Bet. 1991/92:FiU14

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU14

Anslag till riksgäldskontoret

(prop. 1991/92:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1991/92

FiU14

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet den i budgetpropositionen

föreslagna medelstilldelningen till riksgäldskontoret.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också tre motioner som

handlar om kontroll av premieobligationshandel,

miljöobligationer som sparform och kommuners rätt att emittera

premieobligationer. Motionerna avstyrks.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter har reserverat sig

till förmån för motionen om skärpt kontroll av

premieobligationshandel.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bo

Lundgren --

dels under litt. D avsnittet Kostnader för statens skuld

(s.46--51)

att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i

propositionen anförts om styrningen och uppföljningen av de

totala kostnaderna för statsskulden,

dels under punkt D 1 (s. 51--52)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1992/93 anvisar ett ramanslag på 72355000

kr.,

dels under punkt D 2 (s. 52--53)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning

och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 554880000kr.,

dels under punkt D 3 (s. 53--54)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.,

dels under punkt D 4 (s. 54--55)

att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.

Motionerna

1991/92:Fi703 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om utgivande av

miljöobligationslån.

1991/92:Fi705 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

effektiv kontroll av obligationshandeln i enlighet med vad i

motionen anförts.

1991/92:Fi706 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär ett förslag om hävande av

riksgäldskontorets monopol på utgivande av premieobligationer i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Riksgäldskontorets anslag för budgetåret 1992/93

Riksgäldskontoret har för innevarande budgetår beviljats

anslag efter en fördjupad anslagsprövning. Kontoret står nu

inför andra året i den treåriga budgetcykeln och har som en

följd därav lagt fram en förenklad anslagsframställning. Vid sin

medelsberäkning har föredragande statsrådet pris- och

löneomräknat förvaltningskostnadsanslaget samt därutöver bl.a.

justerat detta anslag liksom anslaget för kostnader för

upplåning och låneförvaltning med hänsyn till att den planerade

penningmarknadscentralen inte kommit till stånd.

Finansutskottet har för sin del inget att erinra mot de i

propositionen föreslagna anslagen till riksgäldskontoret.

Utskottet tillstyrker sålunda att 72,4 milj.kr. anvisas till

riksgäldskontorets förvaltningskostnader och 554,9 milj.kr. till

kontorets kostnader för upplåning och låneförvaltning samt att

två formella anslag på vartdera 1000 kr. förs upp för

kontorets garantiverksamhet och uppdragsverksamhet.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad

föredraganden anfört i propositionen om styrningen och

uppföljningen av de totala kostnaderna för statsskulden.

Kontroll av obligationshandel

I motion Fi705 begär Bengt Silfverstrand och Birthe

Sörestedt (s) att kontrollen av handeln med premieobligationer

skall skärpas. Enligt motionärerna står det helt klart att en

omfattande spekulation och ett betydande skatteundandragande

fortfarande sker genom handel med obligationer. De

missförhållanden som förekommer på obligationsmarknaden talar,

som motionärerna ser det, entydigt för att någon form av

registrerings- och kontrollsystem för handeln med

premieobligationer måste införas.

Motionärerna har under en följd av år fört fram samma krav på

skärpt kontroll av handeln med premieobligationer. På förslag av

finansutskottet har motionerna avvisats av riksdagen, senast vid

förra riksmötet (1990/91:FiU18, rskr. 207). Utskottet uttalade

då förståelse för motionärernas synpunkter men framhöll

samtidigt att det av praktiska skäl torde vara helt ogörligt att

registrera de i dag utelöpande obligationerna. Eftersom

riksgäldskontoret dessutom på eget initiativ inlett en översyn

av premieobligationssystemet och dess framtida konstruktion,

villkor m.m. liksom förutsättningarna för en registrering av

kommande emissioner av premielån har det, som utskottet sett

det, inte funnits anledning för riksdagen att vidta någon

särskild åtgärd i frågan.

Enligt vad utskottet nu inhämtat överväger riksgäldskontoret

att i framtiden emittera kontobaserade premielån, dvs. lån som

inte representeras av fysiska värdepapper. Ett sådant system

förutsätter att spararna registreras hos kontoret eller något

annat institut, t.ex. Värdepapperscentralen (VPC). Innan ett

system av detta slag kan införas krävs dock fortsatt

utredningsarbete inom kontoret. Av betydelse i det sammanhanget

torde också vara hur registersystemet för handeln på penning-

och obligationsmarknaden kommer att utformas, dvs. hur det

system kommer att se ut som är avsett att ersätta det tidigare

planerade PmC-systemet.

Med kontobaserade premielån torde kontrollaspekten bli

tillgodosedd. Därmed får också motionärerna sina krav

tillgodosedda åtminstone för kommande emissioner.

Som utskottet tidigare framhållit torde det emellertid vara

ogörligt att registrera de i dag utelöpande obligationerna.

Antalet premieobligationer överstiger nämligen 130 miljoner.

Därtill kommer att de fiskala aspekterna på

premieobligationshandeln blir av allt mindre betydelse under

kommande år. Redan i dag är vinsten på premieobligationer helt

befriad från skatt.

Innehav av premieobligationer är av betydelse för

förmögenhetsbeskattningen endast i den mån den samlade

skattepliktiga förmögenheten överstiger 800000 kr. De

kontrollbehov detta för med sig är emellertid ett övergående

problem eftersom riksdagen har beslutat att helt avskaffa

förmögenhetsskatten fr.o.m. år 1994.

I den mån den samlade nettoförmögenheten överstiger

100000kr. kan innehav av premieobligationer också påverka

det särskilda grundavdrag som pensionärer med mer begränsade

inkomster är berättigade till. Enligt punkt 29 i

övergångsbestämmelserna till kommunalskattelagen skall

emellertid denna koppling mellan förmögenhet och särskilt

grundavdrag gälla endast t.o.m. 1993 års taxering. Därefter

bortfaller även detta kontrollbehov.

Kvar återstår därmed endast behovet av kontroll för

reavinstbeskattningen. Skattesatsen vid reavinstbeskattning har

nyligen sänkts från 30 till 25%. Därtill kommer att i motsats

till tidigare torde de senaste årens kursutveckling på

premieobligationer inte ha gett upphov till realisationsvinster

av någon större betydelse.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

Fi705 (s).

Miljöobligationer

I motion Fi703 föreslår Sverre Palm m.fl. (s) att

regeringen skall ges i uppdrag att lägga fram förslag om

utgivande av miljöobligationslån. De upplånade medlen skall

enligt motionärerna gå till miljöförbättringar i kommunerna.

Av motionen framgår inte närmare hur den tilltänkta sparformen

skall administreras. Såvitt utskottet förstår är det emellertid

motionärernas avsikt att staten skall låna upp medlen och i

någon form vidarebefordra dem till kommunerna. Upplåningen

skulle således specialdestineras för ett särskilt ändamål.

Riksgäldskontoret svarar för den statliga upplåningen.

Kontoret bedriver upplåning för att finansiera dels

statsbudgetens underskott och förfallande lån, dels

riksgäldskontorets kreditgivning till vissa affärsverk och

myndigheter. Enligt sin instruktion skall riksgäldskontoret

minimera kostnaderna för upplåningen. Det sker bl.a. genom att

riksgäldskontoret har möjlighet att för nya lån välja den vid

varje tidpunkt lämpligaste upplåningsformen. All statlig

upplåning är också generell, dvs. lån tas inte upp för speciella

ändamål utan skall bidra till att täcka statens samlade

lånebehov.

Motionärernas förslag innebär avsteg i dessa avseenden.

Specialdestinerad statsupplåning torde för övrigt inte ha

förekommit sedan man under andra världskriget tog upp särskilda

försvarslån. Något skäl att nu bryta denna princip föreligger

enligt utskottets mening inte. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motion Fi703 (s).

Kommunala premieobligationslån

I motion Fi706 föreslår Lennart Hedquist (m) att

riksgäldskontorets monopol på utgivande av premieobligationslån

skall hävas och att i första hand kommuner skall ges rätt att ge

ut premieobligationer för vissa kulturella investeringsändamål.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Något

formellt monopol för riksgäldskontoret att ge ut

premieobligationer torde inte finnas. Å andra sidan lär det inte

ha förekommit att någon annan än riksgäldskontoret har givit ut

sådana obligationer sedan det första premielånet emitterades år

1918.

Premieobligationslån likställs med lotterier. För att en

kommun eller någon annan skall få ge ut ett premieobligationslån

krävs enligt 4§ lotterilagen (1982:1011) tillstånd av

regeringen. Av intresse i sammanhanget är därvid vissa

uttalanden som gjordes i den proposition som låg till grund för

lotterilagen (prop. 1981/82:170 s.76). Departementschefen

erinrade där om att lotterier med penningvinster av tradition

varit förbehållna staten. Lotteriutredningen hade i sitt

betänkande (SOU 1979:29 s. 341) föreslagit att rätten att ordna

lotterier med penningvinster borde även fortsättningsvis i

princip vara förbehållna staten. Departementschefen anslöt sig

till utredningens förslag i denna del.

Även andra skäl talar enligt utskottets mening för att rätten

att ge ut premieobligationer inte bör vidgas. Avkastningen på

premieobligationer är skattefri, och en utökad rätt att ge ut

sådana obligationer skulle innebära att staten subventionerade

upplåningen. Den som emitterar ett premieobligationslån måste

vidare ha möjlighet att se till att det finns en fungerande

andrahandsmarknad så att papperen får tillräcklig likviditet.

Dessutom måste det finnas väl fungerande rutiner för emission,

vinstutbetalning och inlösen av papperen.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks

motion Fi706 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Riksgäldskontorets

förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt D 1 till Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1992/93 anvisar ett

ramanslag på 72355000 kr.,

2. beträffande anslag till Riksgäldskontorets kostnader för

låneförvaltning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

8 punkt D 2 till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning

och låneförvaltning för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 554880000 kr.,

3. beträffande anslag till Riksgäldskontorets

garantiverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

8 punkt D 3 till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

4. beträffande anslag till Riksgäldskontorets

uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga

8 punkt D 4 till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för

budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

5. beträffande styrningen och uppföljningen av kostnaderna

för statsskulden

att riksdagen lägger proposition 1991/92:100 bilaga 8 till

handlingarna i den del som gäller styrningen och uppföljningen

av de totala kostnaderna för statsskulden,

6. beträffande kontroll av obligationshandel

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi705

res. (s)

7. beträffande miljöobligationer

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi703,

8. beträffande kommunala premieobligationslån

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi706.

Stockholm den 24 mars 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Per Olof

Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan

Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland

Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf

Egnerfors (s) och Olle Schmidt (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Kontroll av obligationshandel (mom.6)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar

med "Motionärerna har" och på s. 4 slutar med "motion Fi705 (s)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning av motion Fi705 (s) anföra

följande.

Såsom också motionärerna framhåller finns det flera skäl som

talar för att en registrering av premieobligationshandeln kommer

till stånd. En sådan registrering skulle inte bara ge bättre

underlag för kontroll av förmögenhetsbeskattning och

förmögenhetsberoende avgifter och bidrag. Den skulle också i hög

grad underlätta den fysiska distributionen, handeln och

vinstavstämplingen av premieobligationer. Dessutom skulle

spararna inte behöva åsamkas förluster till följd av att de

glömmer bort att lösa in vinster och obligationer. Varje år

preskriberas oinlösta premieobligationer och premievinster för

30 milj.kr.

Under senare år har frågan om kontrollen av premieobligationer

aktualiserats i olika sammanhang. Sålunda lade såväl

kapitalvinstkommittén som utredningen om säkerhetsåtgärder i

skatteprocessen (USS) fram förslag till åtgärder som skulle

kunna ge utrymme för både individuell och generell kontroll.

Inkomstskattekommittén (RINK) uttalade sig för att innehavare

av premieobligationer skall registreras på samma sätt som gäller

för innehavare av sparobligationer, VPC-noterade aktier och

bankkonton. Riksgäldskontoret har under ett antal år aviserat

att man överväger att emittera premieobligationer enligt ett

kontobaserat system vilket automatiskt skulle lösa

kontrollproblemen. Dessa överväganden och utredningsförslag har

emellertid hittills inte resulterat i att någon förändring

kommit till stånd.

Enligt utskottets mening är det angeläget att kontrollen av

premieobligationshandeln skärps. Riksgäldskontoret måste

intensifiera sina ansträngningar att komma till rätta med detta

problem. Riksdagen bör därför hemställa hos regeringen att

riksgäldskontoret ges i uppdrag att skyndsamt lägga fram ett

förslag i frågan.

dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande kontroll av obligationshandel

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi705 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om skärpt

kontroll av handeln med premieobligationer,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

Jag ansluter mig till den reservation som avgetts av

Socialdemokraterna rörande kontroll av obligationshandel.