Bet. 1991/92:FiU22

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU22

Statistikfrågor (prop. 1991/92:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1991/92

FiU22

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till

statistiska centralbyrån och till folk- och bostadsräkningar.

Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.

I betänkandet behandlas 14 motionsyrkanden om bl.a. miljö- och

regionala räkenskaper, en ny inkomstutredning och krav på

nedläggning av folk- och bostadsräkningarna. Motionerna avstyrks

av utskottet.

Till betänkandet har fogats två reservationer, ett särskilt

yttrande samt en meningsyttring.

Inledning

I betänkandet behandlar utskottet

dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 Finansdepartementet,

i vad avser punkterna E8--E9 Statistiska centralbyrån och

E10 Folk- och bostadsräkningar,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1991/92:Fi401, 1991/92:Fi402, 1991/92:Fi403, 1991/92:Fi405,

1991/92:Fi407, 1991/92:Fi408 yrkandena 1, 4 och 5,

1991/92:Fi409, 1991/92:Jo612 yrkande 2, 1991/92:Jo646

yrkandena 16 och 17, 1991/92:A805 yrkande 6 och 1991/92:A814

yrkande 2.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet)

dels under punkt E 8 (s. 74--77)

1. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett

ramanslag på 435033000kr.,

2. att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna

överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till

statsbudgetens inkomsttitel,

dels under punkt E 9 (s. 78)

att riksdagen till Statistiska centralbyrån:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt E 10 (s. 78--79)

att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret

1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 576 000 kr.

Motionerna

Natur- och miljöräkenskaper

1991/92:Fi401 av Jan Bergqvist (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om miljöindex och gröna nationalräkenskaper.

1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisning av sambanden mellan miljö och

ekonomi.

1991/92:Jo612 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om gröna nationalräkenskaper.

1991/92:Jo646 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nödvändigheten av ett intensifierat arbete

för att utveckla naturresursräkenskaper,

17. att riksdagen till utvecklandet av naturresursräkenskaper

för budgetåret 1992/93 anvisar 5 000 000 kr. i enlighet med vad

som anförts i motionen.

Nationalräkenskaper, tillväxtbegrepp

1991/92:Fi402 av John Andersson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om nationalräkenskaper.

1991/92:Fi408 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en bredare syn på

tillväxtbegreppet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av nya analysmetoder.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

1991/92:A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar (c) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med

i nationalräkenskaperna.

1991/92:A814 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en

statsbudget i enlighet med vad i motionen anförts.

Inkomstutredning

1991/92:Fi409 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en utredning om

låga och höga inkomster enligt vad i motionen anförts om behovet

av att studera inkomstfördelningens effekter i olika

befolkningsgrupper.

Kooperativ statistik

1991/92:Fi403 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om statistik över kooperativ verksamhet.

Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro

1991/92:Fi407 av Sture Ericson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna

att förlägga hela statistiska centralbyråns verksamhet till

Örebro.

Folk- och bostadsräkningar

1991/92:Fi405 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att folk- och bostadsräkningen i sin

nuvarande form avskaffas.

Utskottet

Inriktningen av statistiska centralbyråns verksamhet

Statistiska centralbyrån (SCB) är central

förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen och

ansvarar för huvuddelen av denna. Förutom under anslaget E 8.

Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

anvisas SCB också medel under anslagen E 9. Statistiska

centralbyrån: Uppdragsverksamhet samt E 10. Folk- och

bostadsräkningar.

Förslaget i propositionen innebär att den treårsram och

allmänna inriktning av SCB:s verksamhet som presenterades i

budgetpropositionen 1990 i huvudsak ligger fast. Vissa

förändringar gjordes genom omprioriteringar inom ramen för

statistikanslaget samt inom andra anslag i budgetpropositionen

1991. Även nu föreslås vissa omprioriteringar. Ny statistik är

bl.a. redovisningen av avlagda poäng i högskolan och av

företagens personalutbildning. Verksamhet som innebär en

anpassning till EES-avtalet och förberedelser för en

EG-integration prioriteras.

SCB tar över de konsumentprismätningar som tidigare utfördes

av statens pris- och konkurrensverk och länsstyrelserna.

För att kunna genomföra den arbetstidsundersökning som

aviserades i budgetpropositionen år 1991 föreslås en överföring

på 1040000 kr. från fonden för arbetsmiljöförbättringar.

Denna överföring kräver riksdagens godkännande.

För finansiering av investeringar i ADB- och

kommunikationsutrustning beräknas SCB för budgetåret 1992/93 ta

upp ett lån i riksgäldskontoret på 39407000 kr. Av detta

belopp skall 16457000 kr. användas för återstående avgifter

till statskontoret för ADB-utrustning som anskaffats t.o.m.

innevarande budgetår.

I propositionen föreslås att SCB för nästa budgetår anvisas

ett ramanslag under E 8. Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser på 435033000 kr. Detta motsvarar den

fastlagda planen för det tredje året i den treåriga budgetramen

efter prisomräkning. För uppdragsverksamheten begärs ett

förslagsanslag på 1000 kr.

Utöver anslagen till SCB och hithörande motion behandlas i det

följande 12 motionsyrkanden i vilka framläggs förslag till

utvidgningar eller förbättringar av nuvarande

statistikproduktion. Vidare behandlas en motion om

utlokalisering av SCB:s hela verksamhet till Örebro.

I en pågående översyn av den statliga statistikens styrning,

finansiering och samordning m.m. (dir. 1990:68) behandlas bl.a.

gränsdragningen mellan anslags- och uppdragsfinansierad

verksamhet. Utredningen kommer att avlämna sitt betänkande i

slutet av april. En proposition i detta ämne väntas komma i

höst.

Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av

statistikproduktionen som förs fram i här aktuella motioner så,

att motionärerna vill att den begärda statistiken skall

finansieras över SCB:s anslag E 8. Allmänt kan sägas att det

inte föreligger några olösbara statistiska eller tekniska

problem med att ta fram den i motionerna efterfrågade

statistiken. Däremot kan kostnaderna i många fall bli betydande.

Det bör också nämnas att möjligheter finns för organisationer

eller företag att mot ersättning beställa den efterfrågade

statistiken från SCB.

Natur- och miljöräkenskaper

I partimotionerna Jo612 (s) yrkande 2 och Jo646 (v)

yrkandena 16 och 17 framställs krav på att nationalräkenskaperna

kompletteras så att de ger ett bättre underlag för värdering av

miljön vid ekonomiska bedömningar. I motion Jo612 (s) framhålls

att miljöräkenskapskommittén har redovisat resultatet av sitt

arbete i Räkna med miljön! (SOU 1991:37, april 1991). Den

borgerliga regeringen har på ett otillräckligt sätt följt upp

förslagen, anförs det i motionen. Riksdagen bör uppdra åt

regeringen att återkomma med ett fullständigt förslag och med

förslag till finansiering.

Även i motion Jo646 (v) understryks att arbetet med att

utveckla naturresursräkenskaperna måste påskyndas. I motionen

föreslås att berörda myndigheter anvisas 5 milj.kr. för

budgetåret 1992/93 för att kunna fullgöra detta uppdrag.

I likhet med här nämnda motioner ställs i motionerna Fi401

av Jan Bergqvist (s) och Fi408 av Margareta Winberg m.fl.

(s) yrkande 5 krav på ett genomförande av förslagen i

miljöräkenskapskommitténs betänkande.

Miljöräkenskapsutredningens (Räkna med miljön, SOU 1991:37)

viktigaste förslag kan sammanfattas i följande tre punkter:

Konjunkturinstitutet (KI) bör ges ett särskilt uppdrag av

regeringen att redovisa sambanden mellan miljö och ekonomi.

Konjunkturinstitutet bör därvid ha ansvar för att lägga ut

uppdrag på enskilda forskare, forskargrupper och institutioner

och se till att försök med monetära natur- och

miljöräkenskaper kommer till stånd. Ett sådant arbete bör

också innefatta utveckling av modeller och metoder för att

beräkna en miljöjusterad nationalprodukt.

Statistiska centralbyrån (SCB) bör ges huvudansvaret för

att utveckla fysiska naturresurs- och miljöräkenskaper.

Utredningen föreslår inrättandet av en energiräkenskap, som dock

bara avser användningen av energi. In- och utgående balans för

inhemska tillgångar av torv, uran och ved skall alltså inte

fastställas inom ramen för räkenskapen. Utredningen föreslår

vidare att flödena av metallerna kadmium, bly, krom och

kvicksilver skall redovisas i räkenskaperna liksom de

kemikalier, vars användning under de närmaste 10--15 åren skall

bli föremål för en snabb minskning. Utsläppen till naturen av

koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, kolväten och kväve samt,

under vissa omständigheter massaindustrins utsläpp av klorerade

organiska föreningar (AOX) skall täckas av räkenskaperna. Vidare

bör SCB ges uppdrag att förbättra och komplettera statistiken

över miljöskyddskostnaderna. Detta bör bl.a. ske genom enkäter

till kommunerna, samfärdssektorn, jord- och skogsbruket samt

producenter av el, gas och värme.

Naturvårdsverket bör få i uppdrag att utveckla ett system

av miljöindex som kan ge en samlad bild av tillståndet i de

svenska ekosystemen. Systemet bör också innehålla index som

belyser tillståndet i "staden" (inkl. hälsoaspekter och

kulturminnesmärken) samt index som visar vår påverkan på

klimatet, stratosfärens ozonskikt och de globala

naturresurserna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. I

finansplanen aviserades att bl.a. konjunkturinstitutet och SCB

skulle få i uppdrag att fortsätta det arbete som påbörjades i

miljöräkenskapsutredningen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer förslag härom att läggas i

kompletteringspropositionen. Därutöver får naturvårdsverket i

uppdrag att utveckla ett miljöindexsystem.

Enligt utskottets mening är motionerna Jo612 (s), Jo646 (v),

Fi401 (s) och Fi408 (s) yrkande 5 i här aktuella delar

tillgodosedda. Utskottet avstyrker sålunda dessa

motionsyrkanden.

Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp

I motionerna Fi402 av John Andersson (v) och Fi408 av

Margareta Winberg m.fl. (s) yrkandena 1 och 4 föreslås att

nationalräkenskapernas område skall breddas.

I motion Fi402 (v) anförs att nationalräkenskaperna måste

kunna brytas ned till regional nivå. Sker inte detta kommer

fortsättningsvis olika regioners bidrag till vår samlade

produktion inte att framgå av statistiken. Detta leder, enligt

motionären, till felaktiga slutsatser om Norrlandslänens

betydelse för den svenska ekonomin.

Att bryta ned nationalräkenskaperna till regional nivå är

förenat med betydande svårigheter. Att fördela produktionen på

regioner möter inga problem. Däremot är det i dag inte möjligt

att på ett adekvat sätt regionalt fördela sådana variabler som

konsumtion, export och import. Om en sådan fördelning skall

kunna genomföras med godtagbar kvalitet på redovisad statistik

går det med stor sannolikhet inte att undvika ett ökat

uppgiftslämnande från företagen. Det bör också i detta

sammanhang nämnas att EG har önskemål om att Sverige och övriga

EFTA-länder skall upprätta regionala

nationalräkenskaper. SCB har mot denna bakgrund

påbörjat ett arbete med att utveckla ett system för regionala

räkenskaper i enlighet med det system som används inom EG. Ett

första steg i detta arbete är att nå en överenskommelse om en

lämplig regionindelning.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om det pågående

arbetet med att upprätta regionala nationalräkenskaper avstyrks

motion Fi402 (v).

I motion Fi408 (s) yrkandena 1 och 4 framhålls att

tillväxtbegreppet måste ges en kvalitativ dimension.

Den ekonomiska analysen måste också omfatta sådana områden som

arbetsmiljö, fördelning av välståndet och människans behov av

trygghet och omvårdnad.

I motionen förs mycket allmänna resonemang om krav på en

bredare ekonomisk analys som inte enbart koncentreras till

utvecklingen av det materiella välståndet. Analysen och de

verktyg som används i denna analys måste också kunna ta hänsyn

till sådana faktorer som yttre miljö, förhållanden på

arbetsplatsen, fördelningsfrågor m.m.

Som utskottet ser det råder det knappast några delade meningar

om de mycket allmänna aspekter på ekonomisk analys som framförs

i motionen. Det finns dock synpunkter i motionen på begreppen

tillväxt och ekonomisk utveckling. Denna kritik gäller

BNP-begreppet som ett allmänt mått på välfärd. Som utskottet vid

ett flertal tillfällen tidigare framhållit (jfr t.ex.

1990/91:FiU22 s. 6--7) kan inte BNP ses som ett fullständigt

mått på vår välfärd. Det bör dock framhållas att BNP ger

information om viktiga beståndsdelar i välfärden som exempelvis

våra konsumtionsmöjligheter. Det är ostridigt att i BNP-måttet

inryms faktorer som bidrar till välfärden. Men därav följer inte

att en ökning av BNP för med sig en faktisk ökning av vår

levnadsstandard. BNP-måttet måste självfallet kompletteras på

många områden om man eftersträvar att ge en mer nyanserad och

fullständig bild av utvecklingen av levnadsstandarden. Utskottet

vill här framhålla att SCB sedan år 1974 producerat statistik om

välfärdens utveckling och fördelning, där välfärden mäts med

hjälp av en mängd olika komponenter såsom utbildning,

arbetsmiljö, fritid och hälsa. Utskottet vill i detta sammanhang

understryka att det knappast är möjligt att konstruera ett enda

sammanfattande mått för ett så mångfasetterat begrepp som

levnadsstandard eller välfärd.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion

Fi408 (s) yrkandena 1 och 4.

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna

I motionerna A805 av Karin Starrin och Ingbritt Irhammar

(c) yrkande 6 och A814 av Elisabeth Persson m.fl. (v)

yrkande 2 anförs att det obetalda arbetet måste redovisas i

nationalräkenskaperna. Det är inte minst viktigt för att kunna

få reda på kvinnors bidrag till den totala ekonomin. I motion

A814 (v) framhålls vikten av att få ett kompletterande mått på

hushållens produktion. Motionärerna påpekar att ett sådant mått

har ingått i BNP-måttet fram till år 1930.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner

med samma innebörd som här aktuella motioner (jfr t.ex.

1990/91:FiU22 s. 7).

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att

det är värdefullt att det obetalda arbetet, som i stor

utsträckning utförs av kvinnor, görs synligt.

Tidsanvändningsstudien, som nu genomförts av SCB, är därvid ett

nödvändigt underlag för att bl.a. analysera fördelningen av

betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män och för att

studera betydelsen av arbetet i hemmet. Genom att mäta

omfattningen av det obetalda arbetet blir det också möjligt att

exempelvis studera förskjutningar mellan den formella och

informella ekonomin. Den primära användningen av

tidsanvändningsstudier är att analysera här angivna

frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet med vad som

förordas i motionerna kan på grund av svårigheterna att värdera

det obetalda arbetet i kronor bli mycket svårtolkad. Det kan här

nämnas att SCB i anslutning till ett förslag från Nordiska rådet

i sitt kommande treårsprogram föreslår att ett utvecklingsarbete

genomförs rörande olika värderingsmetoder.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks

motionerna A805 (c) yrkande 6 och A814 (v) yrkande 2.

Inkomstutredning

I motion Fi409 av Johan Lönnroth m.fl. (v) föreslås att en

ny inkomstutredning genomförs. Många statistiska

sifferserier pekar mot minskande inkomstskillnader under

1970-talet men ökande under 1980-talet. Detta gäller både mellan

olika löntagargrupper, mellan kvinnor och män samt mellan

löntagare och kapitalägare. Under 1980-talet har också

invandrarna fått en sämre ställning på arbetsmarknaden. Allt

större belopp betalas ut i socialbidrag. Till skillnad från den

gamla låginkomstutredningen bör den nya också uppmärksamma höga

inkomster och förmögenheter.

Utskottet vill med anledning av motion Fi409 (v) anföra

följande.

Inkomstfördelningsundersökningen (HINK) och den totalräknade

inkomststatistiken ger ett omfattande datamaterial som möjliggör

studier av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen för alla

grupper i samhället. För inkomståren 1978, 1983, 1984, 1985 och

1988 har urvalet utökats i vad avser de mest förmögna hushållen.

En sådan förmögenhetsfördjupning görs också för inkomståret

1990, och SCB har ambitionen att göra en redovisning av denna

vartannat år.

I rapporten Inkomst- och förmögenhetsfördelningen 1967--87

(bilaga till långtidsutredningen, LU90) gjordes en analys av

inkomst- och förmögenhetsfördelningen för hushåll under denna

20-årsperiod. Denna analys kommer att följas upp i en bilaga

till årets långtidsutredning (LU92).

Som utskottet ser det är det mot denna bakgrund inte aktuellt

att nu anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i

motionen. Utskottet avstyrker därför motion Fi409 (v).

Kooperativ statistik

Behovet av en väl utvecklad kooperativ statistik har, sägs det

i motion Fi403 av Nils T Svensson m.fl. (s), understrukits

genom de senaste årens ökande intresse för kooperativa lösningar

inom en rad olika samhällsområden. Särskilt har detta kommit

till uttryck i samband med utveckling och förnyelse kring

kooperation och offentlig sektor. Det är motionärernas

uppfattning att SCB i samarbete med kooperativa rådet bör få i

uppdrag att se över möjligheterna att i den officiella

statistiken också samlat redovisa de kooperativa

verksamhetsformerna. Enligt motionärerna redovisar

EG-kommissionen numera kooperativa sektorn i EG:s årliga

industrirapport. Detta skulle ytterligare understryka behovet av

att ett arbete inleds med att ta fram adekvat och heltäckande

statistik vad gäller de kooperativa verksamhetsformerna.

Utskottet behandlade våren 1991 en motion med motsvarande

innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB t.o.m. år 1967

redovisade omsättningsstatistik för detaljhandeln finansierad av

bl.a. Kooperativa Förbundet fördelad på bl.a.

konsumentkooperativ handel. De krav på en kooperativ statistik

som ställs i motionen innebär bl.a. att näringslivet skall kunna

beskrivas och uppdelas efter ägarkategori. För närvarande kan

detta ske i vissa verksamheter för företag med minst 20

anställda. Denna storleksavgränsning medför emellertid att nya

intressanta kooperativa aktiviteter som nämns i motionen --

t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda företag --

inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist behöver

statistikinsamling genomföras för aktuella kategorier av

företag. Kostnaderna för att årligen redovisa den efterfrågade

kooperativa statistiken är betydande.

Som framhålls i motionen har EG i en publikation, Panorama of

EC Industry, redovisat vissa data om den kooperativa sektorn.

Avsnittet om den kooperativa verksamheten är utarbetad av

universitetet i Liège på uppdrag av EG-kommissionen. Några krav

från EG:s statistiska centralbyrå EUROSTAT på en löpande

redovisning av den kooperativa sektorn föreligger inte.

Med det anförda avstyrks motion Fi403 (s).

Statistiska centralbyråns medelstilldelning

Utskottet har inget att erinra mot de i propositionen

föreslagna medlen till SCB:s delprogram. Utskottet tillstyrker

de begärda medlen till anslaget E 8 rörande statistik, register

och prognoser.

Utskottet har heller inget att erinra mot förslaget till

anslag E 9 för SCB:s uppdragsverksamhet.

Den i propositionen föreslagna överföringen av medel från

fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgeten för

statistikproduktion biträds av utskottet.

Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro

I motion Fi407 av Sture Ericson m.fl. (s) anförs att

riksdagen tidigare har beslutat lokalisera huvuddelen av SCB:s

verksamhet till Örebro, men inte velat flytta hela verket från

Stockholm. Det som nu talar för att frågan prövas på nytt är

dels de förändringar som kan väntas inom den statliga

statistikverksamheten, dels det mycket allvarliga läget på

arbetsmarknaden i Örebro län. Frågan om SCB:s flyttning till

Örebro har diskuterats under många år, varför fakta och argument

redan finns lätt tillgängliga. En utredning i frågan bör, menar

motionärerna, därför snabbt kunna genomföras.

Som finansutskottet framhöll våren 1991 i anslutning till

motioner med samma krav som i här aktuell motion (1990/91:FiU22)

har nuvarande uppdelning av SCB:s verksamhet på flera orter

medfört komplikationer i vissa avseenden men också fördelar. Den

delade verksamheten har t.ex. inneburit fördelar genom att SCB

därigenom har tillgång till två regionala arbetsmarknader. SCB:s

Stockholmsenhet är vidare av stor betydelse för kontakten med

användare och kunder i Stockholmsregionen. Utskottet utgår från

att frågan om utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt

prövas och att något särskilt uttalande i frågan därför inte är

erforderligt. Det kan i detta sammanhang nämnas att

arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande om regionalpolitiken

(1991/92:AU13) har avstyrkt en motion om en lokalisering av

SCB:s Stockholmsenhet till Örebroenheten.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks motion

Fi407 (s).

Folk- och bostadsräkningar

I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade

statistikområdena, som är knutna till olika delprogram inom SCB,

finansieras folk- och bostadsräkningarna över ett särskilt

anslag. Den totala kostnaden i 1988 års prisnivå för FoB 90 är

180 milj.kr. fördelat på budgetåren 1989/90--1992/93. För

budgetåret 1992/93 beräknas anslaget till 1576000 kr. I

detta belopp ingår 1 milj.kr. från utbildningsdepartementet för

utbildningsvariabeln i FoB 90. Budgetåret 1992/93 är sista året

som anslag för FoB 90 förs upp på statsbudgeten.

I motion Fi405 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) anförs

att i vårt land finns erforderliga uppgifter tillgängliga utan

det omfattande insamlande som FoB-arbetet innebär. Många

människor är negativa till FoB-arbetet. Somliga känner sig

kränkta över att behöva lämna in uppgifter som man menar inte

angår myndigheterna. Det finns all anledning att visa respekt

för dessa uppfattningar. Tiden är nu mogen för riksdagsbeslut i

frågan, anser motionärerna och föreslår att riksdagen beslutar

att framtida folk- och bostadsräkningar i sin nuvarande form

skall avskaffas.

Utskottet vill med anledning av motion Fi405 (m) anföra

följande.

För närvarande är det endast genom folk- och bostadsräkningen

som det är möjligt att ta fram statistik som belyser hushållens

antal och sammansättning och personernas yrkestillhörighet.

Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt

statistikkommission för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen

utreder bl.a. förutsättningarna för att i framtiden övergå till

tioårsintervall mellan räkningarna men också förutsättningarna

för att gå över till registerbaserade folk- och

bostadsräkningar. I betänkandet om FoB 90 (1988/89:FiU24 s. 14)

uttalade utskottet att en strävan bör vara att allmänheten inte

skall behöva engageras som uppgiftslämnare mer än vart tionde

år. Integritetsfrågorna utgör en viktig del av kommissionens

utredningsarbete. I avvaktan på kommissionens förslag avstyrker

utskottet motion Fi405 (m).

Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret

1992/93 för folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande natur- och miljöräkenskaper

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Fi401,

1991/92:Fi408 yrkande 5, 1991/92:Jo612 yrkande 2 och

1991/92:Jo646 yrkandena 16 och 17,

2. beträffande regionala nationalräkenskaper

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi402,

men. (v) - delvis

3. beträffande tillväxtbegrepp

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi408 yrkandena 1

och4, men. (v) - delvis

4. beträffande det obetalda arbetet i

nationalräkenskaperna

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:A805 yrkande 6 och

1991/92:A814 yrkande 2,

men. (v) - delvis

5. beträffande inkomstutredning

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi409,

men. (v) - delvis

6. beträffande kooperativ statistik

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi403,

res. 1 (s)

7. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt E 8

dels till Statistiska centralbyrån: Statistik,

register och prognoser för budgetåret 1992/93 anvisar ett

ramanslag på 435033000 kr.,

dels godkänner den i propositionen föreslagna

överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till

statsbudgetens inkomstsida,

8. beträffande anslag till statistiska centralbyråns

uppdragsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt E 9 till Statistiska centralbyrån:

Uppdragsverksamhet för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

9. beträffande omlokalisering av SCB:s verksamhet i

Stockholm till Örebro

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi407,

10. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi405,

res. 2 (nyd)

11. beträffande anslag till folk- och bostadsräkningar

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100

bilaga 8 punkt E 10 till Folk- och bostadsräkningar för

budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1576000

kr.

Stockholm den 24 mars 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit:

Per-Ola Eriksson (c),

Hans Gustafsson (s),

Bengt Wittbom (m),

Roland Sundgren (s),

Per Olof Håkansson (s),

Tom Heyman (m),

Lisbet Calner (s),

Stefan Attefall (kds),

Bo G Jenevall (nyd),

Arne Kjörnsberg (s),

Roland Larsson (c),

Sonia Karlsson (s),

Lennart Hedquist (m),

Alf Egnerfors (s) och

Olle Schmidt (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Kooperativ statistik (mom. 6)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla

s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar

med "Utskottet behandlade" och slutar med "motion Fi403 (s)"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget

att redovisa de kooperativa verksamheterna i den offentliga

statistiken. SCB skall inom kort lämna sitt förslag till nytt

treårsprogram till regeringen. I anslutning till sitt

ställningstagande till detta program bör regeringen redovisa ett

förslag till och kostnaderna för en löpande redovisning av

kooperativ statistik i enlighet med vad som förordas i motion

Fi403 (s).

Vad utskottet här anfört bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande

lydelse:

6. beträffande kooperativ statistik

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi403 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 10)

Bo G Jenevall (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.10 som

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi405 (m)"

bort ha följande lydelse:

I motion Fi405 (m) framhålls att många människor är negativa

till uppgiftsinsamlandet för folk- och bostadsräkningarna.

Somliga känner sig kränkta över att behöva lämna in uppgifter

som man menar inte angår myndigheterna. Det finns all anledning

att visa respekt för dessa uppfattningar. Utskottet är av samma

mening som motionärerna.

När frågan om genomförandet av folk- och bostadsräkningar

senast behandlades i riksdagen hänvisade riksdagsmajoriteten

till den parlamentariskt sammansatta statistikkommissionens

arbete (dir. 1989:57). Enligt utskottets uppfattning bör

riksdagen redan nu fatta ett omedelbart beslut att framtida

folk- och bostadsräkningar inte skall genomföras. Det finns

när det gäller detta beslut ingen anledning att avvakta

kommissionens slutredovisning. Utskottet tillstyrker således

motion Fi405.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande

lydelse:

10. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi405 som sin

mening ger regeringen till känna att folk- och

bostadsräkningarna i sin nuvarande form skall avskaffas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars-Ove Hagberg (v) anför:

I propositionen föreslås att SCB anvisar ett ramanslag som

motsvarar planen för det tredje året i den treåriga budgetramen.

Även övriga anslag för finansiering av den offentliga

statistiken är i linje med tidigare beslut. Vänsterpartiet har

ingen erinran mot hemställan i propositionen under punkterna E

8, E 9 och E 10.

Vad gäller motionerna Jo646 (v), Fi402 (v), Fi408 (s), Fi409

(v), A805 (c) och A814 (v) vill jag anföra följande.

I Vänsterpartiets partimotion Jo646 (v) understryks vikten av

ett framtagande av miljöräkenskaper. Vänsterpartiet föreslår att

5 milj.kr. anvisas för detta ändamål. Regeringen har nu meddelat

att man i kompletteringspropositionen kommer att lägga fram

förslag i enlighet med miljöräkenskapsutredningens förslag. Mot

den bakgrunden vill vi i Vänsterpartiet avvakta förslaget i

kompletteringspropositionen innan vi gör ett slutligt

ställningstagande till vilka resurser som krävs för att upprätta

miljöräkenskaper och genomföra en förbättring av

miljöstatistiken.

I motion Fi409 (v) föreslås att en ny inkomstutredning

tillsätts. Med tanke på de under de senaste tio åren alltmer

växande inkomstklyftorna ser Vänsterpartiet det som mycket

angeläget att en sådan utredning kommer till stånd. Vi föreslår

därför att regeringen snarast utarbetar direktiv till en ny

inkomstutredning i enlighet med vad som föreslås i motion Fi409

(v).

I motionerna Fi402 (v), Fi408 (s), A805 (c) och A814 (v)

föreslås utvidgningar av den offentliga statistiken inom

följande områden:

Fi402 (v): regionala nationalräkenskaper

Fi408 (s): tillväxtbegrepp

A805 (c) och A814 (v): det obetalda arbetet i

nationalräkenskaperna.

Vänsterpartiet delar motionärernas uppfattning att den

offentliga statistiken måste byggas ut inom dessa områden. I

några fall kräver detta att SCB genomför ett betydande

utvecklingsarbete. Regeringen bör mot denna bakgrund i

anslutning till ställningstagandet till SCB:s kommande

treårsprogram beakta de krav på ny statistik som framförs i här

aktuella motioner.

Med hänvisning till vad här har redovisats anser jag att

utskottets hemställan borde haft följande lydelse:

2. beträffande regionala nationalräkenskaper

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi402 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. beträffande tillväxtbegrepp

att riksdagen med anledning av motion 1991/92:Fi408 yrkandena

1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad ovan

anförts,

4. beträffande det obetalda arbetet i

nationalräkenskaperna

att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:A805 yrkande

6 och 1991/92:A814 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

5. beträffande inkomstutredning

att riksdagen med bifall till motion 1991/92:Fi409 som sin

mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

Särskilt yttrande

Natur- och miljöräkenskaper (mom. 1)

Hans Gustafsson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Arne Kjörnsberg, Sonia Karlsson och Alf Egnerfors (alla

s) anför:

I den socialdemokratiska partimotionen Jo612 och

motionerna Fi401 (s) och Fi408 (s) framhålls att

den borgerliga regeringen inte på ett tillfredsställande sätt

följt upp förslagen i miljöräkenskapsutredningen. Riksdagen bör

därför uppdra åt regeringen att återkomma med ett fullständigt

förslag, vilket även bör innehålla förslag till finansiering.

Vi har nu erfarit att regeringen avser att i

kompletteringspropositionen anvisa resurser för ett framtagande

av miljöräkenskaper och en förbättrad miljöstatistik i enlighet

med förslagen i miljöräkenskapsutredningen. Mot den bakgrunden

väljer vi att vänta med ett slutligt ställningstagande tills

förslagen i kompletteringspropositionen redovisats.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Inledning1

Propositionen2

Motionerna2

Utskottet4

Inriktningen av statistiska centralbyråns verksamhet4

Natur- och miljöräkenskaper5

Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp6

Regionala nationalräkenskaper6

Tillväxtbegrepp6

Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna7

Inkomstutredning8

Kooperativ statistik8

Statistiska centralbyråns medelstilldelning9

Omlokalisering av SCB:s verksamhet i Stockholm till Örebro9

Folk- och bostadsräkningar10

Hemställan11

Reservationer12

1. Kooperativ statistik (mom. 6) (s)12

2. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom. 10) (nyd)12

Meningsyttring av suppleant (v)

(mom. 2--5)13

Särskilt yttrande (s)

Natur- och miljöräkenskaper (mom. 1)14