Bet. 1991/92:FöU2

Försvarsutskottets betänkande

1991/92:FÖU02

Vissa försvarsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

FöU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande två motioner som väckts

under den allmänna motionstiden 1991. Den ena förordar en

översyn av bestämmelserna för försvarets tjänstebostäder, den

andra ett ökat sambruk inom den offentliga sektorns

flygverksamhet. Utskottet föreslår, med hänsyn till det

beredningsarbete som pågår i regeringskansliet, att motionerna

avslås av riksdagen.

Motionerna

1990/91:Fö403 av Tom Heyman (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra en översyn av bestämmelserna för

försvarets tjänstebostäder,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av

beslutet om avveckling av försvarets bostäder och

fortifikationsförvaltningens ansvar för denna avveckling.

1990/91:Fö901 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den offentliga sektorns flygverksamhet

ej skall centraliseras till Tullinge och Ronneby,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om sambruk i den offentliga sektorns

flygverksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bildande av en samordningsgrupp för den

offentliga sektorns flygverksamhet.

Utskottet

Försvarets bostäder

(Motion Fö403)

Motionären erinrar om att riksdagen år 1981 beslutade att

avveckla de statligt ägda hyresbostäderna och att avvecklingen

förutsattes ske i en takt som tog hänsyn till befintliga

hyreskontrakt. Fortifikationsförvaltningen (FortF) fick av

regeringen uppdraget att i samverkan med berörda myndigheter

sköta avvecklingen inom försvaret. Ännu återstår ett stort antal

bostäder att avyttra.

Motionären anför vidare att förutsättningarna på många sätt

har ändrats sedan 1981. Bl.a. har svårigheterna ökat när det

gäller anskaffning av bostäder för militär personal i samband

med kortare kommenderingar. På vissa avlägset belägna platser,

t.ex. Älvdalen, finns heller inte något alternativ till

försvarets bostäder. Han påpekar också att en följd av

bestämmelserna är ett rivningshot mot bostäder i anslutning till

Såtenäs och Säve flygfält och att detta väckt uppmärksamhet. Han

anser därför att det finns skäl att ompröva det tidigare

beslutet att avveckla försvarets bostäder.

Utskottet kan för sin del konstatera att riksdagen i sitt

beslut år 1981 (prop.1980/81:158, CU 35, rskr. 361) förutsatte

att statens bestånd av uthyrningsbostäder skulle avvecklas om de

inte gav en tillfredsställande nettoavkastning och där det inte

fanns särskilda skäl för ett fortsatt innehav. Av det dåvarande

beståndet på ca 2500 uthyrningsbostäder återstår nu drygt 700.

De flesta ligger i anslutning till flygflottiljer och skjutfält

samt i Boden.

Utskottet har erfarit att trycket successivt har ökat för en

omprövning av beslutet från 1981. Överbefälhavaren har t.ex.

anfört ett fortsatt behov av tjänstebostäder, eftersom en stor

del av försvarsmaktens personal även framdeles periodvis behöver

pendla eller flytta som följd av kommenderingar för viss tid

till skolor och staber. Han har upprättat en plan för vilka

bostäder som på dessa grunder bör behållas. Utskottet har vidare

erfarit att även andra delar av statsförvaltningen har vissa

behov av tjänstebostäder och att det inom regeringskansliet

pågår ett beredningsarbete i syfte att ändra det ifrågavarande

beslutet. I avvaktan på erforderliga beslut som följd härav

förutsätter utskottet att avvecklingen har stoppats för sådana

bostäder som försvaret har behov av i framtiden.

Med hänsyn till det pågående beredningsarbetet i frågan anser

utskottet att vad motionären har framfört till sin huvuddel är

beaktat. Motion Fö403 (m) bör därför inte bifallas av riksdagen.

Sambruk av den offentliga sektorns flygverksamhet

(Motion Fö901)

Motionärerna hävdar att stora samhällsekonomiska vinster kan

göras med ett rationellare samutnyttjande av den offentliga

sektorns flygresurser. Det borde t.ex. vara möjligt att öka

flygtidsuttagen för försvarets helikoptrar genom en

omdisponering av verksamheten. Tanken på ett ökat sambruk, där

stat, kommun och landsting gemensamt utnyttjar sina samlade

resurser för att uppnå en bättre effektivitet i verksamheten,

sägs också ha stöd i 1990 års budgetproposition.

Som exempel på samverkan inom flygområdet nämns förhållandena

i Göteborgsregionen. Marinen, kustbevakningen och polisen sägs

där år 1990 ha inlett ett samarbete som lett till begränsningar

av de totala kostnaderna för t.ex. flygbränsle,

väderinformation, administration, lokaler och underhåll för

helikoptrar och flygplan.

Motionärerna vänder sig mot en planerad omlokalisering av

marinens helikoptrar till Tullinge och en föreslagen

centralisering av kustbevakningens flyg till Ronneby. Sådana

åtgärder skulle enligt deras mening medföra höga

investeringskostnader och risk för att övrig flygverksamhet inom

den offentliga sektorn, utanför Stockholmsområdet, tvingas till

nedläggning.

En samordning som griper över olika huvudmäns ansvarsområden

borde vidare enligt motionärerna innefatta anskaffningsplanering

av ny flygmateriel. Detta antas leda till lägre

investeringskostnader.

För att påverka den offentliga sektorn i riktning mot ett ökat

samutnyttjande av gemensam flygmateriel behövs enligt

motionärerna en samordningsgrupp. En sådan föreslås därför

snarast bildas, bestående av representanter för de olika

huvudmannaområdena samt av representanter för landsting och

kommun.

Överbefälhavaren, som beretts tillfälle att lämna

synpunkter på motionen, delar i princip motionärernas

uppfattning om att det finns fördelar med ett sambruk av

resurser. Han framhåller samtidigt betydelsen av att ekonomiska

och andra förutsättningar klarläggs innan ett sambruk inleds.

Ett ökat flygtidsuttag leder t.ex. till högre

underhållskostnader och till ett behov att tidigare omsätta

flygplan och helikoptrar. De ekonomiska konsekvenserna

härav är inte förutsedda i försvarets planering.

Överbefälhavaren säger sig vara positiv till den föreslagna

samordningsgruppen.

Utskottet anser för sin del att sambruk av olika slags

resurser och nyttigheter inom den offentliga sektorn bör tas

till vara i syfte att nå effektivitet och god hushållning. Det

är därvid betydelsefullt att anlägga ett helhetsperspektiv på

det som avses sambrukas och att finansieringsfrågorna är

reglerade. Utskottet har erfarit att statskontoret på

regeringens uppdrag har övervägt bl.a. dessa frågor inom ramen

för det s.k. Sambruk-projektet och att en beredning i

regeringskansliet förestår. Om en samordningsgrupp för den

offentliga sektorns flygverksamhet kan underlätta och

effektivisera samverkan bör en sådan givetvis bildas. Detta är i

så fall en fråga för regeringen att besluta om.

Utskottet har vidare erfarit att den planering inom

försvarsmakten som skett efter det att motion Fö901 avgivits

innebär att marina helikoptrar kommer att vara baserade på Säve

under den kommande femårsperioden.

När det gäller frågan om baseringen av kustbevakningens flyg

erinrar utskottet om att kustbevakningen i samband med att den

blev självständig myndighet år 1988 fick i uppdrag att utreda

och besluta om sin lokala organisation. Myndigheten har i

augusti i år fattat beslut om denna lokala organisation med

innebörd bl.a. att kustbevakningens flyg skall baseras i

Stockholmsområdet och på Sturup.

Med hänvisning till den pågående beredningen av det s.k.

Sambruk-projektet och till vad som i övrigt har framkommit i

ärendet anser utskottet att någon riksdagens åtgärd inte

påfordras. Motion Fö901 (c) bör därför inte bifallas av

riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande försvarets bostäder

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö403,

2. beträffande sambruk av offentliga sektorns

flygverksamhet

att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö901.

Stockholm den 5 november 1991

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Iréne Vestlund (s), Hans Lindblad (fp), Ingvar Björk (s),

Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer

Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven

Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Henrik

Landerholm (m) och Bo Frank (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.