Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

1992-03-31 · 2 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1991/92:FiU15, Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU15

Anslag till riksdagens revisorer och deras kansli

(prop. 1991/92:100 bil. 16)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1991/92

FiU15

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i betänkandet riksdagens

revisorers förslag till medelsanvisning för revisorerna och

deras kansli.

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor har i proposition 1991/92:100

bilaga 16 under punkt B2 (s.10) föreslagit riksdagen att

till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret

1992/93 anvisa ett ramanslag på 11413000kr.

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar

granska statlig verksamhet. Uppgiften är till övervägande del av

förvaltningsrevisionell karaktär. Syftet med revisorernas

granskning är att främja ett effektivt utbyte av de statliga

insatserna.

I den föregående anslagsframställningen pekade revisorerna på

det växande behovet av förvaltningsrevision från riksdagens

sida, till följd av bl.a. de förändringar som sker av

styrsystemen i den offentliga sektorn och de ökade kraven på

omprövning av många verksamheter inom den offentliga sektorn.

Dessa motiv är enligt revisorerna alltjämt giltiga.

En betydande resursförstärkning bör enligt revisorerna ske

under de närmaste åren. Den s.k. riksdagsutredningen har bl.a.

till uppgift att se över revisorernas organisation, resurser och

samverkan med utskotten. Med hänvisning till den pågående

utredningen vill emellertid revisorerna i årets

anslagsframställning inte lämna något preciserat förslag till

resursförstärkning. Till följd av ett växande behov av

konsultinsatser föreslår dock revisorerna en utökning av

konsultmedlen med 200000kr. Dessutom yrkas att det s.k.

huvudförslaget innebärande en besparing på 1,5 % inte skall

tillämpas. Utöver huvudförslaget föreslås således en

resursökning med 368000kr.

Utskottet

I det betänkande från finansutskottet (1989/90:FiU39) som låg

till grund för den s.k. riksdagsutredningens arbete framhöll

utskottet bl.a. att ett väsentligt inslag i den nya

budgetprocessen är att budgeten skall utvecklas till ett mål-

och resultatorienterat styrsystem. Det förutsätter att de

politiska beslutens innehåll och inriktning görs tydligare och

att former utvecklas för uppföljning och utvärdering av de

fattade besluten. Riksdagen och särskilt dess utskott bör ägna

större uppmärksamhet åt att utvärdera resultaten av riksdagens

beslut. Frågan uppkommer härvid vilka resurser riksdagen har

till sitt förfogande för detta arbete. I detta sammanhang bör

även revisorernas granskningsuppgifter uppmärksammas, ansåg

utskottet. Dessa frågor bereds för närvarande i den av

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

talmanskonferensen tillsatta riksdagsutredningen.

I ett betänkande (1991/92:FiU2) hösten 1991 behandlade

utskottet frågan om ändrade organisationsformer för statens

revision. Det nya styrsystemet och förnyelsearbetet i den

statliga verksamheten förutsätter en stark och effektiv

revision, konstaterade utskottet. Generellt gäller att

revisionen bör vara opartisk och obunden. Som utskottet

redovisade i betänkandet kan det ifrågasättas om den nuvarande

organisationen för den statliga revisionen uppfyller dessa krav.

Utskottets slutsats av detta var att det är nödvändigt att

riksdagen får ett ökat ansvar för den statliga revisionen. En

förstärkning av riksdagens revisorers ställning skulle kunna ha

stor betydelse för riksdagens möjligheter att hävda sin

uppfattning i samband med den nya budgetprocessen och

budgethanteringen. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till

regeringen med denna innebörd.

I budgetpropositionen 1991/92:100 bilaga 8 anser föredragande

statsrådet att det är mycket angeläget att riksdagen förstärker

sina egna granskningsresurser. Den förvaltningsmodell som

tillämpas i svensk statsförvaltning med självständiga

myndigheter kräver att även regeringen har tillgång till en

effektiv granskning. I propositionen föreslås också en viss

förstärkning av riksrevisionsverkets granskningsresurser.

I den s.k. riksdagsutredningens uppdrag ingår, som framgått,

att bl.a. undersöka hur en ökad samordning av utskottens och

riksdagsrevisorernas verksamhet skall kunna åstadkommas.

Konsekvenserna av ett utökat samarbete med utskotten för

organisationen av riksdagens revisorer skall belysas, och

bedömningar kommer att göras av vilka konsekvenser detta får på

revisorernas behov av resurser. Utskottet anser liksom tidigare

att resultatet av denna översyn bör avvaktas innan större

förändringar vidtas i riksdagsrevisorernas organisation och

resurser. Utskottet är mot denna bakgrund berett att biträda

revisorernas förslag till anslagsberäkning.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 16 punkt B2 till Riksdagens revisorer och deras

kansli för budgetåret 1992/93 under femtonde huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 11413000kr.

Stockholm den 31 mars 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Per Olof

Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet Calner (s), Stefan

Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia

Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Alf Egnerfors (s), Karin

Starrin (c) och Carl B Hamilton (fp).