Bet. 1991/92:FöU9

Försvarsutskottets betänkande

1991/92:FÖU09

Kemikaliekontroll

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

FöU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad regeringen i budgetpropositionen

(prop. 1991/92:100, bil. 15) har föreslagit beträffande

kemikalieinspektionens verksamhet och anslag för budgetåret

1992/93. I betänkandet behandlas också fem motioner som avgivits

under den allmänna motionstiden 1992.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna, i

huvudsak med hänvisning till att motionernas syften anses

tillgodosedda. Utskottet föreslår vidare att riksdagen, med

bifall till propositionen, till Kemikalieinspektionen

anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr. samt att det på

riksstaten förs upp ett nytt reservationsanslag Särskilda

projekt inom bekämpningsmedelskontrollen på 10426000 kr.

Propositionen

Regeringen (miljö- och naturresursdepartementet) har i

proposition 1991/92:100, bil. 15 föreslagit

1. att riksdagen till Kemikalieinspektionen för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

2. att riksdagen till Särskilda projekt inom

bekämpningsmedelskontrollen anvisar ett reservationsanslag på

10426000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1992

1991/92:Fö801 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en översyn av utbytesregeln i lagen om kemiska

produkter.

1991/92:Fö802 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att kemikalieinspektionen får i uppdrag att

utfärda förbud mot kvicksilver som konserveringsmedel i lacker.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkande 21 att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att myndigheterna bör arbeta

fram en ny lista över miljöfarliga ämnen som bör avvecklas eller

starkt begränsas samt finansiering av denna insats.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av principen om den omvända

bevisbördan i lagen om kemiska produkter,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett med 3000000 kr. utvidgat

resursutrymme för kemikalieinspektionen och om finansiering

genom avgifter av detta belopp.

1991/92:So527 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller

yrkande 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

att kemikalieinspektionen tills vidare bör få i uppdrag att öva

tillsyn över tandvården enligt lagen om kemiska produkter på det

sätt motionen anger.

Utskottet

Under föregående riksmöte fattade riksdagen ett samlat beslut

om miljöpolitiken (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Detta

innefattade bl.a. en inriktning av kemikalieinspektionens

verksamhet för budgetåren 1991/92--1993/94, med tillhörande

budget. En av huvudpunkterna i den beslutade inriktningen var

att skärpa kemikaliekontrollen, bl.a. genom att införa ett

system för förhandsanmälan av nya kemiska ämnen och en utbyggnad

av produktregistret. En annan huvudpunkt var införandet av en

lag om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel. En

tredje huvudpunkt var att avveckla eller starkt begränsa

användningen av tungmetaller och klorerade organiska

lösningsmedel samt inleda avvecklingen genom åtgärdsprogram.

Regeringen anmäler (prop. 1991/92:100, bil. 15) att

kemikalieinspektionen i sin planering utgått från vad som

föregående år beslutats om inriktning och resursram för

treårsperioden men begärt ökat resursutrymme för vissa kostnader

i anslutning till det europeiska integrationsarbetet. Enligt

regeringens uppfattning saknas skäl för att ändra de

övergripande målen för perioden 1991/92--1993/94, den

fastställda inriktningen av verksamheten eller

resursberäkningen. Till Kemikalieinspektionen föreslås

anvisas ett förslagsanslag på 1000 kr. Vidare föreslås att det

på riksstaten av redovisningstekniska skäl förs upp ett nytt

reservationsanslag Särskilda projekt inom

bekämpningsmedelskontrollen på 10426000 kr., vilket för

kemikalieinspektionen totalt sett innebär oförändrade resurser.

I motion Jo646 yrkande 19 (v) förordas att 3,0 milj.kr. utöver

vad regeringen har räknat med beräknas för

kemikalieinspektionens verksamhet. Det utökade resursutrymmet,

som förutsätts finansieras med miljöavgifter, motiverar

motionärerna med behovet av arbetsinsatser för det europeiska

integrationsarbetet i fråga om kemikaliekontroll.

Enligt utskottets bedömning ryms kemikalieinspektionens

verksamhet för budgetåret 1992/93 inom den av regeringen

redovisade budgetramen på 63,4 milj.kr. Motion Jo646 yrkande 19

(v) bör därför avslås av riksdagen. Utskottet förordar således

att riksdagen under fjortonde huvudtiteln för budgetåret 1992/93

till B 8.Kemikalieinspektionen anvisar ett förslagsanslag

på 1000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag att

fr.o.m. nästa budgetår föra upp medlen för särskilda projekt

inom bekämpningsmedelskontrollen under ett nytt

reservationsanslag på riksstaten och till B 9.Särskilda

projekt inom bekämpningsmedelskontrollen anvisa 10426000

kr.

Utskottet övergår att i detta sammanhang behandla ytterligare

några motionsyrkanden från den allmänna motionstiden som rör

kemikaliekontroll.

Tre av de avgivna motionerna berör den s.k.

substitutionsprincipen, eller utbytesregeln, i 5 § lagen

(1985:426) om kemiska produkter. Sålunda konstaterar motionären

i motion Fö801 (m) att lagstiftningen ger uttryck för en allmänt

omfattad grundsyn för att hindra och motverka skador men att

utbytesregeln i den praktiska tillämpningen skapar betydande

osäkerhet. Vissa kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder har

t.ex. gått längre än vad som betingas av centralt utfärdade

bestämmelser och också åberopat utbytesregeln som grund för att

inom kommunen förbjuda försäljning och användning av vissa

kemiska produkter. Ett problem i sammanhanget sägs vara att

utbytesregeln ännu inte prövats i domstol. Vidare saknas

vägledande föreskrifter. Motionären anser därför att en översyn

bör göras av utbytesregeln och den praktiska tillämpningen av

lagen om kemiska produkter. Härvid bör också utbytesregeln

prövas mot bakgrund av gällande direktiv inom EG.

I partimotionen Jo646 (v) hävdas bl.a. att det förebyggande

arbetet måste väga tyngre. Därför föreslås att arbetet med att

förverkliga substitutionsprincipen intensifieras och att

principen om den s.k. omvända bevisbördan förs in i lagen om

kemiska produkter.

Motion So527 (s) behandlar frågan om amalgam inom tandvården.

Motionärerna pekar bl.a. på hälso- och miljöriskerna som följd

av användningen av amalgam och konstaterar att det finns

alternativ för amalgam som tandvårdsmaterial. 5 § i lagen

(1985:426) om kemiska produkter borde vara tillämplig.

Motionärerna föreslår därför att regeringen ges i uppdrag att

informera tandläkare om detta lagrum och också tillse att

utbytesprincipen följs. Motionärerna anser vidare att det är

rimligt att med stöd av lagen om kemiska produkter kräva att

samtliga tandvårdsmaterial innehållsdeklareras.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen

senast behandlade substitutionsprincipen och dess tillämpning

under föregående riksmöte (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338).

Jordbruksutskottet framhöll därvid bl.a. (s. 159) att

substitutionsprincipen nyligen förtydligats genom lagändring

(SFS 1990:239) och att ytterligare preciseringar övervägs av

miljöskyddskommittén i samråd med kemikalieinspektionen och

naturvårdsverket. Jordbruksutskottet ansåg vidare att det var

betydelsefullt att tillämpningen av substitutionsprincipen blir

så aktiv att alla som producerar, importerar och hanterar

kemiska produkter ständigt söker finna en ersättning för varor

som är farliga för hälsa och miljö. Kemikalieinspektionen och

naturvårdsverket sades i sammanhanget kunna medverka till att

substitutionsprincipen får en starkare ställning i företagen och

bland användarna.

Enligt utskottets mening är det naturligt om vissa svårigheter

kan uppstå vid tillämpningen av en så ny regel som den på 5 §

lagen (1985:426) om kemiska produkter grundade

substitutionsprincipen. Dessa bör rimligen minska väsentligt

till följd av de åtgärder som redan initierats eller avses

vidtas. Utskottet har sålunda erfarit att regeringen till

kemikalieinspektionen gett riktlinjer om ytterligare stöd till

de lokala och regionala tillsynsmyndigheterna för tillämpningen

av substitutionsprincipen. Vidare arbetar kemikalieinspektionen,

naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen på ett gemensamt

handlingsprogram för kemiska risker. Substitutionsprincipen och

dess tillämpning blir en av centralpunkterna i detta program,

som bedöms kunna fastställas under hösten 1992. Vid samma

tidpunkt avser också kemikalieinspektionen och naturvårdsverket

att ge ut en vägledning för substitutionsprincipens tillämpning.

Denna princip kommer också att vara huvudtema vid ett antal

regionala konferenser om kemikaliekontroll redan i vår.

Utskottet har vidare inhämtat att det pågår ett omfattande

internationellt samarbete kring kemikaliers miljö- och

hälsorisker och att Sverige deltar aktivt i detta arbete. Det

kan också noteras att EG erkänner substitutionsprincipen och

bl.a. har skrivit under den s.k. Bergendeklarationen där denna

princip finns fastslagen.

När det gäller det i motion Jo646 (v) framförda yrkandet 18

att den s.k. omvända bevisbördan skall föras in i lagen

(1985:426) om kemiska produkter, vill utskottet först erinra om

specialmotiveringen för denna lag (prop. 1984/85:118, s. 39).

Redan på goda vetenskapliga grunder uppkommen misstanke om

skaderisker utgör sålunda tillräcklig grund för

myndighetsingripanden enligt lagen. Detta innebär bl.a. att en

producent som vill marknadsföra en otillräckligt känd produkt

som man på vetenskapliga eller andra grunder kan anta vara

farlig måste beakta denna risk vid bedömning av om varan skall

marknadsföras eller inte. Myndigheterna behöver inte heller

vänta med ingripande till dess skador inträffat. För att undgå

förbud eller andra restriktioner måste en producent, så långt

det på vetenskapens grund är möjligt, bevisa att misstanken är

ogrundad. Annars får han finna sig i att myndigheterna behandlar

varan som hälso- och miljöfarlig. Osäkerheten om ett ämnes

farlighet skall alltså inte gå ut över allmänheten utan drabba

den som vill marknadsföra varan.

Härutöver konstaterar utskottet att riksdagen nyligen

behandlat och avslagit (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338)

motsvarande motionsyrkanden med motivet att principen om den

omvända bevisbördan gäller, även om det inte uttryckligen

framgår av lagtexten. Utskottet gör nu ingen annan bedömning.

Riksdagen har beslutat att användningen av kvicksilver på sikt

bör upphöra (prop. 1990/91:90, JoU30, rskr. 338). Utskottet har

erfarit att socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utreda

förutsättningarna för att avveckla amalgam som

tandfyllningsmaterial. I uppdraget ingår bl.a. att redovisa i

vilken utsträckning nya tandfyllnadsmaterial redan finns eller

när sådana material, då de bedöms vara tekniskt och biologiskt

tillfredsställande, beräknas ha utvecklats och kommer att finnas

för generell användning.

Kemikalieinspektionen har enligt lagen (1985:426) om kemiska

produkter tillsynsansvar över tillverkare, importörer och

leverantörer av dentalprodukter som klassas som kemiska

produkter. Tandfyllningsmaterial såsom amalgam omfattas av denna

lag och införs i inspektionens produktregister, varför

substitutionsprincipen skall tillämpas av bl.a. tandläkarna. När

det däremot gäller dentala material som anges ha terapeutiska

effekter anses de vara läkemedel och faller under

läkemedelslagstiftningen. Läkemedelsverket har då ansvaret för

kontroll och tillsyn av dessa produkter.

Utskottet har vidare erfarit att det finns förslag till

EG-direktiv om kontroll av medicinska produkter, inkl. dentala

material. I direktivet regleras även frågan om rapportering av

olycksfall, tillbud och biverkningar av olika

tekniskt-medicinska produkter, inkl. dentala material.

EG-kommissionen föreslår att direktivet skall träda i kraft den

1 juli 1994. En svensk ramlag om medicinska produkter, inkl.

dentala material, förbereds med ikraftträdande den 1 januari

1993 (prop. 1991/92:100, bil. 6, s. 107).

Utskottet finner, mot bakgrund av vad som här har anförts, att

de yrkanden beträffande substitutionsprincipen och dess

tillämpning som har framförts i motionerna Fö801 (m), Jo646

yrkande 18 (v) och So527 yrkande 1 (s) redan är tillgodosedda

eller nyligen har behandlats. Motionsyrkandena bör därför avslås

av riksdagen.

Motionären i motion Fö802 (fp) noterar att kvicksilver

fortfarande används som konserveringsmedel, bl.a. i

golvlacker, trots att det finns upptaget på den lista över

farliga ämnen som inte längre bör användas i produkter. Hon

anser därför att riksdagen hos regeringen skall begära att

kemikalieinspektionen förbjuder användning av kvicksilver i

lacker.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut (prop. 1990/91:90,

JoU30, rskr. 338) att användningen av bl.a. kvicksilver på sikt

skall upphöra. Enligt ett regeringsbeslut i maj 1991 har

kemikalieinspektionen i uppdrag att följa upp och till den 1

juli 1993 redovisa hur avvecklingen av vissa farliga ämnen,

bl.a. kvicksilver, fortgår. Utskottet har erfarit att

kemikalieinspektionen har uppmärksammat det av motionären

aktualiserade fallet och vidtar tillsynsåtgärder mot företaget i

fråga. Med dessa konstateranden anser utskottet att motionens

yrkande är tillgodosett varför motionen inte bör bifallas.

I motion Jo612 (s) erinras om riksdagens beslut våren 1991

(prop.1990/91:90, JoU30, rskr. 338) att avveckla eller begränsa

användningen av 13 farliga ämnen. Härefter konstateras att

arbetet med att se till att hälso- och miljöfarliga ämnen inte

sprids i omgivningen måste fortgå på bred front, varvid

internationell samverkan är nödvändig. Det konstateras vidare

att EG-kommissionen har accepterat såväl substitutionsprincipen

som de i Sverige utvecklade kriterierna för miljöfarlighet. De

avvecklings- och begränsningsplaner som kemikalieinspektionen

och naturvårdsverket har tagit fram för de 13 aktuella farliga

ämnena anses ha haft en pådrivande verkan. Motionärerna anser

vidare att takten i detta arbete måste ökas. Berörda myndigheter

bör därför få regeringens uppdrag att arbeta fram en ny lista

över ett överskådligt antal ämnen som bör avvecklas eller starkt

begränsas. I ett första skede bör en sådan lista utgöra underlag

i internationella diskussioner, bl.a. i samband med

förhandlingar om svenskt medlemskap i EG. Arbetet bör

finansieras via kemikalieinspektionens avgifter.

Utskottet har underrättats om att arbete pågår vid bl.a.

kemikalieinspektionen i syfte att utöka antalet miljöfarliga

ämnen som bör omfattas av begränsningsplaner. Vidare har inom

OECD:s s.k. kemikaliegrupp på svenskt initiativ igångsatts ett

motsvarande arbete. Inom ett projekt för riskreduktion granskas

för närvarande fem ämnen. Parallellt pågår ett arbete med att

finna kriterier för vilka ämnen som bör prioriteras i nästa

steg. Inom OECD:s s.k. högvolymprojekt arbetar länderna

gemensamt för att utöka kunskaperna om de mest använda

kemikalierna. Målet är bl.a. att före utgången av år 1993 ha

tagit fram kunskaper om sammanlagt 147 ämnens miljö- och

hälsoeffekter. Ett OECD-möte om denna urvalsprocess kommer

också, i kemikalieinspektionens regi, att genomföras i Stockholm

i maj i år.

Arbetet med att begränsa användningen av skadliga kemikalier

ingår i myndigheternas ordinarie verksamhet och motiverar enligt

utskottets mening ingen särskild finansiering.

Utskottet anser, med det här anförda, att syftet med motion

Jo612 yrkande 21 är tillgodosett. Riksdagen bör därför inte

bifalla motionen i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvidgat resursutrymme för

kemikalieinspektionen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo646 yrkande 19,

2. beträffande anslag till Kemikalieinspektionen

att riksdagen med bifall till propositionen till

Kemikalieinspektionen för budgetåret 1992/93 under fjortonde

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

3. beträffande anslag till Särskilda projekt inom

bekämpningsmedelskontrollen

att riksdagen med bifall till propositionen till Särskilda

projekt inom bekämpningsmedelskontrollen för budgetåret

1992/93 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 10426000 kr.,

4. beträffande substitutionsprincipen

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fö801, 1991/92:Jo646

yrkande 18 och 1991/92:So527 yrkande 1,

5. beträffande kvicksilver i golvlacker

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fö802,

6. beträffande avveckling av farliga ämnen

att riksdagen avslår motion 1991/92:Jo612 yrkande 21.

Stockholm den 25 februari 1992

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Wiggo Komstedt (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Björk (s),

Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Christer

Skoog (s), Jan Erik Ågren (kds), Robert Jousma (nyd), Sven

Lundberg (s), Stig Grauers (m), Karin Wegestål (s), Britt Bohlin

(s) och Jan-Olof Franzén (m).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.