Bet. 1991/92:FöU10

Försvarsutskottets betänkande

1991/92:FÖU10

Strålskydd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

FöU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad regeringen i propositionen om

vissa anslagsfrågor för budgetåret 1992/93 samt om ändringar i

den statliga organisationen på kärnavfallsområdet (prop.

1991/92:99) har föreslagit såvitt avser verksamheten vid statens

strålskyddsinstitut (SSI) under treårsperioden 1992/93--1994/95

samt anslaget till SSI för budgetåret 1992/93. Inga motioner har

avgivits med anledning av propositionen i denna del.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner den av regeringen

föreslagna inriktningen av verksamheten vid SSI för perioden

1992/93--1994/95 och att därvid beredskapen mot

kärnenergiolyckor förstärks. Det föreslagna ramanslaget för

budgetåret 1992/93 för SSI, som inkluderar ett tillskott för

olycksberedskapen på 6,7 milj.kr., bör anvisas av riksdagen.

Utskottet förordar vidare bifall till regeringens förslag som

avser annan form för finansiering av investeringar i

anläggningstillgångar och rätten att för tillsynsuppgifter ta ut

avgifter som skall ge full kostnadstäckning.

Propositionen

Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i

proposition 1991/92:99 föreslagit riksdagen att

1. godkänna att verksamheten inom statens strålskyddsinstituts

ansvarsområde bedrivs i huvudsak i enlighet med vad regeringen

förordat,

2. förstärkning av beredskap mot kärnenergiolyckor skall ske

med den finansiering regeringen förordat,

3. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1992/93

anvisa ett ramanslag på 74204000 kr.,

4. godkänna att avgifterna enligt förordningen (1976:247) om

vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut inlevereras till

statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel på

statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från

ramanslaget,

5. medge att statens strålskyddsinstituts statskapital

avvecklas och ersätts med lån i riksgäldskontoret,

6. besluta att tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet

riktad till tillståndshavare enligt strålskyddslagen (1988:220)

skall bedrivas med full kostnadstäckning,

7. medge att statens strålskyddsinstitut medges rätt att ta ut

avgifter för hantering av tillstånd för strålningsanvändning och

för registerhållning av industriella strålkällor med full

kostnadstäckning.

Utskottet

Bakgrund

Statens strålskyddsinstitut (SSI) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människor, djur och

miljö mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande

strålning. Uppföljning och övervakning av strålskyddet i

kärnteknisk verksamhet ingår som en del i SSI:s uppgifter inom

skyddet mot joniserande strålning. SSI ansvarar, i samverkan med

statens räddningsverk, också för beredskapen mot

kärnenergiolyckor. SSI har vidare betydande uppgifter utanför

det kärntekniska området, såväl vad avser joniserande som

icke-joniserande strålning. Exempel på icke-joniserande

strålning inom ansvarsområdet är ultraviolett strålning från

solen, laserstrålning, mikrovågor samt elektromagnetiska fält

från bildskärmar. Verksamheten omfattar bl.a. godkännande av och

tillsyn över stora medicinska strålkällor och acceleratorer för

medicinskt och industriellt bruk eller forskningsändamål,

medelstora strålkällor inom industrin samt små strålkällor i

brandvarnare o.d. Vidare ingår råd och anvisningar beträffande

naturligt radioaktiva ämnen och naturlig strålning som t.ex.

radon i bostäder.

SSI har lämnat en s.k. fördjupad anslagsframställning för

budgetåren 1992/93--1994/95. Särskilda rapporter som belyser

prioriterad verksamhet och finansieringsfrågor har utarbetats

och remissbehandlats.

Riksdagen angav vid sin senaste behandling av energifrågor

(prop. 1990/91:88, NU40, rskr. 373, 374) att omställningen av

energisystemet måste ske med hänsyn till bl.a. säkerhetskraven.

När det gäller det aktuella säkerhets- och strålskyddsläget vid

de svenska kärnkraftverken hänvisar regeringen i propositionen

(prop. 1991/92:99) till kärnkraftinspektionens (SKI) och SSI:s

gemensamma bedömning (SKI Teknisk rapport 90-1, SSI-rapport

90-1) att inga skillnader föreligger mellan verken när det

gäller risken för eller konsekvenserna av en allvarlig

reaktorolycka. Såväl de radioaktiva utsläppen till omgivningen

från kärnkraftverken som stråldoserna till personalen har,

enligt SSI:s bedömning, legat på en tillfredsställande låg nivå.

Utgångspunkten för kärnsäkerhetsarbetet och därmed

sammanhängande strålskyddskrav i landet är att den som ges

tillstånd till kärnteknisk verksamhet också åläggs det direkta

ansvaret för att säkerhet och strålskydd upprätthålls, både i

verksamheten och gentemot omgivningen. Villkoren för

strålskyddet uppställs med stöd av strålskyddslagen (1988:220).

SSI initierar och driver på forskning och utveckling inom

strålskyddsområdet. SSI bedriver också strålskyddsforskning i

egna laboratorier.

Verksamheten inom strålskyddsområdet är till stor del grundad

på internationellt samarbete och informationsutbyte. SSI har

härvid ett omfattande samarbete med det internationella

atomenergiorganet (IAEA), den internationella

strålskyddskommissionen (ICRP) och FN:s vetenskapliga kommitté

för atomstrålningens verkningar (UNSCEAR). Vidare har SSI

deltagit i EG:s program för strålskyddsforskning och planerar

för fortsatt samarbete. Strålskyddsfrågor behandlas också inom

ramen för ett nordiskt samarbete och i ett forskningssamarbete

med Ryssland och Ukraina.

SKI och SSI har med särskilt anvisade medel inlett ett

samarbete inom Östersjöregionen och med de baltiska staterna för

att medverka till att förbättra anläggningssäkerhet och

strålskydd samt för att bistå vid uppbyggnaden av myndigheter

och tillsynsorgan. Hösten 1991 beslutade regeringen om

sammanlagt 15 milj.kr. från tredje huvudtitelns

reservationsanslag C 1. Bidrag till internationella

biståndsprogram, för att inleda detta samarbete. SKI:s och SSI:s

insatser samordnas med andra projekt som initierats bl.a. inom

EG och bland OECD-länderna.

Statens strålskyddsinstitut -- mål och inriktning

Resultatbedömning

Regeringen redovisar sin resultatbedömning av de senaste årens

verksamhet vid SSI och anför därvid bl.a. följande:

Regleringen av marknadsföring och användning av starka,

icke-joniserande strålningskällor som lasrar och solarier, har

medfört en betydande minskning av skadorna från sådan

utrustning. Höjd kvalitet och bättre optimering av strålskyddet

inom sjukvården och hos andra användare har konstaterats.

Patientdoserna inom röntgendiagnostiken har sänkts.

Verksamheten vid kärntekniska anläggningar fyller högt ställda

krav på god strålmiljö. Utsläppen från de svenska

kärnkraftverken är små med endast en bråkdel av tillåtet värde

till omgivningen. Läget bedöms även gott när det gäller

hantering och deponering av radioaktivt avfall. Utsläpp från

förvar till omgivningen är låga.

Genomförda övningar tyder på att beredskapsmålen för

rådgivning och för samordning av resurser i huvudsak har nåtts.

Viss utbildning samt samordning av mätresurser återstår dock.

Insatserna beträffande problemet med radonstrålning har lett

till att Sverige som första land har bestämt gränser och

utformat åtgärdsprogram. Med detta som grund vidtas åtgärder i

fastighetsbeståndet för att sänka radonhalterna.

Prioriterade informationsinsatser har avsett radon och

solstrålning.

Regeringens samlade bedömning när det gäller SSI:s verksamhet

är att myndigheten arbetar målinriktat och ambitiöst och med hög

kompetens. Omvärldsanalyser visar också att myndigheten anses

kompetent och trovärdig. Arbetet har hittills bedrivits

effektivt och rationellt inom ramen för anvisade resurser.

Mål och inriktning för verksamheten

Regeringen stöder i huvudsak SSI:s förslag till mål,

inriktning och prioriteringar. Detta innebär att verksamheten

bör inriktas på att

förhindra akuta dödsfall och andra allvarliga skador som följd

av strålning,

förhindra olyckor till följd av användning av acceleratorer

och andra starka strålkällor,

endast tillåta en medeldos till personal i verksamhet med

strålning som är mindre än 5 mSv per år,

endast tillåta en maxidos till allmänheten från en given källa

på grund av utsläpp av radioaktiva ämnen som är mindre än 0,1

mSv per år,

se till att mängden radioaktivt avfall minimeras och att

sådant avfall kan tas om hand på ett godtagbart sätt,

förebygga eller minska strålningens skadliga sena effekter på

stora folkgrupper,

uppmärksamma andra strålskyddsproblem som berör stora

samhälleliga värden och

ytterligare förebygga strålningens skadliga sena effekter för

särskilt utsatta individer.

Regeringen utvecklar detta närmare och föreslår en inriktning

inom fyra verksamhetsområden sålunda:

Målet när det gäller solstrålningens skadeverkningar skall

vara att bidra till att bryta den allvarliga utvecklingen av

cancerformen malignt melanom genom bistånd till socialstyrelsen

och sjukvårdens huvudmän med vetenskapligt underlag för deras

informationskampanjer och andra insatser.

Beträffande kärnenergitillsynen skall målet vara att den

normala driften av kärntekniska anläggningar i Sverige kan

förenas med en säker strålmiljö för människor som arbetar vid

anläggningarna eller bor i dessas närhet, liksom för djur och

natur. Kriterier för omhändertagande av högaktivt avfall skall i

samarbete med SKI tas fram för praktisk tillämpning.

Olycksberedskapen skall i stort sett bibehållas på den

nivå som uppnåtts efter olyckan i Tjernobyl samt därutöver

utvecklas i enlighet med statsmakternas beslut. Härvid skall en

samordnad, nationell beredskap mot utsläpp av radioaktiva ämnen

upprätthållas och vidareutvecklas samt förståelse skapas för

denna beredskap. Tillsyn över kärntekniska anläggningar skall

bedrivas på minst nuvarande nivå.

Målet för informationsverksamheten skall vara att sprida

sådan kunskap om strålning att befogad respekt skapas, samtidigt

som obefogad oro undanröjs. Härvid prioriteras insatser för att

minska cancerfallen till följd av radon och solstrålning samt

för att minska doserna vid röntgenundersökningar. Samhällets

kunskaper om strålning skall förbättras.

För den kommande treårsperioden betonar regeringen i

övrigt bl.a.:

SSI bör kartlägga behovet av strålskyddsutbildning.

Olycksberedskapen skall prioriteras. Utbildning och samordning

av mätresurser bör intensifieras. En nationell expertgrupp för

sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk

anläggning skall upprättas och antalet mätstationer skall ökas.

SSI bör fortsätta arbetet med att decentralisera verksamhet.

SSI:s affärsverksamhet bör bedrivas med full kostnadstäckning

och får inte inkräkta på ordinarie verksamhet.

Affärsverksamheten bör inte omfatta mer än 15 % av omsättningen.

Utskottet noterar regeringens positiva bedömning av de

senaste årens verksamhet vid SSI och vill för sin del

understryka betydelsen av SSI:s arbete. Inte minst är det en

grannlaga uppgift att bidra till att skapa respekt för

strålningens risker och samtidigt undanröja obefogad oro.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen föreslagna

inriktningen av verksamheten vid SSI under perioden

1992/93--1994/95 och föreslår bifall till propositionen i denna

del. Utskottet utgår från att riksdagen inför ett förnyat

ställningstagande till en flerårig inriktning av SSI:s

verksamhet får en genomarbetad redovisning av läget i

verksamheten och av hur detta svarar mot de mål och den

inriktning som utskottet nu tillstyrker.

Ekonomiska resurser

Planeringsram och anslag

Regeringen beräknar för perioden 1992/93--1994/95 en

planeringsram på 219812000 kr.

Medel för SSI:s verksamhet har hittills anvisats under

anslagen C 1. Statens strålskyddsinstitut: Uppdragsverksamhet

och C 2. Bidrag till statens strålskyddsinstitut.

Verksamheten inom SSI:s huvudprogram 3, kärnenergitillsyn --

olycksberedskap, har ökat efter olyckan i Tjernobyl och ett

resurstillskott erfordras. Utredningen om kärnkraftsberedskapen

har i sitt betänkande (SOU 1989:86) Samhällets åtgärder mot

allvarliga olyckor lämnat förslag till fortsatt inriktning och

därmed sammanhängande resursbehov. I enlighet med ett

regeringsbeslut i januari 1992 får SSI disponera 3,5 milj.kr. av

reserverade medel för förstärkning av olycksberedskapen. Enligt

regeringens mening skulle ett ytterligare tillskott på 6,7

milj.kr. innebära att beredskapen kan höjas till godtagbar nivå.

Bl.a. bör behovet av mätstationer, av mätkompetens och av

särskild saneringsberedskap då kunna tillgodoses. Det ankommer

på den svenska kärnkraftindustrin att svara för de totala

kostnaderna för beredskapsförstärkningen.

Chefen för näringsdepartementet har i 1992 års

budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 13) föreslagit att 3

milj.kr. av de medel som beräknats under tolfte huvudtitelns

anslag H 4. Energiforskning under budgetåret 1992/93 får

disponeras av SSI för att höja forskningskompetensen för

beredskap mot kärnenergiolyckor. Frågan om medel för fortsatt

strålskyddsforskning bör, enligt regeringen, beredas i samband

med nästa forskningspolitiska beslut.

Som följd av den förordade fleråriga inriktningen av SSI:s

verksamhet, med en treårig planeringsram, föreslår regeringen en

övergång från de tidigare förslags- och reservationsanslagen

till ett ramanslag. Detta nya anslag, C 1. Statens

strålskyddsinstitut, har för budgetåret 1992/93 beräknats till

74204000 kr.

Regeringen förordar vidare att avgifter från kärnkraftverken

skall levereras till statsverkets checkräkning och redovisas

under inkomsttitel i statsbudgeten. Tillsynsverksamheten utanför

kärnenergiområdet, som riktas mot tillståndshavare m.m. enligt

strålskyddslagen (1988:220), förutsätts bedrivas med full

kostnadstäckning.

Regeringen förordar ävenledes att SSI:s statskapital avvecklas

och att investeringar i stället finansieras med lån i

riksgäldskontoret. För investeringar i anläggningstillgångar

beräknar regeringen att SSI behöver ta upp lån på högst

7647000 kr. Av detta belopp är 6547000 kr. avsett för

avräkning av statskapitalet.

En ingående reservation från budgetåret 1991/92 föreslås föras

över till ramanslaget.

Utskottet har ingen erinran mot den av regeringen

beräknade planeringsramen eller mot vad regeringen förordat

beträffande verksamheten för budgetåret 1992/93. Utskottet

noterar att regeringen föreslagit ett tillskott på 6,7 milj.kr.

för olycksberedskapen samt föreslår bifall till propositionens

förslag att anvisa ett ramanslag till SSI för budgetåret 1992/93

på 74204000 kr.

Utskottet förordar ävenledes bifall till vad regeringen har

föreslagit beträffande finansieringen av den förstärkta

beredskapen mot kärnenergiolyckor, tillsynsverksamheten samt av

anläggningstillgångar vid SSI.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamheten inom statens

strålskyddsinstituts ansvarsområde

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

2. beträffande finansiering av förstärkt beredskap mot

kärnenergiolyckor

att riksdagen bifaller regeringens förslag,

3. beträffande anslag till Statens strålskyddsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag för

budgetåret 1992/93 under fjortonde huvudtiteln till Statens

strålskyddsinstitut anvisar ett ramanslag på

74204000 kr.,

4. beträffande avgifterna enligt förordningen (1976:247) om

vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner

att vissa avgifter till statens stålskyddsinstitut inlevereras

till statsverkets checkräkning och redovisas under inkomsttitel

på statsbudgeten och att motsvarande utgifter täcks från

ramanslaget,

5. beträffande avveckling av statskapitalet vid statens

strålskyddsinstitut

att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att

statens strålskyddsinstituts statskapital avvecklas och ersätts

med lån i riksgäldskontoret,

6. beträffande kostnadstäckning av tillsynsverksamhet

utanför kärnenergiområdet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag beslutar att

tillsynsverksamhet utanför kärnenergiområdet riktad till

tillståndshavare enligt strålskyddslagen (1988:220) skall

bedrivas med full kostnadstäckning,

7. beträffande avgifter för hantering av tillstånd för

strålningsanvändning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att

statens strålskyddsinstitut medges rätt att ta ut avgifter för

hantering av tillstånd för strålningsanvändning och för

registerhållning av industriella strålkällor med full

kostnadstäckning.

Stockholm den 31 mars 1992

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Gunhild Bolander

(c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer Skoog (s), Robert

Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin

Wegestål (s), Henrik Landerholm (m), Jan-Olof Franzén (m) och

Åke Carnerö (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.