Bet. 1991/92:FiU26

Finansutskottets betänkande

1991/92:FIU26

Statlig lokalförsörjning

(prop. 1991/92:100 bil. 8)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionens förslag

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1991/92

FiU26

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen

(bilaga 8, finansdepartementet) som berör byggnadsstyrelsen.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag och bemyndigandet för

byggnadsstyrelsen att ta upp lån för att finansiera

byggnadsinvesteringar. Utskottet godkänner också förslaget till

treårsplan för byggnadsprojekt för civila myndigheter.

Riksdagen hade vid behandlingen av propositionen om riktlinjer för den

statliga fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen

(prop. 1991/92:44) vissa invändningar mot den föreslagna

omorganisationen (1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107). En kommitté har

tillsatts för att bl.a. inarbeta riksdagens synpunkter i förslaget till

en ny statlig fastighetsförvaltning. Utskottet anser emellertid att

medel bör anvisas i enlighet med riktlinjerna för den nya

organisationen. På grund av att ombildningen av byggnadsstyrelsen

förskjutits ett halvår föreslås emellertid att anslaget för stabs- och

servicemyndigheten halveras till 35 milj.kr. Vid en hearing med

företrädare för finansdepartementet framhöll dock statssekreteraren att

hela frågan om en ombildning av byggnadsstyrelsen kommer att prövas i

anslutning till den proposition som utarbetas med utgångspunkt i

kommitténs arbete. Riksdagen kommer sålunda i höst att kunna ta

ställning till hur myndighetsstrukturen i detalj kommer att utformas.

Två motioner behandlas i betänkandet. En motion tar upp frågor rörande

kontoriseringen av Stockholms innerstad, och den andra behandlar frågan

om universitetens ägande av de lokaler som utnyttjas i verksamheten.

Motionerna avstyrks av utskottet.

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1991/92:100 bilaga 8 i vad avser litt. C Statlig

lokalförsörjning och punkten E 7 Inredning och utrustning m.m.,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1991/92:Fi406 och 1991/92:Fi412.

Propositionens förslag

Regeringen har i proposition 1991/92:100 bilaga 8

(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Anne Wibble --

dels under punkt C 1 (s. 37--38) föreslagit att riksdagen till

Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1

000 kr.,

dels under punkt C 2 (s. 38--39) föreslagit att riksdagen till

Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 70000000kr.,

dels i avsnittet Investeringar m.m. (s. 39--42) föreslagit

1. att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i

enlighet med vad i propositionen förordats,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att

byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för Investeringar

m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,

dels under punkt C 3 (s. 43--44) föreslagit att riksdagen till

Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 60000 000kr.,

dels under punkt C 4 (s. 44) föreslagit att riksdagen till

Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt C 5 (s. 44--45) föreslagit att riksdagen till

Vissa investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr.,

dels under punkt E 7 (s. 73--74) föreslagit att riksdagen till

Inredning och utrustning m.m. för budgetåret 1992/93 anvisar ett

reservationsanslag på 35000000 kr.

Motionerna

1991/92:Fi406 av Christina Linderholm (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående inventering av statens lokalbehov i Stockholms

innerstad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förhandlingar med Stockholms stad om överlåtelse av

överflödiga lokaler, t.ex. Garnisonen.

1991/92:Fi412 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Göteborgs universitet får äga sina egna lokaler.

Utskottet

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civila statliga

myndigheter i frågor om lokalförsörjning, fastighetsförvaltning och

byggproduktion. Verkets uppgift är att åstadkomma en från

samhällsekonomiska utgångspunkter effektiv statlig lokalförsörjning

genom att utreda behovet av, anskaffa och upplåta lokaler för

myndigheterna inom statsförvaltningen. Vidare skall byggnadsstyrelsen

förvalta de fastigheter som ägs av staten på ett företagsekonomiskt

effektivt sätt och efter uppdrag från regeringen utföra byggnadsföretag

för statens räkning. Kostnaderna för lokalförsörjningsplaneringen och

för byggproduktionen finansieras med hyresintäkter inom

fastighetsförvaltningen. Intäkterna inom fastighetsförvaltningen består

till övervägande del av hyror från statsmyndigheterna. I statsbudgeten

förs endast upp ett formellt anslag av 1000 kr.

Överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida.

I proposition 1991/92:44 om riktlinjer för den statliga

fastighetsförvaltningen och ombildningen av byggnadsstyrelsen, m.m.

föreslog regeringen riksdagen att godkänna nya riktlinjer för den

statliga fastighetsförvaltningen. I riktlinjerna föreslogs följande:

För det första skulle uppgiften att förvalta statens fastigheter

skiljas från byggnadsstyrelsens ansvar för myndigheternas

lokalförsörjning. Ansvaret för lokalförsörjningen skulle föras över till

respektive lokalbrukande myndighet.

För det andra skulle delar av byggnadsstyrelsen ombildas till en

efterfrågestyrd stabs- och servicemyndighet, som bl.a. skulle lämna råd

och stöd till regeringen och de statliga myndigheterna i

lokalförsörjningsfrågor m.m.

För det tredje skulle huvuddelen av byggnadsstyrelsens

fastighetsbestånd överföras till bolag och fortsättningsvis förvaltas i

aktiebolagsform. Med hänsyn till verksamhetens omfattning skulle en

fastighetskoncern bildas. Koncernen skulle bestå av ett av staten helägt

moderbolag och ett antal dotterbolag, uppdelade sakområdesvis i

bärkraftiga enheter. För fastighetsdriften föreslogs ett särskilt

dotterbolag. För den del av fastighetsbeståndet som bedöms olämplig att

föra över till aktiebolag skulle förvaltningen handhas av en ny statlig

fastighetsförvaltningsmyndighet.

Enligt förslaget skulle moderbolaget i den föreslagna

fastighetskoncernen vara bildat och etablerat senast den 1 juli 1992.

Hela ombildningen av byggnadsstyrelsen borde i huvudsak vara avslutad

den 31 december 1992.

Riksdagen hade vid behandlingen (1991/92:FiU8, rskr. 107) vissa

invändningar mot den föreslagna omorganisationen av statens

fastighetsförvaltning i enlighet med dessa riktlinjer. Finansutskottet

anförde med stöd från berörda utskott vissa synpunkter på:

restriktionerna vad gäller hyresavtalens längd inom

universitets- och högskoleområdena,

universitetens och högskolornas fastighetsförvaltning,

förvaltningen av nationella kulturinstitutioner,

de kulturpolitiska aspekterna på fastighetsförvaltningen,

förvaltningen av slottsanläggningar med omgivande mark,

förvaltningen av donationsfastigheter.

Med anledning härav uttalade riksdagen att regeringen bör återkomma

till riksdagen efter det att organisationskommittén avslutat sitt arbete

med ett nytt förslag som beaktar de ställningstaganden som redovisats i

finansutskottets betänkande.

Den 5 mars 1992 presenterade regeringen kommittédirektiven för

ombildningen av byggnadsstyrelsen och därmed sammanhängande frågor (dir.

1992:26). Kommittén är ålagd följande tre huvuduppgifter:

att ombilda delar av nuvarande byggnadsstyrelsen till en stabs- och

servicemyndighet,

att bilda den fastighetskoncern till vilken huvuddelen av

byggnadsstyrelsens fastighetsinnehav skall föras, och

att bilda en ny fastighetsförvaltningsmyndighet.

Utskottet tar för givet att de frågor beaktas som behandlades i

finansutskottets betänkande 1991/92:FiU8. Kommitténs arbete skall

bedrivas skyndsamt och vara slutfört den 1 september 1992.

Enligt kommittédirektiven skall moderbolaget och vissa dotterbolag i

den nya fastighetskoncernen vara bildade och etablerade den 1 januari

1993. Även de två nya myndigheterna, stabs- och servicemyndigheten och

förvaltningsmyndigheten, skall inleda sin verksamhet fr.o.m. den 1

januari 1993.

Utskottet behandlar i detta betänkande anslagen till här nämnda nya

myndigheter. Vid en hearing med företrädare för finansdepartementet

framhöll statssekreteraren att hela frågan om en ombildning av

byggnadsstyrelsen kommer att prövas i anslutning till den proposition

som utarbetas med utgångspunkt i kommitténs arbete. Riksdagen kommer

sålunda i höst att kunna ta ställning till hur myndighetsstrukturen i

detalj kommer att utformas.

Kommittédirektiven innebär att byggnadsstyrelsen kommer att fortsätta

sin verksamhet även under andra halvåret 1992. I propositionen föreslås

att byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisas ett förslagsanslag

på 1 000 kr. Utskottet har ingen erinran mot detta.

I motion Fi412 av Ingela Mårtensson och Kenth Skårvik (fp) anförs

att man bör pröva möjligheten att låta universiteten äga sina

fastigheter och ta hela ansvaret för sina lokaler.

Frågor rörande fastighetsförvaltningen på universitetens och

högskolornas område skall prövas av den ovan nämnda kommittén. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi412 (fp).

I motion Fi406 av Christina Linderholm (c) framhålls att det just

nu finns en unik chans att komma till rätta med kontoriseringen och få

en bättre balans mellan bostäder och kontor i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen bör ges i uppdrag att se över vilket lokalbehov som

finns för statliga myndigheter, hur man kan utnyttja befintliga lokaler

i staden på mest effektiva sätt och till lägsta möjliga kostnad och

inleda förhandlingar med Stockholms stad om hur dessa fastigheter bör

utnyttjas.

Som utskottet ser är det en naturlig uppgift för den blivande

fastighetskoncernen att göra sådana överväganden om utnyttjandet av

det statliga fastighetsbeståndet som nämns i motionen. Mot den

bakgrunden finns det inte skäl att ge byggnadsstyrelsen i uppdrag att

göra en inventering av statens lokalbehov i Stockholms innerstad.

Utskottet avstyrker därför motion Fi406 (c).

Stabs- och servicemyndigheten

Stabs- och servicemyndigheten skall som nämnts enligt

kommittédirektiven börja sin verksamhet den 1 januari 1993.

På grund av byggnadsstyrelsens breda kunnande inom fastighets- och

byggområdet föreslås i propositionen att den nya stabs- och

servicemyndigheten bör skapas genom ombildning av delar av nuvarande

byggnadsstyrelsen. Det är emellertid inte möjligt att nu bedöma hur stor

servicefunktionen behöver vara i framtiden, eftersom denna funktion

föreslås bli efterfrågestyrd och finansierad med avgifter. De uppgifter

som kan förutses finns i dag huvudsakligen samlade inom

lokalförsörjningsfunktionen på byggnadsstyrelsen. I proposition

1991/92:44 angavs att lokalförsörjningsverksamheten uppgår till ca

70milj.kr. I propositionen föreslås att ett anslag anvisas på detta

belopp för budgetåret 1992/93. Som framgått av vad utskottet här anfört

kommer emellertid ombildningen av byggnadsstyrelsen att försenas med ett

halvår. På grund av denna tidsförskjutning bör, enligt utskottets

mening, anslaget för stabs- och servicemyndigheten halveras till

35milj.kr.

Stabsmyndigheten skall på sikt finansieras med avgifter.

Kommittén kommer att lämna förslag till en slutlig dimensionering av

verksamheten. De ställningstaganden som här redovisas görs i avvaktan på

att frågan kommer att ges en ny belysning till hösten.

Förvaltningsmyndigheten

Även den nya förvaltningsmyndigheten skall börja sin verksamhet den 1

januari 1993.

I propositionen framhålls att det inte är möjligt att nu bedöma

dimensioneringen av den nya myndigheten. Allmänt kan dock förutses, att

i den mån fastighetsförvaltande uppgifter överförs från andra

myndigheter kommer motsvarande personalresurser också att överföras till

förvaltningsmyndigheten. Även förvaltningsmyndigheten skall på sikt

finansieras med avgifter.

I propositionen förordas att ett nytt förslagsanslag till

förvaltningsmyndigheten förs upp i statsbudgeten för nästa budgetår med

1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot förslaget i propositionen.

Investeringar inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsområde

Investeringsbehovet för perioden 1992/93--1994/95 beräknas av

föredraganden till 5,1 miljarder kronor. En bedömning av

investeringarnas fördelning på resp. budgetår framgår av följande

tabell. Beloppen för de sista åren bör betraktas som preliminära.

Tabell 1. Investeringar i milj.kr. i prisläge 1991-01-01

______________________________________________________________________

Treårsplan 1992/93 1993/94 1994/95

______________________________________________________________________

Pågående/beslutade

investeringar 1 535 1 269 848

Nya investeringar m.m. 165 431 852

Summa investeringar 1 700 1 700 1 700

______________________________________________________________________

Tabell 2. Planerade byggnadsprojekt över 50 milj.kr. 1992--1994

______________________________________________________________________

Byggnadsprojekt Kostnad

(milj.kr.)

______________________________________________________________________

Ju Vänersborg. Nybyggnad av lokalanstalt 80*

Huddinge. Förvaltningsbyggnad 198

Örebro. Förvaltningsbyggnad 184

Gällivare. Nybyggnad av polishus 56*

Uddevalla. Förvaltningsbyggnad** 100

UD Washington. Kansli 130

New York. Kansli 130

Fi Stockholm. Ombyggnad i kv. Johannes Större 110

Östersund. Förvaltningsbyggnad 100

Gävle. LMV. Tillbyggnad 55*

Stockholm. Sagerska huset** 55

U Stockholm. US. Nybyggnad för geologi 157

Lund. Nybyggnad av ekologihus 151

Lund. Max-lab II 60

Umeå. Nybyggnad av matematik- och

informationsteknologiskt hus 151

Umeå. Nybyggnad för beteendevetenskapligt

centrum 77*

Umeå. Nybyggnad för ingenjörsutbildning** 73

Luleå. Om- och nybyggnad för högskolan** 51

Linköping. Om- och tillbyggnad för fysik

och mätteknik m.m.** 334

Stockholm. Om- och tillbyggnad för

konsthögskolan** 68

Stockholm. KTH. Ombyggnad av hus 43:3** 200

Göteborg. Ny- och ombyggnad för handels-

högskolan** 320

Göteborg. CTH. Nybyggnad för mikroelektronik** 150

______________________________________________________________________

* Finansieras med sysselsättningsmedel. Se prop. 1991/92:25.

** Nytt projekt, ej tidigare redovisat för riksdagen.

Justitie-, utbildnings- och kulturutskotten har under innevarande vår

(1991/92:JuU23, 1991/92:UbU16, 1991/92:KrU25) behandlat motioner i vilka

krav ställs på investeringar i byggnader inom byggnadsstyrelsens

ansvarsområde. Samtliga motioner avstyrks av utskotten.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med här nämnda utskott

byggnadsstyrelsens planerade byggnadsprojekt för den kommande

treårsperioden. Ej heller har utskottet något att invända mot det

begärda bemyndigandet att ta upp lån till investeringar i

riksgäldskontoret. Byggnadsstyrelsen bör bemyndigas att för

byggnadsinvesteringar under budgetåret 1992/93 ta upp lån hos

riksgäldskontoret intill ett belopp om 2 500 milj.kr.

Täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m.

I propositionen föreslås inrättande av ett nytt anslag C 3 för

täckning av merkostnader för lokalkostnader m.m. Motiveringen i

propositionen är följande.

Den nya stabs- och servicemyndigheten bör övergångsvis svara för

lokalförsörjningen och för statens räkning sluta avtal m.m. för de

myndigheter som inte kommit in i den nya budgetprocessen med bl.a. ökat

lokalhållningsansvar och som inte erhållit ramanslag. Den bör även svara

för avvecklingen av förhyrda lokaler som myndigheter lämnat tillbaka

enligt SFS 1980:598 och där avveckling ännu ej skett eller alternativ

hyresgäst anskaffats. Vidare bör stabs- och servicemyndigheten hantera

inhyrningskontrakt där överenskommelse inte träffats om överföring till

statlig lokalbrukare med ramanslag. Detta kan bl.a. gälla lokaler med

mer än en statlig lokalbrukare. Det kan nämnas att vid den tidpunkt när

byggnadsstyrelsen ombildas till en stabs- och servicemyndighet har

endast ca 40% av de statliga myndigheterna erhållit ramanslag.

I propositionen beräknas att ett belopp om 60 milj.kr. bör vara

tillräckligt för att balansera uppkommande förluster för inhyrda lokaler

för myndigheter som inte erhållit ramanslag inklusive ej avvecklade

tomma lokaler.

Utskottet tillstyrker att 60 milj.kr. anvisas för här angivna ändamål.

Utskottet förutsätter emellertid att detta anslag avvecklas när samtliga

berörda erhållit ramanslag och när hyreskontrakten för icke utnyttjade

lokaler har avvecklats.

Vissa investeringar m.m.

Regeringen föreslog i tilläggsbudget I till statsbudgeten för

budgetåret 1991/92 att 950 milj.kr. skulle anvisas på ett

reservationsanslag för tidigareläggning av byggnadsinvesteringar och

underhållsinsatser m.m. i sysselsättningsfrämjande syfte. Detta godtogs

av riksdagen. Medel från detta anslag beräknas emellertid inte komma att

helt utnyttjas under innevarande budgetår. Mot denna bakgrund föreslås i

propositionen att ett reservationsanslag på 1000kr. förs upp på

statsbudgeten för budgetåret 1992/93, vilket skulle göra det möjligt att

utnyttja kvarvarande medel under år 1992/93.

Anslaget Vissa investeringar m.m. finns inte upptaget i

budgetförslaget för år 1992/93. Om ett reservationsanslag inte längre

finns upptaget på statsbudgeten, får emellertid reserverade medel

användas för avsett ändamål intill utgången av andra budgetåret efter

det att anslaget sist fanns upptaget i statsbudgeten. Något särskilt

anslag behöver därför inte upprättas för budgetåret 1992/93. Utskottet

avstyrker mot denna bakgrund regeringens begäran att till Vissa

investeringar m.m. för budgetåret 1992/93 anvisa ett reservationsanslag

på 1000kr.

Inredning och utrustning m.m.

I propositionen beräknas anslagsbehovet för nästa budgetår till 35

milj.kr.

Anslaget E 7 disponeras av byggnadsstyrelsen och får användas för

inredning och utrustning m.m. av statliga lokaler efter beslut av

regeringen. Anslaget kommer till en väsentlig del att utnyttjas för

regeringskansliet i Södra Klara och boverket i Karlskrona. Vidare har

medel avsatts för inredning och utrustning av Sagerska huset.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslaget till Byggnadsstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8

punkt C 1 till Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1992/93 anvisar ett

förslagsanslag på 1000 kr.,

2. beträffande universitetens ägande av fastigheter

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi412,

3. beträffande utnyttjandet av det statliga fastighetsbeståndet

att riksdagen avslår motion 1991/92:Fi406,

4. beträffande anslaget till Stabs- och servicemyndigheten

att riksdagen med anledning av proposition 1991/92:100 bilaga 8 punkt

C 2 till Stabs- och servicemyndigheten för budgetåret 1992/93

anvisar ett förslagsanslag på 35000000 kr.,

5. beträffande anslaget till Fastighetsförvaltningsmyndigheten

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8

punkt C 4 till Fastighetsförvaltningsmyndigheten för budgetåret

1992/93 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,

6. beträffande investeringar inom byggnadsstyrelsens

lokalhållningsområde

att riksdagen godkänner treårsplanen för Investeringar m.m. i

enlighet med vad i propositionen förordats,

7. beträffande lån till investeringar m.m.

att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1992/93

besluta om att byggnadsstyrelsen får ta upp lån i riksgäldskontoret för

Investeringar m.m. i enlighet med vad i propositionen förordats,

8. beträffande anslaget till Täckning av merkostnader för

lokalkostnader m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8

punkt C 3 för budgetåret 1992/93 till Täckning av merkostnader för

lokalkostnader m.m. anvisar ett förslagsanslag på 60000000 kr.,

9. beträffande anslaget till Vissa investeringar m.m.

att riksdagen avslår förslaget i proposition 1991/92:100 bilaga 8

punkt C 5 om anslag för budgetåret 1992/93 till Vissa investeringar

m.m.,

10. beträffande anslaget till Inredning och utrustning m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1991/92:100 bilaga 8

punkt E 7 för budgetåret 1992/93 till Inredning och utrustning m.m.

anvisar ett reservationsanslag på 35000000 kr.

Stockholm den 23 april 1992

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Hans Gustafsson

(s), Roland Sundgren (s), Per Olof Håkansson (s), Tom Heyman (m), Lisbet

Calner (s), Bo G Jenevall (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson

(s), Lennart Hedquist (m), Christel Anderberg (m), Börje Nilsson (s),

Olle Schmidt (fp), Ingvar Svensson (kds) och Karin Starrin (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Lars-Ove Hagberg (v) närvarit vid den

slutliga behandlingen av ärendet.