Bet. 1991/92:FiU17

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU17

Offentlig sektor

Innehåll

Sammanfattning

Motionsyrkandena

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1991/92

FiU17

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas sex motioner som tar upp olika

frågor om verksamheten och utvecklingen inom den offentliga

sektorn. I en kommittémotion från Socialdemokraterna görs en

genomgång av olika åtgärder som enligt motionärerna skulle bidra

till en positiv utveckling av den offentliga sektorn. I två

motioner av företrädare för Socialdemokraterna begärs åtgärder

för att stimulera kooperativa lösningar inom den offentliga

sektorn resp. tas behovet av statlig och kommunal samverkan i

glesbygd upp.

I en enskild motion från Vänsterpartiet aktualiseras frågan om

användningen av 020-nummer i statlig verksamhet. I två motioner

från Ny demokrati krävs slutligen olika åtgärder för att

rationalisera den offentliga verksamheten. Bl.a. begärs en

utredning om rationaliseringspotentialen i offentlig sektor och

en utredning med uppgift att rationalisera den statliga

myndighetsstrukturen.

Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med hänvisning

till det förnyelsearbete som pågår inom såväl den statliga som

den kommunala sektorn och som har redovisats i årets

budgetproposition.

Tre reservationer, en från Socialdemokraterna och två från Ny

demokrati, samt en meningsyttring från Vänsterpartiet har fogats

till betänkandet.

Motionsyrkandena

Förnyelse av offentlig sektor

1991/92:Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om åtgärder genom Kooperativa rådet för att öka

konsumenternas och personalens information och kunskaper om

kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn.

1991/92:Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behov av att samverka inom statlig och

kommunal verksamhet i glesbygd.

1991/92:Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utvecklingen av offentlig sektor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

regeringen senast i budgetpropositionen 1993 lämnar en

redogörelse över genomförandet av omställningen av den statliga

förvaltningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om internationalisering av

statsförvaltningen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den statliga sektorns specifika

kompetensbehov och åtgärder för att säkerställa de statliga

myndigheternas behov av utbildningar.

Statliga myndigheters telefonservice

1991/92:Fi505 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att åtgärder vidtas så att medborgarna i högre

utsträckning kan använda 020-numren i kontakter med statlig

verksamhet.

Rationalisering av offentlig sektor

1991/92:Fi506 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den möjliga rationaliseringspotentialen i

offentlig verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av balansräkningar i de

producerande offentliga verksamheterna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om det fysiska kapitalets betydelse i

offentlig verksamhet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att mäta kapitalavkastningen och ställa

krav på höjd kapitalomsättningshastighet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om chefsutbildning i syfte att skapa bättre

förutsättningar för nytänkande inom den offentliga verksamheten

i fråga om behovet av balansräkning, kapitalavkastning och

kapitalomsättning,

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift

att närmare utreda rationaliseringspotentialen i statlig,

kommunal och landstingskommunal verksamhet samt föreslå åtgärder

i enlighet med vad i motionen anförts om balansräkning,

kapitalavkastning och kapitalomsättningshastighet.

1991/92:Fi704 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift att

kraftfullt rationalisera hela strukturen av verk och myndigheter

i Sverige.

Utskottet

I ett antal motioner från den allmänna motionstiden behandlas

olika frågor om verksamheten och utvecklingen inom den

offentliga sektorn. I en kommittémotion från Socialdemokraterna

görs en bred exposé över åtgärder som enligt motionärerna skulle

bidra till en positiv utveckling av de offentliga

verksamheterna. Yrkandena i två enskilda motioner från

socialdemokratiskt håll tas upp i anslutning därtill. Vidare

behandlar utskottet en motion från Vänsterpartiet om

användningen av 020-nummer i statlig verksamhet.

Från Ny demokrati pekas i två motioner på den enligt

motionärerna stora rationaliseringspotentialen i offentlig

verksamhet. I motionerna begärs dels en utredning om en

rationellare myndighetsstruktur, dels att åtgärder vidtas för

att aktivera det fysiska kapitalet.

Förnyelse av offentlig sektor

I motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) anförs om

utvecklingen av den offentliga sektorn att denna sektor

utgör grunden för den generella välfärdspolitiken. Genom en väl

utbyggd offentlig sektor har tryggheten vid ålderdom, sjukdom

och handikapp värnats. Utbildning och omsorg har erbjudits på

lika villkor för alla. En solidarisk finansiering har

möjliggjort utbyggnaden och bidragit till en relativt sett jämn

fördelning av välfärden.

Motionärerna menar att regeringens inställning till

välfärdspolitiken och den offentliga sektorn är oklar. Någon

samlad syn på den offentliga sektorn har inte heller redovisats.

Regeringens politik förefaller vara inriktad på nedskärningar

och privatiseringar -- inte på utveckling eller förnyelse.

Enligt motionärerna är den offentliga verksamheten ofta av hög

kvalitet, främst tack vare en kompetent och motiverad personal.

Ett ökat inslag av konkurrens kan bidra till en hushållning med

resurserna och ett förbättrat innehåll. En nödvändig

förutsättning för privata inslag är dock att de inordnas i en

solidarisk finansiering och att de blir föremål för demokratisk

insyn och kontroll. Motionärerna avvisar att vinstintressen

skall vara styrande för utformningen av vård, utbildning och

omsorg.

När det gäller ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

understryks i motionen att kommunernas och landstingens

organisatoriska och finansiella handlingsfrihet successivt har

vidgats. En ändrad styrning från statsmakterna ställer å andra

sidan ökade krav på uppföljning och utvärdering från statens

sida och på kommunernas och landstingens uppföljnings- och

utvärderingssystem.

För den kommunala sektorn anges fem handlingslinjer som aktivt

skall bidra till en effektivare och bättre verksamhet:

Tydligare rollfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän

Ökad decentralisering av uppgifter från staten till kommuner

och landsting samt ökad delegering så att besluten flyttas

närmare de anställda och medborgarna

Bättre villkor för de anställda genom ändrad

arbetsorganisation och satsningar på kompetensutveckling

Förbättring av effektiviteten och kostnadskontrollen genom

att nya metoder för styrning och uppföljning utvecklas

Ökad satsning på utvärdering och på spridning av goda exempel

för att ge stimulans till utveckling och förnyelse

Den statliga förvaltningen behandlas i den socialdemokratiska

kommittémotionen mot bakgrund av det treåriga program för

omställning och minskning av den statliga administrationen

som den dåvarande regeringen redovisade i anslutning till 1991

års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 del II). I

samband med behandlingen av programmet begärde riksdagen att

regeringen skulle lämna samlade redovisningar av de resultat som

uppnåtts. I årets budgetproposition finns inte någon redovisning

av hur arbetet förts vidare eller av vilka erfarenheter och

resultat som vunnits. I motion Fi504 (s) ställs nu krav på att

regeringen allra senast i samband med nästa års

budgetproposition skall lämna en sådan redogörelse.

I motion Fi504 krävs också att riksdagen begär att regeringen

sätter i gång ett utredningsarbete om internationalisering av

den statliga förvaltningen. Syftet är att överväga vilka

åtgärder som krävs för att förbereda statsförvaltningen inför

ett öppet Europa. Ett sådant arbete aviserades i 1991 års

kompletteringsproposition.

I den socialdemokratiska kommittémotionen understryks

slutligen att den statliga förvaltningen skiljer sig från den

privata när det t.ex. gäller frågor om rättstillämpning,

offentlighet, sekretess och resultatanalys. Statsförvaltningen

har därför specifika kompetenskrav, och särskilda åtgärder

behövs för att säkerställa de statliga myndigheternas behov av

utbildningar.

I motion Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) aktualiseras

behovet av samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet i

glesbygd. Motionärerna pekar på behovet av sektorsövergripande

lösningar för att vidmakthålla offentlig service i främst

Lapplands, Jämtlands och Härjedalens glesbygder. I detta

sammanhang har inte minst polisen en viktig roll. Med en viss

mindre förstärkning kan polisen i samverkan med andra

myndigheter ta på sig vidgade uppgifter -- t.ex. tulluppgifter

och delar av räddningstjänsten -- och bidra till ur

samhällsekonomisk synpunkt rationella lösningar.

I motion Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) tas

frågan om kooperation som medel i förnyelsen av den offentliga

sektorn upp. Det har blivit allt vanligare att offentligt

finansierad verksamhet bedrivs i fristående former. Motionärerna

menar att bland dessa fristående driftsformer intar den

kooperativa en särart. Det kooperativa företaget lägger

tonvikten vid medlemmarnas nytta av företaget. I det kooperativa

företaget kan närhet och inflytande kombineras med långsiktighet

och sociala mål. I motionen ges exempel på den pågående

utvecklingen av olika kooperativa former såsom brukarkooperativ,

personalkooperativ och samhällskooperativ. Motionärerna ställer

krav på åtgärder genom kooperativa rådet för att öka

konsumenternas och personalens information och kunskaper om

kooperativa lösningar inom den offentliga sektorn.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

En framgångsrik ekonomisk utveckling i Sverige under

1990-talet är i hög grad beroende av hur vi lyckas med

reformeringen av den offentliga sektorn. Det hänger bl.a. samman

med att den offentliga sektors andel av BNP i vårt land är

större än i något annat jämförbart land. Valfriheten,

produktiviteten och servicenivån måste öka. Det kan inte minst

ske genom att produktionen av service läggs på andra händer.

Andelen entreprenader i statlig och kommunal förvaltning bör

således öka samtidigt som huvudmannaskapet för delar av

nuvarande offentlig verksamhet kan komma att omprövas.

Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för att

öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.

Ett omfattande förnyelsearbete pågår för närvarande inom såväl

den statliga som den kommunala förvaltningen. I årets finansplan

(prop. 1991/92:100 bil. 1) har regeringen gett uttryck för sin

syn på styrningen av statsförvaltningen och på olika finansiella

frågor som rör de statliga myndigheterna. I inledningen till

civildepartementets huvudtitel (prop. 1991/92:100 bil. 14) har

en redovisning gjorts av pågående utvecklingsarbete när det

gäller bl.a. den regionala samhällsförvaltningen och de

kommunala frågorna.

I motion Fi504 av Hans Gustafsson m.fl. (s) yrkande 1

anförs att regeringen inte har redovisat någon samlad syn på den

offentliga sektorns utveckling. Det torde emellertid enligt

utskottets mening inte råda något tvivel om regeringens

inställning till den offentliga sektorn även om denna -- i

motsats till tidigare år -- inte presenterats i en separat

bilaga till budgetpropositionen. Utskottet anser att

budgetpropositionen i princip inte bör belastas med information

som inte har sammanhang med konkreta förslag som föreläggs

riksdagen.

I den socialdemokratiska kommittémotionen Fi504, yrkande 2,

begärs att regeringen senast i 1993 års budgetproposition skall

lämna en redogörelse över det treåriga omställningsprogram för

den statliga administrationen som riksdagen beslutade om våren

1991. Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att

riksdagen i samband med sitt beslut begärde en kontinuerlig och

samlad uppföljning av programmet (1990/91:FiU37). En första

avrapportering av personalkonsekvenser m.m. har lämnats redan i

vårens kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150).

I samma motion, yrkande 3, begärs en utredning om

statsförvaltningen och den ökade internationaliseringen. Ett

sådant arbete har nu satts i gång genom tillsättandet av

utredningen (Ju 1992:B) Vissa frågor om den svenska

statsförvaltningens samarbete med regeringen vid ett svenskt

EG-medlemskap m.m. Motionärernas önskemål har således

tillgodosetts.

I anslutning till yrkande 8 i motion Fi504 av Hans Gustafsson

m.fl. (s) tas frågan om de statliga myndigheternas

utbildningsbehov upp. Det sker bl.a. mot bakgrund av regeringens

förslag att lägga ner SIPU. Utskottet vill understryka att

myndigheterna numera i princip själva ansvarar för sina

utbildningsfrågor och därmed också avgör hur behoven av

utbildning skall tillgodoses och hur mycket resurser som skall

användas på detta jämfört med andra möjliga användningar.

Myndigheterna har därvid att välja mellan ett stort utbud av

utbildningsanordnare. Bland dessa finns också vissa statliga

myndigheter som t.ex. RRV när det gäller utbildning i

resultatanalys och ekonomiadministrativa frågor och statens

arbetsgivarverk beträffande viss chefsutbildning. Enligt

utskottets bedömning bör det mot bakgrund av det anförda inte

vara några svårigheter att säkerställa de statliga

myndigheternas behov av utbildning.

Utskottet övergår härefter till att behandla några enskilda

motioner som tar upp olika förnyelsefrågor inom den offentliga

sektorn.

Utskottet delar i allt väsentligt vad som sägs i motion

Fi503 av Leif Marklund m.fl. (s) om behovet av samverkan

mellan stat och kommun för att upprätthålla offentlig service i

t.ex. glesbygdsområden. På den statliga sidan har främst

länsstyrelserna att verka för att en sådan samordning kommer

till stånd. Utskottet konstaterar att intressanta

samverkansprojekt innebärande bl.a. lokalmässig samordning pågår

i Västernorrlands och i Norrbottens län. Motionärerna pekar på

polisverksamhetens betydelse i sammanhanget. Enligt vad

utskottet har erfarit prövar regeringen för närvarande en

framställning från länsstyrelsen i Jämtlands län om vidgade

uppgifter för polisen. Länsstyrelsen föreslår bl.a. lagändringar

som skulle möjliggöra för polisen att erbjuda kommunerna vissa

tjänster i glesbyggda områden.

Beträffande motion Fi502 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)

kan utskottet konstatera att det råder en betydande samsyn när

det gäller behovet av att utveckla kooperativa lösningar inom

bl.a. den offentliga sektorn. Utskottet vill i sammanhanget

hänvisa till vad regeringen anför i civildepartementets bilaga i

årets budgetproposition (prop. 1991/92:100, bil. 14).

Motionärerna menar att det är angeläget att kunskaperna om den

kooperativa företagsformen ökas genom insatser från Kooperativa

rådet. Enligt utskottets mening sker detta i viss utsträckning

redan i dag. Rådet ger ekonomiskt stöd till de lokala

kooperativa utvecklingscentra som finns på olika håll i landet.

Dessa centra har som en av sina främsta uppgifter att sprida

information och svara för rådgivning. Rådet arbetar också för

att ta fram ett forskningsprogram på området tillsammans med

glesbygdsmyndigheten. Vidare har rådet tagit initiativ till att

i samarbete med NUTEK få till stånd en bättre samverkan mellan

utvecklingsfonderna och de lokala kooperativa utvecklingscentra.

Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet

motionerna Fi502 (s), Fi503 (s) samt Fi504 (s) yrkandena 1--3

och 8.

Statliga myndigheters telefonservice

I motion Fi505 av Bengt Hurtig (v) understryks att det är

angeläget att man i statlig verksamhet har en god serviceanda

gentemot medborgarna. Motionären pekar på att privata företag

ofta använder televerkets 020-nummer för att förbättra servicen

mot kunderna. I motionen begärs att regeringen vidtar åtgärder

så att medborgarna i högre utsträckning kan använda 020-nummer i

kontakter med statlig verksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om riksdagens beslut

våren 1989. Utskottet ansåg att 020-systemet i ökad utsträckning

borde tillämpas inom statsförvaltningen. Vad utskottet anförde

gav riksdagen regeringen till känna (1988/89:FiU30, rskr. 327).

I regeringens skrivelse 1991/92:15 har regeringen anmält att

ärendet fortfarande bereds och att kostnadsfrågor och tekniska

frågor övervägs. Utskottet uppmärksammade i ett yttrande till

konstitutionsutskottet (1991/92:FiU3y) att ärendet ännu inte

föranlett någon åtgärd. Finansutskottet utgår från att

regeringen återkommer till riksdagen i frågan senast i samband

med att 1993 års budgetproposition läggs fram.

Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motion

Fi505 (v).

Rationalisering av offentlig sektor

I motion Fi506 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) om

rationalisering av den offentliga sektorn sägs att det

enorma skattetrycket förhindrat utveckling och tillväxt och

därmed drastiskt försämrat våra möjligheter att uppfylla de

välfärdslöften som under åren givits till medborgarna.

Transfereringssystemen måste därför analyseras och moderniseras.

Produktionen av varor och tjänster inom den offentliga sektorn

måste vidare förbättras och effektiviseras. Genom förbättrad

konkurrens kan produktiviteten och produktkvaliteten höjas och

kostnaderna sänkas.

I motionen sägs att det finns en stor besparingspotential i

det fysiska kapital (fastigheter, maskiner, inventarier) som den

offentliga sektorn förfogar över. Om man överför erfarenheterna

från industrin till hälso- och sjukvården skulle den årliga

kostnadsbesparingseffekten vid neddragning av det fysiska

kapitalet uppgå till ca 25 % av det bokförda värdet på

kapitalreduktionen. Därtill kommer reducerade räntekostnader.

Besparingseffekten inom hälso- och sjukvården skulle, hävdas det

i motionen, bli 35 miljarder kronor.

Enligt motionärerna har man inom den offentliga verksamheten

hittills inte fäst tillräcklig uppmärksamhet vid det sysselsatta

kapitalet. Det finns enorma möjligheter att förbättra

effektiviteten genom att ge de producerande enheterna egna

balansräkningar, att mäta kapitalavkastningen och ställa krav på

höjd kapitalomsättningshastighet. I motionen begärs därför att

en chefsutbildning startas i syfte att skapa bättre

förutsättningar för nytänkande inom den offentliga verksamheten

i fråga om behovet av balansräkning, kapitalavkastning och

kapitalomsättning. Riksdagen föreslås också hos regeringen

begära en utredning om rationaliseringspotentialen i statlig,

kommunal och landstingskommunal verksamhet.

I motion Fi704 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) om

rensning bland myndigheter och verk ställs krav på en

utredning med uppgift att kraftfullt rationalisera hela

strukturen av verk och myndigheter i Sverige. Enligt

motionärerna har 119 nya verk och myndigheter tillkommit sedan

1960 om man undantar kronofogde- och skattemyndigheterna. Sedan

den 1 juli har Sverige fått åtminstone sju nya statliga

myndigheter. En övergripande kartläggning bör göras av en

fristående utredning. I utredningen bör man också dra upp

riktlinjerna och sätta upp målen för nedläggningar,

sammanslagningar och effektiviseringar av myndigheter och verk.

Utskottet vill med anledning av motion Fi506 (nyd) anföra

följande. Ett av de grundläggande skälen för den pågående

omställningen av den statliga fastighetsförvaltningen och

lokalförsörjningen har varit att få till stånd en effektivare

kapitalanvändning. De av riksdagen hösten 1991 fastställda

riktlinjerna innebär bl.a. att fastighetsförvaltningen bör

skiljas från brukandet av lokaler och mark samt att

fastighetsförvaltningen så långt möjligt bör bedrivas med

marknadsmässigt avkastningskrav och i separata resultatenheter

(prop. 1991/92:44, FiU8).

En liknande utveckling sker inom den kommunala sektorn. Inom

några landsting har man genomfört en bolagisering av

fastighetsförvaltningsverksamheten. Åtskilliga landsting har

motsvarande verksamhet organiserad i form av resultatenheter med

såväl resultaträkningar som balansräkningar. De allra flesta

landstingen har infört någon typ av marknadsliknande hyror. På

det sättet kan man bl.a. göra användarna medvetna om kostnaderna

för lokalerna, minska behoven av nybyggnad och minska

ytanvändningen.

Det finns enligt utskottet goda möjligheter till besparingar

genom en effektivare fastighetsförvaltning och lokalanvändning

inom den offentliga sektorn. Det går emellertid enligt utskottet

inte att överföra erfarenheter från industrin på det

schablonmässiga sätt som motionärerna gör. Enligt beräkningar

som landstingsförbundet låtit utomstående expertis göra skulle

ett normallandsting genom en effektivare kapitalanvändning kunna

frigöra ett finansiellt utrymme på cirka 1 miljard kronor,

vilket motsvarar nästan fyra års investeringar. Det handlar här

främst om realisationsinkomster och således om engångseffekter.

Utskottet vill också erinra om att statsförvaltningen nu

successivt övergår till en ny redovisningsmodell. Den skall vara

införd senast till den 1 juli 1993 och innebär en redovisning i

mer företagsliknande former. Krav kommer bl.a. att ställas på

såväl resultaträkning som balansräkning. Utskottet anser det

inte motiverat med ett omfattande utredningsarbete om

rationaliseringsfrågor på det sätt som föreslås i motionen. Som

utskottet här visat pågår ett betydande utvecklingsarbete på

området. Enligt utskottets mening finns det på såväl den

statliga som den kommunala sidan en stor medvetenhet om de

besparingsmöjligheter som en effektiv fastighetsförvaltning

innebär.

Utskottet anser för sin del inte att det är påkallat att

tillsätta någon särskild utredning för att se över den statliga

förvaltningsstrukturen på det sätt som föreslås i motion Fi704

(nyd). En mycket omfattande omstrukturering genomförs för

närvarande. Utskottet vill i sammanhanget erinra om det beslut

som riksdagen tog våren 1991 om en minskning med 10 % av den

statliga administrationen. Det rör sig om många olika typer av

förändringar. Myndigheter läggs ihop eller avvecklas. I vissa

fall bildas nya myndigheter genom en uppdelning av verksamheten.

Förändringar av huvudmannaskap förekommer också liksom ändrade

verksamhetsformer, t.ex. övergång från myndighet till affärsverk

eller bolag.

I ett pågående granskningsprojekt hos riksdagens revisorer har

omstruktureringarna inom statsförvaltningen studerats. Därvid

har verksamhets- och organisationsförändringar som genomförts

under 1991 och planeras för år 1992 kartlagts. De uppgår till

minst ett 60-tal. I ett 20-tal fall har uppsägningar av personal

skett eller kommer att ske. Flera myndigheter har lagts ned,

bl.a. transportrådet som särskilt tagits upp i motionen. Som

tidigare berörts ger regeringen i vårens

kompletteringsproposition en redovisning av erfarenheterna av de

pågående förändringarna.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi506 (nyd) och

Fi704 (nyd).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förnyelse av offentlig sektor

att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Fi502, 1991/92:Fi503 samt 1991/92:Fi504

yrkandena 1--3 och 8,

res. 1 (s)

2. beträffande statliga myndigheters telefonservice

att

riksdagen avslår motion 1991/92:Fi505,

res. 2 (nyd)

3. beträffande rationalisering av offentlig sektor

att riksdagen avslår motionerna

1991/92:Fi506 och 1991/92:Fi704.

res. 3 (nyd)

Stockholm den 28 april 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne

Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf

Egnerfors (s) och Carl B Hamilton (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

Reservationer

1. Förnyelse av offentlig sektor (mom. 1)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors

(allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "En framgångsrik" och på s. 6 slutar med "av utbildning"

bort ha följande lydelse:

Den offentliga sektorn utgör grunden för den generella

välfärden och är av stor betydelse för medborgarnas/de enskilda

människornas trygghet och service. En solidarisk finansiering av

den offentliga sektorn ger möjlighet till att erbjuda utbildning

och omsorg på lika villkor.

Utskottet anser att regeringens inställning till

välfärdspolitik och offentlig sektor är oklar. Någon samlad syn

på hur de offentliga verksamheterna bör utvecklas redovisas

inte.

Den offentliga sektorns utveckling -- inte minst inom områdena

vård, omsorg och utbildning -- har en stor betydelse för

välfärden och för samhällsekonomin. Därför är det viktigt att

politiken inriktas på att inom ramen för en effektiv hushållning

med de gemensamma resurserna åstadkomma en kvalitativt god

verksamhet.

Den borgerliga regeringen saknar uppenbarligen vilja och

förmåga att utveckla och förnya den offentliga sektorn. De

åtgärder som föreslås är ensidigt inriktade på nedskärningar och

besparingar. Utgångspunkten verkar vara att offentligt driven

verksamhet är ineffektiv. Som framgått ovan delar vi inte den

uppfattningen. Utskottet konstaterar dock att det finns ett

behov av att reformera den offentliga sektorn för att på bästa

sätt bidra till alla medborgares välfärd och trygghet. Vår

ambition är att utveckla välfärden och inte att avveckla den.

Utskottet ställer sig således bakom det som i anslutning till

yrkande 1 i motion Fi504 (s) anförs om utveckling av

offentlig sektor. Utskottet delar också det som i motionen sägs

om genomförandet av omställningen av statsförvaltningen

(yrkande2), om ett särskilt utredningsarbete om

internationaliseringen av statsförvaltningen (yrkande 3) samt om

kompetensutvecklingen av den statligt anställda personalen

(yrkande 8).

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar

med "Med hänvisning" och slutar med "och 8" bort ha följande

lydelse:

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi504 yrkandena

1--3 och 8.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande förnyelse av offentlig sektor

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi504 yrkandena

1--3 och 8 samt med avslag på motionerna 1991/92:Fi502 och

1991/92:Fi503 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Statliga myndigheters telefonservice (mom. 2)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi505 (v)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att riksdagen redan våren 1989 beslöt om

en ökad användning av 020-nummer inom statsförvaltningen

(1988/89:FiU30, rskr. 327). Enligt utskottets uppfattning är

det mycket uppseendeväckande att regeringen under de tre år som

gått inte vidtagit någon som helst åtgärd för att effektuera

riksdagens beställning.

I regeringens skrivelse 1991/92:15 har regeringen anmält att

ärendet fortfarande bereds och att kostnadsfrågor och tekniska

frågor bereds. Några kostnadskalkyler har inte redovisats. Inte

heller har uppgivits vilka eventuella tekniska problem som är

aktuella. Finansutskottet utgår från att regeringen återkommer

till riksdagen i frågan under hösten 1992. Utskottet förordar

att en försöksverksamhet snarast sätts i gång på ett antal

myndigheter som har stora kontaktytor mot allmänheten. Därigenom

kan man också få ett bättre underlag för att bedöma kostnaderna.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi505 (v) bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande statliga myndigheters telefonservice

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi505 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Rationalisering av offentlig sektor (mom. 3)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar

med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "och Fi704 (nyd)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar helt vad som i motionerna Fi506 (nyd) och

Fi704 (nyd) anförs om behovet av en rationalisering av den

offentliga sektorn och om strukturella förändringar inom den

statliga förvaltningen.

Det finns enligt utskottet möjligheter till betydande

besparingar genom en effektivare fastighetsförvaltning och

lokalanvändning inom den offentliga sektorn. Här skulle man på

ett systematiskt sätt kunna dra nytta av erfarenheterna från

näringslivet. Det finns därför starka motiv för ett statligt

initiativ för att utreda den samlade besparingspotential som

finns hos stat, landsting och kommuner i form av en effektivare

användning av det fysiska kapitalet.

Enligt utskottets mening är ledarskapet av största betydelse

för att rätt utnyttja de rationaliseringsmöjligheter som finns.

En chefsutbildning bör därför startas för att få i gång

nytänkande inom den offentliga verksamheten. Även på detta

område finns många lärdomar att dra från den privata sektorn.

Utskottet konstaterar att det pågår vissa organisatoriska

förändringar inom den statliga byråkratin. Det är utmärkt. Dock

finns det inte någon samlad redovisning av de pågående

verksamhets- och organisationsförändringarna inom

statsförvaltningen. Inte heller sker någon uppsamling av

erfarenheter av de strukturförändringar som genomförs. Det finns

således klara skäl att genomföra den av motionärerna föreslagna

kartläggningen. Ännu viktigare är det givetvis att i enlighet

med motionen dra upp riktlinjer och mål för fortsatta och

kraftfullare omstruktureringar.

Vad utskottet här har anfört med anledning av motionerna Fi506

och Fi704 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande

lydelse:

3. beträffande rationalisering av offentlig sektor

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Fi506 och

1991/92:Fi704 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

Vänsterpartiet instämmer i reservation 2 av Bo G Jenevall

(nyd) om de statliga myndigheternas telefonservice.

Innehåll

Sammanfattning1

Motionsyrkandena1

Utskottet3

Förnyelse av offentlig sektor3

Statliga myndigheters telefonservice7

Rationalisering av offentlig sektor7

Hemställan9

Reservationer

1. Förnyelse av offentlig sektor (mom.1) (s)11

2. Statliga myndigheters telefonservice (mom.2) (nyd)12

3. Rationalisering av offentlig sektor (mom.3) (nyd)12

Meningsyttring av suppleant (v)

(mom.2)13