i kompletteringspropositionen

framförda uppfattningen att det är motiverat att genom

bostadsbidragen lindra effekterna av bostadskostnadsökningarna.

Genom att en stor del av de barnfamiljer som är berättigade till

bostadsbidrag har bostadskostnader som är högre än de övre

bostadskostnadsgränserna skulle oförändrade övre gränser

innebära att dessa familjer inte får några ökade bidrag när

deras bostadskostnader ökar. Även enligt bostadsutskottets

mening måste således de övre bostadskostnadsgränserna höjas med

de av regeringen föreslagna beloppen.

När det gäller de nedre bostadskostnadsgränserna delar

utskottet regeringens uppfattning att de bör höjas för att

möjliggöra den ovan förordade höjningen av de övre

bostadskostnadsgränserna. Regeringens förslag tillstyrks också i

denna del.

Med det nu anförda tillstyrker utskottet de av regeringen

föreslagna ändringarna i 19 § lagen om bostadsbidrag. Förslagen

i motionerna Bo14 (s) yrkande 4 och Bo223 (s) yrkande 6

avstyrks.

Ändrade omprövningsregler för barnfamiljer fr.o.m. den 1 juli

1992

Enligt huvudregeln grundas beräkningen av bostadsbidraget på

den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen året före

bidragsåret. Om förvärvsinkomsten under bidragsåret minskar

väsentligt får bidraget räknas om med hänsyn till den nya

inkomsten. En förutsättning härför är dock att det står klart

att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret.

Enligt regeringsförslaget är det angeläget, inte minst med

hänsyn till den nuvarande situationen på arbetsmarknaden, att

bostadsbidraget kan omprövas även om en inkomstminskning inte

med säkerhet kan beräknas bestå för resten av bidragsåret. För

att göra en sådan omprövning möjlig förordas att det införs en

anmälningsplikt för barnfamiljer i de fall förvärvsinkomsten

ökar sedan ett högre bidrag beviljats på grund av en

inkomstminskning. Samtidigt föreslås att kommunen skall få rätt

att ompröva bostadsbidraget i sådana fall. Det föreslås ankomma

på boverket att närmare föreskriva hur stor ökningen skall vara

för att beaktas. Av administrativa skäl bör dock ökningen enligt

förslaget inte vara obetydlig.

De gällande reglerna för omprövning av bostadsbidragen vid

inkomstminskningar innebär, som redovisas i

kompletteringspropositionen, att kommunen inte kan ompröva

bidraget vid en väsentlig inkomstminskning vars varaktighet är

osäker eller om det inte går att säkert beräkna vilken inkomst

sökanden kommer att ha under bidragsåret. Denna osäkerhet om de

framtida inkomsterna kan t.ex. bero på att den sökande är

arbetslös eller saknar barnomsorg. Utskottet delar mot bakgrund

härav den i propositionen framförda uppfattningen att det är

angeläget att bostadsbidragen skall kunna omprövas även om

bidragstagaren inte med säkerhet kan beräkna sin inkomst för

resterande del av bidragsåret. Det nu refererade förslaget

innebär ändringar i 27 och 28 §§ lagen om bostadsbidrag.

Utskottet tillstyrker dessa ändringar liksom lagförslaget i

övrigt.

Vissa frågor avseende bostadsbidragen i övrigt

I motion Bo16 (fp) framhålls att i lagen (1988:786) om

bostadsbidrag jämställs endast heterosexuella sammanboende med

"makar". Enligt motionären finns det inte skäl att vidmakthålla

denna diskriminering av sammanboende av samma kön. Med

hänvisning härtill föreslås att lagen skall ändras så att med

makar jämställs, om inte sökanden visar skäl för annat, såväl

sammanboende av samma som av motsatt kön.

Vid sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande under

föregående riksmöte (1990/91:BoU16 s. 10) fann utskottet det

rimligt att en eventuell vidgning av kretsen av

bidragsberättigade till att avse personer av samma kön borde

göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet förklarade sig

med hänvisning härtill inte vara berett förorda att endast

homosexuella sambor skulle komma att omfattas av de eventuellt

ändrade reglerna. I sammanhanget redogjorde utskottet också för

pågående utredningsarbete avseende bl.a. lagen (1987:813) om

homosexuella sambor. Det fick enligt utskottets mening anses

naturligt att avvakta det pågående utredningsarbetet, inte minst

därför att detta i hög grad omfattade de frågor som borde

övervägas innan beslut fattades om att vidga kretsen av de

hushåll som är berättigade till bostadsbidrag. Avslutningsvis

ansåg utskottet att regeringen borde följa frågan och lämna

riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag till

ändring i bostadsbidragslagen. På förslag av bostadsutskottet

gavs detta också regeringen till känna.

Bostadsutskottets och riksdagens ställningstagande under

föregående riksmöte innebär, som framgår av den kortfattade

redovisningen ovan, att regeringen dels skall följa frågan om en

vidgning av kretsen bostadsberättigade, dels skall lämna

riksdagen sin syn på den tillsammans med eventuella förslag till

ändringar i bostadsbidragslagen. Utskottets ställningstagande

står fast. Resultatet av pågående utredningsarbete bör således

avvaktas. Ett tillkännagivande i enlighet med förslaget i motion

Bo16 (fp) kan därför inte anses tjäna något reellt syfte.

Motionen avstyrks.

Som en del i strävandena att från samhällets sida ge stöd vid

bl.a. skilsmässor föreslås i Vänsterpartiets partimotion So612

yrkande 19 att bostadsbidrag skall kunna utgå till båda parter

efter en skilsmässa -- detta för att båda föräldrarna skall ha

råd med en bostad med utrymme för barn.

Gällande regler innebär att om föräldrarna inte bor

tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet tillfaller den

icke bostadsanknutna delen av bostadsbidraget den av föräldrarna

som barnet är folkbokfört hos. Den del som varierar med

bostadskostnaden tillfaller båda föräldrarna för deras

respektive bostad om förutsättningarna för bostadsbidrag i

övrigt är uppfyllda. Med anslutning till sitt tidigare

ställningstagande (1989/90:BoU21 s. 18) till ett motsvarande

motionsyrkande finner utskottet dagens regler lämpligt

utformade. Utskottet anser sålunda att det inte finns

tillräckliga skäl att föreslå riksdagen att rikta den begäran

till regeringen om reglerna för bostadsbidrag vid skilsmässa

som föreslås i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19.

Den administrativa ordning som i dag gäller för

bostadsbidragen innebär enligt motion Bo226 (m) att det ofta kan

vara svårt att följa upp och kontrollera utfallet av

inkomstförändringar. Handläggningen av bostadsbidragen bör

enligt motionärernas mening därför snarast föras över till

försäkringskassan. Härigenom kommer samma inkomstbegrepp att

gälla för bostadsbidragen som för inkomstbortfall vid sjukdom --

något som bl.a. anges göra det enklare att kontrollera att

bostadsbidragen överensstämmer med inkomst och övriga

förhållanden.

Regeringen har genom beslut den 16 januari 1992 tillsatt en

särskild utredare för att förbereda en överföring av

bostadsbidragens administration till försäkringskassorna den 1

juli 1993. I utredarens uppgift ingår bl.a. att undersöka

möjligheterna att gå över till att pröva bostadsbidragen mot en

mer aktuell inkomst än den som i dag används. Vad i motion Bo226

(m) föreslagits torde sålunda komma att tillgodoses utan någon

riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks.

Anslag

I budgetpropositionen föreslås att till anslag till

bostadsbidrag skall anvisas 2300 milj.kr. för budgetåret

1992/93. Statens bidrag till kommunernas kostnader för

bostadsbidrag utbetalas kalenderårsvis i efterskott. Statens

utgifter för bostadsbidragen för budgetåret 1992/93 påverkas

sålunda inte av de förslag till ändrade bostadsbidrag för första

halvåret 1993 som utskottet behandlat ovan. Förslaget i

budgetpropositionen tillstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen även i vad avser anslag till

bostadsanpassningsbidrag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.beträffande omprövning m.m. av bostadsbidrag under år

1993

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1991/92:150 bilaga I:3 antar det till detta

betänkande i bilaga 1 fogade förslaget till lag med särskilda

bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993,

2.beträffande bostadskostnadsgränserna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1991/92:150 bilaga I:3 samt med avslag på motionerna

1991/92:Bo14 yrkande 4 och 1991/92:Bo223 yrkande 6 antar 19§

förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag med den

lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande,

res. (s)

3.beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1991/92:150 bilaga I:3 antar det till detta

betänkande i bilaga 1 fogade förslaget till lag om ändring i

lagen om bostadsbidrag såvitt det inte behandlats under punkten

2 ovan,

4.beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo16,

men. (v) - delvis

5.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen avslår motion 1991/92:So612 yrkande 19,

men. (v) - delvis

6.beträffande överföring av bostadsbidragens

administration till försäkringskassorna

att riksdagen avslår motion 1991/92:Bo226,

7.beträffande anslag till bostadsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 6

till Bostadsbidrag för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 2300000000 kr.,

8.beträffande anslag till bostadsanpassningsbidrag

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 6

till Bostadsanpassningsbidrag m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 263700000 kr.

Stockholm den 26 maj 1992

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Lennart Nilsson (s), Ulf Lönnqvist (s),

Mikael Odenberg (m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Dan

Eriksson i Stockholm (nyd), Britta Sundin (s), Birger Andersson

(c) och Lars Stjernkvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Bostadskostnadsgränserna (mom. 2)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Ulf

Lönnqvist, Rune Evensson, Britta Sundin och Lars Stjernkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "När det" och slutar med "6 avstyrks" bort ha följande

lydelse:

Bostadsbidragen är, som framhålls i motionerna Bo14 (s) och

Bo226 (s), en mycket viktig del av den sociala bostadspolitiken.

Bidragen har bl.a. en god fördelningspolitisk träffsäkerhet. De

kan sålunda med god precision riktas till de grupper som har

låga eller inga inkomster. Bostadsbidragen utgör därmed en

förutsättning för att det grundläggande målet om allas rätt till

bostad skall kunna uppfyllas. Genom de åtgärder som regeringen

vidtagit har emellertid boendekostnaderna stigit väsentligt utan

att bostadsbidragen till ekonomiskt svaga hushåll har ökat. De

minskade subventioner som regeringen föreslagit för år 1993

innebär dessutom att kostnaderna ökar kraftigt också nästa år.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att bostadsbidragen

höjs. Utskottet har också ovan anslutit sig till regeringens

förslag i vad avser höjningen av de övre bidragsgrundande

bostadskostnaderna för barnfamiljer. Däremot är det enligt

utskottets mening oacceptabelt att höjningen av de övre

bostadskostnadsgränserna sker på bekostnad av att de nedre

gränserna samtidigt höjs med 150 kr. per månad. Ett sådant

förfaringssätt innebär att de avsedda förbättringarna urholkas

eller i vissa fall rent av vänds till försämringar. Enligt

utskottets mening bör regeringens förslag med hänvisning härtill

avvisas i vad det avser höjning av de nedre

bostadskostnadsgränserna. I enlighet med förslaget i motion Bo14

(s) yrkande 4 bör sålunda de lägre bidragsgrundande

bostadskostnaderna ligga kvar på 1992 års nivå även under första

halvåret 1993. Motionsyrkandet tillstyrks. Vad i motion Bo223

(s) yrkande 6 föreslagits om uppjusteringar av bostadsbidragen

är därmed tillgodosett.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:2.beträffande bostadskostnadsgränserna

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Bo14 yrkande 4

och med anledning av regeringens förslag i proposition

1991/92:150 bilaga I:3 samt motion 1991/92:Bo223 yrkande 6 antar

19 § förslaget till lag om ändring i lagen om bostadsbidrag med

den lydelse som anges i bilaga 2 till detta betänkande,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Jag ansluter mig till den till betänkandet fogade

reservationen (s).

Jag vill dessutom anföra följande vad gäller:

Kretsen av bidragsberättigade (mom. 4)

Jag delar vad som i motion Bo16 (fp) anförts om att lagen

(1988:786) om bostadsbidrag bör ändras så att med makar

jämställs, om inte sökanden visar skäl för annat, såväl

sammanboende av samma som av motsatt kön. Det finns enligt min

mening inte skäl att vidmakthålla den diskriminering av

sammanboende av samma kön som den nuvarande ordningen -- där

endast heterosexuella sammanboende jämställs med makar --

innebär. Vad som nu med anledning av motion Bo16 (fp) anförts

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 5)

Det är enligt min mening både naturligt och nödvändigt att

samhället på olika sätt bidrar till att stödja människor i en

krissituation. Jag ansluter mig mot bakgrund härav till

förslaget i Vänsterpartiets partimotion So612 yrkande 19 om att

bostadsbidrag skall kunna utgå till båda parter efter en

skilsmässa. Genom en sådan ordning skapas bl.a. bättre

förutsättningar än i dag för att båda föräldrarna efter

skilsmässan skall ha råd med en bostad med utrymme för barn. Det

nu anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

4 och 5 borde ha hemställt:

4.beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Bo16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:So612 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Regeringens av utskottet tillstyrkta

Bilaga 1

Reservanternas

Förslag till [tillhör res. (s)]

Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1988:786) om

bostadsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas

månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000

kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent

av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden

per månad som för per månad som för

familjer med ett barn familjer med ett barn

överstiger 1 900 kronor men överstiger 1 900 kronor men

inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer

med två barn överstiger med två barn överstiger

1 600 kronor men inte 2 800 1 600 kronor men inte 2 800

kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller

flera barn överstiger 1 300 flera barn överstiger 1 300

kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor.

Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden

överstiger de belopp som överstiger de belopp som

anges i första stycket 2, anges i första stycket 2,

lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50

procent av den procent av den

överskjutande överskjutande

bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad

upp till 3 900 kronor för upp till 4 400 kronor för

familjer med ett barn, 4 400 familjer med ett barn, 5 000

kronor för familjer med kronor för familjer med

två barn, 5 000 kronor två barn, 5 700 kronor

för familjer med tre eller för familjer med tre eller

flera barn. flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,

om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är

handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas

för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens

storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992 och tillämpas första

gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993.