Bet. 1991/92:FiU19

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU19

Konsumentprisindex (KPI)

(förs. 1991/92:16)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

FiU19

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande riksdagens revisorers

förslag angående konsumentprisindex (KPI). Utskottet delar

revisorernas uppfattning att det är av stor vikt att ett

utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten hos KPI bedrivs

kontinuerligt. Utskottet förutsätter att regeringen och berörda

myndigheter kommer att delta i arbetet med att utarbeta ett

framtida KPI gemensamt för hela EG.

Revisorerna föreslår att statistiska centralbyrån också skall

utarbeta och redovisa alternativa KPI-beräkningar. Ett

motsvarande förslag framförs i en motion från allmänna

motionstiden. Utskottet delar på denna punkt inte revisorernas

uppfattning.

I tre motioner föreslås att tobaks- och alkoholpriserna eller

hithörande indirekta skatter bör exkluderas från KPI. Utskottet

avstyrker motionerna.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels riksdagens revisorers förslag angående

konsumentprisindex (förs. 1991/92:16),

dels den med anledning av förslaget väckta motionen

1991/92:Fi31 av Barbro Westerholm (fp),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds),

yrkande 5,

1991/92:Fi404 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s),

1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds,

v),

yrkande 4.

Förslaget

I förslag 1991/92:16 hemställer riksdagens revisorer att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

revisorerna anfört om konsumentprisindex.

Riksdagens revisorer föreslår i sin framställning att

regeringen ger statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag

att regelmässigt och i olika avseenden genomföra alternativa

KPI-beräkningar. Resultatet av beräkningarna bör delges

regeringen och riksdagen och även publiceras.

att analysera de metoder för att beräkna KPI som används i

olika länder. Resultatet av en sådan analys bör delges

riksdagen.

att som komplement till de reguljära KPI-beräkningarna

redovisa KPI exkl. boendekostnader och exkl. kostnader för

energianvändning. Redovisningen bör ligga till grund för en

jämförelse mellan svensk och internationell kostnadsutveckling.

Resultatet av beräkningarna bör delges riksdagen.

att analysera vilket utvecklingsarbete som kan komma att

fordras för internationellt harmoniserade index och hur arbetet

bör fördelas mellan olika myndigheter i Sverige. Även behovet av

svenskt deltagande i det internationella arbetet behöver

analyseras, liksom frågan om Sverige under en övergångstid kan

behöva flera mått på konsumentprisutvecklingen. Resultatet av

SCB:s arbete bör delges riksdagen.

att publicera aktuella uppgifter om hur KPI beräknas. SCB bör

även analysera hur KPI används. Resultatet bör ligga till grund

för en av regeringen initierad analys av KPI:s

samhällsekonomiska betydelse.

Vidare bör regeringen enligt revisorerna ta initiativ till att

forskning och metodutveckling med anknytning till index

stimuleras på olika sätt, exempelvis genom resestipendier,

utbytestjänstgöring, stipendier och särskilda forskningsanslag.

Regeringen bör i anslutning till den fördjupade budgetprövningen

av SCB redovisa för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits med

detta syfte.

Slutligen föreslår revisorerna att resultaten av

känslighetsanalyser och utvecklingsarbete med anknytning till

KPI årligen delges riksdagen. Riksdagens ledamöter bör i

inledningen av varje mandatperiod beredas tillfälle att delta i

någon form av utbildning kring indexfrågor.

Motionerna

1991/92:Fi31 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om exkludering av tobaks- och alkoholpriser i

prisindex.

1991/92:So291 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds) vari

yrkas

5. att riksdagen beslutar att alkoholskatten inte inräknas i

underlaget för beräkning av konsumentprisindex.

1991/92:Fi404 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (s)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar av beräkningssättet av

konsumentprisindex (KPI),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om komplettering av KPI med s.k.

kategoriprisindex.

1991/92:So502 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v)

vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om exkludering av tobakspriser i prisindex.

Allmänt om konsumentprisindex

Konsumentprisindex (KPI) beräknas för varje månad. Uppgifter

om priserna på ett urval varor och tjänster samlas in av

statistiska centralbyrån (SCB) och statens pris- och

konkurrensverk (SPK) i mitten av månaden (den vecka där den 15

infaller). Hänsyn till olika varors och tjänsters relativa

betydelse tas genom att dessa viktas med utgångspunkt i sin

värdemässiga andel av den totala privata inhemska konsumtionen

så som den mäts i nationalräkenskaperna. Då konsumtionen delas

upp på mindre poster än vad som redovisas i

nationalräkenskaperna används bl.a. resultat från SCB:s senaste

undersökning av hushållens utgifter samt uppgifter från statens

jordbruksverk. Vägningstalen revideras vid varje årsskifte och

anpassas då till konsumtionens sammansättning under det år som

just avslutats. Det innebär att det s.k. korttidsindexet

beräknas utifrån ett genomsnittligt konsumtionsmönster under

närmast föregående kalenderår, vars värde mäts i det årets

decemberpriser.

För december månad beräknas också ett s.k. långtidsindex

med utgångspunkt i konsumtionens fördelning under det gångna

året (faktisk konsumtion under de tre första kvartalen, prognos

för det fjärde kvartalet), värderad till de priser som gällt i

december närmast föregående år. I långtidsindex kan även

prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i

beräkningarna under det löpande året beaktas. I vissa fall

beaktas metodändringar och justeringar föranledda av säkrare

statistisk information m.m.

KPI används främst för följande tre syften:

som allmänt inflations- och prisändringsmått i samband med

ekonomiska analyser av olika slag,

för att räkna om olika uppgifter i nationalräkenskaperna till

fasta priser,

för att räkna upp sociala förmåner, såsom pensioner, till fast

penningvärde.

Den särskilda nämnden för konsumentprisindex består sedan

1988 av ordförande och sex andra ledamöter. Nämnden har en hög

vetenskaplig kompetens. Nämnden för konsumentprisindex är

beslutande i frågor av principiell natur vad gäller hur KPI

skall tillämpas och beräknas. Vad gäller utvecklingen av metoder

för beräkningarna har nämnden en rådgivande funktion.

Utskottet

Metodutveckling och framtagning av internationellt

harmoniserade index

I revisorernas förslag framhålls att inför ett EES-avtal och

en EG-anslutning krävs sannolikt ett betydande

utvecklingsarbete. Även om några slutliga beslut om krav på ett

framtida EG-index ännu inte har fattats, bör SCB enligt

revisorernas mening redan nu analysera vilket utvecklingsarbete

som kan komma att fordras och hur det bör fördelas på SCB och

andra myndigheter, såsom universitet och högskolor. Även behovet

av svenskt deltagande i arbetet bör analyseras. SCB bör även ta

ställning till om ett EG-harmoniserat index också tillgodoser

svenska krav, eller om -- kanske under en övergångstid -- ett

"svenskt" och ett "EG"-index kan behöva beräknas parallellt.

I sitt förslag förordar revisorerna att SCB bör genomföra och

redovisa en studie av hur KPI i andra länder beräknas. Vidare

bör SCB löpande publicera uppgifter om hur KPI beräknas och även

stimulera metodutveckling och sådan forskning som har anknytning

till detta ämnesområde.

För att kunna uppnå en bättre jämförelse mellan svensk och

internationell utveckling föreslås även att de reguljära

KPI-beräkningarna kompletteras med ett KPI som exkluderar

boendekostnader och kostnader för energianvändning.

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i revisorernas

förslag att det är av stor vikt att ett utvecklingsarbete för

att förbättra kvaliteten hos KPI bedrivs kontinuerligt. Det är

och bör också fortsättningsvis vara en av de viktigaste

uppgifterna för nämnden för konsumentprisindex att initiera ett

sådant utvecklingsarbete och forskning rörande KPI-frågor.

Utskottet har heller ingen annan uppfattning än revisorerna vad

gäller Sveriges deltagande i arbetet med att utarbeta ett

förslag till ett framtida EG-index. Utskottet förutsätter att

regeringen och berörda myndigheter följer den fortsatta

utvecklingen inom detta område.

Den granskning som revisorerna genomfört har inte omfattat

prioriteringar mellan KPI och annan statistikproduktion. Ej

heller anges i revisorernas granskning vilka resurser som krävs

för att genomföra de framförda förslagen. Som utskottet ser det

bör regeringen med beaktande av de synpunkter som framförs i

revisorernas förslag pröva huruvida KPI-området i relation till

den övriga statistikproduktionen bör tillföras ytterligare

resurser. Denna prövning kan lämpligen ske i anslutning till den

pågående fördjupade budgetprövningen av SCB:s verksamhet.

Revisorerna föreslår också att det utvecklingsarbete som

genomförs av SCB med anknytning till KPI årligen redovisas för

riksdagen. Vidare anförs att riksdagens ledamöter i inledningen

av varje mandatperiod bör beredas tillfälle att delta i någon

form av utbildning kring indexfrågor.

Finansutskottet vill här framhålla att utskottet varje

mandatperiod besöker SCB för en diskussion om aktuella frågor

rörande den offentliga statistiken. Huruvida utbildningsnivån

hos ledamöter i andra utskott eller hos revisorerna bör

förbättras vill finansutskottet låta vara osagt.

Vad utskottet här anfört om metodutveckling och framtagning av

internationellt harmoniserade index bör riksdagen med anledning

av revisorernas förslag som sin mening ge regeringen till känna.

I motion Fi404 yrkande 1 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove

Johansson (s) framhålls betydelsen av att också tjänster av

olika slag -- t.ex. finansiella tjänster, avgifter för barn- och

äldreomsorg -- tas med i KPI-beräkningarna.

Tjänstesektorn får allt större betydelse för den svenska

ekonomins utveckling. Utskottet har från SCB erfarit att man

till hösten kommer att påbörja ett utvecklingsarbete som syftar

till att inkludera de finansiella tjänsterna i KPI. Avsikten är

att även sådana tjänster som barn- och äldreomsorg skall

innefattas i KPI.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi404

(s) yrkande 1.

Alternativa KPI-beräkningar

Enligt nuvarande regler fastställer regeringen för varje månad

KPI med en decimal (totalindex). Det sker vanligtvis en till två

veckor efter det att månadsutfallet offentliggjorts av SCB och

SPK. I det underlag SCB lämnar till finansdepartementet finns en

uppdelning på olika varuhuvudgrupper. Det anses i praktiken

innebära att även delposter i KPI låses genom regeringsbeslutet.

Revisorerna föreslår att SCB ges i uppdrag att regelmässigt

och i olika avseenden genomföra alternativa KPI-beräkningar, som

sedan skall delges regering och riksdag och även publiceras.

I revisorernas förslag framhålls att SCB:s principiella

inställning har varit att sådana jämförelser inte bör göras,

detta framför allt med hänsyn till KPI:s stora ekonomiska och

politiska betydelse. Det är emellertid en inställning som enligt

revisorernas mening kan diskuteras. Alternativa KPI-beräkningar

kan ha ett värde både för att bedöma KPI:s allmänna stabilitet

och som information till användarna. Även information som

bekräftar att tillämpade beräkningsmetoder ger i stort sett

samma resultat som andra tänkbara metoder är därvid

betydelsefull.

I motion Fi404 (s) yrkande 2 förordas att det nuvarande

konsumentprisindexet kompletteras med s.k. kategoriindex. De bör

enligt motionärerna utgå ifrån den konsumtion som finns i olika

hushåll beroende på skilda bostadsorter, hushållssammansättning

och inkomstnivåer.

Utskottet delar på denna punkt inte revisorernas uppfattning.

Utskottet kan inte se några fördelar med att redovisa

alternativa KPI som ett mått på osäkerheten i beräkningarna. Ett

sådant tillvägagångssätt skulle endast skapa oklarhet och

osäkerhet om vilka regler som skall gälla vid t.ex. uppräkningen

av pensioner och andra sociala förmåner. Utskottet avstyrker

sålunda revisorernas förslag i här aktuell del.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion Fi404 (s)

yrkande 2.

Tobaks- och alkoholpriserna i KPI

I motionerna Fi31 av Barbro Westerholm (fp), So502

yrkande 4 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, kds, v) och

So291 yrkande 5 av Karin Israelsson m.fl. (c, s, fp, kds)

ställs krav på att dels tobakspriserna, dels alkoholpriserna

eller hithörande indirekta skatter bör exkluderas i KPI.

Utskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, våren 1989,

våren 1990 och våren 1991 (jfr t.ex. 1990/91:FiU22 s. 10),

behandlat motioner med liknande innehåll som i här berörda

motioner.

Det ankommer i riksdagen inte i första hand på finansutskottet

att ta ställning till vilket underlag som bör användas för att

justera värdet av olika statliga förmåner och ersättningar. Det

är naturligtvis tekniskt möjligt att konstruera index som

exkluderar effekter av sprit- och tobakspriser liksom att beakta

olika hushålls konsumtionsmönster. Detta minskar emellertid inte

behovet av ett nationellt enhetligt konsumentprisindex.

Utskottet vill understryka att sammansättningen av KPI måste

styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar och av

vad SCB:s nationalräkenskaper definierar som konsumtion.

Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexet

omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det

ovillkorliga kravet att inte försämra möjligheterna att kunna

göra jämförelser av prisutvecklingen mellan olika länder innebär

att nämnden i sitt översynsarbete måste följa den

internationella överenskommelse som ger en övergripande

definition av KPI (ILO-Recommendation No. 170).

Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande metodutveckling och framtagning av

internationellt harmoniserade index

att riksdagen med anledning av riksdagens revisorers

förslag 1991/92:16 i denna del och med avslag på motion

1991/92:Fi404 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

2. beträffande alternativa KPI-beräkningar

att riksdagen avslår riksdagens revisorers förslag 1991/92:16

i denna del och motion 1991/92:Fi404 yrkande 2,

3. beträffande tobaks- och alkoholpriserna i KPI

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi31, 1991/92:So291

yrkande 5 och 1991/92:So502 yrkande 4.

Stockholm den 28 april 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans

Gustafsson (s), Lars Tobisson (m), Bengt Wittbom (m), Roland

Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Stefan Attefall (kds), Bo G Jenevall (nyd), Arne

Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s), Alf

Egnerfors (s) och Carl B Hamilton (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.